DOCSLIB.ORG

Småorter 2000 Smaller Localities 2000

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Småorter 2000 Smaller Localities 2000 MI 38 SM 0201 Småorter 2000 Smaller localities 2000 I korta drag Sverige har 2 690 småorter I Sverige fanns det 2 690 småorter år 2000. Småorter har 50 – 199 invånare. Den totala folkmängden i småorter är 263 500 personer. Det är i stort sett en oförändrad folkmängd jämfört med 1995 då SCB genomförde den förra avgränsningen. Det har dock skett stora förändringar av antalet småorter. Under perioden 1995 till 2000 har 267 småorter upphört och 201 tillkommit, dvs. totalt en minskning med 66 småorter. Den totala landarean för småorterna år 2000 är 81 100 hektar, dvs. 30 hektar per småort i genomsnitt. Ökad folkmängd i småorter som sammanfaller med fritidshusområden Småorter kan sammanfalla med fritidshusområden. Fritidshusområden är avgränsade av SCB för år 2000. I de 300 småorter som har en hög andel fritidshusbebyggelse har folkmängden ökat med nästan 6000 personer, eller 16 procent, jämfört med 1995. Mer än hälften av denna ökning har skett i Stockholms län. Befolkning utanför tätort och småort År 2000 bodde totalt 1 154 000 personer, eller 13 procent, utanför tätort och småort vilket är en minskning med drygt 2000 personer jämfört med 1995. De regionala skillnaderna är stora. En hög andel befolkning utanför tätort och småort finns i kommuner i Norrlands inland och Värmland. Befolkningen utanför tätort och småort har ökat mellan 1995 och 2000 i Stockholms län (+5000 personer), Uppsala län (+2000 personer) och Södermanlands län (+1000 personer), men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Definitioner av småort, tätort och fritidshusområde Definitionerna är i korthet att småorter ska bestå av sammanhängande bebyggelse med högst 150 meter mellan husen och ha 50 - 199 invånare. Tätorter ska bestå av sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och ha minst 200 invånare. Fritidshusområden är områden med minst 50 fritidshus och där avståndet mellan husen inte är mer än 150 meter. Erik Carles, SCB, tfn 08-50 69 42 83, [email protected] Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1403-8978 Serie MI–Miljövård och naturresurshållning. Utkom den 20 juni 2002. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB. SCB 2 MI 38 SM 0201 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Antalet småorter och folkmängd i småorter 3 Småorter med hög andel fritidshus 5 Landarealer i småorter och tätorter 6 Folkmängd utanför småorter och tätorter 7 Tabeller 9 1. Småorternas areal, folkmängd och invånare per km² 1995 och 2000, förändringar i areal och folkmängd samt småorter som sammanfaller med fritidshusområden 9 2. Befolkning i småort, tätort och utanför småort och tätort samt antal småorter och tätorter per kommun 1995 och 2000 54 3. Småorter 2000 som delas av kommungräns 61 Fakta om statistiken 63 Detta omfattar statistiken 63 Definitioner och förklaringar 63 Så görs statistiken 63 Statistikens tillförlitlighet 64 Bra att veta 64 Digitala gränser för småorter 64 Annan statistik 64 In English 65 Summary 65 List of tables 65 List of terms 66 SCB 3 MI 38 SM 0201 Statistiken med kommentarer Antalet småorter och folkmängd i småorter Antalet småorter enligt 2000 års avgränsning uppgår till 2 690 st. Det är en minskning med 66 jämfört med 1995 års avgränsning då antalet småorter var 2 756. Enligt den första inventeringen av småorter år 1990 var antalet småorter 2 437. Förändringen mellan avgränsningarna 1990 och 1995 beror till största delen på förbättrat underlag vid avgränsningsarbetet. På länsnivå ökar antalet småorter i Stockholm län och Västra Götalands län, se tabell A. Där finns flera fritidshusområden som delvis har permanentats och därmed uppfyller kriterierna för småorter. I övriga län är antalet småorter färre eller i stort sett oförändrat jämfört med 1995 års avgränsning. Län med många småorter är bl.a. storstadslänen, Dalarnas län och Norrlandslänen. I Norrland är landsbebyggelsen ofta samlad i stora byar och längs älvarna vilket leder till att antalet småorter är relativt stort. Län med ett litet antal småorter är Kronobergs län och Västmanlands län. Den sammanlagda folkmängden i de 2 690 småorterna uppgår till 263 500 personer, dvs. knappt 100 invånare per småort i genomsnitt. Av småorterna har 63 % färre än 100 invånare. Folkmängden i småort har ökat i Stockholms län, Västra Götalands län och Uppsala län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Motsvarande redovisning med fördelning på enskilda småorter samt på kommun finns i tabellbilagans tabell 1 respektive tabell 2. I tabell 3 visas småorter som är delade av kommungräns. Tabell A Antalet småorter och folkmängd i småorter 1995 och 2000 per län Folkmängd i Förändring 1995- Antal småorter småorter 2000 Län 1995 2000 1995 2000 Antal Folkmängd Stockholms 235 250 24 652 28 841 15 4 189 Uppsala 100 97 8 298 8 799 -3 501 Södermanlands 71 66 7 092 7 267 -5 175 Östergötlands 83 78 7 907 8 076 -5 169 Jönköpings 61 62 5 770 5 943 1 173 Kronobergs 50 45 4 773 4 271 -5 -502 Kalmar 102 95 9 542 8 916 -7 -626 Gotlands 46 44 4 634 4 578 -2 -56 Blekinge 75 71 6 647 6 489 -4 -158 Skåne 303 305 29 549 29 470 2 -79 Hallands 122 121 12 687 13 018 -1 331 Västra 354 365 33 282 34 843 11 1 561 Götalands Värmlands 123 112 10 618 9 799 -11 -819 Örebro 82 80 7 416 7 278 -2 -138 Västmanlands 41 41 3 809 3 864 0 55 Dalarnas 195 182 18 129 16 963 -13 -1 166 Gävleborgs 162 151 15 547 14 782 -11 -765 Västernorrlands 125 119 11 902 11 485 -6 -417 Jämtlands 106 99 10 320 9 431 -7 -889 Västerbottens 171 164 16 282 15 744 -7 -538 Norrbottens 149 143 14 165 13 686 -6 -479 Riket 2 756 2 690 263 021 263 543 -66 522 SCB 4 MI 38 SM 0201 Tabell B visar antalet småorter 1995 och 2000 i olika storleksklasser. Antalet småorter med 50-59 invånare har minskat med 101. Det förklaras till allra största del av att 198 småorter med 50-59 invånare 1995 har upphört att vara småorter år 2000 medan bara 90 av de 201 nya småorterna 2000 har 50-59 invånare. Vissa småorter har mer än 199 invånare, men de definieras ändå inte som tätorter beroende på att andelen fritidshus är större än 50 %. Utförligare definitioner av småort och tätort ges i avsnittet Fakta om statistiken. Tabell B Antal småorter efter folkmängdsstorlek 1995 och 2000 Andel småorter i resp. Antal småorter storleksgrupp Antal invånare 1995 2000 1995 2000 50-59 607 506 22,0 18,8 60-69 422 426 15,3 15,8 70-79 301 292 10,9 10,9 80-89 251 274 9,1 10,2 90-99 211 210 7,7 7,8 100-124 376 381 13,6 14,2 125-149 235 243 8,5 9,0 150-174 158 164 5,7 6,1 175-199 154 148 5,6 5,5 200-299 29 30 1,1 1,1 300- 12 16 0,4 0,6 Summa 2 756 2 690 100 100 I tabell C redovisas befolkningen i småorter fördelade på olika storleksgrupper. Tabell C Folkmängd 2000-12-31 i småorter i olika storleksklasser 1995 och 2000 Andel av småorternas totala Folkmängd folkmängd Antal invånare 1995 2000 1995 2000 50-59 33 062 27 614 12,6 10,5 60-69 27 110 27 364 10,3 10,4 70-79 22 408 21 654 8,5 8,2 80-89 21 257 23 080 8,1 8,8 90-99 19 916 19 774 7,6 7,5 100-124 41 809 42 277 15,9 16,0 125-149 31 935 33 079 12,1 12,6 150-174 25 494 26 453 9,7 10,0 175-199 28 670 27 686 10,9 10,5 200-299 6 468 7 229 2,5 2,7 300- 4 892 7 333 1,9 2,8 Summa 263 021 263 543 100,0 100,0 Tabell D visar hur förändringen av antalet småorter 1995-2000 fördelar sig på olika orsaker. Mellan 1995 och 2000 har 220 småorter upphört då de på grund av minskad befolkning inte uppfyller småortskriteriet på 50 invånare. 47 småorter har övergått till tätort eller uppgått i en existerande tätort. I fallet där småorten övergått till tätort har befolkningen ökat till minst 200 invånare. När en småort uppgått i en tätort har förändringar i byggnadsbeståndet gjort att orterna vuxit samman. 201 nya småorter har tillkommit, 48 av dessa orter var tätorter vid avgränsningen 1995 men har år 2000 mindre än 200 invånare och uppfyller därför inte tätortskriteriet. SCB 5 MI 38 SM 0201 Tabell D Förändring av antalet småorter mellan 1995 och 2000 per län fördelade på orsaker till förändring Län Antal Små- Små- Tätorter Nya Antal småorter orter orter 1995, småorter småorter 1995 1995, som småorter 1995- 2000 tätorter upphört 2000 2000 2000 1995- 2000 Stockholms 235 -8 -9 32 250 Uppsala 100 -1 -9 1 6 97 Södermanlands 71 -7 2 66 Östergötlands 83 -3 -12 4 6 78 Jönköpings 61 -7 2 6 62 Kronobergs 50 -1 -7 1 2 45 Kalmar 102 -2 -8 2 1 95 Gotlands 46 -3 1 44 Blekinge 75 -1 -9 1 5 71 Skåne 303 -10 -11 5 18 305 Hallands 122 -1 -9 9 121 Västra Götalands 354 -8 -34 7 46 365 Värmlands 123 -2 -13 2 2 112 Örebro 82 -5 2 1 80 Västmanlands 41 -2 2 41 Dalarnas 195 -3 -15 2 3 182 Gävleborgs 162 -3 -14 3 3 151 Västernorrlands 125 -11 4 1 119 Jämtlands 106 -2 -8 1 2 99 Västerbottens 171 -13 4 2 164 Norrbottens 149 -2 -14 6 4 143 Riket 2 756 -47 -220 48 153 2 690 Småorter med hög andel fritidshus En del småorter domineras av fritidshus.
Load more

Recommended publications
  • Ska Du Vara Ledig I Påsk? (Inte Vi.)
    TISDAG 19 APRIL 2011. MITT I BOTKYRKA-SALEM 45 Adress: Storskiftesvägen (82), Adress: Trekantsvägen (3), Uttran Småhusenhet, tomtmark till hel- Rönninge Köpta och sålda Norsborg Pris: 3.600.000 kr årsbostad Pris: 0 kr fastigheter nära dig. nya grannar Pris: 1.710.000 kr Köpare: Susanne Maria Bergmark Fång: Vanligt köp, spec Köpare: Hans Olof Lindetorp Källa: Fastighetsdata Köpare: Najwa Daud Yokhanna Köpare: Michael Carl Christer Fastighet: Höganloft 3 Säljare: Bengt Gustafsson Köpare: Noel Odisho Khayo Dybeck Adress: Sandbäcksvägen (45), Säljare: May-Britt Gustafsson Din lokala bostadsmarknad Säljare: Gunnel Marie Andersson Säljare: Agne Henrik Hansson Småhusenhet, helårsbostad för 1–2 Vad kan ditt hus tänkas vara värt? familjer Hur ser prisbilden ut i ditt grannskap? Fång: Arv, tes, bpt, bod salem kommun Här finns information om alla fastigheter som sålts i Fastighet: Ulven 15 Vi söker tomter ditt närområde den närmaste tiden. Adress: Korpvägen (26), Tumba l Församl: Salem och markområden Pris: Arv, tes, bpt, bod Småhusenhet, helårsbostad för 1–2 Går du i säljtankar? Köpare: Hans Ove Dahlberg familjer i ditt område Säljare: Carina Angelica Landin Fång: Vanligt köp Tveka inte att ringa, Ring vard Säljare: Hans Ove Dahlberg Fastighet: Höken 49 så gör vi en kostnadsfri Adress: Hökstigen 28, Rönninge värdering oavsett om du 08-622 25 95 Småhusenhet, helårsbostad för 1–2 Pris: 2.000.000 kr ska sälja nu eller senare. [email protected] familjer Köpare: Percy Dag Hultman Fång: Vanligt köp Köpare: Joanna Ewa Ordon Tel: 08-778 60 60 Fastighet:
    [Show full text]
  • Avfallsplan 2021-2030 Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn Och Salem Del 1 Mål, Åtgärder Och Uppföljning - Utställningshandling
    UTSTÄLLNINGSHANDLING AVFALLSPLAN 2021-2030 BOTKYRKA, HANINGE, HUDDINGE, NYNÄSHAMN OCH SALEM DEL 1 MÅL, ÅTGÄRDER OCH UPPFÖLJNING - UTSTÄLLNINGSHANDLING Sammanfattning . 3 Avfallsmålen 2021-2030 . 9 Mål 1 – Människan i fokus . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10 Inledning . 4 Mål 2 - Förebygga avfall ............................................................11 Bakgrund .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..4 Mål 3 - Återanvända . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 13 Avfallsplanens omfattning och målgrupp.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..4 Mål 4 - Materialåtervinning. 15 Konsekvenser av avfallsplanens genomförande . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..4 Mål 5 - Energiåtervinning . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 16 Framtagande av avfallsplanen.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..4 Mål 6 - Deponering . 17 Avfallsplanens innehåll och läsanvisning . 6 Mål 7 - Farligt avfall . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 18 Innehåll.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..6 Mål 8 - Nedskräpning . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 19 Läsanvisning.
    [Show full text]
  • Runestone Images and Visual Communication
    RUNESTONE IMAGES AND VISUAL COMMUNICATION IN VIKING AGE SCANDINAVIA MARJOLEIN STERN, MA Thesis submitted to the University of Nottingham for the degree of Doctor of Philosophy JULY 2013 Abstract The aim of this thesis is the visual analysis of the corpus of Viking Age Scandinavian memorial stones that are decorated with figural images. The thesis presents an overview of the different kinds of images and their interpretations. The analysis of the visual relationships between the images, ornamentation, crosses, and runic inscriptions identifies some tendencies in the visual hierarchy between these different design elements. The contents of the inscriptions on runestones with images are also analysed in relation to the type of image and compared to runestone inscriptions in general. The main outcome of this analysis is that there is a correlation between the occurrence of optional elements in the inscription and figural images in the decoration, but that only rarely is a particular type of image connected to specific inscription elements. In this thesis the carved memorial stones are considered as multimodal media in a communicative context. As such, visual communication theories and parallels in commemoration practices (especially burial customs and commemorative praise poetry) are employed in the second part of the thesis to reconstruct the cognitive and social contexts of the images on the monuments and how they create and display identities in the Viking Age visual communication. Acknowledgements Many people have supported and inspired me throughout my PhD. I am very grateful to my supervisors Judith Jesch and Christina Lee, who have been incredibly generous with their time, advice, and bananas.
    [Show full text]
  • <Namn På Undersökning>
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(360) Geografidatabasen 2011-01-01 OV0100 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(360) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Övrigt 0.2 Statistikområde Statistikområde: Övrigt 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) Ej aktuell 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån, enheten för Regionala tjänster och indelningar RM/RTI. Postadress:
    [Show full text]
  • The Tourist's Book of Runestones
    The tourist’s book of runestones c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 1 c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 2 CONTENTS Sweden Italy The USA Runmaster Eriksgata References c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 3 SWEDEN c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 4 SOME NAMES Ålstorp Stentoften Getinge Fallo Vestra Strö Runamo Kareby Eksjö Stora Harrie Björkeporp Velanda Nömme Östra Gårdstånga Skällenäs Månstadskulle Björkö Holmby Karlevi Störa Västölet Brahe k:a Hällestad Resmo Södra Kedum Kumlaby Skårby Björn Flisa Ryda Brahe sk:a Dagstorp Seby Levene Ödeshög Örja Sandby Sparlösa Häggestad Holmby Gårdby Slädene Heda Bösarp Bjärby Håle Rök Allhelgona Lerkaka Särestad Kvarntorp Lundagård Bogby Kållands-Åsaka Svanshal Gårdstånga 2 Bägby Skalunda Haddestad Valleberga Köping Råda Kumla Skivarp Tings Flisa Källby-Hallar Gärdlösa Norra Nöbbelöv Transjö Husaby Karleby Gårdstånga 3 Sandsjö Sunnevad Harstad Valkärra Ingelige Hög Leksberg Väderstad Hjärup Nöbbele Karleby Ekeby Vismarlöv Enet Stora Ek Strålsnäs Fosia Sjöbylund Frölunda Grönlund Fuglie Växsjö Mellongarden Sörby Fuglie Hög Aringsås Norra Lundby Högby Bösarp Ivla Dagsnäs Västra Skrukeby Jordberga Bolmaryd Norra Vånga Axstad Tulltorp Rörbro Postgården Bjälbo Östra Bräkentorp Härlingstorp Appuna Vämmenhög Replösa Ballstorp Hov Sjörup Tuna Larvs Hed Vadstena Västra Nöbbelöv Ryssby Bitterna Vestra Stenby Solberga Skaftarp Skånum Kälvesten Orsjö Runstensholm Vårkumla Vinnerstad Rydsgård Nävelsjö Olsbro Fornåsa Skårby Vetlanda Bröstig Örevad Bjärnäs Bäckseda
    [Show full text]
  • Måndagen Den 7 December 2015 Kl:18:30
    KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-12-07 Tid Måndagen den 7 december 2015 kl:18:30 Plats Tumba kommunalhus, lokal 2, plan 2 Ärenden Justering 1 Medborgarförslag – undersök samt restaurera sjön Aspens västra del 2 Kontrollplan 2016 för offentlig kontroll av livsmedel 3 Tillsynsplan 2016 4 Återtagande av överklagan 5 Återrapportering av internkontroll 2015 6 Ekonomisk uppföljning oktober 2015 7 Förnyat reglemente för miljö- och hälsoskyddsnämnden OMEDELBAR JUSTERING 8 Enhetschefen/miljöenheten informerar 9 Delegationslista 10 Remiss – Förslag till beslut om utvidgning av Brinkbäckens natur- reservat OMEDELBAR JUSTERING 11 Ev. tillkommande ärenden Gruppsammanträden S, V och MP – kl. 18:00, konferensrum 2, plan 2, kommunalhuset, Tumba. M, C, TUP, KD och FP - kl. 18:00, konferensrum Munkhättan, Miljöenheten plan 3, kom- munalhuset, Tumba. Anmäl ev. förhinder till Karina Wallenius, tel. 08-530 612 43, e-post [email protected] BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2 [2] Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-12-07 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 [2] Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-12-07 1 Uppdrag för miljö- och hälsoskyddsnämnden att besvara med- borgarförslag - Undersök samt restaurera sjön Aspens västra del Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att medborgarförslaget är besvarat och beslutar att frågan om vidare undersökning och restaurering av Aspen hanteras inom ramen för det arbete som pågår med att ta fram ett vattenprogram för kommunen. att undersökning av sjön Aspen redan idag kompletteras med provtagning en gång/vinter, utan att behöva invänta vattenprogrammets färdigstäl- lande. Sammanfattning Enligt Vattenmyndighetens senaste bedömning (2015-10-26) är den ekolo- giska statusen i Aspen dålig och den kemiska god. Miljökvalitetsnormen (MKN) är att god ekologisk status ska uppnås år 2021.
    [Show full text]
  • 2018-01-23, Kl 18:30 Kommunalhuset, Tumba, Plan 2, Rum 3 (Stange
    KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [3] 2018-01-11 Tid 2018-01-23, Kl 18:30 Plats Kommunalhuset, Tumba, plan 2, rum 3 (Stange) Ärenden Justering ÖPPET SAMMANTRÄDE 1 Medborgarförslag - Gör ett övergångsställe över Skogshemsvägen, Krokvägen i Tullinge 2 Medborgarförslag - Namnbyte på orten Gamla Norsborg 3 Medborgarförslag - Utbyte av trottoarkant vid Flygarvägen 2-4 4 Medborgarförslag - Sätt upp farthinder på hela Tullingebergsvägen 5 Medborgarförslag - Förslag om farthinder på Harbrovägen 6 Medborgarförslag - Sänk hastigheten till 50 km/tim på Tumbavägen 7 Medborgarförslag - Förbättra gång/cykelväg utmed Flottiljvägen, Tullinge centrum till Brantbrink 8 Medborgarförslag - Farthinder Flottiljvägen, Tullinge 9 Medborgarförslag - Vid Malmsjön - rensa strand och skapa stigar och promenad- stråk 10 Medborgarförslag - Rensa sly och belysning vid Malmsjö skola BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[3] 2018-01-11 11 Medborgarförslag - Farthinder /avsmalning Kanslivägen utanför förskola 12 Medborgarförslag - Fartgupp på Dymmelkärrsvägen 13 Motion - Bättre utmärkning av gång- och cykelvägar i Botkyrka 14 Remiss - Verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov 15 Yttrande till Riksdagens ombudsman, JO 16 Namnärenden 17 Internbudget SENARE UTSKICK 18 Internkontrollplan 2018 19 Beslut angående anmälan av delegationsbeslut 20 Uppföljning av uppdrag Mål och budget 2017 21 Delegationsärenden 22 Anmälningsärenden 23 Förvaltningschefen informerar SLUTET SAMMANTRÄDE 24 Avslutande av detaljplan för Bärnstenen 1 25 Avslutande av detaljplan
    [Show full text]
  • Botkyrkas Översiktsplan I Korthet
    botkyrkas översiktsplan Översiktsplanen och kartor finns också digitalt på webben: i korthet www.botkyrka.se/oversiktsplan Antagen av kommunfullmäktige 22 maj 2014 FOTO: JOHANNES LILJESON JOHANNES FOTO: 2 är är en kortversion av Botkyrkas nya översiktsplan! HÖversiktsplanen visar hur vi kan utveckla Botkyrka fram till år 2040. Hur vi kan använda marken och vattnet, var vi kan bygga och var vi behöver värna om naturen. Den nya översiktsplanen skiljer sig från Botkyrkas tidigare översiktsplaner. Vi vill gärna få fler invånare i kommunen, men inte låta bebyggelsen breda ut sig. Därför satsar vi på att bygga nytt bland bebyggelse som redan finns och ligger nära kollektivtrafik. På så vis sparar vi våra sammanhängande grönområden. Vi planerar inte Botkyrka som en ö, utan som en del av en storstadsregion med goda förbindelser till övriga Stockholm. Vi vill därför stärka förbindelserna mellan olika delar inom Botkyrka, med Stockholms innerstad och med våra tre närmaste regionala stadskärnor: Flemingsberg, Kungens Kurva–Skärholmen och Södertälje. För detta behövs både nationella investeringar i vägar och regionala investeringar i kollektivtrafiken tillsammans med våra egna satsningar. Översiktsplanen bygger på ett stort engagemang Från start har engagemanget för Botkyrkas långsiktiga utveckling varit stort bland Botkyrkaborna. Medborgardialogen ”Samtal om framtiden” kom igång 2011. Under ett halvt års tid ritades på kartor och framtids- frågor diskuterades. Därefter har vi kommit tillbaka med förslag till över- siktsplan i två omgångar. Varje gång fick vi in synpunkter från Botkyrkabor och från organisationer, grannkommuner och myndigheter av olika slag. Och här är vi nu – Botkyrka har fått en ny gällande översiktsplan som leder oss in i framtiden där hela Stockholmsregionen är i en starkt expansiv fas.
    [Show full text]
  • Runstenar I Uppsala Län – Ett Unikt Och Hotat Kulturarv Inventering Inför Kulturmiljövårdande Insatser
    Runstenar i Uppsala län – ett unikt och hotat kulturarv Inventering inför kulturmiljövårdande insatser Robin Lucas Runstenar i Uppsala län - ett unikt och hotat kulturarv Inventering inför kulturmiljövårdande insatser Kulturhistorisk inventering Robin Lucas Upplandsmuseets rapporter 2020:01 ISSN 1654-8280 BEARBETNING AV FOTON: Robin Lucas, där inget annat anges. BEARBETNING AV PLANER: Robin Lucas OMSLAGSBILD: Runstenen U1176 står på en åkerholme utanför Huddunge by och håller på att falla omkull. BAKSIDESBILD: U838 vid Ryda kungsgård, Nysätra sn, står precis invid länsväg 569 och har möjligen blivit påkörd vid snöröjning. GRANSKNING: Anna Ölund ALLMÄNT KARTMATERIAL: © Lantmäteriet, dnr I2014/00634 GRAFISK FORMGIVNING OCH PRODUKTION: Malin Lucas DIGITALT TRYCK: Kph © UPPLANDSMUSEET, 2020 Upplandsmuseet Drottninggatan 7, 753 10 Uppsala Telefon 018-169100 www.upplandsmuseet.se Innehåll Sammanfattning ........................................................................................................................... 6 Inledning ........................................................................................................................................ 7 Bakgrund ....................................................................................................................................... 8 Syfte, metod och genomförande ................................................................................................11 Inventeringsresultat ....................................................................................................................13
    [Show full text]
  • 2016-10-24 , Kl 19:00 /Studieförbundet Vuxenskolan
    KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Kultur- och fritidsnämnden 2016-10-17 Tid 2016-10-24 , Kl 19:00 Plats /Studieförbundet Vuxenskolan, Falkvägen 42, Tumba/ Ärenden Justering 1 Medborgarförslag - Bygg ett utegym i Bremora 2 Medborgarförslag- Förslag om ett riktigt utegym vid Slagstabadet 3 Medborgarförslag - Utegym vid Brosjöbadet 4 Medborgarförslag - Utöka Storvretesbadet med ett miniäventyrsbad 5 Muntlig redovisning – Sommarens aktiviteter 6 Motion - Fritidsklubb för 10-12-åringar i Broängen/Kassmyra 7 Uppföljning av internkontroll 8 Unga Vuxna Storvreten 9 Kultur- och fritidsförvaltningens krisplan 10 Borgensbegäran Tullinge tennisklubb BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Kultur- och fritidsnämnden 2016-10-17 11 Fyllnadsval Konstrådet 12 Rättelse av protokoll 2016-09-26 13 Anmälningsärenden 14 Delegationsbeslut ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden 2016-10-17 Dnr KOF/2016:149 Medborgarförslag - Bygg ett utegym i Bremora, KS/2016:261 Beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Förslagsställaren skulle gärna vilja se att det anläggs ett utegym i Bremora för unga, medelålders och äldre. Detta skulle bidra till hälsa och uppmuntra till extra rörelse och träning. Kultur och fritidsförvaltningen instämmer i att utegym kan ha en positiv in- verkan på folkhälsan. Förvaltningen genomför en utredning som ska se över status på, och användandet av befintliga utegym samt behov av framtida ut- veckling. Utredningen blir klar våren 2017 och vi föreslår att beslut om ny- investeringar väntar till dess ett underlag finns. TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen 2016-10-03 Dnr KOF/2016:149 Referens Mottagare Linus Söderling Kultur- och fritidsnämnden Svar på medborgarförslag - Bygg ett utegym i Bremora, KS/2016:261 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget.
    [Show full text]
  • Måndagen Den 20 Januari 2020 Kl:18:30 Tumba
    KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2020-01-02 Tid Måndagen den 20 januari 2020 kl:18:30 Plats Tumba kommunalhus, lokal 3, plan 2 Ärenden Justering 1 Internkontrollplan 2020, miljö- och hälsoskyddsnämnden 2 Mål och internbudget 2020, miljö- och hälsoskyddsnämnden 3 Återrapportering av utvecklingsprogrammet Hallunda/Norsborg 4 Utredning – Förutsättningar för inrättandet av Mälarskogens naturreservat Senare utskick 5 Enhetschefen/miljöenheten informerar 6 Anmälningsärenden 7 Delegationslista 8 Remiss – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt torvtäkt Omedelbar justering Senare utskick Gruppsammanträden S, KD, MP, L och C– kl. 18:00, konferensrum 3, plan 2, kommunalhuset, Tumba. TUP, M, V och SD - kl. 18:00, konferensrum Munkhättan, Miljöenheten plan 3, kommunalhuset, Tumba. Kaffe och smörgås från kl. 17:30, Helges restaurang, kommunalhuset, plan 2. Anmäl ev. förhinder till Karina Wallenius, tel. 076-810 39 42, e-post [email protected] ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2020-01-20 1 Miljö- och hälsoskyddsnämndens internkontrollplan 2020 Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner internkontrollplanen för 2020 enligt tjänsteskrivelsens bilaga 1 om Internkontroll 2020. Sammanfattning Syfte och ansvarsfördelning Den interna kontrollen ska säkra en effektiv förvaltning och hindra att allvarliga fel och skador inträffar. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Nämnderna ansvarar för att utforma och orga- nisera den interna kontrollen inom sina områden och finna effektiva system för uppföljning. Internkontrollplanens innehåll Kommunstyrelsen har upprättat ett förslag till internkontrollplan för 2020. I försla- get uppmanar man förvaltningarna att inkludera samtliga åtta kontrollmoment i nämndernas respektive internkontrollplaner. I Miljöenhetens förslag till internkon- trollplan för 2020 återfinns de åtta kontrollmomenten från kommunstyrelsen.
    [Show full text]
  • Uppsala Läns Författningssamling LÄNSSTYRELSEN
    1 (26) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN ISSN 0347-1659 03FS 2019:7 Utkom från trycket den 19 mars 2019 Sammanställning enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Uppsala län; . I denna sammanställning, som gäller från och med den 13 mars 2019, redovisas: I. Gällande bestämmelser II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1) IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter V. Rekommenderade leder för transport av farligt gods I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar Gällande bestämmelser Bärighetsklasser Vägar som inte är enskilda delas in i fyra bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 2, 3 eller 4 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 1, 3 eller 4 meddelas av kommunen. Trafikverket får meddela föreskrifter om att förandet av fordon eller fordonståg på väg med bärighetsklass 4 ska vara förenade med villkor. Förordning (2018:102) Axel/boggi/trippelaxeltryck och bruttovikt De värden som gäller för respektive bärighetsklass återfinns i 4 kap. 12 – 14 §§ samt i bilaga 1 – 3 till trafikförordningen. Bärighetsklasser – tillåtna belastningar Av förteckningarna i kapitel II och III framgår till vilken bärighetsklass de vägar tillhör som inte är enskilda.
    [Show full text]