DOCSLIB.ORG

Uppsala Läns Författningssamling

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Uppsala Läns Författningssamling Uppsala läns författningssamling 03FS 2021:2 Utkom från trycket den 30 mars 2021 Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Uppsala län; beslutat den 29 mars 2021. (258-812-2021) Länsstyrelsen ska enligt 13 kap. 1 § trafikförordningen (1998:1276) varje år upprätta en sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar i länet. I denna sammanställning redovisas: I. Gällande bestämmelser II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1) IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter V. Rekommenderade leder för transport av farligt gods I. GÄLLANDE BESTÄMMELSER OCH ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Gällande bestämmelser Bärighetsklasser Vägar som inte är enskilda delas in i fyra bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 2, 3 eller 4 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 1, 3 eller 4 meddelas av kommunen. Trafikverket får meddela föreskrifter om att förandet av fordon eller fordonståg på väg med bärighetsklass 4 ska vara förenade med villkor. Förordning (2018:102) Axel/boggi/trippelaxeltryck och bruttovikt De värden som gäller för respektive bärighetsklass återfinns i 4 kap. 12 – 14 §§ samt i bilaga 1 – 3 till trafikförordningen. 1 03FS 2021:2 Bärighetsklasser – tillåtna belastningar Av förteckningarna i kapitel II och III framgår till vilken bärighetsklass de vägar tillhör som inte är enskilda. Ytterligare upplysningar om vilka bärighetsklasser som gäller lämnas av Trafikverket, telefon 0771-921 921. Tillfälliga ändringar av tillåten belastning Med stöd av 10 kap 14§ första stycket, 1, 2 och 10 c trafikförordningen och till följd av tjällossning, långvarigt regn eller av annan anledning, kan tillåten belastning på väg tillfälligt nedsättas eller väg tillfälligt avstängas för viss trafik. Sådan inskränkning tillkännages med vägmärken. Vid tillfällig nedsatt belastning gäller inte förbudet fordon eller fordonståg med tillstånd och en högsta sammanlagda bruttovikt av 16 ton. Följande fordon eller fordonståg har tillstånd: 1. Buss som används i linjetrafik eller för skolskjuts. 2. Fordon som används endast för mjölk-, post- eller livsmedelstransport. 3. Fordon som anlitas för den kommunala sophämtningen. 4. Fordon som används för transport av slaktdjur och foder. 5. Fordon, då de anlitas för den allmänna väghållningen eller för fall som avses i 11 kap 1§ trafikförordningen. 6. Fordon avsedda för transport av petroleumprodukter i överensstämmelse med Statens Räddningsverkets föreskrifter (SRVFS 2002:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S). 7. Fordon utrustade med CTI-teknik får köra med den last, som gäller för den ursprungliga bärighetsklassning som vägen har, under förutsättning att: a. Utrustning för central reglering av ringtryck finns på alla hjul b. Dubbelmonterade hjul finns på alla axlar utom framaxlar c. Fordonet framförs med en maximal hastighet på 50 km/tim d. Ringtrycket är maximalt 600 kPa i däck på framaxlar e. Ringtrycket är maximalt 500 kPa i däck på släpvagn f. Ringtrycket är maximalt 400 kPa i däck på andra axlar än däck på framaxlar eller släpvagn. Från förbud enligt ovan kan undantag medges enligt 13 kap 4§ första stycket trafikförordningen. Aktuella upplysningar om framkomlighet och bärighet på väg m.m. lämnas av Trafikverkets kundtjänst, telefon 0771-921 921, av kommunal väghållare eller polisen. Fordonshöjd Vägport eller annat hinder där tillåten fordonshöjd understiger 4,5 m redovisas under II, lll eller IV. Sådan inskränkning tillkännages med vägmärken. Begränsad fri höjd uppgående till eller överstigande 4,5 m redovisas ej och utmärks ej heller med vägmärken. Förbifart Är förbifart anvisad genom vägmärken anges detta under II, eller IV. Förbifart är upplåten för samma axel/boggitryck och bruttovikt som gäller för den genomgående vägen. 2 03FS 2021:2 Övrigt I denna sammanställning har endast medtagits sådana föreskrifter och upplysningar som trafikanterna bedömts ha särskilt intresse av att känna till vid planläggningen av främst godstransporter på viktigare vägar och gator. Ytterligare upplysningar ges av Trafikverket, kommunen eller polisen. II. FÖRTECKNING ÖVER RIKSVÄGAR OCH LÄNSVÄGAR MED BÄRIGHETS KLASS 1 SAMT VISSA FÖR VÄGARNA LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER Om vägen har bärighetsklass 2, 3 och 4 noteras detta särskilt i förteckningen. Vägbeteckning/Vägnummer – Sträckning. E4 (Stockholm-) Stockholms läns gräns vid Rickeby - tpl nr 184 Brunnby (77) Uppsala (tpl 186 väg E4.10 - tpl 187 väg 282 - tpl 188 väg 55/288) tpl 193 Tierp (292) - tpl 195 Mehedeby (291) - Gävleborgs läns gränsvid Hyttön (-Gävle). Motorväg: Stockholms läns gräns vid Rickeby - Gävleborgs länsgräns. E4.10 Trafikplats nr 186 (E4 vid Säby) - cirkulationsplats vid Gnista. E18 (Västerås-) Västmanlands läns gräns vid Östanbro - tpl Enögla (55, E18.11) - tpl Romberga (70, E18.12) – tpl Annelund (55, E18.10) - tpl Grillby (530) - tpl Åsen (545) - tpl Draget (554) - Stockholms läns gräns (-Stockholm). Motorväg: Västmanlands länsgräns - Stockholms länsgräns. E18 Västmanlands länsgräns-trafikplats Åsen BK4 E18 Påfartsväg i västlig riktning i trafikplats Åsen BK4 E18 Avfartsväg i östlig riktning i trafikplats Åsen BK4 E18 Samtliga av- och påfartsvägar vid trafikplats Romberga BK4 E18 Samtliga av- och påfartsvägar vid trafikplats Annelund, förutom rampväg i östlig riktning från väg E18.10 BK4 E18.10 Väg till Enköpings centrum (E18.11). E18.11 Väg till Enköpings centrum (E18.10). E18.12 Väg till Enköpings centrum (E18.10). 55 Väg E18 trafikplats 143 Annelund - väg 72 trafikplats Kvarnbo BK4 55 Väg 272 trafikplats Husbyborg - väg 288 trafikplats 188 Bärbyleden BK4 55 Påfartsväg i norrgående riktning i trafikplats Husbyborg BK4 55 Avfartsväg i södergående riktning i trafikplats Husbyborg BK4 56 Västmanlands länsgräns - Gävleborgs länsgräns BK4 70 Väg E18, E18.12 trafikplats 142 Romberga - Västmanlands länsgräns BK4 72 Väg 56 cirkulationsplats Heby - väg 55 trafikplats Kvarnbo BK4 76 Stockholms länsgräns - väg 291 Älvkarleby BK4 76 Väg 790 Skutskär - Gävleborgs länsgräns BK4 76.01 Gammelbygatan – Rådhusgatan, Östhammars centrum 3 03FS 2021:2 Genomfart Östhammar: Gammelbygatan - Slottsgatan - Husbackavägen (1195). Utöver vad som framgår i trafikförordningen (1998:1276) ska förande av fordon eller fordonståg vara förenat med särskilda villkor enligt följande. Motordrivna fordon med en bruttovikt som överstiger 32 ton ska ha minst en drivande axel som är försedd med dubbelmonterade hjul och luftfjädring eller likvärdig fjädring, eller att drivaxlarna är försedda med dubbelmonterade hjul och vikten inte överskrider 9.5 ton på någon av axlarna. För fordonståg gäller dessutom att om bruttovikten överstiger 64 ton ska minst 65 procent av släpvagnens eller släpvagnarnas sammanlagda bruttovikt belasta axlar försedda med dubbelmonterade hjul. Fordon som är registrerade i vägtrafikregistret senast den 31 december 2018 undantas från villkor i andra stycket. 77 Tpl Brunnby (E4) - Eggebyholm (1056, 1048) - Åsby (1060, 1049) - Hönsgärde (1058) - Stenby (1055) - Husby Långhundra k:a (1050) - Hjälmsta (1059) - Åby (273) - Stockholms läns gräns vid Stensta (-Rimbo). 254 Albäck (70) - Eklunda (826) - Mälby (827) - Altuna (815, 827) - Flosta (814, 828) - Sör Hårsbäck (832) - Heby (72). 254.01 Förbindelseväg (70-254). 255 Stockholms läns gräns vid Lövstaholm - Skålsta (1043) -Vassunda (1042) - Edeby (1046) - Säby (1051,1039) - Rickebasta (1045) - Alsike k:a (1041) - Flottsund (602) - Sävja-Sunby (601) - Kuggebro (1060) - Kuggebro (601) - Uppsala Gnista (E4.10). 263 Väg 55 cirkulationsplats Litslena - väg 545 Varpsundet BK4 272 Väg 55 trafikplats Husbyborg - Gävleborgs länsgräns 272 Väg 55 trafikplats Husbyborg - väg 56 Kerstinbo BK4 273 (Märsta-) Stockholms läns gräns vid Erikshamn - Åby (77) - Vreta (1059) - Almunge (282) - Stora Väsby (1076) - Näsby (1077) - Bärby (661, 1084) - Öster-Edinge (661, 662) - Spånga (687, 288). 282 Trafikplats 187 Kumla (E4) - Kumla (652) - Brunnby (655) - Bärby (656) - Funbo (657, 654) - Länna (1074, 659) - Almunge (1076, 273) - Uddnäs (1078) - Hemåla (1072) - Knutby (1073, 1084, 675) - Stockholms länsgräns vid Vrå. 288 Väg E4 trafikplats 188 Bärbyleden - väg 76 Börstil BK4 290 Trafikplats 189 Fullerö (693, E4) - Storvreta (696) - Östa (695) - Gränby (699) - Vattholma (703, 696, 703, 681) - Salsta (704) - Gullkällan (707) - Österbybruk (292, 730, 720, 731, 1127) - Bro (718) - Älglösa (710) - Mariebol (724) - Vigelsbo-Strömsbro (1129) - Vamsta (1126, 1126) - Forsmark (76). 291 Väg 600 Mehedeby - väg 76 Älvkarleby BK4 292 Väg 763 Söderfors - väg 1113 Hargshamn BK4 500 Väg till Haga (55). 501 Väg till Enköpings - Näs k:a (55). 502 Huseby säteri (55) - Teda k:a - Gryta skola (515). 4 03FS 2021:2 503 Svinnegarns k:a (55) - Vela - Hummelsta (515). 504 Vindsberga (515) - Tibble - Kil (510). 506 Enköping Gesällgatan/Västerleden - Valla (507) - Nyby (510). 507 Valla (506) - Kävra (70). 508 Storängen (55) - Enköping (Ågatan/Kungsgatan). 509 Breds kvarn (510) - Vändersta (821) - Siggesta (822) - S Vad (823) - Mosta (70). 510 Västmanlands läns gräns vid Breds kvarn (U 692)
Load more

Recommended publications
  • Statistik Om Uppsala Kommun 2020
    Statistik om Uppsala kommun 2020 Landareal 2 182 km2 Folkmängd 230 767 varav 116 434 kvinnor och 114 333 män 1 Befolkning i Uppsala kommun 2019 Folkmängd efter ålder 2018 % 2019 % Ålder Antal Antal 0 2 612 1,2 2 597 1,1 1–5 13 268 5,9 13 533 5,9 6 2 658 1,2 2 673 1,1 7–9 8 013 3,6 8 184 3,5 10–12 7 693 3,4 7 984 3,5 13–15 7 164 3,2 7 420 3,2 16–18 6 892 3,1 7 098 3,1 19 2 590 1,2 2 744 1,2 20–24 19 521 8,7 19 973 8,7 25–44 67 903 30,2 69 983 30,3 45–64 49 181 21,8 49 944 21,6 65–79 28 578 12,7 29 229 12,7 80– 9 091 4,0 9 405 4,1 Totalt 225 164 100 230 767 100 Årlig folkökning i Uppsala kommun Folkmängdens förändringar Antal 2018 2019 Folkökning 5 250 5 603 Födda 2 608 2 597 Döda 1 468 1 455 Födelseöverskott 1 140 1 142 Inflyttade 16 219 16 647 Utflyttade 12 129 12 246 Flyttningsnetto 4 090 4 401 därav med utlandet 2 320 2 062 2 3 Personer med utländsk bakgrund* Folkmängd i stadsdelar i Uppsala tätort* 2018 2019 2018 2019 Samtliga 60 798 64 550 Luthagen 14 104 14 194 Kvinnor 30 253 31 993 Sala backe 11 204 11 411 Män 30 545 32 557 Gottsunda 8 635 8 729 Gränby 7 472 7 920 Därav från de tio vanligaste bakgrundsländerna (per år 2019) Kapellgärdet 7 169 7 493 2018 2019 Fålhagen 7 417 7 383 Syrien 4 839 5 267 Flogsta-Ekeby 7 037 7 204 Irak 5 039 5 236 Centrum 7 250 7 195 Iran 5 067 5 191 Eriksberg 7 154 7 144 Finland 4 605 4 579 Kungsängen 5 597 6 683 Turkiet 2 673 2 781 Sunnersta 6 241 6 277 Afghanistan 1 685 2 051 Främre Luthagen-Fjärdingen 5 906 6 018 Tyskland 1 814 1 861 Årsta 5 970 5 997 Eritrea 1 477 1 800 Stenhagen 5 715 5 682 Bangladesh 1 391 1 614 Svartbäcken 5 553 5 491 Kina 1 452 1 614 Sävja 5 126 5 309 Valsätra 5 179 5 232 * Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • Vad Är Det Som Ska Utvecklas? – En Studie Av Två Kommuners Arbete Med Landsbygdsutveckling
    Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Vad är det som ska utvecklas? – En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? – A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Institutionen för stad och land Kandidatarbete • 15 hp Agronomprogrammet – landsbygdsutveckling Uppsala 2017 Vad är det som ska utvecklas? - En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? - A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Handledare: Kjell Hansen, Sveriges lantbruksuniversitet, Institution en för stad och land Examinator: Malin Beckman, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för stad och land Omfattning: 15 hp Nivå: Grundnivå, G2F Kurstitel: Självständigt arbete i landsbygdsutveckling Kurskod: EX0523 Program/Utbildning: Agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Utgivningsort: Uppsala Publiceringsår: 2017 Upphovsrätt: Samtliga bilder i arbetet publiceras med tillstånd från upphovsrättsinnehavaren Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Landsbygdsutveckling, byråkrati, policy, implementering, planering Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land - Organisation? sade hon. Vi söker ingen organisation. Det som är organiskt behöver inte organiseras. Ni bygger utifrån, vi byggs inifrån. Ni bygger med er själva som stenar och faller sönder utifrån och in. Vi byggs inifrån som träd, och det växer ut broar mellan oss som inte är av död materia och dött tvång. Från oss går det levande ut. I er går det livlösa in. Karin Boye, Kallocain 1940 1 Sammanfattning Är landsbygdsutveckling samma sak överallt? Den här kandidatupp- satsen som är gjord inom ämnet landsbygdsutveckling visar på hur två kommuner, med olika förutsättningar, arbetar med landsbygdsutveckl- ing. Studien är gjord som en jämförelse mellan Haparanda och Upp- sala kommun, dels genom studier av dokument och dels genom kvali- tativa intervjuer.
    [Show full text]
  • Runestone Images and Visual Communication
    RUNESTONE IMAGES AND VISUAL COMMUNICATION IN VIKING AGE SCANDINAVIA MARJOLEIN STERN, MA Thesis submitted to the University of Nottingham for the degree of Doctor of Philosophy JULY 2013 Abstract The aim of this thesis is the visual analysis of the corpus of Viking Age Scandinavian memorial stones that are decorated with figural images. The thesis presents an overview of the different kinds of images and their interpretations. The analysis of the visual relationships between the images, ornamentation, crosses, and runic inscriptions identifies some tendencies in the visual hierarchy between these different design elements. The contents of the inscriptions on runestones with images are also analysed in relation to the type of image and compared to runestone inscriptions in general. The main outcome of this analysis is that there is a correlation between the occurrence of optional elements in the inscription and figural images in the decoration, but that only rarely is a particular type of image connected to specific inscription elements. In this thesis the carved memorial stones are considered as multimodal media in a communicative context. As such, visual communication theories and parallels in commemoration practices (especially burial customs and commemorative praise poetry) are employed in the second part of the thesis to reconstruct the cognitive and social contexts of the images on the monuments and how they create and display identities in the Viking Age visual communication. Acknowledgements Many people have supported and inspired me throughout my PhD. I am very grateful to my supervisors Judith Jesch and Christina Lee, who have been incredibly generous with their time, advice, and bananas.
    [Show full text]
  • The Tourist's Book of Runestones
    The tourist’s book of runestones c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 1 c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 2 CONTENTS Sweden Italy The USA Runmaster Eriksgata References c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 3 SWEDEN c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 4 SOME NAMES Ålstorp Stentoften Getinge Fallo Vestra Strö Runamo Kareby Eksjö Stora Harrie Björkeporp Velanda Nömme Östra Gårdstånga Skällenäs Månstadskulle Björkö Holmby Karlevi Störa Västölet Brahe k:a Hällestad Resmo Södra Kedum Kumlaby Skårby Björn Flisa Ryda Brahe sk:a Dagstorp Seby Levene Ödeshög Örja Sandby Sparlösa Häggestad Holmby Gårdby Slädene Heda Bösarp Bjärby Håle Rök Allhelgona Lerkaka Särestad Kvarntorp Lundagård Bogby Kållands-Åsaka Svanshal Gårdstånga 2 Bägby Skalunda Haddestad Valleberga Köping Råda Kumla Skivarp Tings Flisa Källby-Hallar Gärdlösa Norra Nöbbelöv Transjö Husaby Karleby Gårdstånga 3 Sandsjö Sunnevad Harstad Valkärra Ingelige Hög Leksberg Väderstad Hjärup Nöbbele Karleby Ekeby Vismarlöv Enet Stora Ek Strålsnäs Fosia Sjöbylund Frölunda Grönlund Fuglie Växsjö Mellongarden Sörby Fuglie Hög Aringsås Norra Lundby Högby Bösarp Ivla Dagsnäs Västra Skrukeby Jordberga Bolmaryd Norra Vånga Axstad Tulltorp Rörbro Postgården Bjälbo Östra Bräkentorp Härlingstorp Appuna Vämmenhög Replösa Ballstorp Hov Sjörup Tuna Larvs Hed Vadstena Västra Nöbbelöv Ryssby Bitterna Vestra Stenby Solberga Skaftarp Skånum Kälvesten Orsjö Runstensholm Vårkumla Vinnerstad Rydsgård Nävelsjö Olsbro Fornåsa Skårby Vetlanda Bröstig Örevad Bjärnäs Bäckseda
    [Show full text]
  • Annual and Sustainability Report 2018
    Annual Report 2018 with Sustainability Report Contents General One of Sweden’s largest private property companies .... 1 The year in brief ...........................................................................2 Page Page Statement by CEO ........................................................................5 Business concept, vision and mission ................................6 Business model ............................................................................7 18Properties across 24Property management that The Rikshuset concept – a strategic property ..................8 all of Sweden makes a difference Rikshem’s five target areas .....................................................10 Global challenges and possibilities .....................................12 Navigating towards sustainability .......................................14 Rikshem holds stable market position ...............................16 Operations Properties across all of Sweden ............................................18 Property valuation .................................................................... 22 Active property management .............................................. 24 Actions for a brighter future .................................................. 30 Zoning plans that support growth ..................................... 34 Property development potential ........................................ 36 Residential areas for everyone ............................................ 38 Page Engagement as a driving force ............................................40
    [Show full text]
  • Runstenar I Uppsala Län – Ett Unikt Och Hotat Kulturarv Inventering Inför Kulturmiljövårdande Insatser
    Runstenar i Uppsala län – ett unikt och hotat kulturarv Inventering inför kulturmiljövårdande insatser Robin Lucas Runstenar i Uppsala län - ett unikt och hotat kulturarv Inventering inför kulturmiljövårdande insatser Kulturhistorisk inventering Robin Lucas Upplandsmuseets rapporter 2020:01 ISSN 1654-8280 BEARBETNING AV FOTON: Robin Lucas, där inget annat anges. BEARBETNING AV PLANER: Robin Lucas OMSLAGSBILD: Runstenen U1176 står på en åkerholme utanför Huddunge by och håller på att falla omkull. BAKSIDESBILD: U838 vid Ryda kungsgård, Nysätra sn, står precis invid länsväg 569 och har möjligen blivit påkörd vid snöröjning. GRANSKNING: Anna Ölund ALLMÄNT KARTMATERIAL: © Lantmäteriet, dnr I2014/00634 GRAFISK FORMGIVNING OCH PRODUKTION: Malin Lucas DIGITALT TRYCK: Kph © UPPLANDSMUSEET, 2020 Upplandsmuseet Drottninggatan 7, 753 10 Uppsala Telefon 018-169100 www.upplandsmuseet.se Innehåll Sammanfattning ........................................................................................................................... 6 Inledning ........................................................................................................................................ 7 Bakgrund ....................................................................................................................................... 8 Syfte, metod och genomförande ................................................................................................11 Inventeringsresultat ....................................................................................................................13
    [Show full text]
  • Uppsala Läns Författningssamling LÄNSSTYRELSEN
    1 (26) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN ISSN 0347-1659 03FS 2019:7 Utkom från trycket den 19 mars 2019 Sammanställning enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Uppsala län; . I denna sammanställning, som gäller från och med den 13 mars 2019, redovisas: I. Gällande bestämmelser II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1) IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter V. Rekommenderade leder för transport av farligt gods I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar Gällande bestämmelser Bärighetsklasser Vägar som inte är enskilda delas in i fyra bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 2, 3 eller 4 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 1, 3 eller 4 meddelas av kommunen. Trafikverket får meddela föreskrifter om att förandet av fordon eller fordonståg på väg med bärighetsklass 4 ska vara förenade med villkor. Förordning (2018:102) Axel/boggi/trippelaxeltryck och bruttovikt De värden som gäller för respektive bärighetsklass återfinns i 4 kap. 12 – 14 §§ samt i bilaga 1 – 3 till trafikförordningen. Bärighetsklasser – tillåtna belastningar Av förteckningarna i kapitel II och III framgår till vilken bärighetsklass de vägar tillhör som inte är enskilda.
    [Show full text]
  • The Sustainability of Swedish Agriculture in a Coevolutionary Perspective
    The Sustainability of Swedish Agriculture in a Coevolutionary Perspective Basim Saifi Department of Rural Development and Agroecology Uppsala Doctoral Thesis Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2004 Acta Universitatis Agricultuae Sueciae Agraria 469 ISSN 1401-6249 ISBN 91-576-6499-4 C 2004 Basim Saifi, Uppsala Print: SLU Service/Repro, Uppsala 2004 Abstract Basim Saifi, 2004. The Sustainability of Swedish Agriculture in a Coevolutionary Perspective. Doctoral dissertation. ISSN 1401-6249 ISBN 91-576-6499-4 Sustainability is a social construct that must be addressed contextually both in relation to what a society views to be unsustainable, and in respect to how and why a course of non-sustainable development comes to be pursued. This thesis argues that the challenge of agricultural sustainability can be fruitfully addressed within an analytical framework that consciously and explicitly considers agricultural development as consisting of processes of coevolution involving agriculture and the ecological and socioeconomic systems. The model presented indicates that strengthening of local coevolutionary processes is a probable pre- condition for achieving sustainable agriculture. Conditions for following a sustainable path of agricultural development in Sweden are already good and are still improving. On the national level, the costs of improvements in sustainability are decreasing, while the benefits are increasing. On the global level, the historical decline in food prices should not be expected to continue in the coming decades because of both resource limitations and environmental degradation. Ten principles and consequently ten indicators are identified that may help to promote agricultural sustainability in Sweden within the context of strengthened local interaction and interconnectedness. When the model of coevolution and the indicators derived are applied to Swedish agricultural development during the twentieth century, the following conclusions are reached.
    [Show full text]
  • Uppsala and Agenda 2030 Voluntary Local Review 2021
    City Executive Office File No: Report KSN-2021-00822 Uppsala and Agenda 2030 Voluntary Local Review 2021 Administrators: Susanne Angemo, Sara Duvner, Kristina Eriksson, Anna Hilding, Johan Lindqvist Page 2 (96) Chair of the City Executive Board I have been active in the city’s policy-making for many years now. I have had a particular interest in sustainability issues from the very start, and have therefore followed the work closely over the years. The City of Uppsala has also been a front-runner in the work on Agenda 21 and the Millennium Development Goals. The work was often implemented as projects, and responsibility rested with a small number of employees. The results were short-term solutions, quite the opposite of what the intention was, and still is. When the 2015 UN Summit passed a resolution on the 2030 Agenda for Sustainable Development, those of us living and working in Uppsala decided to try to integrate the issues of sustainability and Agenda 2030 in all policy areas. We started with our work on Objectives and Budget in 2016. So, for the past five years the City of Uppsala has been working instead on sustainability issues integrated as a natural part of the ordinary governance. The targets of Agenda 2030 have been dealt with either as assignments given by the city council to council boards and corporate boards, or as part of the basic duties of city boards and corporate boards. Now that we have the sustainability issues integrated in the governance, everyone is now working together as one community - One Uppsala.
    [Show full text]
  • Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer I Glesbygd
    Beställningsnummer Be 16 SM 9602 Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Beställningsnummer Be 16 SM 9602 Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Agglomerations in rural areas 1995 Sammanfattning SCB har för andra gången utfört en avgränsning av alla små ning av fritidshusområden, som dock ännu behåller sin domine- orter, mindre än tätorter. Småorterna har mellan 50–199 invånare. rande karaktär som fritidshusområden och därmed inte ingår i De utgör en del av glesbygden och har tidigare ingått i redovis- tätorter. Vid avgränsningen av småorter har sådana områden ningarna för glesbygd. tagits med. I vissa fall har "småorter" med flera hundra invånare Antalet nu identifierade småorter uppgår till 2 756 i hela riket. avgränsats (framför allt i närheten av Stockholm och Göteborg). År 1990 var antalet 2 437. Så länge andelen obebodda fritidshusfastigheter är större än Folkmängden i de små orterna uppgår till 263 000 invånare, andelen bebodda fastigheter räknas sådana orter inte som vilket är 18% av glesbygdsfolkmängden och 3% av hela Sveri- tätorter, oberoende av invånarantalet. Det förekommer dock att ges folkmängd. mindre delar av sådana orter, där permanentningen fortskridit Den sammanlagda arealen i alla småorterna uppgår till 82 700 långt, kan avgränsas som en separat tätort medan återstoden hektar. Detta ska jämföras med tätorternas 522 700 hektar. kvarstår som en småort. Befolkningstätheten i småorterna är därmed väsentligt lägre än i tätorterna, 320 invånare/km2 i småorterna jämfört med 1 400 inv/ GIS-anpassning km2 i tätorterna. I den genuina glesbygden, som återstår då SCB tillhandahåller på uppdragsbasis digitala mittpunkts- småorterna tagits bort, är folkmängdstätheten 3 inv/km2. koordinater, gränslinjer samt grundläggande statistik för små- Glesbygdsbefolkningen minskade något under början av orterna på diskett så att den intresserade användaren kan 1990-talet.
    [Show full text]
  • Annual Report 2017 with Sustainability Report
    Annual Report 2017 with Sustainability Report www.rikshem.se Combining professionalism with community involvement Rikshem is one of Sweden’s largest private property companies. The company owns, develops and man- ages residential properties and properties for public use – sustainably and for the long term. By investing wisely in growth areas and new production of residential properties and properties for public use, the company will continue to grow. Rikshem’s vision is to make a difference in the development of the good community. By combining professionalism with community involvement, Rikshem aims to promote long- term, sustainable community development from a social, environmental, and financial perspective. One of Sweden’s largest private property companies 28,000 SEK 41 billion Rikshem provides Sweden with The market value of the properties 27,924 residential properties across totaled MSEK 41,039. the country. Long-term owner The year in brief Rikshem AB (publ) is 100 percent owned by • Completed acquisition of 802 apartments in Umeå Rikshem Intressenter AB, in which AMF Pensionsförsäkring AB • Began production of northern Sweden’s tallest residential building (pension company) and Fjärde AP-fonden (The Fourth Swedish in wood, Flyttfågeln, in Umeå National Pension Fund, AP4) own 50 percent each. • Nominated as Community Developer of the Year alongside Lindbäcks bygg for industrial construction in wood • Changed the organization to increase focus on property management and sustainability • Issued the first euro bond under the EMTN
    [Show full text]