DOCSLIB.ORG

Sociala Kompassen

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sociala Kompassen DEN SOCIALA KOMPASSEN 2018 Uppsala län Inledning Det vi tror oss veta, är det sanning eller fördom? Den som arbetar med demografiska analyser och socioekonomiska kartläggningar inom regional verksamhet får då och då höra kommentaren att ”det där visste vi redan”. Så kan det naturligtvis vara, men inte sällan bygger den upplevda vetskapen på hörsägen eller fördomar, snarare än fakta. Gruppen ”vi” är också ofta en diffus referens, där verklig samsyn kring fakta om en situation är svår att uppnå. Och ju mer komplex situationen är, desto svårare är det. För att bättre kunna fokusera på en konstruktiv dialog kring hur problem ska lösas och insatser prioriteras har Statisticon tagit fram föreliggande analysmetod, där nio socioekonomiska variabler analyseras sammantaget. Den möjliggör också mätbarhet över tid. Genom att ha en bild av nuläget kan insatser följas upp och utvärderas. Systematiska och transparenta kartläggningar utgör också en viktig grund för ansvarsutkrävande. Det är dock viktigt att komma ihåg att områden är statiska, men att människor rör på sig. Det finns områden som fungerar som transitområden och i takt med att invånare där får Analys och text: Mats Forsberg, Statisticon AB ekonomiska möjligheter till en boendekarriär väljer en del att flytta. Om en variabel i ett område Anna Carlsund, Statisticon AB t.ex. inte uppvisar någon mätbar förbättring trots insatser, behöver det inte betyda att Charlotta Danielsson, Statisticon AB insatserna inta har haft någon effekt. Det kan också vara så att insatserna har möjliggjort för Bild: Anna Carlsund, Statisticon AB människor att påbörja en boendekarriär någon annanstans och lämna plats till nyinflyttade som ännu inte har etablerat sig på en arbetsmarknad. Data och valdistriktsindelning: Region Uppsala I det följande redogörs för analysmetoden och resultatet av analyserna. Metod Metod Den första delen i analysmetoden SEKOM omfattar inventering och val av ingående variabler i analysen. Samma uppsättning variabler används för den SEKOM-analys som tas fram på nationell nivå. Följande variabler ingår i analysen: Mer om denna finns att läsa på www.befolkningsprognoser.se/juni. Region Uppsala har tillhandahållit Andel öppet arbetslösa data avseende 2018, det senaste året för vilket data finns tillgängligt för samtliga nio variabler. Att (20-64 år, 2018-12-31) använda data avseende olika tidsperioder är inte optimalt, i synnerhet om det sker väsentliga förändringar i ett eller flera områden mellan åren. Andel med ekonomiskt bistånd (invånare 18+ år, 2018-12-31) Den andra delen av analysen omfattar tillämpning av en datavetenskaplig metod som kallas Random Ohälsotalet per invånare Forest. Enkelt uttryckt är syftet med den datorintensiva metoden att klassificera omfattande data med (invånare 16-64 år, 2018-12-31) komplexa samband. I fallet med socioekonomiska variabler på delområdesnivå ges en möjlighet att Andel förvärvsarbetande gruppera delområdena utifrån hur de studerade variablerna sammantaget korrelerar med varandra. (invånare 20-64 år, 2018-12-31) Metoden tillhör ett vetenskapligt fält som brukar benämnas Machine Learning. På Wikipedia finns en Förvärvsinkomst, utförlig beskrivning av detta fält och hur det förhåller sig till bl.a. Data mining och Artificiell intelligens (invånare 20-64 år, 2018-12-31) (AI). Läs mer på https://en.wikipedia.org/wiki/Machine_learning. Andel invånare med eftergymnasial utbildning Den tredje delen av analysen är att visualisera resultatet. Det gör vi med hjälp av Multidimensional (invånare 20-64 år, 2018-12-31) scaling (MSD), som i ett tvådimensionellt plot-diagram visar graden av samband samt hur de ingående variabelvärdena varierar mellan de delområden vi studerar. Andelen invånare födda utanför EU (av hela befolkningen, 2018-12-31) Den fjärde delen i analysmetoden är att förstå och tolka utfallet, i vårt fall den socioekonomiska kartan (SEKOM-kartan). Vid tolkningen bestäms också antalet grupper som ska definieras och karaktäriseras. Andel unga 0-19 år De ingående enskilda variablernas dragningskraft och riktning i SEKOM-kartan behöver också markeras (av hela befolkningen, 2018-12-31) i den tvådimensionella rymden som kartbilden utgör. Andel äldre 65 år+ (av hela befolkningen, 2018-12-31) Områdesindelning SEKOM-område Folkmängd SEKOM-område Folkmängd SEKOM-område Folkmängd SEKOM-område Folkmängd Almunge tätort 803 Hummelsta 1924 Orphei drängars plats 1105 Tärnsjö 2175 Almungebygden 1153 Husbyborg 1682 Rackarberget 1305 Ulleråker 1077 Alunda tätort 2484 Husby-Långhundra 1163 Rasbokil 789 Ultuna-Ulleråker 1915 Alunda-Ekeby 2093 Hållnäs 1014 Rickomberga 1437 Vaksala-Jälla 1391 Områdesindelning Balingsta-Ramsta-Hagby 1622 Hällby 2221 Romberga 2271 Vallskoga 1923 Bergsbrunna 1384 Jumkil-Åkerby 1241 Rosendal 2150 Valsätra-Spinnrocksvägen 1361 Bergvreten 1786 Jungfruholmen 1964 Råby 3116 Vassunda 1453 Utgångspunkten för att Berthåga-Flogsta 1417 Järlåsa 1268 S:t Ilian N 1844 Vattholma 1660 Björklinge glesbygd 1227 Kantorsgatan 1881 S:t Ilian S 1900 Vendel 1029 åstadkomma en lämplig gruppering Boda 1693 Knutby 1450 Samariterhemmet 1366 Viksta 717 Boängen 1598 Korsängen 2404 Sankt Johannes 1333 Vreta-Ytternäs 809 av områden för analysen är länets Byggmästaren 1224 Kristinelund 2117 Sernanders väg 1890 Vrå 2021 indelning i valdistrikt. För att ge en Byggmästarparken 1417 Kryddgården 1997 Skokloster 2334 Väktargatan 1412 Bälinge glesbygd 1216 Kungsgärdet 887 Skolparken 1205 Vänge tätort 1293 stabil och meningsfull SEKOM- Bälinge tätort 1694 Kungsängens gård-Vilan 897 Skolsta 1698 Vängebygden 1317 Börje 1019 Kvarnen 1325 Skomakarberget 993 Västerleden N 1868 karta är strävan att: Centrala Kungsängen 1408 Kyrkbyn 1226 Skutskärs Centrum 2457 Västerleden S 2253 Centrala Luthagen 1404 Kåbo 1283 Skuttunge 1082 Västerlövsta Västra - Enåker 2419 Centrala Svartbäcken 1506 Kåbo-Batteriparken 1224 Skyttorp-Tensta 1868 Västerlövsta Östra - Huddunge 2188 (i) uppnå ett minimum om ca 500 Centrala Årsta 1145 Källparken 2433 Skärplinge 1780 Västerängen 2478 Centrum 1176 Källsprånget 851 Skörby 2412 Västland-Karlholm 1982 invånare per område, Dalby-Uppsala-Näs-Västeråker 1921 Körveln 1738 Slavsta 1959 Västra Björklinge 1570 Danmark 1129 Lagga-Östuna 1749 Sommarro 1557 Västra Flogsta 1503 (ii) åstadkomma en gruppering Djäknegatan 915 Lillkyrka 2290 Sparrsätra 1386 Västra Gränby 2234 Ed 1519 Lindbacken 1720 Stavby 806 Västra Höganäs 1419 som resulterar i minst ett 20-tal Ekeby 1277 Linnéträdgården 807 Stenhagen-Herrhagen 1550 Västra Knivsta 1702 SEKOM-områden, Ekillaområdet 1704 Luthagen-Prästgårdsgatan 1511 Stenhagen-Kvarnbo 1416 Västra Kungsängen 1013 Eneby 2695 Länna 942 Storvretabygden 1163 Västra Löten 1642 (iii) gruppera områden som är Enögla 1726 Lövstalöt 2124 Storvreta-Lyckebo 1777 Västra Norby 1483 Eriksberg-Håga 1495 Malma backe-Valsätra 920 Studentvägen 1241 Västra Salabacke 1428 relevanta ur ett Eriksberg-Marmorvägen 1373 Mansängen 1598 Svanby 1660 Västra Stenhagen 1677 Eriksberg-Västertorg 1440 Mellersta Gottsunda 1447 Svartbäcken-Fyrishov 1146 Västra Tuna backar 1190 planeringsperspektiv och har Eriksdal 1742 Mellersta Sunnersta 1717 Svinnegarn 1395 Yrsaparken 912 Fanna 2084 Mellersta Sävja 1653 Sydvästra Luthagen 1332 Åkerlänna 775 en hög igenkänningsfaktor, Faringe-Bladåker 643 Mikaelsplan 924 Sydvästra Valsätra 1706 Åland-Skogstibble 931 (iv) skapa så homogena områden Fjärdhundra 1929 Morgongåva 2661 Sågen 918 Åsenområdet 1656 Fjärdingen 1131 Munksundet 2400 Söderfors 2453 Älvkarleö bruk-Marma 985 som möjligt i termer av Funbo 1640 Månkarbo 1331 Söderön 590 Ärna 1070 Fyrisvall-Seminariet 1555 Nordvästra Sävja 1208 Södra Centrum 1214 Örbyhus 2510 socioekonomisk struktur samt Fålhagen-Almtuna 1320 Nordöstra Sävja 1173 Södra Flogsta 1553 Öregrund 1879 Fålhagen-Boländerna 1119 Nordöstra Valsätra 1192 Södra Gottsunda 1584 Örsundsbro V 2185 att Fålhagen-Vaksala Torg 1270 Norra Alsike 1545 Södra Gränby 1289 Örsundsbro Ö 2174 (v) urskilja tätortsområden från Fålhagen-Östra Station 1600 Norra Fålhagen 1442 Södra Knivsta 1832 Östanån 1706 Fånäs 1530 Norra Gottsunda 1759 Södra Kungsängen 1632 Österbybruk, Dannemora-Film 2060 omland på landsbygden. Gamla Storvreta 1050 Norra Gränby 1964 Södra Kvarngärdet 1752 Österbybruk-Morkarla 1654 Gamla Uppsala 2586 Norra Kapellgärdet 1442 Södra Norby 1410 Östervåla 2854 Gimo Västra 1816 Norra Kungsängen 1544 Södra Nyby 1434 Östhammars centrum 1408 Gimo, Hökhuvud-Vattensta 1606 Norra Kvarngärdet 2162 Södra Nåntuna 1065 Östra Björklinge 1763 I Uppsala län resulterade det i 244 Gottsunda centrum 1525 Norra Luthagen 1197 Södra Rasbobygden 1154 Östra Eriksberg 1612 SEKOM-områden. Gottsunda-Blomdahls väg 1354 Norra Löten 1621 Södra Salabacke 1444 Östra Fålhagen 1373 Gottsunda-Vårdsätra 2020 Norra Norby 1134 Södra Sunnersta 1444 Östra Gottsunda 966 Gredelby 1506 Norra Nyby 1465 Södra Svartbäcken 1484 Östra Höganäs 1333 Grillby 2030 Norra Salabacke 1414 Södra Sävja 1092 Östra Knivsta 1867 Gränbyparken 2207 Norra Storvreta 1694 Tallbacken 1352 Östra Luthagen 1132 Gräsö 664 Norra Sunnersta 1427 Tierps köping norra 1441 Östra Löten 1635 Gunsta tätort 983 Norra Svartbäcken 1417 Tierps köping södra 1697 Östra Stenhagen 1274 Gånsta-Bredsand 3130 Norra Årsta 1490 Tiundaskolan 1172 Östra Storvreta 1760 Gårdskär 555 Norrskedika-Valö-Forsmark 1369 Tobo 1066 Östra Sunnersta 1653 Gåvsta 1257 Nyby gård 1220 Tornet 1519 Östra Tuna backar 1285 Harbo 1602 Nåntuna 1557 Torstuna 1708 Östra Årsta 1597 Hargshamn 771 Observatoriet 1321 Tuna 927 Övergran 2026 Hur ska kartan läsas? Hur ska kartan läsas? SEKOM-analysen av de nio olika variablerna för länets
Load more

Recommended publications
  • Perfluorerade Alkylsyror (PFAA) I Uppsalas Dricksvatten
    LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING 1 (9) Risk - och nyttovärderingsavdelningen A Glynn 2012-08-22 dnr 1192/2012 Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i Uppsalas dricksvatten Sammanfattning Med anledning av en snabbt ökande exponering av konsumenterna i Uppsala kommun för en viss typ av PFAA, genomfördes en pilotundersökning av PFAA-halter i kranvatten från olika delar av Uppsala kommun. Resultaten pekar mot förhöjda halter av sulfonaterna perfluorohexansulfonat (PFHxS) och perfluorooktansulfonat (PFOS) i de två proverna som togs i Sunnersta (PFOS>20 ng/L; PFHxS>40 ng/L). I ett av de två proverna som togs i centrala staden var halten av PFHxS förhöjd (>15 ng/L). Ett prov från norra stan (Gränby) och ett prov från västra delen av Uppsala (Stabby) innehöll låga halter, liksom proverna från Björklinge och Storvreta. En preliminär intagsberäkning visar att dricksvattnet med de högsta uppmätta halterna av PFHxS ger ett intag som vida överstiger det intag som konsumenterna i medeltal får från livsmedel. Det finns idag inga gränsvärden för PFAA i dricksvatten. En preliminär riskvärdering antyder att de nu uppmätta halterna sannolikt inte innebär någon signifikant hälsorisk för Uppsalas dricksvattenkonsumenter. Ytterligare kartläggningar av dricksvattnet i Uppsala krävs dock för att mer säkra slutsatser ska kunna dras om eventuella hälsorisker förknippade med PFAA i dricksvattnet. Om dricksvattenhalterna av PFHxS långsiktigt är på väg upp i den takt som antyds i studien av konsumenter från Uppsala, så kan halterna i dricksvattnet i framtiden nå nivåer som innebär ökade hälsorisker för konsumenterna. Inledning PFAA är en grupp organiska syror som är mycket svårnedbrytbara och som är starkt ytaktiva. Ämnesgruppen delas in i sulfonsyror och karboxylsyror och de organiska syrorna har en kolkedja där alla väteatomer, som är bundna till kolatomerna, är utbytta mot fluoratomer (Figur 1, Tabell 1).
    [Show full text]
  • Förslag Om Regionalt Cykelnät I Uppsala
    Förslag till Regionalt cykelnät i Uppsala län Uppsala Cykelförening 2017-10-12 Tack till Som underlag till analysen har använts Open Streetmap för översikt av vägar och cykelvägar, och projektdokument från Trafikverket för beslutade men inte färdiga cykelvägar. Trafik- och väguppgifter från NVDB (Nationell vägdatabas) har använts för att bedöma cykelbarhet på befintlig väg, bland annat översiktligt sammanställt via tjänsten Roadfinder (roadfinder.se). Många medlemmar i UCF har kommit med förslag om länkar i cykelnätet. Vi har också skickat ut förslaget till cykelklubbar och bygdeföreningar i länet och fått flera värdefulla svar, och använt det material som kommuner i länet sammanställt inför länstransportplaner. Vi vill bland annat tacka Randonneur Stockholm, Idé- och utvecklingsgruppen i Karlholmsbruk och Kickans hälsohörna i Tärnsjö för bra tips och lokalkännedom. Bakgrundskartor © Open streetmap med bidragsgivare. Bilder © Per Eric Rosén om ingen annan fotograf anges. Omslagsbild: Från cykelvägen Vegby-Landeryd Regional gång- och cykelväg i Ringe, Danmark Uppsala Cykelförening - Förslag till plan för Regionalt cykelnät i Uppsala län 2017-10-07 1/50 Tack till 1 Varför ett regionalt cykelnät? 3 Syfte och avgränsning 5 Möjligheter med cykel 5 Principer bakom förslagen 8 Prioritering av sträckor 8 Typer av cykelvägar 11 Förslag per stråk 15 Uppsala-Knutby 15 Förbindelse till Fjällnora 16 Faringe-Norrtälje på banvall 17 Gåvsta-Hallstavik 18 Uppsala-Öregrund 19 Rasbokil-Gåvsta 20 Kustlinjen Älvkarleby-Hallstavik 21 Uppsala-Skyttorp-Örbyhus-Gävle
    [Show full text]
  • Förteckning Över Namn På Gator, Parker Och Andra Allmänna Platser
    NAMNGIVNINGSNÄMNDEN Datum 2018-04-05 Förteckning över namn på gator, parker och andra allmänna platser Abborrens väg Burvik 2006-05-30 Adilsgatan Svartbäcken 1925-05-15 Adjunktsgatan Polacksbacken 2015-11-27 Adolfsbergsvägen Storvreta 1972-12-18 Agdas park Svartbäcken 2013-12-11 Akademigatan Fjärdingen 1943-02-19 Akademivägen Sävja 1968-06-27 Albert Engströmsgatan Gränby 1965-02-19 Albertsvägen Berthåga 1948-06-15 Alice Tegnérs väg Gottsunda 2012-05-09 Alkällevägen Lindbacken 2012-11-28 Alkärrsvägen Storvreta 1972-12-18 Allmogevägen Bälingeby 1974-11-18 Allmänningsvägen Bälingeby 1974-11-18 Almas allé Ultuna 2011-09-28 Almqvistgatan Gränby 1965-02-19 Almstigen 1-7, 2-4, 50-54 Sunnersta 1987-04-27 Almstigen 6-48 Vårdsätra 1987-04-27 Almungevägen Länna-Almunge 1973-12-17 Alriksgatan Kvarngärdet 1943-02-19 Alrotsvägen Bodarna 1968-06-27 Alrunegatan Årsta 1968-09-16 Alrunegatan Sala backe 2016-12-09 Alsikegatan Boländerna 1936-10-16 Altfiolsvägen Gottsunda 1979-03-26 Allvar Gullstrands gata Polacksbacken 2004-05-25 Alva Myrdals plats Kvarngärdet 2016-05-09 Alvägen Norby 1948-06-15 Amanuensgatan Polacksbacken 2015-09-21 Postadress: Uppsala kommun, namngivningsnämnden, 753 75 Uppsala Besöksadress: Stationsgatan 12 • Telefon: 018-727 00 00 (växel) E-post: [email protected] www.uppsala.se 2 (50) Anders Diös torg Sala backe 2017-09-04 Andvägen Rasbo 2006-05-30 Anemonvägen Lövstalöt 2007-06-11 Anna Fabris gata Fyrislund 2013-11-27 Anna Lindhs plats Fålhagen 2004-05-25 Anna Petrus park Kungsängen 2011-09-14 Annas väg Kvarnbo 2004-05-25
    [Show full text]
  • Statistik Om Uppsala Kommun 2020
    Statistik om Uppsala kommun 2020 Landareal 2 182 km2 Folkmängd 230 767 varav 116 434 kvinnor och 114 333 män 1 Befolkning i Uppsala kommun 2019 Folkmängd efter ålder 2018 % 2019 % Ålder Antal Antal 0 2 612 1,2 2 597 1,1 1–5 13 268 5,9 13 533 5,9 6 2 658 1,2 2 673 1,1 7–9 8 013 3,6 8 184 3,5 10–12 7 693 3,4 7 984 3,5 13–15 7 164 3,2 7 420 3,2 16–18 6 892 3,1 7 098 3,1 19 2 590 1,2 2 744 1,2 20–24 19 521 8,7 19 973 8,7 25–44 67 903 30,2 69 983 30,3 45–64 49 181 21,8 49 944 21,6 65–79 28 578 12,7 29 229 12,7 80– 9 091 4,0 9 405 4,1 Totalt 225 164 100 230 767 100 Årlig folkökning i Uppsala kommun Folkmängdens förändringar Antal 2018 2019 Folkökning 5 250 5 603 Födda 2 608 2 597 Döda 1 468 1 455 Födelseöverskott 1 140 1 142 Inflyttade 16 219 16 647 Utflyttade 12 129 12 246 Flyttningsnetto 4 090 4 401 därav med utlandet 2 320 2 062 2 3 Personer med utländsk bakgrund* Folkmängd i stadsdelar i Uppsala tätort* 2018 2019 2018 2019 Samtliga 60 798 64 550 Luthagen 14 104 14 194 Kvinnor 30 253 31 993 Sala backe 11 204 11 411 Män 30 545 32 557 Gottsunda 8 635 8 729 Gränby 7 472 7 920 Därav från de tio vanligaste bakgrundsländerna (per år 2019) Kapellgärdet 7 169 7 493 2018 2019 Fålhagen 7 417 7 383 Syrien 4 839 5 267 Flogsta-Ekeby 7 037 7 204 Irak 5 039 5 236 Centrum 7 250 7 195 Iran 5 067 5 191 Eriksberg 7 154 7 144 Finland 4 605 4 579 Kungsängen 5 597 6 683 Turkiet 2 673 2 781 Sunnersta 6 241 6 277 Afghanistan 1 685 2 051 Främre Luthagen-Fjärdingen 5 906 6 018 Tyskland 1 814 1 861 Årsta 5 970 5 997 Eritrea 1 477 1 800 Stenhagen 5 715 5 682 Bangladesh 1 391 1 614 Svartbäcken 5 553 5 491 Kina 1 452 1 614 Sävja 5 126 5 309 Valsätra 5 179 5 232 * Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • The Biotech Heart of Sweden Second in a Series Covering the “Hot Spots” of Biotech Research and Business Around the Globe
    The Biotech Heart of Sweden Second in a series covering the “hot spots” of biotech research and business around the globe. BY FELICIA M. WILLIS Läby Harbo Skyttorp Åkerlänna Alunda Björklinge Vattholma Jumkil Lövstalöt Storvreta Bälinge Rasbo ICELAND Norwegian Gamla Uppsala Sea Länna Järlåsa Almunge SWEDEN FINLAND Vänge Gulf UPPSALA Gunsta North NORWAY of Atlantic Bothnia Ocean Sävja • UPPSALA Gottsunda • STOCKHOLM RUSSIA Bergsbrunna ESTONIA North Sunnersta Sea LATVIA DENMARK Baltic HusbyLång IRELAND Sea LITHUANIA Alsike U. K. NETH. BYELARUS Örsundsbro Knivsta Skeppture GERMANY POLAND English Channel BELGIUM Skokloster UKRAINE LUX. CZECH SLOVAKIA MOLDOVA FRANCE AUSTRIA SWITZERLAND HUNGARY Bay of Biscay SLOVENIA ROMANIA CROATIA Black BOSNIA Sea SERBIA BULGARIA weden is the fourth-largest biotech nation ANDORRA MONTENEGRO PORTUGAL ITALY MACEDONIA in Europe and accounts for 1–4% of articles in scientific SPAIN Adriatic Tyrrhenian ALBANIA Sea TURKEY journals. Uppsala, nicknamed “the world’s most biotech- Aegean S GREECE Ionian intense city”, is 50 miles northwest of Stockholm. Uppsala started Mediterranean Sea Sea in biotech in the 1940s with a lone pharmaceutical company, known amounts CYPRUS then as Pharmacia. Since that time, the company has made of money in research many changes, including merging with Upjohn, forming a biotech- and product development. This nology products joint venture with Amersham, and being acquired trend continued during the 1970s, when the pas- later by Pfizer. Although many other companies are in Sweden sion that Swedish companies felt about R&D became known now, Pharmacia laid the groundwork for the upsurge of biotech. internationally. In the early 1980s, the Swedish endeavor began to According to information from Uppsala BIO, 8% of Uppsala’s work- increase rapidly, and it grew at an average annual rate of about 20% force is employed in biotech.
    [Show full text]
  • Axel Erdmann - Språkforskare Och Upplandsvän
    135 Axel Erdmann - språkforskare och upplandsvän Promenader i Uppsalas omgifningar MATSRYDEN Axel Erdmann var Uppsalas och Sveriges förste professor i engelska. Han utnämn• des den 26 februari 1904 till ordinarie professor i engelska språket vid Uppsala universitet. Mellan 1892 och 1904 hade han varit e.o. professor i germanska språk, i praktiken engelska och tyska, vid uni­ versitetet. Erdmann var född i Stockholm 1843. Hans far var en framstående geolog och den förste chefen för Sveriges geologiska undersökning (SGU). Efter studier vid Nya elementarsko­ lan i Stockholm kom Axel 1861 till Upp­ sala universitet - då ett lärosäte med ca 950 studenter och 75 lärare. Han läste där moderna språk ("nyeuropeisk lingvistik och modern litteratur"), latin, grekiska, nordiska språk, teoretisk filosofi och astro­ nomi. Det sistnämnda ämnet förvånar, men vid denna tid var ett naturveten­ skapligt ämne obligatoriskt i en filosofisk grundexamen. 136 AXEL ERDMANN SPRÅKFORSKARE OCH UPPLANDSVÄN Erdmann disputerade 1871 för pro­ samband med folkets litteratur och kul­ fessor Jacob Theodor Hagberg, en yngre tur i det hela". På hans seminarier stu­ bror till Shakespeareöversättaren, på en derades, förutom äldre och nyare litterä• avhandling i fornengelska och blev do­ ra texter, bl.a. engelsk slang och engelska cent i fornengelska språket. sporttermer. Tidningsläsning infördes i Efter disputationen företog Erdmann den akademiska engelskundervisningen. fleråriga forsknings- och bildningsresor på Några månaders vistelse i det främman• kontinenten och i England. Han lärde sig de landet anbefalldes, för att öka den sanskrit så grundligt att han 1877- 91 praktiska språkfärdigheten. undervisade och examinerade i detta ämne Flera av Erdmanns elever blev profes­ vid Uppsala universitet.
    [Show full text]
  • Energy Programme 2050 Creating an Energy System That Meets the Power and Material Challenges of a Climate Positive Uppsala
    Energy Programme 2050 Creating an energy system that meets the power and material challenges of a Climate Positive Uppsala. The municipal council reached a final decision on 2018-05-28, section 109, for this activating strategic document. Document name Produced by Date Page Energy Programme 2050 The Municipal Executive 2018-03-14 1 (49) Office Registration number Relevant department Document owner Revised KSN-2017-1868 Municipal-wide Sustainable Development - Manager About Energy Programme 2050 Energy Programme 2050 is a municipal-wide policy document that describes Uppsala municipality's vision for the long-term development of the energy system in Uppsala. The goal is to transform the local energy system in order reach the municipality’s climate positive target. The aim is to create a more environmentally, socially, and financially sustainable energy system which is itself better connect it to other public works and infrastructure. The purpose is to increase the overall resource efficiency, sustainability and the degree of robustness of the system. Uppsala municipality's goals for resource efficiency, health, the environment and climate, rural and urban development, more job opportunities and environmentally-driven business development, civil preparedness, as well as the strengthening of ecosystems, are all foundations of the programme. The programme expands and builds upon the Municipality’s 2016 Master Plan. The Energy Programme is a cornerstone in the efforts to make Uppsala Fossil-Free and Renewable in 2030 and Climate Positive in
    [Show full text]
  • Vad Är Det Som Ska Utvecklas? – En Studie Av Två Kommuners Arbete Med Landsbygdsutveckling
    Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Vad är det som ska utvecklas? – En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? – A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Institutionen för stad och land Kandidatarbete • 15 hp Agronomprogrammet – landsbygdsutveckling Uppsala 2017 Vad är det som ska utvecklas? - En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? - A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Handledare: Kjell Hansen, Sveriges lantbruksuniversitet, Institution en för stad och land Examinator: Malin Beckman, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för stad och land Omfattning: 15 hp Nivå: Grundnivå, G2F Kurstitel: Självständigt arbete i landsbygdsutveckling Kurskod: EX0523 Program/Utbildning: Agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Utgivningsort: Uppsala Publiceringsår: 2017 Upphovsrätt: Samtliga bilder i arbetet publiceras med tillstånd från upphovsrättsinnehavaren Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Landsbygdsutveckling, byråkrati, policy, implementering, planering Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land - Organisation? sade hon. Vi söker ingen organisation. Det som är organiskt behöver inte organiseras. Ni bygger utifrån, vi byggs inifrån. Ni bygger med er själva som stenar och faller sönder utifrån och in. Vi byggs inifrån som träd, och det växer ut broar mellan oss som inte är av död materia och dött tvång. Från oss går det levande ut. I er går det livlösa in. Karin Boye, Kallocain 1940 1 Sammanfattning Är landsbygdsutveckling samma sak överallt? Den här kandidatupp- satsen som är gjord inom ämnet landsbygdsutveckling visar på hur två kommuner, med olika förutsättningar, arbetar med landsbygdsutveckl- ing. Studien är gjord som en jämförelse mellan Haparanda och Upp- sala kommun, dels genom studier av dokument och dels genom kvali- tativa intervjuer.
    [Show full text]
  • Annual and Sustainability Report 2018
    Annual Report 2018 with Sustainability Report Contents General One of Sweden’s largest private property companies .... 1 The year in brief ...........................................................................2 Page Page Statement by CEO ........................................................................5 Business concept, vision and mission ................................6 Business model ............................................................................7 18Properties across 24Property management that The Rikshuset concept – a strategic property ..................8 all of Sweden makes a difference Rikshem’s five target areas .....................................................10 Global challenges and possibilities .....................................12 Navigating towards sustainability .......................................14 Rikshem holds stable market position ...............................16 Operations Properties across all of Sweden ............................................18 Property valuation .................................................................... 22 Active property management .............................................. 24 Actions for a brighter future .................................................. 30 Zoning plans that support growth ..................................... 34 Property development potential ........................................ 36 Residential areas for everyone ............................................ 38 Page Engagement as a driving force ............................................40
    [Show full text]
  • Nätverksanalys I GIS-Miljö För Insatskartor
    Nätverksanalys i GIS -miljö för insatskartor En fallstudie baserad på Uppsala kommuns vägnät Victoria Samuelsson 2011 Examensarbete , kandidatnivå, 15 hp Geomatik Geomatikprogrammet Handledare: Pia Ollert-Hallqvist Examinator: Anders Östman Förord Det här är ett examensarbete på C-nivå som avslutar mina studier vid Geomatikprogrammet med inriktning mot Geografiska Informationssystem vid Högskolan i Gävle. Arbetet utfördes i samråd med Metria i Gävle. Arbetet bygger på en idé av enhetschefen Marcus Ygeby och GIS-konsulten Birgitta Fredberg på Metria. Deras tjänst, insatskartor, som erbjuds till framförallt kommuner och räddningstjänster bygger på en rasteranalys som inte har varit optimal för syftet. Någon förbättring har det inte funnits tid till, vilket ledde till detta examensarbete. Jag vill först och främst rikta ett stort tack till min kontakt på ESRI, Alexey Tereshenkov, för all värdefull hjälp som jag fått kontinuerligt under hela arbetet. Tack till Marcus Ygeby och Birgitta Fredberg som gav mig idén till arbetet. Det har varit en intressant, rolig och framförallt lärorik tid. Jag vill även tacka min handledare Pia Ollert-Hallqvist och examinatorn Anders Östman vid Högkolan i Gävle. Sist men inte minst vill jag även rikta ett tack till familjen och vännerna. Gävle, juni 2011 Victoria Samuelsson I Abstract Maximizing the catchment areas of emergency services is an important safety question that is discussed in health planning. Geographic Information Systems (GIS) can be used as a support to analyse and present the percentage of the population that is outside the hospital catchment area and also show catchment area variations by restructuring the organization. The aim of this thesis is to present a new, vector-based network analysis and to investigate how the catchment areas for the emergency service in Uppsala municipality will be affected.
    [Show full text]
  • Report from Multi-Criteria Analysis with Comparisons Of
    BONUS RETURN Reducing Emissions by Turning Nutrients and Carbon into Benefits https://www.bonusprojects.org/bonusprojects/the_projects/blue_baltic_projects/return www.bonusreturn.eu Deliverable No: D.3.3 – Report from the multi-criteria analysis from workshop 2 with comparisons of the different alternatives in each case study and selection of eco-technologies for further use in WP5 Ref: WP (3) Task (3.3) Lead participant: RISE Date: 15/04/2019 BONUS RETURN has received funding from BONUS (Art 185), funded jointly by the EU and Swedish Foundation for Strategic Environmental Research FORMAS, Sweden’s innovation agency VINNOVA, Academy of Finland and National Centre for Research and Development in Poland. This document contains information proprietary of the BONUS RETURN consortium. Neither this document nor the information contained herein shall be used, duplicated or communicated by any means to any third party, in whole or in part, except with the prior written consent of the BONUS RETURN coordinator. D.3.3 Report from the multi-criteria analysis Page 1 of 76 Deliverable Title D.3.3 – Report from the multi-criteria analysis from workshop 2 with comparisons of the different alternatives in each case study and selection of eco- technologies for further use in WP5 Filename BONUSRETURN_D.3.3_Report from the multi-criteria analysis Authors Solveig Johannesdottir (RISE), Erik Kärrman (RISE), Emelie Ljung (RISE), Christina Anderzén (RISE), Mats Edström (RISE), Serina Ahlgren (RISE), Maja Englund (RISE) Contributors Olle Olsson (SEI), Marek Giełczewski (WULS), Jari Koskiaho (SYKE), Sirkka Tattari (SYKE), Marcus Ahlström (RISE), Daniel Tamm (RISE), Turo Hjerppe (SYKE), Sari Väisänen (SYKE), Mikołaj Piniewski (WULS) Date 15/04/2019 Start of the project: 01/05/2017 End of the project: 01/05/2020 Project coordinator: Stockholm Environment Institute (SEI) Dissemination level x PU Public.
    [Show full text]