DOCSLIB.ORG

Report from Multi-Criteria Analysis with Comparisons Of

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Report from Multi-Criteria Analysis with Comparisons Of BONUS RETURN Reducing Emissions by Turning Nutrients and Carbon into Benefits https://www.bonusprojects.org/bonusprojects/the_projects/blue_baltic_projects/return www.bonusreturn.eu Deliverable No: D.3.3 – Report from the multi-criteria analysis from workshop 2 with comparisons of the different alternatives in each case study and selection of eco-technologies for further use in WP5 Ref: WP (3) Task (3.3) Lead participant: RISE Date: 15/04/2019 BONUS RETURN has received funding from BONUS (Art 185), funded jointly by the EU and Swedish Foundation for Strategic Environmental Research FORMAS, Sweden’s innovation agency VINNOVA, Academy of Finland and National Centre for Research and Development in Poland. This document contains information proprietary of the BONUS RETURN consortium. Neither this document nor the information contained herein shall be used, duplicated or communicated by any means to any third party, in whole or in part, except with the prior written consent of the BONUS RETURN coordinator. D.3.3 Report from the multi-criteria analysis Page 1 of 76 Deliverable Title D.3.3 – Report from the multi-criteria analysis from workshop 2 with comparisons of the different alternatives in each case study and selection of eco- technologies for further use in WP5 Filename BONUSRETURN_D.3.3_Report from the multi-criteria analysis Authors Solveig Johannesdottir (RISE), Erik Kärrman (RISE), Emelie Ljung (RISE), Christina Anderzén (RISE), Mats Edström (RISE), Serina Ahlgren (RISE), Maja Englund (RISE) Contributors Olle Olsson (SEI), Marek Giełczewski (WULS), Jari Koskiaho (SYKE), Sirkka Tattari (SYKE), Marcus Ahlström (RISE), Daniel Tamm (RISE), Turo Hjerppe (SYKE), Sari Väisänen (SYKE), Mikołaj Piniewski (WULS) Date 15/04/2019 Start of the project: 01/05/2017 End of the project: 01/05/2020 Project coordinator: Stockholm Environment Institute (SEI) Dissemination level x PU Public. PP Restricted to other project partners. RE Restricted to a group specified by the consortium. CO Confidential, only for members of the consortium. D.3.3 Report from the multi-criteria analysis Page 2 of 76 Table of Contents Executive Summary ………………………………………………………………………………………………………….…. 1 1 Introduction .................................................................................................................................... 8 1.1 Project Objectives .................................................................................................................... 8 1.2 Project Structure ................................................................................................................... 10 1.1 Deliverable context and objective ......................................................................................... 10 1.2 Outline of the report ............................................................................................................. 10 2 Report from the multi-criteria analysis from workshop 2 with comparisons of the different alternatives in each case study and selection of ecotechnologies for further use in WP5 .................. 11 2.1 General method .................................................................................................................... 11 2.1.1 Selection of sustainability criteria and system alternatives .......................................... 12 2.2 The Vantaanjoki catchment area .......................................................................................... 13 2.2.1 First workshop ............................................................................................................... 14 2.3 The Fyrisån catchment area .................................................................................................. 14 2.3.1 First workshop ............................................................................................................... 15 2.4 The Słupia catchment area .................................................................................................... 15 2.4.1 First workshop ............................................................................................................... 15 2.5 General learning points and issues ....................................................................................... 16 2.6 Assessment of the sustainability criteria ............................................................................... 16 3 Multi-criteria analysis in the Vantaanjoki case ............................................................................. 20 3.1 System alternatives ............................................................................................................... 20 3.1.1 System alternative 1: Composting................................................................................. 20 3.1.2 System alternative 2: Anaerobic digestion .................................................................... 22 3.1.3 System alternative 3: Pyrolysis + urea-hygienization of source-separated blackwater 23 3.2 System boundaries and assumptions .................................................................................... 25 3.3 Results ................................................................................................................................... 26 3.3.1 Global warming potential .............................................................................................. 26 3.3.2 Total costs ...................................................................................................................... 27 3.3.3 Eutrophication potential ............................................................................................... 28 3.3.4 Nutrient recovery .......................................................................................................... 28 3.3.5 Risk of exposure to pollutants ....................................................................................... 29 3.3.6 Effects on soil structure ................................................................................................. 30 3.3.7 Acceptance of using recycled fertilizer products .......................................................... 30 D.3.3 Report from the multi-criteria analysis Page 3 of 76 3.3.8 Local economy ............................................................................................................... 30 3.3.9 Compatibility with existing infrastructure ..................................................................... 30 3.3.10 Second workshop in Vantaanjoki .................................................................................. 31 3.3.11 Sustainability scores for all systems .............................................................................. 31 3.4 Discussion of results .............................................................................................................. 33 3.5 Conclusions ............................................................................................................................ 34 4 Multi-criteria analysis in the Fyrisån case..................................................................................... 35 4.1 System alternatives ............................................................................................................... 35 4.1.1 Alt 0F Baseline ............................................................................................................... 35 4.1.2 Alt 1F Incineration ......................................................................................................... 36 4.1.3 Alt 2F Nutrient extraction .............................................................................................. 37 4.1.4 Alt 3F Source-separation ............................................................................................... 38 4.2 System boundaries and assumptions .................................................................................... 39 4.3 Results ................................................................................................................................... 41 4.3.1 Global warming potential, eutrophication potential and nutrient recovery ................ 41 4.3.2 Risk of exposure to pollutants ....................................................................................... 44 4.3.3 Total costs ...................................................................................................................... 45 4.3.4 Technical robustness ..................................................................................................... 46 4.3.5 Technical flexibility ........................................................................................................ 47 4.3.6 Second workshop in Fyris .............................................................................................. 47 4.3.7 Sustainability scores for all systems .............................................................................. 48 4.4 Discussion of results .............................................................................................................. 50 4.4.1 Assessment of criteria ................................................................................................... 50 4.4.2 Scoring and weighting ................................................................................................... 52 4.5 Conclusions ............................................................................................................................ 53 5 Multi-criteria analysis
Load more

Recommended publications
  • Statistik Om Uppsala Kommun 2020
    Statistik om Uppsala kommun 2020 Landareal 2 182 km2 Folkmängd 230 767 varav 116 434 kvinnor och 114 333 män 1 Befolkning i Uppsala kommun 2019 Folkmängd efter ålder 2018 % 2019 % Ålder Antal Antal 0 2 612 1,2 2 597 1,1 1–5 13 268 5,9 13 533 5,9 6 2 658 1,2 2 673 1,1 7–9 8 013 3,6 8 184 3,5 10–12 7 693 3,4 7 984 3,5 13–15 7 164 3,2 7 420 3,2 16–18 6 892 3,1 7 098 3,1 19 2 590 1,2 2 744 1,2 20–24 19 521 8,7 19 973 8,7 25–44 67 903 30,2 69 983 30,3 45–64 49 181 21,8 49 944 21,6 65–79 28 578 12,7 29 229 12,7 80– 9 091 4,0 9 405 4,1 Totalt 225 164 100 230 767 100 Årlig folkökning i Uppsala kommun Folkmängdens förändringar Antal 2018 2019 Folkökning 5 250 5 603 Födda 2 608 2 597 Döda 1 468 1 455 Födelseöverskott 1 140 1 142 Inflyttade 16 219 16 647 Utflyttade 12 129 12 246 Flyttningsnetto 4 090 4 401 därav med utlandet 2 320 2 062 2 3 Personer med utländsk bakgrund* Folkmängd i stadsdelar i Uppsala tätort* 2018 2019 2018 2019 Samtliga 60 798 64 550 Luthagen 14 104 14 194 Kvinnor 30 253 31 993 Sala backe 11 204 11 411 Män 30 545 32 557 Gottsunda 8 635 8 729 Gränby 7 472 7 920 Därav från de tio vanligaste bakgrundsländerna (per år 2019) Kapellgärdet 7 169 7 493 2018 2019 Fålhagen 7 417 7 383 Syrien 4 839 5 267 Flogsta-Ekeby 7 037 7 204 Irak 5 039 5 236 Centrum 7 250 7 195 Iran 5 067 5 191 Eriksberg 7 154 7 144 Finland 4 605 4 579 Kungsängen 5 597 6 683 Turkiet 2 673 2 781 Sunnersta 6 241 6 277 Afghanistan 1 685 2 051 Främre Luthagen-Fjärdingen 5 906 6 018 Tyskland 1 814 1 861 Årsta 5 970 5 997 Eritrea 1 477 1 800 Stenhagen 5 715 5 682 Bangladesh 1 391 1 614 Svartbäcken 5 553 5 491 Kina 1 452 1 614 Sävja 5 126 5 309 Valsätra 5 179 5 232 * Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
    [Show full text]
  • Vad Är Det Som Ska Utvecklas? – En Studie Av Två Kommuners Arbete Med Landsbygdsutveckling
    Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Vad är det som ska utvecklas? – En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? – A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Institutionen för stad och land Kandidatarbete • 15 hp Agronomprogrammet – landsbygdsutveckling Uppsala 2017 Vad är det som ska utvecklas? - En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? - A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Handledare: Kjell Hansen, Sveriges lantbruksuniversitet, Institution en för stad och land Examinator: Malin Beckman, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för stad och land Omfattning: 15 hp Nivå: Grundnivå, G2F Kurstitel: Självständigt arbete i landsbygdsutveckling Kurskod: EX0523 Program/Utbildning: Agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Utgivningsort: Uppsala Publiceringsår: 2017 Upphovsrätt: Samtliga bilder i arbetet publiceras med tillstånd från upphovsrättsinnehavaren Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Landsbygdsutveckling, byråkrati, policy, implementering, planering Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land - Organisation? sade hon. Vi söker ingen organisation. Det som är organiskt behöver inte organiseras. Ni bygger utifrån, vi byggs inifrån. Ni bygger med er själva som stenar och faller sönder utifrån och in. Vi byggs inifrån som träd, och det växer ut broar mellan oss som inte är av död materia och dött tvång. Från oss går det levande ut. I er går det livlösa in. Karin Boye, Kallocain 1940 1 Sammanfattning Är landsbygdsutveckling samma sak överallt? Den här kandidatupp- satsen som är gjord inom ämnet landsbygdsutveckling visar på hur två kommuner, med olika förutsättningar, arbetar med landsbygdsutveckl- ing. Studien är gjord som en jämförelse mellan Haparanda och Upp- sala kommun, dels genom studier av dokument och dels genom kvali- tativa intervjuer.
    [Show full text]
  • Skyttorp - Porträtt Av En Svensk Tätort Eva Fägerborg
    F a t a b u r e n Fataburen1980 1 9 8 0 a o 4 ■■■■* % JI^/yi>«^/evnW^ ct^ ti,U lM:!,l^ f.fttiyH^eyri J a C>/^ Fataburen 1980 Nordiska museets och Skansens årsbok Redaktör: Ebbe Schön Omslagsbilden: ISödermans ateljé. Dockor tillverkas för Parisutställningen 1867. Akvarell av Fritz von Dardel. Privat ägo. Foto: Ulla Wåger, Nordiska museet. Omslagsarrangemang: Håkan Lindström. © 1980 Nordiska museet och respektive artikelförfattare. Tryckt hos Bohusläningens AB, Uddevalla 1980 ISBN 917108 187 9 Skyttorp - porträtt av en svensk tätort Eva Fägerborg Stationssamhällen 1. Stationssamhällen som växte upp som Kulturhistoriska undersökningen vid Nor ­ förstäder till storstäder. diska museet har på senare år inriktat sina 2. Stationssamhällen som växte upp ”på ortsundersökningar på sentida tätorter av linjen ” och som inte blev mer än en hus­ typen industri- och stationssamhällen. En klunga, dvärgsamhällen som har ”föga liv av dessa orter är Skyttorp i Uppland, ett utöver att fylla sin tjänstefunktion ”. litet samhälle med ca 600 invånare. Fram 3. Stationssamhällen som växte upp som till 1971 var Skyttorp ett stationssamhälle. komplementsamhällen på lagom avstånd Detta år stängdes järnvägsstationen och en från nygrundade produktionssamhällen. epok i Skyttorps historia var förbi. I Skyt­ 4. Stationssamhällen som växte upp från torp har museet alltså haft möjlighet att intet till fullständiga stadssamhällen. studera förändringar och att se vad som kan Av dessa fyra huvudgrupper är det samhäl­ hända med ett samhälle när järnvägen len av typ 2 och 4
    [Show full text]
  • Uppsala and Agenda 2030 Voluntary Local Review 2021
    City Executive Office File No: Report KSN-2021-00822 Uppsala and Agenda 2030 Voluntary Local Review 2021 Administrators: Susanne Angemo, Sara Duvner, Kristina Eriksson, Anna Hilding, Johan Lindqvist Page 2 (96) Chair of the City Executive Board I have been active in the city’s policy-making for many years now. I have had a particular interest in sustainability issues from the very start, and have therefore followed the work closely over the years. The City of Uppsala has also been a front-runner in the work on Agenda 21 and the Millennium Development Goals. The work was often implemented as projects, and responsibility rested with a small number of employees. The results were short-term solutions, quite the opposite of what the intention was, and still is. When the 2015 UN Summit passed a resolution on the 2030 Agenda for Sustainable Development, those of us living and working in Uppsala decided to try to integrate the issues of sustainability and Agenda 2030 in all policy areas. We started with our work on Objectives and Budget in 2016. So, for the past five years the City of Uppsala has been working instead on sustainability issues integrated as a natural part of the ordinary governance. The targets of Agenda 2030 have been dealt with either as assignments given by the city council to council boards and corporate boards, or as part of the basic duties of city boards and corporate boards. Now that we have the sustainability issues integrated in the governance, everyone is now working together as one community - One Uppsala.
    [Show full text]
  • Uppsalas Landsbygder - Nulägesbeskrivning Del 1
    STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KSN-2014-132 Underlag till arbetet med Översiktsplan för Uppsala kommun 2015-09-11 UNDERLAGSRAPPORT: Uppsalas landsbygder - nulägesbeskrivning del 1 Postadress: Uppsala kommun, stadsbyggnadsförvaltningen, 753 75 Uppsala Telefon: 018-727 00 00 (växel) E-post: [email protected] www.uppsala.se 1 (29) RAPPORTFÖRFATTARE Mimmi Skarelius Lille Stadsbyggnadsförvaltningen Uppsala kommun, 753 75 Uppsala Besöksadress: Stationsgatan 12 Telefon: 018 727 00 00 2 (29) UPPSALA KOMMUN Uppsalas landsbygder Nulägesbeskrivning, del 1 Mimmi Skarelius Lille 3 (29) Innehåll 1. Inledning ................................................................................................................................. 5 1.1 Syfte, uppdrag och avgränsning ....................................................................................... 5 1.2 Uppsala kommuns översiktsplan ...................................................................................... 5 1.3 Uppsala kommuns landsbygdsprogram ........................................................................... 6 1.4. Dialog .............................................................................................................................. 6 1.4.1 Uppsalas landsbygder 2.0 .......................................................................................... 6 1.4.2 Landsbygdsforum ...................................................................................................... 6 1.5 Landsbygdsutveckling på nationell- och regional nivå
    [Show full text]
  • Företags Kat 2020.Cdr
    Företagarna Storvreta-Vattholma-Skyttorp FÖRETAG OCH SERVICE I NÄROMRÅDET Skyttorp Tensta Vattholma Ärentuna Ängeby Storvreta DIN LOKALA FÖRETAGSKATALOG 2020-2021 Företagarna Storvreta-Vattholma-skyttorp Närproducerade varor och tjänster! Den lokala företagarföreningen presenterar varor och tjänster från bygden. Katalogen delas ut till samtliga hushåll i Storvreta, Ärentuna, Ängeby, Vattholma, Tensta, Salsta och Skyttorp. Företagarföreningen verkar för de lokala företagen. Dels utåt, genom att via katalogen informera om medlemmarnas utbud, Dels inåt, genom aktiviteter som stärker kontakterna mellan medlemmarna och bidrar till utveckling. Medlemmar är företag, föreningar, personer som avser att starta företag samt pensionerade företagare. Avgiften, 650 kr/år, betalas till plusgiro 942450-8. Information från oss och våra medlemmar hittar du också på vår webbplats, https://foretagarna-storvreta-vattholma- skyttorp.se/ samt på föreningens facebooksida, sök Företagarna Storvreta Vattholma Skyttorp. Innehåll Bokföring och redovisning 4 Byggtjän s t e r 4 Datatek n i k 4 Djur, tjänster och tillbehör 5 Elektriker 5 Entreprenadmaskiner 6 Fest-, kurs- och konferenslokaler 7 Film och fotografi 7 Frisörer 7 Handel 8 Hantverk, slöjd och sömnad 9 Hälso- och friskvård 9 Konsulte r 9 Livsmedel 10 Lokaler oc h fastighe t er 11 M o t o r 12 Målare 12 Radio & T V 14 Reklam, trycksaker och webdesign 14 Restauranger 15 Skog & Trädgård 15 Verkstäd e r 15 VVS – Värme, Ventilation, Sanitet 16 Åkerier, Transport, Taxi 16 Övriga föreningar 17 Apotek 18 Samhällsinformation 18 3 Bokföring och redovisning Olavi Lång Snickar-Anders väg 1 [email protected] Holvarby Administration..........................070-308 80 64 Lena Wikstrand Nordahl [email protected] 743 94 Skyttorp Holvarby 270 Redovisning och ekonomitjänster till små och medelstora företag.
    [Show full text]
  • Theoretical Study to Improve the Energy Balance in Wastewater Treatment Plant
    THEORETICAL STUDY TO IMPROVE THE ENERGY BALANCE IN WASTEWATER TREATMENT PLANT Investigation of microalgae photobioreactor in biological treatment step and open algal pond in reject water treatment in Uppsala and Västerås RICHARD MARCIN MATEJ MUCHA School of Business, Society and Engineering Supervisor: Eva Thorin, Jesper Olsson Course: Degree Project Examiner: Emma Nehrenheim Course code: ERA401 Date: 2015-05-15 Subject: Energy Engineering Email: HE credits: 30 [email protected] Programme: Master of Science Program in [email protected] Sustainable Energy Systems ABSTRACT The self-treatment system of nature cannot handle man-caused high rate water pollution on its own, therefore cleaning in wastewater treatment plant (WWTP) is necessary to avoid eutrophication – excessive enrichment of nature by nutrients. Current technologies applied in WWTPs are old, outdating and highly energy demanding, especially biological treatment step generally requires large amount of energy for aeration of water. The alternative to current system could be microalgae treatment step, which would use green algae to consume pollutants present in the waste water, namely nitrogen, phosphorus and heavy metals. Via photosynthesis it could produce oxygen required for biological oxidation of organic matter. Furthermore carbon source is necessary for microalgal growth, this can be added to the water as CO2 produced in other industries and so decrease global greenhouse gas footprint. Co-digestion of microalgae with undigested wastewater sludge under mesophilic conditions can give a synergic effect for biogas production, therefore harvested and co-digested microalgae could contribute to positive energy balance of WWTP. Full-scale microalgae cultivation in WWTP can be achieved only when good grow is guaranteed.
    [Show full text]
  • Sociala Kompassen
    DEN SOCIALA KOMPASSEN 2018 Uppsala län Inledning Det vi tror oss veta, är det sanning eller fördom? Den som arbetar med demografiska analyser och socioekonomiska kartläggningar inom regional verksamhet får då och då höra kommentaren att ”det där visste vi redan”. Så kan det naturligtvis vara, men inte sällan bygger den upplevda vetskapen på hörsägen eller fördomar, snarare än fakta. Gruppen ”vi” är också ofta en diffus referens, där verklig samsyn kring fakta om en situation är svår att uppnå. Och ju mer komplex situationen är, desto svårare är det. För att bättre kunna fokusera på en konstruktiv dialog kring hur problem ska lösas och insatser prioriteras har Statisticon tagit fram föreliggande analysmetod, där nio socioekonomiska variabler analyseras sammantaget. Den möjliggör också mätbarhet över tid. Genom att ha en bild av nuläget kan insatser följas upp och utvärderas. Systematiska och transparenta kartläggningar utgör också en viktig grund för ansvarsutkrävande. Det är dock viktigt att komma ihåg att områden är statiska, men att människor rör på sig. Det finns områden som fungerar som transitområden och i takt med att invånare där får Analys och text: Mats Forsberg, Statisticon AB ekonomiska möjligheter till en boendekarriär väljer en del att flytta. Om en variabel i ett område Anna Carlsund, Statisticon AB t.ex. inte uppvisar någon mätbar förbättring trots insatser, behöver det inte betyda att Charlotta Danielsson, Statisticon AB insatserna inta har haft någon effekt. Det kan också vara så att insatserna har möjliggjort för Bild: Anna Carlsund, Statisticon AB människor att påbörja en boendekarriär någon annanstans och lämna plats till nyinflyttade som ännu inte har etablerat sig på en arbetsmarknad.
    [Show full text]
  • UPPTÅGET Tåg Tidsschema & Linje Rutt Karta
    UPPTÅGET tåg tidsschema & linje karta UPPTÅGET Arlanda Centralstation Visa I Websida Läge UPPTÅGET tåg linjen (Arlanda Centralstation) har 2 rutter. Under vanliga veckodagar är deras driftstimmar: (1) Arlanda Centralstation: 03:08 (2) Gävle Centralstation: 04:54 Använd Moovit appen för att hitta den närmsta UPPTÅGET tåg stationen nära dig och få reda på när nästa UPPTÅGET tåg ankommer. Riktning: Arlanda Centralstation UPPTÅGET tåg Tidsschema 15 stopp Arlanda Centralstation Rutt Tidtabell: VISA LINJE SCHEMA måndag Inte i drift tisdag Inte i drift Gävle Centralstation onsdag Inte i drift Furuvik Station torsdag Inte i drift Skutskär Station fredag Inte i drift Älvkarleby Station lördag 03:08 Marma Station söndag 03:08 Mehedeby Station Tierp UPPTÅGET tåg Info Tobo Station Riktning: Arlanda Centralstation Stopps: 15 Reslängd: 93 min Örbyhus Station Linje summering: Gävle Centralstation, Furuvik Station, Skutskär Station, Älvkarleby Station, Marma Skyttorp Station Station, Mehedeby Station, Tierp, Tobo Station, Snickar-Anders Väg 1, Sweden Örbyhus Station, Skyttorp Station, Vattholma Station, Storvreta Station, Uppsala Centralstation Vattholma Station (Uppsala), Knivsta, Arlanda Centralstation Storvreta Station Uppsala Centralstation (Uppsala) Knivsta Stationsvägen, Knivsta Arlanda Centralstation Carl Flormans Gata, Sweden Riktning: Gävle Centralstation UPPTÅGET tåg Tidsschema 15 stopp Gävle Centralstation Rutt Tidtabell: VISA LINJE SCHEMA måndag Inte i drift tisdag Inte i drift Arlanda Centralstation Carl Flormans Gata, Sweden onsdag Inte
    [Show full text]
  • Exploring Backgrounds for Food Waste in Schools and Kindergartens
    UPTEC W 17 021 Examensarbete 30 hp Juni 2017 Exploring backgrounds for food waste in schools and kindergartens Identification and quantification of factors influencing plate and serving waste Hjördis Steen ABSTRACT Exploring backgrounds for food waste in schools and kindergartens – Identification and quantification of factors influencing plate and serving waste Hjördis Steen Although food waste is known to have a negative impact on the environment, little research about the causes for food waste in school and kindergarten kitchens has been made. In order to identify factors with a significant influence on food waste in schools and kindergartens, divided into plate and serving waste, correlation analysis was performed on quantitative factors. Among the factors that were analyzed, children’s age (n=35, p<0.001, Kendall’s rank correlation tau=0.44), the number of semesters with food waste measurements (n=151, p<0.05, Kendall’s rank correlation tau=0.15) and portion size as an indicator for overproduction (n=97, p<0.01, Spearman’s rank correlation rho=0.28) were significantly increasing plate waste. Serving waste was significantly increased by portion size (n=97, p<0.0001, Spearman’s rank correlation rho=0.42) and was generally higher in satellite units than in production units (n=142, p<0.05, Pearson’s product-moment correlation r=0.19). Multiple linear regression models were developed to quantify the factors’ impact on plate, serving and total waste. While possible causes for serving waste should be further researched, the model for plate waste explained over 70 % of the variation in plate waste in schools and kindergartens.
    [Show full text]
  • Kommunens Indelning I Valdistrikt Inför De Allmänna Valen År 2022
    Sida 1 (3) Kommunledningskontoret Datum: Diarienummer: Tjänsteskrivelse till valnämnden 2021-04-27 VLN-2021-00004 Handläggare: Tomas Anderson Kommunens indelning i valdistrikt inför de allmänna valen år 2022 Förslag till beslut Valnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta 1. att föreslå länsstyrelsen besluta om valdistriktsindelning i Uppsala kommun i enlighet med valnämndens förslag. Ärendet Inför de allmänna valen år 2022 har en översyn av kommunens indelning i valdistrikt genomförts. Länsstyrelsen beslutar om indelningen på förslag av kommunfullmäktige. Sedan föregående val år 2018 har antalet röstberättigade i kommunalvalet ökat med omkring 10 000 personer. Med utgångspunkt i bland annat befolkningsförändringarna, pågående utbyggnad i vissa områden och Uppsala kommuns relativt många valdistrikt med få röstberättigade föreslås Uppsala kommun indelas i 152 valdistrikt inför valen 2022 jämfört med tidigare 161 distrikt under valen 2018. Beredning Ärendet har beretts av kommunledningskontoret. Ärendet har inga konsekvenser sett ur barn-, jämställdhets- eller näringslivsperspektivet. Föredragning Valindelningen ska beslutas av kommunfullmäktige senast den 31 oktober året före det år då den nya indelningen ska gälla. Beslutet ska fastställas av länsstyrelsen senast den 1 december året innan valet. Ett valdistrikt ska enligt vallagen (2005:837) omfatta 1 000–2 000 röstberättigade, men får omfatta färre eller fler röstberättigade om det finns särskilda skäl till det. Förslaget Postadress: Uppsala kommun, kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala Besöksadress: Stationsgatan 12 Telefon: 018-727 00 00 (växel) E-post: [email protected] www.uppsala.se Click or tap here to enter text.Click or tap here to enter text. Sida 2 (3) till ny valdistriktsindelning har haft två huvudsakliga utgångspunkter, dels att hantera konsekvenserna av kommunens ökande folkmängd och dels att minska antalet distrikt som har få röstberättigade i Uppsala stad.
    [Show full text]
  • Medborgarbudget I Bälinge Och Björklinge
    Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Nytt från Uppsala kommun Nyhetsbrev maj 2020 Medborgarbudget i Bälinge och Björklinge En medborgarbudget handlar om att ge Uppsalabor möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i beslut om hur kommunens resurser ska användas. Medborgarna skickar in förslag och röstar tillsammans fram de vinnande förslagen. Det kan vara att bygden vill ordna ett evenemang, bygga något eller genomföra ett projekt. Rösta på förslagen i Bälinge och Björklinge Över 240 förslag lämnades in till medborgarbudgeten i östra och västra Bälingebygden och Björklingeområdet. Kommunens tjänstepersoner har tillsammans med lokala representanter bedömt förslagens genomförbarhet för att till slut fått fram 13 förslag att rösta mellan. Över 1100 personer har redan lämnat sin röst men röstningen pågår fram till den 25 maj. Du får själva vara med och rösta om hur budgeten ska disponeras. Det gör att du kan välja att prioritera flera mindre förslag istället för ett enstaka dyrt förslag. P4-Uppland "Här får boende bestämma vad som ska förbättras" Medborgarbudgeten Bälinge/Björklinge uppmärksammades i P4 Uppland. Emma Ringqvist, projektledare vid kommunen, tillsammans med Camilla Widell som kommit in med förslag, intervjuas vid Björklingebadet. ”Jag tror det är ett bra sätt att engagera invånarna och ge en insyn i hur det går till” säger Camilla. Lyssna på radioinslaget här: https://sverigesradio.se/artikel/7471270 Medborgarbudget i Gamla Uppsala, Storvreta, Vattholma och Skyttorp Nu startar vi även arbetet med etapp 3 av projekt medborgarbudget. Var med och påverka hur ditt område utvecklas. Skicka in ett förslag på en idé som kan gynna så många som möjligt i ditt område.
    [Show full text]