DOCSLIB.ORG

Uppsala Län 1991-2005

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Arkeologi i Sverige Uppsala län 1991-2005 Sida 1 of 687 AIS Nr År 2530 1990, 1991 Namn/plats E4 Uppsala-Mehedeby Typ av undersökning särskild utredning Ansvarig organisation UV Uppsala Ansvarig person Per Frölund, Sverker Söderberg Fornlämningskategori Datering, period Fynd Beskrivning Översiktlig utredning inför planeringen av ny sträckning av väg E4 mellan Uppsala och Mehedeby. Utredningsområdet omfattade en ca 7,5 mil lång och 0/5 mil bred korridor mellan Uppsala och Mehedeby och berörde 20 socknar och fyra kommuner. Raä Nr Län Landskap Socken Uppsala Uppland Sida 2 of 687 AIS Nr År 2532 1990, 1991 Namn/plats Rosersberg-Arlanda-Knivsta Typ av undersökning särskild utredning Ansvarig organisation UV proj. Ansvarig person Birgitta Sander Fornlämningskategori grav, gravfält, stensträng, fornborg, bebyggelselämning, skålgropslokal, stenåldersboplats Datering, period mellanneolitikum, bronsålder, järnålder, medeltid, nyare tid Fynd Beskrivning Under 1991 har etapp 1 och 2 av utredning för Arlandabanans norra del, Rosersberg - Arlanda - Knivsta, utförts. Inom den ca 20 km långa och 200 m breda korridor som utgör utredningsområdet fanns ett flertal registrerade fornlämningar såsom enstaka gravar, gravfält, stensträngar, stensträngssystem, fornborgar och bebyggelselämningar. Genom specialinventering och framtagande av historiska kartöverlägg kunde dessutom bytomter lokaliseras och efter fosfatkarteringar och utredningsgrävningar flera boplatslägen bekräftas. Nämnas bör också nyupptäckta skålgropslokaler och en stenåldersboplats. Raä Nr Län Landskap Socken Knivsta 124:1 Uppsala Uppland Knivsta Knivsta 125:1 Uppsala Uppland Knivsta Knivsta 176:1 Uppsala Uppland Knivsta Knivsta 205:1 Uppsala Uppland Knivsta Knivsta 189:1 Uppsala Uppland Knivsta Sida 3 of 687 Knivsta 262:1 Uppsala Uppland Knivsta Knivsta 263:1 Uppsala Uppland Knivsta Knivsta 264:1 Uppsala Uppland Knivsta Knivsta 265:1 Uppsala Uppland Knivsta Sida 4 of 687 AIS Nr År 2798 1990, 1991 Namn/plats Bangårdsgatan, Östra Ågatan Typ av undersökning arkeologisk förundersökning Ansvarig organisation UV Uppsala Ansvarig person Magnus Elfwendahl Fornlämningskategori stadslager Datering, period medeltid, nyare tid Fynd keramik (yngre rödgods, 1600-1800-tals keramik) Beskrivning I samband med schaktningsarbete inför placerandet av två större sänkbrunnar i Bangårdsgatan, delen Fyrisån - Kungsgatan, dokumenterades äldre kulturlager och lämningar. De två schakten var placerade ca 150 m från varandra. Schaktet närmast Fyrisån, västra schaktet, visade upp en lagerbild där sand- och gruslager varvades med lerlager tillkomna genom en naturlig sedimentation. Den äldsta fasen avtecknades genom förekomsten av tegel i lagermaterialet. Vid denna tidpunkt har även en enkel träkonstruktion med okänd funktion placerats ut vinkelrätt mot åkanten. Delar av denna konstruktion har dendrodaterats och fått fällningsår mellan 1355 och 1479. Senare har ytterligare ett par kraftiga skikt med svämlera deponerats i området. Mellan dessa lerskikt förekom lager med brand- och byggnadsavfall. Eventuellt kan brandlagret anslutas till 1702 års stadsbrand som även tycks ha drabbat en äldre bebyggelse kring Fyrisåns östra sida. Fyrisåns nuvarande utseende, med en stenkaj, härrör från 1800-talet. Timmer i stenkajens rust- bädd erhöll vid dendrodatering vintern 1882-83 som fällningstidpunkt. I det östra schaktet i Bangårdsgatan förekom en lagerbild där myllager varvades med olika grusigare nivåer. Profilen föreslår en likartad funktion i Sida 5 of 687 området med en kontinuerlig lagertillväxt. Genom närheten till Bangårdsgatans föregångare, Gräsgränd, är det troligt att de olika grusiga nivåerna kan återspegla kontinuerliga förbättringar på denna gränd. Raä Nr Län Landskap Socken Uppsala 88:1 Uppsala Uppland Uppsala Sida 6 of 687 AIS Nr År 2606 1991 Namn/plats Geres väg, Ottars väg, Vattholmavägen Typ av undersökning arkeologisk förundersökning Ansvarig organisation UV Uppsala Ansvarig person Ylva Roslund-Forenius Fornlämningskategori boplats Datering, period järnålder Fynd Beskrivning Fjärrvärmeledningar drogs i ett villaområde som ligger ca 350 m sydost om Gamla Uppsala kungshögar. Det planerade arbetet passerade registrerade fornlämningar och söder därom har tidigare ett större boplatskomplex undersökts. Söder om Geres väg framkom under vägfyllningsmassor endast steril morän. Fläckvis förekom humus ovanpå moränen, troligen efter åkermark. Norr om Geres väg fanns ett 0,50 m tjockt lager av åker (ursprunglig marknivå) ovanpå den sterila moränen. I lagret framkom enstaka tegelflis, glas och keramikskärvor av yngre rödgods. Den ursprungliga marken har varit mer kuperad än nuvarande. I sträckningen Vattholmavägen framkom under åkermarken i den sterila sanden en eventuell härd och en 0,20 m djup försänkning. Sida 7 of 687 Raä Nr Län Landskap Socken Uppsala 116:1 Uppsala Uppland Uppsala Sida 8 of 687 AIS Nr År 2675 1991 Namn/plats Västersta, Ingvasta Typ av undersökning särskild undersökning Ansvarig organisation UV Uppsala Ansvarig person Lars Wilson Fornlämningskategori grav, gravfält Datering, period Fynd Beskrivning En arkeologisk undersökning i form av antikvarisk övervakning genomfördes i närheten av tidigare kända gravar och gravfält. Anledningen till undersökningen var dragning av telekabel, sträckan Henriksberg - Rasbokil. Inga fornlämningar påträffades. Raä Nr Län Landskap Socken Rasbo 1:1 Uppsala Uppland Rasbo Rasbo 4:1 Uppsala Uppland Rasbo Rasbokil 59:1 Uppsala Uppland Rasbokil Rasbokil 60:1 Uppsala Uppland Rasbokil Sida 9 of 687 AIS Nr År 2608 1991 Namn/plats Fullerö Typ av undersökning arkeologisk förundersökning Ansvarig organisation UV Uppsala Ansvarig person Per Frölund Fornlämningskategori fornlämning ej berörd Datering, period Fynd Beskrivning I samband med en ledningsdragning (VA) inom fastigheten Fullerö 17:13, belägen strax norr om Valsgärde gravbacke, utfördes en provundersökning av ledningssträckan. Vid förundersökningen framkom inget av antikvariskt intresse. Raä Nr Län Landskap Socken Uppsala 209:1 Uppsala Uppland Uppsala Sida 10 of 687 AIS Nr År 2624 1991 Namn/plats väg 1113 Harg-Hargshamn Typ av undersökning särskild utredning Ansvarig organisation UV Uppsala Ansvarig person Bent Syse Fornlämningskategori agrar lämning, metallframställningslämning, odlingsröse, gruvhål Datering, period nyare tid Fynd Beskrivning Inför planerad vägbyggnation av väg 1113, Harg-Hargshamn, utfördes en kartering. Vid karteringen registrerades odlingslämningar i form av äldre, nu igenväxta åkerytor samt gruvhål med tillhörande slaggvarpar. Odlingslämningarna, som ligger inom planerad vägdragning, är troligtvis av sent datum, efter 1850. De två gruvhålen, som ligger utanför vägområdet, kan vara äldre. Här benämner storskifteskartan 1756-63 en plats med "Ödes- Grufvor". Raä Nr Län Landskap Socken Harg 186:1 Uppsala Uppland Harg Harg 187:1 Uppsala Uppland Harg Sida 11 of 687 AIS Nr År 2701 1991 Namn/plats Åkerby prästgård Typ av undersökning arkeologisk förundersökning Ansvarig organisation UV Uppsala Ansvarig person Ylva Roslund-Forenius Fornlämningskategori gravfält Datering, period Fynd Beskrivning Vid anläggandet av tillfartsväg företogs en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. En traktorgrävare med släntskopa torvade av och jämnade till vägområdet. De stenar som misstänktes tillhöra eventuella gravar visade sig ligga i ren mylla. Inga arkeologiska intressanta lämningar påträffades. Stenarna och stenblocken var förmodligen bortrensad odlingssten från den intilliggande åkern. Raä Nr Län Landskap Socken Åkerby 24:1 Uppsala Uppland Åkerby Sida 12 of 687 AIS Nr År 2697 1991 Namn/plats Lunda, Skälby Typ av undersökning schaktövervakning Ansvarig organisation UV Uppsala Ansvarig person Per Frölund Fornlämningskategori gravfält, boplats, kommunikationslämning, vägbank Datering, period förhistorisk tid Fynd Beskrivning I samband med ombyggnadsarbeten av elnätat i Västeråkers- och Balingsta området genomfördes två schaktningsövervakningar. Vid Skälby gick kabelschaktet genom en vägbank (raä 95). Vägen leder från den övergivna bytomten Skälby (raä 94). I schaktet påträffades inget av antikvariskt intresse. Omedelbart söder om gravfältet raä 21 vid Lunda upptogs ett 15 löpmeter långt schakt mellan en ledningsstolpe och väg. Närmast direkt under markytan och strax intill stolpen påträffades en kokgrop. Anläggningen var till stor del skadad av ledningsstolpens fundament. I anläggningen påträffades skörbränd sten, kol och en skärva keramik. I övrigt framkom inget av antikvariskt intresse i schaktet. Sida 13 of 687 Raä Nr Län Landskap Socken Västeråker 21:1 Uppsala Uppland Västeråker Västeråker 95:1 Uppsala Uppland Västeråker Sida 14 of 687 AIS Nr År 2748 1991 Namn/plats kvarteret Domen, Skytteanska trädgården Typ av undersökning arkeologisk förundersökning Ansvarig organisation UV Uppsala Ansvarig person Ylva Roslund-Forenius Fornlämningskategori stadslager Datering, period högmedeltid, senmedeltid, nyare tid Fynd keramik, kritpipsfragment Beskrivning Arkeologisk förundersökning i Skytteanska Trädgården. Schakten hade en sammanlagd längd av ca 100 meter och var orienterade i olika riktningar inom Skytteanska trädgårdens norra del. I botten mot leran framkom ett ca 0,10 meter tjockt avsatt lager av kulturjord. Över detta avsatta lager framkom en mängd skiftande påförda massor, bestående till största del av tegelkross, som säkerligen i huvudsak kommit från domkyrkobygget och andra tegelbyggnader som funnits i området. I väster avlöstes leran av åsen, över vilken varken de avsatta eller påförda lagren
Recommended publications
  • Statistik Om Uppsala Kommun 2020

    Statistik Om Uppsala Kommun 2020

    Statistik om Uppsala kommun 2020 Landareal 2 182 km2 Folkmängd 230 767 varav 116 434 kvinnor och 114 333 män 1 Befolkning i Uppsala kommun 2019 Folkmängd efter ålder 2018 % 2019 % Ålder Antal Antal 0 2 612 1,2 2 597 1,1 1–5 13 268 5,9 13 533 5,9 6 2 658 1,2 2 673 1,1 7–9 8 013 3,6 8 184 3,5 10–12 7 693 3,4 7 984 3,5 13–15 7 164 3,2 7 420 3,2 16–18 6 892 3,1 7 098 3,1 19 2 590 1,2 2 744 1,2 20–24 19 521 8,7 19 973 8,7 25–44 67 903 30,2 69 983 30,3 45–64 49 181 21,8 49 944 21,6 65–79 28 578 12,7 29 229 12,7 80– 9 091 4,0 9 405 4,1 Totalt 225 164 100 230 767 100 Årlig folkökning i Uppsala kommun Folkmängdens förändringar Antal 2018 2019 Folkökning 5 250 5 603 Födda 2 608 2 597 Döda 1 468 1 455 Födelseöverskott 1 140 1 142 Inflyttade 16 219 16 647 Utflyttade 12 129 12 246 Flyttningsnetto 4 090 4 401 därav med utlandet 2 320 2 062 2 3 Personer med utländsk bakgrund* Folkmängd i stadsdelar i Uppsala tätort* 2018 2019 2018 2019 Samtliga 60 798 64 550 Luthagen 14 104 14 194 Kvinnor 30 253 31 993 Sala backe 11 204 11 411 Män 30 545 32 557 Gottsunda 8 635 8 729 Gränby 7 472 7 920 Därav från de tio vanligaste bakgrundsländerna (per år 2019) Kapellgärdet 7 169 7 493 2018 2019 Fålhagen 7 417 7 383 Syrien 4 839 5 267 Flogsta-Ekeby 7 037 7 204 Irak 5 039 5 236 Centrum 7 250 7 195 Iran 5 067 5 191 Eriksberg 7 154 7 144 Finland 4 605 4 579 Kungsängen 5 597 6 683 Turkiet 2 673 2 781 Sunnersta 6 241 6 277 Afghanistan 1 685 2 051 Främre Luthagen-Fjärdingen 5 906 6 018 Tyskland 1 814 1 861 Årsta 5 970 5 997 Eritrea 1 477 1 800 Stenhagen 5 715 5 682 Bangladesh 1 391 1 614 Svartbäcken 5 553 5 491 Kina 1 452 1 614 Sävja 5 126 5 309 Valsätra 5 179 5 232 * Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
  • BASE PROSPECTUS Kommuninvest I Sverige Aktiebolag (Publ

    BASE PROSPECTUS Kommuninvest I Sverige Aktiebolag (Publ

    BASE PROSPECTUS Kommuninvest i Sverige Aktiebolag (publ) (incorporated with limited liability in the Kingdom in Sweden) Euro Note Programme Guaranteed by certain regions of Sweden and certain municipalities of Sweden On 2 September 1993 the Issuer (as defined below) entered into a U.S.$1,500,000,000 Note Programme (the Programme) and issued a prospectus on that date describing the Programme. This document (the Base Prospectus) supersedes any previous prospectus. Any Notes (as defined below) issued under the Programme on or after the date of this Base Prospectus are issued subject to the provisions described herein. This does not affect any Notes issued before the date of this Base Prospectus. Under this Euro Note Programme (the Programme) Kommuninvest i Sverige Aktiebolag (publ) (the Issuer) may from time to time issue notes (the Notes) denominated in any currency agreed between the Issuer and the relevant Dealer(s) (as defined below). The Notes may be issued in bearer or registered form (respectively the Bearer Notes and the Registered Notes). Each Series (as defined on page 53) of Notes will be guaranteed by certain regions of Sweden and certain municipalities of Sweden. The final terms (the Final Terms) applicable to each Tranche (as defined on page 53) of Notes will specify the Guarantor (as defined in the terms and conditions of the Notes) in relation to that Tranche as of the issue date of that Tranche. However, other regions and municipalities of Sweden may subsequently become Guarantors under the Guarantee (as defined herein). The Guarantee will be in, or substantially in, the form set out in Schedule 8 to the Agency Agreement (as defined on page 52).
  • Tätorter 2010 Localities 2010

    Tätorter 2010 Localities 2010

    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
  • Major Bus Crashes in Sweden 1997–2007

    Major Bus Crashes in Sweden 1997–2007

    Major Bus Crashes in Sweden 1997–2007 Kamedo Report No.94 THE NATIONAL BOARD OF HEALTH AND WELFARE Kamedo (the Swedish Disaster Medicine Study Organisation) has existed since 1964. The committee started its activities under the auspices of the Swedish Research Delegation for Defence Medicine. In 1974 Kamedo was transferred to FOA (the Swedish Defence Research Establishment), now called FOI (the Swedish Defence Research Agency). Kamedo has been affili- ated with the National Board of Health and Welfare since 1988. The main task of Kamedo is to send expert observers to places in the world affected by large-scale accidents or disasters. The observers are sent to disas- ter areas at short notice and collect relevant information by contacting key individuals, principally on a colleague-to-colleague basis. The information they obtain may only be used for documentation purposes. There are four main areas which are studied first and foremost: the medical, psychological, organisational and social aspects of disasters. Results from the studies are published in Kamedo reports. Since 1979 (re- port 34) they have a summary in English, which are presented on the Kamedo website. Several reports have also been translated in full into English. The aspiration is that all reports will be translated into English. (http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/krisberedskap/specnavigation/Sako mraden/KAMEDO/). The general guidelines for Kamedo activities are set by the National Board of Health and Welfare. To support this work a reference group with represen- tatives from some of the National Board of Health and Welfare centres for research and development within the area of emergency preparedness, the joint authority needs assessment group for international actions, Crisis Man- agement Research and Training (Crismart), the Swedish Civil Contingencies Agency, the Red Cross and experts with previous experience of Kamedo.
  • Vad Är Det Som Ska Utvecklas? – En Studie Av Två Kommuners Arbete Med Landsbygdsutveckling

    Vad Är Det Som Ska Utvecklas? – En Studie Av Två Kommuners Arbete Med Landsbygdsutveckling

    Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Vad är det som ska utvecklas? – En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? – A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Institutionen för stad och land Kandidatarbete • 15 hp Agronomprogrammet – landsbygdsutveckling Uppsala 2017 Vad är det som ska utvecklas? - En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? - A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Handledare: Kjell Hansen, Sveriges lantbruksuniversitet, Institution en för stad och land Examinator: Malin Beckman, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för stad och land Omfattning: 15 hp Nivå: Grundnivå, G2F Kurstitel: Självständigt arbete i landsbygdsutveckling Kurskod: EX0523 Program/Utbildning: Agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Utgivningsort: Uppsala Publiceringsår: 2017 Upphovsrätt: Samtliga bilder i arbetet publiceras med tillstånd från upphovsrättsinnehavaren Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Landsbygdsutveckling, byråkrati, policy, implementering, planering Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land - Organisation? sade hon. Vi söker ingen organisation. Det som är organiskt behöver inte organiseras. Ni bygger utifrån, vi byggs inifrån. Ni bygger med er själva som stenar och faller sönder utifrån och in. Vi byggs inifrån som träd, och det växer ut broar mellan oss som inte är av död materia och dött tvång. Från oss går det levande ut. I er går det livlösa in. Karin Boye, Kallocain 1940 1 Sammanfattning Är landsbygdsutveckling samma sak överallt? Den här kandidatupp- satsen som är gjord inom ämnet landsbygdsutveckling visar på hur två kommuner, med olika förutsättningar, arbetar med landsbygdsutveckl- ing. Studien är gjord som en jämförelse mellan Haparanda och Upp- sala kommun, dels genom studier av dokument och dels genom kvali- tativa intervjuer.
  • Final Circular

    Final Circular

    EURO EVO DEVO 26-29 July 2016 | Uppsala, Sweden Final Circular 1 EURO EVO DEVO 26–29 July 2016 | Uppsala, Sweden Welcome! Dear delegate, Welcome to Uppsala for this year’s Euro Evo Devo conference, 26-29 July 2016. We hope you will have a fruitful and rewarding meeting, as well as being able to take time to enjoy this famous city and its surroundings. The information in this circular is intended to help you make the most of the conference and visit to Uppsala. Conference details All conference events, with the exception of the conference dinner in the castle, take place in the centrally-positioned Uppsala Konsert och Kongress conference centre (see map). There will be a cloakroom available from midday on the 26th and all day on the 29th. Toilets are situated on each floor. Registration Registration takes place from 14.00 to 18.00 on Tuesday 26th, (entrance floor) and after- wards at the help desk (floor six). Included in your registration pack is a printed program- me booklet and an USB holding the abstract volume. Presentations For those of you who are presenting a talk: We accept presentations in either Powerpoint or PDF format. It is also possible (indeed encouraged) for you to plug in your own com- puter. Our own projection computers will be both Macs and PCs so please ensure that your presentation runs on both. If you are using your own computer, please use one of the breaks to test out your com- puter. We have a preparation room, K5, that will be available for you to sit and make last minute changes to your presentation.
  • Tätorter 2005 Localities 2005

    Tätorter 2005 Localities 2005

    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
  • Planned Investments in the Stockholm Region 2019-2040 PHOTO:FREIIJ/IMAGEBANK.SWEDEN.SE TOVE

    Planned Investments in the Stockholm Region 2019-2040 PHOTO:FREIIJ/IMAGEBANK.SWEDEN.SE TOVE

    Planned Investments in the Stockholm region 2019-2040 PHOTO: TOVE TOVE FREIIJ/IMAGEBANK.SWEDEN.SE PHOTO: 2 3 Introduction About the report Excecutive summary Investments are financial resources that increase This report of planned construction projects within the real capital in society. The growth of real capital the Stockholm region shows a total investment is an important factor behind the rapidly rising volume of 111 billion € until the year 2040. This is a material standard in industrial countries over the steady increase since 2017, when the investments past few centuries. To a large extent, today’s welfare were worth 95 billion €. The largest investment sha- is a consequence of yesterday’s investment. There- re is in housing, with an investment volume of 60,7 fore, investments made today are the prerequisite billion €, followed by infrastructure investments in for the growth and productivity of tomorrow. This railway, subway and lightrail, with an investment report aims to provide an overview of the most im- volume of 9,6 billion €. While construction projects portant future investments within the Stockholm are being planned throughout the whole region, region. there is a concentration of projects in central Stock- holm. This report, commissioned by Invest Stockholm and written by Tyréns AB, summarises the most interes- The expected volume of construction ting/largest construction projects in the Stockholm over the coming years largely ex­­­­- region. The report is updated every two years. ceeds what can be accomplished with the existing regional working force. The Stockholm county alone Content will be in need of approximately 46 000 construction workers 4 Stockholm Business Alliance in mostly manual labour trades.
  • Commuter Mobility: an Indicator of Municipality Attraction an Analysis Based on Swedish Register Data

    Commuter Mobility: an Indicator of Municipality Attraction an Analysis Based on Swedish Register Data

    Commuter Mobility: An Indicator of Municipality Attraction An Analysis Based on Swedish Register Data Siv Schéele and Gunnar Andersson ([email protected]) Stockholm University Demography Unit, SUDA Note: this is a draft version, please do not cite or quote without permission. Abstract In the present paper, we study the behavior of commuters in the Mälar region that surrounds Stockholm, the capital of Sweden. The purpose is to get better insight into what factors that may be related to municipalities’ different levels of attraction. We study individual commuter behavior by means of Swedish register data on place of residence and place of work place for all residents in the region. Our baseline year is 2005 and we study the extent to which commuters change their behavior during a one-year follow up. Longitudinal micro-data on place of work and residence, and commuters’ various individual socio-demographic characteristics are linked to data on a range of municipality characteristics. Our data are complemented with standardized data on travel distances and travel times. We analyze the propensity of commuters to end commuting – by means of change of residence to the municipality where their workplace is located or by changing the workplace to the municipality where they live – by means of multinomial logistic regression. Migration rates and change of workplace rates are shown to decrease with the number of years being a commuter. The relative risks of domestic migration are strongly related to socio-demographic variables, whereas the relative risks of change of workplace mainly vary with individuals’ economic variables such as earned income and commuting distance.
  • Government Communication 2011/12:56 a Coordinated Long-Term Strategy for Roma Skr

    Government Communication 2011/12:56 a Coordinated Long-Term Strategy for Roma Skr

    Government communication 2011/12:56 A coordinated long-term strategy for Roma Skr. inclusion 2012–2032 2011/12:56 The Government hereby submits this communication to the Riksdag. Stockholm, 16 February 2012 Fredrik Reinfeldt Erik Ullenhag (Ministry of Employment) Key contents of the communication This communication presents a coordinated and long-term strategy for Roma inclusion for the period 2012–2032. The strategy includes investment in development work from 2012–2015, particularly in the areas of education and employment, for which the Government has earmarked funding (Govt. Bill. 2011/12:1, Report 2011/12:KU1, Riksdag Communication 2011/12:62). The twenty-year strategy forms part of the minority policy strategy (prop. 2008/09:158) and is to be regarded as a strengthening of this minority policy (Govt. Bill 1998/99:143). The target group is above all those Roma who are living in social and economic exclusion and are subjected to discrimination. The whole implementation of the strategy should be characterised by Roma participation and Roma influence, focusing on enhancing and continuously monitoring Roma access to human rights at the local, regional and national level. The overall goal of the twenty-year strategy is for a Roma who turns 20 years old in 2032 to have the same opportunities in life as a non-Roma. The rights of Roma who are then twenty should be safeguarded within regular structures and areas of activity to the same extent as are the rights for twenty-year-olds in the rest of the population. This communication broadly follows proposals from the Delegation for Roma Issues in its report ‘Roma rights — a strategy for Roma in Sweden’ (SOU 2010:55), and is therefore also based on various rights laid down in international agreements on human rights, i.e.
  • Housing and Sustainability a Study About How Municipalities and Public

    Housing and Sustainability a Study About How Municipalities and Public

    Master thesis in Sustainable Development 2020/43 Examensarbete i Hållbar utveckling Housing and Sustainability A study about how municipalities and public housing companies in Uppsala county are working with sustainability regarding public housing Ellen Adolfsson DEPARTMENT OF EARTH SCIENCES INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER Master thesis in Sustainable Development 2020/43 Examensarbete i Hållbar utveckling Housing and Sustainability A study about how municipalities and public housing companies in Uppsala county are working with sustainability regarding public housing Ellen Adolfsson Supervisor: Frans Lenglet Subject Reviewer: Christoffer Berg Copyright © Ellen Adolfsson and the Department of Earth Sciences, Uppsala University Published at Department of Earth Sciences, Uppsala University (www.geo.uu.se), Uppsala, 2020 “We cannot solve our problems with the same thinking we used when we created them” - Albert Einstein Content 1. Introduction 1 1.1 Municipality and public housing company – the difference 2 1.2 Selection of research topic 2 1.3 Selection of research method 3 2. Aim and research questions 3 3. Background 4 3.1 The Swedish governments view on sustainability 4 3.2 Sweden’s residential development and the public good 5 3.3 Municipalities and public housing companies in Uppsala county 6 4. Literature review 9 4.1 Sustainability and housing 9 4.2 The three dimensions of sustainability regarding housing 10 4.2.1 Environmental sustainability regarding housing 10 4.2.2 Economic sustainability regarding housing 11 4.2.3 Social sustainability regarding housing 11 4.3 Jabareen´s Conceptual Framework for Sustainable Development 12 4.4 Raworth´s Model for a Safe and Just Space for Humanity 13 5.
  • Nätverksanalys I GIS-Miljö För Insatskartor

    Nätverksanalys I GIS-Miljö För Insatskartor

    Nätverksanalys i GIS -miljö för insatskartor En fallstudie baserad på Uppsala kommuns vägnät Victoria Samuelsson 2011 Examensarbete , kandidatnivå, 15 hp Geomatik Geomatikprogrammet Handledare: Pia Ollert-Hallqvist Examinator: Anders Östman Förord Det här är ett examensarbete på C-nivå som avslutar mina studier vid Geomatikprogrammet med inriktning mot Geografiska Informationssystem vid Högskolan i Gävle. Arbetet utfördes i samråd med Metria i Gävle. Arbetet bygger på en idé av enhetschefen Marcus Ygeby och GIS-konsulten Birgitta Fredberg på Metria. Deras tjänst, insatskartor, som erbjuds till framförallt kommuner och räddningstjänster bygger på en rasteranalys som inte har varit optimal för syftet. Någon förbättring har det inte funnits tid till, vilket ledde till detta examensarbete. Jag vill först och främst rikta ett stort tack till min kontakt på ESRI, Alexey Tereshenkov, för all värdefull hjälp som jag fått kontinuerligt under hela arbetet. Tack till Marcus Ygeby och Birgitta Fredberg som gav mig idén till arbetet. Det har varit en intressant, rolig och framförallt lärorik tid. Jag vill även tacka min handledare Pia Ollert-Hallqvist och examinatorn Anders Östman vid Högkolan i Gävle. Sist men inte minst vill jag även rikta ett tack till familjen och vännerna. Gävle, juni 2011 Victoria Samuelsson I Abstract Maximizing the catchment areas of emergency services is an important safety question that is discussed in health planning. Geographic Information Systems (GIS) can be used as a support to analyse and present the percentage of the population that is outside the hospital catchment area and also show catchment area variations by restructuring the organization. The aim of this thesis is to present a new, vector-based network analysis and to investigate how the catchment areas for the emergency service in Uppsala municipality will be affected.