MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. Befolk- ningstätheten i tätorter är högst i Stockholms län. Där har också den största ök- ningen skett, från 2 566 till 2 716 invånare per km2. Lägst befolkningstäthet i tätort har Dalarnas län, med i genomsnitt 719 invånare per km2. 15 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2010 var befolkningen utanför tätort 15 procent av landets totala folkmängd. Antal boende utanför tätort minskade med 15 200 personer eller 1 procent, jäm- fört med 2005. Lägst andel boende utanför tätort hade Stockholms län, med drygt 4 procent utanför tätort. Högst andel hade Gotlands län, med 42 procent. Karin Hedeklint, SCB, tfn 08-506 945 14, [email protected] Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1403-8978 Serie MI Miljövård – SM1101. Utkom den 16 juni 2010. URN:NBN:SE:SCB-2011-MI38SM1101_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB. SCB 2 MI 38 SM 1101 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Tätorternas utveckling 1800 – 2010 3 Urbaniseringen 3 Större tätorter 1800-2010 4 Antalet tätorter från 1950-talet 4 Antalet tätorter 2010 5 Folkmängd i tätorter 7 Tätortsbefolkning per län 8 Befolkning utanför tätorter 12 Tätorternas areal och befolkningstäthet 16 Tabeller 18 Teckenförklaring 18 1. Tätorternas areal, folkmängd och invånare per km2 2005 och 2010, samt förändringar i areal och folkmängd 18 2. Befolkning i och utanför tätort per kommun 2005 och 2010 57 3. Tätorter 2010 som delas av kommungräns 64 4. Förteckning över förändringar antalet tätorter 2005-2010 68 Fakta om statistiken 71 Detta omfattar statistiken 71 Tätortsdefinitionen 71 Tätortsdefinitionen och jämförbarhet 71 Tätortsstatistik och tätortsavgränsningar från 1900 72 Så görs statistiken 74 Statistikens tillförlitlighet 75 Bra att veta 75 Tätortsnamn 75 Digitala gränser för tätorter 75 Kommungruppsindelning enligt Sveriges kommuner och landsting 75 Annan statistik 77 In English 78 Summary 78 List of tables 78 List of terms 79 SCB 3 MI 38 SM 1101 Statistiken med kommentarer Tätorternas utveckling 1800 – 2010 Sedan 1960 definieras tätorter kortfattat som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Bland tätorterna ingår därmed både de största städerna och små orter med strax över 200 invånare. Vid jämförelser med andra länder och vid studier av urbaniseringens historia, kan det låga kriteriet vi har i Sverige medföra att analyser blir missvisande. I flera andra länder sätts gränsen för städer och andra urbana orter betydligt högre, ofta vid 2 000 invånare och ibland så högt som vid 10 000 invånare. De nordiska länderna använder sig dock av samma definition som grund för sitt avgräns- ningsarbete. Se även avsnittet Fakta om statistiken. Urbaniseringen I början av 1800-talet var Sverige till större delen ett jordbruksland. Andelen invånare som bodde i städerna utgjorde endast 7 procent. Efter 1860 ökade an- delen tätortsbor snabbt, fram till 1970 då den var över 80 procent. Under den följande 10-årsperioden gick ökningen långsammare, för att under 1980 och 1990-talet öka med endast ett par tiondels procent. Därefter har andelen fortsatt att öka i samma takt. År 2010 bodde drygt 85 procent av landets befolkning i tätort. Tabell A. Andel befolkning i och utanför tätort 1800-2010 År Folkmängd totalt Därav i procent (miljoner) Tätort Utanför tätort 1800 2,35 7,4 92,6 1820 2,58 11,2 88,8 1840 3,14 13,4 86,6 1860 3,86 13,7 86,3 1880 4,57 19,5 80,5 1900 5,14 31,5 68,5 1920 5,90 45,2 54,8 1930 6,14 48,5 51,5 1940 6,37 56,2 43,8 1950 7,04 66,2 33,8 1960 7,50 72,8 27,2 1970 8,08 81,4 18,6 1980 8,32 83,1 16,9 1990 8,59 83,4 16,6 1995 8,84 83,9 16,1 2000 8,88 84,0 16,0 2005 9,05 84,4 15,6 2010 9,42 85,1 14,9 Diagram 1 visar antal invånare i och utanför tätort perioden 1800-2010. Befolk- ningen utanför tätort ökade fram till 1880, för att sedan sjunka. Från 1970 har antalet invånare utanför tätort legat relativt still, runt 1,4 miljoner. Antalet invå- nare i tätort har dock ökat under hela mätperioden. Ökningen var kraftigast pe- rioden 1940-50, då tätortsbefolkningen ökade med cirka en miljon. Vid den senaste tioårsperioden har ökningen varit drygt 550 000 personer. SCB 4 MI 38 SM 1101 Diagram 1 Folkmängd i och utanför tätort 1800-2010 Miljoner invånare 9 8 Tätorter 7 6 5 4 3 2 1 Utanför tätort 0 1800 1840 1880 1920 1960 2000 2010 Större tätorter 1800-2010 De svenska tätorter som har fler än 10 000 invånare består till största delen av orter som tidigare har varit städer (stadsbegreppet försvann 1971 i Sverige). Dessa tätorters andel av totalbefolkningen steg snabbt under slutet av 1800-talet och fram till 1970, på grund av att de större städernas befolkning ökade. Efter 1970 har antalet tätorter med över 10 000 invånare ökat långsammare. Deras andel av rikets hela folkmängd uppgick till nästan 60 procent år 2010. Tabell B. Tätorter ≥ 10 000 invånare, antal och andel av totalbefolkningen 1800- 20101 År Antal Andel av totalbefolkningen, % 1800 3 4,2 1850 5 4,7 1870 9 7,3 1890 19 13,8 1910 26 19,6 1930 43 30,9 1950 65 40,3 1970 107 56,7 1990 110 55,1 1995 109 55,8 2000 108 56,6 2005 113 57,6 2010 118 59,5 Antalet tätorter från 1950-talet Under 1950-talet minskade antalet tätorter kraftigt, bland annat på grund av tydligare avgränsningsdefinitioner. Minskningen fortsatte under 1960-talet, för att därefter vända. Ökningen mellan 1990 och 1995 är den största som registre- rats efter 1950, men det är till stora delar en fiktiv förändring. Av de nya tätor- terna var 73 stycken tidigare småorter 2, vilka upptäcktes efter 1990 och som redan då hade över 200 invånare. Om hänsyn tas till detta och till att 21 tätorter hade brutits ur existerande tätorter skedde det ingen förändring av antalet tätor- ter under perioden 1990-1995. 1 Åren 1800-1910 avser städer med ≥ 10 000 invånare 2 Med småort avses sammanhängande bebyggelse med högst 150 meter mellan husen och 50-199 invånare. SCB 5 MI 38 SM 1101 Antalet tätorter 2010 Under perioden 2005-2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Eftersom 42 områden upphörde att vara tätorter har det totala antalet ökat med 17 jämfört med år 2005. Av de nya tätorterna är 43 helt nya. 16 orter har varit tätorter tidigare och har nu kunnat återklassificeras som tätorter. Antalet nya tätorter är flest i Stock- holms län, där 16 nya orter har tillkommit. I samband med tätortsavgränsningen 2010 gjordes ett tillägg i kriterierna för att en ort skall klassificeras som tätort. I korthet innebär tillägget att om andelen fritidshus är större än 50 procent, men dagbefolkningen (räknat som antal sys- selsatta) överstiger 10 procent av nattbefolkningen, så skall orten ändå räknas som tätort. Dessa tillägg till definitionen har även tillämpats på 2005 års tätortsavgränsning för att få en bra jämförbarhet mellan åren. Två orter har då åter klassificerats som tätorter - Ljugarn och Fiskebäckskil. Dessutom har tre orter klassificeras om till småorter pga för hög fritidshusandel - Spillersboda, Drottningskär och Baskemölla. Mellan 2005 och 2010 har 42 områden upphört att vara tätorter. I 29 av dem hade befolkningen minskat till färre än 200 invånare. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort var andelen fritidshus för hög. En förteckning över förändringar i tätortsbeståndet finns i tabell 4. Tabell C. Förändring av antalet tätorter 2005 till 2010, per län Län Tätorter som Nya tätorter Antal tätorter har upphört 2005-2010 2005 2010 2005 - 2010 Stockholms 119 134 1 16 Uppsala 66 68 2 Södermanlands 67 66 4 3 Östergötlands 89 93 1 5 Jönköpings 88 84 4 Kronobergs 52 52 Kalmar 91 90 3 2 Gotlands 17 17 1 1 Blekinge 47 46 3 2 Skåne 245 250 5 10 Hallands 96 98 2 Västra Götalands 309 309 6 6 Värmlands 70 66 4 Örebro 62 60 2 Västmanlands 40 40 Dalarnas 106 106 1 1 Gävleborgs 86 87 1 2 Västernorrlands 76 76 Jämtlands 54 54 1 1 Västerbottens 68 71 1 4 Norrbottens 91 89 4 2 Hela riket 1 939 1 956 42 59 I tabell D.1 och D.2 visas utvecklingen av antalet tätorter i olika storleksklasser, mellan 1950 och 2010.