Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Storstadsnära Landsbyggd.Indd
Storstadsnära landsbygd i regional utvecklings- planering RAPPORT 4:2008 Regionplane- och trafi kkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering, översiktlig trafi kplanering och regionala utvecklingsfrågor i Stockholms län. RTK arbetar på uppdrag av Regionplane- och trafi knämnden (RTN) och tillhör Stockholms läns landsting. RTK bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom en utvecklings planering som grundas på kvalifi cerat underlag och som genom samverkan och kommunikation leder till en gemensam syn på regionens utveckling hos regionens aktörer. RTK och RTN ska ge förutsättningar och ta initiativ för att den övergripande visionen och planeringsinriktningen enligt gällande Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS 2001) ska bli verklighet. Samtidigt pågår arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan (RUFS 2010). RTK bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I RTK:s rapport - serie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarios, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De fl esta rapporter är framtagna av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av RTK. På www.rtk.sll. se/publikationer fi nns möjligheter att ladda hem digitala versioner, beställa eller prenumerera på våra rapporter. Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Återgivning av bilder, foto, fi gurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande. RTK är i likhet med Stockholms läns landstings (SLL) samtliga förvaltningar miljöcertifi erade enligt ISO 14001 och jobbar med ständiga förbättringar i ett särskilt Miljöprogram, femte steget. SLL:s upphandlade tryckerier möter särskilt ställda miljökrav som specifi cerar både tryckprocessen och tryckeriets egna miljöledningsarbete. -
Nävekvarnkvarter
Innehållsförteckning Besökskartan 2010 Nävekvarnkvarter 1 Idrottsplats, Hyttvallen 2 Tennisbanor 3 Villa Fantastica, 12 bäddar, NyköpingsvägenIndustri 13 VÄG 511 TILL NYKÖPING > 4 Brukslokalen 5 Svalbergsgården, sommarcafé Nävekvarns Bruksmuseum 6 Gym Öppenmark Hytt 7 Magasinet Gula Kvarn, vägen galleri & trädgårdscafé S k o g 8 Busshållplats (561) s n v ge ä vä g rk e Lä n 9 Coop Nära, ombud för Svenska spel, en Vatten äg kv ATG, Apotek, Post och Systembolaget ör Bj n n Tunabergs Boule ge e vä g k ä r v jö l B l a 10 Återvinningsstation S T 1 kog svä v g en n n e a g r 11 Grindstugorna ä G v t t y 2 H 12 Marina & GuesthouseShoppingområden n ge 13 Nävekvarns Herrgård (privat) vä rn n va e K g ä v 14 Nävekvarns hamn, Turistinformation lm a M Museum Vasagubbarna, Loppis, Mjölnarv S ägen k o l 3 v Fotoutställning, Båtklubben, Båthusets 4 hantverksbod & utställning, gen Offentligbyggnad ä M ksv n Bru M e o a g r l o ä m Kajakuthyrning, WC/dusch/bastu, Kopparst. t v s v s t ä 5 a g 6 g d n i e e p Hamncafé och Q-star mack n n ö k y N Biblioteksv EPPSVIK, SJÖSKO 15 Folkets Park 7 N TILL SK GEN > VÄGE 10 VIKS 9 8 TTER 16 Skärgårdscamping & stugor D TU sv. a ÄS rd Vägyta l o v v R rb ä äge P a n n B g i- e tr 17 Parkbadet e s g u n d ä In 11 K v n o s e g s g ä t v e n n 18 Skäret, klippbad, grillplats s r e Ä v g rd vä NÄCKROSLEDEN 12 o ck b Fo r n ty 19 Nävekvarns Klint, Naturreservat äge S < TILL KVARSEBO sebov M Kvar K v e ö n s 20 l R la a vä S a l n g p vin e v e an 20 Hantverksboden, Fockvägen 5 väg M ä n n tv en g e . -
Regeltillämpning På Kommunal Nivå Undersökning Av Sveriges Kommuner 2020
Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2020 Kalmar län Handläggningstid i veckor (Serveringstillstånd) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Serveringstillstånd Borgholm 3 7 Kalmar 3 3 Hultsfred 4 5 Högsby 4 5 Emmaboda 6 8 Medelvärde Nybro 6 8 handläggningstid 2020 Torsås 6 6 Sverige: 5,7 veckor Vimmerby 6 Gruppen: 5,7 veckor Västervik 6 6 Medelvärde Mönsterås 8 6 handläggningstid 2016 Mörbylånga 8 5 Sverige: 6,0 veckor Oskarshamn 8 8 Gruppen: 6,1 veckor Handläggningstid i veckor (Bygglov) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Bygglov Högsby 1 4 Nybro 1 4 Kalmar 2 2 Borgholm 4 3 Västervik 4 4 Medelvärde Emmaboda 5 8 handläggningstid 2020 Oskarshamn 5 5 Sverige: 4,0 veckor Mönsterås 6 5 Gruppen: 3,8 veckor Torsås 6 5 Medelvärde Hultsfred 5 handläggningstid 2016 Mörbylånga 3 Sverige: 4,0 veckor Vimmerby 5 Gruppen: 4,4 veckor Servicegaranti (Bygglov) Servicegaranti Dagar Digitaliserings- Servicegaranti Dagar Kommun Bygglov 2020 2020 grad 2020 2016 2016 Borgholm Nej 0,5 Ja Emmaboda Nej 0,5 Nej Hultsfred Nej Högsby Ja 42 0 Ja 42 Servicegaranti 2020 Kalmar Ja 28 1 Ja 28 Sverige: 19 % Ja Mönsterås Nej 1 Ja 28 Gruppen: 33 % Ja Mörbylånga Nej Digitaliseringsgrad 2020 Nybro Nej 0 Sverige: 0,52 Oskarshamn Ja 35 0 Nej Gruppen: 0,5 Torsås Nej 0,5 Nej Servicegaranti 2016 Vimmerby Nej Sverige: 30 % Ja Västervik Nej 1 Nej Gruppen: 36 % Ja Tillståndsavgifter (Serveringstillstånd) Kommun Tillståndsavgift 2020 Tillståndsavgift 2016 Serveringstillstånd Mönsterås 6 000 6 000 Oskarshamn 7 600 7 600 Hultsfred -
In the Landscape and Between Worlds
In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog. -
Ortstruktur Östra Sörmland 2050 - 27 November 2016 Upplägg
Ortstruktur Östra Sörmland 2050 - 27 november 2016 Upplägg 1. Bakgrund och syfte (Christian) 2. Metod och slutsatser (Sarah) 3. Vad har det används till? (Christian) Ostlänken och städers relation Ostlänken och övriga järnvägar Uppdraget • Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Trosa kommun och Regionförbundet Sörmland beställde gemensamt ett uppdraget om att ta fram en analys om ortsstrukturen för Östra Sörmland till år 2050 • Uppdraget genomfördes med stöd från Länsstyrelsen i Södermanlands län genom bidrag till lokalt och regionalt klimat- och energiarbete Syfte • Uppdragets mål var att; – ta fram en ortsstruktur över orterna i Östra Sörmland utmed järnvägarna; Ostlänken; Södra Stambanan samt TGOJ-banan . Vad har orterna för karaktär? Vilken platshierarki har de utifrån ett regionalt perspektiv? . skapa analysen/ortsstrukturen utifrån hur Östra Sörmland ser ut år 2050 – Resultatet ska användas som ett underlag för att planera tågtrafiken i regionen men även åtgärder som behövs för att utveckla infrastrukturen för att järnvägen ska vara grunden i regionens hållbara transportsystem. Sarah Bragée, Tyréns ORTSTRUKTUR ÖSTRA SÖRMLAND 2050 Tillvägagångssätt 1. Ortskaraktär • Spårtrafik • Läget • Besöksmål • Historia / själ • Näringslivet • Invånarnas åldersstruktur • Närhet till annan ort / attraktion Resultat: Ortskaraktärsanalys Vagnhärad Sjösa Nyköping Västerljung Oxelösund Lästringe Trosa Tystberga Jönåker Enstaberga Skavsta flygplats Ålberga Vrena Stigtomta 2. Ortsstrukturanalys • Ostlänken • Är orten en arbetsplatsnod eller bostadsort? • Möjligheten att pendla med bil och kollektivtrafik? • Samverkan orterna emellan, finns utbyte/pendling? Ovan faktorers roll i orternas förhållande avgör hierarkin dem emellan. Två tydliga kluster Resultat: Ortsstrukturanalys Vagnhärad Lästringe Trosa Tystberga Västerljung Ålberga Nyköping Vrena Oxelösund Jönåker Skavsta Stigtomta Sjösa Enstaberga 3. Trendanalys Stora klimatförändringar Scenario 1: Scenario 2: Landsbygden Gröna blir semester hipsters flyttar – och till östra fritidsort. -
Trafiksäkerhetsanalys I Utvalda Kommuner Med STRADA Som Verktyg
Thesis 253 Thesis 253 Thesis 253 Thesis 234 Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg A bicycle friendly city, a possibility or a dream? Trafiksäkerhetsanalys i utvalda MalinAnkommunerMalin analysis Klasson Klasson of the bicycle’s med statusSTRADA and possibilities som as verktyg transportation in the city of Reykjavík, Iceland ______________________________________________________________________ Sunna Ósk Kristinsdóttir TrafikMalin och Klasson Väg InstitutionenTrafik och förVäg Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Institutionen Universitet för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Trafik och Väg Institutionen för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Trafik och väg Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Thesis 253 Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg Malin Klasson Trafik och Väg Institutionen för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Copyright © Malin Klasson LTH, Institutionen för Teknik och samhälle CODEN: LUTVDG/(TVTT-5219)/1-121/2014 ISSN 1653-1922 Tryckt i Sverige av Media-Tryck, Lunds universitet Lund 2014 Examensarbete CODEN:LUTVDG/(TVTT-5219)/1- 121/2014 Thesis / Lunds Tekniska Högskola, ISSN 1653-1922 Instutionen för Teknik och samhälle, Trafik och väg, 253 Author(s): Malin Klasson Title: Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg English title: Traffic safety analysis in selected municipalities with STRADA as a tool Language Swedish Year: 2014 Keywords: Kommungrupper; kommuner; tätorter; olycksbild; STRADA; rangkorrelationstest Citation: Klasson Malin, Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg. Lund, Lunds universitet, LTH, Institutionen för Teknik och samhälle. Trafik och väg 2014. Thesis. 253 Referat: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har delat in Sveriges 290 kommuner i 10 kommungrupper. -
“It's So Much More Than Just Sports…”
Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences “It’s so much more than just sports…” – A study of public health in the municipalities of Hultsfred and Vimmerby Emma Sahlström Department of Urban and Rural Development Master’s Thesis • 30 HEC Agriculture Programme – Rural Development Uppsala 2018 “It’s so much more than just sports…” - A study of public health in the municipalities of Hultsfred and Vimmerby Emma Sahlström Supervisor: Kjell Hansen, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Urban and Rural Development Examiner: Örjan Bartholdson, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Urban and Rural Development Credits: 30 HEC Level: Second cycle, A2E Course title: Master’s thesis in Rural Development and Natural Resource Management Course code: EX0777 Programme/Education: Agriculture Programme – Rural Development Place of publication: Uppsala Year of publication: 2018 Online publication: http://stud.epsilon.slu.se Keywords: public health, health discourse, biopolitics, governmentality Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences Department of Urban and Rural Development Abstract This thesis investigates how the public health discourse takes its expression in the municipalities of Vimmerby and Hultsfred, as health has become an imperative guiding the conduct of everyday life. In the understanding of public health having both political and symbolic dimensions, the theoretical framework of Foucault and the concepts of governmentality and biopower are applied to the empirical material by means of qualitative research methods. The narratives of informants, including public health professionals, engaged members of civil society and individuals in the local LEADER area, are used to explore how public health is done through both explicit and implicit intentions. -
Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn
544800 549800 554800 559800 564800 569800 574800 579800 15°45'0"E 15°50'0"E 15°55'0"E 16°0'0"E 16°5'0"E 16°10'0"E 16°15'0"E 16°20'0"E Lillesjövägen Skiren GLIDE number: N/A Activation ID: EMSR-009 Product N.: 03Ruda, v1 F i Saxtorp n n s j e ö g v L n ä ä Ruda - SWEDEN v i e V l g g ö l e j e ä t v e F l s s ö n i a e sj n n l j Finsjöväg s Flood - 07/07/2012 d il ö L lle en jö v i v a L ille L ä v ä s g Reference Map - Overview ä e g jö n g e v e ä n g Production date: 11/07/2012 n e L n ille sj ö N v " ä 0 g ' 0 e 2 n ° 0 0 7 5 0 L 0 9 9 N " 4 n il 4 0 l ' 5 e L e 5 0 3 g s 3 2 il ° 6 ä l j illesjö 6 7 e ö L v v äge 5 n s v ö j j ä s ö g v le e il ä n L g e L n ill L esjöv i äg l en l Mörlunda e s Lillesjövägen j ö ägen v Lillesjöv ä n g ge e ä n v sjö le Lil Lillesjövägen n e Lillesjövägen Li äg lle öv sj sj öv ille äg L Hultsfred en Lillesjövägen Oskarshamn 0 0 0 0 9 9 9 9 4 4 Cartographic Information 3 3 6 6 1:60,000 Full color ISO A1, medium resolution (200 dpi) Lillesjövägen n Å e 0 1.25 2.5 5 s g vä ä km ge v ö n j n Finsjö s e Lillesjövägen vä n F g g i ins Map Coordinate System: WGS 1984 UTM Zone 33N vä en jövägen en ö F väg sj Finsjö le Lil Graticule: WGS 84 geographical coordinates il lesjö ± L väg en Lillesjövägen en jöväg Bockara Fins en Legend Åsvä väg Emån gen Ås General Information Transportation Artificial Area N " 0 ' 5 Area of Interest Primary Road Built-Up Area 1 ° 7 5 N " Secondary Road Hydrology 0 ' District of City 5 n 1 ° e 7 5 g Water Bodies 0 0 0 ä 0 Local Road 9 v 9 4 ö 4 j 4 s 4 3 3 n 6 i 6 Other Point of -
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
Brevmall För
Stråkstudie Östhammarsstråket KT2016-0175 Kollektivtrafikförvaltningen UL September 2016 Innehåll 0 Sammanfattning ........................................................................................................ 4 1 Inledning ................................................................................................................... 6 1.1 Bakgrund ............................................................................................................ 6 1.2 Syfte och disposition .......................................................................................... 6 1.3 Avgränsningar .................................................................................................... 7 1.4 Begreppsförklaring ............................................................................................ 7 2 Efterfrågemodell: Hur och varför skapas resor?....................................................... 9 2.1 Bosatt befolkning producerar behov av resor .................................................. 11 2.2 Arbetsplatser och andra viktiga målpunkter attraherar resor ........................... 11 3 Stråkets förutsättningar ........................................................................................... 13 3.1 Stråkets geografi och indelning i analyszoner ................................................. 13 3.2 Befolkningssammansättningen och -utvecklingen är ojämnt fördelad ............ 14 3.3 Näringslivet domineras av ett fåtal stora aktörer ............................................. 21 3.4 Andra -
Det Medeltida Sverige, Södermanland
Det medeltida Sverige Band 2 SÖDERMANLAND: 3 Jönåkers härad, Nyköpings stad Det medeltida Sverige 2 SÖDERMANLAND _______________________________________________________________________ 3Jönåkers härad Nyköpings stad Kaj Janzon Stockholm 2013 Riksarkivet Riksarkivet Box 12541, 102 29 Stockholm Tel: 010-476 70 00 www.riksarkivet.se/det-medeltida-sverige Rådgivande nämnd: Björn Jordell (riksarkivarie, ordförande), Kjell-Håkan Arnell (f d länsantikvarie), Stefan Brink (KVHAA), Olle Ferm (Stockholms universitet), Karin Hassan Jansson (Uppsala universitet), Anders Kaliff (RAÄ) Omslaget: Bergshammars socken och mindre del av S:t Nikolai socken samt Nyköpings stad från Ekonomiska kartverkets karta över Jönåkers härad 1905. © Riksarkivet ISBN 978-91-87491-03-0 Tryck: Edita Västra Aros Förord Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien tillsatte 1960 en kommitté för utarbetande av verket Det medeltida Sverige. Arbetet förla- des först till Historiska institutionen vid Stockholms universitet och led- des av kommitténs sekreterare, professor Gunnar T Westin. Denne pre- senterade 1962 (se HT 1962 s 121–140) de allmänna övervägandena bakom verket. I detta avseende kan också hänvisas till förordet till det första häftet som utkom 1972. Med Kungl Vitterhetsakademien som huvudman publicerades tre häften för Uppland: DMS 1:1, 1:3 och 1:4. Genom ett riksdagsbeslut överfördes år 1982 projektet till Riksantikva- rieämbetet, och här publicerades fem häften för Uppland (DMS 1:2, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8), tre för Småland (4:1, 4:2 och 4:4), två för Södermanland (2:1 och 2:2), ett för Öland (4:3) och ett för Gästrikland (11). Härutöver har ett häfte för Uppland (1:9) publicerats av Upplandsmuseet och ett för Småland (4:5) av Länsstyrelsen i Kalmar län. -
Mall Till Författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 2009:10 Lokala trafikföreskrifter i Hultsfreds kommun Utkom från trycket den 20 mars 2009 beslutade den 18 mars 2009 (dnr. 258-8971-08) Länsstyrelsen föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 1, 4, 9, 12, 14 och 15 samt 3 § första stycket 2 a och b trafikförordningen (1998:1276) följande: Hastighet Väg nr Del Sträcka/avgränsning Högsta /Gata/Ort tillåtna hastighet km/tim 23 1 720 m söder väg 665 – Virserums södra tätortsgräns 70 Virserum 23 2 Virserums norra tätortsgräns - 100 m söder väg 681, 70 Virserum Hultarp 23/47 3 650 m öster vägkorsning väg 23/47 – 1000 m öster samma 70 Målilla vägkorsning 23/47 4 1000 m öster vägkorsning 23/47 – Målillas västra 50 Målilla tätortsgräns 23/34 5 Cirkulationsplats i korsning med väg 34, 47 och väg 690 - 50 Målilla 130 m norr samma cirkulationsplats 23/34 6 260 m norr cirkulationsplats i korsning med väg 34, 47 70 Målilla och väg 690 - 130 m söder samma cirkulationsplats för trafik i sydlig riktning 23/34 7 270 m söder Hagadalsgatan/ensk väg 18839 till 70 Hultsfred Hammarsebo – 270 m norr samma korsning 23/34 8 200 m norr väg 129 – 100 m norr väg 129 för trafik i 70 Hultsfred sydlig riktning 23/34 9 100 m norr väg 129 – väg 129 för trafik i sydlig riktning 50 Hultsfred 23/34 10 200 m söder väg 129 – 100 m söder väg 129 för trafik i 70 Hultsfred nordlig riktning Högskolans tryckeri, Kalmar Sid 2 (6) Väg nr Del Högsta /Gata/Ort Sträcka/avgränsning tillåtna hastighet km/tim 23/34 11 100 m söder väg 129 – väg 129 för trafik i nordlig riktning 50 Hultsfred 23.01 12 Påfartsramper till väg 23 i trafikplats Hultsfred 50 Hultsfred.