In the Landscape and Between Worlds

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

In the Landscape and Between Worlds In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog. cover image: detail of a rock-art panel at Hemsta in Boglösa, Uppland (site Raä 128). An axe with its characteristic s-shaped haft, an incomplete ship and two cupmarks. According to Johan Ling, the panel’s ship types and the level above the sea indicate a date in Per. II, about 1400 cal BC. The closest known Early Bronze Age deposition site is Hjältängarna at Grop-Norrby in Vårfrukyrka, about 14 km to the NNW. An axe was deposited there a century or two after the Hemsta carvings were made. Photograph by Sven-Gunnar Broström. Parishes with certain or potential Bronze Age depositions. Bold face denotes parishes with at least three depositions. Map by Lars Östlin. ARCHAEOLOGY AND ENVIRONMENT 29 In the Landscape and Between Worlds Bronze Age Deposition Sites Around Lakes Mälaren and Hjälmaren in Sweden Martin Rundkvist ARCHAEOLOGY AND ENVIRONMENT 29 © 2015 Martin Rundkvist ISBN 978-91-7601-213-0 ISSN 0281-5877 publisher Department of Historical, Philosophical and Religious Studies, Umeå University design Bitte Granlund / Happy Book cover Bitte Granlund, with a photograph by Sven-Gunnar Broström PDF preprint version, March 2015 TabLE OF CONTENTS preface 7 Strong Place Features: Boulders, a Cave, a Spring, Rock Crevices 44 1. introduction 9 What Was Deposited Where And When? 47 Field of Study 9 Deposition Sites in the Settled Landscape 49 Goals and Methods 11 Previous Work In Other Regions 12 4. conclusions: a heuristic procedure Sacrifice? Retrievable and Irretrievable Deposits 15 for finding unknown deposition Ritual and Rationality 18 sites 51 Artificial Scarcity and Individual Step 1. Is this a productive parish? 51 Agency 20 Step 2. Where were the Bronze Age lakes and sea Site Continuity vs. Continuity of Site Selection inlets? 52 Criteria 22 Step 3. Where did the water do something inter- Deposit Diversity 22 esting? 52 Chronology and Typological Terminology 23 Step 4. Is your candidate basin the right distance from Bronze Age settlement? 53 2. overview of the data in context 25 Step 5. Auger the basin, then machine strip while Scope and Delimitation 25 metal detecting 53 Avoiding Late Neolithic Axes and Daggers 26 Overview of the Database and Data Collection 27 5. gazetteer: detailed information on Shoreline Displacement, Site Classification and a selection of interesting deposi- tion sites 54 Bronze Patina 28 Nä, Askersund, Norra Algrena, Mobergsudden 54 3. grouping and characterising the Nä, Glanshammar, Hassle 54 sites 30 Nä, Glanshammar, Storsicke 55 Multi-Episode Sites: Accumulated Deposits 31 Sö, Bärbo, Täckhammar bridge 55 Single-Episode River Sites 32 Sö, Eskilstuna, Hyndevad and Kälby 56 Lake Sites 34 Sö, Helgesta, Frändesta, Oxbroberget 58 Inlets of the Baltic Sea 38 Sö, Huddinge, Balingsnäs 58 Bronze Age Bogs/Other Wetland 40 Sö, Spelvik, church hill 58 Multi-trait Locations 41 Sö, Svärta, Kråknäs/Kråkstugan 58 Dry Land: Gravel Ridges and Settlements 42 Sö, Turinge, Nykvarn, Ekudden 59 Dry Land: Nondescript Locations 43 Sö, Vrena, Dalby, Vrenaån 59 5 Sö, Vårdinge, Hjortsberga, Höglund 59 Up, Vårfrukyrka, Grop-Norrby, Hjältängarna 65 Sö, Vårdinge, Långbro 60 Up, Österunda, Domta vad 65 Up, Alsike, Rickebasta 60 Up, Österunda, Pukberget cave 65 Up, Bred, Eklunda, Mossen 61 Vs, Dingtuna, Stora & Lilla Jacksbo and Skerike, Up, Härnevi, Lilla Härnevi 61 Häljebo 66 Up, Lena church/Vattholma 62 Vs, Munktorp, Avhulta 66 Up, Lunda, Sigridsholm 62 6. bibliography 68 Up, Ramsta, Bragby, Mönemossen 64 Up, Rimbo, Rimbo 64 7. appendices 77 Up, Skogs-Tibble, Ingla/Vicarage 64 A. Maps, field photographs and finds images 77 Up, Stavby, Sunnersbol (Lake Bokaren) 64 B. Site list: known locations 124 Up, Söderbykarl, Ekeby 65 C. Finds list: poorly known locations 138 6 PREFACE i began work on this book in the autumn of Luz Mary Johansson, Johan Larsson, Kenth Lärk, 2009. After 15 years of mainly studying Late Iron Samuel Rundkvist Messner and Svante Tibell for Age elite burials and small finds, I wanted to do skilled fieldwork labour, freely given. Thanks to something new. The themes I decided to explore Tove Stjärna and Lars Östlin for making all the were the Bronze Age, landscape and wetlands. fine maps. Thanks to Jan Apel, Wojciech Blajer, My choice of study area was dictated by where I Sven-Gunnar Broström, Christina Fredengren, live: in order to do landscape archaeology you Lise Frost, Bertil Jonsson, Marcin Maciejewski, need to wander about in the landscape, and I did Caroline Möllberg, Jonas Svensson Hennius, not want to drive too far. I believe the main in- Hans Wigenfeldt and Roger Wikell for valuable fluences on my thinking have been work by information. Thanks to Matts Enström, Pontus Richard Bradley and David Fontijn, though oth- Printzsköld, Stefan Sellin, Jonas Toresäter (Arch- ers will no doubt also be easy to spot. diocese of Uppsala) and Carl Wachtmeister for The project was made possible by generous access to land for fieldwork. Thanks to Richard financial support from the Torsten Söderberg Grönwall, Margareta Backe and all the other Foundation, the Johan & Jakob Söderberg Foun- archaeologists of the Stockholm County Mu- dation, the Berit Wallenberg Foundation, the seum for fruitful and friendly collaboration. And Åke Wiberg Foundation, the Royal Swedish thanks to Thomas B. Larsson and Karin Viklund Academy of Letters, the Magnus Bergvall Foun- for accepting this work into the fine monograph dation and Svenska Fornminnesföreningen. series that they edit. Thanks to Jane Davis, Joakim Goldhahn, John Massey and Uwe Sperling for many insight- Martin Rundkvist ful comments on the manuscript. Thanks to Fisksätra, 9 January 2015 Magdalena Forsgren, Patrik Johansson, Rune & 7 “For some time it has been obvious that metal detectorists have been extraordinarily fortunate in locating previously unrecorded hoards. The same people have found them on a number of different occasions. Dis- cussions with the finders have made it clear that this did not happen by chance. Long before prehistorians had realized that the siting of hoards might follow topographic ‘rules’, metal detectorists had reached the same conclusion. Their ability to make new finds is the clearest indication of the usefulness of taking a fresh approach to this material.” (Yates & Brad- ley 2010a:30) “... hardly any attention was paid to the find spots of hoards, and so a large portion of the hoards have no topographic context. The recontextu- alisation of hoards by means of archive studies, evaluation of old maps, site inspection and new image processing tools is an important contribu- tion to the continued study of hoards.” (Hansen 2012:42, transl. MR) “Classifying reconstructed find spots into types and investigating their temporal and spatial distribution, as well as juxtaposing them with oth- er aspects of the hoards, have given strong indications that the picture is at least partly determined by a patterned choice of deposition location. Thus it appears that not only the hoard contents but also their deposi- tion sites display regularities.” (Scholz 2012:87, transl. MR) 1. Introduction this is a study of sites in their landscapes: harder to tie into the wider landscape context of places where Bronze Age metalwork and stone the society that produced them. implements have been found in non-settlement, Several authors have published general prov- non-burial contexts. The study’s goals are a) to ince-wide overviews of Bronze Age settlement in take inventory of these sites in the area around the study area: Lakes Mälaren and Hjälmaren in Sweden, b) to investigate recurring traits in the siting of depo- • Uppland (Up) and Västmanland (Vs): Jensen sition, and thereby c) to develop a heuristic tool 1986; 1987; 1989; Apel et al. 2007 kit that may aid archaeologists in finding undis- • Södermanland (Sö): Damell 1987; Wigren turbed Bronze Age deposition sites. 1987 • Närke (Nä): Karlenby 2003 Field of Study All but one of the main categories of Bronze Age Archaeological sites are commonly sorted into site around Lake Mälaren and the adjoining three main categories: settlements, burials and province of Östergötland have received mono- deposits (e.g. Malmer 2002). To these, the graphic treatment in recent decades: Bronze Age of southern Scandinavia adds abun- dant rock art sites and a far rarer class of hilltop • Settlements: Ullén 1997; Borna-Ahl kvist sanctuaries.
Recommended publications
  • Storstadsnära Landsbyggd.Indd
    Storstadsnära landsbygd i regional utvecklings- planering RAPPORT 4:2008 Regionplane- och trafi kkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering, översiktlig trafi kplanering och regionala utvecklingsfrågor i Stockholms län. RTK arbetar på uppdrag av Regionplane- och trafi knämnden (RTN) och tillhör Stockholms läns landsting. RTK bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom en utvecklings planering som grundas på kvalifi cerat underlag och som genom samverkan och kommunikation leder till en gemensam syn på regionens utveckling hos regionens aktörer. RTK och RTN ska ge förutsättningar och ta initiativ för att den övergripande visionen och planeringsinriktningen enligt gällande Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS 2001) ska bli verklighet. Samtidigt pågår arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan (RUFS 2010). RTK bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I RTK:s rapport - serie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarios, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De fl esta rapporter är framtagna av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av RTK. På www.rtk.sll. se/publikationer fi nns möjligheter att ladda hem digitala versioner, beställa eller prenumerera på våra rapporter. Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Återgivning av bilder, foto, fi gurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande. RTK är i likhet med Stockholms läns landstings (SLL) samtliga förvaltningar miljöcertifi erade enligt ISO 14001 och jobbar med ständiga förbättringar i ett särskilt Miljöprogram, femte steget. SLL:s upphandlade tryckerier möter särskilt ställda miljökrav som specifi cerar både tryckprocessen och tryckeriets egna miljöledningsarbete.
    [Show full text]
  • Tegan N. Currie Mphil Thesis
    REPRESENTATIONS OF DEATH AND BURIAL IN THE FIRST SIX SAGAS OF SNORRI STURLUSON'S HEIMSKRINGLA Tegan N. Currie A Thesis Submitted for the Degree of MPhil at the University of St Andrews 2015 Full metadata for this item is available in St Andrews Research Repository at: http://research-repository.st-andrews.ac.uk/ Please use this identifier to cite or link to this item: http://hdl.handle.net/10023/9482 This item is protected by original copyright Representations of Death and Burial in the First Six Sagas of Snorri Sturluson’s Heimskringla Tegan N. Currie This thesis is submitted in partial fulfilment for the degree of MPhil at the University of St Andrews 26 April 2014 SUBMISSION OF PHD AND MPHIL THESES REQUIRED DECLARATIONS 1. Candidate’s declarations: I, Tegan N. Currie, hereby certify that this thesis, which is approximately 40,000 words in length, has been written by me, that it is the record of work carried out by me and that it has not been submitted in any previous application for a higher degree. I was admitted as a research student in September, 2011 and as a candidate for the degree of Master of Philosophy in October, 2013; the higher study for which this is a record was carried out in the University of St Andrews between 2013 and 2014. Date: Signature of candidate: 2. Supervisor’s declaration: I hereby certify that the candidate has fulfilled the conditions of the Resolution and Regulations appropriate for the degree of Master of Philosophy in the University of St Andrews and that the candidate is qualified to submit this thesis in application for that degree.
    [Show full text]
  • Utvecklingsplan För Vatten Och Avlopp I Nya Områden Och I Områden Med Enskilda Avlopp
    Utvecklingsplan för vatten och avlopp i nya områden och i områden med enskilda avlopp Västerås stad Antagen i Kommunstyrelsen 2013-04-10. Antagandet verkställt i samband med antagandet av VA-policy i Kommunfullmäktige 2013-05-02. Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................................. 4 2 Omvärldsfaktorer och befintliga planer ............................................................................... 5 2.1 Krav från omvärlden ..................................................................................................................................... 5 2.2 Befintliga planer ............................................................................................................................................ 6 3 Ansvar för VA-planering ...................................................................................................... 6 3.1 Ansvarsfördelning ................................................................................................................................................. 6 3.2 Kostnadsfördelning .............................................................................................................................................. 7 3.2.1 Driftkostnader för den allmänna VA-anläggningen .................................................................................... 7 3.2.2 Kostnader för utökning av den allmänna VA-anläggningen .....................................................................
    [Show full text]
  • Förslag Om Regionalt Cykelnät I Uppsala
    Förslag till Regionalt cykelnät i Uppsala län Uppsala Cykelförening 2017-10-12 Tack till Som underlag till analysen har använts Open Streetmap för översikt av vägar och cykelvägar, och projektdokument från Trafikverket för beslutade men inte färdiga cykelvägar. Trafik- och väguppgifter från NVDB (Nationell vägdatabas) har använts för att bedöma cykelbarhet på befintlig väg, bland annat översiktligt sammanställt via tjänsten Roadfinder (roadfinder.se). Många medlemmar i UCF har kommit med förslag om länkar i cykelnätet. Vi har också skickat ut förslaget till cykelklubbar och bygdeföreningar i länet och fått flera värdefulla svar, och använt det material som kommuner i länet sammanställt inför länstransportplaner. Vi vill bland annat tacka Randonneur Stockholm, Idé- och utvecklingsgruppen i Karlholmsbruk och Kickans hälsohörna i Tärnsjö för bra tips och lokalkännedom. Bakgrundskartor © Open streetmap med bidragsgivare. Bilder © Per Eric Rosén om ingen annan fotograf anges. Omslagsbild: Från cykelvägen Vegby-Landeryd Regional gång- och cykelväg i Ringe, Danmark Uppsala Cykelförening - Förslag till plan för Regionalt cykelnät i Uppsala län 2017-10-07 1/50 Tack till 1 Varför ett regionalt cykelnät? 3 Syfte och avgränsning 5 Möjligheter med cykel 5 Principer bakom förslagen 8 Prioritering av sträckor 8 Typer av cykelvägar 11 Förslag per stråk 15 Uppsala-Knutby 15 Förbindelse till Fjällnora 16 Faringe-Norrtälje på banvall 17 Gåvsta-Hallstavik 18 Uppsala-Öregrund 19 Rasbokil-Gåvsta 20 Kustlinjen Älvkarleby-Hallstavik 21 Uppsala-Skyttorp-Örbyhus-Gävle
    [Show full text]
  • Printable Version GOOD
    perspective Master of Science Thesis Master of Science Stockholm, Sweden 2008 Sweden Stockholm, LAURA MORENO DEL CAMPO LAURA Evaluation of route alternatives alternatives of route Evaluation for a new railway line to Norrtälje/ a new railway for Kapellskär from a passenger traffic a passenger from traffic Kapellskär Laura Moreno DEL Campo Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective KTH 2008 www.kth.se TEC-MT 08-005 TEC-MT TEC-MT 08-005 Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective Master thesis April 2008 Laura Moreno del Campo Division of Transportation and Logistics KTH Railway Group Laura Moreno del Campo Contents Foreword 5 Summary 7 1 Introduction 9 1.1 Background and delimitation 9 1.2 Goal 12 1.3 Methodology 13 2 Market analysis 15 2.1 Today’s Public transport network 15 2.2 Traffic with Finland 19 2.3 Population and travel demand 21 2.4 Market requirements on future passenger train services 28 3 Route alternatives 35 3.1 Alternative 1: Solna – Åkersberga - Norrtälje 36 3.2 Alternatives 2a, 2b: Stockholm – Märsta/Arlanda – Norrtälje 53 3.2.1 Alternative 2a: Stockholm – Märsta - Norrtälje 53 3.2.2 Alternative 2b: Stockholm – Arlanda - Norrtälje 64 3.3 Alternative 3: Stockholm – Vallentuna - Norrtälje 74 3.4 Summary 83 4 Traffic and infrastructure 85 4.1 Coordination with freight traffic 85 4.2 Integration with train services on the existing infrastructure 87 4.3 Integration with connecting bus network 88 4.4 Timetable scenarios 89 4.5 Rolling stock 92 5 Simulation 95 5.1 Simulation tool RailSys® 95 5.1.1 Introduction 95 5.1.2 Simulation 99 5.2 Results 107 5.3 Analysis of results 109 6 Conclusions and recommendations 113 7 Literature 119 - 2 - Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective.
    [Show full text]
  • Statistik Om Uppsala Kommun 2020
    Statistik om Uppsala kommun 2020 Landareal 2 182 km2 Folkmängd 230 767 varav 116 434 kvinnor och 114 333 män 1 Befolkning i Uppsala kommun 2019 Folkmängd efter ålder 2018 % 2019 % Ålder Antal Antal 0 2 612 1,2 2 597 1,1 1–5 13 268 5,9 13 533 5,9 6 2 658 1,2 2 673 1,1 7–9 8 013 3,6 8 184 3,5 10–12 7 693 3,4 7 984 3,5 13–15 7 164 3,2 7 420 3,2 16–18 6 892 3,1 7 098 3,1 19 2 590 1,2 2 744 1,2 20–24 19 521 8,7 19 973 8,7 25–44 67 903 30,2 69 983 30,3 45–64 49 181 21,8 49 944 21,6 65–79 28 578 12,7 29 229 12,7 80– 9 091 4,0 9 405 4,1 Totalt 225 164 100 230 767 100 Årlig folkökning i Uppsala kommun Folkmängdens förändringar Antal 2018 2019 Folkökning 5 250 5 603 Födda 2 608 2 597 Döda 1 468 1 455 Födelseöverskott 1 140 1 142 Inflyttade 16 219 16 647 Utflyttade 12 129 12 246 Flyttningsnetto 4 090 4 401 därav med utlandet 2 320 2 062 2 3 Personer med utländsk bakgrund* Folkmängd i stadsdelar i Uppsala tätort* 2018 2019 2018 2019 Samtliga 60 798 64 550 Luthagen 14 104 14 194 Kvinnor 30 253 31 993 Sala backe 11 204 11 411 Män 30 545 32 557 Gottsunda 8 635 8 729 Gränby 7 472 7 920 Därav från de tio vanligaste bakgrundsländerna (per år 2019) Kapellgärdet 7 169 7 493 2018 2019 Fålhagen 7 417 7 383 Syrien 4 839 5 267 Flogsta-Ekeby 7 037 7 204 Irak 5 039 5 236 Centrum 7 250 7 195 Iran 5 067 5 191 Eriksberg 7 154 7 144 Finland 4 605 4 579 Kungsängen 5 597 6 683 Turkiet 2 673 2 781 Sunnersta 6 241 6 277 Afghanistan 1 685 2 051 Främre Luthagen-Fjärdingen 5 906 6 018 Tyskland 1 814 1 861 Årsta 5 970 5 997 Eritrea 1 477 1 800 Stenhagen 5 715 5 682 Bangladesh 1 391 1 614 Svartbäcken 5 553 5 491 Kina 1 452 1 614 Sävja 5 126 5 309 Valsätra 5 179 5 232 * Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
    [Show full text]
  • Fritt Handredskapsfiske Återutsättning Av Fisk Fiske Med Handredskap Är Fritt Längs Sveriges Kust Och I Det Kan Finnas Många Skäl Att Släppa Tillbaka En Fångad Fisk
    ESKILSTUNA, FLEN, GNESTA, KATRINEHOLM, NYKÖPING, OXELÖSUND, STRÄNGNÄS, TROSA & VINGÅKER. Fiska! Fiske i Södermanland Fritt handredskapsfiske Återutsättning av fisk Fiske med handredskap är fritt längs Sveriges kust och i Det­kan­finnas­många­skäl­att­släppa­tillbaka­en­fångad­fisk.­ Mälaren samt i Hjälmaren. Den kanske inte når upp till gällande minimimått, eller tillhör de ­ Till­handredskapsfiske­räknas­spinnfiske,­mete,­pimpel­och­ skyddade­arterna­ål­och­mal.­Det­finns­också­ekologiska­värden­i­ liknande,­men­inte­trolling/dragrodd­eller­ismete/angelfiske.­ att­låta­stora­fiskar­som­är­viktiga­för­reproduktionen­leva.­Oavsett­ Ett spö per person är tillåtet och på sida 24-27 kan du läsa mer varför­fisken­återutsätts­finns­det­några­saker­som­är­bra­att­tänka­ om vilka regler som gäller. på,­för­att­ge­fisken­så­stor­chans­som­möjligt­att­överleva.­ Sjöar och vattendrag I­sjöar­som­inte­tillhör­det­fria­fisket,­samt­i­rinnande­vatten,­ Tänk på att... är­det­fiskerättsägaren­som­beslutar­vad­som­gäller­för­fiske.­ Kroka helst av fisken utan att lyfta upp den ur vattnet. Till­exempel­kan­fiske­upplåtas­för­allmänheten­mot­köp­av­ Om fisken lyfts upp ur vattnet så försök minimera fiskekort.­Då­gäller­de­regler­som­avtalas­med­fiskerättsägaren,­ tiden ovan ytan. förutsatt­att­dessa­inte­strider­mot­allmänna­bestämmelser.­ Reglerna­framgår­vanligtvis­vid­köp­av­fiskekort­men­skulle­ Tag inte i fisken med torra händer utan blöt dessa först. Detta är för att inte skada fiskens viktiga de inte göra det är det viktigt att du frågar vilka regler som slemskikt, som skyddar mot infektioner. Av samma gäller.­Ofta­gäller­minimimått­och­begränsningar­för­vilka­ anledning är det olämpligt att lägga fisken på torra metoder som får användas.
    [Show full text]
  • Gnestas Utveckling
    Stationssamhället och infrastrukturen – Information om skyltarna Frösjön 7 6 Järnvägs- stationen Stora 1862 invigdes västra stambanan. Det blev startskot- ledningar, vägar, el, telefon osv. Alla dessa stora inves- 14 5 Torget Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 tet för Gnestas utveckling. Många ansåg att järnvägen teringar medförde alla genomgripande förändringar i 27 12 1 2 24 25 Östra Storgatan skulle dras mellan de större städerna och i trakter där samhället i stort och för människors vardag. 8 15 16 9 17 19 21 befolkningen bodde tätt. Men riksdagen beslutade att T orggatan Idag präglas vårt liv av stora tekniska system. Vi kan 10 18 dra stambanorna genom områden med dåliga kom- T in 22 släcka törsten med rent bakteriefritt vatten, duscha i gsh munikationer och gles befolkning. Detta skulle stimu- 20 atan u lg Sko 23 s varmvatten och hålla oss rena, lysa upp våra hem och g lera industrin och gynna framväxten av nya samhällen. a t a Satsningen visade sig få önskat resultat. Där stamba- arbetsplatser med elektricitet och värma våra bostäder. GNESTA n norna gick fram växte helt nya samhällen upp. Gnesta Vi kan kommunicera blixtsnabbt med hjälp av telefon och dator och färdas var som helst med hjälp av järn- Freja- är ett exempel, Flen, Katrineholm och Hallsberg an- skolan dra. Där växte industri och handel snabbt. väg och vägar. Ingenting av detta är självklart, allt har N en historia. Järnvägen var den största infrastruktursatsningen nå- S gonsin. Men det skulle komma många fler gigantiska De röda skyltarna du ser runt omkring i Gnesta berättar byggnadsprojekt.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Kungsängsverket 2013
    Miljörapport. Kungsängens reningsverk 2013. Miljörapport Kungsängens reningsverk 2013 Innehåll Grunddel .............................................................................................. 3 1 Verksamhetsbeskrivning ........................................................ 4 1.1 ORGANISATION ....................................................................................................... 4 1.2 ANSLUTNING .......................................................................................................... 4 1.3 AVLOPPSVATTENRENING ........................................................................................ 6 1.4 SLAMBEHANDLING ................................................................................................. 7 1.5 KEMIKALIE- OCH AVFALLSHANTERING ................................................................... 8 1.6 HÄNDELSER UNDER ÅRET ....................................................................................... 8 1.6.1 Byte luftare i biosteget .......................................................................... 8 1.6.2 Byte renshanteringsutrustning ............................................................ 9 1.6.3 Installation av mekanisk slamförtjockare ............................................ 9 1.6.4 Driftstörning på gasfacklor ................................................................... 9 1.6.5 Nytt driftövervakningssystem .............................................................. 9 1.7 PLANERADE PROJEKT UNDER 2014 ........................................................................10
    [Show full text]
  • Det Medeltida Sverige, Södermanland
    Det medeltida Sverige Band 2 SÖDERMANLAND: 3 Jönåkers härad, Nyköpings stad Det medeltida Sverige 2 SÖDERMANLAND _______________________________________________________________________ 3Jönåkers härad Nyköpings stad Kaj Janzon Stockholm 2013 Riksarkivet Riksarkivet Box 12541, 102 29 Stockholm Tel: 010-476 70 00 www.riksarkivet.se/det-medeltida-sverige Rådgivande nämnd: Björn Jordell (riksarkivarie, ordförande), Kjell-Håkan Arnell (f d länsantikvarie), Stefan Brink (KVHAA), Olle Ferm (Stockholms universitet), Karin Hassan Jansson (Uppsala universitet), Anders Kaliff (RAÄ) Omslaget: Bergshammars socken och mindre del av S:t Nikolai socken samt Nyköpings stad från Ekonomiska kartverkets karta över Jönåkers härad 1905. © Riksarkivet ISBN 978-91-87491-03-0 Tryck: Edita Västra Aros Förord Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien tillsatte 1960 en kommitté för utarbetande av verket Det medeltida Sverige. Arbetet förla- des först till Historiska institutionen vid Stockholms universitet och led- des av kommitténs sekreterare, professor Gunnar T Westin. Denne pre- senterade 1962 (se HT 1962 s 121–140) de allmänna övervägandena bakom verket. I detta avseende kan också hänvisas till förordet till det första häftet som utkom 1972. Med Kungl Vitterhetsakademien som huvudman publicerades tre häften för Uppland: DMS 1:1, 1:3 och 1:4. Genom ett riksdagsbeslut överfördes år 1982 projektet till Riksantikva- rieämbetet, och här publicerades fem häften för Uppland (DMS 1:2, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8), tre för Småland (4:1, 4:2 och 4:4), två för Södermanland (2:1 och 2:2), ett för Öland (4:3) och ett för Gästrikland (11). Härutöver har ett häfte för Uppland (1:9) publicerats av Upplandsmuseet och ett för Småland (4:5) av Länsstyrelsen i Kalmar län.
    [Show full text]
  • Ungdomsdialog Irsta
    DOKUMENTATION UNGDOMSDIALOG IRSTA NÄR: 28 mars 2019, kl. 18.00-19.30 Stadsbyggnadsförvaltningen VAR: Irstaskolans fritidsgård Västerås Stad 1 DELTAGARE: 25 personer (tjänstepersoner ej inräknade) ORTSDIALOG MED FOKUS PÅ VÄSTERÅS LANDSBYGD Hur ser Västerås kommun ut om tio eller tjugo år? Hur många bor i kommunen och var bor alla? I stadens vision Västerås 2026 – Staden utan gränser går att läsa att kommunen ska ligga i täten med världsledande kunskap, men även om engagemang, delaktighet och mångfald i hela kommunen, på landsbygden, i större bostadsområden och vid Mälaren. Översiktsplan Västerås 2026 är ett av stadens styrande dokument för hur kommunen ska växa och utvecklas och som i sitt innehåll utgår från visionen. Frågor som planen tar upp är var och hur kommunen ska utvecklas genom nya bostäder, platser för näringsliv, gröna områden för rekreation, jordbruksmark och kommunikationer. Här framgår också att en hållbar utveckling i kommunen bygger på att både land och stad utvecklas. Det ska vara möjligt att bo och verka på landsbygden. Det betyder att det ska finnas boende för olika skeden i livet, bra kollektivtrafik, service och närhet till strövområden och rekreation. Platsbundna näringar som jord- och skogsbruk, men även andra typer av näringar ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Serviceorter på landsbygden För att stärka livet på landet, pekar översiktsplanen ut nio stycken så kallade serviceorter. Det är i dessa orter som nya bostäder, busslinjer, service och mötesplatser i första hand ska lokaliseras. Genom att medvetet arbeta så, kan förutsättningar för att behålla och utveckla viktiga vardagliga funktioner stärkas. Serviceorterna är Skultuna, Tillberga, Tortuna, Orresta, Irsta, Gäddeholm, Kvicksund, Barkarö och Dingtuna.
    [Show full text]