Gnestas Utveckling
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Stationssamhället och infrastrukturen – Information om skyltarna Frösjön 7 6 Järnvägs- stationen Stora 1862 invigdes västra stambanan. Det blev startskot- ledningar, vägar, el, telefon osv. Alla dessa stora inves- 14 5 Torget Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 tet för Gnestas utveckling. Många ansåg att järnvägen teringar medförde alla genomgripande förändringar i 27 12 1 2 24 25 Östra Storgatan skulle dras mellan de större städerna och i trakter där samhället i stort och för människors vardag. 8 15 16 9 17 19 21 befolkningen bodde tätt. Men riksdagen beslutade att T orggatan Idag präglas vårt liv av stora tekniska system. Vi kan 10 18 dra stambanorna genom områden med dåliga kom- T in 22 släcka törsten med rent bakteriefritt vatten, duscha i gsh munikationer och gles befolkning. Detta skulle stimu- 20 atan u lg Sko 23 s varmvatten och hålla oss rena, lysa upp våra hem och g lera industrin och gynna framväxten av nya samhällen. a t a Satsningen visade sig få önskat resultat. Där stamba- arbetsplatser med elektricitet och värma våra bostäder. GNESTA n norna gick fram växte helt nya samhällen upp. Gnesta Vi kan kommunicera blixtsnabbt med hjälp av telefon och dator och färdas var som helst med hjälp av järn- Freja- är ett exempel, Flen, Katrineholm och Hallsberg an- skolan dra. Där växte industri och handel snabbt. väg och vägar. Ingenting av detta är självklart, allt har N en historia. Järnvägen var den största infrastruktursatsningen nå- S gonsin. Men det skulle komma många fler gigantiska De röda skyltarna du ser runt omkring i Gnesta berättar byggnadsprojekt. 1800- och 1900-talen blev de tek- om dessa tekniska system. Hur kom de till? Hur levde 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass niska systemens och infrastrukturens århundraden. människor före de tekniska systemen? Hur förändrades – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet Det var mycket som byggdes ut – vatten- och avlopps- samhället och människorna? – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation HEMBYGDSFÖRENING spår LEINDAHL FRUSTUNA rör SVEN och Flygbild över spårområdet 1935. I samarbete med: Till vänster: Gnesta från Frösjön. En del av Region Sörmland tema tema ledningar Tack vare stationen Frösjön 7 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 12 1 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan 16 9 17 19 21 T orggatan 10 18 T in 22 gsh 20 atan u lg Sko 23 s g a t a GNESTA n Freja- skolan N HEMBYGDSFÖRENING S FRUSTUNA Gnesta stationssamhälle 1863. 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen Den första oktober 1861 öppnades den nybyggda järn- Tullgarn. Här åt de ofta på järnvägsrestaurangen och 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum vägslinjen Järna – Gnesta. Därmed kunde man åka åkte vidare med hästskjuts eller bil. – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – tåg mellan Stockholm och Gnesta. 1862 var hela väs- – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg Järnvägar var viktiga för industrialismens genombrott. 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller tra stambanan mellan Stockholm och Göteborg klar. – Banmästarbostaden England var ett föregångsland. Där tog järnvägsbygg- – Marknader Den tredje november avgick ett festtåg från Stockholm 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget andet fart på 1840-talet. I Sverige kom industrialise- – Frösjön och Klämmingen med kungahuset, riksdagsmän och andra viktiga perso- – Gnestahöjden ringen igång först på 1870-talet, mycket tack vare att 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna ner ombord. Tåget möttes av folkmassornas hyllnings- – Lokstallet – Elektricitet järnvägen då stod färdig runt om i landet. 8 Inga moderniteter i Marieström rop och kanonsalut vid varje station. Enligt tidtabellen 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo gjorde det kungliga tåget ett uppehåll på tio minuter Staten skulle bekosta bygget av huvudjärnvägar, stam- Posten – Bostadsuppvärmning i Gnesta. Väl framme i Göteborg nästa dag förklarade banor, som skulle binda samman landet. Västra stam- 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet kung Karl XV den nya järnvägslinjen invigd. Varje dag banan som löper genom Gnesta byggdes åren 1855– 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet skulle det från och med nu gå ett tåg i varje riktning. 1862. Två statliga bolag bildades som 1888 slogs 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen samman till Kungliga Järnvägsstyrelsen, som 1962 blir Elektron Gnesta blev en ”kunglig station”. På fasaden mot sjön 26 Det berömda ölet SJ. Mindre viktiga sträckor, bibanor, bekostades av 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet finns fortfarande tre kungliga kronor i sten. Gnesta – Vägar privat kapital. 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan station användes regelbundet – Gästgiveri och skjutsstation spår av kungligheterna. Oscar II LÄS MER PÅ ANDRA SIDAN och Gustav V steg av här när rör de skulle till sommar slottet I samarbete med: och HEMBYGDSFÖRENING Folkmassa vid kungligt besök på Gnesta station, 1890-tal. En del av Region Sörmland tema ledningar FRUSTUNA Tack vare stationen TEXTEN BÖRJAR PÅ ANDRA SIDAN Adolf Edelsvärd var chefsarkitekt vid stationsbygge- na. Han skapade många lantliga stationsmiljöer med vackra träbyggnader. Förutom stationshuset byggdes i Gnesta godsmagasin, lokstall, två vattenhästar, kol- bodar, restaurationsbyggnad (dvs restaurang), bostads- hus för järnvägspersonal, ekonomihus, avträden, jord- källare, tvättstuga och lastbrygga. Stationsmiljön utgjorde både arbets- och bostadsmiljö för de anställda, och privatliv och yrkesliv vävdes sam- man. ”Gnestamodellen” kom att få stor spridning på HEMBYGDSFÖRENING västra och södra stambanans stationer. Stationssamhäl- len enligt samma plan uppfördes i bland annat Björn- FRUSTUNA lunda, Skebokvarn och Kilsmo. Järnvägsstationen 1895. Personal och invånare poserar på perrongen. Den första stationsbyggnaden revs för att 1907 ge plats åt den vi ser idag. Den ritades av Folke Zettervall. Bygg- i Gnesta drog till sig högborgerlig bebyggelse med fasa- naden var typisk för sin tid. Tiden kring sekelskiftet 1900 derna mot stationens framsida. Här var handelscentrum var järnvägens storhetstid. Järnvägens byggnader blev så väl som representativt cent rum. viktiga symboler för nationen, framtiden, utvecklingen Med bilismens genomslag på 1960-talet minskade be- och den moderna tiden. Då behövdes pampig arkitek- hovet av tågtransporter, och SJ beslutade att lägga ner tur och man använde nu solida material som sten och många stationer.1968 var sista året som SJ-tågen stan- tegel. Stationshusen ritades så att de låg som en stads- nade vid Gnesta järnvägsstation, ett dråpslag för sam- port mellan stad och spår. Området bakom stationen HEMBYGDSFÖRENING hället. Men man lyckades efter förhandlingar med utgjordes nästan alltid av arbetsplatser och Stockholms lokaltrafik få pendeltågen till orten småindustri. Stationen inte bara sym- samma år. Tack vare den tågtrafiken har FRUSTUNA boliserade modernitet – den var en Gnesta fortsatt att utvecklas. 2005 fanns Pendeltågstrafiken gav Gnestas invånare bra billiga resor inom viktig informations- och mötes- det 800 inpendlare och ungefär 2600 Stockholmsområdet. Gnesta blev en attraktiv inflyttningsort. plats. utpendlare. Den 20 augusti 2007 var HEMBYGDSFÖRENING Framför stationen etablerades en stor dag för orten. Då öppnades torg och offentliga byggnader. återigen Gnesta station för regional- FRUSTUNA Det här var samhällets ansik- och fjärrtåg. spår te utåt. Att ha sin bostad nära järnvägsstationen hade hög sta- rör Stoltheten över den nya järnvägsstationen tog sig tus. Den nybyggda järnvägsstationen olika uttryck. ”Minne från Gnesta”, souvernirtallrik och 1900-talets första hälft. I samarbete med: Flygbild över Gnesta 1935 tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Tåget krympte tid och rum Frösjön Järnvägen ökade medvetandet om tiden. På järnvägs- Med tågen kom också standardtiden i Sverige. Före 7 stationen fanns en stor urtavla och hela verksamheten järnvägen hade varje stad sin egen lokala tid. Men när 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget på stationen var underordnad klockan. Fickuret blev järnvägen knöt ihop landet och platser passerades under