Stationssamhället och infrastrukturen – Information om skyltarna Frösjön

7

6 Järnvägs- stationen Stora 1862 invigdes västra stambanan. Det blev startskot- ledningar, vägar, el, telefon osv. Alla dessa stora inves- 14 5 Torget Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 tet för Gnestas utveckling. Många ansåg att järnvägen teringar medförde alla genomgripande förändringar i 27 12 1 2 24 25 Östra Storgatan skulle dras mellan de större städerna och i trakter där samhället i stort och för människors vardag. 8 15 16 9 17 19 21 befolkningen bodde tätt. Men riksdagen beslutade att T orggatan Idag präglas vårt liv av stora tekniska system. Vi kan 10 18 dra stambanorna genom områden med dåliga kom- T in 22 släcka törsten med rent bakteriefritt vatten, duscha i gsh munikationer och gles befolkning. Detta skulle stimu- 20 atan u lg Sko 23 s

varmvatten och hålla oss rena, lysa upp våra hem och g

lera industrin och gynna framväxten av nya samhällen. a

t a Satsningen visade sig få önskat resultat. Där stamba- arbetsplatser med elektricitet och värma våra bostäder. GNESTA n norna gick fram växte helt nya samhällen upp. Gnesta Vi kan kommunicera blixtsnabbt med hjälp av telefon och dator och färdas var som helst med hjälp av järn- Freja- är ett exempel, Flen, Katrineholm och Hallsberg an- skolan dra. Där växte industri och handel snabbt. väg och vägar. Ingenting av detta är självklart, allt har N en historia. Järnvägen var den största infrastruktursatsningen nå- S gonsin. Men det skulle komma många fler gigantiska De röda skyltarna du ser runt omkring i Gnesta berättar byggnadsprojekt. 1800- och 1900-talen blev de tek- om dessa tekniska system. Hur kom de till? Hur levde 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass niska systemens och infrastrukturens århundraden. människor före de tekniska systemen? Hur förändrades – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet Det var mycket som byggdes ut – vatten- och avlopps- samhället och människorna? – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation hembygdsförening spår l e i n da h l

f r u s t u n a rör s v e n och Flygbild över spårområdet 1935. I samarbete med: Till vänster: Gnesta från Frösjön.

En del av Region Sörmland tema tema ledningar Tack vare stationen Frösjön

7

6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 12 1 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan 16 9 17 19 21 T orggatan 10 18

T in 22 gsh 20 atan u lg Sko 23 s

g

a

t a

GNESTA n

Freja- skolan N hembygdsförening

S f r u s t u n a

Gnesta stationssamhälle 1863. 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen Den första oktober 1861 öppnades den nybyggda järn- Tullgarn. Här åt de ofta på järnvägsrestaurangen och 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum vägslinjen Järna – Gnesta. Därmed kunde man åka åkte vidare med hästskjuts eller bil. – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – tåg mellan Stockholm och Gnesta. 1862 var hela väs- – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg Järnvägar var viktiga för industrialismens genombrott. 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller tra stambanan mellan Stockholm och Göteborg klar. – Banmästarbostaden England var ett föregångsland. Där tog järnvägsbygg­ – Marknader Den tredje november avgick ett festtåg från Stockholm 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget andet fart på 1840-talet. I Sverige kom industrialise- – Frösjön och Klämmingen med kungahuset, riksdagsmän och andra viktiga perso- – Gnestahöjden ringen igång först på 1870-talet, mycket tack vare att 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna ner ombord. Tåget möttes av folkmassornas hyllnings- – Lokstallet – Elektricitet järnvägen då stod färdig runt om i landet. 8 Inga moderniteter i Marieström rop och kanonsalut vid varje station. Enligt tidtabellen 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo gjorde det kungliga tåget ett uppehåll på tio minuter Staten skulle bekosta bygget av huvudjärnvägar, stam- Posten – Bostadsuppvärmning i Gnesta. Väl framme i Göteborg nästa dag förklarade banor, som skulle binda samman landet. Västra stam- 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet kung Karl XV den nya järnvägslinjen invigd. Varje dag banan som löper genom Gnesta byggdes åren 1855– 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet skulle det från och med nu gå ett tåg i varje riktning. 1862. Två statliga bolag bildades som 1888 slogs 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen samman till Kungliga Järnvägsstyrelsen, som 1962 blir Elektron Gnesta blev en ”kunglig station”. På fasaden mot sjön 26 Det berömda ölet SJ. Mindre viktiga sträckor, bibanor, bekostades av 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet finns fortfarande tre kungliga kronor i sten. Gnesta – Vägar ­privat kapital. 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan station användes regelbundet – Gästgiveri och skjutsstation spår av kungligheterna. Oscar II läs mer på andra sidan och Gustav V steg av här när rör de skulle till sommar­slottet I samarbete med:

och hembygdsförening Folkmassa vid kungligt besök på Gnesta station, 1890-tal.

En del av Region Sörmland

tema ledningar f r u s t u n a Tack vare stationen

t e x t e n b ö r j a r på a n d r a s i d a n

Adolf Edelsvärd var chefsarkitekt vid stationsbygge- na. Han skapade många lantliga stationsmiljöer med vackra träbyggnader. Förutom stationshuset byggdes i Gnesta godsmagasin, lokstall, två vattenhästar, kol­ bodar, restaurationsbyggnad (dvs restaurang), bostads- hus för järnvägspersonal, ekonomihus, avträden, jord- källare, tvättstuga och lastbrygga.

Stationsmiljön utgjorde både arbets- och bostadsmiljö för de anställda, och privatliv och yrkesliv vävdes sam-

man. ”Gnestamodellen” kom att få stor spridning på hembygdsförening

västra och södra stambanans stationer. Stationssamhäl-

len enligt samma plan uppfördes i bland annat Björn- f r u s t u n a

lunda, Skebokvarn och Kilsmo. Järnvägsstationen 1895. Personal och invånare poserar på perrongen.

Den första stationsbyggnaden revs för att 1907 ge plats åt den vi ser idag. Den ritades av Folke Zettervall. Bygg- i Gnesta drog till sig högborgerlig bebyggelse med fasa- naden var typisk för sin tid. Tiden kring sekelskiftet 1900 derna mot stationens framsida. Här var handelscentrum var järnvägens storhetstid. Järnvägens byggnader blev så väl som representativt cent­rum. viktiga symboler för nationen, framtiden, utvecklingen Med bilismens genomslag på 1960-talet minskade be- och den moderna tiden. Då behövdes pampig arkitek- hovet av tågtransporter, och SJ beslutade att lägga ner tur och man använde nu solida material som sten och många stationer.1968 var sista året som SJ-tågen stan- tegel. Stationshusen ritades så att de låg som en stads- nade vid Gnesta järnvägsstation, ett dråpslag för sam- port mellan stad och spår. Området bakom stationen hembygdsförening

hället. Men man lyckades efter förhandlingar med utgjordes nästan alltid av arbetsplatser och Stockholms lokaltrafik få pendeltågen till orten småindustri. Stationen inte bara sym-

samma år. Tack vare den tågtrafiken har f r u s t u n a boliserade modernitet – den var en Gnesta fortsatt att utvecklas. 2005 fanns Pendeltågstrafiken gav Gnestas invånare bra billiga resor inom viktig informations- och mötes- det 800 inpendlare och ungefär 2600 Stockholmsområdet. Gnesta blev en attraktiv inflyttningsort. plats. utpendlare. Den 20 augusti 2007 var hembygdsförening

Framför stationen etablerades en stor dag för orten. Då öppnades torg och offentliga byggnader. återigen Gnesta station för regional-

f r u s t u n a Det här var samhällets ansik- och fjärrtåg. spår te utåt. Att ha sin bostad nära järnvägsstationen hade hög sta- rör Stoltheten över den nya järnvägsstationen tog sig tus. Den nybyggda järnvägsstationen olika uttryck. ”Minne från Gnesta”, souvernirtallrik och 1900-talets första hälft. I samarbete med: Flygbild över Gnesta 1935

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Tåget krympte tid och rum Frösjön

Järnvägen ökade medvetandet om tiden. På järnvägs- Med tågen kom också standardtiden i Sverige. Före 7 stationen fanns en stor urtavla och hela verksamheten järnvägen hade varje stad sin egen lokala tid. Men när 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget på stationen var underordnad klockan. Fickuret blev järnvägen knöt ihop landet och platser passerades under Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 ett viktigt arbetsredskap för de anställda inom järn­ en och samma dag uppstod problemet att klocktiden va- 12 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan vägen. Tidtabellerna var ett nytt fenomen. rierade mellan olika orter. För att råda bot på problemet 16 9 17 19 21 T bestämde man till att börja med att stationsklockorna orggatan Ungefär samtidigt med järnvägen kom industrialise- 10 18 skulle ställas efter linjens huvudstation. Göteborgstid T in 22 ringen. Många människor lämnade jordbrukssamhäl- gsh skulle i fortsättningen gälla efter hela västra stambanan. 20 atan u lg Sko 23 let och sökte sig till industrierna där arbetsdagen dik- s

g

a

t a

terades av klockan. Nu ställdes nya krav på exakthet På en del stationer fanns klockor med olikfärgade mi- GNESTA n i tidmätningen. Tidigare hade mycket få haft tillgång nutvisare, en för lokal tid och en för järnvägstid. Tid- till en klocka, men nu började serietillverkade fickur tabellen hade också en tidsskillnadstabell med vars Freja- skolan att säljas till så låga priser att till och med en arbetare hjälp man kunde räkna om järnvägstiden till lokal tid. N hade råd att skaffa sig en klocka. I Gnesta etablerade sig två urmakare för att tillgodose behoven, en av dem S var urmakare Newton. Läs mer på andra sidan

1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen –Stinsbostaden Stinsbostaden i Dagaberg i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo –Posten Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen –Elektron Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan hembygdsförening hembygdsförening

14 Diplomater och sändebud

järnvägsmuseum – Banvaktstugan spår – Gästgiveri och skjutsstation f r u s t u n a f r u s t u n a s v e r i g e s

rör Från slutet av 1800-talet fanns ett urmakeri i kvarteret Mariestöm ägt av urma- Lars Jansson ”Lars Urmakare” i sin butik på kare Newton. Urmakeriet fanns kvar långt in på 1900-talet. Torg­gatan. Firman har funnits sedan 1965. I samarbete med: och Bilden togs 1969.

tema ledningar En del av Region Sörmland

tema ledningar tema ledningar ledningar och och rör rör spår

en enormtidsbesparing.På baraendagreste mannu tog 14timmarnärjärnvägen invigdes1862.Det var Resan mellanStockholmmet krympte. ochGöteborg ­mycket fortare. Tåget gjorde- attbådetidenochrum en annantidsuppfattning.Resandet isiggicknuså Det var intebaraklockansomgjorde attmanfick dardtid framställdes. rikets klockor, ochförstatidtabellenmedsvensk stan- ligt och1879infördes gemensamtidföralla därför tiden förattfålokaltiden.Systemet var mycket besvär- I Gnesta skullemanläggatill21minuterjärnvägs- Tåget tidochrum krympte Till vänster: Biljettautomat påGnestastation uppsatt2007. Resenärer väntar påtågetperrongen iGnestaslutet av1800-talet. texten

börjar

på

andra

sidan ”Historien iSörmland””Historien finnsatt finnspåmångaplatser sepå ilänet. Alla skyltar procent åkteförstaklass. procent avtågresenärerna medtredje klass,endasten två månadslönerförendräng.På 1890-taletåkte90 skjuts (hyrd hästochvagn) skullesammaresa kosta ungefär tre dagslönerförenarbetare. Med gästgivar- så dyriförstaklass). Tredjeklassbiljetten motsvarade (resan var dubbeltsådyriandraklassochtre gånger borg ochStockholm 9kronor och80öre itredje klass På 1890-taletkostadeenenkeltågbiljettmellanGöte- Det blevintebarasnabbare utanocksåbilligare resor. vagn, ochmedångbåtupptillfyradagar. en sträckasomtagitungefärsexdagarmedhästoch

f r u s t u n a hembygdsförening www.sormlandsmuseum.se ” ” Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 1862 Göteborgs Handels-ochSjöfartstidning, minuter. dygnefter dagsmarscher, och timmaroch utanefter Vi kunnaberäkna våra resor ejmera påasiatisktvis Vi känna börja osssomettverkligt stycke Europa. järnvägsanläggning på1840-talet Ur broschyr sompropagerade för införandet av närmare varandra. orter och länderhandlingar somförutsätter rörelse. förflyttar De sålundaäven avståndenoch tidenförförkorta skrankor förlängamänniskolivet och genomatt tidens rummetsoch nedbryta De slag avfortkomst. Järnvägar bjuda vidastörre trygghet änvarje annat En del av Region Sörmland av Region En del I samarbete med: Vatten till ångloken Frösjön

Under 1800-talets lopp förändrades Sverige från jord- Den personal som sörjde för vatten och kol till 7 bruksland till industriland. Ångmaskinen gav upphov tågen, utgjordes av två pumpmaskinister, Widell och 6 Järnvägs- stationen Stora Wenander, samt kolkarlarna; av de senare minns 14 5 Torget till ett helt nytt produktionssystem med industrier. ” Väs t jag särskilt en vid namn Magnus Pettersson, en ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 Den revolutionerade också kommunikationerna. 12 2 24 25 hedersman, populär bland oss ungdomar. Östra Sto 8 15 rgatan Ka­naler byggdes för ångbåtstrafik. Men viktigare blev 16 Erik Widegren, född 1877, ur boken Minnen från Gnesta 9 17 19 21 under 1870-90-talen. T järnvägen och ånglokets införande på 1860-talet. orggatan 10 18

T in 22 Ångloket var en fantastisk uppfinning som många gsh 20 atan u lg Sko 23 tjusa­des av. Ångvisslan kunde höras på flera kilometers s

g

a

t a

avstånd. Att gå ner och se på kvällståget hörde till nö­ GNESTA n jena när Gnesta växte fram under 1800-talets senare del. Ånglokets ankomst och avgång gav en ny rytm åt Freja- skolan bygden. N

Ångloken krävde stor tillgång till vatten. Gnesta sta- tion låg bra till vid Frösjön. I Gnesta skedde vatten­ S påfyllningen av ångloken från två fristående vattenkra-

nar eller vattenkastare, i folkmun kallade vattenhästar. 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och Dessa var uppställda mellan spåren femtio meter ­öster 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen om stationshuset. I bangårdens östra ände (från och 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen med 1910-talet i västra änden) fanns en pumpstation 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen som pumpade upp Frösjövatten som sedan transporte- Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller rades via en ledning till vatten­hästarna. – Banmästarbostaden – Marknader

hembygdsförening 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget I bangårdens västra ände (bakom nuvarande gods­ – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna magasinet) fanns ett stort kolförråd och en kolbrygga. – Lokstallet

f r u s t u n a – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström hembygdsförening Här fylldes ånglokets kolreserv på av kolkarlarna. Kol- 21 Träffpunkt vid vattencisternen

Vattenhästen syns till vän- 9 Postbönder, diligens och järnväg – bryggan finns inte kvar idag. 22 Sköna bad i Högbo ster från sidan. Bilden är Posten – Bostadsuppvärmning tagen i slutet av 1930-talet, 10 Rören och hälsan f r u s t u n a Vid elektrifieringen av stambanan 1926 infördes ellok 23 Dricksvatten från hög höjd efter elektrifieringen av – Vatten och avlopp – Vattentornet järnvägen, trots detta står så vatten och kol behövdes inte längre. Vattenhästarna 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen vattenhästen kvar. – Godsmagasinet plockades så småningom bort, men en av dem bevara- 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron des i Gnesta. Denna placerades intill stationsbyggna- 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet den inför nyinvigningen av stationen 2007. I dag är – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan den vattenhästen en av få bevarade utmed västra stam- 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation banan. Bilden visar den pumpsta- spår tion som fanns i bangår- järnvägsmuseum

dens östra ände fram till rör 1910-talet då en ny pump- rör station i den västra änden och byggdes. s v e r i g e s I samarbete med: och Ett ånglok vid Gnesta järnvägsstation 1895.

tema ledningar En del av Region Sörmland

tema ledningar Överbanmästaren och dubbelspåret Frösjön

Vid varje järnvägsstation fanns en banmästare fram till 1945 anställdes överbanmästare John Frisk för att leda 7 1960-talet. Här i Gnesta fanns det även en överban- uppbyggnaden av en ny större bangård med dubbel- 6 Järnvägs- stationen Stora 14 55 Torget mästare. Banmästarna ansvarade för underhållsarbetet spår i Gnesta. Omkring tvåhundra rallare anlitades för Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 av banan som rälsbyten, växelbyten, spårjusteringar, att bygga den nya bangården. Rälsen byggdes nu också 12 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan linjeomläggningar osv. Även byggnader, vägar, platt- rakare så att tågen kunde gå snabbare. Det var ett om- 16 9 17 19 21 T formar och kajer skulle underhållas. Snöröjning, plog- fattande bygge. Det försenades då järnvägsbanken vid orggatan 10 18 ning och spårrensning skulle organiseras. Banmästar- stationen plötsligt rasade ner i Frösjön 1949. Den fick T in 22 gsh nas uppgift var att kontrollera och inspektera att de sedan byggas upp på nytt. Ingen människa kom till 20 atan u lg Sko 23 s

g

som stod under honom skötte sitt arbete; banvakterna, skada. Men femtio meter ut i sjön bildade rasmassor- a

t a

GNESTA n brovakterna och grindvakterna. Inspektionen skedde na Rallarholmen, en liten långsmal ö med vass på. till att börja med till fots, senare med dragdressin och Banmästarbostaden hade byggts i slutet av 1800-ta- Freja- motordressin. skolan let och legat på andra sidan bangården. Omläggningen N Många banmästare hade tidigare varit banvakter, men av spåren gjorde nu att huset hamnade mitt på ban- även militärer rekryterades. Arbetet vid järnvägen gården, mellan spåren. Där fick banmästare Frisk och S präglades överhuvudtaget av en militär anda. Hierar- hans familj bo i fem år. Men sedan byggdes den ban- kierna genomsyrade allt. Stinsen stod högst men också mästarbostad vi ser idag här invid Frösjön. Huset stod 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass titlar som baningenjör, stationsskrivare och lokförare färdigt omkring 1950. Efter samma ritningar byggdes – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet även en banmästarexpeditionen några meter bort. – Järnvägsstationen ingav stor respekt. Banmästaren löd under baningenjö- 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum ren och överbanmästaren. Han skulle dagligen rappor- – Bilen 4 Vatten till ångloken Läs mer på andra sidan 17 Respekt för järnvägspersonalen – tera och besvara skrivelser till sina överordnade. – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera

a r k i v 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström

f r i s k s 21 Träffpunkt vid vattencisternen

9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning

l e n n a r t 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron a r k i v

26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg a r k i v – Bryggeriet – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan

f r o h m s 14 Diplomater och sändebud

f r i s k s – Banvaktstugan spår – Gästgiveri och skjutsstation l e n n a r t c h r i s t i n a rör Omkring 1950 stod den nya banmästarbostaden färdig och bakom den banmästarexpedi­ Manskapsrummet i numera rivna banmästarexpeditionen tionen. Banmästarbostaden var delad i två bostäder, närmast syns familjen Frisks bostad. vid Gnesta station. Tidigt 1960-tal. I samarbete med: och Till vänster: John Frisk hade flyttat runt med sin familj och arbetat med dubbelspårbygget på en mängd platser innan han kom till Gnesta. Här gör han spårmätningar 1931.

tema ledningar En del av Region Sörmland

tema ledningar Överbanmästaren och dubbelspåret

texten börjar på andra sidan

Byggnaderna ritades av överbanmästare John Frisk. I den vänstra delen av banmästarbostaden bodde över- banmästare Frisk med familj och i den högra delen banmästare Stig Gustavsson med familj. Överbanmäs- tarens bostad bestod av kök, badrum, finrum och två a r k i v sovrum. Finrummet användes bara vid högtidliga till- f r i s k s fällen som på julafton. På andra sidan Marieströmsån, där det numera är gångvägar till järnvägsviadukten, låg familjens trädgård. l e n n a r t Överbanmästare John Frisk med Banmästarexpedition låg några meter väster om bosta- sin familj, frun Hilda och sönerna a r k i v Sigvard och Lennart. den, där det nu är parkering. I den byggnaden sam- f r i s k s ordnades arbetet på banavdelningen. Banmästarna och På andra sidan Marieströmsån, där det nu är gångvägar som leder­ kontorsskrivarna räknade ut ackorden för banarbetar- under järnvägen, låg banmästarfa- l e n n a r t na och betalade ut löner på expeditionen. Här fanns miljens trädgård.

också ett lunchrum för banarbe- Pappa älskade sitt arbete som överbanmästare tarna samt en signalverkstad där på SJ. Han hade ingenting annat i huvudet. Han all teknisk utrustning i form av ” såg banavdelningen som en stor familj. Men stolpar, ledningar och så vidare banmästaryrket väckte avundsjuka hos folk, de trodde byggdes för att sedan monteras han tjänade mycket pengar. Det var ju inga feta löner men en del förmåner. Banmästare fick ungefär 20 upp längs med spåren. gratisbiljetter om året att åka tåg för, där ingick även utlandsresor. Men pappa arbetade så mycket att vi aldrig hade möjlighet att göra de där resorna.

Vi bodde precis intill spåret. Det var ett fruktansvärt dån när tågen gick. Hela huset skakade. Men det tänkte man inte på för vi hade bott så där hela livet. a r k i v

Som liten sprang man jämt på spåret, gick balansgång f r i s k s och så. Det var min lekplats. Jag älskade min barndom vid järnvägen, jag fick vara med överallt. Jag blev

l e n n a r t Till vänster: John Frisk (1898-1958) kompis med rallarna som var så starka. var banmästare i Gnesta mellan 1945 Lennart Frisk född 1938, son till John Frisk som var och 1958. Han bodde här i banmästar­ överbanmästare i Gnesta mellan 1945 och1958. bostaden med sin familj. a r k i v

spår Till höger: Den gamla banmästarbosta-

den låg till att börja med på andra sidan f r i s k s

spåret från stationen. När dubbelspåret rör byggdes kom bostaden att ligga mitt l e n n a r t och emellan spåren på själva bangården. I samarbete med:

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Resor över vatten och is Frösjön

Sjöarna Frösjön och Klämmingen var ursprungligen en Pappa köpte timmer på rot till snickeriet. Det 7 var viktigt att det var av god kvalitet så därför havsvik. De är tillsammans en och en halv mil långa 66 Järnvägs- brukade han åka och titta på det innan han stationen Stora och har i alla tider varit en viktig farled, sommar som ” 14 5 Torget Väst bestämde sig. En gång fick jag följa med, jag ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 vinter. var ungefär sju år. Det var vinter och isen låg 12 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan tjock på Frösjön. Vi åkte spark och var ute ända 16 Att färdas i släde på vintervägarna och vattendragen 9 17 19 21 till kvällen. Det gick lätt för de hade plogat T orggatan kunde ibland vara den enda framkomliga vägen. Det 10 och gjort en vinterväg på sjön. Vi var till flera 18 T in 22 var både snabbare och bekvämare än landsvägarna. platser som Kattnäs och Dillnäs. gsh 20 atan u lg Sko 23 Vintervägarna på isen var kortare och dessutom un- Anna-Greta Andersson, född 1918 s g

a

t a

derhållsfria. Landsvägarna var i dåligt skick, backiga, GNESTA n ojämna och steniga. På en karta från 1690 har vinter- vägen Södertälje – Gnesta ritats in. Den var 27 km och Freja- skolan tog bara två timmar att åka med släde. Sommarvägen N på landsväg samma sträcka var 40 km, och tog sju tim- mar att färdas. S Vintervägarna följde lika fasta och bestämda stråk som

sommarvägarna. De fanns i alla landskap och räknades 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass hembygdsföreing – Järnvägsrestaurangen och ibland till huvudvägarna. 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum Frösjön och Klämmingen var länge en viktig länk mel- f r u s t u n a – Bilen 4 Vatten till ångloken Brygga i Sigtunaån vid Gustavsvik. 17 Respekt för järnvägspersonalen – lan Gnesta och bönderna runt sjön. Så länge skogspro- – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg dukterna kördes med hästar, fram till 1960-talet, var 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader det mycket livlig trafik på Frösjön och Klämmingen 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget vintertid. Ändlösa rader av skjutsar med virke från sko- – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna garna kunde ses ute på sjöarnas isar. Tusentals lass kör- – Lokstallet – Elektricitet des varje vinter från det så kallade Hedlandet på östra 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen sidan av Klämmingen. Bönderna hämtade också grus 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning på Häradsholmen för underhåll av sina vägar. Detta 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp gjordes när isen var som tjockast så att den kunde bära – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen de tunga lassen. Men olyckor hände ändå. I början av – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – a r k i v

– Telefonen 1920-talet gick fyra hästar med tungt lass genom isen Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg utanför Klöfsta och försvann i djupet. Men körkarlen l e i n da h l

– Bryggeriet

n y ma n s – Vägar

hade tur och klarade sig helskinnad. 27 Ett rum och kök vid banan s v e n 14 Diplomater och sändebud

v e r a – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation spår läs mer på andra sidan Motorbåtar, fritidsbåtar, vid Klämmingsberg 1959. rör rör Till vänster: Berit Nyman fick ett par rörskridskor och åkte ofta skrid- och skor på Frösjön under vintrarna på 1940-talet. I samarbete med:

tema ledningar En del av Region Sörmland

tema ledningar tematematema ledningar och rör spår ledningar och rör spår ledningar och rör spår

BERTIL KARLSSON ” Ved sjöarnalastadespåstoraplank­ frånskogarnarunt det var torgdag.Grönsaker, äggochbärtorgfördes. tigt. Fullastade båtargickvarje lördag tillGnesta när bindelse medGnesta. Även roddbåtar användes fli- sjöarnaochderasför- stor roll fördesombodderunt Från 1910-talettill1940-taletspelademotorbåtarna överResor vatten ochis Kanotister på Klämmingen. NumeraKanotister påKlämmingen. används vattenvägarna främst förrekreation. varorbryggan därbåtarnalatilloch lastadesav. lågvidnuvarande gamlagodsmagasinet Det busstorget. Intilllåg texten Sive Karlsson, född 1919 Sive Karlsson, stranden, underjärnvägen upppåtorget. och att ro sedanvar och detlångtattbära säckarna från att vara påtorget irätt tid. enmilhadevi Omkring torgade våra varor. vidfyratiden Vi för måste starta rodde jagvarje pappaoch lördag nedtillGnestaoch Från rätt midsommaroch långtfram påsommaren att få innågra kronor. var Det mycket dåligatiderdå. Skogsbär fiskhadeviibland. och Alltskullesäljasför morötter och pappapotatis torpet odlade medmera Klövet landsvägen och var ännu ejbyggd. På detmagra Vi Bron iSolbacken öster vid bodde omKlämmingen. varDet av1930-talet.Jagvar i början i12-årsåldern.

börjar

på

andra

sidan ”Historien iSörmland””Historien finnsatt finnspåmångaplatser sepå ilänet. Alla skyltar

f r u s t u n a hembygdsföreing ” att hållatillexempel bryggeriets varor mejerietsoch färska. Många arbetare anlitadesvarje vinter påFrösjön. närisenlågtjock somsedananvändes sågadeutisblock De tillisdösarför veckor varje vintersågadesispåFrösjön somladesiis- även privatpersoner medisfrånFrösjön. Under några mejeriochtern försågsGnestas industrisombryggeri, lastades över påjärnvägsvagnar tillStockholm. På vin- itvå våningar intillgodsmagasinetdärvedenbrygga pråmar ochroddes över Frösjön. Där fannsenstor Sive Karlsson, född 1919 i Gåsinge-Dillnäs socken född 1919iGåsinge-Dillnäs Sive Karlsson, dimman. atthörasvårt var ljudet kommer ifrån dåmanärute i att viskulleveta riktningenbättre. kan Det vara dock gick medenkoskälla skramlade och ute påbacken för många höstmorgnar närdetvar tätdimma.Mamma många gångernärvågorna Värst gickhöga. var det ro vifickdåbörja och själva. var /Nog detjobbigt morbrorpappa och Georg enliten båtmedtvå paråror minatvå yngreDå systrar gåiskolan började snickrade föräldrar ro migöver sjönmorgon eftermiddag. och / gåiHallstaskola jagbörjade Då 1925måste mina www.sormlandsmuseum.se platser. Slutdestination var Laxne. till vidKvarntorp, Dillbokvarn ochsannoliktflera mingen avenångbåtsomutgickfrånGnesta, lade Kring sekelskiftettrafikeradesFrösjön ochKläm- färskvaror före kylskåpenstid. dösar täcktamedsågspån.Med denisenkyldeman En del av Region Sörmland av Region En del

I samarbete med: f r u s t u n a hembygdsföreing Putsa och reparera Frösjön

Loken till stambanorna köptes till att börja med in rundstall som byggdes 1905 här i bangårdens ­västra 7 från England som var föregångsland. Nyqvist och ände. Byggnaden ritades av Folke Zettervall, SJs chefs- 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget Holm i Trollhättan samt Motala Verkstad blev så små- arkitekt. Från början fanns två serviceplatser för lok i Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 ningom de främsta tillverkarna av ånglok i Sverige un- byggnaden, senare fick lokstallet en tillbyggnad så att 12 1 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan der 1800-talets slut. Sammanlagt byggde de över 600 det blev plats för fyra lok. En femton meters vändskiva 16 9 17 19 21 T ånglok. Även i Sörmland tillverkades lok under en kor- anlades utanför för att kunna fördela loken på de olika orggatan 10 18 tare tid, i Eskilstuna 31 stycken 1853–1893 och i Ny- platserna. På bangården fanns kolbryggan som försåg T in 22 gsh köping 8 stycken 1859–1863. loken med kol. Pumpstationen pumpade upp vatten ur 20 atan u lg Sko 23 s

g

Frösjön som sedan leddes till vattenhästen där loken a

t a

Lokstall byggdes på de flesta stationer eftersom ång­ GNESTA n tankades med vatten. loken var mycket underhållskrävande. I lokstallet arbe- tade till exempel lokmästare, vagnmästare, stall­karlar, Vid elektrifieringen av stambanan 1926 minskade Freja- skolan reparatör och lokputsare. Här underhölls, putsades ­behovet av ett lokstall i Gnesta. De eldrivna loken N och reparerades loken, här fanns inspektionsgravar och kräver mycket mindre underhåll och lokstallet togs så verkstad. småningom ur bruk. S Det första lokstallet i Gnesta byggdes omkring 1862 i

trä liksom övriga stationsbyggnader. Detta lokstall låg 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och i bangårdens östra ände. Det lokstall vi ser idag är ett 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna

– Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten

fotosamling – Bostadsuppvärmning , 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen

l i n d s t r ö m – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – g u s ta f s s o n

k a r l – Telefonen

Elektron 26 Det berömda ölet

järnvägsmuseum 13 Från gångstig till motorväg f oto k j e l l

– Bryggeriet – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan Lokstallet i Gnesta omkring 1910. Lokpersonalen har ställt upp sig, chefen för lokstallet lokförman Häger- 14 Diplomater och sändebud stam står näst längst till vänster. Loket är tillverkat av Nydqvist och Holm AB i Trollhättan 1907. – Banvaktstugan spår s v e r i g e s – Gästgiveri och skjutsstation rör och I samarbete med:

En del av Region Sörmland

tema ledningar Inga moderniteter i Marieström Frösjön

Kvarteret Marieström byggdes omkring 1875 och var 7 det första hyreshusområdet i Gnesta. Många familjer 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget bodde där, ofta i ett rum och kök. En fabrik i Marie- Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 ström tillverkade smyckesetuier. Många av de boende 12 1 2 24 25 Östra Sto 88 15 rgatan arbetade där i början av 1900-talet. I husen fanns fle- 16 9 17 19 21 T ra affärer och kommunal service. Gerdtmans skoaffär orggatan 10 18 var en av affärerna i Marieström, som etablerades redan T in 22 gsh 1887 och fortfarande finns kvar i hörnhuset vid Västra 20 atan u lg Sko 23 s

g

Storgatan. a

t a

GNESTA n Marieströmsgatan 1902 med personer och verksamheter markerade Under 1900-talets lopp infördes flera tekniska system med namn. som förändrade boendet och det svenska samhället i Freja- skolan grunden: el, vatten, avlopp och värme. Societeten kun- drogs in i husens förstugor, dit de boende fick gå och N de ha vattenklosett vid början av 1900-talet medan de hämta kallvatten i hinkar. Trycket var dåligt och gick mindre bemedlade fick vänta länge på de nya bekväm- inte att pressa upp till tredje våningen. Ledningarna frös S ligheterna. I Marieström bodde många familjer omo- ofta på vintrarna i de kalla trapphusen. dernt ända fram till 1968 när området revs. Då hade de När man skulle uträtta sina behov fick man gå ut på 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass flesta i området fortfarande dass på gården och kallvat- – Järnvägsrestaurangen och gården. Dassgången på gården hade fem dörrar på varje 2 Tack vare stationen järnvägshotellet ten, eldade med ved och tvättade för hand. Många äldre – Järnvägsstationen sida, och varje familj hade sitt dass. En del hade dass på 16 Ett underligt fordon gnestabor växte upp här och berättar om glada minnen, 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen vinden. När dasstunnan var full fick man ”gå och buda” 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – trots enkel standard. – Vattenhästen – ett bud från ett åkeri transporterade tunnan med Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller När Marieström stod nybyggt hämtade man sitt dricks- häst och vagn till en tipp utanför samhället. Femtio öre – Banmästarbostaden – Marknader vatten i brunnar. Men 1908 kom en modernitet. Nu ­kostade den tjänsten på 1930-talet. 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden byggdes den första vattenledningen i Gnesta och den 7 Putsa och reparera läs mer på andra sidan 20 Klockan 22 släcktes lamporna valde man att dra till Marieström. Serviceledningar – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar Till vänster: I hörnhuset 27 Ett rum och kök vid banan Marieströmsgatan – Västra 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation Storgatan låg Gertmans spår skoaffär, affären finns fort- farande kvar idag, bilden är rör tagen tidigt 1900-tal. och I samarbete med: Till höger: Marieström mot Torg­gatan, 1950-tal.

tema ledningar En del av Region Sörmland tema ledningar ledningar och och rör rör spår

f r u s t u n a hembygdsförening Roth båda hustrur till indelta soldater vid Sörmlands regemente.Roth bådahustrur tillindeltasoldater vidSörmlands Tvätterskor itvättstuga iMarieström. Klara Fors MatildaAndersdotter Anna (1861-1931)och sin egen vedbod där man högg och förvarade ved.sin egenvedbod därmanhöggochförvarade men ochvedspisar iköken.På gården hadevarje familj - Lägenheterna värmdes uppgenomkakelugnarirum uppgift. Varmvatten värmde manienpannmur. Det togmångatimmarattpumpaochvar enslitig pumpa denfullmedvatten närdetvar dagsförtvätt. cementbassäng ochdetvar oftabarnensuppgiftatt tvättades ibykstugan iMarieström. Där fanns enstor Mattor klappadesochsköljdesiFrösjön. Övrigtvätt loppsledningar. tionshuset därman1924installeradevatten- ochav- av deförstabyggnader attfåbekvämligheten var sta- var avloppsledningarpå1920-taletensällsynthet.En det börjadeblivanligare medvattenklosetter. IGnesta tenklosetten 1883, men det var först på 1930-talet som I Stockholm installeradesdenförstatoalettenellervat- texten moderniteterInga iMarieström Till vänster: Lägenheterna iMarieström kunde värmas uppmedhjälp avståtligakakelugnar.

börjar

på

andra

sidan ”Historien iSörmland””Historien finnsatt finnspåmångaplatser sepå ilänet. Alla skyltar ” 1968 revs helaMarieströmsområdet. pappret mellanhändernafördetvar styvt. kataloger från Holm.Manfickgnugga Åhlénoch dasset. Vi hadeinte toapapper utantorkade ossmed varpå Oscar II.Det vanligt atthakungafamiljen på fanns gardiner påväggenDär och hängdeenmålning höllfintpådassetgården.Morsan städadeoch Rolf Pihl,Rolf född 1927,uppvuxen iMarieström

c h r i s t i n a f r o h m s a r k i v www.sormlandsmuseum.se Marieströmsån genomsamhälletfram flötöppet till1968dådenöverdäckades.

f r u s t u n a hembygdsförening ” rivna, dessaärmarkerade påkartan. medsvart Marieström ärnuHusen somingickikvarteret Rolf Pihl,Rolf född 1927,uppvuxen iMarieström reservoaren ivedspisen. påköksgolvet,zinkbalja mammavärmde vatten i tant tvålade inen.Iblandbadadejaghemmaien i Marieström, såditgickmanförattbada.En två badkar. Vi hadeinte badrumellervarmvatten På Bryggeriholmen fanns detettlitet badhus med En del av Region Sörmland av Region En del

I samarbete med: f r u s t u n a hembygdsförening Postbönder, diligens och järnväg Frösjön

1636 skapades Sveriges första system för att leverera bud. Privata brev var mycket sällsynta vid den här ti- 7 post. Det var bönder som bodde på två eller tre mils den. Det var framförallt staten som skickade brev. 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget avstånd från varandra som fick skyldighet att levere- Väst 1735 fanns gästgivargården i Gnesta by utsatt på en ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 ra post. Postbönderna höll sig med postdrängar som 12 1 2 24 25 karta över postgårdar. Till Gnesta kom posten från Östra Sto 8 15 rgatan sprang med försändelser. Stränga straff utdömdes om 16 Blacksta i Gåsinge, dryga milen, från Gnesta gick den 9 17 9 19 21 T de sölade på vägen. När drängen närmade sig nästa orggatan vidare till Åby i Vagnhärad, 2 mil, och Pihlkrog i Jär- 10 18 posthemman blåste han i posthornet, så att postdräng- T in 22 na, 2,5 mil. gsh en där kunde göra sig klar att ta hand om postsäcken 20 atan u lg Sko 23 s

g

och löpa vidare. Brev kunde levereras såväl dag som Som tredje land i världen införde Sverige poststämp- a

t a

GNESTA n natt. Man började så småningom också ha ridande lar 1686. Detta för att förhindra att breven skulle stjälas. Kassören stämplade breven med F för fribrev Freja- och B för betalda brev. 1855 fick Sverige en- skolan N hetsporto och de första frimärkena – skilling ­banco-­märkena. Det billigaste kostade tre skil- ling och det dyraste 24 skilling. 1855 kom S också de första svenska brevlådorna. År 1850

skickades 3,5 miljoner inrikes brev och 1860 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och hade antalet stigit till nästan 6 miljoner. 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon Från 1830 blev det vanligt med gästgivarskjuts 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – med häst och vagn för posttransporter. På – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 1850-talet infördes också postdiligenser. Efter- 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader hand som järnvägarna byggdes ut minskade di- 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget ligenstrafiken för att upphöra 1888. – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan spår – Gästgiveri och skjutsstation rör Gästgiveriet i Gnesta finns med på en karta över postgårdar från 1735. Från 1830 blev det vanligt med gästgivarskjuts med häst och och vagn för posttransporter I samarbete med: Till vänster: Postexpeditionen i stationsbyggnaden

En del av Region Sörmland

tema ledningar tema ledningar och rör spår

kalen förattöppnaettbankkontor. UnderKassaservice. 2008kommerNordea attöverta lo - posten ochblevkvar till2007dådenersattes avSvensk kallade Posthuset vidMarieströmsgatan. Hit flyttade i cirka femtioår. Islutetav1960-taletbyggdes detså stationsbyggnaden (därFiskeredskapsaffären finnsidag) klar 1908,dådenflyttadeindär. Posten var belägeni i Stora Hotellet tillsdennyastationsbyggnaden stod låg mittemotjärnvägsstationen. Några årfannsposten På 1870-taletflyttadepostentillLindahlskahusetsom den officiellastatstidningensomkomvarje vecka. de senastenyheternapåriksnivå genomposttidningen, kunde manfåreda pådetmesta,frånlokaltskvaller till kor, På ochblevenmedelpunkt påorten. postkontoret Postmästaren fickoftaenpersonligrelation tillmännis- hette Paul Adolf Silversvärd. heltid åtposten,denförsta mästare somägnadesigpå Gnesta ensärskildpost- rer. Till attbörjamedhade biträde ochocksåkassö- sigt anställdesoftaettpost- inte skullefådetförstres�- föreståndare. För attstinsen vid tågstationenblevpost- Det var gängseattstinsen nen blevocksåpostkontor. ven. Järnvägen övertog avpostenochstatio- transporten ochnamnetGnestastämpeln ibruk stämpladespåbre - nya stationsbyggnaden iGnesta. Nu togsförstadatum- ras redan påtåget.1863öppnadesettpostkontoriden sta järnvägspostkupén iSverige. Nu- kundepostensorte När Västra stambananstodklar1862inrättadesdenför- n e t x e t Postbönder, diligensochjärnväg

r a j r ö b

på

a r d n a ”Historien iSörmland””Historien finnsatt finnspåmångaplatser sepå ilänet. Alla skyltar

n a d i s breven. stämpla manbörjade och fösta datumstämp årtogs denGnesta. Samma kontoret istationsbyggnaden 1863 öppnadedetnya- post ­eln ibruk

På Marieströmsgatan byggdes dets.k.Posthuset blevkvar flyttadeposten och islutet av1960-talet.Dit till2007. återigen fanns indäroch kvar tillslutet av1960-talet. till Lindahlska huset. Närden nya stationsbyggnaden 1908flyttadeposten stod klar Posten var istationsbyggnaden belägen från 1863till1870-taletdådenflyttade www.sormlandsmuseum.se

f r u s t u n a hembygdsförening terade iGnestasomgivningar. post fordon ärtroligt transpor attettliknande 1900-talet. Det gickmellanTrosa härpostbilen Den av Järnaibörjan och En del av Region Sörmland av Region En del I samarbete med:

f r u s t u n a hembygdsförening - s ö r m l a n d s m u s e u m Rören och hälsan Frösjön

Redan för drygt två tusen år sedan byggdes vatten- och I Gnesta kommun finns en kolerakyrkogård vid Häst- 7 avloppssystem i antikens Grekland och Romarrikets hagen i Torsåker. Här ligger tjugo personer begravda. 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget städer. I Sverige blev det möjligt att bygga vatten- och De bodde på Sörby tegelbruk och dog under den ko- Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 avloppsledningar vid industrialiseringen i mitten på leraepidemi som 1854 drabbade Sörmland. I en familj 12 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan 1800-talet när människor började flytta in till städer- dog mannen och alla fyra barnen, endast modern över- 16 9 17 19 21 na. Nu skapades också nya samhällen som Gnesta. På levde. Offren för fruktade epidemier som kolera fick Torggata n 10 10 18 den här tiden var gatorna ofta inte stensatta och de inte begravas på vanliga kyrkogårdar utan fördes till T in 22 gsh fick fungera som transportkanaler för regn- och slask- isolerade platser så smittan inte kunde nå fler. 20 atan u lg Sko 23 s

g

vatten samt avfall. Rännstenar och skvalbänkar (plank­ a

t a

Avloppsnät hade omkring 1840 börjat anläggas i flera GNESTA n inklädda diken med tak) byggdes. Där släpptes stora av Europas största städer. Det började ställas krav på mängder smutsvatten ut från fastigheterna till vatten- att även Stockholm skulle ordna sina avloppsproblem, Freja- dragen. skolan och vattenledningar började byggas i huvudstaden på N Under 1800-talet var det mycket dåliga sanitära för- 1860-talet. I slutet av 1800-talet gjordes vetenskapliga hållanden i Sverige. Det var värst i Stockholm. Där var upptäckter kring bakteriespridning. Dessa upptäckter S många brunnar giftiga och dödligheten en av de högsta skyndade på utvecklingen av den förebyggande hälso­ i Europa. Ofta var man hänvisad till brunnar som låg vården. Under 1800-talets sista decennier byggdes vat- 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass alltför nära latringropar. Detta medförde stora risker ten- och avloppsledningar i många svenska städer. Det- – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet för att vattnet förorenades av avföring. Detta var orsa- ta bidrog till att sänka dödligheten långt mer än vad – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon ken till koleran, men länge förstod man inte samban- sjukvården gjorde. 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – det. Koleran förekom i flera epidemier i Sverige; 1834, – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg texten fortsätter på andra sidan 1850-1859, 1866 och 1872. 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg

b r at t – Bryggeriet – Vägar hembygdsförening hembygdsförening 27 Ett rum och kök vid banan i va n 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation f r u s t u n a spår f r u s t u n a Dödligheten i epidemier orsakade av vattenburna bakterier var stor Epidemisjukhuset på Skillingagatan öppnade i slutet av 1800-talet. rör i slutet av 1800-talet. Likkistfabriken i Gnesta på Stenstagatan i Här isolerades patienter med smittsamma sjukdomar från resten av början av 1900-talet. samhället. I samarbete med: och Till vänster: Kolera sprids genom förorenat vatten. På kolerakyr- kogården vid Hästhagen i Torsåker vilar 20 personer som avled i

­koleran 1854. En del av Region Sörmland

tema ledningar Rören och hälsan

texten börjar på andra sidan

Bygget av vatten- och avloppsledningar krävde enorma Det finns nästan alltid tre ledningar under jorden. satsningar som kan liknas vid infrastruktursatsningar Längst ner ligger avloppsledningen i betong. I mitten som järnvägs- och vägbyggen. Efter att de stora utbygg- ligger dricksvattenledningen i gjutjärn eller sekjärn. s a m l i n g

naderna gjorts fanns på 1980-talet totalt 5400 mil vat- Högst upp ligger dagvattenledningen (regnvatten). tenledningar och 6800 mil avloppsledningar i Sverige. De tecken vi ser ovan jord på dessa rör är de runda brunnslocken som finns med femtio meters mellanrum hammarlunds Den första vattenledningen i Gnesta byggdes 1908 och i gatan. Dessa finns där för att man ska kunna rensa ma r i

sedan följde en stor utbyggnad de följande decennier- - avloppsledningarna. Tidigare rensade man manuellt, na efter att man byggt vattentornet 1914. När Gnesta e l l

hembygdsförening idag sker det med högtrycksspolbil. Här finns också sedan expanderade tillkom fler ledningar. I Gnesta var Pumpmakare Anders Gustav Söderström, rännstensbrunnar där regnvattnet rinner ner. Det finns avloppsledningar på 1920-talet en sällsynthet. En av 1859–1936, var specia- s a m l i n g dessutom rektangulära brunnslock som är brandposter f r u s t u n a de första byggnader att få bekvämligheten var stations- list på att tillverka rör genom att borra upp dit brandmännen kopplar sina slangar till dricksvatten- huset där man 1924 installerade vatten- och avlopps- trästockar. I familjen ledning vid eldsvåda. ledningar. har sedan funnits rör- hammarlunds

mokare i varje genera- tion. Till vänster: Pump- ma r i På 1920-talet började vattentoaletten få större sprid- - makaren med hustru ning främst i välbärgade hem och nybyggen. Avloppet e l l och 12 barn. gick orenat ut genom Gnestas fem avloppsledningar i a r k i v Frösjön från 1910-talet ända till 1960-talet. Då hade någonting åt det. 1968-69 fick Gnesta statliga bidrag Innan reningsverket byggdes

f r i s k s ”gick avloppen direkt ut i nedsmutsningen blivit ett stort problem. Vid det här- för att bygga ett reningsverk. Reningsverket byggdes på

laget hade problemet med avloppen vuxit sig så stort Ågatan 8. Här byggdes anläggningar för både biologisk Frösjön. När det var varmt om sommaren och riktigt lågt på många håll i Sverige att man var tvungen att göra och kemisk avloppsrening. l e n n a r t vatten var det hemskt. Vid Marieströmsåns utlopp byggdes en kulle upp av bara folkskit i vattnet! Det sades att Frösjön var den näst mest nedskitade sjön i Sverige. Trots det fiskade vi ål och gös i sjön och åt med största njutning. Lennart Frisk, född 1938, uppvuxen i Gnesta i banmästarbostaden invid Frösjön.

lu n d q v i s t

r o g e r , va spår k o m m u n rör g n e s ta I samarbete med: och Reningsverket i Gnesta på Ågatan 8. Till vänster: Erik Johansson på reningsverket i Gnesta invigningsåret 1969.

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Ostar, fröer och tändstickor Frösjön

För industrin, tillverkningen och handeln kom järn- byggda byggnaderna 7 vägen att betyda väldigt mycket. Med järnvägen blev är från stationssam- 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget Gnesta en knutpunkt i bygden och boskapsuppföd- hällets begynnelse på Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 ningen, mejerihanteringen, bryggerinäringen, trävaru- 1860-talet.Trevånings- 12 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan industrin och många andra näringar kom att blomstra. magasinet byggdes om- 16 9 17 19 21 T kring 1930-talet och orggatan Det ursprungliga godsmagasinet har rivits. Det stod 10 18 användes av Bertil Gus- T in 22 invid bangården öster om stationsbyggnaden där bil- gsh tavssons fröhandel. 20 atan u lg Sko 23 parkeringen ligger idag. Intill godsmagasinet invid s

g

a

t a

Frösjön fanns en lastbrygga för avlastning från ­båtar I handeln med varor hade godsmagasinet en viktig roll GNESTA n för vidaretransport med tåg. När det ursprungliga att fylla. Inne i godsmagasinet fanns avgränsade fack godsmagasinet revs byggdes omkring 1950 det hus vi med namnskyltar för de stora företagen i Gnesta där Freja- skolan ser idag mellan spår och bilväg. varorna förvarades innan de gick iväg med tåg. N Det finns ytterligare tre magasin utmed Västra Stor- gatan väster om godsmagasinet. De två låga samman- läs mer på andra sidan S

1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet hembygdsförening 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning f r u s t u n a 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation hembygdsförening spår rör

rör f r u s t u n a I samarbete med: och Bertil Gustafssons fröhandel, omkring 1950. Till vänster: Det gamla godsmagasinet låg mellan Ö Storgatan och järnvägsspåret.

tema ledningar En del av Region Sörmland

tema ledningar Ostar, fröer och tändstickor Gnestavisan

Gnesta är en bra station. Har sin egen restration, t e x t e n b ö r j a r på a n d r a s i d a n Clara Nylund var en av de första företagarna i Gnesta. Hon öppnade jämte särskilt postkontor! sybehörsaffär i fastigheten Dalvik Utom stadens alla drängar, Gnestas första större företag var en tändsticksfabrik, på 1860-talet. bor här fyra som gör sängar som startades 1872. Den sysselsatte trettio personer Fyra ock som gör skor Fem som säljer dill och snus förutom de kvinnor och barn som arbetade i hemmen

hembygdsförening Tre som bygger timmerhus

med att klistra etiketter på askarna. Järnvägsstationens Två som bakar betydelse för fabrikens identitet syns i logotypen som Nedan: Det så kallade handelshuset på En som rakar Ö Storgatan i början av 1900-talet. f r u s t u n a föreställer ett ånglok. Fabriken brann tyvärr ner 1876. En som botar sjuka djur En som lagar gamla ur Tack vare tåget kunde Gnestas mejerier göra goda En som håller skjuts och hästar Tre syr byxor, rockar, västar affä­ rer. I slutet av 1800-talet gick ett lok som i folk- Tre som uppå järnet släggar mun kallades Surran varje morgon till Stockholm med Två slår bruk på husens väggar mjölk och lantbruksprodukter. Det fanns två mejeri- En som hus och åkdon målar er. Mjölk, smör och ost från mejerierna lastades varje Tre som föder sig med nålar En fabrik gör säkra stickor

dag i godsmagasinet för att gå vidare med tågen. Mjöl- hembygdsförening En som sköter sprund och svickor

hembygdsförening ken transporterades också under järnvägen i en speciell Uti eget bryggeri

Mjölken fås från mejeri

mjölkledning som ledde till tankvagnar invid lokstal- f r u s t u n a larna. Två kan laga vad som felar, f r u s t u n a var beläget på Bryggeriholmen och sysselsatte upp till uppå gamla slitna selar Bertil Gustafssons Fröhandel var ett familjeföretag som En som nya möbler stoppar tjugo personer. Man hade starköl som sin främsta pro- En förtennar kärl och koppar etablerades på 1870-talet. Det kom att bli Nordens dukt, men tillverkade också många olika läsksorter. Och som det plär följas åt, största odlare och försäljare av fröer. Man hade ett 1951 såldes bryggeriet och 1962 flyttades verksamhe- gör han ock i bläck och plåt stort sortiment som presenterades i en frökatalog första En kan göra pappersrosor ten till Wårby Bryggerier. gången 1910. Som mest hade man fyrtio personer an- En fabrik för näverdosor Många köpmän etablerade sig i Gnesta. De använ- Fotografisk ateljé ställda. Handeln var stor och tågtransporterna täta. Säg, vad kan ni önska mer? de sig flitigt av järnvägen för leveranser. Omkring se- Gnesta bryggeri etablerades på 1870-talet. Bryggeriet Låge husen blott i rad kelskriftet 1800/1900 fanns det ett fyrtiotal affärer i kunde Gnesta snart bli stad Gnesta. Gerdtmans skoaffär grundades 1887 och är Går man bortåt blott en bit, det äldsta ännu existerande företaget i Gnesta. Det råkar man på garverit Gnesta växt på 17 år fanns många kvinnliga handlare vid slutet av 1800-ta- och den dagligt framåt går let; Clara Nylund, Ida Hahr, Valborg Granath och Men fast mången där är pank Gunhild Höglund hade alla affärer med inriktning på finns det ändå Enskild bank.

sybehör, mode och manufaktur. Skriven omkring 1876. Författare okänd Många företag har lagts ner men andra har kommit Gnesta bryggeri blev känt för sitt till. Gnesta har idag fler företag än någonsin. Idag spår öl, men hade även många läsksor- ter. finns det omkring 300 stycken. Medan de äldre företa- rör gen sysselsatte många personer är de flesta företag idag Till vänster: Gnesta andels- Etikett från Gnesta enmansföretag. I samarbete med: och mejeri låg på nuvarande tändsticks­fabrik 1872-76. Stenstagatan. Bilden togs omkring år 1900.

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Administration och muntration – Elektron Frösjön

Hösten 1960 invigdes det nya kommunalhuset Elek- 7 tron. Den nya byggnaden samlade en mängd funktio- 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget ner under ett tak. Där fanns bland annat kommunal- Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 kontor, bibliotek, ungdomsgård, tandvårdsklinik och 12 1 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan en rad samlingslokaler. De senare sköttes av Folkets 16 Kommunfullmäktiges klubba tillverkad av möbelsnickare Helge 9 17 19 21 Forsman anställd vid Åhmells möbler. Skänktes av hantverks­ T Hus-föreningen, som tidigare haft lokaler på Skol­ orggatan föreningen när Gnesta blev köping 1955. 10 18 gatan i en byggnad från 1907, som nu är riven. T in 22 gsh 20 atan u lg Sko 23 Då byggnaden inte skulle kallas Folkets Hus gick man s

g

a

När vi planerade för det nya kommunhuset var det t a

ut till allmänheten och bad om för namnförslag. Man GNESTA n främst tre funktioner som skulle inrymmas där. Det bestämde sig för Elektron, ett förslag som kom från var samlingslokaler, kommunkontor och bibliotek ” Freja- författaren Harry Martinsson, vid den tiden bosatt ut- Ivan Bratt, född 1922, fd kommunalråd och medlem i skolan anför Gnesta. Han förklarade namnet med att elektro- planeringsgruppen­ för byggandet av Elektron. N nen står för det positiva i den tekniska utvecklingen –

elljus, telefon, radio och värmeenergi. Gnesta är ett samhälle som med sitt perifera läge S ändå spelar en stor roll som förmedlande centrum för I Elektron har kommunfullmäktige, kommunstyrelsen ” en omkringliggande produktiv landsbygd. Detta kan och nämnderna fortfarande sina ordinarie sammanträ- lämpligen symboliseras av elektronen, som fast den 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och deslokaler. I husets västra del ligger kommunkontoret är en partikel i utkanten av atomen ändå är centralt 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen med tjänsterum för politiker och tjänstemän som ska oundgänglig i atomens byggnad. 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen Utdrag ur invigningstal av Landshövding Ossian Sehlstedt se till att den kommunala servicen fungerar. 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg läs mer på andra sidan 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation hembygdsförening hembygdsförening spår f r u s t u n a rör f r u s t u n a e lg och Elektron under uppbyggnad 1959. Det första Folkets hus uppfördes 1907 på Skolgatan. I samarbete med: Till vänster: Byggnadsnämnden ska ta ställning till en ny detaljplan.

ma r g a r e ta En del av Region Sörmland

tema ledningar Administration och muntration

Elektron har genom åren varit ortens nöjescentrum. A-salen är fortfarande samhällets största samlingslo- kal med stor scen och biografsittning för 330 personer. Den används som biograf och för teater, revy och mu- sikarrangemang. B-salen i bottenplanet är en flexibel lokal, som kan användas både för kommunfullmäktige- sammanträden och för dans.

Elektron invigdes av ett revygäng 1960. Sen spelade e r i k s s o n man inte revy på många år. Men 1991 var det dags igen. Revysällskapet drar nu varje år runt 2000 personer till ” to b i a s sina föreställningar. Även Musiksällskapets konserter har Gnesta revysällskap, 1996 års revy ”Gnesta mer än Järna”. en trogen publik. Teatergruppen Skaka:s ungdomliga ensemble ser till att hålla Gnestas teatertradition vid liv. Den årliga spelmansstämman bjuder på låtar och dans i varje vrå. Och biopubliken behöver inte vänta länge på aktuella storfilmer. Filmklubben ser till att filmiska finsmakare får sitt. Kulturföreningen arrangerar ofta konserter med storheter inom rock och visa. Det händer saker på Elektron. a r k i v

Bengt Landin, född 1941, Gnesta revysällskap musiksällskaps

g n e s ta Sedan 1949 har Gnesta musiksällskap varit en del av samhällets musikliv. Här uppträder en ung Roger Pontare tillsammans med or- kestern. Dirigent Sten Eriksson. Sent 1980-tal. a r r h e d

b o

Rune Gnestadius ”Gnesta-Kalle” välkänd från medverkan i redio och TV.

b e r g ma n Har genom åren varit en välkommen artist på Elektron. En av få svenskar

som under sin livstid fått en gata uppkallad efter sig. Foto från 1994. p e g g y

spår t h u r e s s o n t h u r e s s o n Teatergruppen Skaka, för teaterintresserade ungdomar, startade år 2000 och har sin bas i Gnesta. Den gör en föreställning om året på s i x t e n rör Elektron. s i x t e n Till vänster: Riksspelman Christina Frohm leder den årliga spel- Gnesta kulturförening genomför sina större arrangemang på Elek- I samarbete med: och mansstämman på Elektron 2001. Första stämman 1985. tron. Ett par av artisterna har varit Pugh Rogefeldt och Peps Persson.

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Från gångstig till motorväg Frösjön

Våra vägar har formats av människor under årtusen- Under 1600-talet inspekterades och förbättrades vä- 7 den. Moderna bilvägar ligger ofta kvar på åsryggarna garna. De jämnades, rätades ut och uppmättes. I en 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget där de följer samma sträckning som forntidens enkla kunglig förordning 1649 fastställdes för första gången Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 stigar. I Sörmland finns tydliga spår av det äldsta väg- en enhetlig svensk mil till 6000 famnar (10 688, 54 12 1 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan nätet i runstenar från 1000-talet som restes som mo- m). Vid de större vägarna markerades varje mil med en 16 9 17 19 21 T nument över vägbyggen. milsten och varje fjärdedels mil med en stolpe i sten, orggatan 10 18 trä eller järn. Nu kunde resornas längd beräknas. Med T in 22 Att vandra var det vanligaste sättet att resa på medelti- gsh två mils avstånd bestämdes det att det skulle finnas 20 atan u lg Sko 23 den, någon gång red man till häst. Men det var bäst att s

g

gästgivargårdar. Många nya vägar byggdes. a

t a

resa vintertid. Då slapp man vägarna och kunde färdas GNESTA n i släde över isarna på vattendragen. Detta gick mycket 1734 bestämdes det att särskilda vägvisare skulle sät- fortare och var långt bekvämare. Freja- tas upp mot städer, socknar, orter och hamnar. Tidi- skolan N Först i slutet av 1600-talet blev vägarna bättre och det gare hade man huggit märken i träden som vägvisare. blev nu möjligt att resa med häst och vagn. Men en Under 1700-talet började det tryckas kartor och rese- vagn kostade en förmögenhet och bara de allra för- handböcker. Det fanns nu tvåtusen mil allmänna vägar S nämsta hade råd. De enkla bondvagnar som fanns var i Sverige. utan fjädring och med oskodda hjul. Resan på vägar 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass läs mer på andra sidan – Järnvägsrestaurangen och fulla med stenar och rötter var mycket obekväm. 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan spår – Gästgiveri och skjutsstation

rör Begravningsfölje år 1905 på Marielundsgatan på väg till Frustuna kyrka, med V Storgatan i bakgrunden. och Till vänster: Milstenen har ursprungligen stått vid Nyköpingsvägen i Hallebro. Numera står den vid Gnesta hembygdsgård. I samarbete med:

En del av Region Sörmland

tema ledningar Från gångstig till motorväg

texten börjar på andra sidan När bilen gjorde sitt intåg i början av 1900-talet var Sverige. Det var en enorm infrastruktursatsning jäm- vägarna i mycket dåligt skick. Fortfarande var många förbar med järnvägsbyggena på 1800-talet. I flera hundra år var det bönderna som svarade för att delar av landet väglösa. Men med bilens intåg började vägar och broar byggdes och underhölls. Varje fastighet På 1950-talet började man bygga motorvägar i Sverige. en ny era. 1914 omfattade det svenska vägnätet 6300 hade en viss vägsträcka att underhålla. Vägarna röjdes, Den första gick mellan Malmö och Lund och stod klar mil. Mellan 1914 och 1939 byggdes, främst genom sk grusades sommartid och plogades vintertid, det var 1953. AK-arbeten (beredskapsarbeten) 2500 mil nya vägar i också reparationer och brobyggen. Inte förrän 1944 övertog staten vägunderhållet.

Gigantiska kanal- och järnvägsbyggen prioriterades un- der 1800-talet, och inga pengar satsades på vägar. När järnvägen stod klar växte nya samhällen, likt Gnesta, upp vid sidan av tidigare centra. Detta innebar att vä- garnas inbördes betydelse förändrades, en huvudväg blev biväg och tvärtom och nya vägar anlades. Men 1600-talets vägnät med riksväg och länsväg i Gnesta- m u s e u m bygden överensstämmer slående väl med dagens väg- nät. s ö r m l a n d s

För att lindra arbetslösheten startade man AK- arbeten. Här i vår socken byggdes då Vängsö ” flygplats och landsvägen med bro över sjön Klämmingen påbörjades 1932. Jag var i de första hembygdsförening tonåren och för mig var det här en oerhört stor händelse. Jag har upplevt landsättningen av

f r u s t u n a människor på månen – men vad var det mot att se

Landshövding Ivar Nordberg inviger förbifartsleden från Sigtuna bro rallargängen spränga berg och förvandla vildmarken fram till rondellen 1996. till en bred landsväg. Tänk, vi var inte längre beroende av sjön och av nyckfullt väder. Det blev en väldig omställning för oss som levt i en egen liten Vi bodde på Solbacken, öster om Klämmingen, där hembygdsförening

värld för oss själva. ingen bilväg fanns. Men det var ju vinter och bärig

hembygdsförening Sive Karlsson, född 1919, uppvuxen på Solbacken vid sjön is på sjön. En bildroska som utgick från Gnesta kom ” Klämmingen. f r u s t u n a utåt sjön och hämtade oss. Det var första gången jag åkte bil och det är väl därför jag minns det här. Det f r u s t u n a var sol och gnistrande vit snö när vi körde genom Emmadal år 1900, huset låg på Dagagatan. Det byggdes av slaktare spår Andersson som döpte huset efter sin dotter som syns på bilden. Boasundet och över Klöfstafjärden. rör Sive Karlsson, född 1919, berättar om sin första bilresa Till vänster: V Storgatan på 1890-talet. Storgatan anlades på I samarbete med: och 1870-talet och ersatte Stockholmsvägen, nuvarande Skillingagatan. Gatan följde bangårds­området och kunde bli mycket lerig, en trä- trottoar byggdes för de gående.

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Diplomater och sändebud Frösjön

Under medeltiden var Sverige ett nästan väglöst land. hästar och i andra hand genom bönderna som bodde 7 Man gick till fots på ojämna slingrande stigar, någon i närheten. De resande skulle betala både gästgivaren 6 Järnvägs- stationen Stora 1414 5 Torget gång red man till häst. Det var inte mycket som var och skjutsbonden enligt en fastställd taxa. Resenären Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 ordnat för resenären. Man fick söka nattlogi hos bön- måste nu också betala gästgiveriet för mat och dryck. 12 1 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan derna som bodde utmed vägen. Även kloster och präst- 16 Från och med 1664 skulle varje gästgiveri sätta upp 9 17 19 21 T gårdar användes av resenärer för övernattning. Bön- orggatan en tavla som angav avståndet och skjutskostnad till de 10 18 derna tvingades att utan ersättning ge överheten mat, T in 22 närmaste gästgiverierna. Avståndet mellan gästgiverier- gsh husrum och skjuts när de kom resande. Bönderna ut- 20 atan u lg Sko 23 na var 1 – 2 mil, sedan bytte resenären till nya utvilade s

g

nyttjades på det här viset i århundraden, trots att Mag- a

t a

hästar vid nästa gästgiveri. Böndernas plikt att hålla GNESTA n nus Ladulås 1280 drivit igenom ett skydd mot våld- hästskjutsar till förfogande var ofta mycket betung­ gästning för de boende utmed vägarna. ande. Freja- skolan Det dröjde ända till 1600-talet innan vägarna blev N På kartor från 1691 markeras Uppgården i Gnesta by bättre och man började åka med hästskjuts. Först nu som gästgiveri, och det är troligt att gården hade haft befriades bönderna från tvånget att ta hand om över- den funktionen länge. Gnesta gästgivargård hade ett S heten på resa tack vare Drottning Kristinas Krogare- strategiskt läge vid vägen mot Stockholm. och Gästgivare Ordninngh 1649. Nu skulle gästgivare 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass organisera skjutsningen, i första hand med gästgiveriets läs mer på andra sidan – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar

hembygdsförening 27 Ett rum och kök vid banan

14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation

spår f r u s t u n a rör I samarbete med: och Gnesta gästgiveri i början av 1900-talet. Till vänster: Ringvägen vid sekelskiftet 1900. En del av Region Sörmland

tema ledningar Diplomater och sändebud

t e x t e n b ö r j a r på a n d r a s i d a n

Standarden på gästgiverierna var enkel. Man delade rum och till och med säng med andra resenärer, ­ibland låg man på halm på golvet. Kosten var mycket en- kel, ofta serverades bara svagdricka, brännvin och hårt bröd.

Att resa och bo på gästgiveri var länge ett privilegium n yg r e n för de välbärgade. Gästerna var ämbetsmän, utländska to r d diplomater, militärer och sändebud. På 1800-talet öka- av

de antalet resenärer. Nu reste också borgarklassen och bodde på gästgiveri, och skjutsväsendet blomstrade. Till gästgiveriet hörde tidigare en mängd

t e c k n i n g uthus (dessa revs på 1960-talet). Även vanligt folk reste. Hantverkgesäller och gårdfari- handlare gjorde långa resor på 1800-talet. Arbetsvand- de hästtransporter. 1926 upphörde all skjutsverksamhet, Gästgivargården och selboden finns bevarade på sina ringar var vanliga. Men man åkte inte hästskjuts utan men rumsuthyrningen fortsatte i liten skala fram till ursprungliga platser sedan 1600-talet. De övriga fyra vandrade, och bodde inte på gästgiveri. 1940-talet. 1967 köpte kommunen Uppgården och den byggnaderna på gården har flyttats hit i slutet av uppläts till Frustuna hembygdsförenings verksamhet. 1900-talet av hembygdsföreningen. Vid sekelskiftet 1800/1900 hade Gnesta gästgiveri och skjutsstation den näst största omsättningen av Sörm- lands 55 skjutsstationer. Varje dag gick i genomsnitt Jag glömmer aldrig när gästgivarn, en kamrat och fyra skjutsar ut härifrån. Skjutsarna hade fasta resvä- jag hade en resa till Aspa ett år, några dagar före gar till Åby: 20 km, Svärdsbro: 24 km, Aspa: 20 km, ” julafton. På hemvägen, i backen vid Smedsbol, mötte Pilkrog: 22 km, Blacksta: 14 km, Skeenda: 9 km samt vi ett par skenande hästar. Det visade sig sedan att Gnesta järnvägsstation: 1 km. körsvennen, en dräng från orten, varit i Gnesta. Där tittade han för djupt i glaset. På hemvägen ramlade På 1870-talet hade gästgiveriet åtta egna hästar. Gästgi- han av planvagnen och hästarna satte av i sken. veriet som skjutssation hade en glansperiod när Gnesta Drängen hittades i ömkligt tillstånd där han låg i stationssamhälle växte fram och näringslivet utvecklades decimeterdjup gyttja. i slutet av 1800-talet. Gustaf Karlsson, ”Vinlöten”, var kusk på gästgivargården mellan 1912-17. Senare drev han eget häståkeri i Gnesta. Med bilens ökade betydelse under 1900-talet minska- de behovet av skjutsstation. Järnvägs- och stadshotellen höll högre standard och blev den nya tidens nattkvar- ter. 1921 hade Gnesta skjutsstation endast 262 utgåen- hembygdsförening

spår rör Till vänster: Där Ringvägen ligger idag fanns en väg som förband

gästgiveriet med Stockholmsvägen, nuvarande Skillingagatan. Bil- f r u s t u n a den är tagen på Ringvägen 10 vid sekelskiftet 1800/1900. I samarbete med: och Gustaf Karlsson, även kallad Vinlöten, arbetade på gästgiveriet som kusk 1912-17.

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Måltid och nattlogi av klass Frösjön

Vad sägs om kalvstek och inlagd lax till frukost? Att Det är tydligt att det bjöds riklig och läcker mat på 7 besöka Gnesta järnvägsrestaurang på 1880-talet var en Gnesta järnvägsrestaurang. 1885 beskriver skolläraren 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget matupplevelse. och journalisten N P Ödman upplevelsen av en fru- Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 kostbuffé i Gnesta: 12 1 2 24 25 Järnvägsrestaurangen var viktig vid den här tiden. Det Östra Sto 8 15 rgatan 16 fanns ingen matservering ombord på tågen. Istället 9 17 19 21 Men äntligen, en stund sedan vi lämnat Mölnbo, blåste T orggatan gjorde man uppehåll vid vissa stationer och passagerar- 10 lokomotivet, det ljöd som en glad idyllisk frukostringning 18 T in 22 na fick gå av och äta på järnvägsrestaurangen. Frukost, på landet: ögonblicket därefter hade vi stannat vid det lilla gsh 20 atan ” u lg Sko 23 middag och supé serverades i Gnesta beroende på vil- älskliga Gnesta, och konduktören ropade med en röst som s

g

a t

ljöd som musik: a

ken tid uppehållet gjordes. GNESTA n ”Gnesta tio minuter!” I de första tågen fanns heller inga sovvagnar. Tågen – och nu fick jag brått till matsalen. Och ensam blev jag ej; Freja- gjorde helt enkelt uppehåll på lämplig ort när det skolan det var en hel rad före och efter mig. / / Bordet stormades N ­började bli läggdags och passagerarna fick ta in på i ett ögonblick från alla håll. Kalvstek, spenat, skinka, färsk järnvägshotellet. Sovvagnar började införas 1886, då potatis, inlagd lax, brulépudding, hallon med grädde, kaffe endast i första klass. Det dröjde ända till sekelskiftet och smörgås. Allt angreps på en gång av den andfådda S 1900 innan tågen försågs med restaurangvagnar. skaran, och det blev ett slammer av tallrikar, gafflar och skedar som om det stått för brinnande livet. Artighet, krus 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass Vid torget fanns tidigare en järnvägsrestaurang som bygg- och småleenden var här totalt borta. – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet des samtidigt med Gnesta järnvägsstation och invigdes Till frukosten serverades öl och pilsner. När kaffe och – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 1862. Här fanns restaurangen fram till 1891, då Järnvägs- pepparkakor intogs ropades det i dörren : Tåget till Hallsberg, 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen Laxå, Falköping och Göteborg! Passagerarna betalade under 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – hotellet, där vi nu står, byggdes av direktören och kom- – Vattenhästen tumult vid disken, lokomotivet blåste återigen i ångvisslan Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret munalmannen August Finlöf. 1897 överläts rörel­sen till och alla rusade för att åter inta sina platser. 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader källarmästare Albert Jones som också han blev en känd 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen Gnestaprofil. Restaurangen avvecklades 1914. läs mer på andra sidan – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet hembygdsförening 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg f r u s t u n a – Bryggeriet – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation

spår hembygdsförening rör

f r u s t u n a I samarbete med: och Järnvägsrestaurangens matsal står färdigdukad, källarmästare Albert Jones med personal, 1910-talet. Till vänster: Järnvägsrestaurangen i Gnesta stationssamhälle 1863. En del av Region Sörmland

tema ledningar Måltid och nattlogi av klass

t e x t e n b ö r j a r på a n d r a s i d a n

Genom krögaren August Finlöf blev restaurangen be- hög kvalitet och klass. Högtidsmåltider römd för sin fina mat. Oscar II gästade ofta restau- och representation som tidigare skedde i rangen på väg till Tullgarn. Han hade egen matsal i hemmen förlades nu ofta till järnvägsres- hembygdsförening järnvägsrestaurangen med kungliga möbler, dukar, taurangen. Här fanns också en avdelning bestick och porslin. Många andra kungligheter gäs- för enklare folk, inte bara tågen utan f r u s t u n a tade också järnvägsrestaurangen i Gnesta, till exempel också restaurangen hade en tredje klass. kungen av Portugal, kungaparet av Sachsen och prin- sen av Wales.

Järnvägshotellet förde med sig en tidigare okänd ele- Järnvägsrestaurangen hade en avdelning för enklare gans till samhället. Medan gästgiverierna hade lågt an- folk, ”3:dje klass”. Snickare Vinter var en flitig gäst där om- seende för både mat och miljö, erbjöd järnvägshotellet kring1900. hembygdsförening

f r u s t u n a hembygdsförening

f r u s t u n a

Järnvägshotellet, till höger i bild, byggdes 1891. Till vänster Stora hotellet som byggdes 1904. Bilden är tagen på 1940-talet.

Till vänster: Detalj av Oscar II lunchstol i järnvägsrestaurangen. hembygdsförening

spår f r u s t u n a

Traktens invånare valde ofta att ha sina högtidsmåltider på Gnestas järnvägsrestaurang. Det här festsällska- rör pet lät sig avporträtteras i salongen omkring 1890. I samarbete med: och Till vänster: Källarmästare Albert Jones och fröken Jeanette Jones tar en kaffepaus, omkring 1900.

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Ett underligt fordon Frösjön

1862 stod västra stambanan klar och tåget blev en suc- Plötsligt uppenbarade sig ett underligt fordon. En 7 cé i alla samhällsklasser. Ungefär fyrtio år senare, kring hög fjädervagn med gummiskodda hjul, som närmast 6 Järnvägs- Stora liknade en skånsk trilla. Fullständigt fascinerade 14 5 stationen sekelskiftet 1900 introducerades en ny stor teknisk ny- ” V Torget äst betraktade Gnestaborna den frustande, smattrande ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 het. Det skulle ta lång tid innan bilen fick samma folk- 27 vagnen, när den kom körande nedför backen mot 12 1 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan liga genomslag som tåget haft ända från starten. Bilen 16 torget. Det var en automobil av allra tidigaste 9 17 16 19 21 T var länge överklassens färdmedel. modell – en föregångare till vår tids bekväma, snabbt orggatan 10 18

framilande motorfordon. Framför järnvägsstationen T in 22 I början av 1900-talet hade bara välbärgade perso- stannade vagnen, som vibrerade våldsamt så länge gsh 20 atan u lg Sko 23 ner med titlar som brukspatron eller direktör råd att s

motorn gick. g

a

t a

köpa bil. Den första bilen som skådades i Gnesta ägdes Josef Thunholm, på besök i Gnesta 1901 GNESTA n av dåvarande kronprinsen, sedermera Gustav V, som kommit för att möta sin far en sommardag 1901 för Freja- skolan att köra honom till slottet Tullgarn utanför Trosa. N

Vägarna passade häst och vagn men inte bilar, fulla med gropar och stenar, branta backar och grindar som S de var. Stora konflikter uppstod mellan de första bilä-

garna och de som körde hästdroska. Hästarna råkade i 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och sken och många olyckor skedde. 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum hembygdsförening – Bilen Tiden var inte redo för bilen. Cykeln var faktiskt fort- 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – farande en nyhet. Det var först i början av 1900-talet – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret som en och annan började få möjlighet att skaffa sig f r u s t u n a 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader cykel. Först på 1940-talet slog cykeln på allvar igenom. 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden Som på så många andra håll var det handlare och hant- 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet verkare som var först med att skaffa bil i 1920- och – Elektricitet ”Plötsligt uppenbarade sig ett underligt fordon”. Gustav V med 8 Inga moderniteter i Marieström 30-talets Gnesta. De hade användning för bilen till chaufför kör över Stora Torget 1904. 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo frakter och handelsresor. Åkerier som tidigare kört Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan med häst och vagn skaffade sig nu också bil. 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen En del privatpersoner finansierades sitt bilköp genom – Godsmagasinet hembygdsförening

25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen att mot betalning skjutsa personer som behövde åka Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet f r u s t u n a – Vägar texten fortsätter på andra sidan 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation hembygdsförening spår Till vänster: Kinds åkeri startade 1926 och hade, förutom många häs- tar, tre lastbilar, taxibil och begravningsbil. På bilden syns den bil man rör f r u s t u n a körde ut bensin med på landsbygden. På fotsteget står Lennart Kind. och I samarbete med:

En del av Region Sörmland

tema ledningar GNESTA Ett underligt fordon

texten börjar på andra sidan

till läkaren, släktkalas eller kyrkan. Många kom att Bilen behövde service och Gnesta fick bensinstationer, 1000 bilar i Sverige. I slutet av 1950-talet 1,2 miljoner göra sin första bilresa i en sådan hyrbil. På liknande bilverkstäder och åkerier. På 1940-talet fick samhället och 2007 hade antalet stigit till över 4 miljoner bilar. sätt kunde lastbilar ta många passagerare sittande på ett busstorg. I början av 1900-talet reste en vuxen person1 km per bänkar på flaken, man åkte till dansbanor eller åkte på dag, idag rör sig en vuxen svensk 40 km om dagen i Från och med 1970-talet har vi fått ett samhälle som utflykt. snitt (utlandsresor ej inräknade). En stor del av resan- är uppbyggt kring bilen. Vardagen är svår att klara av det sker med bil. Inte förrän efter andra världskriget fick vanligt folk utan bilen, med stora avstånd mellan arbete, bostad möjlighet att skaffa bil. och centrum. Vi har fått massbilism. 1910 fanns drygt a r k i v

a n d e r s s o n s

hembygdsförening hembygdsförening

g r e ta - f r u s t u n a f r u s t u n a a n n a

Busstorget i Gnesta på 1950-talet. Caltex bensinstation låg vid Östra Storgatan mitt emot Stora Anna-Greta Andersson vid familjens Chevrolet, omkring 1925. torget på 1940/50-talen.

Pappa köpte bil 1925, en Chevrolet. Vi åkte på utflykter, pappa tyckte om att åka till Mariefred. ” Det gick långsamt, det var tre grindar på vägen. Jag minns att jag hade bilslöja på mig, och jag fick alltid sitta i mitten för bröderna ville ha fönsterplatserna. Anna-Greta Andersson, född 1918 i Gnesta a r k i v

wa l dau s hembygdsförening

spår

rör i n g r i d f r u s t u n a Herbert Karlssons åkeri med lastbilar och droskbilar. Från vänster: Herbert Karlsson, David Johansson, Karl Nygren och August Gustafsson. I samarbete med: och Visbohammar 20 mars 1932. Till vänster: Sven Mähl och Gunnar Johansson vid Gnesta Bilservice som låg i Stenstakurvan.

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Respekt för järnvägspersonalen Frösjön

Huset Dagaberg byggdes 1860 här på Dagagatan. Det var stinsens assistenter. De svarade för biljettförsälj- 7 var från omkring 1870 till 1930-talet bostad för högt ning, fraktsedlar, post, telegraf- och telefonmedde- 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget uppsatta järnvägstjänstemän i Gnesta. Här fanns en landen med mera. Flera stationskarlar skötte växling, Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 lägenhet för stinsen och en för baningenjören. Stinsen till- och frånkoppling av vagnar, lastning och lossning 12 1 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan stod högst i hierarkin, men också titlar som baningen- av res- och fraktgods, de pumpade vatten och skyffla- 16 9 1717 19 21 T jör, stationsskrivare och lokförare ingav stor respekt. de kol till ångloken. De skötte också renhållningen på orggatan 10 18 Dessa yrkens höga status återspeglas i lokförarens lön stationsområdet och eldning i väntsalen. T in 22 gsh som på 1860-talet översteg en läkarlön. Den förste 20 atan u lg Sko 23 Baningenjören var ansvarig för allt som gällde järn- s

g

stinsen hette Adolf Norberg. Han bodde här i tjänste- a

t a

vägsspåret: hus, broar, banvallar, ställverk, signaler, GNESTA n bostaden mellan 1861-1866. spår och så vidare. Han hade ett kontor med adminis- De järnvägsanställdas uniformer ingav respekt och en trativ och teknisk personal. Under honom löd också Freja- skolan stins kunde vara mycket elegant i sin ståtliga uniform. banmästare, banvakter, vägvakter, brovakter och banar- N betare. Bland banarbetarna fanns många yrkesspeciali- Järnvägsstationen i Gnesta hade som mest 60 personer teter som säsongsanställdes, till exempel svetsare, mu- anställda (ca 1862-1900). Chefen på järnvägsstationen S rare, målare, och snickare. kallades stins eller stationsinspektor. Kontorsbiträdena

läs mer på andra sidan 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan spår – Gästgiveri och skjutsstation rör Gnesta järnvägsstation 1890. Personal poserar med sina statusfyllda sysslor. I samarbete med: och Till vänster: N G A Arfwidsson var stins i Gnesta mellan 1899 och 1916. Här syns han i sin representativa våning i Dagaberg.

En del av Region Sörmland

tema ledningar Respekt för järnvägspersonalen

texten börjar på andra sidan

Framför Gnesta Järnvägsstation byggdes, i samma stil jordkällare, tvättstuga, en mangelbod osv. Här fanns en Från 60 anställda drog man succesivt ner på persona- som stationsbyggnaden, en liten by av enkla trähus för personalbostad för gifta järnvägsanställda och ett hus len under 1900-talet. När tågen 1968 slutade stanna de SJ-anställda. Stationsmiljön utgjorde mellan 1862 för järnvägsstationens ungkarlar som i folkmun kalla- på Gnesta station fanns det bara åtta anställda kvar till ca 1900 både arbets- och bostadsmiljö för dem. des Synagogan. Intill låg trädgårdstäppor där de boen- som då alla fick sluta utom en, Stig Johansson som På nuvarande torget fanns två bostadshus avsedda för de odlade grönsaker. Från 1930-talet fanns stinsbosta- blev kvar till 1988. järnvägspersonalen, här fanns också förråd, avträden, den i stationsbyggnadens västra del. n g hembygdsförening hembygdsförening hembygdsföreni

f r u s t u n a f r u s t u n a f r u s t u n a

1968 hade antalet anställda vid Gnesta station minskat från 60 till sex personer. Från vänster Vitalis Stationspersonal vid Gnesta järnvägsstation­ sekelskriftet 1800/1900. Edroth, Olle Gustafsson, Stig Johansson, Karl-Axel Geiborg, Henry Sjögren och Rune Andersson.

spår Till vänster: Personal och ställverket vid stationshuset i början av rör 1900-talet. och I samarbete med:

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Smågrisar och karameller Frösjön

Det är 1870-tal och trängsel på torget i Gnesta. Kor På de torgdagar som hölls i Gnesta varje månad 7 råmar och grisar skriker, torghandlarna ropar ut sina hade tjänstefolket ledigt. Då kunde det hända att 6 Järnvägs- Stora varor. Musiken från positivhalarna ljuder över området ” husbondfolk lockade en. Hugade arbetsgivare hörde 14 stationen 5 Torget Väst av sig och konkurrerade högljutt med varann genom ra Stor och vid karusellen och skjutbanan flockas de nöjeslyst- 13 gatan 11 3 4 26 27 12 1 2 24 25 att undan för undan höja budet för att få en piga med Östra Sto na. Invid stationshuset finns stånd uppställda överallt: 8 15 rgatan 16 gott rykte att ta tjänst hos dom. – Du fåt en tia mer i 9 17 hattmakare, repslagare, liehandlare, sadelmakare, kara- 19 21 T orggatan mellförsäljare, ullhandlare, slaktare och många andra månaden hos mig! – Jag bjuder 20, ta tjänst hos mig! 10 18 18 T Stina Karlsson, född 1903 in 22 ropar ut sina varor till marknadsbesökarna. Marknads- gsh 20 atan u lg Sko 23 s

dagarna i Gnesta får man inte missa. De är ett folknöje g

a

t a

och samtidigt en livsnödvändighet. GNESTA n 5000 personer gästade Gnesta under dessa dagar. Det

Med järnvägen utvecklades Gnesta till en betydelse- fanns en lastkaj i bangårdens västra del där kreaturs- Freja- full handelsplats. Tidigare hade djurmarknaden hållits marknaden hölls. Vissa djur lastades vidare för tågtran- skolan N i Önnesta i Björnlunda, men när Gnesta fick järnvägs- sport och försäljning eller slakt på annan ort. Sju till station flyttades marknaden hit. Kreatursmarknaden åtta järnvägsvagnar kunde lastas med djur. som hölls varje år i Gnesta var så viktig att den fanns S läs mer på andra sidan angiven i den tidens almanacka. Folk reste långväga för att sälja och köpa hästar, kor, grisar och får. Ungefär 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron 26 Det berömda ölet

hembygdsförening hembygdsförening 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation f r u s t u n a f r u s t u n a

spår Gnesta marknad 1889. Marknaderna bredde ut sig över en stor yta; från Storgatan vid Bryggar- Gnestadagen 1989. Nutidens marknader ar- bron ända till torget som låg väster om stationsbyggnaden. rangeras första lördagen i juni med knallar rör från hela landet och besökare i flera tusental. Till vänster: Två återkommande marknadsbesökare som utmärkte sig i början av 1900-talet var den småväxte ”Lilleman” och den storväxte ”Finnviken” (som hette Hjalmar Karlsson och I samarbete med: och bodde på Finnviks gård i Gnesta).

En del av Region Sörmland

tema ledningar tema ledningar ledningar och och rör rör spår

frustuna hembygdsförening ” arrestlokalen till Tingshuset.arrestlokalen behövdes enextraarrestlokal. På 1920-talet förlades Storgatan), fylldessnabbtvidstormarknaderna. Därför strax före bron(nuvarande tillBryggeriholmen östra bröt oftaslagsmål.Den ordinarie arrestlokalen somlåg sade undermarknadsdagarna ochframåtkvällen ut- under marknaderna. Det var- vanligt attfolkblevberu ett litetrött hussomanvändes somextraarrestlokal I Tingshusbacken, någrameternedanförtallen,ligger och svällt ut. När hadetallenanpassatsigtillden ringentogsbort en järnring.Där bandmarknadsbesökarna sinahästar. na utväxt beror påatttallentidigare var förseddmed ”midjan”växt runt någrameterupppåstammen.Den- spår eftermarknaderna iGnesta. Tallen harenstorut- Här i Tingshusbacken kanniseentallsombärtydliga som permanentamarknadsstånd. Östra Storgatans affärer byggdes bodarsomfungerade tillgång, kundernaströmmade till.Ianslutningtill Också fördefastaaffärerna var marknaderna enstor från Stockholm. om ibygden komförattsäljasinakalvar tilluppköpare oktober. Varje tisdagvar det”kalvdag” dåböndernarunt sökt. Stormarknader höllstvå gångeromåret iapriloch gen imånadenvar dettorgdagsomocksådenvar välbe- I Gnesta höllsintebarakreatursmarknad. Första tisda- Smågrisar ochkarameller 1900-tal. Från vänster HilmerHuselius, Tengvall, GeorgRuth Carlsson, Nyman, Konstantin Alice och Gustafsson Karlsson. föraffärsinnehavarna också iGnesta.Härsyns fleraTill förtjänst vänster: innebargod affärsidkare Marknaderna framför sinabutiker tidigt texten Edith, född 1905 jag attpappavar full. Hanvar mycket förattfesta. Lördagar Gnestatorgdagar och var visste enfasa. Då

börjar

på

andra

sidan ”Historien iSörmland””Historien finnsatt finnspåmångaplatser sepå ilänet. Alla skyltar ” syns tillvänster ibild. I anslutningtillÖstra Storgatans restaurang affärer och byggdes enrad islutet av1800-taletsomfungerade bodar sommarknadsstånd. Bodarna Sive Karlsson, född 1919 Sive Karlsson, tog betalt. och vem somskullehavad, vägde jagfisken påbesman sig var medandeträtte singäddaurlådanoch om gick bra. Jagfickenfast kundkrets. Tanterna rev åt varDet mycket såaffärerna ontommatunderkriget, gäddorna isockerlådan fortillGnesta. påcykeln och gädda fickjag. Lördagarna lastadejagdestenfrusna med ståndkrokfiske. Isenvar menbra tjock, med Marieberg. Högg påallmänningen,menhannockså jaghosmormorpådetnärbelägnavintern bodde var Då jagvuxenkriget. hadeegencykel. och Den andraMin torghandel gjorde jagundersenaste www.sormlandsmuseum.se ” Sive Karlsson, född 1919 Sive Karlsson, vandrande över isenmedhenne. Gullros lysteljust fläckiga. långväg närpappakom Smålandskorna var vad vikallade ”blommiga”, av Persson Larsson, och kreaturshandlare. ett tillfälle vet jagattpappaköpte en”smålandsko” vara uppoch skullefödas De slaktfärdiga tilljul. Vid för minfar attkomma köpa ditoch ettparsmågrisar. mycket uträttas. torgdag April var detmycket viktigt En dagimånadenvar dettorgdag därskulle och En del av Region Sörmland av Region En del I samarbete med:

f r u s t u n a hembygdsförening Billig tomtmark på berget Frösjön

Innan Gnestahöjden bebyggdes gick Sigtuna gårds kor lena som till exempel bruken. Medan bruken var en- 7 och betade här. När järnvägen byggdes växte samhället hetligt planerade med raka gator och rader av identiskt 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget och hagen förvandlades till ett livligt bostadsområde. lika hus, var områden som Gnestahöjden oregelbundna Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 Rallare som byggde järnvägen var de första invånarna. och oförutsägbara. Man tog sig fram på leriga, sling- 12 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan De slog sig ner här från och med 1860-talet. Att man rande stigar, och bebyggelsen hade skiftande stilar och 16 9 17 1919 21 T bosatte sig uppe på den otillgängliga platån beror på varierande kvalitet. Husen på Gnestahöjden blev av- orggatan 10 18 att tomtmarken här var billig. speglingar av ägarnas personlighet, kunnande och eko- T in 22 gsh nomiska förutsättningar. 20 atan u lg Sko 23 Rallarna byggde till viss del själva sina hus. Tim- s

g

a

t a

ret hämtades från närbelägna skogar, ofta knuttimra- I dag ser vi Gnestahöjden som en idyll. Men i slutet av GNESTA n de man husen. Efter hand kom Gnestahöjden att bli 1800-talet var trångboddheten svår här, och bostads- framförallt hantverkarnas bostadsområde. Här fanns standarden mycket enkel. Många bildade familj men Freja- skolan plåtslagare, smeder, borstbindare, målare, snickare, sa- ofta fick man hålla till godo med bara ett rum och N delmakare, tapetserare, murare, repslagare, stenarbetare kök. Där kunde en familj på upp till tio personer bo. och skräddare. Arbete och boende kombinerades på den här tiden. S Gnestahöjden är ett exempel på de nya samhällsbild- Hantverkare och handelsmän i Gnesta bodde i allmän

ningar som stod i bjärt kontrast till de äldre samhäl- läs mer på andra sidan 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp

hembygdsförening – Vattentornet

hembygdsförening

11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration –

f r u s t u n a – Telefonen f r u s t u n a Elektron 26 Det berömda ölet Ekensholm på nuvarande Parkvägen 3. Bilden är tagen i slu- 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet tet av 1800-talet. Huset finns kvar i ombyggt skick. – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation hembygdsförening spår Taborsberg på nuvarande Trappgatan 6. Bilden rör är tagen 1910 . Huset finns kvar. f r u s t u n a I samarbete med: och Till vänster: Utsikt från Gnestahöjden.

En del av Region Sörmland

tema ledningar Billig tomtmark på berget

t e x t e n b ö r j a r på a n d r a s i d a n

het i huset där rörelsen bedrevs. Ofta bodde också de Vi bodde där uppåt vattentornet i en stuga som hette anställda i arbetsgivarens bostad. Man kunde också ha Marieberg. Det var bara ett rum och kök, och där bodde vi sju personer. Frysa fick vi göra alldeles fasligt, för andra inackorderingar. De flesta drygade ut kassan ge- ” den där kåken var så kall och dragig. Jag minns att vi nom naturahushållning, man odlade i trädgårdarna, låg på knäna i hörnen och knackade bort is, det var fiskade, plockade bär. Man hade höns, grisar och kan- så mycket fukt och tjäla annars när den smälte. Inget ske en häst. Det var svåra tider i Sverige med svält och att elda med hade vi heller. Vi frös så det var rysligt. Ohyra var det där, och vi ungar var fulla av lus. Så var massutvandring till USA. För många på Gnestahöjden det inte bara hemma, det var likadant överallt i alla var varje dag en kamp för överlevnad, medan de som familjer – loppor, lus och vägglöss. Såpa var det enda blev framgångsrika hantverkare eller handlare fick det rengöringsmedel som fanns, men man kunde ju inte ge sig till att köpa såpa när man inte hade pengar att hembygdsförening

bättre ställt. köpa mat för, det hade ju inte varit klokt. Ja, vi fick I den här miljön frodades folkrörelserna, de frireligiö- svälta vi ungar, vi hade inte något att äta ibland. Och

f r u s t u n a jag kommer ihåg att vi åt två på samma tallrik. sa byggde bönehus och arbetarekommunen ett Folkets Gustav och Hanna Andersson med sönerna John och William, fram- Carl Axel Teodor Ericson född 1892 på Gnestahöjden, fadern hus. för deras hus på Skolgatan 3. Bilden är tagen på 1910-talet. var diversearbetare och hade mist ena armen i en olycka. hembygdsförening

f r u s t u n a e r i k s s o n

s t e n

Gnestas äldsta hus ligger på hörnet Skolgatan/Mosebacke. Huset fanns redan på Gnestahöjden när den började bebyggas 1862. spår hembygdsförening rör

och f r u s t u n a I samarbete med: Rallaren Carl Petter Palmkvist (sittande på bänken) med fru och släkt. Han byggde sitt hus på Terassvägen 11 på 1860-talet. I en uthusbyggnad ­öppnade han Gnestas första speceriaffär.

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Klockan 22 släcktes lamporna Frösjön

På 1600-talet började man använda rovoljelampor 7 för att belysa gatorna. På 1850-talet slog gasen ige- 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget nom i som gatubelysning i Sveriges städer. Med hjälp Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 av gaslamporna ville man bekämpa smuts, mörker och 12 1 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan brottslighet. 16 9 17 19 21 T orggatan Men fortfarande på 1800-talet var man beroende av 10 18

T Annons i Gnesta nyheter 1927 in 22 dagsljuset för det man företog sig inomhus; arbete, läs- gsh 2020 atan u lg Sko 23 ning, hushållssysslor, samvaro. Endast eldstaden och s

fortfarande utan elektricitet. När solen gått ner var g

a

t a

talgljusen kunde skänka svagt ljus efter mörkrets in- ­fotogenlampor den vanliga belysningen på 1910-talet. GNESTA n brott. Vaxljus och stearinljus var för dyra att använda Under första världskriget uppstod brist på många va- till vardags. På 1860-talet kom fotogenlampan till Sve- ror, och fotogen och stearinljus ransonerades. Man fick Freja- skolan rige. Även i fattiga hem kostade man så småningom på ofta sitta i mörkret. Lösningen för Gnesta stationssam- N sig en fotogenlampa som man hängde över köksbordet. hälles elektrifiering blev ångmaskinen. Fotogenlampan upplevdes av många som ett mirakel, De första försöken att framställa elström gjordes på S men dess räckvidd var begränsad. 1910-talet i bröderna Anderssons snickerifabrik i fast- En stor nyhet kom omkring 1880 då man började an- igheten Oskarshamn på Skolgatan 5. Försöken fullfölj- 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och vända elektrisk belysning och glödlampor i Sverige. 2 Tack vare stationen järnvägshotellet des i deras nya fabrik, Strömsvik, i hörnet Västra Stor- – Järnvägsstationen Men elektrisk ström var dyrt och bara de rika hade gatan – Mariefredsvägen. 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen råd. Först i början av 1900-talet fick elektrisk belys- 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – På sensommaren 1916 drog bröderna Andersson låg- – Vattenhästen ning större spridning. 1916 lystes 40 procent av lägen- Stinsbostaden i Dagaberg spänningsledningar från fabriken vid Strömsvik och i 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller heterna i Stockholm upp av glödlampor. – Banmästarbostaden – Marknader oktober det året tändes de första elektriska lamporna i 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget Men skillnaden mellan städerna och landsbygden var samhället. – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna stor. Gnesta var som många andra mindre samhällen läs mer på andra sidan – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen Här på Skolgatan 5 – Godsmagasinet byggde år 1880 Anders 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Petter Andersson fast- Elektron igheten Oskarshamn. I 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet ett av rummen startade – Vägar han en snickerifabrik. 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan Omkring sekelskiftet – Gästgiveri och skjutsstation 1900 byggdes en särskild spår fabriksbyggnad (gaveln på den byggnaden ses rör mellan de två bonings- husen) där man började I samarbete med: och prova möjligheterna att framställa elström.

En del av Region Sörmland

tema ledningar Klockan 22 släcktes lamporna

texten börjar på andra sidan

Bröderna Andersson lät inreda delar av snickeriet som elverk. De hade själva stor nytta av elektriskt ljus i sin verkstad. I snickerifabrikens maskinrum ställdes två generatorer som drevs av en ångmaskin, och man kunde börja distribuera el. Elledningsnätet byggdes ut successivt över samhället. Det var en stor framgång att de flesta invånare i Gnesta hade elbelysning vintern 1917-18. Kvaliteten på belysningen var inte den bästa, och klockan 22 var det bestämt att alla lampor måste släckas.­ a r k i v

Elverket i bröderna Anderssons snickeri blev dock inte långvarigt. Redan hösten 1918 byggde Älvkarleby a n d e r s s o n s kraftverk ut sitt elnät från Södertälje till Gnesta och g r e ta

elverket i bröderna Anderssons fabrik avvecklades så -

småningom. a n n a

Med elekriciteten kunde nu aktiviteterna och samvaron i hemmet fortsätta efter mörkrets inbrott. I fabriker och andra arbetsplatser kunde arbetet utföras oberoende av Anderssons snickeri låg här på Skolgatan 5 fram till 1914 då snickeriet flyttade till Mariefredsvägen. Här syns de anställda utanför snickeriet på Mariefredsvägen omkring 1920. Sittande David Malmström, Viktor Samuelsson. Stående Albert Hjelm, Förnerud, Evert Lysell, Oskar Jansson, Olle dagsljus. Glödlampan lyste med jämt starkt sken utan Andersson, Gunnar Larsson, Gerhard Andersson. att lukta eller sota ner. Nu kunde man läsa även under dygnets mörka timmar. På så vis spelade glödlampan en viktig roll för folkbildningen. Det var stabila gubbar. De kunde sitt snickeri och var Vi barn som är födda på 1930-talet - Ann Charlotte, Så småningom kom genombrottet för alla de elektris- jätteskickliga. Hjelm var fantastisk på att renovera Kjell, Kurt och jag - fick följa med till torget vart ka apparater som skulle revolutionera hushållsarbetet. ” möbler, kunderna stod bara och gapade. Vi barn fick ” efter vi växte. Det var en stor upplevelse att komma inte vara på snickeriet, inte där det var maskiner. När Den elektriska spisen slog igenom på 1930-talet och ”ned till Gnesta”. Folkvimlet och alla affärer och jag föddes var det elverk där, det fanns en ångmaskin kylskåp blev allt vanligare. På 1950-talet kom tvätt- fönster som strålade av ljus vintertid. Hemma fick med remmar. Det var en man som eldade. Men elen vi elektricitet indraget först 1942. Vi var vana vid och diskmaskinen och en rad andra elektriska hjälpme- var bara påslagen till en viss tid på kvällen. mörkret och Primus-lyktor. del. De nya elektriska apparaterna i kombination med Anna-Greta Andersson, född 1918, dotter till Emil Marianne Ohlén, född på 1930-talet utanför Gnesta. vatten- och avlopp innebar en enorm avlastning i hus- Andersson, ägare av Anderssons snickeri där Gnestas första elverk startades. spår hållsarbetet. Snickeriverkstaden på Skolgatan ställdes iordning på söndagarna rör för att användas till Baptistsamfundets bönemöten, där familjen Andersson också deltog. och I samarbete med:

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Träffpunkt vid vattencisternen Frösjön

Länge hämtade invånarna i Gnesta sitt dricksvatten ur pumpade upp ytvatten från Frösjön, som sedan pum- 7 brunnar. En låg där Tingshuset nu står, och en annan pades vidare genom en ledning till vattencisternen på 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget vid Dagaberg på Dagagatan. Särskilt gott vatten fanns höjden. Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 i en källa i Visbohammars hage. Man fick ofta gå långt 12 1 2 24 25 Pumpstationen vid Ö Storgatan benämndes Kurran av Östra Sto 8 15 rgatan för att nå en brunn, och det var ett tungt arbete att få 16 den anledningen att det på andra våningen fanns en 9 17 19 21 T 21 hem vattnet. För rengöring användes vatten från Frö- orggatan arrestlokal. När man pumpade vatten blev skorstens- 10 18 sjön. T in 22 muren så varm att temperaturen steg till bastuvärme i gsh 20 atan u lg Sko 23 Gnestahöjden fick fler och fler invånare, och vatten- arrestlokalen. s

g

a

t a

frågan måste lösas för dem. På många håll vid den här GNESTA n Men det fanns fortfarande inga vattenledningar i sam- tiden byggdes vattencisterner för att förse den ökande hället. Hit till Vattugränd fick alla som bodde på befolkningen och industrin med vatten. Freja- Gnestahöjden komma för att hämta sitt vatten. Det skolan N 1897 byggdes en vattencistern här i slutet av Vattu­ var vanligt vid den här tiden att man tog sitt vatten gränd på Gnestahöjden. I den låga byggnaden fanns direkt ur sjöar. Men de som var mer nogräknade före- en cistern som fylldes med vatten. För att få upp vatt- drog att hämta dricksvatten i brunn eller källa och att S net så högt upp byggdes en pumpstation invid nuva- använda Frösjövattnet bara till rengöring.

rande Ö Storgatan vid bron till Bryggeriholmen. Detta 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass läs mer på andra sidan – Järnvägsrestaurangen och pumphus rymde en ångpanna med pumpmaskin som 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – hembygdsförening

– Telefonen Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet

hembygdsförening – Vägar

f r u s t u n a 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation

spår f r u s t u n a rör Gnestahöjden och Bryggeriholmen i slutet av 1800-talet. Högst upp på kullen syns vattencisternen, fjärde huset från höger. rör Till vänster: Taborsberg på Vattugränd (idag Trappgatan 6) i slutet av 1800-talet. Bakom bostadshuset syns vattencisternen. Hanna Karlsson står och utanför huset. I samarbete med:

tema ledningar En del av Region Sörmland

tema ledningar Träffpunkt vid vattencisternen

texten börjar på andra sidan

I dag är vattencisternen vid Vattugränd riven. Pump- När de tagit bort vatten­ huset vid Ö Storgatan är också rivet. cisternen fortsatte män- ” niskor att komma hit. Utsikten från cisternen var hänförande. Här hämta- Cementplattan som vat- de man inte bara sitt vatten, man hann också med att tencisternen stått på fanns njuta av vyn och samtala med grannar och vänner. När kvar. Den kallade vi ”runda plattan” när jag var liten. cisternen togs bort fortsatte man att komma hit för ut- Vi kom hit och åkte rund- sikten och samvaron. bana med våra cyklar. På 1860-talet skedde ett genombrottet för anläggandet Några barn hade olympiska spel med trehjulingar här! av moderna vattenledningar i Sverige. Nu lades vatten- Många vuxna kom hit för ledningar i Stockholm, Göteborg och många andra stä- att umgås. Här fanns en

der. I huvudsak var vattnet i dessa första anläggningar hembygdsförening fantastisk utsikt som var till

ytvatten ur sjöar, och kontrollen av vattenkvaliteten för alla på ett naturligt sätt. var bristfällig. Fruktansvärda koleraepidemier, bland Ingvar Andréason, född 1935 f r u s t u n a

annat i Hamburg, gjorde att man så småningom i stör- Festklädda Gnestabor en sommarkväll på Vattugränd. re utsträckning började använda grundvatten.

1908 anlades den första vattenledningen i Gnesta, den Material från den gamla gick från pumpstationen till området Marieström nära vattencisternen använde järnvägsstationen. ” min morbror Nils Gustafs- son ”Barrskogsnisse” när Pumpstationen vid vid Ö Storgatan var i bruk till och han byggde sin dansbana med 1917 då en ny anläggning på Visbohammars gär- Barrskogen mellan Hållsta de stod klar, denna pumpade upp grundvatten till det och Hallebro nya vattentornet som byggdes 1913–14 vid nuvarande Chrisina Frohm, född 1948 Frejaskolan. hembygdsförening

k a r l å k e r

f r u s t u n a s ö r e n

Pumpstationen på Visbohammars gärde. spår rör och I samarbete med: Till vänster: Vattencisternen stod bakom Taborsberg på Vattugränd (idag Trappgatan 6) , på samma plats som tegelhuset står idag.

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Sköna bad i Högbo Frösjön

7

6 Järnvägs- När Gnesta tog form under 1800-talets andra hälft, stationen Stora 14 5 Torget Väst värmde man fortfarande upp bostäderna med ved­ ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 spisar, kaminer, öppna spisar och kakelugnar. I ­Sverige 12 1 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan 16 fick kakelugnen en speciell ställning, genom­brottet 9 17 19 21 T orggatan kom i slutet av 1700-talet. Ett nytt kanalsystem i 10 18 1

T ­kakelugnarna uppfanns där röken leddes i kringeli- in 22 gsh 20 atan u lg krokar; först upp i mitten av kakelugnen, sedan de- Sko 23 s

g

a t

lade den sig i toppen och leddes ner på var sin sida a

GNESTA n om mittkanalen, därefter bakåt och uppåt igen. Ka-

kelugnarna blev genom kanalsystemet mycket effek- Freja- skolan tiva. Nu behövde man bara elda två till tre brasor för N att hålla ugnen varm hela dygnet. Kakelugnsmakaren hade hög status som hantverkare. När skråväsendet a r k i v upphörde i mitten av 1800-talet försvann många av de S mindre fabrikerna och ersattes av större kakelfabriker. 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass

På Gnestahöjden bodde en kakelugnsmakare Jönsson i a n d r é a s o n s – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet slutet av 1800-talet. – Järnvägsstationen

i n g va r 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen Under 1930-talet började de vattenburna elementen Huset på Högbovägen 3 hade 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – dyka upp i bostäderna. Elementen värmdes upp av centralvärme och badrum med – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg vattenklosett och badkar. 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller värmepannor som installerades i källarna. Man eldade – Banmästarbostaden – Marknader med sågspån, ved eller koks. Även i flerfamiljshus hade 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget

m u s e u m – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden man värmepannor som eldades på detta sätt. Fastig- 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna hetsskötarna fick arbeta mycket hårt för att hålla pan- – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström nan varm. s ö r m l a n d s 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – a r k i v 22 Sköna bad i Högbo

Posten – Bostadsuppvärmning Här på Högbovägen 3 byggde murare Edvin Andréa- Vårat hus var mycket modernt för 1930-talet, med 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd son ett funkishus åt sig och sin familj 1934. Huset blev – Vatten och avlopp – Vattentornet centralvärme, vattentoalett och badkar. Eftersom 11 Ostar, fröer och tändstickor a n d r é a s o n s

24 Rallarna som byggde järnvägen mycket modernt för sin tid med vattentoalett, badkar släkt och vänner inte hade såna bekvämligheter, bjöd – Godsmagasinet ” 25 Telefonstationens kvinnor och centralvärme. Dessa bekvämligheter var familjen vi in till badkvällar hemma. Alla möjliga kom och 12 Administration och muntration –

i n g va r – Telefonen Elektron nästan ensam om i Gnesta på den tiden. I källaren in- njöt av varma bad hos oss. Efteråt drack man kaffe 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet tillsammans. – Vägar stallerade Edvin en varmvattenberedare. Denna eldades 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud med koks eller ved som han sågade och klöv själv. På Ingvar Andréason född 1935, son till murare Edvin – Banvaktstugan Andréason som byggde huset på Högbovägen 3. – Gästgiveri och skjutsstation spår morgonen öste Edvin i koks innan han gick till arbe- rör tet så att huset skulle hålla sig varmt tills familjen kom rör hem fram mot kvällen. och I samarbete med: Berta, Edvin och Marian Andréason. Edvin byggde huset på Högbovägen 3.

tema ledningar En del av Region Sörmland

tema ledningar Sköna bad i Högbo

texten börjar på andra sidan

Under 1950-talet slog oljan igenom och många monte- I Gnesta får många idag sin värme genom ett fjärr- rade oljebrännare på sina värmepannor. Oftast använ- värmeverk som ligger i Vackerby industriområde. Här des tjockolja som spred rökmoln och sot, och innehöll framställs värme ur biobränsle (flis från timmerstock- många ämnen som var farliga för människan och mil- ar) som kompletteras med dieselolja vintertid. Fjärr- jön. Den byttes så småningom ut mot en tunnare olja värmeverk har funnits i Gnesta sedan 1980-talet. och rökgasreningsanläggningar installerades. Frejaskolan uppe på Gnestahöjden har en speciell upp- Sverige blev beroende av oljan för uppvärmning och värmning. Man kombinerar där det var ett hårt slag när oljekrisen kom på 1970-talet. fjärrvärme och bergvärme, som Oljebolagen menade att världens oljetillgångar höll på kommer från 11 stycken cirka att sina och oljepriset höjdes dramatiskt. Varje kom- 180 meter djupa borrhål. Över- mun startade en energisparverksamhet och man upp- skottet används till att nattetid m u s e u m rättade en plan för att komma ur oljeberoendet. Elek- värma upp bassängvattnet i Fre- triciteten som uppvärmning blev mer och mer ett jahallen, som ligger i anslutning

alternativ. Kärnkraftverk byggdes i Oskarshamn 1971 till skolan. s ö r m l a n d s och i Forsmark 1980. Som ett resultat av oljekrisen gick många över från olja till el för uppvärmning av sina villor på 1980-talet.

På 1970-talet byggdes många fjärr­värmeverk för att spara energi. I dag är fjärrvärme den vanligaste upp- värmningsformen. Fjärrvärme kan utvinnas ur kol, na- turgas, olja, sopor, avloppsvatten, bergvärme eller spill- värme. Värmen distribueras till våra hem genom rör som grävs ner eller som läggs i kulvertar under jorden. Ett rör leder det uppvärmda vattnet ut till hushållen och det andra leder avsvalnat vatten från hemmen till- baka till värmeverket. I dag finns sådana rör överallt i jorden, nödvändiga för att vi ska hålla oss varma i våra Värmepumpen i bergvärmeanläggningen på Frejaskolan. Köldbärarsidan med anslutningarna till de elva borrhålen i berg­ bostäder. värmeanläggningen i Frejaskolan.

spår rör Till vänster: Fjärrvärmeverket i Vackerby industriområde har funnits sedan 1980-talet. och I samarbete med:

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Dricksvatten från hög höjd Frösjön

På 1860-talet hämtade Gnestaborna sitt dricksvatten byggas i Sverige, så också i Gnesta. I vattentornen kun- 7 i brunnar. En brunn låg vid Tingshuset, en annan på de stora mängder vatten lagras. Genom sin höjd och 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget Dagagatan. Särskilt gott vatten fanns i en källa i Vis- höga placering jämnar vattentornet ut trycket i led- Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 bohammars hage. Många fick alltså gå långt för att få ningarna så att vattnet når högst upp i flerfamiljshus 12 1 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan tag på dricksvatten. För rengöring och annat använde och längst ut i ledningsnäten. 16 9 17 19 21 T man vatten som hämtades direkt ur Frösjön. orggatan Vattentornet i Gnesta stod färdigt 1914. Sedan upp- 10 18

T in 22 1897 byggdes en vattencistern i slutet av Vattugränd fördes en ny pumpstation vid Visbohammar varifrån gsh 20 atan u lg Sko 2323 på Gnestahöjden. Det var en låg, takförsedd cistern dit vattnet transporterades genom en ledning till vatten- s

g

a

t a

vatten pumpades upp ur Frösjön via ett pumphus vid tornet Gnesta får fortfarande sitt vatten från Visbo- GNESTA n Östra Storgatan. Man fick själv hämta sitt vatten vid hammar. I Visbohammar pumpas grundvatten upp ur cisternen. Enköpingsisälven, en älv som rinner arton meter under Freja- skolan jorden genom rullstensåsen. Gnestaborna fick genom N Gnesta växte och hushållen, handeln och industrin detta dricksvatten med hög kvalitet. I samband med fick behov av större mängder vatten. I samband med att man byggde vattenledningar började vattentorn att S läs mer på andra sidan

1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen 16 Ett underligt fordon 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – hembygdsförening

22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet f r u s t u n a 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan – Gästgiveri och skjutsstation

spår hembygdsförening rör

f r u s t u n a I samarbete med: och Utsikt från vattentornet på Gnestahöjden. Till vänster: Vattentornet på höjden 1914. En del av Region Sörmland

tema ledningar Dricksvatten från hög höjd

texten börjar på andra sidan

att vattentornet byggdes fick större delen av samhället indraget vatten; arbetsplatser, serviceinrättningar, bo- städer osv.

Vattentornet ritades av den kände väg- och vattenbygg- nadsingenjören Helge Gustaf Torulf. Han var en ofta anlitad konstruktör i Sverige men också utomlands, till exempel i Berlin och USA. Byggnaden är ett av de första exemplen i Sverige på vattentorn som är byggda med skelettkonstruktion av betong, med utskjutande överbyggnad och därmed väl synlig cistern, samt enkelt putsad fasad. Vattentornet är ett pionjärarbete, byggt av byggmästare Edvard Blomberg som var Gnestabo, och en snickare vid namn Hellström. m u s e u m

Vattentornet är väl bevarat invändigt. I mitten finns ett vattenrör samt en mätsticka som visade cisternens s ö r m l a n d s aktuella vattennivå. Via en trappa med 125 steg nås en första våning. Från den finns ytterligare en trappa till kupolens träkonstruktion. hembygdsförening Tornet är 28 meter högt och har genom sin höga väl synliga placering blivit en symbol för Gnesta. När f r u s t u n a stadsmiljörådet gjorde en omröstning 2002 om vilka byggnader som var mest omtyckta, röstades vattentor- Vattentornet stod färdigt 1914. I förgrunden syns fr. v. byggmästa- re Blomberg, snickare Hellström och folkskolärare Ludvig Johans- net fram som ”alla tiders bästa byggnad i kommunen”. son med sonen Lennart.

Gnesta expanderade och ett nytt vattentorn med högre kapacitet byggdes på Österkärvsplatån och stod färdigt 1977. Då togs det gamla vattentornet som rymde 250 kubikmeter vatten ur bruk. Det nya vattentornet rym- hembygdsförening

mer 2000 kubikmeter vatten som är den mängd som 1700 hushåll i Gnesta förbrukar under 36 timmar. spår f r u s t u n a rör Interiör från det gamla vattentornet. och I samarbete med: Till vänster: Gnestas nya vattentorn ligger på Österkärvsplatån och stod färdigt 1977.

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Rallarna som byggde järnvägen Frösjön

När järnvägen stod klar 1862 började samhället Gnesta mente arbetskommenderades dessutom då västra stam- 7 växa fram. Järnvägen skapade förutsättningar för han- banan byggdes. 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget del och industri. Där tågen stannade gick det att få ar- Väst Gnesta station var ett komplicerat byggnadsprojekt. ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 27 bete. I stationssamhällena växte befolkningen. 12 1 2 2424 25 Platsen låg tidigare under vatten och var en del av Frö- Östra Sto 8 15 rgatan 16 Det var uppe på Gnestahöjden som de första bosättar- sjön. För att dra rälsen och bygga stationen var man 9 17 19 21 T orggatan na i Gnesta valde att slå sig ner. De nya invånarna var var tvungen att göra en s.k. sjösänkning och fylla igen 10 18

T in 22 rallare som byggt järnvägen och nu blev bofasta. Ral- delar av Frösjön så att det blev land istället. Sjösänk- gsh 20 atan u lg Sko 23 laryrket var ofta en fas i livscykeln. När man gifte sig ningar förekom vid den här tiden annars för att vinna s

g

a

t a

slutade man som rallare och försörjde sig genom andra åkermark. GNESTA n yrken. Rallarna sprängde tunnlar och schaktade grus, de Freja- Under andra hälften av 1800-talet byggdes ungefär byggde broar och dammar, de lade syllar och räls, mil skolan N 10 000 km järnvägar i Sverige. Omkring 20000 man efter mil. En baningenjör ledde arbetet med hjälp av var sysselsatta varje år med järnvägsbygget. Järnvägarna en schaktmästare. Under dem arbetade flera olika ar- var den tidens största byggnadsföretag, mycket större betslag: Bergssprängarna, schaktlaget som korpade och S än kanal- eller vägbyggen tidigare varit. körde ut grus och sten, tipparlaget som arbetade med

att forma rälsbanken, grusarlaget som spred grus längs 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass Det var landsbygdens och städernas sämre ställda som – Järnvägsrestaurangen och banan och till sist rälslaggarlaget. 2 Tack vare stationen järnvägshotellet rekryterades till de stora byggena, många bonddrängar – Järnvägsstationen läs mer på andra sidan 16 Ett underligt fordon blev rallare. 700 indelta soldater från Sörmlands rege- 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan

hembygdsförening 23 Dricksvatten från hög höjd

Till höger: Stora hotellet och – Vatten och avlopp – Vattentornet a r k i v

stenmuren som går längs 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen bergsväggen bakom trappan – Godsmagasinet f r u s t u n a byggdes 1904 av rallare som 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen förstås var skickliga murare Elektron och stenarbetare. 30 man var 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet sysselsatta med bygget och – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan arbetarna dokumenterades i hembygdsförenings 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan ett grupporträtt. – Gästgiveri och skjutsstation

spår Till vänster: Carl Petter Palm-

spår f r u s t u n a

kvist var en av rallarna som , rör slog sig ner på Gnestahöj- rör den omkring 1862 och blev n i l s s o n

handlare. Här syns han till- a I samarbete med: och och sammans med sin fru Hedvig Katarina. c a r l

tema ledningar En del av Region Sörmland

tema ledningar Rallarna som byggde järnvägen

texten börjar på andra sidan

Arbetslagen kunde vara mellan fem och femtio perso- Mellan 1940-1958 pågick arbetet med att lägga dub- ner, ofta en sammansvetsad enhet. Man delade både belspår mellan Stockholm och Göteborg. Återigen ar- bostad och fritid och levde mycket enkelt. Rallarna betade upp till 200 rallare med spårbygget och många hystes in hos ortsbefolkningen eller sov i baracker. Ral- bodde tillfälligt i Gnesta. Även då slog sig flera rallare larlagen blev ett nytt inslag i vad som tidigare varit sedan ner permanent på orten. ganska isolerade bygder.

I början av 1900-talet byggde rallare troligen både Rallarna hade en sorts gloria, de var eliten. De var stenmuren som går längs bergväggen och den långa starka så in i helsike! De bar räls på axlarna som vägde

100 kg, en på vardera axel tog de som ingenting. a r k i v trappan upp från Östra Storgatan. Den skulle under- ” lätta förbindelsen mellan Gnestahöjden och stationen. Rallarna kunde slåss så det stänkte om det. De kom

med kniv i sidan och brännvinsflaskan, och slogs om f r o h m s Trappan fick namnet Harsprånget i folkmun, efter flickorna på dansbanan. Drängarna var inte glada, de Hugo Hahr. som tillsammans med källarmästare Albert blev av med tjejerna. c h r i s t i n a Jones bekostade trappbygget. Trappan har 130 steg och Lennart Frisk, född 1938, son till överbanmästare John Frisk tillhör de längsta i Sverige. i Gnesta. Rallare under dubbelspårsbygget på 1940-talet. a r k i v

hembygdsförening

f r u s t u n a

Stationsområdet och Ö Storgatan med sitt handelshus förbands med Gnestahöjden i början av 1900-talet genom den trappa som ligger hembygdsförenings på andra sidan gatan (intill handelshuset). f r u s t u n a , hembygdsförening spår n i l s s o n

a

rör f r u s t u n a c a r l Gnesta stationsområde var ett komplicerat byggnadsprojekt för rallarna. Man var tvungen att göra en så kallad sjösänkning – delar av Frösjön och fylldes igen så att det blev land istället. På den nya landremsan byggdes sedan järnvägen. Bilden är tagen 1935. I samarbete med: Till vänster: Rallare i Gnesta tidigt 1900-tal.

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Telefonstationens kvinnor Frösjön

1876 uppfanns telefonen av skotten Alexander Gra- 1894 hade man ungefär trettio abonnenter i Gnesta- 7 ham Bell. Telefonen kom till Sverige 1877 och började området. 1906 hade antalet stigit till 116 och femtio 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget omgående tillverkas av L M Ericsson. Den fick snabbt år senare fanns det 5000 abonnenter i Gnesta. Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 2527 stor spridning i Sverige och i mitten av 1880-talet var 12 1 2 24 25 Järnvägsstationen var porten mot världen och en na- Östra Sto 8 15 rgatan Stockholm den telefontätaste staden i världen. 16 turlig plats för den nya tidens uppfinningar och fram- 9 17 19 21 T orggatan Gnesta var en av de första mindre orter i Sverige som steg. Telegrafen, som kom på 1860-talet och användes 10 18

T in 22 fick telefon. Redan 1883 öppnade Stockholms All- främst för att med koder meddela andra stationer om gsh 20 atan u lg Sko 23 männa Telefon AB som just etablerat sig i Stockholm, tågavgångar för att undvika tågolyckor, låg i stations- s

g

a

t a

telefonstation här. Allmänna telefonen hade bara en huset. Det var naturligt att också telefonstationen i GNESTA n linje till Stockholm, vilket medförde lång väntan om Gnesta förlades till järnvägsstationens expedition där man ville telefonera dit. Det var dyrt att ha telefon, den sköttes av stationsskrivarna. Den första telefo- Freja- skolan men det fanns tjugo abonnenter i Gnesta 1896. Bland nen för allmänt bruk i Gnesta sattes upp i järnvägssta­ N abonnenterna märks skomakare A. G. Andersson på tionens väntsal. Men så småningom kom telefonstatio- Mosebacke, slaktare A. P. Andersson på Emmadal, ur- nen att ligga på flera andra adresser i Gnesta. S makare Oskar Forslund i Fredriksdal och möbelsnick- I början fanns det många privata telefonnät runt om i are J. Åkerblom i Johannesberg. Det fanns också två Sverige. Men det statliga Telegrafverket köpte i början 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass kvinnliga abonnenter, vilket var ovanligt på den här – Järnvägsrestaurangen och av 1900-talet upp dessa föreningar och Sverige fick ett 2 Tack vare stationen järnvägshotellet tiden, Christina Höglund som hade butik i fastigheten – Järnvägsstationen enda rikstäckande telefonnät. 16 Ett underligt fordon Gunhildsro och Frida Larsson med bageri i ­Taborsberg. 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken texten fortsätter på andra sidan 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron Telefonisterna på tele- 26 Det berömda ölet fonstationen i Gnesta 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar i slutet av 1800-talet. 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan Längst ill vänster: – Gästgiveri och skjutsstation spår Personalen på Gnesta spår telefonstation foto- graferades 1960 inför hembygdsförening rör nedläggningen. och I samarbete med:

och f r u s t u n a

tema ledningar En del av Region Sörmland

tema ledningar tema ledningarledningar och och rör rör spår

frustuna hembygdsförening 1960 vid avtackningen införnedläggningen. 1960 vidavtackningen Till vänster: Personalen påGnestatelefonstation fotograferades 1900-talet. Byggnaden finnsinte kvar. bl.a. menhärvar pensionat, Telegrafverket också inhyst av ibörjan Fastigheten Julienlyst påÖStorgatan mitt emotBryggeriholmen var upp ossmotinternetochtittarpåtvmedmobilen. skriver, fotograferar, filmar, lyssnarpåradio,kopplar Idag används mobilentillallatänkbarasaker. Vi talar, genomslag.kunde tänkasigattdenskullefåsåstort 1990-talet börjadedenblivar mansegendom.Ingen nen ficksittgenombrott på1980-talet.Men förstpå I dagärtelefonenviktigare ännågonsin.Mobiltelefo- arbetet eftersomtelefoninautomatiserades. nen iGnesta. 1960närstationenstängdesmistealla Omkring 50telefonistervar anställdapåtelegrafstatio- präglat kvinnoyrke trots dentekniskainriktningen. son. Att arbetasomväxeltelefonist komattbliettut- telefonist somsedankoppladevidare tillönskadper- När manringdeettsamtalfickförsttalameden texten Telefonstationens kvinnor

börjar

på

andra

sidan ”Historien iSörmland””Historien finnsatt finnspåmångaplatser sepå ilänet. Alla skyltar

f r u s t u n a hembygdsförening ” Telefonisterna påGnestatelefonstation 1934. 1930. Dagbladetssöndagsbilaga23nov.1800-talet. UrSvenska uppvuxenBerättat av iGnestaslutet kvinna av medbekantaoch röster. ett litet skåp medallamöjliga röster, någongångtill otroligtoch atthär, påväggen ipappaskontor, ha intresserade mig, menförattdetvar såunderbart Inte förattsamtalenbjudningen isocknen. angelägenheter eller skvaller från senaste fruarnas halvtimmeslångaavslöjande avnästans eller kreatursmarknader om höpriseroch grannars och tillbönders resonemangförtjust kontoret, försiktigtavklykan lyfte lyssnade och inpådettomma jagmigofta I hemlighetsmög www.sormlandsmuseum.se ” mellan 1947och1956. Vera född påtelefonstationen Nyman, 1929,arbetade ändå enväldigt finsammanhållningblandoss. ska”Där inte dusitta,därärminplats!”Mendetvar Jädrans närrikstelefonisterna kom, dååkte mandän. landstelefonister. var Det mycket hierarkier där. irikstelefonister,uppdelade lokaltelefonister och jagdäri10år. arbetade dit migigen.Sedan Vi var i dörren. Mammagavmigskällning skickade och var ganska skarp. attjagvände Jagblevsånervös telegrafkommisarie somhette Bergström hon och jag tillTelegrafverket förattsöka jobb. hadeen De Jag fyllde18åriaugusti 1947.Strax därefter gick f r u s t u n a hembygdsförening sent 1940-tal. Civilförsvarsövning påtelefonstationen iGnesta, En del av Region Sörmland av Region En del I samarbete med:

k e r s t i n a ltå k e r s a r k i v Det berömda ölet Frösjön

I varje stad och i många små samhällen startades under 7 1800-talets andra hälft många bryggerier. Bryggning- 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget en av öl hade i århundraden varit ett hantverk, nu ut- Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 26 27 vecklades den till storindustri. Inte minst berodde det 12 1 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan på järnvägstransporterna. Slutet av 1800-talet och en 16 9 17 19 21 T bit in på 1900-talet var bryggerinäringens glansdagar. orggatan 10 18 1905 fanns så många som 240 bryggerier i Sverige. T in 22 gsh 20 atan u lg Sko 23 Gnesta bryggeri startade på 1870-talet. De första ca s

g

a

t a

trettio åren skedde bryggningen i trähus vid stranden. GNESTA n På holmen fanns då flera hus vid vattnet. Här fanns lagerkällare för ölet, ett stall och andra utrymmen för Freja- skolan verksamheten. Förtjänsten från öltillverkningen var så höga mittbyggnaden innehöll brygghus och maltvin- N god att bryggare Liljefors 1896 lät bygga en stånds- dar. Den lägre vänstra byggnaden var jästkällare, och mässig disponentvilla åt sig. den låga byggnaden med skorsten var ångpannehus. S 1901 kom Otto Berggren in som delägare. Han hade Tack vare ångpannan kunde flera moment i tillverk- tidigare varit bryggmästare vid bryggeriet. Strax där- ningen ha maskinell drift. 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och 2 Tack vare stationen efter byggdes de bryggeribyggnader vi ser idag. Den t e x t e n f o r t s ät t e r på a n d r a s i d a n järnvägshotellet – Järnvägsstationen

a r k i v 16 Ett underligt fordon

3 Tåget krympte tid och rum – Bilen 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg b e r g g r e n s 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is

l e n n a r t 19 Billig tomtmark på berget – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd – Vatten och avlopp – Vattentornet 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen – Godsmagasinet 25 Telefonstationens kvinnor 12 Administration och muntration – – Telefonen Elektron a r k i v 26 Det berömda ölet 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar 27 Ett rum och kök vid banan 14 Diplomater och sändebud

b e r g g r e n s – Banvaktstugan spår – Gästgiveri och skjutsstation l e n n a r t

rör Bryggeriholmen i början av 1900-talet. Fr. v. vid stranden kallbadhuset (vit byggnad), sedan svagdricksbryggeriet med lager och svinstia, därefter lagerbyggnad med isdös och längst bort stallet. Ovanför syns den bryggeribyggnad som stod färdig omkring 1903 samt disponentvillan. I samarbete med: och Till vänster: Gnesta bryggeri omkring 1960. Här sker tappning, kapsylering och etikettering på löpande band.

En del av Region Sörmland

tema ledningar Det berömda ölet

t e x t e n b ö r j a r på a n d r a s i d a n Min pappa föddes 1904. Farfar jobbade på bryggeriet. Dagen efter att pappa avslutat sexårig folkskola fick han också börja arbeta där. Han blev 1905 hade Gnesta bryggeri drygt tjugo personer an- ” Gnesta bryggeri trogen i 54 år. Han var förman ställda. Bryggeriet blev känt för sitt öl. Det höll ibland och jag minns att han satt på kontoret och tog för hög alkoholhalt. Det gjorde det bara mer eftertrak- beställningar. Läsk tillverkade han också, blandade tat. Det sägs att speciellt törstiga personer slog sig ner extrakt till olika smaker. Pappa klagade aldrig på i Gnesta. En del av dem blev kända för sin originalitet jobbet, han tyckte det var jättebra. Min mamma och sina dryckesvanor. Ölet fick inte säljas i affärerna jobbade också på bryggeriet som städerska. Vi bodde a r k i v

i två rum och kök i disponentvillan, på övervåningen i Gnesta, så bryggeriet hade under en tid en egen bu- bodde Sten Berggren som var chef . tik. Bryggeriet hade också flera läsksorter med fantasi- n y ma n s

Vera Nyman född 1929, och bodde med sin familj på fulla smaker och vackra etiketter. De första femtio åren Bryggeriholmen 1941-1964. v e r a hade man hästskjutsar som körde öl och läsk till be- Familjen Nyman på 40-talet. Båda föräldrarna arbetade på ställare runt om i bygden. På 1930-talet började dryck- bryggeriet. erna levereras med bilar. Öl exporterades också till Tyskland. ta bad och tvättinrättning i början av 1900-talet. Hit De anställda drack en hel del öl. Det är inte bra för Bryggerinäringen fick med åren stora svårigheter. 1953 gick Gnestaborna för att bada då man varken hade magen att dricka iskall pilsner så på alla varma rör och element runt om i bryggeriet hade gubbarna såldes verksamheten i Gnesta till Wårby bryggerier. badrum eller varmvatten i sina hus. Här fick man nju- ” lagt ölflaskor på uppvärmning. ”Dagdrickan” bestod Tillverkningen fortgick i Gnesta till 1963 då den flyt- ta av varmbad i badkar, medan baderskor skrubbade av tre flaskor, det ingick i lönen. Men de flesta drack tades till Wårby hälsobrunn i Huddinge. Många av de och tvålade in en. Här fanns också en tvättstuga dit mer. Men de grejade jobbet utmärkt ändå. anställda följde med och pendlade. många gnestabor gick för att tvätta och en klappbrygga Lennart Berggren, född 1943, son till bryggerichef Sten Berggren.

a r k i v invid Frösjön där man tvättade sina mattor. Här fanns Bryggeriholmen hade många funktioner med anknyt- också ett kallbadhus. ning till vattnet, förutom bryggeriet. Här fanns Gnes- b e r g g r e n s

l e n n a r t a r k i v

a r k i v

b e r g g r e n s spår n y ma n s

v e r a rör l e n n a r t Till att börja med var det nästan bara män, men efter hand anställdes många kvinnor Personal på bryggeriets kontor omkring 1950. I samarbete med: och vid Gnesta bryggeri. Till vänster: Ölet jäste i stora jäskar innan det placerades i lagertankar.

tema ledningar ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se En del av Region Sörmland Ett rum och kök vid banan Frösjön

7 När järnvägen stod 6 Järnvägs- stationen Stora 14 5 Torget färdig rekryterades Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 2727 ofta rallare som ban­ 12 1 2 24 25 Östra Sto 8 15 rgatan vakter. Längs alla 16 9 17 19 21 T ­banor bodde banvak- orggatan 10 18 ter med ansvar för en T in 22 gsh m u s e u m

viss sträcka, vanligen 2,5 till 4 km. Banvakten skulle 20 atan u lg Sko 23 s

g

inspektera spåren och tågen som passerade, varna om a

t a något var fel samt utföra reparationer på banan, sköta GNESTA n snöröjning, röja sly och ogräs, laga stängsel och grindar s ö r m l a n d s Banvakt Lenner på dressin på västra stambanan vid sekelskiftet Freja- och se till att spåren alltid var fria och hela. Så länge tå- 1800/1900. skolan gen var ångdrivna var det också viktigt att kolla att inga N gnistor från loket orsakat bränder. I ur och skur, som-

mar som vinter, dag som natt inspekterade banvakten S sin sträcka. Fram till 1880-talet skedde besiktningarna till fots men sedan skaffade man dressiner. 1 Information om skyltarna 15 Måltid och nattlogi av klass – Järnvägsrestaurangen och Varje gång ett tåg passerade skulle banvakten stå i givakt 2 Tack vare stationen järnvägshotellet – Järnvägsstationen med sina röda flagga hoprullad mot axeln för att visa att 16 Ett underligt fordon a r k i v 3 Tåget krympte tid och rum – Bilen allt var väl. Var något fel på spåret eller tåget skulle han 4 Vatten till ångloken 17 Respekt för järnvägspersonalen – – Vattenhästen Stinsbostaden i Dagaberg f r o h m s

signalera med flaggan eller med lykta. Han kunde också 5 Överbanmästaren och dubbelspåret 18 Smågrisar och karameller varna genom att lägga ut knalldosor på rälsen. – Banmästarbostaden – Marknader 6 Resor över vatten och is

c h r i s t i n a 19 Billig tomtmark på berget Till banvaktens sysslor hörde att se till att banan såg – Frösjön och Klämmingen – Gnestahöjden välvårdad ut på alla sätt. Det var en del av banvakter- Banarbetare i Gnesta på 1960-talet. 7 Putsa och reparera 20 Klockan 22 släcktes lamporna – Lokstallet – Elektricitet nas yrkesstolthet. Ett tecken på att man var en skicklig 8 Inga moderniteter i Marieström 21 Träffpunkt vid vattencisternen yrkesman var till exempel att man på var sida om spå- Banvakten var i tjänst dygnet runt och hade bara ledigt 9 Postbönder, diligens och järnväg – 22 Sköna bad i Högbo Posten ret drog en, ur säkerhetssynpunkt helt onödig, linje i varannan söndag. Trots arbetstiderna och låg lön var – Bostadsuppvärmning 10 Rören och hälsan 23 Dricksvatten från hög höjd det grova gruset. banvaktstjänsten åtråvärd. Uniformen gav samhällssta- – Vatten och avlopp – Vattentornet tus, banvaktsstugan var en prydlig tjänstebostad och 11 Ostar, fröer och tändstickor 24 Rallarna som byggde järnvägen Till banvaktens tjänst hörde alltid en tjänstebostad – – Godsmagasinet 905 25 Telefonstationens kvinnor

n pensionen var tryggad. 12 Administration och muntration – – Telefonen banvaktstugan. De flesta banvaktstugorna var enkelstu- Elektron 26 Det berömda ölet

b l a d h gor med ett rum och kök och kammare. Till de flesta Så småningom blev besiktningssträckorna mycket 13 Från gångstig till motorväg – Bryggeriet – Vägar hörde också en liten ladugård, bodar och dass. De låg längre När ångloken togs ur bruk och banorna bör- 27 Ett rum och kök vid banan o s c a r 14 Diplomater och sändebud – Banvaktstugan alltid precis vid spåret och ofta vid en vägövergång så jade elektrifieras från 1920-talet drogs vakthållningen – Gästgiveri och skjutsstation spår att banvaktens hustru kunde arbeta som grind- och ner. På 1950-talet fick banvakterna nya uppgifter och vägvakt. Banvaktstugan här i Gnesta uppförde i sam- många banvaktsstugor revs eller blev sommarstugor. På rör band med västra stambanan 1862. 1960-talet förändrades banarbetet radikalt. Allt mer av arbetet kunde utföras av stora maskiner. I samarbete med: och Till vänster: Flygfoto av järnvägen genom Gnesta, tidigt 1900-tal. Här syns Bryggeriholmen med banvaktstugan intill bryggeriet.

ledningar En del av Region Sörmland tema