Vaccination Against COVID-19 Invitation for Those Who Have Home Help (Hemtjänst), Home Healthcare (Hemsjukvård) Or a Security Alarm (Trygghetslarm)

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Vaccination Against COVID-19 Invitation for Those Who Have Home Help (Hemtjänst), Home Healthcare (Hemsjukvård) Or a Security Alarm (Trygghetslarm) Vaccination against COVID-19 Invitation for those who have home help (hemtjänst), home healthcare (hemsjukvård) or a security alarm (trygghetslarm) You are now being invited to receive vaccination against COVID-19. The vaccine protects you from becoming seriously ill with COVID-19. Vaccination against COVID•19 is voluntary and free of charge. Register your interest You can register your interest using this form. Even after you have registered an interest, you will always be able to change your mind. How does it work? After you have submitted the form, an appointment will be made for you at the healthcare centre you have chosen. The time of the appointment will be sent to you in the post. Certain healthcare centres (vårdcentraler) are administering their vaccinations in other premises: Katrineholm Vårdcentralen Linden and Vårdcentralen Nävertorp are administering their vaccines at Vårdcentralen Nävertorp (follow the signs to the vaccination area). Appointments are made via Vårdcentralen Nävertorp. Eskilstuna Vårdcentralen Tunafors in Eskilstuna is providing vaccinations together with Vårdcentralen Gallerian, in Vårdcentralen Gallerian’s premises. Appointments are made via Vårdcentralen Gallerian. Region Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Tel: 0155-24 50 00 E-post: [email protected] Org.nr: 232100 - 0032 SID 1(5) Can I receive the vaccine if I have allergies, or if I am taking other medication? Before receiving the vaccine, you must complete a health declaration form. An assessment of this declaration will determine whether you are able to receive the vaccine. After the vaccination After receiving the vaccination, it is common for people to experience an ache, reddening, swelling or itching on their upper arm. A few people might experience a brief period of fever, headaches and feeling generally unwell. All of these are natural reactions caused by the body’s immune system. The symptoms are usually mild, and pass after a few days. Allergic reactions to the vaccine are very uncommon. Have you already received a summons from your healthcare centre? If so, you do not need to complete a registration of interest. The summons you have received will be valid. Would you prefer to book your own appointment using the e-services on 1177.se? Book an appointment at www.1177.se. See separate instructions. Do you have any questions? More information is available at www.1177.se. Consent I hereby give my consent for my details to be stored and used by my care provider (place an X in the box below): Personal ID number: ___________________________________________ Name: ___________________________________________________ Municipality: _________________________________________________ At which healthcare centre (vårdcentral) would you like to receive the vaccine? ____________________________ Region Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Tel: 0155-24 50 00 E-post: [email protected] Org.nr: 232100 - 0032 SID 2(5) __________________________________________________________ Date and signature Invitation for co-residents If you live together with a person who receives home help (hemtjänst) or home healthcare (hemsjukvård), you are also invited to receive the vaccine at the same time. You must be aged 18 years or above. Enter your personal details to be sent an appointment. I hereby give my consent for my details to be stored and used by my care provider (place an X in the box below): Personal ID number: ___________________________________________ Name: ___________________________________________________ __________________________________________________________ Date and signature Send in your answer! Send your answer to the healthcare centre you have chosen to be vaccinated at, as soon as possible. Postal addresses for healthcare centres, per municipality Eskilstuna municipality Vårdcentralen Achima Care, 631 88 Eskilstuna Vårdcentralen Achima Care Fristaden, Rademachergatan 1, 632 20 Eskilstuna Vårdcentralen City, 631 88 Eskilstuna Vårdcentralen Fröslunda, 631 88 Eskilstuna Vårdcentralen Gallerian, 631 88 Eskilstuna Vårdcentralen Skiftinge, 631 88 Eskilstuna Vårdcentralen Smeden, 632 21 Eskilstuna Vårdcentralen Torshälla, 644 30 Torshälla Vårdcentralen Tunafors, 631 88 Eskilstuna Region Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Tel: 0155-24 50 00 E-post: [email protected] Org.nr: 232100 - 0032 SID 3(5) Flen municipality Vårdcentralen Centrum Flen, Drottninggatan 1, 642 37 Flen Vårdcentralen Flen, Box 110, 641 22 Katrineholm Vårdcentralen Malmköping, 642 60 Malmköping Gnesta municipality Vårdcentralen Gnesta, 646 35 Gnesta Vårdcentralen Frösjön, 646 31 Gnesta Katrineholm municipality Vårdcentralen Linden, Box 110, 641 22 Katrineholm Vårdcentralen Nävertorp, Kullbergska sjukhuset, Box 110, 641 22 Katrineholm Vårdcentralen Vår Vårdcentral Katrineholm, 641 30 Katrineholm Nyköping municipality Vårdcentralen Bagaregatan, 611 85 Nyköping Vårdcentralen Ekensberg, 611 85 Nyköping Vårdcentralen KRY, 611 32 Nyköping Vårdcentralen Min doktor, Ängstugevägen 2, 611 61 Nyköping Vårdcentralen Stadsfjärden, 611 31 Nyköping Vårdcentralen Åsidan, 611 85 Nyköping Oxelösund municipality Vårdcentralen Oxelösund, 613 30 Oxelösund Strängnäs municipality Vårdcentralen Mariefred, Box 145, 647 23 Mariefred Vårdcentralen Mäster Olof, Storgatan 13, 645 30 Strängnäs Vårdcentralen Strängnäs, 63188 Eskilstuna Region Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Tel: 0155-24 50 00 E-post: [email protected] Org.nr: 232100 - 0032 SID 4(5) Vårdcentralen Unicare, Seminarievägen 10, 645 33 Strängnäs Trosa municipality Vårdcentralen Trosa, 619 33 Trosa Vingåker municipality Vårdcentralen Doktor.se, 643 30 Vingåker Region Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Tel: 0155-24 50 00 E-post: [email protected] Org.nr: 232100 - 0032 SID 5(5) .
Recommended publications
  • VINNOVA and Its Role in the Swedish Innovation System - Accomplishments Since the Start in 2001 and Ambitions Forward
    VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System - Accomplishments since the start in 2001 and ambitions forward Per Eriksson, Director General VINNOVA (Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) September 2006 VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System • Some basic facts about VINNOVA • Critical steps in the Evolution of VINNOVA’s portfolio of programs • Some challenges ahead For reference: Some additional facts about the Swedish Research and Innovation System R&D expenditure in relation to GDP 2003 Israel Sweden Finland Japan Korea United States Universities & colleges Germany Government organisations Denmark Business sector Belgium France Canada Netherlands United Kingdom Norway Czech Republic 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Per cent of GDP Source: OECD MSTI, 2005 Governmental financing of R&D in 2005 and 2006 in percent of GDP Per cent of GDP 1,2 Defence R&D Research foundations 1 Civil R&D 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sweden 2005 Finland 2005 Sweden 2006 Finland 2006 Källa: SCB 2005; OECD MSTI 2005 Swedish National Innovation System Characteristics: • The economy strongly internationally linked • The big international companies dominates the R&D-system • SME invest very little in R&D • Universities dominates the public R&D-system and they have a third task, to cooperate with companies and society • Small sector of Research-institutes • Government invests very little R&D-money in companies outside the military sector Major public R&D-funding organizations in Sweden and their budgets 2006 Ministry of Ministry
    [Show full text]
  • Hälsan I Sörmland – Äldre
    Hälsan i Sörmland – Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 2014:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ............................................................................................................................. 2 Förord ..................................................................................................................................................... 3 Bakgrund ................................................................................................................................................ 4 Material och metoder .......................................................................................................................... 4 Begreppsförklaringar .......................................................................................................................... 4 Diagrammen ........................................................................................................................................ 4 Demografi ............................................................................................................................................... 5 Befolkningsutveckling ........................................................................................................................ 5 Folkmängd ...................................................................................................................................... 8 Åldersstruktur ....................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Översiktsplan 2030 Katrineholms Kommun – Del Landsbygd
    ÖVERSIKTSPLAN 2030 KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2016-12-19 § 189 Foto: Hanna Maxstad INNEHÅLL MEDVERKANDE 4 FÖRORD 5 SAMMANFATTNING 6 SUMMARY 8 INLEDNING 10 Vad är en översiktsplan? . 11 Tidplan och process . 11 Syfte och avgränsning . 11 Gällande översiktsplaner . 12 Definition av stad, tätort och landsbygd . 12 MEDBORGARDIALOG 14 Barns och ungdomars perspektiv . 15 Dialogmöten på landsbygden . 16 Tankesmedjor . 17 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER 18 Nationella mål . 19 Regionala mål . 20 Lokala mål . 20 Kommunens vision 2025 . 22 Befolkning och tillväxt . 23 Kommunen genom tiden . 24 Läget i regionen . 28 Mellankommunala intressen . 30 Riksintressen . 32 foto: Josefine Karlsson Josefine foto: Särskild hänsyn . 37 Miljö- och riskfrågor . 43 Hållbar utveckling av kommunen . 47 FEM STRATEGIER FÖR LANDSBYGDENS UTVECKLING 48 Landsbygd och stad tillsammans . 49 Stärka befintliga strukturer . 49 Attraktiva livsmiljöer . 49 Värdefull natur och kultur . 49 Landsbygd för alla . 49 PLANFÖRSLAG 50 Landsbygd och stad tillsammans för en attraktiv kommun och en hållbar framtid . 51 Tätortsutveckling . 52 Stadsnära landsbygd . 68 Omvandlingsområden och fritidshusområden . 70 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) . 73 Övrig landsbygd . 91 Sammanfattning av framtida bostadsbyggande på landsbygden . 93 Skolor och förskolor . 94 Omsorgsboenden . 95 Jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och trygghet . 97 Näringsliv och arbetsmarknad . 99 Vatten . 102 Naturmiljöer . 104 Jordbruksmark och skogsbruk .
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • Fritt Handredskapsfiske Återutsättning Av Fisk Fiske Med Handredskap Är Fritt Längs Sveriges Kust Och I Det Kan Finnas Många Skäl Att Släppa Tillbaka En Fångad Fisk
    ESKILSTUNA, FLEN, GNESTA, KATRINEHOLM, NYKÖPING, OXELÖSUND, STRÄNGNÄS, TROSA & VINGÅKER. Fiska! Fiske i Södermanland Fritt handredskapsfiske Återutsättning av fisk Fiske med handredskap är fritt längs Sveriges kust och i Det­kan­finnas­många­skäl­att­släppa­tillbaka­en­fångad­fisk.­ Mälaren samt i Hjälmaren. Den kanske inte når upp till gällande minimimått, eller tillhör de ­ Till­handredskapsfiske­räknas­spinnfiske,­mete,­pimpel­och­ skyddade­arterna­ål­och­mal.­Det­finns­också­ekologiska­värden­i­ liknande,­men­inte­trolling/dragrodd­eller­ismete/angelfiske.­ att­låta­stora­fiskar­som­är­viktiga­för­reproduktionen­leva.­Oavsett­ Ett spö per person är tillåtet och på sida 24-27 kan du läsa mer varför­fisken­återutsätts­finns­det­några­saker­som­är­bra­att­tänka­ om vilka regler som gäller. på,­för­att­ge­fisken­så­stor­chans­som­möjligt­att­överleva.­ Sjöar och vattendrag I­sjöar­som­inte­tillhör­det­fria­fisket,­samt­i­rinnande­vatten,­ Tänk på att... är­det­fiskerättsägaren­som­beslutar­vad­som­gäller­för­fiske.­ Kroka helst av fisken utan att lyfta upp den ur vattnet. Till­exempel­kan­fiske­upplåtas­för­allmänheten­mot­köp­av­ Om fisken lyfts upp ur vattnet så försök minimera fiskekort.­Då­gäller­de­regler­som­avtalas­med­fiskerättsägaren,­ tiden ovan ytan. förutsatt­att­dessa­inte­strider­mot­allmänna­bestämmelser.­ Reglerna­framgår­vanligtvis­vid­köp­av­fiskekort­men­skulle­ Tag inte i fisken med torra händer utan blöt dessa först. Detta är för att inte skada fiskens viktiga de inte göra det är det viktigt att du frågar vilka regler som slemskikt, som skyddar mot infektioner. Av samma gäller.­Ofta­gäller­minimimått­och­begränsningar­för­vilka­ anledning är det olämpligt att lägga fisken på torra metoder som får användas.
    [Show full text]
  • Gnestas Utveckling
    Stationssamhället och infrastrukturen – Information om skyltarna Frösjön 7 6 Järnvägs- stationen Stora 1862 invigdes västra stambanan. Det blev startskot- ledningar, vägar, el, telefon osv. Alla dessa stora inves- 14 5 Torget Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 tet för Gnestas utveckling. Många ansåg att järnvägen teringar medförde alla genomgripande förändringar i 27 12 1 2 24 25 Östra Storgatan skulle dras mellan de större städerna och i trakter där samhället i stort och för människors vardag. 8 15 16 9 17 19 21 befolkningen bodde tätt. Men riksdagen beslutade att T orggatan Idag präglas vårt liv av stora tekniska system. Vi kan 10 18 dra stambanorna genom områden med dåliga kom- T in 22 släcka törsten med rent bakteriefritt vatten, duscha i gsh munikationer och gles befolkning. Detta skulle stimu- 20 atan u lg Sko 23 s varmvatten och hålla oss rena, lysa upp våra hem och g lera industrin och gynna framväxten av nya samhällen. a t a Satsningen visade sig få önskat resultat. Där stamba- arbetsplatser med elektricitet och värma våra bostäder. GNESTA n norna gick fram växte helt nya samhällen upp. Gnesta Vi kan kommunicera blixtsnabbt med hjälp av telefon och dator och färdas var som helst med hjälp av järn- Freja- är ett exempel, Flen, Katrineholm och Hallsberg an- skolan dra. Där växte industri och handel snabbt. väg och vägar. Ingenting av detta är självklart, allt har N en historia. Järnvägen var den största infrastruktursatsningen nå- S gonsin. Men det skulle komma många fler gigantiska De röda skyltarna du ser runt omkring i Gnesta berättar byggnadsprojekt.
    [Show full text]
  • Kommunal Hushållning - En Studie Om God Ekonomisk Hushållning
    Kommunal hushållning - En studie om god ekonomisk hushållning CAROLINE PALM KARLSSON 920823 HEIDI SUVISTOLA 750107 Mälardalens högskola Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST FOA300 Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Handledare: Kent Ericson Trosander Slutseminarium 2 juni 2014 Förord Vi vill rikta ett stort tack till våra respondenter för att de kunnat sätta undan tid från deras ordinariearbete för att besvara våra frågor. Vi vill även passa på att tacka vår handledare för de värdefulla råd vi fått samt för att han har agerat som bollplank när vi har varit i behov av råd. Eskilstuna 2014-05-27 Caroline Palm Karlsson & Heidi Suvistola Abstract Date: June 2nd 2014 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 hp Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Caroline Palm Karlsson Heidi Suvistola 23rd August 1992 7th January 1975 Title: Municipal housekeeping - A study of good financial management in municipalities Tutor: Kent Ericson Trosander Keywords: good financial management, municipal law, municipal governance Research How to apply good financial management in municipalities questions: control based on the Local Government Act? - Are there differences between Eskilstunas Municipality, Nyköpings municipality and Strängnäs municipality? What are the consequences if good financial management is not fulfilled? Purpose: The purpose of this study is to examine how municipalities are related to good financial management in their management, if there are any differences between Eskilstunas Municipality, Nyköpings municipality and Strängnäs municipality in relation to the Local Government Act. Method: Deductive approach has been used in this study. The information has been collected, it has been analyzed and from the theoretical framework and empirical a conclusion has been drawn.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Peab's Annual and Sustainability Report 2016
    Annual and Sustainability Report 2016 A LOCALLY ENGAGED COMMUNITY BUILDER Content 2016 in summary 1 Comments from the CEO 2–3 External circumstances and the market 4–5 Goals and strategies 6–9 Market summary – Peab’s business areas 10–11 Peab’s take on sus- P21 Our take on sustainable operations 12–35 tainable operations Attitude The Employees 16–21 changing The Business 22–25 Five initiatives that reflect our work with workshops sustainability in the focus areas The Climate and Environment 26–31 Employees, The Business, Climate and Environment and Social Engagement. Social Engagement 32–35 Board of Directors' report 36–56 The Group 36–39 Business area Construction 40–41 Business area Civil Engineering 42–43 Business area Industry 44–45 P24 P28 Business area Project Development 46–49 Everything Peab’s ECO- Risks and risk management 50–52 in order Asfalt – a better Other information and appropriation of profit 53–56 choice for the Financial reports and notes 57–109 environment Auditor's report 110–113 Corporate governance 114–117 Board of Directors 118 Executive management and auditor 119 The Peab share 120–121 Five-year overview 122 Alternative performance measures P31 P33 and definitions 123 Forward-looking The Peab School About the sustainability report 124 neighborhood with trains young Global Compact principles 124 a strong environ- immigrants mental profile Active memberships 125 GRI Index 126–127 Annual General Meeting 128 Shareholder information 128 Formal annual and Group financial reports which have been audited by company accountants, pages 36–109. Peab AB is a public company, Company ID 556061-4330.
    [Show full text]
  • The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents
    The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents A EVERYBODY ARRIVES SMOOTHLY, THE GREEN AND SAFE WAY Contents Contents Comments from the Director-General 4 B 1. The Swedish Transport Administration in brief 6 2. Transport developments 10 Traffic developments on roads and railways 11 Capacity and congestion 11 Traffic and weather 2010 12 3. The Swedish Transport Administration’s operations 2010 14 The Swedish Transport Administration’s efficiency measures 15 Planning for intermodal transports 16 Investments in roads and railways 17 Operation and maintenance of state roads and railways in accordance with the national plan 26 International work 36 Research and innovation 37 4. Transport policy goals 40 Functional objective Accessibility 42 Environment and health 50 Safe traffic 56 5. Employees 60 6. Other feedback 62 7. Financial report 66 Income and expenditure account 68 Balance sheet 69 Appropriation account 70 Statement of source and application of funds 72 Summary of key figures 73 Notes 74 8. Signing of the annual report 80 9. Auditors’ report 81 10. Board of directors 82 11. Management group 83 Comments from the Director-General Comments from the Director-General be solved in the future. When society chairman of the organisation committee changes, then the transport systems must and then elected as Director-General. The also change. This is why the initial focus was to guarantee ongoing Administration’s challenges are closely operations and to maintain contacts with linked to current developments in society. interested parties and the wider world. Climate changes will impact infra- Much effort was spent ensuring function- structure, at the same time as transports ality in the telecom and datacom system, impact the climate.
    [Show full text]
  • Educational Inspection 2004
    A SUMMARY OF REPORT 266 2005 Educational inspection 2004 Summary of inspection results Order address: Fritzes kundservice SE-106 47 Stockholm, Sweden Phone: +46 8 690 95 76 Fax: +46 8 690 95 50 E-mail: [email protected] www.skolverket.se Published by Skolverket Registration number: 06:933 ISBN: 91-85009-97-0 Graphic production and illustrations: AB Typoform Printed by: Stockholm 2006 Educational inspection 2004 Summary of inspection results Index Foreword 5 1. Summary 7 1.1. The purpose, basis and structure of the report 8 1.2. The National Agency for Education’s inspection function 11 The scope of the educational inspection 11 The purpose of the educational inspection 11 The educational inspection model and implementation 12 1.3. Inspected municipalities 2003 and 2004 14 1.4. Trends and tendencies 16 Results in compulsory schools and upper secondary schools 16 Student participation in compulsory schools and upper secondary schools 18 Steering, management and quality work in compulsory schools and upper secondary schools 21 Fees in compulsory schools and upper secondary schools 22 Results in adult education 22 Student participation in adult education 22 Steering, management and quality work in adult education 23 Pre-school activities and childcare for school children 23 Education for students with learning disabilities 23 Independent schools 25 1.5. Reflections on the results of the inspection 27 Background 27 Overall picture 28 Teaching 30 Variation in conditions, processes and results 36 Appendix 1. Inspection reports from the National Agency for Education regarding inspections carried out in 2004 42 Appendix 2. Sources (in addition to inspection reports from the National Agency for Education regarding inspections carried out in 2004) 45 Foreword In the appropriation directions for 2003, the Government commissioned the National Agency for Education to carry out educational inspections covering every municipality and all schools every six years.
    [Show full text]
  • Rankings Municipality of Trosa
    9/25/2021 Maps, analysis and statistics about the resident population Demographic balance, population and familiy trends, age classes and average age, civil status and foreigners Skip Navigation Links SVEZIA / Östra Mellansverige / Province of Södermanlands län / Trosa Powered by Page 1 L'azienda Contatti Login Urbistat on Linkedin Adminstat logo DEMOGRAPHY ECONOMY RANKINGS SEARCH SVEZIA Municipalities Eskilstuna Stroll up beside >> Katrineholm Flen Nyköping Gnesta Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Provinces ÖREBRO LÄN SÖDERMANLANDS ÖSTERGÖTLANDSLÄN LÄN UPPSALA LÄN VÄSTMANLANDS LÄN Regions Powered by Page 2 Mellersta Övre Norrland L'azienda Contatti Login Urbistat on Linkedin Norrland Adminstat logo Småland med DEMOGRAPHY ECONOMY RANKINGS SEARCH Norra SVEZIAöarna Mellansverige Stockholm Östra Sydsverige Mellansverige Västsverige Municipality of Trosa Resident families and related trend since (Year 2019), the average number of members of the family and its related trend since (Year 2019), civil status: bachleors/Bachelorette, married, divorced and widows / widowers in Municipality of TROSA CIVIL STATUS (YEAR 2019) FAMILIES TREND Civil Status (n.) % Variation Families % on Average Year Bachelors 3,407 24.78 (N.) previous components year Bachelorette 3,031 22.05 2015 5,305 - 2.28 Married 2,661 19.36 2016 5,449 +2.71 2.28 Males 2017 5,674 +4.13 2.28 Married 2,619 19.05 Females 2018 5,853 +3.15 2.27 Divorced 2019 6,051 +3.38 2.27 639 4.65 Males Average annual variation Divorced (2015/2019): +3.34 781 5.68 Females Average annual variation
    [Show full text]