Den Lilla Kommunen Som Vägrar Bli Stor Bokslut 2019

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Den Lilla Kommunen Som Vägrar Bli Stor Bokslut 2019 Den lilla kommunen som vägrar bli stor Bokslut 2019 trosa.se/bokslut Backspegel mot gryningen Att se tillbaka är ett sätt att förstå var man är, men också ett sätt att kunna se vart man är på väg. Det gäller för oss som individer och det gäller för oss som kommun. 2019 var ett fantastiskt år för Trosa kommun och därför står vi nu sta- digare än många andra organisationer när världen genomgår en av de värsta kriserna på decennier. Men 2019 sticker inte ut markant mot tidigare år. Trosa kom- mun har under många år haft en stabilt bra ekonomi, positiv befolkningstillväxt, bra företagsklimat, engagerade medar- betare och viktigast av allt – nöjda invånare. Med en väl- byggd grund står huset stadigare. Verksamheterna i Trosa kommun presterade genomgående på en hög nivå under 2019. Den pågående pandemin överskuggar det mesta just nu, men det är viktigt för oss som kommun att även se till övriga faktorer som kommer att påverka våra möjligheter att be- driva verksamhet. Redan under 2019 såg vi att Sverige och världen var på väg in i en lågkonjunktur, vi har demogra- fiska utmaningar som kommer att ställa ökade krav på våra verksamheter och vi står inför många större investeringar i form av teknisk infrastruktur och samhällsservice. Vi ser i nuläget ingen anledning att avvika från inslagen kurs, men med all säkerhet kommer pandemin och effekterna av den att påverka oss under många år framöver. Den här broschyren är en sammanfattning av Trosa kom- muns bokslut för 2019. Helheten hittar du på vår webbplats. 2020 är det kanske viktigare än någonsin att påminna oss om att Trosa kommun inte är som andra kommuner. Vi job- bar långsiktigt och metodiskt för att ligga i Sverigetoppen i allt vi gör, även vid motvind. Vi har gjort så i många år genom att prova nya vägar och utmana konventioner. Det gör vi för dig som invånare och företagare. Vi vill att du ska känna att det här är en kommun där du kan påverka, som arbetar för dig och där du känner förtroende för oss. Daniel Portnoff (M), kommunstyrelsens ordförande Johan Sandlund, kommunchef 2 Vårt bokslut i korthet År 2019 blev ännu ett bra år för Trosa kommun. Stabil eko- nomi, hög kvalitet i verksamheten och fortsatt befolknings- tillväxt sammanfattar året väl. Årets resultat uppgick till 32,1 mkr, vilket var 24,8 mkr bätt- re än budgeterade 7,3 mkr. Nämnderna redovisade tillsam- mans ett överskott på 8,4 mkr mot budget. Kommunens finansnetto var 7,7 mkr bättre än budgeterat och skattenet- tot 2,7 mkr högre än budgeterat. I Den 31 december 2019 hade Trosa 13 747 invånare folk- bokförda i kommunen. Det var en ökning med 438 invånare jämfört med 2018. Tillväxten har möjliggjort under året för bland annat två nya förskolor, Skärlagskolan byggs ut, Tåg- buss mellan Trosa och Vagnhärad och arbetet med ny sport- hall, utomhusrink och reningsverk har inletts. Den totala arbetslösheten i Trosa kommun i åldersgruppen 16–64 år var 1,6 procent i december 2019, en ökning med 0,2 procentenheter. Det kan jämföras med en arbetslöshet i riket på 4,1 procent. Den låga arbetslösheten beror i huvud- sak på en fortsatt god konjunktur och en låg risk som beror på ett näringsliv med stor branschbredd och många små företag, vilket gör att kommunen inte är beroende av exem- pelvis enstaka stora företag eller en enstaka bransch. Ung- domsarbetslösheten har ökat från 1,1 till 2,0 procent. Trots att ungdomsarbetslösheten har ökat är den fortsatt mycket lägre än i riket där ungdomsarbetslösheten är 4,0 procent. Det finns mycket som inte framkommer i klartext i ett bok- slut men som vi ser som framgångar, exempelvis att Vård- och omsorgsnämnden fick ett positivt resultat med bibehål- len kvalitet, något som sticker ut nationellt med en ökande äldre befolkning i landet. Eller att företagsklimatet för 11:e året i rad ligger i topp tio nationellt. Vi tar även en stolthet i att trots en hög befolkningstillväxt, så växer verksamhe- terna med uppgiften och vi ges möjlighet att utveckla allt ifrån kultur och fritid till skola, rekreationslokaler och som ekokommun. Det går bra för Trosa kommun! 3 Fem år i sammandrag År 2019 2018 2017 2016 2015 Antal invånare sista december 13 747 13 309 12 916 12 447 12 078 Därav invånare i åldergrupp: 1–5 år 819 786 730 709 682 6–15 år 1 704 1 623 1 634 1 560 1 472 16–18 år 484 480 428 407 424 65–79 år 2 710 2 637 2 569 2 458 2 348 80–89 år 554 507 466 446 424 90– år 96 101 102 91 94 Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Kommunalskatt 21,60 21,66 21,66 21,26 21,26 Landstingsskatt 10,83 10,77 10,77 10,77 10,77 Begravningsavgift 0,18 0,18 0,18 0,18 0,18 Skatteintäkter/generella bidrag netto (Mkr) 753 722 673 609 577 Skatteintäkter kr/invånare 54 770 54 252 52 106 48 933 47 753 Trosas skattekraft i förhållande till rikssnitt (procent) 102,7 103,8 105,7 107,0 107,5 Verksamhetens nettokostnader -724 -690 -635 -595 -582 Nettokostnader i % av skatteintäkter 96 96 94 98 101 Nettokostnader kr/invånare -52 650 -51 813 -49 164 -47 835 -48 225 Årets resultat (Mkr) 32,1 34,5 33,7 12,7 25,6 Eget kapital (Mkr) 438 406 372 338 326 Eget kapital (kr/invånare) 31 895 30 506 28 801 27 171 26 950 Soliditet % 35 35 34 32 30 Soliditet inkl ansvarsåtagande för pensioner 25 23 21 18 17 Låneskuld kr/invånare 31 280 32 309 33 292 36 957 38 086 Investeringar netto per år (Mkr) 79 75 83 59 40 Personalkostnader (Mkr) 512 471 447 410 380 Arbetslösa i procent av befolkningen, 16–64 år, Trosa 1,6 1,4 1,5 1,8 1,7 Arbetslösa i procent av befolkningen, 16–64 år, Riket 4,1 3,8 3,2 3,1 3,2 Varav ungdomar 18–24 år Trosa 2,0 1,1 0,9 1,9 1,8 Varav ungdomar 18–24 år Riket 4,1 3,8 2,8 3,0 3,4 4 Hundralappen Så här får kommunen sina pengar: Din skatt 85 procent av kommunens intäkter kommer från För varje intjänad hundralapp betalar du som bor i Trosa skatter, utjämning och statsbidrag. kommun 21,60 kronor i skatt för din kommunala service. 12 procent kommer från avgifter och ersättningar I din skattesats ingår förutom skatt till Trosa kommun, som kommunen får för den service som kommunen skatt till landstinget Sörmland. Landstingsskatten är 10,83 erbjuder. kronor. Utöver dessa skatter tillkommer kyrkoavgift och begravningsavgift. Kyrkoavgiften betalar alla de som 3 procent avser övriga intäkter inklusive finansiella är medlemmar i Svenska kyrkan. Begravningsavgift betalar intäkter. alla. (2019 skatteväxlade kommun och region 6 öre.) För varje hundralapp som betalas i skatt till Trosa kommun fördelas den på kommunens verksamheter enligt nedan. Övrigt, 5 kr Äldreomsorg, 22 kr Social omsorg, 4 kr Kollektivtrafik, 1 kr Kultur och fritid, 3 kr Gator och parker, 5 kr Pensionskostnader, 2 kr Politisk verksamhet, 2 kr Grund- och grundsärskola, 22 kr Förskola och skolbarnomsorg, 14 kr Omsorg om funktionsnedsatta, 9 kr Gymnasium och vuxenutbildning, 11 kr 5 Vad gör vi för dig? Trosa kommun ska vara lyhörd inför medborgarnas behov och Social omsorg önskemål samt fokusera på sitt kärnuppdrag. Vad är då det Socialtjänstens verksamhet individ- och familjeomsorgen och hur mycket kostar respektive område dig som medbor- (IFO) ansvarar för stöd till utsatta individer. Det gäller bl.a. gare? Nedan följer i sammandrag vad våra verksamheter kos- familjerådgivning, ekonomiskt bistånd, missbruksvård och tade dig i skattepengar nedbrutet per invånare 2019. placeringar i familjehem. Ekologi 1 627 kr/invånare 22 367 tkr för hela verksamheten Ekoutskottet verkar för utvecklingen av Ekokommunen Trosa och en hållbar utveckling. Dvs. en samhällsutveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättning- arna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov. 137 kr/invånare 1 888 tkr för hela verksamheten Förskola och fritidshem Förskolan bedriver pedagogisk verksamhet för barn mellan ett och fem års ålder. Fritids tar emot barn mellan sex och tolv år före och efter förskoleklassen (sexårsverksamheten) samt skolan. 6 562 kr/invånare 90 210 tkr för hela verksamheten Gator och parker Teknik och service har som en del av sin verksamhet hand om gator, vägar och parker. Samtliga kommuninvånare be- rörs mer eller mindre av dessa områden som bidrar till trivseln i kommunen. 2 485 kr/invånare 34 160 tkr för hela verksamheten Kultur och fritid Verksamheten inom kultur och fritid vänder sig till kommu- nens samtliga invånare och skall erbjuda ett stort utbud av både kultur- och fritidsaktiviteter, t.ex. fritidsanläggningar, bibliotek, kulturskola, fritidsgårdar, föreningsstöd m.fl. 1 375 kr/invånare 18 896 tkr för hela verksamheten 6 Vad gör vi för dig? Miljö och hälsoskydd Omsorg om äldre och funktionsnedsatta Miljö- och hälsoskyddsverksamhetens uppgifter är att genom Vård och omsorg ansvarar för äldreomsorg och omsorg om tillsyn ge allmänheten och olika företag råd, anvisningar och funktionsnedsatta till alla kommuninvånare som har behov upplysningar i miljö- och hälsokydds-, samt alkohol- och av stöd, service och omvårdnad. livsmedelsfrågor. 14 129 kr/invånare 179 kr/invånare 194 237 tkr för hela verksamheten 2 457 tkr för hela verksamheten Grundskola och särskola Utbildningen i grundskolan syftar till att ge eleverna de kun- skaper och färdigheter de behöver för att delta i samhälls- livet. Den skall också ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. Särskolan tar emot barn som inte förväntas nå målen i grundskolan på grund av att de har en funktions- nedsättning.
Recommended publications
  • Hälsan I Sörmland – Äldre
    Hälsan i Sörmland – Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 2014:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ............................................................................................................................. 2 Förord ..................................................................................................................................................... 3 Bakgrund ................................................................................................................................................ 4 Material och metoder .......................................................................................................................... 4 Begreppsförklaringar .......................................................................................................................... 4 Diagrammen ........................................................................................................................................ 4 Demografi ............................................................................................................................................... 5 Befolkningsutveckling ........................................................................................................................ 5 Folkmängd ...................................................................................................................................... 8 Åldersstruktur ....................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Fritt Handredskapsfiske Återutsättning Av Fisk Fiske Med Handredskap Är Fritt Längs Sveriges Kust Och I Det Kan Finnas Många Skäl Att Släppa Tillbaka En Fångad Fisk
    ESKILSTUNA, FLEN, GNESTA, KATRINEHOLM, NYKÖPING, OXELÖSUND, STRÄNGNÄS, TROSA & VINGÅKER. Fiska! Fiske i Södermanland Fritt handredskapsfiske Återutsättning av fisk Fiske med handredskap är fritt längs Sveriges kust och i Det­kan­finnas­många­skäl­att­släppa­tillbaka­en­fångad­fisk.­ Mälaren samt i Hjälmaren. Den kanske inte når upp till gällande minimimått, eller tillhör de ­ Till­handredskapsfiske­räknas­spinnfiske,­mete,­pimpel­och­ skyddade­arterna­ål­och­mal.­Det­finns­också­ekologiska­värden­i­ liknande,­men­inte­trolling/dragrodd­eller­ismete/angelfiske.­ att­låta­stora­fiskar­som­är­viktiga­för­reproduktionen­leva.­Oavsett­ Ett spö per person är tillåtet och på sida 24-27 kan du läsa mer varför­fisken­återutsätts­finns­det­några­saker­som­är­bra­att­tänka­ om vilka regler som gäller. på,­för­att­ge­fisken­så­stor­chans­som­möjligt­att­överleva.­ Sjöar och vattendrag I­sjöar­som­inte­tillhör­det­fria­fisket,­samt­i­rinnande­vatten,­ Tänk på att... är­det­fiskerättsägaren­som­beslutar­vad­som­gäller­för­fiske.­ Kroka helst av fisken utan att lyfta upp den ur vattnet. Till­exempel­kan­fiske­upplåtas­för­allmänheten­mot­köp­av­ Om fisken lyfts upp ur vattnet så försök minimera fiskekort.­Då­gäller­de­regler­som­avtalas­med­fiskerättsägaren,­ tiden ovan ytan. förutsatt­att­dessa­inte­strider­mot­allmänna­bestämmelser.­ Reglerna­framgår­vanligtvis­vid­köp­av­fiskekort­men­skulle­ Tag inte i fisken med torra händer utan blöt dessa först. Detta är för att inte skada fiskens viktiga de inte göra det är det viktigt att du frågar vilka regler som slemskikt, som skyddar mot infektioner. Av samma gäller.­Ofta­gäller­minimimått­och­begränsningar­för­vilka­ anledning är det olämpligt att lägga fisken på torra metoder som får användas.
    [Show full text]
  • Rankings Municipality of Trosa
    9/25/2021 Maps, analysis and statistics about the resident population Demographic balance, population and familiy trends, age classes and average age, civil status and foreigners Skip Navigation Links SVEZIA / Östra Mellansverige / Province of Södermanlands län / Trosa Powered by Page 1 L'azienda Contatti Login Urbistat on Linkedin Adminstat logo DEMOGRAPHY ECONOMY RANKINGS SEARCH SVEZIA Municipalities Eskilstuna Stroll up beside >> Katrineholm Flen Nyköping Gnesta Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Provinces ÖREBRO LÄN SÖDERMANLANDS ÖSTERGÖTLANDSLÄN LÄN UPPSALA LÄN VÄSTMANLANDS LÄN Regions Powered by Page 2 Mellersta Övre Norrland L'azienda Contatti Login Urbistat on Linkedin Norrland Adminstat logo Småland med DEMOGRAPHY ECONOMY RANKINGS SEARCH Norra SVEZIAöarna Mellansverige Stockholm Östra Sydsverige Mellansverige Västsverige Municipality of Trosa Resident families and related trend since (Year 2019), the average number of members of the family and its related trend since (Year 2019), civil status: bachleors/Bachelorette, married, divorced and widows / widowers in Municipality of TROSA CIVIL STATUS (YEAR 2019) FAMILIES TREND Civil Status (n.) % Variation Families % on Average Year Bachelors 3,407 24.78 (N.) previous components year Bachelorette 3,031 22.05 2015 5,305 - 2.28 Married 2,661 19.36 2016 5,449 +2.71 2.28 Males 2017 5,674 +4.13 2.28 Married 2,619 19.05 Females 2018 5,853 +3.15 2.27 Divorced 2019 6,051 +3.38 2.27 639 4.65 Males Average annual variation Divorced (2015/2019): +3.34 781 5.68 Females Average annual variation
    [Show full text]
  • Planned Investments in the Stockholm Region 2019-2040 PHOTO:FREIIJ/IMAGEBANK.SWEDEN.SE TOVE
    Planned Investments in the Stockholm region 2019-2040 PHOTO: TOVE TOVE FREIIJ/IMAGEBANK.SWEDEN.SE PHOTO: 2 3 Introduction About the report Excecutive summary Investments are financial resources that increase This report of planned construction projects within the real capital in society. The growth of real capital the Stockholm region shows a total investment is an important factor behind the rapidly rising volume of 111 billion € until the year 2040. This is a material standard in industrial countries over the steady increase since 2017, when the investments past few centuries. To a large extent, today’s welfare were worth 95 billion €. The largest investment sha- is a consequence of yesterday’s investment. There- re is in housing, with an investment volume of 60,7 fore, investments made today are the prerequisite billion €, followed by infrastructure investments in for the growth and productivity of tomorrow. This railway, subway and lightrail, with an investment report aims to provide an overview of the most im- volume of 9,6 billion €. While construction projects portant future investments within the Stockholm are being planned throughout the whole region, region. there is a concentration of projects in central Stock- holm. This report, commissioned by Invest Stockholm and written by Tyréns AB, summarises the most interes- The expected volume of construction ting/largest construction projects in the Stockholm over the coming years largely ex­­­­- region. The report is updated every two years. ceeds what can be accomplished with the existing regional working force. The Stockholm county alone Content will be in need of approximately 46 000 construction workers 4 Stockholm Business Alliance in mostly manual labour trades.
    [Show full text]
  • 23. Målbild För Utvecklingsarbetet Tillsammans För Barnens Bästa I
    TJÄNSTEUTLÅTANDE Kommunikationsavdelningen Dnr KS/2021:400-0092 2021-07-06 1/2 Handläggare Helena Edvinsson Kommunstyrelsen 0152-296 74 Målbild för utvecklingsarbetet "Tillsammans för barnens bästa i Sörmland" Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. anta målbilden för utvecklingsarbetet ”Tillsammans för barnen bästa i Sörmland”. Beskrivning av ärendet Barn och unga i Sörmland har sämre hälsa än övriga riket och har sämre skolresultat. Sörmland har dessutom en hög barnfattigdom och en stor andel placerade barn. Dessa utmaningar kan inte lösas av en enskild aktör utan måste ske i samverkan och samarbete. Region Sörmland har initierat ett arbete för att förbättra samarbetet mellan skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barnets bästa. En styrgrupp har arbetat fram en målbild för utvecklingsarbetet ”Tillsammans för barnens bästa”. Den gemensamma målbilden är att alla barn i Sörmland ska ges möjligheter till god fysisk och psykisk hälsa genom en trygg uppväxt utifrån varje barns behov. Utvecklingsarbetet kommer att fokusera på proaktivt arbete med tidiga insatser för barn, unga och deras vårdnadshavare samt utveckling av samverkansstrukturer för alla aktörer som arbetar med barn och unga i Sörmland. Ett starkt gemensamt ansvarstagande är avgörande. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser. Övriga konsekvenser Den beskrivna målbilden skapar förhoppningar om positiva barnkonsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Protokollsutdrag,
    [Show full text]
  • Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby
    SE0100208 Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby Summary Report Svensk Karnbranslehantering AB June 2001 Svensk Karnbranslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 S 9 I 4 S PLEASE BE AWARE THAT ALL OF THE MISSING PAGES IN THIS DOCUMENT WERE ORIGINALLY BLANK Preface Svensk Karnbranslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Alv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase - site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report "Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase," in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners. SKB projects that the it will be possible to commence the site investigations in 2002.
    [Show full text]
  • The Swedish Transport Administration Annual Report 2019
    The Swedish Transport Administration Annual Report 2019 Contents Performance Report 3 The Director-General´s Report 4 In Brief 7 Results of the Operations 10 Transport Policy Objectives and Delivery Qualities 10 Operating Areas 24 Planning 26 Operation and Maintenance 30 Investments 41 Specialist Support and Exercise of Public Authority 54 Disbursement of Grants and Other Support 59 Research and Innovation 62 Contract Work 64 Additional Reporting Requirements 66 Competence Provision 72 Internal Governance and Control 76 Financial Report 78 Statement of Financial Performance 79 Balance Sheet 80 Appropriation Account, including Presentation of Authorisations 81 Cash Flow Analysis 85 Summary of Key Figures 86 Notes 87 Signing of the Annual Report 98 Auditor’s Report on the Swedish Transport Administration 2019 99 Board of Directors 102 Management Group 103 About the Annual Report: Unless otherwise stated, figures in parentheses refer to the equivalent figure for the previous financial year. As the annual report includes many monetary amounts, the abbreviations SEK thousand (thousand kronor), MSEK (million kronor) and BSEK (billion kronor) are used. 2 The Swedish Transport Administration Annual Report 2019 Performance Report Page header text PERFORMANCE REPORT The Swedish Transport Administration Annual Report 2019 3 Performance Report The Director-General´s Report The Director-General´s Report A number of positive results achieved during 2019 demonstrate that we are on the right track towards our vision – that everyone should arrive smoothly, the green and safe way – even if there are challenges ahead. The punctuality of railway services has improved, customer satisfaction with traffic information has increased while road fatalities have decreased.
    [Show full text]
  • Diversity and Segregation in Sweden Love Börjeson Senior Analyst, Swedish Union of Tenants
    Diversity and segregation in Sweden Love Börjeson Senior analyst, Swedish Union of Tenants The report’s results in the form of an interactive map can be found here: kartor.hyresgastforeningen.se Table of contents Diversity and segregation in Sweden 3 Segregation as cause and effect 3 Incentives and opportunities 4 The benefits and costs of diversity 6 Previous studies of the degree of diversity and segregation in Sweden in comparison to Europe and the United States 8 The need for a knowledge infrastructure on diversity and segregation 9 Measuring and calculating diversity and segregation 10 What is ethnicity? 14 Area breakdowns, data and variables 15 Results 18 Diversity and segregation in the nation as a whole 18 Diversity and segregation in counties and municipalities 20 What does diversity and segregation look like in residential areas? Examples from Upplands Väsby and Borlänge 24 Diversity and segregation in the large cities 25 Diversity, segregation and forms of tenure in the large cities 26 Regions with a paucity of Swedes and a paucity of immigrants – different aspects of diversity and segregation in the large cities 28 Diversity and income 31 Problem areas from a diversity perspective 33 Summary and conclusions 37 References 39 Appendix A 42 Diversity and segregation in Sweden’s municipalities 2012–2016 42 Appendix B 50 Diversity and segregation in the city districts of the large cities 2012–201650 Appendix C 51 Diversity and segregation nationwide and at county level 51 Appendix D 52 Diversity and segregation in municipal classifications, area types and in forms of tenure 52 2 Diversity and segregation in Sweden How similar are we to one another in Sweden, in terms of background, country of birth and income levels? And how segregated is our housing? In this report, the Swedish Union of Tenants investigates diversity and segregation in Swedish residential areas.
    [Show full text]
  • Hushåll Och Grupper På Bostadsmarknaden I Strängnäs
    FÖRSLAG TILL STRÄNGNÄS KOMMUNS RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING 2020-2025 – MED UTBLICK MOT 2029 Datum: 2020-06-24 HUSHÅLL OCH GRUPPER PÅ BOSTADSMARKNADEN I STRÄNGNÄS - Analysdel 1 och 2 för nya riktlinjer för bostadsförsörjningen i Strängnäs kommun, 2020-25, med utblick till 2029 1 Innehåll Del 1: Förutsättningar för allmänhetens bostadsförsörjning ..................................... 4 Befolkningsutveckling och trendiakttagelser .................................................... 4 Befolkningsstruktur och utmärkande förhållanden .......................................... 5 Hushållsstruktur ................................................................................................ 6 Hushållens disponibla inkomst och hushållstruktur ........................................ 11 Bostadsmarknad - utbyggnadsstruktur och trendiakttagelser ....................... 14 Bostadstyper och upplåtelseformer samt ägande ......................................... 14 Ägarkategorier i bostadsbeståndet ................................................................ 16 Utbyggandsstruktur, ålder på beståndet ........................................................ 19 Hushållens ytstandard i flerbostadshus ......................................................... 21 Bostadsprisutveckling, småhus ...................................................................... 24 Nuvarande hyresnivå (hyresrätt) .................................................................... 26 Prisnivå på bostadsrätter ..............................................................................
    [Show full text]
  • Local Government Investments 2015 Contents
    Local government investments 2015 Contents Foreword 3 Local government investments 4 Investment account 10 Forecast 12 In-depth analysis Debt, asset values and financial capacity 13 In-depth analysis Market values in public housing 15 Appendix Investment levels in Sweden’s 290 municipalities 16 FOREWORD Local government investment builds value Since the autumn of 2013 Kommuninvest has published reports on the Swdish local government sector’s investments and borrowing. The reports form part of Kommuninvest’s on-going monitoring and fol- low-up of the local government sector’s financial activities. The data on which the reports are based are unique, since both investment and borrowing are analysed from a consolidated perspective, that is, includ- ing local government operations conducted in corporate formats. Accordingly, the relationship between investment and borrowing in the local government sector is elucidated at both the national and local levels. The input data have been gathered directly from the annual reports of the municipalities and county councils/regions, and from those of the relevant local government-owned companies. This allows information to be published faster than if official statistics were to be used. Further- more, the sector’s investments are broken down at the group level, both for the municipalities and the county councils/regions. This year’s report highlights the effect of the investments on the local government authorities’ balance sheets – primarily the asset side. While the sector’s external borrowing certainly increases when investments are financed through external funding, considerable asset values are also amassed. The carrying amount for the local government sector’s tangi- ble fixed assets amounts to more than SEK 1,000 billion, or about twice as much as external borrowing.
    [Show full text]
  • De Sörmländska Hembygdsföreningarnas Evenemangsguide 6 Juni
    Sommar i Hembygden Dymlingen nr 2 2019 Dymlingen De sörmländska hembygdsföreningarnas evenemangsguide 6 juni - 30 sept 2019 www.hembygd.se/sodermanland 1 VÄLKOMMEN TILL HEMBYGDSRÖRELSEN I SOMMAR! HITTA DINA SOMMARBYGDER I SÖRMLAND Här är din guide till de sörmländska hembygdsföreningarnas sommarevenemang. En köping Eskilstuna Alla evenemang i denna tidning välkomnar dig oavsett om du är medlem eller ej. Väst erås 55 Hällby-brunn Flen Kunskaps- Aspö- To rshälla turism Tosterö NATIONALDAGEN MIDSOMMARFIRANDE Gnesta 56 Kafjärden Kjula-Jäder Mälsåkers Den 6 juni är en dag som firas traditionellt Vad vore midsommar utan hembygds- Kungsör E20 Fogdön Katrineholm Framtid i många hembygdsföreningar i Sörmland. rörelsen? Midsommaraftonen den 21 juni Hällby- Strängnäs brunn Sällskapet Hitta ditt närmaste firande i de gula är fylld av aktiviteter. Läs vidare i de gröna Nyköping Gille Kalklinbanans S:t Eskil Barva nationaldagsrutorna i tidningen. midsommarrutorna i tidningen. vänner Gillberga- Härad Stallarholmen Oxelösund Lista Ärla- Öja-Västermo Stenkvista Mariefred Strängnäs Länna Husby- Rekarne Åker Trosa Turinge-Taxinge 56 Näshulta Björn- E20 dammen Vingåker Julita Ö Sörmlands Söder- gruvförening Laxne- tälje Malm- gården Kumla Österåker köpings- Mellösa orten 52 Gryt Gåsinge- Dillnäs Fl oda Fl en Järna Högsjö Hyltinge Arkeologi V Vingåker Katrineholm- i Sörmland Björnlunda Stora Malm 57 Vadsbro- Blacksta Frustuna E4 Sköldinge- Årdala Valla-Lerbo Ludgo-Spelvik Ö Vingåker Vrå- folket Bettna 53 Runtuna-Lid Vagnhärad Lästringe- bygden 55 Sättersta- Väster- Tr osa 52 bygden Vrena och Råby- ljung Husby- Rönö Björkvik Oppunda Aradis Tyst- Bälinge berga Stigtomta Svärta Nyköping Norr- E4 köping Kila Lunda Tuna Bergs- hammar Oxelö- sund Oxelösunds Tunaberg kommun I din hand håller du nu tips om 300 sommarevenemang och därtill otaliga dagar med öppna museer och mysiga hembygdscaféer.
    [Show full text]
  • Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa & Vingåker
    ESKILSTUNA, FLEN, GNESTA, KATRINEHOLM, NYKÖPING, OXELÖSUND, STRÄNGNÄS, TROSA & VINGÅKER. Fiska! Fiske i Södermanland Fritt handredskapsfiske Återutsättning av fisk Fiske med handredskap är fritt längs Sveriges kust och i Det­kan­finnas­många­skäl­att­släppa­tillbaka­en­fångad­fisk.­ Mälaren samt i Hjälmaren. Den kanske inte når upp till gällande minimimått, eller tillhör de ­ Till­handredskapsfiske­räknas­spinnfiske,­mete,­pimpel­och­ skyddade­arterna­ål­och­mal.­Det­finns­också­ekologiska­värden­i­ liknande,­men­inte­trolling/dragrodd­eller­ismete/angelfiske.­ att­låta­stora­fiskar­som­är­viktiga­för­reproduktionen­leva.­Oavsett­ Ett spö per person är tillåtet och på sida 24-27 kan du läsa mer varför­fisken­återutsätts­finns­det­några­saker­som­är­bra­att­tänka­ om vilka regler som gäller. på,­för­att­ge­fisken­så­stor­chans­som­möjligt­att­överleva.­ Sjöar och vattendrag I­sjöar­som­inte­tillhör­det­fria­fisket,­samt­i­rinnande­vatten,­ Tänk på att... är­det­fiskerättsägaren­som­beslutar­vad­som­gäller­för­fiske.­ Kroka helst av fisken utan att lyfta upp den ur vattnet. Till­exempel­kan­fiske­upplåtas­för­allmänheten­mot­köp­av­ Om fisken lyfts upp ur vattnet så försök minimera fiskekort.­Då­gäller­de­regler­som­avtalas­med­fiskerättsägaren,­ tiden ovan ytan. förutsatt­att­dessa­inte­strider­mot­allmänna­bestämmelser.­ Reglerna­framgår­vanligtvis­vid­köp­av­fiskekort­men­skulle­ Tag inte i fisken med torra händer utan blöt dessa först. Detta är för att inte skada fiskens viktiga de inte göra det är det viktigt att du frågar vilka regler som slemskikt, som skyddar mot infektioner. Av samma gäller.­Ofta­gäller­minimimått­och­begränsningar­för­vilka­ anledning är det olämpligt att lägga fisken på torra metoder som får användas.
    [Show full text]