Hushåll Och Grupper På Bostadsmarknaden I Strängnäs
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
FÖRSLAG TILL STRÄNGNÄS KOMMUNS RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING 2020-2025 – MED UTBLICK MOT 2029 Datum: 2020-06-24 HUSHÅLL OCH GRUPPER PÅ BOSTADSMARKNADEN I STRÄNGNÄS - Analysdel 1 och 2 för nya riktlinjer för bostadsförsörjningen i Strängnäs kommun, 2020-25, med utblick till 2029 1 Innehåll Del 1: Förutsättningar för allmänhetens bostadsförsörjning ..................................... 4 Befolkningsutveckling och trendiakttagelser .................................................... 4 Befolkningsstruktur och utmärkande förhållanden .......................................... 5 Hushållsstruktur ................................................................................................ 6 Hushållens disponibla inkomst och hushållstruktur ........................................ 11 Bostadsmarknad - utbyggnadsstruktur och trendiakttagelser ....................... 14 Bostadstyper och upplåtelseformer samt ägande ......................................... 14 Ägarkategorier i bostadsbeståndet ................................................................ 16 Utbyggandsstruktur, ålder på beståndet ........................................................ 19 Hushållens ytstandard i flerbostadshus ......................................................... 21 Bostadsprisutveckling, småhus ...................................................................... 24 Nuvarande hyresnivå (hyresrätt) .................................................................... 26 Prisnivå på bostadsrätter ............................................................................... 28 Flyttningsmönster .......................................................................................... 30 Inflyttarnas ålders- och könsstruktur .............................................................. 35 Utflyttarnas ålders- och könsstruktur ............................................................. 36 Befolkningsprognoser och planeringsvolym 1,5 procent ...............................38 Hushållsprognos ............................................................................................. 39 Bostadsbehovsbedömningar .......................................................................... 43 Nuvarande fördelning av hushåll på olika bostadstyper och upplåtelseformer ........................................................................................................................46 Övriga påverkansfaktorer på bostadsutbudet och bostadsreserv ................ 48 Geografiska fördelningstal och översiktliga planeringsförutsättningar ..........50 Nuvarande befolkningsfördelning och hushållsfördelning per tätort med omnejd samt landsbygd ................................................................................. 53 Tillkommande bostadsbehov per område utifrån hushållsprognosen och de nuvarande hushållstalen efter utvecklingsstrategins fördelningstal .............. 53 Planberedskap ................................................................................................ 54 2 Del 2: Bostadsförsörjning för olika grupper ............................................................. 56 Gruppen äldre invånare .................................................................................. 56 Invånare med funktionsvariation .................................................................... 59 Nyanlända - Framförallt kommunanvisade nyanlända och flyktingar, asylsökande, ensamkommande asylsökande barn och ungdomar .............. 62 Hushåll med begränsad ekonomi ..................................................................64 Hemlösa .......................................................................................................... 65 Övriga behov ..................................................................................................66 KARTBILAGA Se separat dokument 3 Del 1: Förutsättningar för allmänhetens bostadsförsörjning Befolkningsutveckling och trendiakttagelser Befolkningen i Strängnäs kommun har i snitt ökat med drygt 300 invånare per år sedan 1970, vilket innebär en genomsnittlig årlig tillväxt på 1,12 procentenheter för perioden t o m år 2017. Den senaste tioårsperioden respektive femårsperioden har befolkningen i Strängnäs kommun ökat med 1,3 jämte 1,5 procentenheter i snitt. Diagrammet nedan visar bl a en stor relativ variation för befolkningsförändringen över tid samt en tydligt uppåtgående trend sedan mitten av 1990-talet. Relativ befolkningstillväxt åren 1968-2019 Strängnäs kommun i jämförelse med riket. År 2018 och 2019 var år med mycket stark befolkningstillväxt, överstigande 2,0 procentenheter. Åren 1973 samt 1990-91 är de övriga tillfällen under modernare tid, som det har förekommit en tillväxtnivå i paritet med eller över 2 procent. I faktiska tal innebär den senaste femårsperioden tillskott på nästan 2 700 personer, varav 716 och 783 personer tillkom under de gångna två åren. Tillväxten har hållits uppe av ett positivt inflyttningsnetto och höga byggnationstal. 4 Från 1970-talet fram till finanskraschen i början av 1990-talet hade Strängnäs en utveckling som tydligt särskiljs nivåmässigt från rikets utveckling i stort. En viss ”konjunkturparitet” kan också skönjas, framförallt fr o m inledning av 1980-talet. Efter kraschen, har utvecklingstrenden varit än mer samstämmig med rikets. Dock har Strängnäs utveckling tagit ett starkt kliv uppåt under senare tid, vilket är särskiljande från rikets utveckling. Notabelt är också att under lågkonjunkturperioden från 1995-2005, hade kommunen en genomsnittlig utveckling på runt 0,6 procentenheter. En nivå som samtidigt låg över rikets utveckling. År med starkare tillväxt än 1,5 procent har förekommit sporadiskt och framförallt har de uppstått under 1970- och 80-talen, under toppåren 1990-1 samt under de senaste årens starka utveckling. Befolkningsstruktur och utmärkande förhållanden Befolkningsstrukturen i Strängnäs kommun skiljer sig i vissa mått från rikets. Se diagrammet nedan. Andelen av de allra yngsta individerna är något lägre i Strängnäs än i riket, medan andelen i skol- och gymnasieåldern är något högre i Strängnäs. Strängnäs har färre personer i yngre ålder, 20-34 år, relativt rikets nivå. Frånsett de allra äldsta, för vilka det finns en jämvikt, har Strängnäs högre andelar än riket för 45-åringar och äldre. Detta är särskilt framträdande för åldersgruppen 65-74 år. Att samhället har fler pensionärer och färre av befolkningen som yrkesarbetar, relativt sett, innebär en utmaning för skatteunderlaget. Kommunen har en viktig uppgift att söka göra Strängnäs attraktivare för 25-35 åringar, där attraktiva bostäder och snabbare kommunikationer inom regionförstoringen, kan vara en viktig faktor. En mindre flyttstudie har samtidigt visat att Strängnäs blir allt attraktivare för inflyttande seniorer från Stockholmsregionen, i åldern +60, se vidare avsnittet om Inflyttarnas ålders- och könsstruktur. 5 Åldersstrukturen i Strängnäs i jämförelse med rikets, år 2018 Källa: SCB kommunfakta 2019 Hushållsstruktur En jämförelse mellan olika hushållstyper, visar att sammanboende utan barn är den vanligaste hushållstypen i Strängnäs kommun. Den hushållstypen är också mest utmärkande i jämförelse med riket, där nivån i Strängnäs är utmärkande högre. Hushållstyper i Strängnäs i jämförelse med riket, år 2018 Övriga hushåll med barn 0-24 år Övriga hushåll utan barn 0-24 år Sammanboende med barn 0-24 år, 3+ barn Sammanboende med barn 0-24 år, 2 barn Sammanboende med barn 0-24 år, 1 barn Sammanboende utan barn Ensamstående män med barn 0-24 år Ensamstående kvinnor med barn 0-24 år Ensamstående män 65- år utan barn Ensamstående män -64 år utan barn Ensamstående kvinnor 65- år utan barn Ensamstående kvinnor -64 år utan barn 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 00 Riket 0486 Strängnäs 6 De sammanboende, oavsett om man har barn eller ej, står för 49 procent av alla hushåll. Av de sammanboende, är den vanligaste formen sammanboende med 2 barn i ålder 0-24 år. De sammanboende med barn står för 22 procent totalt. 43 procent av hushållen är ensamstående och av dessa är ensamstående män yngre än 65 år den vanligaste hushållsformen. Totalt sett står hushållen med barn, oavsett om det är sammanboende eller ensamstående, för 31 procent, medan hushållen utan barn utgör 69 procent. En jämförelse bakåt i tiden (år 2012), visar att förhållandena i hushållsstrukturen i Strängnäs är stabila över tid, utan betydande förskjutningar. Hushållsstorlekar i Strängnäs kommun i jämförelse med riket, år 2018 7+ personer 6 personer 5 personer 4 personer 3 personer 2 personer 1 person 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 00 Riket 0486 Strängnäs Den vanligaste hushållstorleken i kommunen är enpersonshushåll, tätt följd av tvåpersonershushåll. Nivåerna är något förskjutna i förhållande till rikets nivåer för dessa hushåll, där Strängnäs har något fler tvåpersonershushåll och något färre enpersonshushåll. I övrigt är förutsättningarna likvärdiga i förhållande till riket, men med en liten övervikt för Strängnäs avseende fyrapersonershushåll. 57 procent (eller 4 780) av hushållen boende i småhus/äganderätter, består av 1- 2 personshushåll. Resterande 43 procent består således av hushåll med tre eller fler personer. 7 Hushållsstorlekar fördelade på småhus Hushåll i småhus/äganderätter, efter hushållstorlek 6% 2%1% 19% 19% 15% 38% 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer Drygt 50 procent av hushållen som bor i flerfamiljshus består av enpersonshushåll. Därefter är tvåpersonshushåll den vanligaste hushållstorleken, (28 procent). Övriga större hushållstorlekar utgör sammantaget 18