Hushåll Och Grupper På Bostadsmarknaden I Strängnäs

FÖRSLAG TILL STRÄNGNÄS KOMMUNS RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING 2020-2025 – MED UTBLICK MOT 2029 Datum: 2020-06-24

HUSHÅLL OCH GRUPPER PÅ BOSTADSMARKNADEN I STRÄNGNÄS

- Analysdel 1 och 2 för nya riktlinjer för bostadsförsörjningen i Strängnäs kommun, 2020-25, med utblick till 2029

Innehåll

Del 1: Förutsättningar för allmänhetens bostadsförsörjning ...... 4 Befolkningsutveckling och trendiakttagelser ...... 4 Befolkningsstruktur och utmärkande förhållanden ...... 5 Hushållsstruktur ...... 6 Hushållens disponibla inkomst och hushållstruktur ...... 11 Bostadsmarknad - utbyggnadsstruktur och trendiakttagelser ...... 14 Bostadstyper och upplåtelseformer samt ägande ...... 14 Ägarkategorier i bostadsbeståndet ...... 16 Utbyggandsstruktur, ålder på beståndet ...... 19 Hushållens ytstandard i flerbostadshus ...... 21 Bostadsprisutveckling, småhus ...... 24 Nuvarande hyresnivå (hyresrätt) ...... 26 Prisnivå på bostadsrätter ...... 28 Flyttningsmönster ...... 30 Inflyttarnas ålders- och könsstruktur ...... 35 Utflyttarnas ålders- och könsstruktur ...... 36 Befolkningsprognoser och planeringsvolym 1,5 procent ...... 38 Hushållsprognos ...... 39 Bostadsbehovsbedömningar ...... 43 Nuvarande fördelning av hushåll på olika bostadstyper och upplåtelseformer ...... 46 Övriga påverkansfaktorer på bostadsutbudet och bostadsreserv ...... 48 Geografiska fördelningstal och översiktliga planeringsförutsättningar ...... 50 Nuvarande befolkningsfördelning och hushållsfördelning per tätort med omnejd samt landsbygd ...... 53 Tillkommande bostadsbehov per område utifrån hushållsprognosen och de nuvarande hushållstalen efter utvecklingsstrategins fördelningstal ...... 53 Planberedskap ...... 54

Del 2: Bostadsförsörjning för olika grupper ...... 56 Gruppen äldre invånare ...... 56 Invånare med funktionsvariation ...... 59 Nyanlända - Framförallt kommunanvisade nyanlända och flyktingar, asylsökande, ensamkommande asylsökande barn och ungdomar ...... 62 Hushåll med begränsad ekonomi ...... 64 Hemlösa ...... 65 Övriga behov ...... 66 KARTBILAGA Se separat dokument

Del 1: Förutsättningar för allmänhetens bostadsförsörjning

Befolkningsutveckling och trendiakttagelser

Befolkningen i Strängnäs kommun har i snitt ökat med drygt 300 invånare per år sedan 1970, vilket innebär en genomsnittlig årlig tillväxt på 1,12 procentenheter för perioden t o m år 2017. Den senaste tioårsperioden respektive femårsperioden har befolkningen i Strängnäs kommun ökat med 1,3 jämte 1,5 procentenheter i snitt. Diagrammet nedan visar bl a en stor relativ variation för befolkningsförändringen över tid samt en tydligt uppåtgående trend sedan mitten av 1990-talet.

Relativ befolkningstillväxt åren 1968-2019 Strängnäs kommun i jämförelse med riket.

År 2018 och 2019 var år med mycket stark befolkningstillväxt, överstigande 2,0 procentenheter. Åren 1973 samt 1990-91 är de övriga tillfällen under modernare tid, som det har förekommit en tillväxtnivå i paritet med eller över 2 procent. I faktiska tal innebär den senaste femårsperioden tillskott på nästan 2 700 personer, varav 716 och 783 personer tillkom under de gångna två åren. Tillväxten har hållits uppe av ett positivt inflyttningsnetto och höga byggnationstal.

Från 1970-talet fram till finanskraschen i början av 1990-talet hade Strängnäs en utveckling som tydligt särskiljs nivåmässigt från rikets utveckling i stort. En viss ”konjunkturparitet” kan också skönjas, framförallt fr o m inledning av 1980-talet. Efter kraschen, har utvecklingstrenden varit än mer samstämmig med rikets.

Dock har Strängnäs utveckling tagit ett starkt kliv uppåt under senare tid, vilket är särskiljande från rikets utveckling.

Notabelt är också att under lågkonjunkturperioden från 1995-2005, hade kommunen en genomsnittlig utveckling på runt 0,6 procentenheter. En nivå som samtidigt låg över rikets utveckling.

År med starkare tillväxt än 1,5 procent har förekommit sporadiskt och framförallt har de uppstått under 1970- och 80-talen, under toppåren 1990-1 samt under de senaste årens starka utveckling.

Befolkningsstruktur och utmärkande förhållanden

Befolkningsstrukturen i Strängnäs kommun skiljer sig i vissa mått från rikets. Se diagrammet nedan. Andelen av de allra yngsta individerna är något lägre i Strängnäs än i riket, medan andelen i skol- och gymnasieåldern är något högre i Strängnäs.

Strängnäs har färre personer i yngre ålder, 20-34 år, relativt rikets nivå.

Frånsett de allra äldsta, för vilka det finns en jämvikt, har Strängnäs högre andelar än riket för 45-åringar och äldre. Detta är särskilt framträdande för åldersgruppen 65-74 år. Att samhället har fler pensionärer och färre av befolkningen som yrkesarbetar, relativt sett, innebär en utmaning för skatteunderlaget.

Kommunen har en viktig uppgift att söka göra Strängnäs attraktivare för 25-35 åringar, där attraktiva bostäder och snabbare kommunikationer inom regionförstoringen, kan vara en viktig faktor.

En mindre flyttstudie har samtidigt visat att Strängnäs blir allt attraktivare för inflyttande seniorer från Stockholmsregionen, i åldern +60, se vidare avsnittet om Inflyttarnas ålders- och könsstruktur.

Åldersstrukturen i Strängnäs i jämförelse med rikets, år 2018

Källa: SCB kommunfakta 2019

Hushållsstruktur

En jämförelse mellan olika hushållstyper, visar att sammanboende utan barn är den vanligaste hushållstypen i Strängnäs kommun. Den hushållstypen är också mest utmärkande i jämförelse med riket, där nivån i Strängnäs är utmärkande högre.

Hushållstyper i Strängnäs i jämförelse med riket, år 2018

Övriga hushåll med barn 0-24 år Övriga hushåll utan barn 0-24 år Sammanboende med barn 0-24 år, 3+ barn Sammanboende med barn 0-24 år, 2 barn Sammanboende med barn 0-24 år, 1 barn Sammanboende utan barn Ensamstående män med barn 0-24 år Ensamstående kvinnor med barn 0-24 år Ensamstående män 65- år utan barn Ensamstående män -64 år utan barn Ensamstående kvinnor 65- år utan barn Ensamstående kvinnor -64 år utan barn

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

00 Riket 0486 Strängnäs

De sammanboende, oavsett om man har barn eller ej, står för 49 procent av alla hushåll. Av de sammanboende, är den vanligaste formen sammanboende med 2 barn i ålder 0-24 år. De sammanboende med barn står för 22 procent totalt.

43 procent av hushållen är ensamstående och av dessa är ensamstående män yngre än 65 år den vanligaste hushållsformen.

Totalt sett står hushållen med barn, oavsett om det är sammanboende eller ensamstående, för 31 procent, medan hushållen utan barn utgör 69 procent.

En jämförelse bakåt i tiden (år 2012), visar att förhållandena i hushållsstrukturen i Strängnäs är stabila över tid, utan betydande förskjutningar.

Hushållsstorlekar i Strängnäs kommun i jämförelse med riket, år 2018

7+ personer

6 personer

5 personer

4 personer

3 personer

2 personer

1 person

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

00 Riket 0486 Strängnäs

Den vanligaste hushållstorleken i kommunen är enpersonshushåll, tätt följd av tvåpersonershushåll. Nivåerna är något förskjutna i förhållande till rikets nivåer för dessa hushåll, där Strängnäs har något fler tvåpersonershushåll och något färre enpersonshushåll. I övrigt är förutsättningarna likvärdiga i förhållande till riket, men med en liten övervikt för Strängnäs avseende fyrapersonershushåll.

57 procent (eller 4 780) av hushållen boende i småhus/äganderätter, består av 1- 2 personshushåll. Resterande 43 procent består således av hushåll med tre eller fler personer.

Hushållsstorlekar fördelade på småhus Hushåll i småhus/äganderätter, efter hushållstorlek

6% 2%1% 19%

19%

15% 38%

1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer

Drygt 50 procent av hushållen som bor i flerfamiljshus består av enpersonshushåll. Därefter är tvåpersonshushåll den vanligaste hushållstorleken, (28 procent). Övriga större hushållstorlekar utgör sammantaget 18 procent.

Hushållsstorlekar fördelade på flerbostadshus Hushåll i flerfamiljsbostadshus, oavsett upplåtelse, efter hushållstorlek

1%0% 6% 2% 9%

54% 28%

1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer

En jämförelse mellan upplåtelseformerna i flerfamiljshus, visar att de minsta hushållen, med 1-2 personer, är vanligare i bostadsrätt samtidigt som de större hushållstorlekarna också är vanligare i hyresrätt, i jämförelse med bostadsrätt.

Hushållsstorlekar fördelade i flerbostadshus, uppdelat på hyresrätt och bostadsrätt Hushåll i flerfamiljsbostadshus fördelade på hyresrätter (yttre cirkel) och bostadsrätter (inre) efter hushållsstorlek

4%1%1% 7% 1 person 6%3%0% 2 personer 11% 3 personer 4 personer 37% 54% 51% 5 personer 6 personer 25% 7+ personer

Antal invånare per åldersklass, uppdelat på småhus och flerbostadshus i hyresrätt respektive i bostadsrätt 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 -9 år 10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80+ år

Småhus Flerbostadshus, bostadsrätt Flerbostadshus, hyresrätt Uppgift saknas

Artskild från hushållsstatistiken, så är det ändå av intresse att redovisa hur kommuninvånarna, uppdelade på olika åldersklasser, fördelas antalsmässigt på småhus (oavsett upplåtelseform) och på flerbostadshus, uppdelat på hyresrätt och bostadsrätt.

Majoriteten av invånarna i Strängnäs, drygt 20 210 personer, bor i småhus. Småhus utgör således stommen i boendet i Strängnäs, på personnivå. Nästan 12 500 invånare bor i flerbostadshus och av dessa fördelas 9 350 personer på hyresrätt och 3 120 personer på bostadsrätt.

Av Sveriges befolkning bor ungefär hälften i ett småhus som ägs av någon i hushållet, var femte person bor i en bostadsrätt och var fjärde bor i en hyresrätt. Därutöver bor en mindre andel i någon form av specialbostad, oftast en studentbostad eller ett äldreboende.1

Boende i småhus är starkt framträdande hos alla åldersgrupper i Strängnäs befolkning. Av de vuxna, är särskilt framträdande åldersklasser 40-59 åringar, men även 30-39 åringar och 70-79 åringar, vilka ligger i jämvikt med varandra, har många boende i småhus. Barn och ungdomar t o m 19 år, vilka är kopplade till föräldrar i äldre åldersklasser, bor även i stor utsträckning i småhus, antalsmässigt sett.

Hyresrätten är ganska väl representerad i samtliga åldersklasser, men särskilt framträdande är den i ålder 20-29 år samt 30-59 år. Många barn i åldern 0-19 år bor även i hyresrätt. Hyresrätten har en stark position även hos de äldre.

Bostadsrätten är svag genom samtliga åldersklasser, men de äldsta personerna, i synnerhet 70-79 åringar, har det mest betydande inslaget av bostadsrättsboende.

Slutsatser för bostadsförsörjningen För fortsatt attraktivitet för Strängnäs som bostadsort för småhusboende, är det viktigt att det både tillkommer en attraktiv nybyggnation och att det omsätts befintliga småhus. För att öka möjligheterna till en generell omsättning på bostadsmarknaden, genom mer omsättning av befintliga småhus, skulle flerbostadshusboendet behöva utökas och göras attraktivare för val av seniorer och äldre.

Hyresrätten är en stor mottagare av yngre hushåll samt också av hushåll med barn. Viktigt är att beståndet, gällande bl a rumsstandard och yta, motsvarar behovet således, för hushåll med barn i synnerhet.

En- till tvåpersonshushållen är de starkt dominerande hushållsstorlekarna i Strängnäs och de tar de allra flesta bostäderna i anspråk. Både i småhusen och i flerbostadshusen är dessa kraftigt övervägande. Även ur denna aspekt är det viktigt att flerbostadsbeståndet görs attraktivt, så att val av annat boende kan göras vid behov.

1 SCB, 2017-06-09, Artikel på scb.se

Strängnäs har en stark dominans av hyresrätter vad gäller flerbostadshus. Det kan värderas om bl a fler attraktiva bostadsrätter och hyresrätter, med en småhusliknade karaktär, kan ge ökad positiv omsättning. Större hushåll, med tre eller fler personer, är i stort sett obefintliga i bostadsrättsutbudet. Ett varierat och attraktivt bostadsrättsutbud, mer anpassat efter hushållsstrukturen, kan möjliggöra för fler hushåll med barn, att välja denna boendeform.

Hushållens disponibla inkomst och hushållstruktur

I Sverige varierar boendeformen mellan personer med olika inkomst. Personer med hög inkomst bor ofta i småhus och bostadsrätt och de med låg inkomst bor oftare i hyresrätt. Men i mindre kommuner är ofta andelen låginkomsttagare som bor i småhus ändå relativt hög.2

Låg ekonomisk standard kallas i Sverige det internationellt vedertagna relativa inkomstmått som visar hur många som lever i hushåll med en disponibel inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. EU kallar samma mått för at risk of poverty (i risk för fattigdom). Att ha låg ekonomisk standard är således nödvändigtvis inte detsamma som att vara fattig. Det här relativa inkomstmåttet används dock ofta av olika aktörer både i Sverige och övriga EU för att beskriva andelen ekonomiskt utsatta i befolkningen, till exempel bland barn eller pensionärer.

Överlag kan sägas att fördelningen av den disponibla medianinkomsten på olika hushållstyper i Strängnäs, följer strukturen i riket i stort samt också fördelningen i Sörmland.

Särskilt starka hushåll inkomstmässigt sett är de som är sammanboende (med eller utan barn). Där den starkaste hushållsgruppen är de sammanboende med kvarboende unga vuxna. En stark grupp är även de ensamstående (oavsett kön) med kvarboende unga vuxna. Samtliga av dessa hushållstyper har en nivå på medianinkomsten som överstiger den genomsnittliga nivån för samtliga personer.

Svaga grupper är övriga ensamstående hushållstyper med eller utan barn, frånsett ensamstående män utan barn, vilka har en bättre ekonomisk ställning än övriga. De svagaste gruppen är ensamstående kvinnor, med barn eller utan barn, vars disponibla medianinkomst understiger eller ligger i nivå med hushåll, som kan klassas ha låg ekonomisk standard (medianmässigt sett).

2 SCB, 2017-06-09

Disponibel medianinkomst per hushållstyp. Strängnäs i jämförelse med Sörmland och riket. Gräns för hushåll med låg ekonomisk standard (se gul linje)

04 Södermanlands län 00 Riket 0486 Strängnäs

Övriga hushåll med barn 0-19 år

Övriga hushåll utan barn

Sammanboende med kvarboende unga vuxna 20-29…

Sammanboende med barn 0-19 år

Sammanboende utan barn

Ensamstående män med kvarboende unga vuxna…

Ensamstående kvinnor med kvarboende unga vuxna…

Ensamstående med kvarboende unga vuxna 20-29 år

Ensamstående män med barn 0-19 år HUSHÅLLSTYP Ensamstående kvinnor med barn 0-19 år

Ensamstående med barn 0-19 år

Ensamstående män utan barn

Ensamstående kvinnor utan barn

Ensamstående utan barn

Samtliga personer

50 100 150 200 250 300 350 400

DISPONIBEL MEDIANINKOMST PER HUSHÅLL, TKR, (KONSUMTIONSENHET)

Överlag kan dock framhållas att den disponibla medianinkomsten ligger något över eller i paritet med rikets- och Sörmlandsnivåer, för i princip samtliga hushållstyper.

Hushållstyper med särskilt stark medianinkomst, i för hållande riket, är övriga hushåll (med eller utan barn) samt ensamstående män med kvarboende unga vuxna och ensamstående män utan barn. Hushållstyper med något svagare nivå på den disponibla inkomsten, i förhållande till riket, är sammanboende med kvarboende unga vuxna och ensamstående kvinnor med kvarboende unga vuxna.

Inkluderas en jämförelse på åldersgruppsnivå, framgår det att de allra mest utsatta grupperna är ensamstående kvinnor med barn 0-19 år, med en disponibel medianinkomst på enbart 143 tkr (och därmed tydligt under gränsen för låg ekonomisk standard) samt ensamstående kvinnor 80-w år, vilka hade en disponibel medianinkomst på 165. Även ensamstående kvinnor utan barn, 65-79 år (172) samt ensamstående kvinnor i ålder 30-49 (173), är utsatta inkomstmässigt sett.

Slutsatser för bostadsförsörjningen Slutsatsmässigt kan framhållas att hushållen i Strängnäs är mångfacetterade, inte minst ekonomiskt sett, samt att fördelningen i kommunen efterliknar rikets fördelning.

Jämförelsen mellan olika hushållstyper ovan, visade också att sammanboende utan barn var den vanligaste hushållstypen i Strängnäs kommun, där nivån i Strängnäs också var högre än rikets. De sammanboende, oavsett om man har barn eller ej, stod för 49 procent av alla hushåll. 43 procent av hushållen var ensamstående och av dessa är ensamstående män yngre än 65 år den vanligaste hushållsformen. Även ensamstående kvinnor, i synnerhet utan barn, var framträdande andelsmässigt sett.

Sammantaget behöver det erbjudas olika typer av bostäder, i många olika prissegment, i framtiden för att bostadsmarknaden ska motsvara förväntningarna hos en mångfacetterad hushållsstruktur. Även bostäder i de högre prissegmenten behöver erbjudas befolkningen.

Det finns ett flertal hushållstyper som är svagare ekonomiskt sett. Det gäller framförallt ensamstående kvinnor med eller utan barn. För att nå ett hållbart och inkluderande samhälle i Strängnäs, kan svagare hushåll blandas i nya bostadsområden och därmed söks segregerande bostadsmiljöer undvikas. ”Möjliggörande miljöer”, bl a för barnen, är betydelsefullt.

Vid renoveringsarbeten i det egna bolagets bestånd samt, om möjligt, även hos privata aktörer, skulle en trappstegnivå kunna erbjudas de boende, enligt den s k Sigtunamodellen, så att en diversifierad renoveringsnivå erbjuds hushållen. En valmöjlighet kring renoveringsnivå, kan skapa förutsättningar för kvarboende för svagare hushåll och därmed undviks en överflyttning av hushåll till ekonomiskt bistånd alternativt flyttning av hushållet till annan bostad.

Bostadsmarknad - utbyggnadsstruktur och trendiakttagelser

Bostadsutveckling åren 1990-2018

Totalt 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 13 000 12 000 11 000 10 000 9 000 ANTAL 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bostadsstocken i Strängnäs har fyllts på kontinuerligt över tid. Den genomsnittliga ökningstakten har varit 158 bostäder per år, sett till tidsperioden 1990-2018. Perioder med särskilt höga byggnationstal är inledningen av 1990- talet samt åren 2005-09. Även under den senaste fyraårsperioden har byggnationen varit mycket hög.

Bostadstyper och upplåtelseformer samt ägande

Småhusbeståndet i Strängnäs har utvecklats positivt under hela tidsperioden. Även under år med svagare konjunktur har det tillkommit småhus.

Utveckling av upplåtelseform, åren 1990-2018

Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt/Småhus Bostadsrätt + hyresrätt 9 000

8 000 7 708 7 961 7 000

6 000 6 072 6 028 5 453 5 548 5 000 ANTAL 4 000

3 000

2 534 2 000 2 324 1 741 1 000 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

Småhusbeståndet utgör runt hälften av det totala bostadsutbudet och detta bestånd är därmed en grundbult på den lokala bostadsmarknaden i Strängnäs. Andelsvariationen över tid, har legat varierat mellan 45 – 50 % av det totala bostadsutbudet.

Upplåtelseformernas andelsutveckling, åren 1990 -2018 50,0 % 49,3 48,2 45,0 45,6

40,0 41,2 36,5 35,0 35,7 äganderätt/småhus 30,0 BR 25,0 HR 20,0 15,0 15,0 15,3 13,2 10,0

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 År

Hyresrätter och bostadsrätter utgör tillsammans, därmed, den andra hälften. Särskilt hyresrätten fick ett rejält tillskott under inledningen av 1990-talet, för att

därefter plana ut och även minska något, fram till år 2016, då utvecklingen tog fart återigen. Variationen har varit 35 -42 procent, där de högre nivåerna fanns under 1990-talet och inledningen av 2000-talet. I takt med en mer stillastående utveckling under modernare tid, där de två andra boendeformerna istället har ökat, har hyresrätten kommit att få en lägre andel.

Bostadsrätten har ökat, ganska kontinuerligt, under den större delen av tidsperioden. Framförallt fr o m inledningen av 2000-talet, och under de senaste åren, har utvecklingen varit positiv. Andelsvariationen har legat mellan 13-15 procent av samtliga bostäder, sett till den aktuella tidsperioden.

I övrigt kan framhållas att bostadsrätten är betydligt svagare i Strängnäs i jämförelse med riket i stort, där den innehar runt 23 procent. Även hyresrättsmarkanden är svagare i Strängnäs i förhållande till rikets, där den har 38 procent. Detta medan småhusmarknaden är klart starkare i Strängnäs än i riket (39 procent).

En uppfattning kan vara att nuvarande bostadsstruktur, med stark småhusmarknad, motsvarar en stor del av efterfrågebilden på bostadsmarknaden. Hyresrätten utgör också en viktig del marknaden med många privata aktörer. Bostadsrätten har dock utvecklats starkare under modernare tid.

Ägarkategorier i bostadsbeståndet

Kännetecknande för bostadsmarknaden i Strängnäs är bl a att privata aktörer har en framskjuten position i flerbostadshusbeståndet. Runt 47 procent av bostäderna i flerbostadshusen ägs av privata förvaltare. Allmännyttans andel ligger på 18 procent, vilket är påfallande lägre än i Sörmland samt i riket i stort. Bostadsrättsföreningar är också svagare både i Strängnäs och Sörmland, i förhållande till rikets nivå.

Lägenheter i flerbostadshus uppdelade på ägarform, Strängnäs i jämförelse med Sörmland och rikt, år 2018

Uppgift saknas Övriga ägare Svenska aktiebolag Fysiska personer Bostadsrättsföreningar Kooperativa hyresrättsföreningar Allmännyttiga bostadsföretag Stat, kommun, landsting

0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0%

04 Södermanlands län Flerbostadshus 00 Riket Flerbostadshus 0486 Strängnäs Flerbostadshus

Småhusbeståndet ägs, föga överraskande, i stor utsträckning av privatpersoner. Andelen ägare är något mer markerad i Strängnäs, än i övriga riket, se figuren här nedan.

Småhusbeståndet uppdelat på ägarform, Strängnäs i jämförelse med Sörmland och rikt, år 2018

Uppgift saknas

Övriga ägare

Svenska aktiebolag

Fysiska personer

Bostadsrättsföreningar

Kooperativa hyresrättsföreningar

Allmännyttiga bostadsföretag

Stat, kommun, landsting

0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0%

04 Södermanlands län Småhus 00 Riket Småhus 0486 Strängnäs Småhus

Notabelt är annars att bostadsrättsföreningar är något svagare i Strängnäs småhusbestånd än i övrigt.

Slutsatser för bostadsförsörjningen För att skapa en bostadsmarknad som är ökat diversifierad i Strängnäs, skulle fler bostadsrätter i småhus kunna vara en åtgärd för att möta ett mångfacetterad efterfrågan hos en varierad befolkning. Strängnäs karaktär av stark småhusmarknad, med stor efterfrågan på småhus av bl a barnfamiljer, skulle kunna gynnas av ett bredare bestånd, med fler rad- och kedjehus i olika ägarskapsformer, exempelvis.

Med tanke på småhusbeståndets attraktionskraft i Strängnäs bostadsmarknad, borde också fler bostadstyper i hyresrätt (både med privata ägare och allmännyttigt ägarskap) i form av radhus, kedjehus m.fl. vara möjliga.

För specialbostäder är ett privat ägande signifikativt för Strängnäs, medan ett allmännyttigt eller offentligt ägarskap inte finns enligt SCB statistik, vilket innebär skillnad mot länet och riket i stort, där dessa ägarformer är påtagligt framträdande. I analys del två, se nedan, finns enligt kommunens statistik ett offentligt ägarskap, varför SCB-statistiken, i detta fall, torde vara missvisande.

Specialbostäder uppdelade på ägarform, Strängnäs i jämförelse med Sörmland och rikt, år 2018

Uppgift saknas

Övriga ägare

Svenska aktiebolag

Fysiska personer

Bostadsrättsföreningar

Kooperativa hyresrättsföreningar

Allmännyttiga bostadsföretag

Stat, kommun, landsting

0,0% 10,0%20,0%30,0%40,0%50,0%60,0%70,0%80,0%90,0%

04 Södermanlands län Småhus 00 Riket Småhus 0486 Strängnäs Småhus

Utbyggandsstruktur, ålder på beståndet

Utvecklingen av småhusbeståndet i Strängnäs kommun följer konjunkturen i riket och i Sörmland i stort, innefattande ett betydande tillskott av villor innan 1930 samt även under 1960- och 70-talen. 1980-talet framträder även som ett starkt decennium.

Utveckling av småhusbeståndet per tidsperiod, Strängnäs i jämförelse med Sörmlands län och riket 25%

20%

15%

10%

0486 Strängnäs Småhus 00 Riket Småhus 04 Södermanlands län Småhus

Svagare perioder är 1930- till 1960, i synnerhet i Strängnäs, samt under 1990- talet. Utmärkande drag i övrigt för Strängnäs, är en generellt svagare utveckling fram till 1970–80-talen, men därefter har Strängnäs haft ett starkare tillskott av småhus, i jämförelse med rikets utveckling och Sörmlands. Under 2000-talet har utvecklingen givit ett påtagligt starkare tillskott av småhus i Strängnäs.

Utveckling av flerbostadshuseståndet per tidsperiod. Strängnäs i jämförelse med Sörmlands län och riket 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

0486 Strängnäs Flerbostadshus 00 Riket Flerbostadshus 04 Södermanlands län Flerbostadshus

För utveckling av flerhusbostadsbeståndet går motsvarande konjunkturöverlappning med rikets att skönja. Överlag har utvecklingen i Strängnäs följt rikets, men den har varit något svagare i förhållande till riket och Sörmland fram till 1970-talet, för att därefter bli något starkare. För Sörmlands del syns en tydlig topp under 1960-talet.

Slutsatser för bostadsförsörjningen Önskvärt ur ett hållbarhetsperspektiv är bl a att bostadsstocken fylls på kontinuerligt över tid, för att på så vis möjliggöra för god tillgång till olika boendealternativ på bostadsmarknaden, i olika prissegment, för att möta efterfrågan och behoven hos en varierad hushållstruktur. Nedgångar i konjunkturen behöver motverkas ur ett bostadsförsörjningsperpektiv.

Hushållens ytstandard i flerbostadshus

Storleksfördelning på bostäder i flerbostadshus, år 2018

Antal lgh i flerbostadshus, per storleksklass 1800 1530 1600 1493 1400 1200 1000 889 902 800 550 600 475 444 321 400 122 126 200 69 0

2018

I flerbostadshusen i Strängnäs är lägenheter i storleken 61-70 kvm samt 71-80 kvm vanligast. I förhållandet till riket finns relativt få lägenheter i storleken 51-60 kvm. Med tanke på Strängnäs dragningskraft på något större hushåll (barnhushåll) är ett tillskott av något större lägenheter viktigt att upprätthålla.

Flerbostadshusbeståndet per storleksklass i Strängnäs i jämförelse med rikets fördelning i procent, år 2018.

Andel lgh i flerbostadshus, per storleksklass 25,00

20,00

15,00

10,00

5,00

0,00

STR Riket

Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att hushållen har tillräckliga utrymmen för boende. Statistiken visar att det finns ett antal något större hushåll, med 3 personer eller fler, som kan bedömas bo trångbott på bostadsmarknaden i Strängnäs. Denna trend har förstärkts över tid.

Slutsatser för bostadsförsörjningen För att en överföring till större lägenheter ska kunna möjliggöras, behövs tillskott av något större lägenheter till ett ”för många” överkomligt pris.

Bostadsarea i flerbostadshus och hushållsstorlek, år 2018

1 2 3 4 5 6 7+ 934 893 688 636 566 524 462 391 363 340 297 290 284 266 248 240 225 222 218 190 165 160 156 155 144 129 124 110 102 96 84 84 78 77 72 72 68 61 54 54 52 47 42 42 40 40 35 32 32 30 30 30 30 30 30 27 25 25 24 20 16 15 14 10 9 9 8 7 7 7 6 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Strängnäs följer härvid en generell utveckling med allt fler trångbodda personer, men nivån på antalet personer som bor trångbott är lägre i Strängnäs, i förhållande till riket och Sörmlands län i stort, se figuren nedan.

Andel trångbodda hushåll i procent, enligt norm 3, Strängnäs i förhållande till Sörmland och riket.

Källa: Uttag ur Kolada 2020.

Trångboddheten enligt norm 2 ligger på cirka 13 procent av de boende i flerbostadshus i Strängnäs.

Bostadsprisutveckling, småhus

Bostadsprisjämförelsen nedan, mellan kommuner i Strängnäs omvärld, visar antal köp och medelpriser på småhus för permanentboende (villor, rad- och kedjehus) per kommun för år 2018. Dessutom redovisas prisförändringar i procent mellan 2017–2018 (1 år), 2013–2018 (5 år), 2008–2018 (10 år) och 1998–2018 (20 år). 3

Kommun Antal Medelpris Prisförändrin Prisförändrin Prisförändring Prisförändrin köp , tkr g i %, 2017- g i %, 2013- i %, 2008- g i % 1998- 2018 (1 år) 2018 (5 år) 2018 (10 år) 2018 (20 år)

Hela riket 54 725 2 976 -2 38 55 246 Vingåker 81 1 353 -4 38 53 165 Gnesta 103 2 524 -8 23 37 234 Nyköping 340 2 846 2 45 53 257 Oxelösund 89 2 370 -0 51 56 214 Flen 133 1 533 -8 25 32 167 Katrineholm 234 2 033 2 47 60 196 Eskilstuna 421 2 771 2 51 57 247 Strängnäs 293 3 244 3 40 51 233 Trosa 135 3 412 -7 39 55 254 Stockholms l. 8313 5 691 -6 38 56 283

Av tabellen framgår bl a att Strängnäs, tillsammans med Trosa, har länets högsta medelpriser för omsatta småhus. Prisutvecklingen har också gått i positiv riktning under 2018, + 3 procent, vilket är högst i länet. 293 småhus omsattes under 2018, vilket motsvarar 8,2 hus per 1000 invånare. Detta medför en fjärdeplacering i länet.

Prisutvecklingen i Strängnäs över en femårsperiod, ligger på genomsnittet för länet, +40 procent, vilket också är 2,5 procents starkare utveckling än genomsnittet i Stockholms län.

Även avseende prisutvecklingen på 10 års sikt, befinner sig Strängnäs på länsgenomsnittet, + 51 procent. Vilket är 4 procents svagare utveckling än genomsnittet i Stockholms län.

3 Dessa prisförändringar är beräknade på den vägda köpeskillingskoefficienten (kvoten mellan pris och taxeringsvärde).

Sammantaget visar bilden en betydande pristillväxt i Strängnäs under 2018, där också det genomsnittliga prisläget för ett småhus på Strängnäs småhusmarknad, ligger i tätposition i länet, tillsammans med Trosa.

Samtliga stockholmskommuner uppvisar samtidigt en prismässig minskning, från -1 (Solna) till -13 procent (Värmdö), för år 2018, trots att det i detta län omsattas enbart 3,5 småhus per 1000 invånare.

Slutsatser för bostadsförsörjningen Kostnaden för ett småhus är som högst i Strängnäs och Trosa, sett till länet i stort. Prisutvecklingen i Strängnäs har även varit stabil över längre tid och ligger på medelnivån för länet. Över den senaste femårsperioden har utvecklingen i länet varit starkare än utvecklingen i Stockholms län. Detta indikerar, dels att Sörmland i stort haft en mer gynnsam utveckling på småhusmarknaden under senare år och dels också att småhusmarknaden i Strängnäs kan vara fortsatt attraktiv även under en tillbakåtgående utveckling i Stockholms län samt i riket i stort. Efterfrågan på bostadsmarknaden kan kvarstå i Strängnäs, i alla fall under viss tid, trots ett mindre gynnsamt konjunkturläge för byggnation generellt i Sverige.

Nuvarande hyresnivå (hyresrätt)

I Strängnäs kommun och i Sörmlands län är den genomsnittliga månadshyran per kvadratmeter något lägre än genomsnittet i riket.

En lägenhet med en yta runt 70 kvm brukar anses motsvara en genomsnittlig mindre 3:a. Månadshyran för en sådan lägenhet låg under år 2019 på 6 370 kr i genomsnitt i Strängnäs, vilket är i nivå med medelhyran i Sörmland i stort, men något lägre än riksgenomsnittet. ± Felmarginal, Medelhyra i hyreslägenhet medelhyra 2018 2019 2018 2019 0486 Strängnäs Årshyra per kvm 1 014 1 096 43 46 Ny månadshyra per kvm 85 91 4 4 70 kvm, "liten 3:a" 5950 6370

04 Södermanlands län Årshyra per kvm 1 044 1 079 16 18 Ny månadshyra per kvm 87 90 1 1 70 kvm, "liten 3:a" 6090 6300

00 Riket Årshyra per kvm 1 099 1 134 4 4 Ny månadshyra per kvm 92 95 0 0 70 kvm, "liten 3:a" 6440 6650

Kommunens bostadsbolag, Strängnäs bostads AB (SBAB), hyresnivå för motsvarande hyresobjekt, ligger i paritet med hyresnivån för en 3:a generellt i Strängnäs. Samtidigt ligger den litet över riksgenomsnittet för de kommunala bostadsbolagen. Bostadsbolagets hyresnivå följer därmed prisutvecklingen på hyresrättsmarknaden i Strängnäs.

Genomsnittlig hyresnivå för en lägenhet på 70 kvm i de kommunala bostadsbolagen i Sörmlands län, år 2019.

Källa: SCB 2019 och hurvibor.se

Slutsatser för bostadsförsörjningen En slutsats härvid blir att det är ungefär lika dyrt att hyra en bostad i Strängnäs som i riket i stort (oavsett ägarkategori), vilket gör att grupper med mindre ekonomiskt utrymme (t ex ungdomar i generell mening), inte har sämre ekonomiska möjligheter att finansiera en egen hyresbostad i Strängnäs, än vad de har i riket i stort.

I sammanhanget kan det också konstateras att hyresnivåerna i Sverige är som högst i storstadsområdena, följt av de större residensstäderna.

Strängnäs uttrycks, i många sammanhang, att ingå i den funktionella arbets- och bostadsmarknaden i Stockholmsregionen (Stockholms FA-region). Här ovan konstaterades dock att hyresnivåerna, snarare följer ett riksgenomsnitt och att det därmed torde vara billigare att hyra en lägenhet i Strängnäs, än i många andra delar av aktuell FA-region. Här kan faktorer såsom markpris, regionalt differentierade arbetskostnader, byggperiod och renoveringsnivå inverka.

Sammantaget kan hyresrättsmarknaden i Strängnäs betraktas ha en standard som motsvarar rikets, i ungefärliga termer.

Det konstaterades tidigare att det, för hela flerhusbostadsbeståndet i Strängnäs, kunde iakttas en överlappning med rikets utbyggnadsperioder, där utvecklingen i Strängnäs följt rikets till stora delar, men varit något svagare i förhållande till riket fram till 1970-talet, för att därefter bli något starkare under modern tid. För Sörmlands läns del var en tydlig topp under 1960-talet särskilt notabel. Beståndet i Strängnäs kunde också ses vara yngre än Sörmlands (och rikets), med en betydligt mindre del bostäder byggda under det s k miljonprogrammet. Ett modernare utbud som ändå följer prisnivån i riket och i Sörmland, får anses vara en fördel för kommunen, ur ett bostadsförsörjningsperspektiv.

Tidigare har även framhållits vikten av att det totala bostadsutbudet i Strängnäs fylls på kontinuerligt över tid. Detta ger en god bostadstillgång i olika prissegment, vilket är vitalt för att kunna möta efterfrågan och behoven hos en varierad hushållstruktur. Att det i Strängnäs fyllts på med fler bostäder i flerbostadshus under senare år, utan att hyresnivåerna blivit dyrare, är en fördel i ett hållbarhetsperspektiv på bostadsförsörjningen.

På motsvarande vis blir det problematiskt om bostadsmarknaden avstannar. Överflyttningar inom det lokala beståndet försvåras (kanske framför allt för ungdomar och andra grupper, med mindre ekonomiska förutsättningar), med ökad konkurrens om befintliga bostäder. Bostadsmarknaden generellt i Strängnäs följer de ekonomiska konjunkturvariationerna i stora drag, innebärande försämrade byggtal under låg konjunkturer, men en småhusproduktion är möjlig att upprätthålla i Strängnäs.

För att hålla god funktionalitet på bostadsmarknaden, med ett utbud som möter efterfrågan även under lågkonjunkturer, kan särskilda insatser behövas, i synnerhet för flerbostadshus. En sådan kan t ex vara att aktivera det kommunala bostadsbolaget i större utsträckning och/eller genom en aktiv markstrategi, söka skapa en stabilare bostadsproduktionsnivå, utefter konjunkturlägesbehovet.

Prisnivå på bostadsrätter

(Inkluderande slutsatser för bostadsförsörjningen) Ovan konstaterades att bostadsrättsmarknaden i Strängnäs är procentuellt sett ganska liten. Andelsvariationen har legat mellan 13-15 procent av samtliga bostäder, sett till en längre tidsperiod. Härvid kan också noteras att bostadsrätten är betydligt svagare i Strängnäs i jämförelse med riket i stort, där den innehar runt 23 procent. Strängnäs har likafullt en bred hushållsstruktur som i många fall motsvarar genomsnittet i Sverige. Följdriktigt skulle hushållen i Strängnäs kunna efterfråga en högre andel bostadsrätter, motsvarande riksnivån.

Den demografiska utvecklingen, med fler seniorer och äldre i framtiden, och därmed även förflyttade tyngdpunkter i hushållsstrukturen, kan också underbygga en än mer blandad efterfrågebild, md ökad efterfrågan på bl a bostadsrätter.

I takt med att Strängnäs växer befolkningsmässigt kan också den demografiska variationen väntas tillta, förutom den rent antalsmässiga ökningen. Detta då också tätorterna ökar betydande i skala. I Strängnäs finns planer för en fördubbling av Strängnäs stad (via bl a Norra Staden) samt även av Mariefreds tätort (genom bl a Marielund-Södra Årby). De större utbyggnaderna av Åkers Styckebruk (bl a Brobyholm) samt Stallarholmen (bl a Sunby Strand) kan också väntas öka heterogeniteten i efterfrågebilden, även i dessa tätorter och därmed i kommunen sedd som helhet.

Prisnivåerna i Strängnäs4 för försålda bostadsrätter har ökat markant över tid. På femton år har kvadratmeterpriset ökat med 18 500 kr, motsvarande 4,5 gånger prisnivån år 2005.

4 Bland de tio kommunerna med störst andel hushåll i flerbostadshus finns landets tre befolkningsmässigt största kommuner; Stockholm, Göteborg och Malmö. För flerbostadshusen är det vanligast att hushållet hyr bostaden, därefter att man har bostadsrätt. Även här finns en stor skillnad mellan kommuner. I Täby och Vallentuna har mer än 90 procent av hushållen i flerbostadshusen bostadsrätt, medan andra kommuner helt saknar bostadsrätter. De två största kommunerna, Stockholm och Göteborg, skiljer sig åt, då det är ungefär 63 procent av hushållen i flerbostadshusen i Göteborg som hyr sin bostad, medan motsvarande andel i Stockholm är 44 procent. (Källa SCB.se)

Prisnivån i Strängnäs har även kommit att bli något högre än i Sörmlands län. Under den senaste femårsperioden har medelpriset i Strängnäs legat nästan 5 000 kr per kvadratmeter högre. Variationen i länet är dock betydande, med Trosa, Strängnäs, Gnesta och Eskilstuna i topp och över genomsnittspriset per kvadratmeter i Sörmland. En positiv befolkningsutveckling, med närhet och anknytning till Stockholms arbetsmarknad, kan förklara utfallet.

Utveckling av medelpris per kvm, åren 2005-2019. Strängnäs i jämförelse med Sörmlands län och riket.

Strängnäs kr/kvm Södermanlands län kr/kvm Riket kr/kvm

45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Prisökningen i Strängnäs följer utvecklingskurvan i riket fullt ut, men genomsnittspriset i Strängnäs för perioden, ligger ca 12 500 kr/kvm under riksgenomsnittet. Riksgenomsnittet färgas dock av den stora dominansen som finns för flerbostadshus och bostadsrätter i storstadsregionerna.

Närhetsaspekten till Sveriges urbana och ekonomiska centrum är, således, i mångt avgörande för marknadsprisnivån på bostadsrätter, vilket också noterades vara giltigt inom Sörmland, där länets i detta fall mer perifera lägen, inte haft motsvarande prisutveckling.

Slutsatser för bostadsförsörjningen En långsiktig positiv prisutveckling på bostadsrätter i Strängnäs indikerar en hög lokal efterfrågan och som en följd att bostadsrättsutbudet behöver öka på bostadsmarknaden. Flera bostadsrättsprojekt är också på gång eller planeras i kommunen. Med hänsyn till Strängnäs varierade hushållsstruktur, i kombination med en väntad tilltagande efterfrågan från bl a ett växande antal äldre, av fler barnfamiljer samt även av fler ensamstående med barn, borde ett utökat och brett bostadsrättsutbud kunna komplettera hyresrättsutbudet och småhusutbudet på ett givande vis.

Flyttningsmönster

Strängnäs växer genom inflyttningen, men har också en betydande utflyttning. Under den senaste femårsperioden har snittet legat på runt 2 200 inflyttade personer om året samtidigt som utflyttningen legat på 1 700 personer per år i genomsnitt. Flyttningsnettot har därmed generat en relativt stabil tillväxt över tid.

De könsmässiga variationerna har varit små, med i princip parallella inflyttningsnivåer för män och kvinnor, men männen har dock i något större utsträckning inflyttat till Strängnäs. Även utflyttningen ligger på antalsmässigt liknande nivåer mellan könen. Under de senaste åren kan emellertid en litet högre omsättning av männen skönjas både vad gäller inflyttning och utflyttning.

Notabelt är att de höga byggtalen under inledningen av 1990-talet inte bara genererade en ökad inflyttning, utan utflyttningen påverkades också, med sänkta utflyttningstal till följd. Ett liknade mönster kan urskiljas för de senaste årens starkt positiva uppgång på bostadsmarknaden, vilket resulterat i ett ökat gap mellan inflyttnings- och utflyttningskurvorna, se vidare nedan diagram.

Utveckling av inflyttning till Strängnäs och utflyttning från Strängnäs, totalt och könsuppdelat, åren 1968-2019 3000

2500

2000

1500

1000

500

0 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

infl. män infl. kvinnor inflyttningar totalt utfl. män utfl. kvinnor utflyttningar totalt

I övrigt har inflyttningen och utflyttningen vitt skilda egenskaper, framförallt beträffande åldersstrukturen, men även sett till könsfördelningen, se vidare avsnittet nedan, vilket påverkar efterfrågebilden på nya bostäder i kommunen.

Strängnäs växer via inflyttning, som noterats, och erhåller inflyttare från hela landet. Kopplingen till Stockholmsregionen är dock påfallande stor, då 55 procent

av alla inflyttare kommer därifrån. Inflyttningsrelationen är betydligt svagare till det egna länet.

Inflyttning till Strängnäs från Stockholms län, Sörmlands län och ”övriga Sverige”

Inflyttning till STR

27%

55% 18%

Stockholm Södermanland Övriga Sverige

Utflyttningen från Strängnäs till Stockholms län, Sörmlands län och ”övriga Sverige”

Utflyttning från STR

38% 39%

23%

Stockholm Södermanland Övriga Sverige

Utflyttningen från Strängnäs går i lika andelar till övriga Sverige och Stockholms län, medan utflyttningen till det egna länet är svagare.

Inflyttning från Sörmlands län till bostadstyp 3% 7%

43%

47%

Småhus Flerbostadshus Specialbostad, övriga hus Uppgift saknas

Inflyttare från övriga Sörmlands län efterfrågar, framför allt, bostäder i flerbostadshus i Strängnäs. Även om småhusmarknaden är betydelsefull även för dessa.

Andelsförhållandena är i princip de motsatta för inflyttare från övriga Sverige.

Inflyttning från övriga Sverige (exklusive Sörmland och Stockholm län) till bostadstyp

47%

44%

Småhus Flerbostadshus Specialbostad, övriga hus Uppgift saknas

Även inflyttare från Stockholms län efterfrågar en icke oaktad mängd lägenheter i flerbostadshus, även om småhusmarknaden i Strängnäs är den största mottagaren.

Inflyttning från Stockholms län till bostadstyp

5% 8%

33% 54%

Småhus Flerbostadshus Specialbostad, övriga hus Uppgift saknas

På kommundelsnivå fördelar sig de inflyttade enligt grafen nedan. I den redovisas inflyttningen från Stockholms län samfällt med kategorin ”övriga Sverige” (se mörkare blå diagramstapel), i jämförelse med Sörmlands län (ljusblå diagramstapel). En notering: I Strängnäs stads tätort ingår i realiteten förutom

område 1, även delar av område 2 på södra Tosterö, men i diagramredovisningen särskiljs de dock.

”Område 1. Strängnäs stad” drar den största inflyttningen till kommunen, både vad gäller inflyttade från länet samt från övriga Sverige. Den länsmässiga inflyttningen är annars ganska återhållsam till övriga kommundelar. De syd-östra kommundelarna, med Mariefreds-, Åkers styckebruks- samt Stallarholmens tätorter, är alla betydande mottagare av inflyttade personer från Stockholmsregionen i synnerhet.

Inflyttning på kommundelsnivå, inflyttning från Sörmland och övriga Sverige

Inflyttning på kommundelsnivå, från Sörmland och Öv. Sverige 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1 Strängnäs 2 Aspö 3 Mariefred 4 5 Åker Länna 6 Härad Vansö Tosterö Stallarholmen Fogdö

Inflyttning inom län men över kommun Inflyttning inom landet men över län

Inkluderas även den summerade inflyttningen från ”annan kommundel” i Strängnäs samt även omflyttning inom samma kommundel, se mörkblå stapel i diagrammet nedan, framgår Strängnäs stad stora betydelse för den generella bostadsförsörjningen i kommunen. Nära nog varannan flyttning inom kommunen sker till Strängnäs stad (med omnejd). Oräknat att flertalet av flyttningarna i eller till område 2., även bör hänföras till Strängnäs stad.

För alla kommundelar, utom Stallarholmen, är den interna omflyttningen inom kommunen större, än den externa inflyttningen från annan kommun. I Strängnäs stad är den flerdubbelt större.

Inflyttning på kommundelsnivå, inflyttning från Sörmland och övriga Sverige samt omflyttning i Strängnäs 2500 2250 Inflyttning inom kommun 2000 Inflyttning inom landet men 1750 över län 1500 Inflyttning inom län men över kommun 1250 1000 750 500 250 0 1 Strängnäs 2 Aspö 3 Mariefred 4 5 Åker Länna 6 Härad Vansö Tosterö Stallarholmen Fogdö

Slutsatser för bostadsförsörjningen Ur dessa förhållanden blir det en viktigt att, dels söka möjliggöra för en extern inflyttning till de olika kommundelarna, men även att söka skapa förutsättningar för en fungerande omflyttning i kommunen och inom kommundelarna, där hushåll (eller delar av det) söker andra bostäder än den befintliga över tid. En flerdimensionell bostadsmarknad blir därmed viktig att söka upprätthålla, med tillräckligt utbud av olika bostadstyper och upplåtelseformer i kommunens samtliga delar.

Störst behov av ett mångfacetterat bostadsutbud föreligger i centralorten Strängnäs stad, där nästan varannan omflyttning inom kommunen sker. Staden har således en påtaglig betydelse för den allmänna bostadsförsörjningen i kommunen, med uppgift att klara många bostadsövergångar, från exempelvis småhus till bostadsrätt eller hyresrätt. Detta samtidigt som kommundelen också är attraktiv för inflyttande hushåll från andra kommuner. Att upprätthålla nivåerna på byggtalen över tid, så att det också tillkommer olika bostadstyper och upplåtelseformer, blir viktigt för att klara omflyttningsbehoven i kommunen och därmed för att kunna upprätthålla en god funktion på bostadsmarknaden i stort.

Inflyttarnas ålders- och könsstruktur

Inflyttarnas ålders- och könsfördelning varierar en del över tid, varför ett brett genomsnitt, för åren 2009-18, har framtagits för analysändamålet, för att belysa fördelningen. Överlag är könsvariationen på inflyttarna ganska liten, men det är synbart att något fler av männen är något äldre vid inflyttningen.

Åldersmässigt syns också inflyttningstoppar i familjebildande ålder, med en tydlig koppling till den höga inflyttningen av yngre barn. Detta stämmer väl in på den gängse bilden av Strängnäs som attraktivt för inflyttande barnfamiljer. Dock är det också mycket vanligt att inflyttarna är i den yngre 20-årsåldern, då många inte har hunnit etablera sig som barnfamiljer.

En noterbar topp finns även för seniorer runt 65-årsåldern, för vilka Strängnäs blivit alltmer attraktivt.

Inflyttningsstruktur för Strängnäs, fördelat på ålder och kön (medel 2009-2018), utjämnade värden i promille 160

140

120

100 män 09-18 medel

80 kvinnor 09-18 medel 60

0 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67 70 73 76 79 82 85 88 91 94 97 100

Slutsatser för bostadsförsörjningen Gruppen ”seniorer” är vanligen mindre flyttbenägen, till skillnad från yngre befolkningskategorier, men under senare år har gruppen alltså spätts på med fler inflyttade individer, framförallt från Stockholmsregionen. Detta förhållande (med ökad inflyttningsbenägenhet till Strängnäs) sammantaget med att åldersgruppen växer kraftigt i antal i Stockholmsregionen kan, förutom den rena bostadsefterfrågan, i senare led, även medföra en kontinuerligt ökad efterfrågan på äldreservice och omsorg. En ökad efterfrågan på passande boendeformer för

äldre, utöver vad den lokala efterfrågan sålunda föranleder, torde bli ett resultat nettoinflyttningen. Se vidare diagrammet nedan.

Antal inflyttare respektive utflyttare i åldern 60 år – w, åren 2012-17, i relation med Stockholms län 800 70 700

600 197

500

400 49

300 131 511 200

248 100

0 Inflyttade 2012-17 Utflyttade 2012-17

60 år - 69 år 70 år - 79 år 80 år - 117 år

Utflyttarnas ålders- och könsstruktur

Utflyttarnas ålders- och könsfördelning är mer stabil över tid. I synnerhet har utflyttningskurvan för män visat sig vara stabil, från ett år till annat.

Utflyttningen är som mest påtaglig i 20-årsåldern, där toppvärdet nås av kvinnor i 23-års ålder. Kvinnor flyttar också ut i högre utsträckning än män, i häradet kring denna ålder. Män har emellertid en något större utflyttning i 30-40 årsåldern.

Utflyttningsstruktur för Strängnäs, fördelat på ålder och kön (medel 2009-2018), utjämnade värden.

250,0

200,0

150,0 MEDEL kvinnor 09-18 MEDEL män 09-18 100,0

Utflyttning i promeille 50,0

0,0 Ålder 1 5 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85 89 93 97 101

Överlag går detta mönster igen hos ett stort antal mindre kommuner, där yngre och framförallt unga kvinnor, flyttar ut i hög utsträckning för studier och arbete i andra kommuner.

Slutsatser för bostadsförsörjningen Utan Strängnäs påtagliga inflyttning, skulle utflyttningsmönstret leda till en negativ befolkningstillväxt och en åldrande befolkning, med en betydande avsaknad av yngre hushåll. Att inflyttningen upprätthålls är därmed viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Då merparten av inflyttarna också utgörs av yngre personer, ”motverkas” en åldrande befolkning5. Att inflyttningsnettot också består av äldre seniorer, medför det, med tiden, också ökade behov av anpassade boendeformer för äldre samt även av omsorg och service för äldre.

Givet den starkt framträdande inflyttningen av yngre personer, är det tydligt att det finns ett bostadsutbud i Strängnäs som också är attraktivt för yngre. Här får förmodas att bostadsstrukturen, med ett betydande hyresrättsutbud, som också innefattar många olika förvaltare, möjliggör för denna grupp att finna eget boende i Strängnäs.

De goda funktionella eller arbetsmarknadsmässiga kopplingarna till Stockholmsregionen, sammantaget med en hyresnivå som ligger i paritet med

5 Sett till befolkningens genomsnittsålder.

Sörmlandsgenomsnittet (men också något under rikssnittet) trots större tillskott av hyresrätter på senare tid, gör att både utbuds- och prisfaktorerna är relativt gynnsamma för etablering av yngre hushåll i Strängnäs.

Tidigare har även noterats att inflyttarna, i generell mening, söker både småhus och bostäder i flerbostadshus. En kontinuerlig inflyttning kräver därmed även en löpande påspädning av olika bostadstyper, också i olika upplåtelseformer, över tid.

Befolkningsprognoser och planeringsvolym 1,5 procent

Inledningsvis i detta dokument, noterades bl a att befolkningen i Strängnäs kommun har ökat med 1,3 jämte 1,5 procentenheter i snitt över den senaste tioårsperioden respektive femårsperioden. Kommunen riktar in planeringen för bostadsförsörjningen på nivån om 1,5 procents tillväxt per år.

Utveckling av totalbefolkning år 2000-2019 samt prognoser år 2020-2029

50000

44547 42411 40000 40367 35761 36544 38413

30000 observ Sum prognos 2020 korr bygg med-hög Sum prognos 2020 ej korr bygg Sum prognos 2020 med 1,5 % Sum 20000 prognos 2020 med-låg 1,0 % Sum prognos 2020 max 2,0 % Sum prognos 2020 min 0,5 % Sum prognos 2020 scb Sum 10000 prognos 2020 scb med str niv Sum prognos 2019 bygg med rev år1 rev frukt Sum prognos 2020 korr bygg med rev frukt Sum

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

En prognosutveckling med 1,5 procents tillväxt kan iakttas för streckad linje i kurvdiagrammet ovan. Kommunen kan väntas ha 39 959 invånare år 2025 (vid slutet av året) enligt detta alternativ samt 42 411 invånare vid utgången av prognosperioden, år 2029.

Den årliga tillväxttakten blir 570 personer fram t o m år 2025, i medeltal, samt 613 personer i snitt för prognosåren 2026-29.

Sammantaget ökar kommunens befolkning med 3 415 personer år 2020-2025 samt med ytterligare 2 452 personer år 2026-29, i prognosalternativet, innebärande 5 867 tillkommande personer totalt under hela prognosperioden.

Slutsatser för bostadsförsörjningen I diagrammet ovan finns även andra planeringsvolymer prognostiserade och utvecklingen åskådliggörs bl a för 0,5 procents tillväxt samt för 1,0 och 2,0 procents tillväxt. 0,5 procents tillväxt kan komma att aktualiseras under kraftig lågkonjunktur, medan 2,0 kan aktualiseras under en stark högkonjunktur på bostadsmarknaden, se vidare avsnittet om Befolkningsutveckling och trendiakttagelser, i inledningen.

Planeringsvolymer utifrån prognostillväxt på 1,5 procent

Tidsperiod ökning snitt per år totalbefolkning 2020-2025 3 415 570 39 959 2026-2029 2 452 613 42 411 2020-2029 5 867 587

Hushållsprognos

Genom att använda s k hushållskvoter, vilka anger andelen hushåll i en viss folkmängd, kan vi beräkna antalet hushåll (eller snarare antal hushåll efter referenspersonens ålder). Hushållskvoterna skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper samt mellan könen.

Slutsatser för bostadsförsörjningen Beroende på individens ålder, har personen olika stora sannolikheter att räknas som hushållsföreståndare (den äldsta personen i ett hushåll) eller referensperson för hushållet. Fram till 17 års ålder antas alla personer ingå i ett hushåll där någon annan vuxen är föreståndare. Den första stora förändringen uppstår i början av 20-årsåldern, då ungefär hälften av ungdomarna antas bo i eget hushåll. Andelen ligger sedan runt 60 procent fram till 40-45 års ålder, då den stiger ytterligare. Uppgången orsakas av en ökad hushållssplittring till följd av separationer. Mot slutet av livet stiger hushållskvoterna än mer, eftersom ensamhushållen blir fler till följd av att människor avlider. Efter 80 års ålder är hushållskvoten nästan 80 procent.

En jämförelse av hushållsbildningsstrukturen i Strängnäs i för hållande till rikets hushållsbildning i stort, visar på en likartad bild. Hushållsbildningen för kvinnor ligger dock något lägre i Strängnäs, vilket avspeglar att det troligen kan finnas en något större andel kvinnor i ensamhushåll i riket, i stort, framförallt i de yngre hushållsåldrarna.

Hushållsreferensperson per ettårsklass och kön, Strängnäs i förhållande till riket, genomsnitt för åren 2013-2017, utjämnade värden 1,2

0,8 Man Str.

0,6 Kvinna Str. Man riket 0,4 Kvinna riket

0,2

0 -16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88

Enligt hushållsprognosen, utifrån 1,5 procents tillväxt, kan dagens nivå om runt 16 000 (kalkylerade) hushåll, väntas öka med 1 605 tillkommande hushåll till år 2025. Till år 2029 väntas Strängnäs ha 18 715 hushåll, innebärande en ökning med ytterligare 1 175 hushåll (2 780 total förändring).

Kalkylerad mängd hushåll, utifrån en prognosutveckling om 1,5 procent Summa hushåll 19 000 18 716 18 500 18 000 17 540 17 500 17 000 16 500 16 000 15 500 15 000 14 500 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Notera: avklippt y-axel, med startantal 14 500 hushåll.

Utvecklingen per åldersklass framgår av diagrammet nedan. Samtliga åldersklasser, utom de yngsta samt 70-79 åringar, kommer att öka enligt bedömningen. Den antalsmässiga ökningen är mycket stark för 80-89 åringar samt för 60-69 åringar och 30-39 åringar samt 40-49 åringar.

Kalkylerad hushållsutveckling på olika årsklasser, utifrån en prognosutveckling om 1,5 procent, åren 2019-2029

3 230 3 214 3 014 3 185 3 500 3 047 2 989 2 779 2 901 2 990 2 952 2 693 3 000 2 478 2 648 2 365 2 362 2 500 2 037 1 958 2 000 1 323 1 204 1 334 Antal 1 500 1 153 1 000

500 32 73 26 32 66 107 0 -19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-w Åldersklass

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Aggregerad hushållsutveckling per åldersklass, förändring utifrån basår 2019 Aggregerad årsvis förändring från basår 2019

1 200 1 028

1 000

800 537 624

600 441 253 328 354 Antal 400 241 225 170 86 200 51 6 7 41 6 24 0 -19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79-38 80-89 90-99 -200 Åldersklass 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Slutsatser för bostadsförsörjningen Variationer i årskullarnas storlek ger effekt på antalet äldre över tid i synnerhet. För 80-89 åringar är det sannolikt den starka utbyggnaden av Strängnäs kommun under 1970-talet som återspeglas, då Strängnäs byggdes ut kraftigt med framförallt småhus. Att finna individanpassade, goda och hållbara lösningar för ökningen är en utmaning och prioriterad fråga för kommunen.

En fråga i sammanhanget är om, och i så fall, hur den egna äldre befolkningen kan prioriteras i nybyggnation av flerbostadshus, i lämpliga lägen och utformningar, i framtiden?

Den starka utvecklingen av antalet personer i åldersgruppen 80-89 år, framgår av diagrammet nedan. Gruppens storleksvariation över tid, påverkas inte av inflyttning och utflyttning i betydande utsträckning, utan här det de givna årskullarnas storlek som ger avtryck, varför också skillnaden mellan de olika prognosalternativen är notabelt liten.

Antalsutvecklingen av yngre hushåll samt av medelålders hushåll påverkas också av årskullarnas storlek, men för dessa är även flyttningsnettot av betydande vikt.

Att de yngre och medelålders hushållen ökar, via positiv nettoinflyttning, över tid i Strängnäs, är en essentiell hållbarhetsskapande faktor, sett till de demografiska utmaningarna6.

Både för yngre och äldre hushåll behöver det, sålunda, finnas hållbara och attraktiva bostadsalternativ i Strängnäs i framtiden.

Bostadsbehovsbedömningar

Enligt de tidigare regionala befolkningsbedömningarna, gjorda i den senaste i ÖMS-planeringen, Östra Mellansverige i samverkan, skulle en produktionsnivå på bostadmarkanden om runt 40-70 enheter vara tillräcklig för att uppnå den regionala prognosen för Strängnäs. Denna nivå, vilken också följer lågkonjunkturnivån för Strängnäs historiskt sett, är således liktydig med lågkonjunkturprognosen ovan diagram. Se också figur Relativ befolkningstillväxt åren 1968-2019 Strängnäs kommun i jämförelse med riket.

Kommunen kan, i och för sig, hamna i en lågkonjunkturnivå på bostadsmarknaden, men förutsättningarna är likväl goda att Strängnäs behåller en

6 Med den s k försörjningskvoten.

relativt god tillväxtnivå, sett till rikets nivå, om än betydligt lägre än normalt (1,3 procent under de senaste tio åren samt 1,5 procent under de gångna fem åren). Småhusmarknaden i Strängnäs har även visat sig något mer motståndskraftig mot lågkonjunktur. En jämförelse som Samhällsbyggnadskontoret gjort, visar att kommuner på ungefär samma radieavstånd från Stockholmskärnan, uppvisar en likartad tillväxtnivå över tid, vilken också särskiljs från utvecklingen i Stockholmregionen och från rikets utveckling. En faktor i sammanhanget är regionförstoringen, framburen av förbättrade resesamband till kärnan.

Enligt de nationella byggbehovbedömningarna, vilka Boverket har tagit fram, skulle runt 360 bostäder per år, bli Strängnäs kalkylerade bostadsbehovsvolym.

Denna nivå skulle medföra en tillväxtnivå för Strängnäs i häradet kring 2,0 procent, vilket är en nivå som visat i sig vara möjlig för Strängnäs under mycket goda förutsättningar. Det inträffade senast under de under de två gångna åren, men historiskt sett, har en sådan hög produktionsvolym varit svår att upprätthålla för kommunen. Det rör sig således om enstaka år, med i sammanhanget mycket gynnsamma villkor.

Kalkylerad hushållsutveckling och produktionsvolym Hushållsprognosen visar att en produktionsvolym runt 250-310 enheter behövs per år för att upprätthålla en tillväxtnivå om 1,5 procent. Det innebär att 1 605 bostäder behöver tillkomma under åren 2020-2025 samt ytterligare 1 175 bostäder, under utblicksperioden från 2026-29.

2 780 nya bostäder totalt, på tio år, blir summan.

Kalkylerad hushållsutveckling åren 2020 – 2029 (basår 2019) Bostadsbehovsprognos 350

300

250

200

150

100

0 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Slutsatser för bostadsförsörjningen Fördelningen av nya bostäder behöver inrymma både småhus samt bostäder i flerbostadshus, i olika upplåtelseformer. En kontinuerlig ökning av bostadsmarknaden är vital för Strängnäs. Lågkonjunkturer kan väntas inträffa och byggnation av flerbostadshus är då särskilt påverkad. Härvid behöver det byggas då det finns möjlighet, sett ur marknadens perspektiv, vilket kommunens behöver möjliggöra för genom bl a god planberedskap. Kommunen kan också behöva komplettera produktionsvolymen med egna åtgärder under lågkonjunktur. Här kan bl a nämnas en aktivering av bostadsbolaget.

Kommunenen kan också söka kvarhålla en högre tillväxtnivå genom olika satsningar på attraktivitet och en framflyttad strategisk position inom markområdet.

En utökad tomtkö kan göra att småhusbeståndet får en fortsatt positiv utveckling. En enklare studie av tidigare lågkonjunkturer, visar att småhusmarknaden klarat sig ganska väl i Strängnäs, även under år med svag byggkonjunktur nationellt sett.

Inte minst behöver bostadsmarknaden också upprätthållas för att möta behoven hos de allt fler äldre invånarna, även om kvarboendeprincipen är viktig. Här kan kommunen behöva uppmuntra bostadsmarknaden till initiativ samt även söka komplettera utbudet genom aktivering av det egna fastighetsbolaget.

Nuvarande fördelning av hushåll på olika bostadstyper och upplåtelseformer

En jämförelse över senare år visar på små förändringar vad gäller hushållens fördelning på bostadstyp och upplåtelseform.

Hushållsfördelning på bostadstyp och upplåtelseform, åren 2015 - 2019 9000 8000 7000 6000 5000 4000 Antal 3000 2000 1000 0 2015 2016 2017 2018 2019 Småhus, hyresrätt 184 196 217 209 211 Småhus, bostadsrätt 156 156 157 196 238 Småhus, äganderätt 7518 7682 7820 7907 7968 Flerbostadshus, hyresrätt 4216 4282 4303 4360 4452 Flerbostadshus, bostadsrätt 1807 1806 1877 1960 1990 Specialbostad 196 225 223 304 320 Övrigt 218 226 224 251 282 Uppgift saknas 0 651 611 745 812

Utifrån ett genomsnitt för den senaste femårsperioden, sammantaget med hushållsprognosen, enligt ovan, framräknas en kalkylerad framtida efterfrågan på småhus och flerbostadshus, på olika upplåtelseformer, se figuren och tabellen nedan.

Hushållsprognos år 2025 och år 2029 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0

Medel 15-19 Hushållspr. 2025 Hushållspr. 2029

Tillkommande Tillkommande bostadsbehov bostadsbehov Strängnäs Medel 15-19 2020-25 2025-29

Småhus, hyresrätt 203,4 28 16 Småhus, bostadsrätt 180,6 25 14 Småhus, äganderätt 7779 1063 593 Flerbostadshus, hyresrätt 4322,6 591 329 Flerbostadshus, bostadsrätt 1888 258 144 Specialbostad 253,6 35 19 Övrigt 240,2 33 18 Uppgift saknas 563,8 77 43 Totalt 15431,2 2109 1176

Notera att denna kalkyl avviker från bedömningen ovan, då ett genomsnitt för den senaste femårsperioden utgör basår. Detta för att nå mer plausibla fördelningstal för de olika bostadstyperna. Det är värt att framhålla att det kan ske en underskattning av bostadsbyggnationsbehovet för bostäder i flerbostadshus, i båda upplåtelseformerna, i modellberäkningen ovan. Se vidare nedan.

Slutsatser för bostadsförsörjningen Tillkommande bostadsbehov kan genereras av en kraftig ökning av äldre hushåll, vilket kanske inte får fullt genomslag i tabellen. Dessutom är antalet bostäder i specialboende underskattade av samma skäl.

Därutöver finns även en nettobrist i nuvarande utbud av specialbostäder, framförallt avseende gruppbostäder och liknande boenden, lokalt i Strängnäs. Se vidare analysdel 2 för ”Olika grupper”.

Att öka antalet småhus i bostadsrättsform och hyresrättsform, skulle kunna komplettera bostadsutbudet i Strängnäs på ett fördelaktigt vis. Småhusmarknaden generellt i Strängnäs är attraktiv, både för inflyttare men även för befintliga invånare. Vid en hushållsförändring, exempelvis pga. av splittring av ett småhushushåll, är det rimligt att anta att många (i synnerhet hushåll med barn) skulle efterfråga en liknande bostadstyp som den man frånträder, men kanske inte vilja tillföra eget kapital i ett ägande.

Likaledes skulle yngre familjebildande hushåll, kunna efterfråga dessa varianter av småhus.

Även äldre som vill tillgodogöra sig småhusets levnadskvaliteter, men som kanske också söker gemensamma lösningar för drift och underhåll av byggnad samt fastighet, skulle kunna uppskatta hyresrätts- eller bostadsrättskoncept i småhusformatet.

På samma gång behöver också hyresrätts- och bostadsrättsutbudet, i flerbostadshus, diversifieras för att möta en varierad efterfrågan av en allt större befolkning och därmed också av en bredare hushållsstruktur i framtiden.

Övriga påverkansfaktorer på bostadsutbudet och bostadsreserv

Rivningen av lägenheter Rivningen av bostäder har varit låg eller obefintlig i Strängnäs, varför denna del inte inkluderas.

Lediga lägenheter Till det kommunala fastighetsbolagets lägenheter finns en omfattande bostadskö. Samtidigt står många av dessa i kö till flera aktörers utbud, också på en regional bostadsmarknad, vilket försvårar för en bra bedömningsgrund. Intrycket generellt beträffande rörligheten på lägenhetsmarknaden (både bostadsrätter och hyresrätter) i Strängnäs är, emellertid, att det finns ett utbud, som också omsätts fortlöpande. Med detta sagt, finns det troligen inget egentligt överskott av lägenheter att bokföra i Strängnäs. Omflyttningsmöjligheten/rörligheten på bostadsmarknaden har även förbättrats under senare år, genom höga byggnationstal.

Bostadsreserv Bostadsreserven brukar definieras som skillnaden mellan antalet hushåll och antalet bostäder. Historiskt sett har SCB redovisat att det finns brister beträffande bostadsstatistiken. Det kan medföra att en noterad skillnad i bostadsreserv, i vissa fall kan härledas till brister i SCB:s statistik och inte till att faktumet finns. Den registerbaserade hushållsstatiken är också ny i sammanhanget och modellen för hushållsredovisningen har ändrats, varför jämförelser över tid kan påverkas och försvåras.

Avgörande för bostadsreserven kan även vara, på vilket år bostäderna bokfördes. Kommunens nybyggnationsstatistik, framtagen av Samhällsbyggnadskontoret, brukar som legio skilja sig en del från den officiella statistiken framtagen av SCB. Olika rapporteringsdatum samt olika definitioner kan härvid spela in.

Ett annat förbehåll gäller färdigställandet av bostäder kontra inflyttningen i bostaden. Byggs det ett antal lägenheter i slutet av året (år 1) samtidigt som inflyttningen till dessa sker först under kommande månad, efterföljande år (år 2), kommer det att bokföras ett nettoöverskott av bostäder i statistiken, om man samkör SCBs statistik, avseende antalet bostäder i förhållande antalet hushåll år 1.

Frånsett noterade reservationer i statistiken kring bostäder och hushåll, blir fördelningen enlig nedan (enligt bearbetning av SCB:s statistik).

För år 2018 fanns det, enligt denna statistik, 16 530 bostäder i Strängnäs samt 15 932 hushåll. För 2019 är siffrorna 16 273 hushåll och 16 681 bostäder. Enligt statistiken finns det därmed ett överskott på 400-600 bostäder i Strängnäs. Om det förehåller sig så, är det positivt för rörligheten på bostadsmarknaden i Strängnäs och att det därmed finns tecken på en ”väl fungerande” bostadsmarknad i Strängnäs.

Det har konstaterats i olika sammanhang att det behövs en bostadsreserv förmöjliggöra för omflyttningar och därmed också en fungerande bostadsmarknad.

Samhällsbyggnadskontoret håller det dock som troligt att skillnaden mellan bostadsutbud och hushållsvolym i Strängnäs i realiteten är mindre. Då Strängnäs är en ”inflyttningskommun” med ett positivt flyttnetto, omsätts överskottet också genom inflyttning. Ett bostadsöverskott är därmed en (nödvändig) möjliggörande faktor för tillväxt i Strängnäs.

Geografiska fördelningstal och översiktliga planeringsförutsättningar

Gällande översiktsplan (antagen av kommunfullmäktige 29 september 2014) för kommunen tar sin utgångspunkt i en tydlig utvecklingsstrategi kring fem huvudteman:

1. Fortsätt att stärka utvecklingen runt kommunens järnvägsstationer i Strängnäs stad och i Mariefred samt Åkers styckebruk 2. Främja ett levande stadsliv i kommunens centralort 3. Skapa förutsättningar för Stallarholmen att utvecklas 4. Koppla samman kommunens delar/samhällen 5. Främja en levande landsbygd på ett hållbart sätt

I ÖP konstateras, att genom att särskilja vilken typ av utveckling som främjas inom städerna med sina järnvägsstationer och inom de mindre samhällena, kan de olika områdenas särprägel lyftas fram och människor ges möjlighet, att inom kommunen, kunna leva och verka på olika sätt under olika faser i livet.

De små samhällena kan erbjuda sociala fördelar som trygghet och gemenskap, samtidigt kan den småskaliga ortsstrukturen innebära vissa utmaningar. Utbudet av service, arbete, utbildning, kultur och fritidsaktiviteter kan bara till vissa delar mäta sig med vad Strängnäs stad och Mariefred kan erbjuda. Allmänna kommunikationer mellan orterna finns, dock i begränsad omfattning och för många är bil en förutsättning för att få vardagen att gå ihop.

Genom att utgå ifrån de olika samhällenas platsspecifika förutsättningar, egenskaper, kvalitéer och resurser och bygga vidare på befintliga strukturer kan ett bättre underlag för kulturella och kommersiella verksamheter genereras och satsningar på miljövänliga transportsätt möjliggöras. Det krävs i detta sammanhang ett synsätt där man betraktar helheter istället för isolerade lösningar. Det vill säga, att varje samhälle betraktas som en del i ett nätverk av städer, samhällen, knutpunkter och funktioner som är mer eller mindre beroende av varandra. Ett hållbart samhällsbyggande bör synliggöra beroendeförhållandet och underlätta för sambanden.

Kommunens utvecklingsstrategi enligt ÖP 2014

Föreliggande riktlinjer för bostadsförsörjningen innebär en revidering av ÖP:s huvudscenario, vilket utgår ifrån tillväxtnivån om 1,0 procent tillkommande invånare per år. Principfördelningen av tillväxten över Strängnäs geografiska yta uppfattas dock som giltig, men med en ny inriktningsnivå på den totala tillväxten om 1,5 procent tillkommande invånare per år.

Nytt huvudscenario för befolkningstillväxten blir därmed:

Huvudscenario A, med tillväxtområden (röda cirklar) Invånare 2019: c:a 36 500 Invånare 2025: c:a 40 000 Invånare 2029: c:a 42 400

Befolkningstillväxt: runt 1,5 % tillkommande invånare/år

Tillväxten skall koncentreras till stationsnära lägen (inom 5 km avstånd): o Strängnäs stad -- 50 % av tillkommande befolkning o Mariefred-Åkers styckebruk-Marielund (Läggesta) -- 30 % av tillkommande befolkning Övriga utbyggnadsområden: o Stallarholmen med omnejd -- 10 % av tillkommande befolkning o Övrig landsbygd - resterande 10 % av tillkommande befolkning

Befolkningskoncentrationer på längre avstånd än 3 km från järnvägsstationer kräver särskilda satsningar på kollektiva anslutningsmöjligheter för att motverka oacceptabel ökning av motorburen trafik.

Vid ökad tillväxt, 2,0 procent, ökar koncentration av den, till Strängnäs stad (55%) och till Mariefred – Åkersstyckebruk (35%), enligt scenario B i gällande ÖP

2014. Här sker ett bättre utnyttjande av befintliga strukturer genom förtätningar av befintlig bebyggelse. Utökade satsningar på kommunal service kommer dock att krävas.

Nuvarande befolkningsfördelning och hushållsfördelning per tätort med omnejd samt landsbygd

Antal Andel Antal Andel Område invånare invånare hushåll hushåll Strängnäs stad, med omnejd 17 879 48,9% 8 403 51,6% Mariefreds tätort, med omnejd 6 352 17,4% 2 763 17,0% Åker tätort, med omnejd 4 207 11,5% 1 786 11,0% Stallarholmen tätort, med omnejd 3 676 10,1% 1 562 9,6%

Landsbygd inkl. mindre tätorter och byar samt restförda 4 430 12,1% 1 759 10,8%

36 544 100,0% 16 273 100,0%

Föredelningen ovan visar bl a att kommunens utvecklingsstrategi enligt ÖP 2014, stämmer relativt väl på den faktiska utvecklingen sedan ÖP antogs. I områdesdefinitionerna (i tabellen ovan) ryms dock en hel del områden, vilka de facto ligger på landsbygd. En striktare tätortsdefinition skulle ge att en större andel av den faktiska tillväxten har ägt rum på landsbygden, än vad utvecklingsstrategin egentligen förespråkat.

Tillkommande bostadsbehov per område utifrån hushållsprognosen och de nuvarande hushållstalen efter utvecklingsstrategins fördelningstal

Ant hushåll ÖP 2014 2025 2029 Strängnäs stad, med omnejd 8403 50% 802 588

Mariefreds tätort, med omnejd + Åker tätort, med omnejd 4549 30% 482 353 Stallarholmen tätort, med omnejd 1562 10% 160 118

Landsbygd inkl. mindre tätorter och byar + Restförda 1759 10% 161 117

Totalt 16273 1605 1175

Tabellen ovan illustrerar en fördelningsprognos utifrån den faktiska hushållsmängden per 2019 och efter hushållsprognosen per 2025 och 2029, efter utvecklingsstrategins fördelningstal per område. Kalkylen är sålunda tänkt att ge en ungefärlig bild av det framtida bostadsbehovet per geografiskt delområde.

Översiktsplanen tar även mer fasta på befolkningsutvecklingen per område och inte andelen hushåll. För kalkylerbarhetens skull, görs dock här en direkt parallell till hushållstalen per område. Nivåerna får betraktas som minsta nivåer för att

klara utveckling mot 1,5 procent. Att en snabbare utbyggnad kan inträffa samt också att en viss koncentration av bygginvesteringar sker till vissa områden, är trolig över tid. Exempelvis har Mariefred, men även Stallarholmen, vuxit mer än sina teoretiskt givna andelar under de senaste åren samtidigt som Strängnäs stad har vuxit mindre än planeringsansatsen i utvecklingsstrategin förespråkat.

Strängnäs kommun ska ha en hög planberedskap för att kunna möta olika efterfrågenivåer i framtiden och därmed också kunna möta högre tillväxtnivåer under kortare tidsperioder. Särskilt viktigt är detta för att klara en ökad efterfrågan från bostadsmarknadens aktörer, då förutsättningarna för flerbostadshus är gynnsamt. Här kan det behöva byggas då det uppstår läge. Under längre sikt ska planeringsansatsen dock vara giltig, för att klar en hållbar samhällsutbyggnad, innefattande god en samhällsservice, med anläggnings- och infrastrukturinvesteringar.

Planberedskap

Kommunen förbereder för en god planberedskap:

För perioden 2020-2025 finns i nuläget utrymme för 1 923 bostäder För perioden 2026- 2029 finns utrymme för ytterligare 4 276 bostäder

Område 2020-2025 2026-2029 2030 - Strängnäs stad 865 1375 5660 Tosterö 287 130 500 Mariefred 462 1075 910 Åkers Styckebruk 63 880 Stallarholmen 145 145 350 Övriga landsbygden 101 671 Totalt 1923 4276 6199

För perioden efter 2029 bedömer kommunen att det finns utrymme för ytterligare 6 200 bostäder, enligt Översiktsplanen.

Det geografiska planeringsupplägget för att säkerställa bostadsintresset framgår vidare av kartbilagan, se särskild bilaga.

Om kommunen inte lyckas möta de teoretiskt framlagda talen i byggbehovsprognosen, så innebär inte det per automatik att den lokala bostadsförsörjningen påverkas negativt i första hand. Snarare kan en påverkan på tillväxtnivån förväntas, där möjligheten att nå upp till tillväxtnivån om 1,5 procent per år försvåras.

Som en följd av Strängnäs givna attraktivitet för inflyttning – kan det kan också bli fråga om en ökad konkurrens om ett givet antal bostäder, där vissa lokala hushåll kan behöva söka en bostad på annan plats inom den större funktionella regionen. Goda byggnationstal är flerdimensionellt viktiga för kommunen.

Del 2: Bostadsförsörjning för olika grupper

Gruppen äldre invånare

Nuläge

Ca 465 brukare är beviljade hemtjänst i Strängnäs kommun. Det utgör 5,6 % av kommuninvånarna. Brukarna är uppdelade i flera olika hemtjänstområden och det finns en jämn fördelning av brukarnas geografiska spridning.

Socialkontoret noterar ett tillkommande behov av alternativa transportmedel, då allt fler kommuninvånare, boende på öar och på landsbygden är i behov av hemtjänst.

Ca 342 brukare bor på särskilda boenden. Det är 4,2 % av kommuninvånarna. Boendena är geografiska placerade i alla kommundelarna.

Mellan 80-100 särskilda boendeplatser är planerade till 2023-2024. Thomasgårdens 40 platser kommer då att stängas.

Äldreomsorgen är i behov av ca 20 platser per år mellan 2025-2028 för att tillgodose behovet av gruppen äldre.

Inriktningen är att brukarna ska bo kvar i ordinärt boende så längre så möjligt. Daglig verksamhet för äldre som bor i ordinärt boende finns på Sictoniagården, som ligger i kommunens västra del, på landsbygden. Verksamheten riktar sig till äldre med demensproblematik som behöver stimulans utanför hemmet. Ett annat syfte är att avlasta anhörig, som vårdar i hemmet.

Socialkontoret utreder möjlighet för biståndsbedömt trygghetsboende.

Särskilda boendeformer för äldre - Vilka former finns i Strängnäs kommun?

I kommunen finns det totalt sju särskilda boenden. SFAB äger och förvalta fem av boendena. Ett boende ägs av en bostadsförening och förvaltas av Riksbyggen. Ett annat ägs och förvaltas av ett privat bostadsbolag.

• Särskilt boende omvårdnad, 224 platser, inklusive parboende

• Särskilt boende demens, 98 platser • Korttidsboende, 14 platser • Växelvårdsboende, 6 platser

Alla förvaltas av SBAB, förutom Tomasgården, som ägas och förvaltas av ett privat bolag. Kontraktet för Tomasgården löper ut 2023.

Privat regi • Orangeriet Trygghetsboende, 44 hyresrätt • Brf Bovieran Strängnäs, 48 bostadsrätt

Strängnäs har ett underskott på särskilda boendeplatser för äldre. I september väntade 8 brukare på att deras beslut skulle verkställas.

Socialkontoret samverkar med privata aktörer/förvaltare i olika forum. Verksamhetschefen för verksamhetsområdet äldreomsorg sitter i styrelsen för Riksbyggens Bostadsrättsförening Sidensvansen i Strängnäs. Vad gäller äldreboende, som ägs av privat bostadsbolag, sker samarbetet mest genom SFAB.

Vid behov av större renoveringar, ändringar i verksamhet eller ombyggnader samarbetar företrädare för socialkontoret med förvaltare och ansvariga chefer för allmännyttan, för att komma fram till lösningar som är optimala.

Övriga insatser

Bostadsanpassning beviljas av kommunen om behovet är varaktigt.

Antal beslut har minskat kraftigt sedan år 2007, från 210 beslut till 149 beslut 2018. Anpassningar som beviljas är allt från enklare bostadsanpassningar, såsom borttagning av trösklar, installation av spisvakter, till mer omfattande renoveringar såsom att bredda dörrar och renovera badrum.

Socialkontoret utreder möjliga alternativ till matlådor för ordinärt boende. Kontoret ser positiva effekter av att få ut brukarna till en restaurang eller ett matlag, för att äta tillsammans med andra brukare, för att på så vis förebygga undernäring och social isolering, i ordinärt boende.

Framtiden - kommande fem år

Strängnäs kommun behöver 48 nya särskilda boendeplatser under de kommande fem åren.

• 2020- behov av 325 platser. Vi har 324 platser. • 2021- behov av 334 platser. Vi har 324 platser. • 2022- behov av 348 platser. Vi har 336 platser. Saknas 12 platser. • 2023- behov av 365 platser. Saknas ytterligare 17 platser.

I sammanhanget skulle det vara bra om bygget av nytt Säbo påbörjades och att man kunde öppna upp 30 tillkommande platser år 2023.

• 2024 behov av 388 platser. Dvs behov av ytterligare 23 platser.

Nytt Säbo planeras vara klart. Behov av 40 platser från Thomasgården samt 12 + 17+23= 52 platser. Det nya boendet behöver därför inrymma minst 92 platser.

• 2025 behov av 410 platser. Dvs behov av ytterligare 22 platser • 2026 behov av 427 platser. Dvs behov av ytterligare 17 platser • 2027 behov av 446 platser. Dvs behov av ytterligare 19 platser • 2028 behov av 462 platser. Dvs behov av ytterligare 16 platser.

Sammanlagt år 2025-2028 behovs utökning med 74 platser. Det finns ett behov av att successivt bygga ett nytt särskilt boende, med en utökning om 20 platser per år 2025 till 2028.

Övriga behovsinsatser Kommunen behöver se över insatserna inom hemtjänsten och de olika boendeformerna.

Socialkontoret behöver fortsätta jobba med att få ner kostnaderna för hemtjänsten. Se över organisationen och planeringen av brukarnas insatser.

Fortsätta jobba med digitalisering inom äldreomsorgen i form av nya digitaliseringsverktyg, för att underlätta för både medarbetare och brukare. Viktigt är att söka öka tryggheten i ordinärt boende med nya typer av hjälpmedel.

Utblick till 2030

Fler äldre finns som är i behov av boenden i hela kommunen. Fler brukare som bor ute på landsbygden och på öarna som är i behov av hjälp från hemtjänsten. Andra typer av transportmedel behövs också. Andra typer av kompetenser behövs. Fler brukare som är i behov av HSL insatser beräknas finnas. Fler typer av andra boendeformer som inte är biståndsbedömt bedöms behövas.

Digitalisering behövs också för att hemtjänsten ska kunna tillgodose kommande behov.

Invånare med funktionsvariation

Nulägesbeskrivning

68 brukare är placerade i egen regi och 33 brukare är placerade externt, i form av boende/tillsyn/korttidsboende. 2-3 brukare står i kö för plats. 2 brukare är externplacerade på grund av platsbrist i kommunen under hösten 2019.

Boendeformer för personer med funktionsnedsättning

Extern utförare – Gruppboende

Bostad med särskild service Antal platser Ormbunksvägens LSS-gruppboende 6 Björklidsvägens LSS-gruppboende 6 Solbergavägen LSS-gruppboende 6 JACT – två LSS-gruppboende i centrala Strängnäs

Präntaren och Källgatan 9 förvaltas av SFAB Sjöviken och Källgatan 1 är bostadsrättsföreningar.

Egen regi – Gruppboende

Bostad med särskild service Antal platser

Gruppboende Brunnsvägen 41 6

Gruppboende Finnevägen 56 6 Gruppboende Källgatan 1 7 Gruppboende Källgatan 9 5 Gruppboende Oxhagsvägen 6 Gruppboende Präntaren 4 Gruppboende Sjöviken 5

Egen regi – Serviceboende

Bostad med särskild service Antal platser Brunnsvägen 41 A 11 Oxhagsvägen, 18

Kommunen har ett underskott av serviceboenden och gruppboenden. Behov finns av boenden med lantligt läge, för brukare som är i behov av att bo mer enskilt.

Nuvarande platserna finns centralt och ett behov av mer boendeplatser finns i tätorterna. Fler serviceboenden behövs även.

Alla gruppboenden och serviceboenden finns i och omkring Strängnäs tätorter. Ett av kommunens serviceboenden uppfyller inte kravet brandsäkerhet och boendena behöver därför flytta. Socialkontoret kommer följaktligen att öppna upp boendet ”Djäknen” igen.

• Två gruppboenden ägs av privata bostadsbolag • Två ägs av bostadsrättsföreningar • Tre gruppboenden ägs av SFAB/SBAB. Alla serviceboenden och gruppboenden förvaltas av SFAB. • Samarbete med privata aktörer sker endast i individärenden. • Samarbete finns med SFAB, fortlöpande och kontinuerligt, vilket också är nära knutet till kommunen och alla kommunens kontor gällande lokalfrågor.

Vilka övriga insatser görs för att minska efterfrågan boendeplatser?

Socialkontoret erbjuder insatser i det egna boendet så som boendestöd, ledsagning och bostadsanpassning LSS och yngre. Personlig assistans utförs i ordinärt boende.

Framtiden - kommande fem år

Det förväntas finnas fler brukare som är multisjuka, samsjukligheten har ökat. Vem som är huvudman när brukarna är i behov av vård och stöd från fler myndigheter och vårdgivare är oklart. Under våren 2019 blev det avslag av regeringen på motionen om att vårdansvaret för personer med psykisk ohälsa och beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman.

LSS-utredningen är under revideringen och det är oklart hur den kommer att påverka socialkontorets verksamheter.

En prioritering bör vara minska på antalet externa placeringar. Börja planera för att ta hem brukare som är externplacerade och börja planera boenden som kan tillgodose brukarnas behov.

Börja också inventera behoven och lägga beställningar för nybyggnation eller renovera befintliga lokaler.

Träningslägenheter till unga vuxna som endast bott hemma hos föräldrarna behövs. Behov av stöd innan de kan flytta till eget boende.

År 2020 2021 Var: Åkerstyckebruk Mariefred

Vad: 1 Serviceboende enligt SoL 1 Servicebostad enligt LSS

Om möjligt i befintligt Hur: Om möjligt i befintligt boendebestånd. boendebestånd. Ca 12 -13 lägenheter (inklusive 1 Ca 12 lägenheter (inklusive 1 personal- personal-, 1 gemensam-, 11 Krav: , 1 gemensam-, 10 brukarlägenheter). brukarlägenheter), varav 1 lägenhet är ett träningsboende LSS).

Enligt SBAB finns goda möjligheter Enligt SBAB finns goda möjligheter att Övrigt: att skapa serviceboendet i befintligt skapa en verksamhet i befintligt boendebestånd. bestånd.

År 2022-2024 Var: Lantligt, enskilt läge, utan andra närliggande bostäder.

Vad: 1 Gruppbostad enligt LSS.

Krav: Markplan.

3 lägenheter, 1 rum för sinnestimulering, 1 rum för personalytor, en särskild planering behöver vidtas vid utformning av gruppbostaden då sårbarhet för intryck från omgivningen och utmanande beteende. Ett nära samarbete mellan arkitekt och verksamhets pedagogiska utvecklare. Gruppbostaden ska Övrigt: ha enskilt läge utan andra närliggande bostäder. I nära anslutning till gruppbostaden ska det upprättas en daglig verksamhet för stort fokus vid utomhusmiljön för att skapa möjligheter till sinnestimulans, fysiska aktivitet och en meningsfull vardag.

År 2025 2029 Var: Eldsund Mariefred

Vad: 1 Servicebostad enligt LSS. Gruppbostad LSS

Om möjligt i befintligt Integrerat i exempelvis trapphus eller Hur: boendebestånd. radhus 7-8 Lägenheter (inklusive 1 personal-, 1 gemensam-, 5-6 brukarlägenheter). Utöver egen ytterdörr önskas eventuellt Ca 12 -13 lägenheter (inklusive 1 direktingång till Krav: personal-, 1 gemensam-, 10 gemensamhetslägenheten från de brukarlägenheter). brukarlägenheter som ligger intill gemensammautrymmet.

Övrigt: Hiss.

Ett antagligt scenario för framtiden är: Fler brukare som har komplexa behov. Fler brukare som är multisjuka som behöver insatser och stöd över verksamhetsområdena. Behov av kompetens som kan samordna insatser insatserna efter brukarens komplexa behov. Det behövs samverkan med regionen och skolan. Jobba för att vi ska minska på våra externa placeringar. Bygga boende som ligger längre ut på landsbygden, fler boende med lantligt läge, fler mindre boenden i egen regi. Fler samverskansforum mellan myndighet och verkställighet. Samverkansform mellan socialkontoret och utbildningskontoret på fler nivåer. Prioriteringen bör vara minska på antalet externa placeringar.

Utblick till 2030

Fortsätta jobba förebyggande och följ upp brukarnas behov. Analysera prognosen av kommande behov och beställ boenden eller upphandla i god tid.

Nyanlända - Framförallt kommunanvisade nyanlända och flyktingar, asylsökande, ensamkommande asylsökande barn och ungdomar

Nulägesbeskrivning

Socialkontoret har sagt upp avtalet för två stödboenden för ensamkommande flyktingbarn och unga. Det finns ett minskas inflöde av ärenden gällande ensam-

kommande och anvisade nyanlända från migrationsverket. Alla externa placerade ensamkommande planeras hem innan årsskiftet.

Kommunen har haft en arbetsgrupp som jobbar kontorsövergripande för att alla nyanlända ska få den hjälp de är i behov av.

Ensamkommande som är i behov av stöd får biståndsbeslut i form av HVB-hem eller stödboende. En del har även varit familjehemsplacerade. Socialkontoret har haft särskilt utsedda handläggare som jobbat mot gruppen ensamkommande.

Kommunen har ett överskott på stödboendeplatser för ensamkommande. Kommunen har ett gott samarbete med de privata fastighetsägarna, där socialkontoret har hyrt boende blockvis. Kontoret har nu sagt upp avtalet för stödboende. Den privata fastighetsägaren har gravis, allt eftersom brukarna har flyttat, renoverat fastigheten och lägenheterna. Kommunen hyr idag ett fåtal lägenheter för nyanlända.

Rättigheten att välja eget boende, s.k. EBO, är en grupp som kommunerna ofta glömmer bort.

Framtiden - kommande fem år

År 2020 2021 2022 Nyanlända 42 40 34 Asylsökande under 3 3 3 18 år

Ett litet antal barn och ungdomar beräknas anvisas till kommunen i framtiden. Regeringen har öppnat upp för anhöriginvandring och effekterna av det kommer under de kommande åren. Prognosen för nyanlända sträcker sig fram till nästa riksdagsval år 2022. Resultatet av riksdagsvalet 2022 är avgörande för kommande arbete, för prognostisering av nyanlända. Sociala oroligheter i områden är även avgörande för anvisningen av nyanlända och ensamkommande barn och flyktingar.

Åtgärder som behövs för att möta behoven

Kommunen är i behov av flexibla boenden med rimliga hyror, dvs. billiga lägenheter som passar flera målgrupper, som snabbt kan omvandlas.

Utblick till 2030

Kommunen bör ha ett varierat överskott av boenden. Det krävs en god omvärldsbevakning för att kunna vara mer förberedd på en ev. kommande flyktingvåg: Analysera omvärlden och världspolitiken.

Hushåll med begränsad ekonomi

Nulägesbeskrivning

Antal hushåll som har en begränsad ekonomi är en grupp som är svår att definiera och även svår att ha koll på. Mörktalet för antalet hushåll med en begränsad ekonomi är stor. Det finns hushåll med begränsad ekonomi som saknar en kontakt med socialkontoret. Bl a är studenter och pensionärer med begränsad ekonomi, grupper som kommunen har dåligt koll på.

Hushåll som beviljats ekonomisk bistånd, får hjälp att korta ner tiden hos försörjningsstöd med hjälp av vägledning och coaching från jobbcoacher. Socialkontoret erbjuder insatser såsom budget och skuldrådgivning samt förebyggande insatser, såsom stöd med att betala räkningar.

Arbetsmarknadskoordinatorer finns som hjälp med att stötta och coacha för att hitta ett arbete.

Socialkontoret hyr lägenheter från diverse fastighetsägare i kommunen. Social- kontoret är då en hyresgäst, som i sin tur hyr ut i andra hand till brukare som har försörjningsstöd.

Framtiden - kommande fem år

Kommunen behöver fortsätta att jobba med förebyggande insatser.

Viktigt är att bygga ut kollektivtrafiken för de brukarna som har ekonomiskt bistånd. För att kunna uppnå kraven för fortsatt ekonomisk bistånd från kommunen ska individen kunna söka jobb i hela kommunen, men även över kommungränserna. Då behöver kollektivtrafiken vara väl utvecklad för att inte begränsa individens möjligheter att ta sig till och från jobbet.

Det finns ca 340 brukare i kommunen som är beviljade ekonomisk bistånd.

Utblick till 2030

Kommunen behöver fortsätta att jobba med och utveckla robotiseringen av handläggning av ekonomiskt bistånd. Kommunen ska också fortsätta att jobba med förebyggande insatser för att minska antalet individer och familjer som är i behov av stöd från kommunen.

Hemlösa

Nulägesbeskrivning

Socialkontoret har inte vetskap om antalet hemlösa som vistas i kommunen. Således finns det finns ingen samlad bild av antalet brukare som boverket definierar som hemlösa. Nuläget är därför beskrivet utifrån antalet brukare som har insatser från socialkontoret.

Under 2019 hade ca 113 brukare beviljats sociala kontrakt. Det är dock oklart hur många brukare som är placerade externt, under kortade tidsspann än 3 månader.

Socialkontoret vidtar ett antal förebyggande insatser, såsom rådgivning och stöd med att hantera privatekonomin. Förebyggande insatser görs för att kommuninvånarna inte ska hamna i skuld och därmed i framtiden få svårt att hyra eller köp en bostad.

Andra insatser är t ex. att stötta kommuninvånarna med att söka jobb, ge stöd vid anställningsintervjuer, ge stöd med att söka egen bostad.

Gott samarbete med privata fastighetsägare är vitalt. Socialkontoret jobbar för att ungdomar som varit placerad på stödberoende ska få egna kontrakt. Där kommunen säger upp avtalet för stödboende med privata fastighetsägare, så är tanken att lägenheterna ska omvandlas till hyresrätter för ungdomarna, med egna hyreskontrakt. Ungdomarna kan även erbjudas hyreskontrakt i andra fastigheter. Hyresvärden har då haft kontakt och känner till ungdomen från när denne erhöll stödinsatser från kommunen.

Framtiden - Hur ser ut för de kommande fem åren?

Kommunen behöver ha ett litet överskott av lägenheter för att snabbt kunna växla upp och möta behoven.

Antalet socialkontrakt bör också ses över, då socialkontoret inte ska vara kommunens största hyresvärd.

Utblick till 2030

Kommunen behöver ha ett litet överskott av lägenheter för att snabbt kunna växla upp och möta behoven.

Övriga behov

Behov av skyddat boende

• Korttidsboende för att träna upp brukarna. • Utredningslägenhet enligt LSS. Utredningslägenhet under utredningstiden. Kortare beslut. • Utredningslägenhet, främst skyddsplaceringar. Under utredningstiden. • Upphandling av HVB för ungdomar, både tjejer och killar. I nuläge finns det för få boenden som ta emot tjejer. • Upphandling av fler missbruksprogram, än 12-stegsprogrammet.

Det behövs flexibla boenden som snabbt och billigt kan omvandlas för att passa fler brukare, med olika behov.

Det behövs även flexibla småboenden och stödboenden som kan omvandlas till ungdomslägenheter eller omvandlas till trygghetsboende för äldre.