Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Storstadsnära Landsbyggd.Indd
Storstadsnära landsbygd i regional utvecklings- planering RAPPORT 4:2008 Regionplane- och trafi kkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering, översiktlig trafi kplanering och regionala utvecklingsfrågor i Stockholms län. RTK arbetar på uppdrag av Regionplane- och trafi knämnden (RTN) och tillhör Stockholms läns landsting. RTK bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom en utvecklings planering som grundas på kvalifi cerat underlag och som genom samverkan och kommunikation leder till en gemensam syn på regionens utveckling hos regionens aktörer. RTK och RTN ska ge förutsättningar och ta initiativ för att den övergripande visionen och planeringsinriktningen enligt gällande Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS 2001) ska bli verklighet. Samtidigt pågår arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan (RUFS 2010). RTK bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I RTK:s rapport - serie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarios, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De fl esta rapporter är framtagna av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av RTK. På www.rtk.sll. se/publikationer fi nns möjligheter att ladda hem digitala versioner, beställa eller prenumerera på våra rapporter. Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Återgivning av bilder, foto, fi gurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande. RTK är i likhet med Stockholms läns landstings (SLL) samtliga förvaltningar miljöcertifi erade enligt ISO 14001 och jobbar med ständiga förbättringar i ett särskilt Miljöprogram, femte steget. SLL:s upphandlade tryckerier möter särskilt ställda miljökrav som specifi cerar både tryckprocessen och tryckeriets egna miljöledningsarbete. -
VINNOVA and Its Role in the Swedish Innovation System - Accomplishments Since the Start in 2001 and Ambitions Forward
VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System - Accomplishments since the start in 2001 and ambitions forward Per Eriksson, Director General VINNOVA (Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) September 2006 VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System • Some basic facts about VINNOVA • Critical steps in the Evolution of VINNOVA’s portfolio of programs • Some challenges ahead For reference: Some additional facts about the Swedish Research and Innovation System R&D expenditure in relation to GDP 2003 Israel Sweden Finland Japan Korea United States Universities & colleges Germany Government organisations Denmark Business sector Belgium France Canada Netherlands United Kingdom Norway Czech Republic 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Per cent of GDP Source: OECD MSTI, 2005 Governmental financing of R&D in 2005 and 2006 in percent of GDP Per cent of GDP 1,2 Defence R&D Research foundations 1 Civil R&D 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sweden 2005 Finland 2005 Sweden 2006 Finland 2006 Källa: SCB 2005; OECD MSTI 2005 Swedish National Innovation System Characteristics: • The economy strongly internationally linked • The big international companies dominates the R&D-system • SME invest very little in R&D • Universities dominates the public R&D-system and they have a third task, to cooperate with companies and society • Small sector of Research-institutes • Government invests very little R&D-money in companies outside the military sector Major public R&D-funding organizations in Sweden and their budgets 2006 Ministry of Ministry -
Regeltillämpning På Kommunal Nivå Undersökning Av Sveriges Kommuner 2020
Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2020 Kalmar län Handläggningstid i veckor (Serveringstillstånd) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Serveringstillstånd Borgholm 3 7 Kalmar 3 3 Hultsfred 4 5 Högsby 4 5 Emmaboda 6 8 Medelvärde Nybro 6 8 handläggningstid 2020 Torsås 6 6 Sverige: 5,7 veckor Vimmerby 6 Gruppen: 5,7 veckor Västervik 6 6 Medelvärde Mönsterås 8 6 handläggningstid 2016 Mörbylånga 8 5 Sverige: 6,0 veckor Oskarshamn 8 8 Gruppen: 6,1 veckor Handläggningstid i veckor (Bygglov) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Bygglov Högsby 1 4 Nybro 1 4 Kalmar 2 2 Borgholm 4 3 Västervik 4 4 Medelvärde Emmaboda 5 8 handläggningstid 2020 Oskarshamn 5 5 Sverige: 4,0 veckor Mönsterås 6 5 Gruppen: 3,8 veckor Torsås 6 5 Medelvärde Hultsfred 5 handläggningstid 2016 Mörbylånga 3 Sverige: 4,0 veckor Vimmerby 5 Gruppen: 4,4 veckor Servicegaranti (Bygglov) Servicegaranti Dagar Digitaliserings- Servicegaranti Dagar Kommun Bygglov 2020 2020 grad 2020 2016 2016 Borgholm Nej 0,5 Ja Emmaboda Nej 0,5 Nej Hultsfred Nej Högsby Ja 42 0 Ja 42 Servicegaranti 2020 Kalmar Ja 28 1 Ja 28 Sverige: 19 % Ja Mönsterås Nej 1 Ja 28 Gruppen: 33 % Ja Mörbylånga Nej Digitaliseringsgrad 2020 Nybro Nej 0 Sverige: 0,52 Oskarshamn Ja 35 0 Nej Gruppen: 0,5 Torsås Nej 0,5 Nej Servicegaranti 2016 Vimmerby Nej Sverige: 30 % Ja Västervik Nej 1 Nej Gruppen: 36 % Ja Tillståndsavgifter (Serveringstillstånd) Kommun Tillståndsavgift 2020 Tillståndsavgift 2016 Serveringstillstånd Mönsterås 6 000 6 000 Oskarshamn 7 600 7 600 Hultsfred -
In the Landscape and Between Worlds
In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog. -
Fritt Handredskapsfiske Återutsättning Av Fisk Fiske Med Handredskap Är Fritt Längs Sveriges Kust Och I Det Kan Finnas Många Skäl Att Släppa Tillbaka En Fångad Fisk
ESKILSTUNA, FLEN, GNESTA, KATRINEHOLM, NYKÖPING, OXELÖSUND, STRÄNGNÄS, TROSA & VINGÅKER. Fiska! Fiske i Södermanland Fritt handredskapsfiske Återutsättning av fisk Fiske med handredskap är fritt längs Sveriges kust och i Detkanfinnasmångaskälattsläppatillbakaenfångadfisk. Mälaren samt i Hjälmaren. Den kanske inte når upp till gällande minimimått, eller tillhör de Tillhandredskapsfiskeräknasspinnfiske,mete,pimpeloch skyddadearternaålochmal.Detfinnsocksåekologiskavärdeni liknande,menintetrolling/dragroddellerismete/angelfiske. attlåtastorafiskarsomärviktigaförreproduktionenleva.Oavsett Ett spö per person är tillåtet och på sida 24-27 kan du läsa mer varförfiskenåterutsättsfinnsdetnågrasakersomärbraatttänka om vilka regler som gäller. på,förattgefiskensåstorchanssommöjligtattöverleva. Sjöar och vattendrag Isjöarsomintetillhördetfriafisket,samtirinnandevatten, Tänk på att... ärdetfiskerättsägarensombeslutarvadsomgällerförfiske. Kroka helst av fisken utan att lyfta upp den ur vattnet. Tillexempelkanfiskeupplåtasförallmänhetenmotköpav Om fisken lyfts upp ur vattnet så försök minimera fiskekort.Dågällerdereglersomavtalasmedfiskerättsägaren, tiden ovan ytan. förutsattattdessaintestridermotallmännabestämmelser. Reglernaframgårvanligtvisvidköpavfiskekortmenskulle Tag inte i fisken med torra händer utan blöt dessa först. Detta är för att inte skada fiskens viktiga de inte göra det är det viktigt att du frågar vilka regler som slemskikt, som skyddar mot infektioner. Av samma gäller.Oftagällerminimimåttochbegränsningarförvilka anledning är det olämpligt att lägga fisken på torra metoder som får användas. -
Oskarshamn 1 and 2 in Sweden
General data in accordance with the requirements in article 37 of the Euratom Treaty Dismantling of the nuclear reactors Oskarshamn 1 and 2 in Sweden 11th May 2017 2 About this report The present document has been compiled and completed by the Swedish Radiation Safety Authority (SSM), mainly based on information provided by the license holder, OKG AB. The purpose of the document is to serve as information for the European Commission, and to fulfil the requirements of Article 37 of the Euratom Treaty. SSM has controlled that the general data provides the necessary information and that it follows the guideline in annex 3 of the recommendation of the application of Article 37 of the Euratom Treaty 2010/635/Euratom. The report has been approved by the Head of Section Ove Nilsson and has been registered by the authority with document number SSM20017-333-2. On the 11th of May 2017 SSM approved to submit the report to the Swedish Government in order to be submitted to the European Commission. 3 4 Summary The recommendation of the European Commission of 11 October 2010 on the application of Article 37 of the Euratom Treaty (2010/635/Euratom) requires each member state to provide the Commission with general data related to for instance dismantling of nuclear reactors, which will make it possible to determine whether the implementation of the activities is likely to result in radioactive contamination of the water, soil or airspace of another member state. This report describes the consequences of decommissioning two boiling water reactors and the common waste handling building at the Oskarshamn Nuclear Power Plant. -
Compass 2009/04
COMPASS of the South Baltic Programme Newsletter 2009/04 www.southbaltic.eu CONTENT 1 The South Baltic Programme is looking for a partner consortium to apply for the Capacity Building Project 2 Interview with Mr S∏awomir Demkowicz-Dobrzaƒski, Head of the Euroregion delegation of the South Baltic Programme 3 The Third Call for Proposals is Dear Southbaltic Friends, photo Albrecht E. Arnold closed: 18 applications received. The Call for Proposals for Capacity Due to number of projects that did not manage to submit application by 30 September, the Building Project Monitoring Committee decided to open additional call for proposals already in November 2009. 4 In this issue you will meet Mr S∏awomir Demkowicz- Dobrzaƒski and the mission of Eurore- Approved projects of the first and gion Baltic. We continue the presentations of our approved projects as well as Contact second calls Points in your region, Polish Regional Contact Points are approached this time. Together 6 with Compass you will find statistics from the third Call for Proposals, the variety of meas- South Baltic Programme in your ures, financial data and set up of partnership in submitted projects. region: Regional Contact Points In regards to the South Baltic Programme motto – going local, meeting your needs, connect- in Poland ing people and ideas – we launched the Call for Capacity Building Project to help our poten- 8 tial beneficiaries in successful applying for upcoming Calls for Proposals. And finally, we Learn more about the continue learning about the South Baltic area. South Baltic area Enjoy the reading! The South Baltic Team South Baltic Cross-border Co-operation Programme opens the Additional Call for Proposals 3 November 2009 – 11 January 2010 Additional Call for Proposals (4th) South Baltic Cross-border Co-operation Programme The Application Form shall be submitted in an electronic version via e-mail until 11 January 2010, 4.00 p. -
Gnestas Utveckling
Stationssamhället och infrastrukturen – Information om skyltarna Frösjön 7 6 Järnvägs- stationen Stora 1862 invigdes västra stambanan. Det blev startskot- ledningar, vägar, el, telefon osv. Alla dessa stora inves- 14 5 Torget Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 tet för Gnestas utveckling. Många ansåg att järnvägen teringar medförde alla genomgripande förändringar i 27 12 1 2 24 25 Östra Storgatan skulle dras mellan de större städerna och i trakter där samhället i stort och för människors vardag. 8 15 16 9 17 19 21 befolkningen bodde tätt. Men riksdagen beslutade att T orggatan Idag präglas vårt liv av stora tekniska system. Vi kan 10 18 dra stambanorna genom områden med dåliga kom- T in 22 släcka törsten med rent bakteriefritt vatten, duscha i gsh munikationer och gles befolkning. Detta skulle stimu- 20 atan u lg Sko 23 s varmvatten och hålla oss rena, lysa upp våra hem och g lera industrin och gynna framväxten av nya samhällen. a t a Satsningen visade sig få önskat resultat. Där stamba- arbetsplatser med elektricitet och värma våra bostäder. GNESTA n norna gick fram växte helt nya samhällen upp. Gnesta Vi kan kommunicera blixtsnabbt med hjälp av telefon och dator och färdas var som helst med hjälp av järn- Freja- är ett exempel, Flen, Katrineholm och Hallsberg an- skolan dra. Där växte industri och handel snabbt. väg och vägar. Ingenting av detta är självklart, allt har N en historia. Järnvägen var den största infrastruktursatsningen nå- S gonsin. Men det skulle komma många fler gigantiska De röda skyltarna du ser runt omkring i Gnesta berättar byggnadsprojekt. -
“It's So Much More Than Just Sports…”
Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences “It’s so much more than just sports…” – A study of public health in the municipalities of Hultsfred and Vimmerby Emma Sahlström Department of Urban and Rural Development Master’s Thesis • 30 HEC Agriculture Programme – Rural Development Uppsala 2018 “It’s so much more than just sports…” - A study of public health in the municipalities of Hultsfred and Vimmerby Emma Sahlström Supervisor: Kjell Hansen, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Urban and Rural Development Examiner: Örjan Bartholdson, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Urban and Rural Development Credits: 30 HEC Level: Second cycle, A2E Course title: Master’s thesis in Rural Development and Natural Resource Management Course code: EX0777 Programme/Education: Agriculture Programme – Rural Development Place of publication: Uppsala Year of publication: 2018 Online publication: http://stud.epsilon.slu.se Keywords: public health, health discourse, biopolitics, governmentality Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences Department of Urban and Rural Development Abstract This thesis investigates how the public health discourse takes its expression in the municipalities of Vimmerby and Hultsfred, as health has become an imperative guiding the conduct of everyday life. In the understanding of public health having both political and symbolic dimensions, the theoretical framework of Foucault and the concepts of governmentality and biopower are applied to the empirical material by means of qualitative research methods. The narratives of informants, including public health professionals, engaged members of civil society and individuals in the local LEADER area, are used to explore how public health is done through both explicit and implicit intentions. -
Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn
544800 549800 554800 559800 564800 569800 574800 579800 15°45'0"E 15°50'0"E 15°55'0"E 16°0'0"E 16°5'0"E 16°10'0"E 16°15'0"E 16°20'0"E Lillesjövägen Skiren GLIDE number: N/A Activation ID: EMSR-009 Product N.: 03Ruda, v1 F i Saxtorp n n s j e ö g v L n ä ä Ruda - SWEDEN v i e V l g g ö l e j e ä t v e F l s s ö n i a e sj n n l j Finsjöväg s Flood - 07/07/2012 d il ö L lle en jö v i v a L ille L ä v ä s g Reference Map - Overview ä e g jö n g e v e ä n g Production date: 11/07/2012 n e L n ille sj ö N v " ä 0 g ' 0 e 2 n ° 0 0 7 5 0 L 0 9 9 N " 4 n il 4 0 l ' 5 e L e 5 0 3 g s 3 2 il ° 6 ä l j illesjö 6 7 e ö L v v äge 5 n s v ö j j ä s ö g v le e il ä n L g e L n ill L esjöv i äg l en l Mörlunda e s Lillesjövägen j ö ägen v Lillesjöv ä n g ge e ä n v sjö le Lil Lillesjövägen n e Lillesjövägen Li äg lle öv sj sj öv ille äg L Hultsfred en Lillesjövägen Oskarshamn 0 0 0 0 9 9 9 9 4 4 Cartographic Information 3 3 6 6 1:60,000 Full color ISO A1, medium resolution (200 dpi) Lillesjövägen n Å e 0 1.25 2.5 5 s g vä ä km ge v ö n j n Finsjö s e Lillesjövägen vä n F g g i ins Map Coordinate System: WGS 1984 UTM Zone 33N vä en jövägen en ö F väg sj Finsjö le Lil Graticule: WGS 84 geographical coordinates il lesjö ± L väg en Lillesjövägen en jöväg Bockara Fins en Legend Åsvä väg Emån gen Ås General Information Transportation Artificial Area N " 0 ' 5 Area of Interest Primary Road Built-Up Area 1 ° 7 5 N " Secondary Road Hydrology 0 ' District of City 5 n 1 ° e 7 5 g Water Bodies 0 0 0 ä 0 Local Road 9 v 9 4 ö 4 j 4 s 4 3 3 n 6 i 6 Other Point of -
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
Brevmall För
Stråkstudie Östhammarsstråket KT2016-0175 Kollektivtrafikförvaltningen UL September 2016 Innehåll 0 Sammanfattning ........................................................................................................ 4 1 Inledning ................................................................................................................... 6 1.1 Bakgrund ............................................................................................................ 6 1.2 Syfte och disposition .......................................................................................... 6 1.3 Avgränsningar .................................................................................................... 7 1.4 Begreppsförklaring ............................................................................................ 7 2 Efterfrågemodell: Hur och varför skapas resor?....................................................... 9 2.1 Bosatt befolkning producerar behov av resor .................................................. 11 2.2 Arbetsplatser och andra viktiga målpunkter attraherar resor ........................... 11 3 Stråkets förutsättningar ........................................................................................... 13 3.1 Stråkets geografi och indelning i analyszoner ................................................. 13 3.2 Befolkningssammansättningen och -utvecklingen är ojämnt fördelad ............ 14 3.3 Näringslivet domineras av ett fåtal stora aktörer ............................................. 21 3.4 Andra