Det medeltida Sverige Band 2 SÖDERMANLAND: 3 Jönåkers härad, Nyköpings stad Det medeltida Sverige 2 SÖDERMANLAND _______________________________________________________________________ 3Jönåkers härad Nyköpings stad Kaj Janzon Stockholm 2013 Riksarkivet Riksarkivet Box 12541, 102 29 Stockholm Tel: 010-476 70 00 www.riksarkivet.se/det-medeltida-sverige Rådgivande nämnd: Björn Jordell (riksarkivarie, ordförande), Kjell-Håkan Arnell (f d länsantikvarie), Stefan Brink (KVHAA), Olle Ferm (Stockholms universitet), Karin Hassan Jansson (Uppsala universitet), Anders Kaliff (RAÄ) Omslaget: Bergshammars socken och mindre del av S:t Nikolai socken samt Nyköpings stad från Ekonomiska kartverkets karta över Jönåkers härad 1905. © Riksarkivet ISBN 978-91-87491-03-0 Tryck: Edita Västra Aros Förord Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien tillsatte 1960 en kommitté för utarbetande av verket Det medeltida Sverige. Arbetet förla- des först till Historiska institutionen vid Stockholms universitet och led- des av kommitténs sekreterare, professor Gunnar T Westin. Denne pre- senterade 1962 (se HT 1962 s 121–140) de allmänna övervägandena bakom verket. I detta avseende kan också hänvisas till förordet till det första häftet som utkom 1972. Med Kungl Vitterhetsakademien som huvudman publicerades tre häften för Uppland: DMS 1:1, 1:3 och 1:4. Genom ett riksdagsbeslut överfördes år 1982 projektet till Riksantikva- rieämbetet, och här publicerades fem häften för Uppland (DMS 1:2, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8), tre för Småland (4:1, 4:2 och 4:4), två för Södermanland (2:1 och 2:2), ett för Öland (4:3) och ett för Gästrikland (11). Härutöver har ett häfte för Uppland (1:9) publicerats av Upplandsmuseet och ett för Småland (4:5) av Länsstyrelsen i Kalmar län. Från och med 2012 har Riksarkivet övertagit huvudmannaskapet för serien. Med medel från de två forskningsfinansiärerna Kungl Vitterhets- akademien och Riksbankens Jubileumsfond samt med bidrag av Riks- antikvarieämbetet har tre redaktörer kunnat anställas: fil kand Kaj Jan- zon, fil dr Annika Björklund och teol dr Hanna Källström. Redaktörerna är organisatoriskt knutna till enheten Svenskt Diplomatarium och huvud- redaktör Claes Gejrot är projektledare. Redaktörerna arbetar självständ- igt med sina respektive undersökningsområden och står som ensamma författare till de resulterande böckerna. Det ska dock framhållas att ett aktivt samarbete inom redaktionen har varit ett genomgående och viktigt inslag. Det nu föreliggande häftet av Det medeltida Sverige (DMS 2:3) är således det tredje för Södermanland och det artonde häftet i serien. Boken behandlar Jönåkers härad och Nyköpings stad. Författare är Kaj Janzon, som i kapitlet ”Inledning” själv redogör för de principer som varit vägledande i arbetet. Jag vill här särskilt understryka att inledning- en är central för den som vill tillgodogöra sig den information som ges i boken. Här finns bland annat nödvändiga förklaringar till de ofta ovanli- ga förkortningar som av redovisningstekniska skäl används i framställ- ningen. Tilläggas kan att vissa detaljer i principerna skiftar något mellan de olika häftena i DMS-serien. Såväl kyrkobeskrivningar som kartor har utarbetats inom redaktionen, de förra av Hanna Källström och de senare av Annika Björklund. Arbetet har underlättats genom kollegiala diskussioner och samarbete med Diplo- matariets personal, redaktörerna Peter Ståhl, Ingela Hedström, Jan Axel- son och Sara Risberg (som ansvarat för layout och tryckoriginal). Författa- ren har också haft förmånen att diskutera arbetet i manus med den nytill- satta referensgruppen för DMS. I denna ingår Björn Asker, Roger Axels- son, Elisabeth Gräslund Berg, Jan Brunius, Henrik Klackenberg, Staffan Nyström, Sigurd Rahmqvist och Clas Tollin. Därutöver har Olle Ferm, Magnus Josephson och Ann Catherine Bonnier delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket varit betydelsefullt för arbetet. Ett särskilt tack riktas till Länsstyrelsen i Södermanlands län som under 2010 bekostade en i denna bok inarbetad undersökning av förhållandena rö- rande Nyköpings stad och S:t Nikolai socken. Stockholm i september 2013 Claes Gejrot Innehåll 5 Förord 263 Register 7 Innehållsförteckning 263 Ortregister 9 Inledning 274 Personregister 295 Register över kyrkliga insti- 23 Södermanlands kustområde tutioners godsinnehav – Jönåkers härad och Nykö- 296 Register över sätesgårdar pings stad 23 Topografiska huvuddrag Kartor 23 Administrativ indelning 31 Jönåkers härad, administra- 25 Judiciella förhållanden tiv och judiciell indelning 26 Kyrkliga förhållanden 35 Bergshammars socken 26 Skattesystemet 47 Björkviks socken 27 Källmaterial 65 Bärbo socken 78 Halla socken 30 Jönåkers härad 92 Kila socken 32 Statistiska uppgifter 102 Lunda socken 34 Bergshammars socken 117 Nykyrka socken 45 Björkviks socken 130 S:t Nikolai socken 63 Bärbo socken 170 Stigtomta socken 76 Halla socken 199 Tuna socken 90 Kila socken 231 Nyköpings stad 100 Lunda socken 116 Nykyrka socken 127 S:t Nikolai socken 168 Stigtomta socken 196 Tuna socken 208 Näveberg 225 Tunabergs socken 226 Nyköpings stad 247 Källor, litteratur och för- kortningar 247 Använt SöH-material 247 Förkortningar: källor och citerad litteratur 259 Förkortningar, allmänna 261 Kartor Inledning De regionala bearbetningarna i Det medeltida Sverige presenteras land- skapsvis, i härader och skeppslag och under dem socknar och städer. Därvid följs indelningen i 1500-talets kamerala material. I de fall föränd- ringar skett under senare perioder finns hänvisningar på den plats där en socken eller ort borde återfinnas enligt senare ändringar av indelning- en. Sådana ändringar redovisas vanligen i ett inledande avsnitt under berörda härad. Socknen redovisas på det sätt den framträder i 1500-talsmaterialet, som en kameral enhet: jordebokssocknen, vilken ofta men inte alltid överensstämmer med den kyrkliga socknen. Skillnader mellan dessa noteras. Termen ”socken” står i boken för begreppet jordebokssocken, om inte annat särskilt anges; endast i avsnittet om den kyrkliga organisa- tionen är ”socken” synonymt med kyrksocken. I anmärkningar av typen ”nu i … socken” och ”nuv … socken” avser ”nu” och ”nuv” den regionala organisationen 1950, före den första av de stora kommunsammanslagningar som upplöste det historiska sambandet mellan socken och kommun. ”Socken” var ännu 1950 närmast synonymt med den borgerliga kommunen som fram till kommunreformen 1952 i allmänhet på landsbygden sammanföll med den kyrkliga församlingen. Redovisningen inom socknen av varje by/gård, brukningsenhet består av tre delar: I Namnformer, kartangivelse. II Inventering av landskapshandlingarna. III Inventering av det medeltida materialet. I Namnformer För varje enhet redovisas först det nuvarande namnet, med halvfet stil, därefter den äldsta kända namnformen, kursiverad, och årtalet för denna. Äldsta belägg. När det äldsta belägget hämtats ur tryckta källor av god kvalitet, återges stavningen enligt trycket utan att den har kontrollerats mot originaldokumentet. (I enstaka fall har originaldokumentet grans- kats, vilket anges med ”or”, exv ”DS 1031 or”.) Namnbelägg ur tryckta regestsamlingar används inte i denna volym. När det äldsta belägget är en avskrift, återges även den äldsta originalformen. Om den äldsta ori- ginalformen hämtats från en källa som är skriven på latin eller annat 10 Inledning främmande språk, återges vanligen den äldsta originalformen från en svenskspråkig källa. Det har inte varit möjligt att pröva rent språkliga ortnamnsproblem. Därför anges varianter av namnet endast undantags- vis, t ex vid kraftig avvikelse eller förändring under medeltid och 1500- tal. För övriga medeltida namnformer hänvisas till OAU:s omfattande excerptmaterial, förvaltat av Institutet för språk och folkminnen (SOFI) i Uppsala och numera till stor del tillgängligt även i digital form. Ortnam- nen återges genomgående med stora begynnelsebokstäver, även i de fall originalen eller de tryckta källorna har små. Prepositioner (”in”, ”de” osv) anges, men ”i” och ”j” återges båda med i. Undantag: äldsta belägg häm- tade ur 1500-talets kamerala material återges som regel utan preposition. Upplösta förkortningar markeras inte. Nutida namn. De nutida namnen återges enligt bestämmelserna om god ortnamnssed i Lag (SFS 1988:950, ändrad 2000:265) om Kulturminnen m m, 1 kap 4 §. Om byn/gården/brukningsenheten inte har kunnat åter- finnas på officiellt tryckt kartmaterial (i första hand ekonomiska kartan 1:10 000, topografiska kartan 1:50 000, generalstabskartan 1:100 000 eller 1800-talets ekonomiska kartor) eller med Lantmäteriets webbtjänst ”Kartsök och ortnamn”, redovisas den under den äldsta kända namnfor- men, alternativt en konstruerad namnform, vilken markerats med *. Konstruerade namnformer används vanligen då den äldsta namnformens stavning inte är förenlig med nutida språkregler och namnets betydelse är klarlagd av namnforskningen. Ett namn som varken är utrett i språk- vetenskaplig litteratur eller i språklig mening genomskinligt återges där- emot alltid med källans stavning. Kartangivelse. Den teckengrupp med siffror och bokstäver, exv 9 H, 1 g, som avslutar den första avdelningen hänvisar till det aktuella bladet av ekonomiska kartan, skala 1:10 000. Den flygfotobaserade ekonomiska kartan framställdes 1935–78 och är i skrivande stund enklast åtkomlig genom sökning i Lantmäteriets digitala gratistjänst Historiska kartor, där man med alternativet ”avancerad sökning” kan hitta denna kartserie i Rikets allmänna kartverks arkiv. Med begreppet ”moderna kartor” avses i denna bok kartor från tiden