Analys och underlag
Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Analys och underlag Dnr. SHB 11/140 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Utställningsversionens dokument och bilagor Till utställningslokalerna i stadshuset och på I denna utställningsversion ingår följande dokument: Culturum/Stadsbiblioteket bifogas följande handlingar: • Förslag fördjupad översiktsplan för Nyköpings • Fördjupad översiktsplan för Skavsta (2005) tätort och Skavsta • Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort Bilagor (2006) • Analyser och underlag, bilaga 1 • Grönstrukturplan för Nyköpings tätort (2010) • Nyköping framtida stadsbyggnad, bilaga 2 • Infrastruktur för Nyköpings tätort (2010) • Synpunkter från medborgardialog, bilaga 3 Samtliga dokument som inte följer med remissut- • Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), bilaga 4 skick finns att beställa. För beställning kontakta • PM, FÖP Trafikanalyser, bilaga 5 Kommunservice Samhällsbyggnad (se nedan).
Information och beställning Beställning av dokument kan göras via kommunens hemsida www.nykoping.se eller via e-post [email protected] Adress: Nyköpings kommun Samhällsbyggnad 611 83 Nyköping
Kartor är framtagna med material från GSD-Ekonomiska kartan. Medgivande Lantmäteriet 1999. Ur GSD-Ekonomiska kartan Dnr. 507-99-2291
2 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
3 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta Innehållsförteckning
1. Inledning 6 Verksamhetsområde med industri och handel samt handelsområden med butiker, köpcentra 25 Organisation och arbetssätt 6 Institutionsområde 25 Organisation 6 Viktiga befintliga bebyggelseområden i Nyköping 26 Arbetssätt 7 Karaktär och identitet, värden och svagheter 26 Analyser och underlag 7 Stadskärnans två delar 27 Medborgardialog 7 A. Stadskärnan, Väster 28 Stadsbyggnadsanalys 7 B. Stadskärnan, Öster 29 2. Mål och nyckelfrågor 8 C. Kring Nyköpingshus 29 D. Hamnen och Spelhagen 30 Mål 8 E. Kring Borgaregatan 31 Attraktiv och tät stad 8 F. Östra Bergen, Fågelbo, Ringvägen med omgivn. 31 Förtätningsbehov 9 G. Kungshagen 32 Förtätningstryck 10 H. Östra villastaden 32 Förtätningsfrihet 10 J. Högbrunn 33 Förtätningsutrymme 10 K. Isaksdal 33 Hållbar utveckling 10 L. Brandkärr 34 Vad menas med hållbar utveckling? 10 M. Stenkulla 34 Vad är en hållbar stadsutveckling? 11 N. Rosenkälla 35 Planindikatorer 12 O. Brandholmen 35 Attraktiv, tät och hållbar stad, hänger det ihop? 12 P. Bryngelstorp 36 Synpunkter från medborgardialog 12 Q. Arnö 37 R. Oppeby 37 3. Omvärldsanalys 14 S. Harg 38 Befolkningsutveckling 14 T. Sjösa 38 Den högre utbildningens strukturella utveckling 15 U. Bergshammar 39 Strukturförändringar inom näringslivet 15 V. Svalsta 39 Kommunikationer 15 X. Enstaberga 40 Drivmedelspriser, bränslepriser och elpriser 15 Y. Gamla lasaretts- och slakthusområdena 40 Ny teknik 16 Flygtransporter 16 5. Befolkning och bostäder 42 Järnväg 16 Befolkning 42 Sjöfart 17 Befolkningsutvecklingen under 2011 42 Biltrafik 18 Befintliga bostäder 43 Busstrafik 18 Pågående nybyggnation 43 Miljöhot 18 Referenser 19 6. Verksamheter, näringsliv och service 45 Befintliga företagsområden i Nyköpings tätort 45 4. Befintlig bebyggelse – stadsanalys 20 Stadskärnan 45 Förutsättningar 20 Gumsbacken 45 Stadstyper i Nyköping 20 Nöthagen 45 Innerstad 20 Påljungshage 45 Villastad 21 Spelhagen 45 Öppen kvartersstad 22 Kungshagen 45 Småhusområden med styckebyggda villor samt Idbäcken 45 grupphusområden och radhus 23 Arnö 45 Storskaligt bostadsområde 24 Finntorp 45 Koloni- och fritidshusområde 24 Björshult 45
4 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Oppeby 45 9. Blåstruktur 65 Skavsta flygplats 46 Ytvatten 65 Hemgården 46 Grundvatten 66 Vida 46 Vattenförvaltning 66 Service 46 Värden under ytan 67 Offentlig service 46 Skyddade vattenområden 68 Campus Nyköping 47 Dagvatten 68 Kommersiell service 47 10. Kulturmiljö 70 7. Trafik och kommunikationer 49 Viktiga kulturmiljöer 70 Regionala samband 49 Kulturmiljö av riksintresse 70 Flygplatsen Stockholm-Skavsta 49 Värdefull kulturmiljö av regionalt intresse 70 Järnväg 50 Oxelösunds hamn 50 11. Teknisk försörjning 71 Gångtrafik 50 Energi 71 Cykeltrafik 50 Fjärrvärme 71 Kollektivtrafik 52 Elnät 72 Biltrafik 52 Bredband och IT 73 Parkering 53 Vatten och avlopp 74 Trafiksäkerhet 53 Avlopp 76 Dagvatten 77 8. Grönstruktur 54 Nybyggnation 77 Landskapet kring Nyköping 54 Renhållning 78 Grönstruktur i staden 54 Skyddade naturvärden 55 12. Geologi 81 Strandskydd 55 Topografi och batymetri 81 Övrig värdefull natur 55 Grundläggningsförhållanden 81 Ekologiskt Särskilt Känsliga Områden (ESKO) 55 Nyckelbiotoper 55 13. Miljö, hälsa och säkerhet 82 Skyddsvärda träd 56 Störande verksamheter 82 Kartläggning av stadens naturvärden 56 Luftföroreningar 82 Gröna kilar, värdekärnor och förbindelsestråk 57 Magnetfält 83 Beskrivning av Nyköpings gröna kilar 58 Markradon 83 Nyköpingsåkilen 58 Transport av farligt gods 83 Ekensbergskilen 58 Skred och översvämning 83 Labrokilen 58 Höga flöden 84 Magniberg (Magniberg S. Dammgruvan & Västra Hållet) 58 Djurhållning 84 Kilaåkilen 58 Beredskapsplanering och krishanteringsförmåga 84 Janstorpskilen (Janstorpsskogen & Strandstuviken) 59 Förorenad mark 85 Örstigsnäskilen 59 Beskrivning av förbindelsestråk 59 14. Kultur, folkhälsa och rekreation 86 Närströvområden 62 Kultur 86 Skolskogar 63 Folkhälsa 87 Rekreation 63 Rekreation 88 Anläggningar för friluftsliv 63 Tillgänglighet till kustens strandzon 64 Ordlista 90 Referenser 64
5 Översiktsplan Nyköping Utställningshandling 1. Inledning
Dokumentet Analyser och underlag ska ge en bild Politisk styrgrupp: av hur området för den fördjupade översiktsplanen Styrgrupp: Urban Granström (S) ser ut idag. Den beskriver t ex befintliga vägar och Carl-Åke Andersson (S) cykelvägar, ledningar för vatten och avlopp och olika Johannes Krunegård (MP) t o m dec 2012 typer av grönområden. Kunskapen om hur det ser ut idag, de fysiska förutsättningarna, är viktiga för Malin Hagerström (MP) fr o m jan 2013 att kunna överblicka förutsättningarna för vidare Oskar Reimer (MP) planläggning. Dokumentet Analyser och underlag är Nicklas Franzén (V) inte en del av beslutsdokumentet för den fördjupade Anne-Marie Wigertz (M) översiktsplanen utan utgör ett underlag för framta- Thord Revestam (M) gandet. Eva Andersson (C) En översiktsplan visar hur kommunen vill använda Göran Silfverling (FP) mark och vatten. Översiktsplanen är inte juridiskt Curt Ericsson (KD) bindande. Den är vägledande för beslut som gäller mark- och vattenområden och om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Projektledare: För att kunna göra en mer detaljerad redovisning Johanna Sundelöf ( t o m 5 april 2013) av vad kommunen vill med ett visst område görs en Magnus Eriksson ( fr o m 8 arpil 2013) fördjupning av översiktsplanen. Denna bilaga är ett underlag för att ta fram en fördjupad översiktplan för Nyköpings tätort och Skavsta. Projektgrupp: Magnus Eriksson, statistiker Åsa Eriksson, VA-samordnare Organisation och arbetssätt Magnus Bäckmark, trafikingenjör Organisation Anna Edström, kommunekolog Projektbeställare: (t o m 12 september 2012) Kenneth Hagström, samhällsbyggnadschef Per Skyllberg, kommunekolog (t o m 19 augusti 2012. (fr o m 7 januari 2013) Mats Dryselius, tf samhällsbyggnadschef Anders Svedberg, planarkitekt (fr o m 20 augusti 2012) Jonas Ellenfors, planarkitekt Ewa Collin, exploateringslantmätare Hadar Nordblom, bygglovarkitekt Johanna Lindquist, kommunikatör Utöver projektgruppen har tjänstemän från flera
6 Översiktsplan Nyköping Utställningshandling
enheter inom Samhällsbyggnad och Tekniska divisio- tial. (Rapporten finns i bilaga 2) nen varit inblandade.
Arbetssätt Samråd Arbetet med att ta fram en ny fördjupad översikts- Samråd genomfördes mellan den 19 december 2012 plan (FÖP) för Nyköping har skett i projektform och 4 mars 2013. Aktiviteter under samrådstiden enligt kommunens projektmodell NYMO. var bl a tre stycken ”Öppna hus” dit allmänheten var Analyser och underlag välkommen. Ett frukostmöte genomfördes även för Projektgruppen påbörjade i december 2011 arbetet inbjudna företagare. Inkomna synpunkter finns sam- med att ta fram en nuläges-beskrivning, Analyser lade och bemötta i samrådsredogörelsen. och underlag, som underlag för arbetet med den Trafikanalys fördjupade översiktsplanen. Detta dokument utgör Under mars 2013 genomfördes en trafikanalys för att bilaga 1. belysa trafikaspekterna utifrån den tillväxt som den Medborgardialog fördjupade översiktsplanen tar höjd för. Analysen I ett tidigt skede i arbetsprocessen genomfördes en finns i bilaga 5. medborgardialog med syfte att fånga in synpunkter Vidare arbete efter antagande av den fördjupade om hur Nyköpings tätort ska växa. Inkomna syn- översiktsplanen punkter finns samlade i bilaga 3 Under framtagandet av den fördjupade översikts- Under maj 2012 var Framtidskartan öppen på kom- planen har behov av ytterligare arbete uppdagats. munens hemsida. Framtidskartan var en webbaserad Upprättande av följande dokument ska göras efter karta som erbjöd den som önskade att gå in och det att den fördjupade översiktsplanen är antagen: markera och berätta om vad som är det bästa/säm- • uppdatering av infrastrukturplanen sta med Nyköping, var ny bebyggelse passar samt vilka grönområden som är viktiga. • kulturhistorisk byggnadsinventering Framtidskartan marknadsfördes, förutom genom • höjdmodell/kartering för dagvattenhantering annonsering i lokaltidningen, bl a på Nyköpings gym- • kompletterande grönstrukturvärdering nasium, Naturvårdsrådet samt Pensionärsrådet. • övergripande genomförandestrategier En medborgarworkshop hölls i Stadshuset i maj 2012 med allmänhet och politiker. Till varje kapitel i den fördjupade översiktsplanen redovisas ett urval av inkomna synpunkter i medbor- gardialogen.
Stadsbyggnadsanalys I diskussionen om ett attraktivt Nyköping, se vidare stycke ”Attraktiv och tät stad”, beslutades att ta fram en utredning och analys av förutsättningar och stadsbyggnadsscenarier med avseende på attraktivt boende, tillgänglighet, närhet och förtätningspoten-
7 Översiktsplan Nyköping Utställningshandling 2. Mål och nyckelfrågor
Mål Attraktiv och tät stad Planperioden för den fördjupade översiktsplanen Vad är en attraktiv och tät stad? Vad är det som är sträcker sig fram till 2030. Planen redovisar även en tilldragande med Nyköping, som lockar nya män- utblick mot 2050. niskor att flytta hit och de som bor här att stanna kvar? Denna fråga har vi försökt att besvara genom Den fördjupade översiktsplanen ska: att låta utreda och analysera förutsättningar och • skapa förutsättningar för bostäder till 10 000 stadsbyggnadsscenarier vad gäller attraktivt bo- personer år 2030, utifrån kommunens mål om ende, tillgänglighet, närhet och förtätningspotential. 700 nya invånare per år. Analysen genomfördes av Spacescape och finns i • behandla och beakta alla delar som definierar en sin helhet i bilaga 2. hållbar utveckling - ekologisk, social och Den teori som används vid analysen av Nyköping ekonomisk. talar om ett områdes förtätningspotential. Den beror • skapa tydliga befolkningsnoder så att fler kan på en mängd olika faktorer, både sådana som driver använda kollektivtrafiken. en förtätningsprocess och som begränsar. I analysen • ge förutsättningar för planering av stadsdelar beskrivs detta genom den så kallade förtätningsro- med en mix av verksamheter och boendeformer. sen • göra det möjligt att förtäta stadskärnan. Faktorerna delas in i fyra undergrupper: • ge en bild av de relativt stora utvecklingsom- Förtätningsbehov - den politiska viljan råden i Nyköping där marken är förorenad av tidigare verksamheter. Förtätningstryck - marknadens önskan att bygga i attraktiva lägen • ta ställning till kulturmiljön i stadskärnan. • ta hänsyn till genomförandeperspektivet. Förtätningsutrymme - vilken mark som är byggbar Förtätningsfrihet - om vilka begränsningar som finns juridiskt och politiskt
8 Översiktsplan Nyköping Utställningshandling
Bild: Spacescape
Förtätningstryck och förtätningsbehov är drivande i förhållande till närhet och tillgång till grundskola. faktorer medan förtätningsutrymme och förtätnings- Samma resonemang gäller för gymnasieskolor där frihet är begränsande. Nyköpings gymnasium Gripen har ett lågt befolk- ningsunderlag. Behovet av förtätning är alltså stort. Vårdcentralerna i Nyköping är väl utspridda och ger Förtätningsbehov en god tillgänglighet. Vårdcentralen Åsidan har lägst Förtätning behövs i en stad när underlaget för olika befolkningsunderlag. typ av service är litet och när kollektivtrafiken utnytt- Tillgängligheten till kollektivtrafik (busshållplatser) jas sparsamt. Det gäller också om staden saknar en är varierande. Utpekat förtätningsbehov finns runt mix av boende och verksamheter. Centralstationen och vid hållplatser med lågt resan- När det gäller offentlig service (förskolor, grund- deunderlag. skolor, gymnasieskolor och vårdcentraler) visar I stadskärnan finns en bra mix mellan bostäder och analysen att förskolorna är relativt jämt fördelade i verksamhetsområden. Renodlade arbetsplatsområ- Nyköping. Förtätningsbehov finns i områden med låg den finns i t ex Kungshagen och Idbäcksområdet befolkningstäthet som delar av Arnö och Oxbacken. och renodlade bostadsområden i utkanten av sta- Vad gäller grundskolor finns ett förtätningsbehov den. I dessa områden finns ett behov av förtätning i Oppeby där befolkningsunderlaget är som minst av bostäder respektive verksamheter.
9 Översiktsplan Nyköping Utställningshandling
Förtätningstryck 6. Tillgång till vatten Förtätningstrycket drivs av efterfrågan och betal- Nyköpingsån och Stadsfjärden har stor betydelse för ningsviljan. I analysen presenteras studien ”Värdering Nyköping. av stadskvaliteter” där en mängd data har analy- 7. Kvartersform serats av lägenhetsköp i Stockholm för att få fram de viktigaste kvaliteterna för ett attraktivt boende. I studien har det visat sig att bostadsköpare är be- Dessa stadsbyggnadskvaliteter har sedan justerats redda att betala mer för lägenheter som ligger i en för analysen av förtätningstrycket i Nyköping. så kallad sluten struktur. Det ger ett förtätningstryck i Nyköpings stadskärna. Nedan följer stadskvaliteterna med kommentarer ur analysen. Förtätningsfrihet 1. Närhet till Stora Torget Förtätningsfriheten är stor där det finns mycket Centralt belägna bostäder är attraktiva på markna- oskyddad mark. Det kan exempelvis vara områden den. som inte berörs av statens utpekade riksintressen. 2. Närhet till kollektivtrafik Områden med mycket industrimark sägs också ha Regional pendling skapar ett förtätningstryck runt en hög förtätningsfrihet. I Nyköping finns sådana centralstationen. industriområden ibland annat Kungshagen och Idbäcken. Stomlinjenätet ger god tillgänglighet till kollektiv- trafik i stora delar av Nyköping. Det finns ett för- Förtätningsutrymme tätningstryck i områden där människor har nära till Förtätningsutrymmet begränsas av hur staden ser ut bussen, främst i stadskärnan men även i exempelvis idag. Finns det mycket byggbar mark anses sta- Oppeby. den ha ett stort förtätningsutrymme. I Nyköping är tillgången till grönområden per person hög. En bra 3. Tillgång till gatunätet relation mellan täthet och grönyta anses vara 10 kvm Det finns god tillgång till gatunätet i Nyköpings grönyta per person. I Nyköping ligger det på 344 stadskärna vilket innebär ett förtätningstryck i cen- kvm per person. trala stråk.
4. Tillgång till urbana verksamheter Hållbar utveckling Nyköping är en hållbar kommun som med lokal och Studien har visat att tillgången till urbana verksam- internationell närhet har unika möjligheter. De som heter till mer än 90 procent kan förklaras av täthet bor, verkar och vistas här ska uppleva utvecklingen av boende, arbetande och antalet entréer. Boen- av ett hållbart Nyköping (ur kommunens Vision detätheten är som högst i främst stadskärnan men 2020). även i Brandkärr och Stenkulla. Nyköpings stadskärna har den högsta arbetandetät- Vad menas med hållbar utveckling? heten och är väl befolkad under dagtid. Befolknings- Hållbar utveckling är ett begrepp som fick sin tätheten i stadskärnan skapar goda förutsättningar spridning i samband med FN-rapporten ’Vår gemen- för urbana verksamheter. Befolkningstäthet kan samma framtid (1987)’, kallad Brundtlandrapporten. beskrivas som tillgängligt marknadsunderlag för Den definierar hållbar utveckling som en utveckling verksamheter att utvecklas. som ”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose 5. Tillgång till park sina behov”. Närheten till grönområden är generellt god i Ny- köping. Parktillgången är hög och skapar förtät- ningstryck i framförallt de östra delarna av centrala Nyköping och Oppeby.
10 Översiktsplan Nyköping Utställningshandling
Hållbar utveckling brukar delas in i tre delar: Planindikatorer Ekologisk hållbarhet. Att använda naturen och En planindikator används för att bedöma hur väl dess resurser på ett ej negativt sätt för framtida målen i den fysiska planeringen uppfylls. Ett antal generationer. indikatorer har tagits fram till den fördjupade över- siktsplanen. vilka ska ska följas upp i olika skeden Social hållbarhet. Att bygga ett långsiktigt stabilt vid vidare planläggning och genomförande av den och dynamiskt samhälle där grundläggande fördjupade översiktsplanen. mänskliga behov uppfylls. Utgångspunkt för arbetet med att ta fram indika- Ekonomisk hållbarhet. Att hushålla med torerna har bl a varit hållbarhetsprogrammet för mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Dammgruvan och Boverkets handledning ’Mål- och Vad är en hållbar stadsutveckling? indikatorer som verktyg i fysisk planering’ Arbetsgivar- och intresseorganisation Sveriges Utifrån de tre hållbarheterna, ekologisk, social och Kommuner och Landsting (SKL) har definierat vad ekonomisk, har åtta stycken fokusområden identifie- hållbar stadsutveckling kräver för insatser: rats. Till varje fokusområde har sedan en eller flera Ekologisk hållbarhet planindikatorer kopplats. Genom att bygga en tätare stad med samordning Planindikatorerna ska ses som ett verktyg för att mellan trafik och bebyggelse minskar klimatpå- mäta om planarbetet rör sig mot målet om en hållbar verkan. Samtidigt måste normer för luft och buller utveckling. Utöver dessa indikatorer finns en mängd klaras av samt att bevara en grön struktur. Det ska mål och riktlinjer kring hållbar utveckling i den för- vara lätt att ta sig fram till fots eller på cykel. djupade översiktsplanen samt i kommunens övriga Social hållbarhet planer och policys. Den gemensamma miljön spelar stor roll. Denna Attraktiv, tät och hållbar stad, ska ge både kvinnor och män goda förutsättningar hänger det ihop? att uppleva trygghet, mångfald, skönhet och trivsel. I stadsbyggnadsanalysen drogs slutsatsen att vi Kommunen ska verka för blandad bebyggelse med skapar det attraktiva Nyköping genom att bygga olika upplåtelseformer. mer av dagens Nyköping. Det är de tätare delarna Ekonomisk hållbarhet av staden, uppbyggda kring Nyköpingsån med tydlig En god ekonomisk hushållning innebär att skapa ett kvartersstruktur, som är de mest attraktiva utifrån långsiktigt, hållbart förhållningssätt till ekonomin. Det perspektivet att de ger ett högre pris på bostads- kan handla om att: marknaden än genomsnittslägenheten. Den täta • få ett balanserat utbud mellan stadskärnan och staden skapar även förutsättningar för den hållbara den externa handeln i städernas utkant så att staden. I en tät stad där det är nära till det mesta stadskärnorna inte utarmas, finns underlag för kollektivtrafik och urban verk- • skapa funktionsblandade och kreativa miljöer samhet. Följden blir energibesparingar och minskat där nya affärsidéer kan födas samt att tillgodose transportbehov. tillgång på mark och lokaler för företag av varie- Synpunkter från medborgardialog rande storlek och utbud, Flera synpunkter från den tidiga medborgardialogen • få en väl fungerande infrastruktur som ger handlar om efterfrågan på den täta staden. I avsnit- tillgänglighet och fungerande transporter, tet bästa platsen nedan bekräftas analysens defini- • ökade miljökrav, teknisk utveckling och fortsatt tion av den attraktiva staden. förtätning av städer utmanar kommunernas Synpunkter från framtidskartan samt tidigare in- ekonomiska möjligheter att hålla jämn takt i bl a komna synpunkter från stadskärneprojektet. utbyggnaden av vattenrening.
11 Översiktsplan Nyköping Utställningshandling
Planindikatorer dpl= i detaljplan gmf= vid genomförandet
Bedömningsstege
Planindikatorer Mkt bra Acceptabelt Dåligt Uppfölj- ning Funktionsblandning – blandning mellan 50/50- 70/30- 100/0 dpl arbetsplatser och bostäder. 70/30 kvm 90/10 kvm kvm gmf bost/arbpl. bost/arbpl. bost/arbpl.
Tillgänglighet till kommersiell service (matbutik, 0-400 m 401-800 m > 800 m dpl restaurant mm) – antal m från bostad/arbetsplats. gmf
Tillgänglighet till kollektivtrafik (stadstrafik) – antal 0-400 m 401-800 m > 800 m dpl m från bostad/arbetsplats. gmf
Avstånd till grönområde –antal m mellan bostad och 0-200 m 201-300 m > 300 m dpl grönområde (definition enligt Ekologigruppens inven- gmf tering 2008).
Avstånd till vattenområde -antal meter gångväg 0-200 m 201-300 m > 300 m dpl mellan bostad och allemansrättsligt tillgängligt vatten gmf område, dvs strand eller vatten är inte privatiserad med bebyggelse, hamn, industri eller dylikt.
Lokalt omhändertagande av dagvatten –andel av 100% dpl dagvatten från planområdet som kan omhändertas gmf i enlighet med ”Handbok för tjänstemän: Riktlinjer för ansvars fördelning och övergripande förvaltningsfrågor för dagvatten”. Andel nybyggda hus som har högst 75% energiför- > 90 % 50–90 % < 50 % gmf brukning jämfört med kraven i gällande regelverk.
Restidskvot cykel/bil från Stora torget till varje stads- 1,5 ggr 1,7 ggr > 2 ggr dpl del (jämförelse av restid mellan cykel och bil). gmf
Restidskvot kollektivtrafik/bil från Stora torget till 1,5 ggr 1,7 ggr > 2 ggr dpl varje stadsdel (jämförelse av restid mellan kollektiv- gmf trafik och bil).
Andel hyresrätter i nybyggda flerbostadshus. > 50 % 30–50 % < 30% gmf
Avstånd till rekreationsmöjlighet (badhus, motions- 0-1 km 1-2 km > 2 km dpl spår, fotbollsplan mm). gmf
12 Översiktsplan Nyköping Utställningshandling
Från Framtidskartan: ”Jag tycker att det finns för lite folk för att Nyköping ska kunna bli en intressant stad för oss unga att vilja bo i.” ”Mer affärer och större stad men inte Stockholm utan ett mellanting”
Bästa/sämsta platsen Vid medborgarworkshopen och vid informationsträf- far internt i kommunen har deltagare fått peka ut sin bästa respektive sämsta plats i Nyköping. Här är några av platserna som valdes ut: ”Stadshuset (centrum). Nära till det mesta, t ex affärer, bra matplatser, härlig stämning, rätt så vacker natur, tryggt. Vore väldigt kul och framgångsrikt för allmänheten om man byggde ut Nyköping.” ”Torget. Därför att människor trivs bland människor. Torget har en enorm potential att utvecklas med kanske en större damm med fontän och mer konst överhuvudtaget. ” ”Torget. Får symbolisera hela tätorten Nyköping som känns som en ”hemma”-plats att röra sig runt i. Trygg, kanske, beror mycket på flödet av människor och liv vid lika tidpunkter. Utanför en krog kvart i tre en lördagsnatt kan vara det bästa som finns och även det sämsta om du hamnar i diskussion med fel person. ” ”Nyköpings centrum. Gammalt - nytt, Kultur - byggnader - torget - stråk – mötesplatser”
Referenser Nyköping framtida stadsbyggnad, Analyser,scenarier och strategier, juni 2012, Spacescape Hållbar stadsutveckling, Positionspapper aug 2010, Sveriges Kommuner och Landsting Mål- och planindikatorer som verktyg i fysisk planering, nov 2007, Boverket Caofeidian International Deep Green Eca-City, Nine Themes of Planning, SWECO Hållbarhetsprogram för Dammgruvan, 2012, Nyköping kommun
13 Översiktsplan Nyköping Utställningshandling 3. Omvärldsanalys
Här berörs översiktligt några omvärldsfaktorer som Gynnsam utveckling i Nyköping påverkar Nyköpings tätort utifrån regionala, nationel- I Nyköpings kommun bor cirka 52 000 invånare, va- la och internationella perspektiv. Omvärldsanalysen rav ca 34 300 i tätorten. Nyköping har haft en relativt tar fasta på dagens (och gårdagens situation) och gynnsam utveckling under 2000-talet med befolk- har en framtidsblick på 10-20 år. Analysen har visst ningstillväxt och viss sysselsättnings¬ökning. Ny- fokus på kommunikationer med tanke på att regi- köpings kommun har således under flera år haft en onförstoringen fortsätter och att staden därmed blir stadig befolkningsökning, framförallt är det många alltmer beroende av ett samspel med kringliggande nyinflyttade barnfamiljer samt personer i ålderska- orter i regionen, Europa och övriga världen. tegorin 55+. Befolkningsantalet har dock inte ökat så mycket att det har haft någon större påverkan på Befolkningsutveckling mark- och vattenanvändningen i kommunen i och Demografin har stor betydelse med att inte så många naturområden har behövt tas Befolkningsutvecklingen är en faktor som kommer i anspråk för bostadsbyggande. att påverka både arbetsliv, boende och transporter. Kommunens målsättning att Nyköpings tätort ska Det gäller både ökningstakten i sig och befolk- öka med 700 invånare per år vilket kommer att inne- ningsstrukturen. Demografin är enligt Institutet för bära stora förändringar av markanvändningen inom framtidsstudier en av de säkraste faktorerna när vissa av tätortens områden. man söker blicka in i framtiden. Nedanstående reflektioner kring demografin är hämtad från ”Forma Den högre utbildningens strukturella framtiden!” – En slutrapport från forskningsprogram- utveckling met Människan i framtiden 2000-2004. Ungdomar flyttar för att utbilda sig Livet börjar med ett stort beroende och fortsätter Den högre utbildningens geografiska struktur är en med en lång period av socialisering och lärande. Ef- viktig faktor för flyttmönstren bland unga människor ter en längre produktiv och omhändertagande period – många flyttar för att påbörja högskolestudier på en blir hon så småningom på nytt mer beroende när annan ort än hemorten. Under de senaste åren har krafterna avtar. Vi kan med stor säkerhet skriva fram allt fler och mer resursstarka s k lärcentra/studie- befolkningsutvecklingen för flera decennier framåt, centra etableras, såsom t ex Campus Nyköping. av den enkla anledningen att de flesta som lever En avgörande faktor för decentraliseringen av högre då redan är födda. På så sätt blir demografin en bra utbildning är utvecklingen av IT-stödd distansutbild- ledstång långt in i framtiden. ning där eleverna kommunicerar med universitet Vi blir allt äldre och högskolor med hjälp av datorer, telebildstudios År 2010 var 18 procent av den svenska befolkningen m.m. En betydande del av Nyköpings unga utflyttare 65 år eller äldre. År 2030 har andelen ökat till 23 lämnar kommunen för att påbörja studier i andra procent. För oss i de redan industrialiserade län- städer. En studie från Glesbygdsverket visar att ca derna innebär åldrandet en fortsatt trend mot ett 30 procent av dem som flyttar från Nyköping för att postindustriellt servicesamhälle där tjänsteproduk- studera återvänder efter examen. tionen blir allt viktigare. Humankapitalbildningen i Fortsatt satsning på högre utbildning bred mening blir avgörande för hur finansieringen är nödvändig av välfärden för samhällets äldre ska kunna klaras. För att behålla fler av den yngre generationen Ny- Balansen mellan reproduktionen av befolkningen köpingsbor samt även attrahera yngre invånare från och dess kunskaper å ena sidan och omhänderta- övriga landet att bosätta sig i kommunen, krävs bl a gande av de äldre å andra sidan är 2000-talets stora förbättrade möjligheter att bedriva högskoleutbild- politiska fördelningsproblem i den industrialiserade ning i Nyköping. En fortsatt satsning och utveckling världen. av Campus Nyköping är därför en viktig faktor, i
14 Översiktsplan Nyköping Utställningshandling
kombination med goda pendlingsmöjligheter och tidens pensionärer. De nya pensionärerna är mer billigt boende. språkkunniga, har sannolikt ganska god ekonomi, är mer resvana och reseintresserade än tidigare En nära samverkan med större universitet och hög- generationer. skolor inom pendlingsavstånd kommer att vara en avgörande faktor för att nå framgång. Drivmedelspriser, bränslepriser och elpriser Vilket färdmedel som väljs för olika resor och transporter beror i stor utsträckning på kostnaden Strukturförändringar inom näringslivet för resan eller transporten. En av de stora kostnads- Utöver en förväntad ökad arbetskraftsinvandring posterna för transporter är drivmedelspriser. Det kommer förmodligen även rörligheten för varor, råder delade meningar om hur dessa priser kommer tjänster och kapital att öka allt eftersom handel mel- förändras i framtiden. En generell tendens i sam- lan nya och äldre medlemsländer underlättas. hället är att fler personer och företagare tar större Med de strukturförändringar som förväntas ske i hänsyn till dessa kostnader och försöker på olika Sverige som helhet kan vissa förändringar förväntas sätt minska dels den faktiska kostnaden genom även i Nyköping. I Nyköping har tillverkningsindu- effektivare lösningar (t. ex. mindre bilar, mer samlast- strin, som är den näringsgren som drabbats hårdast, ning och smartare logistikupplägg), dels genom att minskat sina sysselsatta med nästan 25 procent lösa transportbehov med alternativa drivmedel eller under tidsperioden 2000-2010. alternativa färdsätt. Sysselsättningen i tillverkningsindustrin utgör nu drygt 7 procent av den totala sysselsättningen i Nyköping. Det ska poängteras att detta är en Kraftigt förändrade drivmedelspriser kan förändra mångfacetterad näringsgren med också kvalifice- både transportmedelsfördelningen och den sam- rade och högteknologiska företag som utvecklats manlagda efterfrågan på transporter. väl. Tjänsteekonomin kan förväntas utvecklas hand i Ny teknik hand med en alltmer specialiserad tillverknings- och Den nya tekniken som har börjat användas inom logistiksektor. Industrin producerar mer varor med näringslivets transporter (t. ex. navigations- och kom- högt förädlingsvärde vilket också gäller delar av den munikationssystem) har bidragit till att höja kvalitén svenska basindustrin (främst stål och trävaror). i transporttjänsten. Andra nya tekniker (t. ex alkolås och ISA) bidrar främst till ökad trafiksäkerhet
Kommunikationer Inom kollektivtrafiken har den nya tekniken även bidragit till ökad transportkvalité. Resenärerna kan Den ekonomiska tillväxten i samhället påverkar både numera få aktuell trafikinformation via många olika person- och godstransporter. Det finns ett starkt kanaler (Internet, talsvar, SMS, WAP m.m.). De som samband mellan ökad inkomst och efterfrågan på ansvarar för kollektivtrafiken använder den nya personresor. När inkomsten ökar hos en befolkning tekniken för att planera trafiken, men inte minst för läggs en större del av den disponibla inkomsten på att vid störningar snabbt kunna informera om dessa resor. samt begränsa dess effekter. Bil- och körkortsinnehavet är högre hos de nya Tidigare fanns en föreställning om att de nya sätten pensionärerna vilket kan innebära att pensionärer i att kommunicera skulle medföra att efterfrågan på större utsträckning kommer att välja att åka bil i stäl- resor skulle minska. Genomförda studier pekar dock let för buss/ tåg för inrikesresor jämfört med dagens på att nya kommunikationsmöjligheter inte är ett pensionärer. substitut för resor. Efterfrågan är fortfarande lika Efterfrågan på flygresor bedöms öka bland fram- stor eller större. De personer som kommunicerar
15 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
mycket via telefon, SMS, e-post m.m. är även de för minde än 1 procent av vikten mätt i ton, men 4 mest aktiva resenärerna (reser ofta och långt). procent av värdet mätt i kronor. På Skavsta flygplats har flygfrakten i stort sett upphört under de senaste En slutsats av ovanstående är att vi antagligen kan åren. förvänta oss att resandet, i generell mening, inte kommer minska i framtiden.
Flygtransporter Järnväg Fler flyger utrikes Fler reser med tåg Flygtrafiken ökade mycket kraftigt under 1970 och Persontrafiken med järnväg i Sverige höll sig på en 1980-talet i Sverige. Sedan dess har inrikestrafiken relativt konstant nivå under 1980- och 1990-talet, stagnerat medan utrikestrafiken fortsatt att öka. men ökade kraftigt under hela 2000-talet. Ökningen förklaras delvis, men inte helt, av ökat resande med Då flygmarknaden är mycket heterogen och påver- Arlandabanan och tågtrafiken på Öresundsbron. kas starkare av konjunktursvängningar (inte minst Även i Mälardalsregionen har tågtrafiken ökat, Svea- internationella svängningar) jämfört med andra landsbanan och den förbättrade tågtrafiken kring trafikslag är det mycket svårare att göra långsiktiga Mälaren har bidragit till fler tågresenärer. Öknings- trafikprognoser för flyget än för andra transportme- takten på Nyköpingsbanan har under de senaste del. I de nationella prognoserna förutspås en ökning åren uppgått till 10 procent per år. på ca 3,5 procent per år.
Även godstrafiken ökar Flyget är viktigt för Nyköping År 1980 var transportarbetet på järnväg 17 miljarder Utvecklingen på Skavsta flygplats är mycket bety- tonkilometer per år. År 2011 hade transportarbetet delsefull för den lokala och regionala utvecklingen. I ökat till 23 miljarder tonkilometer per år. Enligt den synnerhet utifrån ett ekonomiskt tillväxtperspektiv då senast genomförda prognosen förutspås transport- den fungerar som en motor för andra verksamheter arbetet på järnväg öka till 26 miljarder tonkilometer som exempelvis serviceindustrin, biluthyrning, hotell, per år 2020. restauranger, konferensanläggningar, sportanlägg- ningar och andra fritids- och rekreationsanlägg- I spåren av den senaste högkonjunkturen fram till ningar. m.m. hösten 2008 har ökade råvarupriser medfört ett uppsving för gruvnäringen i Sverige. För Nyköpings Resan slutar inte vid bagagebandet del kan detta innebära att transporter för malm till Ur ”ett-hela-resan-perspektiv” är det centralt att Oxelösund via TGOJ-banan via Nyköping kommer anslutningsresor till och från flygplatsen fungerar. öka. Detta ställer krav på både kollektivtrafiken och väg- transportsystemet, så väl regionalt och interregionalt. Fler måste åka kollektivt Regionförbundet Sörmland har antagit en viljeinrikt- Om Ostlänken dras enligt utredningsalternativ UA ning för kollektivtrafiken i länet. Målet är att flytta C där huvudbanan går via Skavsta, kommer flyg- över mer av arbetspendlingen till kollektiva färdme- platsen att betjänas av ett stort antal tåg vilket gör del. Regionförbundet i Södermanland anser att det anslutningsresor både söderifrån och norrifrån både finns en stor potential att flytta resande från per- enklare och snabbare, och ge en mycket positiv ef- sonbil till kollektiva trafiksystemen. För att förbereda fekt för flygtransporter till och från Skavsta. kommande diskussioner om framtida kollektivtrafik Flygfrakten har minskat på Skavsta både med buss och med tåg anser förbundet att det Flygfrakten står för en liten del av godstranspor- viktigt att snarast se över dagens kollektivtrafikutbud terna. Av Sveriges totala godstrafik står flygfrakten och säkerställa den trafik som behöver finnas lång-
16 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
siktigt. Detta arbete måste ske både på kommunal Förslag finns från regeringen att Ostlänken ska nivå och gemensamt på regional nivå. genomföras med byggstart 2017. I en kartläggningen av resandet med kollektivtrafik i Södermanland framkommer dock att enbart var Sjöfart femte resa som genomförs över länsgränsen sker med tåg. Av de personer som bor i Nyköping och ar- Sjöfart används i Sverige nästan enbart för interna- betspendlar till Stockholm är det knappt 20 procent tionella transporter av personer och gods. Regler för som reser med tåg och av dem som arbetspendlar Taxfree, internationell konkurrens och andra externa till Norrköping är det ca 15 procent som reser med påverkansfaktorer spelar stor roll för efterfrågan på tåg. sjötransporter. Sjötransporter av gods har ofta lågt kvalitetsinnehåll och godset är företrädesvis varor Just arbetspendling är viktigt för tågtrafiken till och med lågt förädlingsvärde där faktorer som ”just-in- från Nyköping. Enligt den genomförda kartläggning- time” är mindre betydelsefullt, och priset per trans- en är det mer än hälften av alla tågresor till och från porterat ton är av större betydelse. Även persontran- Nyköping som genomförs i syfte att ta sig till eller sporter med sjöfart ses som storskaliga transporter, från arbetet. Lägger man till de personer som reser och har inte samma kvaliteter som exempelvis för att utöva gymnasie- eller högskolestudier står ar- flygtransporter. bets- och studieresor för 75 procent av tågresandet.
SSAB i Oxelösund har en egen djuphamn. En Ostlänken behövs nyckelfråga för att hamnen ska användas i ökad Dagens tågresenärer, främst arbetspendlarna, omfattning är att det finns goda förutsättningar för upplever att den nuvarande tågtrafiken har en del omlastning och för vidaretransporter landvägen till kvalitetsbrister, t.ex dålig turtäthet, förseningar, brist slutdestinationen. på sittplatser och undermålig turuppläggning. Nyköping och Oxelösund samarbetar för att främja Ett genomförande av Ostlänken skulle knyta sam- effektiva och därmed attraktiva logistikmöjligheter man landets befolkningstätaste områden. Ostlänken med anslutning till hamn, flyg väg och järnväg. kommer att medföra betydligt kortare restider till Stockholm och Norrköping, och öka tillgängligheten Biltrafik till Nyköping. Bilens ställning ohotad I resandeprognoserna för år 2020 beräknas att Biltrafiken står för en majoritet av alla resor, utom för antalet resor vid Nyköpings C kommer vara 675 000 de riktigt kortväga och de riktigt långväga resorna. resor om inte Ostlänken byggs och 1 518 000 resor Det gäller även för godstrafiken, där transportsträck- om Ostlänken byggs. En stor del av resenärerna orna måste bli riktigt långa (mellan kontinenter) för kommer att vara arbetspendlare och studerande, att lastbiltrafiken ska tappa sin dominans. men även tjänsteresenärer kommer att välja tåg som Efterfrågan på vägtransporterna har ofta överträffat transportmedel i och med de kortare restiderna. prognoserna. Biltrafiken ökade med 40 procent mel- Ostlänken bidrar till att binda ihop Stockholms- lan 1973 och 1988, och därefter har den fortsatt att Mälardalsregionen med kontinenten och är bety- öka. Persontransportarbetet med bil prognostiseras delsefull som en nordlig länk i ett framtida järn- en ökning på 12 procent fram till år 2020. Av miljö, vägssystem mellan Stockholm och Göteborg. En folkhälso- och trafiksäkerhetsskäl pågår det, främst järnvägsutredning är genomförd och beslutad av i tätorter, olika och många försök till att begränsa Trafikverket 2010. Järnvägsutredningen fastslår att privatbilism. Just för kortväga och riktigt långväga det är alternativ röd korridor som ska ligga till grund transporter bedöms potentialen för överflyttning till för vidare planläggning. andra transportmedel att vara störst.
17 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Kraftig ökning av lastbilstransporterna i olja, kol och malmer har på grund av mänsklig Lastbilstransporterna har ökat från 22 miljarder aktivitet börjat frigöras. Miljögifter produceras och tonkm år 1973 till 37 miljarder tonkm år 2011. Denna används i stor omfattning. De senaste hundra åren ökning beror till stor del på att nya transportbehov har framförallt industriländerna bidragit till att öka uppstår på grund av förändringar i produktion och mängden av naturens egna växthusgaser: koldioxid, konsumtion, och i mindre grad på att det sker en metan, ozon och lustgas. Idag finns det ca 30 pro- överflyttning av gods från sjöfart och järnväg till cent mer koldioxid i atmosfären än de högsta halter lastbilstransporter. Vidare har logistik- och transport- som någonsin förekommit under de senaste 400 systemet utvecklats på ett sätt som gynnar väg- 000 åren. transporterna. Den ökade konkurrensen för denna Enbart i Sverige är utsläppen ca 56 miljoner ton/år. trafik, kommer enligt många bedömare ge lägre Utsläppen leder till en allt högre medeltemperatur. transportkostnader för varuägarna. Jordens medeltemperatur har ökat med 0,4–0,8 Biltrafiken i Nyköping påverkas mest av befolk- grader under de senaste hundra åren. Den inter- ningsökning och ekonomisk tillväxt i regionen. Nya nationella klimatpanelen IPCC ( Intergovernmental bostadsområden i stadens utkanter medför ökad Panel on Climate Change) prognosticerar ökningen belastning på stadens befintliga vägnät. till 1,4–5,8 grader. Spännvidden mellan de två ytterlig- heterna speglar experternas osäkerhet när det gäller att sia om klimatet så långt i framtiden. Busstrafik Havsnivåhöjning att vänta I nationella prognoser antas det att den långväga Klimatförändringarna kommer att påverka vatten- busstrafiken kommer att öka med 7 procent fram till tillgången och därmed möjligheterna för jord- och år 2020. Den långväga busstrafikens främsta mark- skogsbruk. Det kommer också att påverka hälso- nad finns på sträckor där tågtrafik inte förekommer, tillståndet för både människor, djur och växter. Den dock kan långväga busstrafik inte konkurrera med mest dramatiska förändringen är avsmältningen av biltransporter i fråga om tillgänglighet och restid. polarisarna och glaciärerna. I klimatmodeller har det Busstrafikens konkurrensfördel är det relativt låga visats att Arktis kan komma att krympa till 40 pro- priset, vilket gör att buss som transportmedel har cent av sin storlek jämfört med tiden före industria- en attraktionskraft på resenärsgrupper med lägre lismen. En bedömning är att ovanstående händelser inkomst samt de som saknar bil. bidrar till en faktisk höjning av havets medelvatten- Den lokala busstrafiken utgör en viktig del i stadens stånd runt sörmlandskusten med 55 cm. Höjningen transportsystem men ses också som en viktig länk beräknas nås någon gång mellan perioden 2060- vid tåg- och flygresor. Den regionala busstrafiken 2100. har som uppgift att trafikförsörja mer glesbebyggda I Sveriges klimatstrategi poängteras effektivare an- områden och ge förutsättning till busspendling mel- vändning av energi och en övergång från fossila till lan närliggande orter. förnyelsebara bränslen för energiproduktion. Det finns ingenting som tyder på att efterfrågan på Översiktsplanering är ett viktigt medel för att lokal och regional busstrafik kommer att minska i uppmärksamma problematiken och föreslå stra- Nyköping. Ostlänkens framtida anläggande med sta- tegier för en effektivare resurshushållning genom tion vid Skavsta flygplats bedöms öka efterfrågan på integrerad planering av bebyggelse, trafiksystem anslutande busstrafik. och grönstruktur. I planeringen kan man också med Miljöhot försiktighetsprincipen som grund föreslå lokalisering Utsläppen påverkar klimatet av bebyggelse och infrastruktur så att effekterna av extraordinära händelser som översvämning, skred De giftiga och nedbrytande ämnen som varit bundna och andra katastrofer minimeras.
18 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Referenser FÖP Nyköping 2006 http://www.trafa.se/statistik/
19 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta 4. Befintlig bebyggelse – stadsanalys
Förutsättningar avtryck från mänsklig aktivitet under tidigare epoker Nyköpings skönhet och särart bör tillvaratas i förstärks därför analyserats utifrån aspekterna ka- stadens fortsatta utveckling. När vi tar ställning till raktär och identitet, värden och svagheter, där även förtätningar och förändringar är det värdefullt att vi risker och förutsättningar för förtätning och utveck- har den existerande bebyggelsestrukturen och dess ling gås igenom. De olika platsernas förutsättningar värden klar för oss. att även i framtiden attrahera människor diskuteras. 22 stycken för Nyköping viktiga befintliga bebyg- Under Nyköpings olika utbyggnadsperioder kan tio gelseområden har genomgåtts. Rekommendationer olika stadstyper identifierats i staden – stadstyper – förutsättningar för god förtätning och utveckling som människor kan känna igen ifrån andra delar av för respektive område finns i fördjupningsplanens landet och som har vissa gemensamma drag och beslutshandling. förutsättningar för att kunna utvecklas utan att deras kvaliteter försämras. Stadstyperna formas av hur sta- Stadstyper i Nyköping den är organiserad rent fysiskt – förhållandet mellan Följande stadstyper gås igenom i analysdelen: In- gator, kvarter, byggnader och fastigheter – och nerstad, villastad, öppen kvartersstad, styckebyggda speglar olika tiders stadsbyggnadsideal tillsammans villor och grupphusområde, storskaligt bostadsom- med sociala, tekniska och ekonomiska förutsätt- råde samt koloni- och fritidshusområde. Dessutom ningar. I det följande behandlas gestaltningsaspekter förekommer stadstyperna institutionsområde, verk- på gatunätet, trafiktekniska aspekter berörs dock samhetsområde och handelsområde. inte. Till varje stadstyp görs också i detta kapitel en karaktärsbeskrivning. Rekommendationer för Innerstad de olika stadstyperna finns fördjupningsplanens Stadstypen innerstad är nära förknippad med stads- beslutshandling. typen småstad som beskrivs i strukturplanen för Stadsfjärden. I detta dokument används begreppet Olika platsers identitet har stor betydelse för deras innerstad för att tydligt markera att vi har stadskär- attraktivitet. Där man känner sig hemma trivs man. nan som utgångspunkt för denna stadstyp. Har platsen en unik karaktär - en ”själ”, finns bättre förutsättningar att känna sig hemma där. Finns goda
Stadstyper i Nyköping
20 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Gator och torg Villastad Byggnadskropparna ligger tätt samman utmed ga- Områden: Östra Villastaden, Hållet, Harg, Oppeby, torna och definierar tydliga, stadsmässiga gaturum. Högbrunn med flera. Butiker i bottenvåningen är vanligt i de centralare delarna. På några gator med bostadshus förekom- Förutsättningar mer förgårdsplanteringar som ger en grön karaktär Villastadens framväxt i utkanten av Nyköping åt gaturummet. Torg har en viktig funktion som under 1900-talets första årtionden innebar att mötes- och marknadsplatser i staden. den traditionella rutnätsplanens raka gator, långa gatuperspektiv och kringbyggda kvarter ersattes Parker, alléer och bostadsgårdar av en mer oregelbunden planform med slingrande Inom stadstypen innerstad/småstad är grönskan är gator, oregelbundna kvarter och mindre husvolymer. ofta koncentrerad till mindre parker,kring kyrkorna Stadsplanen anpassades till terrängen och stor vikt och till de privata kyrkorna och de privata bostads- lades vid omväxling, rumslighet, trivsel och skönhet. gårdarna. Även alléer och planterad förgårdsmark I villastaden skapades helhetsmiljöer med mycket förekommer. Kring stadskärnan finns större sam- enhetlig karaktär genom att tomtindelning, placering, manhängande grönområden. byggnadsvolym och material reglerades. Bebyggel- sen uppfördes ofta efter typritningar. Inspirationen till Bebyggelse villastadens välstuderade struktur kom bland annat Bebyggelsen i innerstaden är låg och småskalig från den österrikiske stadsplaneraren Camillo Sitte – sinnesbilden för den traditionella svenska små- som förespråkade ett medeltida stilideal, samt från staden. Två- och trevåningsbebyggelsen dominerar trädgårdsstadsrörelsen som vuxit fram i England. längs gatorna, medan envåningshus är vanliga på Dessa idéer stämde väl överens med den national- gårdarna. romantiska byggnadsstil som rådde i Sverige vid Kulturhistoriska värden sekelskiftet. De flesta äldre stadskärnor har höga kulturhistoriska Gator värden. Nyköpings innerstad har utpekats som riks- Villastadens gatunät är varierat genom sin slingran- intresse för kulturmiljövården. Stadens historia och de terränganpassning. Återvändsgator förekommer framväxt avspeglas i många välbevarade byggnader knappast och rutnätsstadens långa siktlinjer saknas. och miljöer, se analysen för respektive bebyggelse- Istället är fondbyggnader ofta placerade i slutet av område nedan. gatan eller där gatan kröker. Gaturummen är väl- Handel definierade och avgränsas av häckar och förgårds- planteringar framför husen. Några gator har givits Omfattande handel är karaktäristisk, och därmed större dignitet genom trädplantering. I allmänhet är helt avgörande för en levande innerstad, liksom kul- husen placerade med gavlarna mot varandra, vilket turutbud och annan service. Många städer har stora ger en jämn rytm åt gatan. I egnahemsområden från problem med att handeln i innerstaden försvagas 1950- och 60-tal förekommer också gavelvända hus. i takt med utbyggnad av externhandel. Ofta söker Förgårdsmarkens halvprivata grönska dominerar kommuner stimulera handel både i innerstaden och gaturummet och ger det en intim karaktär. Entréer externt utifrån teorin att med rätt blandning av funk- finns på gaveln eller i vissa fall på trädgårdssidan. tioner finns möjlighet att de olika handelstyperna ömsesidigt förstärker varandra. För att skapa en Parker och trädgårdar attraktiv handel i en stadskärnan är det viktigt med Bakom husen, i kvarterens inre, breder de privata trivsamma gångstråk samt goda gång- cykel- och trädgårdarna ut sig och bildar tillsammans stora inre kollektivtrafikförbindelser. God tillgång till parkering i trädgårdsrum. Tomterna är relativt stora, omkring dess stadskärnans närhet krävs i mindre kommuner 600- 1000 m2, och präglas av uppvuxna frukt- och med mindre tillgång till kollektivtrafik. prydnadsträd som bildar en lummig inramning av
21 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
bebyggelsen. Den gröna förgårdsmarken framför trånga, täta städerna och den strikta rutnätsplanen husen har en viktig funktion då den binder samman som sedan 1600-talet varit regel i staden, efterfråga- gatorna med tomterna och utgör en del både av den des ljus och luft och närhet till naturen. När Nykö- offentliga gatan och den privata tomten. ping expanderade, främst på 1940- och 50-talen, växte en ny typ av stadsmiljöer fram utanför stads- Villastaden uppfattas som luftig och rymlig tack kärnan. vare husens placering i tomtens framkant och de stora trädgårdsrummen i kvarterens inre. Här har Den traditionella, slutna kvartersstaden löstes upp stor hänsyn tagits till terrängen. Strukturen är väl och husen placerades enligt funktionalistiska ideal uttänkt med små parker och platser. Bergknallar och friliggande, som lamellhus och punkthus längs träddungar har ofta sparats, vilket skapar variation i Nyköpings infartsvägar. Bebyggelsen anpassades till bebyggelsen och bland annat ger plats för lek. terräng och vegetation. Variationsrika, luftiga miljöer skapades. De områden som planerades strax efter Bebyggelse andra världskriget utformades med stor omsorg om Villastadens bebyggelse har stora arkitektoniska närservice med skola, affärer, bank, post och biblio- kvaliteter. I områden från tidigt 1900-tal dominerar tek vilket lokaliserades i husens bottenvåningar eller den nationalromantiska stilen inspirerad av svensk vid ett litet stadsdelstorg (ex Oppeby). Inspirationen byggnadstradition med hus i 1½ plan, fasader i kom från grannskapsrörelsen som vuxit sig stark i ljus puts eller trä, spröjsade fönster, förstukvistar, USA och England. verandor och snickerier. 1920-talet präglades av klassicismens enklare och stramare arkitektur. Från Gator 1930-talet finns byggnader i funktionalistisk stil med Den öppna kvartersstadens gator är anpassade till ett geometriskt formspråk, ljus slätputs, tvåluftsföns- terräng och vegetation, vilket skapat ett oregelbun- ter och enkla smidesdetaljer. Hus i två hela plan från det och omväxlande gatunät väl förankrat i omgiv- denna tid är också vanligt så som egnahemsbebyg- ningen. Gaturummet är bitvis upplöst med gavel- gelse från 1940- och 50-talen. Dessa hus byggdes ställda eller snedställda hus mot gatan. Mer slutna vanligen i rött eller gult tegel eller i ljus locklistpanel. gaturum där lamellhusen placerats längs gatan Husen är i allmänhet små, 1- 1½ plan med källare, förekommer också. En liten förgårdsplantering är har flackt sadeltak och fönster med två eller tre vanligt. Några större gator är trädplanterade. lufter utan spröjs. Parker och bostadsgårdar Kulturhistoriska värden Den öppna kvartersstaden präglas av en stor an- Villastäder har ofta höga kulturhistoriska värden. passning till de naturgivna förutsättningarna vilket Östra Villastaden ska särskilt nämnas i detta sam- skapat gröna miljöer där den kuperade terrängen manhang. Dessa värden berörs vidare i analysen av och uppvuxen vegetation i stor utsträckning sparats befintliga bebyggelseområden nedan. Även i övriga i parker och på bostadsgårdar. Husen har planerats villastadsområden finns åtskilliga exempel på tidty- med stor omsorg om gårdsbildningar och skapar ett piska och arkitektoniskt värdefulla byggnader. luftigt och grönt intryck. I 1940-talsbebyggelsen är gårdarna ofta öppna och naturen möter gatan mel- Öppen kvartersstad lan de gavelställda husen. I områden från 1950-talet Områden: Östra Bergen, Fågelbo, Oppeby (kring förekommer kringbyggda kvarter i större utsträck- Regeringsvägen), Högbrunn (Industrigatan- Hem- ning. gårdsvägen) Bebyggelse Förutsättningar Den dominerande byggnadstypen är lamellhuset i Under 1920-talet slog nya bostads- och stadspla- två till tre våningar med fasad i tegel eller slät, ljus neideal igenom i Sverige. Som en reaktion mot de puts, tegeltäckt sadeltak, två- eller treluftsfönster
22 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
utan spröjs, utanpåliggande balkonger med fronter Trafik i plåt och smidda järnräcken. Byggnadskropparna I 1960- och 70-talens villa- och grupphusområden är är fritt placerade i terrängen och bebyggelsen är trafiknätet i allmänhet differentierat och separerat, anpassad till terrängformerna med förskjutningar i olika trafikslag hålls åtskilda i enlighet med de då höjdled, indragna partier mm. Bebyggelsen domine- introducerade scaft-riktlinjerna. Trafikförsörjningen rar inte över terrängen, utan samspelar med denna sker via en omgärdande yttre matargata som leder och bidrar till att förstärka och förtydliga naturliga biltrafiken till bostadskvarterens säckgator, vilka står terrängformer. i förbindelse med ett inre gång- och cykelvägnät närmast husen. Garage och bilparkering finns ofta i Kulturhistoriska värden områdets utkant. Matargator och infartsgator är i all- En stor del av de områden som omfattas av stadsty- mänhet breda med diffusa gaturum medan bostads- pen öppen kvartersstad upplevs som trivsamma. En gatorna kan vara mer intima och småskaliga. relativt småskalig bebyggelse har kombinerats med funktionalismens eftersträvade värden – ljus, grön- Grönytor ska och luft. Några kvarter är särskilt värdefulla från Nyköpings villa- och grupphusområden har mycket kulturhistorisk och/eller miljömässig synpunkt. god tillgång till närliggande allmänna grönytor. Höj- der och högre vegetation har sparats mellan olika bebyggelsegrupper och bildar en grön inramning av Småhusområden med styckebyggda villor bebyggelsen. Husen ligger i allmänhet placerade samt grupphusområden och radhus mitt på tomten omgivna av gräsmatta och prydnads- Områden: Högbrunn (kvarteren Blåklinten och odlingar. Ett karaktäristiskt inslag i trädgårdarna från Brudslöjan), Rosenkälla, Bryngelstorp, Långsätter, 1960- och 70-talet är vintergröna barrväxter. Harg-Oxbacken Bebyggelse Förutsättningar Under miljonprogramsåren utvecklades arkitekturen Perioden 1965-75, de så kallade miljonprograms- mot en bred stilblandning utan den tidigare regionala åren, tillkom i Nyköping en stor mängd nya villa- och förankringen. Vanliga fasadmaterial från tiden är grupphusområden i rask takt. Grupphusbebyggelsen tegel, ofta kalksandsten kombinerat med brun träpa- (radhus, kedjehus och gruppbyggda villor) planera- nel. Taken är mörka, belagda med svart betongtegel. des i allmänhet som enhetliga grupper med identisk Våningsantalet varierar mellan ett och två plan. eller måttligt varierad utformning. I områden med Områden från 1980- och 90-talet är ofta helt i trä, styckebyggda villor är variationen större i fråga om med individuella styckbyggda hus utan större inbör- volym, material och färgsättning. des hänsyn. De har ofta detaljer som inspirerats av I kuperade områden som Bryngelstorp och Lång- landsbygdens traditionella 1800-talsbyggnader - och sätter har terrängen till stor del fått styra husens kan sägas vara en folklig variant av 1980-talets placering. Husen har samlats i ett antal mindre be- tillbakablickande arkitekturstil ”postmodernismen”. byggelseöar som ligger utmed slingrande gator som Fasaderna utgörs ofta av trä, målat i pastellfärger. utskott från en större huvudgata. I flackare områden Taken är belagda med betongpannor i rött, brunt som Rosenkälla är tätheten och småskaligheten mer eller svart. påtaglig. Låga hushöjder, begränsade byggnadsvoly- På 2000-talet kom formspråket successivt bli inter- mer och små, väl uppvuxna trädgårdar och grönytor nationalistiskt och närma sig 30-talets funktionalism., bidrar till att skapa en homogen karaktär, trots de färgerna vitt, svart och grått kom ofta att dominera. ibland stora variationerna av bebyggelsen. Sedan Byggnaderna tenderar att bli större, men ofta endast 1960- talet har den geografiska separeringen mellan i ett plan. olika funktioner successivt förstärkts. Renodlade bostadsområden, arbetsplatsområden och han- delsområden har skapats. Serviceutbudet i villa och grupphusområden är mycket begränsat.
23 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Kulturhistoriska värden många grönområden berikats med ny vegetation i Kvarteren Blåklinten och Brudslöjan i Högbrunn form av naturlika planteringar. Många gårdar bygg- består av radhus från 1940-talet med höga miljömäs- des på underjordiska parkeringsgarage, vilket har siga och arkitektoniska värden. Kvarteren Sädgåsen, begränsat möjligheterna att plantera större buskar Skraken och Hägern i Rosenkälla är ändra värde- och träd. fulla områden. Bebyggelse Bebyggelsen präglas oftast av en rationell, rätvink- Storskaligt bostadsområde lig och repetitiv estetik och består främst av geo- metriskt enkla, friliggande byggnadskroppar med Områden: Stenkulla, Brandkärr, Oppeby gård, Ro- plana tak, fritt placerade i stadslandskapet. Vanliga senkälla, Isaksdal hustyper är skivhus (t ex Isaksdal) och punkthus Förutsättningar (t ex Stenkulla). Våningsantalet varierar vanligen Under miljonprogramsåren på 1960- och 70-talet mellan tre och nio våningar. Lamellhus i två våningar skulle en stor bostadsbrist bekämpas. Då tillkom förekommer också (t.ex Oppeby gård). I Brandkärr flera storskaliga bostadsområden i Nyköpings består bebyggelsen av buktande huskroppar i fem utkant. Visionen för stadsbyggandet var vid denna till sex våningar som vänder sig inåt och formar ore- tid »hus i park« och bebyggelsen placerades fritt i gelbundna vidsträckta gårdsrum. Det speglar på ett landskapet utan relation till stadsgatan som i tidigare tidstypiskt sätt ambitionen att ge de stora byggnads- områden. Till bostadsområdena hör ofta ett lokalt volymerna en skulptural verkan. Vanliga fasadmate- centrum med ett mindre torg eller centrumhus med rial är ljusa betongelement och gult tegel. butiker och service. Bilismens framväxt ledde till Kulturhistoriska värden att biltrafikens framkomlighet prioriterades högt. Brandkärr och Stenkulla är tidtypiska goda exempel Ökade krav på underlag för olika typer av service har på miljonprogrammets storskaliga bostadsområden. tillsammans med tillkomsten av externa handelsom- råden gjort att serviceutbudet minskat även i dessa Koloni- och fritidshusområde bostadsområden. Områden: Ängstugans koloniområde, Tjuvholmen, Gator Enholmen, Örstigsnäs, Linudden, Anderslunds koloniområde, I de storskaliga bostadsområdena har trafiksepare- ring gällt som princip. En yttre matargata leder trafi- Förutsättningar ken till stora parkeringsytor i områdenas utkant vilka I anslutning till Nyköpings tätort finns flera fritids- står i förbindelse med ett inre gång- och cykelvägnät husområden och koloniområden bebyggda med närmast husen. Gårdar och grönområden är helt bil- småstugor. Fritidshusområdena Tjuvholmen och fria. Matargatorna är i allmänhet breda med gaturum Enholmen domineras av det oplanerade och improvi- som flyter ut i omgivande gräsklädda ”skyddszoner”. serade och bär en förvånansvärt oförändrad 40-tals- Grönområden och bostadsgårdar prägel. Miljonprogrammets grönområden och bostadsgårdar Den äldre, anspråkslösa och mycket karaktäristiska är liksom husen storskaliga med tydlig funktionsupp- bebyggelsen har bibehållits. Skillnader i husens delning. Karaktärsmaterial är gräs och asfalt, stora placering skapar stor omväxling. Bebyggelsen ligger träd i grupper eller raka rader samt stora monokul- ömsom exponerad på bergsknallar, ömsom insmu- turer av buskar som berberis och spirea. Växterna gen och dold i den täta vegetationen. Småskalig- behandlades som arkitektoniska element, ofta i heten, de slingrande vägarna och den rika vegeta- massverkan. tionen gör att bebyggelsen upplevs väl inordnad i landskapet. Örstigsnäs är ett flackt fritidshusområde I samband med miljöförbättringar på 1980-talet har
24 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
med friutsikt över vattnet. Vid Linudden ligger ett Handelsområdena Gumsbacken och Påljungshage fritidshusområde byggt på 1930- och 40-talet. är mycket bilberoende med sina stora avstånd och barriärer till bostäder och övrig service. Förutsättning Koloniområdena har en viktig funktion i staden då för kompletterande bostadsbebyggelse kan finnas i de erbjuder odlingsmöjligheter för personer utan anslutning till Påljungshages köpcentrum. egen trädgård och fungerar som tillgängliga och attraktiva promenadområden för allmänheten. I Gustafsbergs köpcentrum har ett läge nära de täta Nyköping finns två större koloniområden; Ängstugan stora bostadsområdena i Brandkärr, men även detta respektive Anderslunds koloniområde som etablera- är starkt bilberoende och därmed svårt att integrera des under 1940- talet. I anslutning till Bergshammar med annan bebyggelse till en tilltalande stadsmiljö. ligger Ekebydals koloniområde, som huvudsakligen Handelsområdenas yttre miljö präglas av stora bebyggts under 1960-talet. parkeringsanläggningar och en mycket stor mängd skyltar, affischtavlor och flaggor.
Verksamhetsområde med industri och handel Institutionsområde samt handelsområden med butiker, köpcentra Områden: Hemgården, Hållet; Långberget – Hjor- Områden: Kungshagen, Idbäcken, Högbrunn, Op- tensberg, Rosvalla, Nyköpingshus, Folkungavallen peby, Björkö, Finntorp samt Gumsbackens, Gustafs- med flera. bergs och Påljungshages köpcentra Förutsättningar Förutsättningar Kommunens institutionsområden har byggnader och Kommunens verksamhetsområden är främst loka- andra anläggningar för vård, idrott och utbildning liserade områden i tätortens utkant, i anslutning till med mera. Områdena utgörs oftast av fritt liggande viktiga kommunikationsleder, främst E4. Flertalet av byggnader i parkmiljö. dessa har tillkommit efter 1960-talet och präglas av I regel har institutionsområdena successivt förtätats en storskalig planering med breda gator och stora med tillbyggnader och ny bebyggelse under lång byggnader. I den mån man kan tala om ”gaturum” tid. Trots olika tillkomstår och olika användningssätt flyter dessa samman med parkerings- och lastytor. bildar byggnaderna ofta tillsammans med grönskan Inslagen av grönska är vanligen mycket begränsade. en sammanhållen karaktär. Enskilda institutioner Områdena är bilorienterade och dåligt försörjda med och miljöer är särskilt intressanta ur kulturhistorisk cykelbanor och trottoarer. Storskalig bebyggelse synvinkel. oftast med torftig arkitektur ger områdena en mindre inbjudande karaktär. De områden som helt ändrat användningssätt, som t ex det kulturhistoriskt värdefulla gamla sjukhusområ- Grönska saknas ofta. Nya, ännu knappt ianspråk- det S:t Anna redovisas inte som institutionsområde i tagna verksamhetsområden finns vid Vida och i denna analys. Hemgården. Äldre mera centralt liggande industriområden i till exempel Kungshagen och Högbrunn, Sunlight och Referenser Idbäcken har ursprungligen lokaliserats närmare FÖP 2006 stadens bostäder, kring genomfartsleder, till hamnen, Strukturplanen Stadsfjärden stadsfjärden, TGOJ-banan och stambanan. De är ofta mera småskaliga och deras läge och karaktär skulle till betydande del kunna medge att de till stora delar successivt omvandlas för bostäder och centrumfunktioner.
25 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Viktiga befintliga bebyggelseområden i Nyköping Karaktär och identitet, värden och svagheter Analysen nedan börjar med en översiktlig genom- gång av gemensamma aspekter av den historiska stadskärnans – Stadskärnans två delar. Därefter följer analyser av följande områden:
A Stadskärnan - Väster M Stenkulla B Stadskärnan - Öster N Rosenkälla C Kring Nyköpingshus O Brandholmen D Hamnen och Spelhagen P Bryngelstorp E Kring Borgaregatan Q Arnö F Östra Bergen, Fågelbo, Ringvägen R Oppeby med omgivningar S Harg G Kungshagen T Sjösa H Östra villastaden U Bergshammar J Högbrunn V Svalsta K Isaksdal X Enstaberga L Brandkärr Y Gamla lasaretts- och slakthusområdena
Befintlig bebyggelse
26 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Kulturhistoriska inventeringar andra skrifter som Stadskärnans två delar handlar om de flesta av områdena har färdigställts Stadskärnan har i denna redovisning delats upp i två under 1979-2001. De flesta är några tiotal år gamla. delar – Väster och Öster. Delarnas gemensamma Samtliga innehåller naturligtvis uppgifter som fort- historiska betydelse gör att beskrivningen av de farande gäller, men också mycket material som är befintliga bebyggelseområdena inleds med en över- föråldrat, såväl när det gäller värderingar som faktisk siktlig beskrivning av hela stadskärnan. beskrivning – även luckor finns i redovisningen. När Nyköping har vuxit fram i anslutning till Nyköpings- det gäller det område som den fördjupade översikts- åns utlopp i Östersjön. Staden är gammal, men de planen omfattar kan följande äldre skrifter nämnas: synliga lämningarna från äldre tider är få. Delar av • Nyköping, kulturhistorisk byggnadsinventering Nyköpingshus finns kvar, liksom kyrkorna, men det 1979 oregelbundna gatunätet från medeltiden försvann till • Kvarteren kring Borgaregatan – en information förmån för en ny stadsplan från år 1647. En stads- från Nyköpings kommun - 1983 brand härjade under år 1665 vilket medförde att • Områdesplan Nyköping – Bevara och förnya stora delar av staden brann ner. Nyköpings innerstad - 1984 Efter branden lades nya gator ut i det rutnätsmöns- • Områdesplan Nyköping - Stenkulla, Rosenkälla, ter vi ser idag med raka gator och slutna, kvadratiska Bryngelstorp - Bebyggelser och miljöer 1984 kvarter. Innerstaden präglas av den slingrande • Områdesplan Nyköping – Högbrunn - Nyköpingsån och bergen – Borgarberget och Stack- Bebyggelser och miljöer - 1984 eberget, del av Östra bergen – som bryter sig ur det rätvinkliga gatunätet. Huvudgatorna, Västra och • Områdesplan Nyköping – Fågelbo, Östra Bergen Östra Storgatan, går över ån som delar staden i en - 1984 östlig och västlig del med sinsemellan olika karaktär. • Områdesplan Nyköping – Hållet, Oppeby, Harg - Väster präglas av sitt mera moderna affärsstråk, Bebyggelser och miljöer -1985 gågata och offentlig förvaltning medan Öster är mer • Områdesplan Nyköping – Isaksdal, Brandkärr - småskaligt till sin karaktär. Bebyggelser och miljöer 1985 Nyköpingsån med sina promenader har fått en • Områdesplan Nyköping – Arnö - Bebyggelser karaktär av stadspark. Ån löper som ett grönt stråk och miljöer 1985 genom centrala Nyköping. Stadens grönska är kon- • Områdesplan Nyköping – Spelhagen, Kungs- centrerad till mindre parker som Gripsholmsparken, hagen, Brandholmen - Bebyggelser och miljöer Teaterparken, Borgareberget, Vallarna och Kungsha- 1984 gen samt till Nyköpingshus, kyrkorna och de privata • Bygd och Miljö, del 1 - En beskrivning av värde- bostadsgårdarna. Innerstadens grönska i övrigt är fulla kulturhistoriska miljöer i Nyköpings koncentrerad till mindre parker som Gripsholmspar- kommun. 1988 ken och Teaterparken, till grönområden på Borgare- • Bygd och Miljö, del 2 – En kulturhistorisk översikt berget, Östra Bergen, och Kungshagen, till områ- för Nyköpings kommun, 1989 dena kring Kyrkorna, Nyköpingshus (”Vallarna”) och de privata bostadsgårdarna. En stor del av dagens • Bergshammar, Svalsta och Enstaberga med trädbestånd planterades i början av 1900-talet och omgivningar – kulturhistorisk bebyggelse- sticker idag upp ovanför hustaken och bildar lövsalar inventering – rapport 1991:7 på gårdar och i parker. • Sjösa med omgivningar – kulturhistorisk bebyggelseinventering – rapport 1991:7 Stadskärnan uppvisar en stor variation med bebyg- gelse från olika tider, med olika fasadutformning • Arkitekturprogram Östra Villastaden - 2001 och material. Av den lantliga trähusbebyggelsen från 1700- och 1800-talet finns idag endast spridda frag-
27 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
ment kvar. Större delen av innerstadens bebyggelse Områdets historiska betydelse som handelsplats (i har uppförts efter 1930. På 1960-, 70- och 80-talet korsning mellan viktig landsväg och vattenväg), som revs delar av den äldre bebyggelsen för att ge plats maktcentrum för stad/kommun, stat och kyrka under för gallerior och butiker i stora enheter. olika tider avspeglar sig i bebyggelsen. Rutnätsstad med mycket varierad, ganska småskalig bebyggelse Nyköpings innerstad har utpekats som riksintresse från flera epoker. för kulturmiljövården. Stadens historia och fram- växt avspeglas i många välbevarade byggnader Värden och miljöer: de medeltida kyrkorna, torgmiljön med • Området utgör riksintresse för kulturmiljö, se residenset och före detta rådhuset, ämbetsmanna- riksintressekapitlet i beslutsdokumentet. bostäder, industribyggnader från olika tider utmed • Stadsplanen av 1600-talstyp, med sitt rätvinkliga ån och 1900-talets bostadsområden. Stadsplanen är rutmönster, konsekvent genomförd på 1700-talet. ett av landets mest konsekvent genomförda exem- pel på stadsmaktens moderniseringssträvanden vid • Kyrkan, torgmiljön och annan bebyggelse som 1600-talets mitt. Stora delar av Nyköpings stads- kännetecknar residensstaden kärna utgör fornlämningsområde (medeltida kultur- • Västra Storgatan – stadens viktigaste gata, nu lager) vilket innebär förbud mot att gräva i marken och i äldre tid, med byggnader från åtskilliga utan tillstånd av länsstyrelsen. I Nyköpings innerstad epoker från 1700-talet och framåt. finns åtskilliga välbevarade byggnader med särskilt • Låg bebyggelse och industrianläggningar från kulturhistoriskt egenvärde och stor betydelse för olika epoker från 1700- till tidigt 1900-tal hör till miljön. Den fördjupade översiktsplanen ska ge förut- de företeelser inom området som motiverar riks- sättningar för att bibehålla och utveckla en attraktiv intresset. Även enklare äldre gårdar och bygg- trivsam stadskärna bland annat genom att dess nader har stor betydelse för staden identitet. karaktär förstärks. Många övriga konstnärligt och kulturhistoriskt intressanta karaktärsbyggnader från olika arkitek- A. Stadskärnan, Väster turepoker. Byggnaderna närmast torget är nästan Mellan Repslagaregatan och Kungsgatan; TGOJ- undantagsvis exempel på sådana - stadshuset och banan och ån. rådhuset är byggnadsminnen, residenset är statligt byggnadsminne. Teatern och flera byggnader i områ- Karaktär och betydelse för Nyköpings och det närmast teaterparken ska också nämnas. Bland för platsens identitet övriga modernare karaktärsbyggnader kan även Området utgör stadens och kommunens kommersi- nämnas Culturum och landsstatshuset. ella och kulturella centrum, och har därmed avgö- rande betydelse för hela kommunens identitet. Svagheter • Det finns obebyggda ytor som bryter ut nätsplanen utan att tillföra några andra värden än parkeringsplatser på mark. Sådana ”sår” före- kommer mot t ex mot Repslagargatan vars gatu- rums västra del är splittrat, trasigt och otydligt. • Stora ganska slutna butiksfasader gör Västra Storgatan ganska tråkig och ointressant då butikerna inte är öppna. Risker • Brist på såväl bostäder som kvälls- och natt- öppna restauranger i förhållande till butikslokaler
28 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
riskerar att utarma vissa stråk på liv under Gården (byggnadsminne) och övrig bebyggelse sommarmånader, kvällar och helger. runt torget. • Generösa nya byggrätter skulle kunna driva fram • Låg bebyggelse från 1700- till tidigt 1900-tal hör rivning av äldre värdefull bebyggelse. till de företeelser inom området som motiverar • Ovarsam förnyelse av bebyggelsen – såväl riksintresset. Även enklare äldre gårdar och rivning/nybyggnation som mindre pietetsfull byggnader har stor betydelse för staden identitet. ombyggnad kan snabbt ge stora skador på • Stadsbron (Ragnar Östberg) och de anslutande stadens identitet och själ. Även många små karaktärsbyggnaderna – Sparbanken och Riks åtgärder kan med tiden göra miljön betydligt banken ger en särskild dignitet åt stadsdelen mot mindre intressant att vistas i – mindre trivsam ån. och mindre attraktiv att besöka. Nyköpings Svagheter attraktivitet minskar. • Något vikande handel B. Stadskärnan, Öster • Stora delar av åpromenaden ger ett splittrat Mellan Östra Rundgatan och Östra Trädgårdsgatan/ intryck – karaktär av ”baksda”. Stora Bergsgränd/Stackebacken; mellan ån och • Ovan nämnda störa projekt på 1950 och 60-talen Östra skolan har trots att hushöjden hållits nere givits en skala som är främmande för stadskärnan. Karaktär och betydelse för Nyköpings och för • Brist på bilparkering. platsens identitet Området är en del av stadens traditionella centrum, • Dåliga förhållanden för gång- och cykeltrafik. en rutnätsstad med varierad, ganska småskalig Risker bebyggelse från flera epoker. Det har betydelse för • Ovarsam förnyelse av bebyggelsen – såväl hela kommunens identitet, och genererar besök från rivning/nybyggnation som mindre pietetsfull övriga stadsdelar. Östers annorlunda karaktär jäm- ombyggnad kan snabbt ge stora skador på fört med Väster är väl värd att notera och utveckla. stadens identitet och själ. Även många små Små butiker, restauranger och pubar ger Östra åtgärder kan med tiden göra miljön betydligt Storgatan en särskild charm. mindre intressant att vistas i – mindre trivsam Gatan kan sägas vara väl så levande och trivsam och mindre attraktiv att besöka. Nyköpings som sin västra motsvarighet – särskilt kvällstid. attraktivitet minskar. Områdets norra delar har förlorat en del av sin in- • Generösa nya byggrätter skulle kunna driva fram nerstadskaraktär. Några stora byggprojekt har sedan rivning av äldre värdefull bebyggelse. 1940-talet utförts utan den variation som en hänsyn • Trafikförutsättningarna (parkering, gång- och till stadskärnans skala borde ha krävt. cykel) hindrar gynnsam utveckling för handel och service. Värden • Området utgör till största delen riksintresse för C. Kring Nyköpingshus kulturmiljö, se riksintressebilaga till kommunens Mellan Kungsgatan, Hamnvägen och ån. övergripande översiktsplan. Karaktär och betydelse för Nyköpings och för • Stadsplanen av 1600-talstyp, med sitt rätvinkliga platsens identitet rutmönster, konsekvent genomförd på 1700-talet, se även Väster. Nyköpingshus är trots sin karaktär av ruin den bygg- nad som torde vara viktigast för kommunens historia • Östra Storgatan med Östra skolan i fonden, med och identitet. Väster därom ligger äldre industriom- byggnader från åtskilliga epoker från 1700-talet råde som i huvudsak redan omvandlats för andra och framåt. ändamål – service, kontor, handel etc. • Östra torget med Allhelgonakyrkan, Philska
29 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Värden • Nyköpingshus är byggnadsminne • Området närmast runt monumentet – årummet och parken med hitflyttade byggnader - Tovastugan med flera har betydelse som ”fredad zon” runt slottet. En som gör att slottet blir mera begripligt och syns i sitt sammanhang utan att helt försvinna bakom sentida tillägg. • Glödlampefabrikens tidstypiska äldre exteriör är värdefull som industriminne som ger identitet av Nyköpings betydelse som industristad i äldre tid. Hamnens östra sida är sommartid stadens flitigast • Vattenverket, tennishallen och brandstationen är utnyttjade offentliga rum. Med sin låga skala, sin tre karaktärsbyggnader som varit betydelsefulla vattenkontakt och sina historiska referenser är dess för stadens utveckling och bidrar till dess betydelse för kommunens identitet uppenbar. Äldre karaktär. De är goda tidstypiska representanter magasinsbyggnader med nytt innehåll spelar en av- för olika epoker i stadens historia. Huvuddelen görande roll för hamnens karaktär och attraktion. Att av deras exteriörer är värdefulla både kultur- här har varit en levande handelshamn med betydelse historiskt och konstnärligt. för staden märks, och har stor betydelse för upple- Svagheter velsen av platsen. Spelhagen är under omvandling • Flera kvarter ser ”trasiga” ut - gaturummen inte sedan något decennium – från område för industri är kontinuerliga, inte hela. och handel till modernt bostadsområde med viktiga inslag av service, kontor och handel. Flera byggna- Risker der minner om epoken SAAB-ANA, då dess person- • Ovarsam förnyelse av bebyggelsen – rivning/ bilsdivision hade sitt säte här. Befintliga byggnader nybyggnation kan snabbt ge stora skador på med för identiteten viktiga historiska referenser – t stadens identitet och själ så att Nyköpings ex byggs delar av hamnens silo om till bostäder, och attraktivitet minskar. Särskilt på centrala platser länsmuseets nya lokaler planeras bli inrymda i äldre är faran i samband med radikal omfattande och industribyggnader. snabb omvandling större än en varsammare som Värden utnyttjar befintlig bebyggelses värden istället för att radera dem. • Befintlig karakteristisk låg hamnbebyggelse på östra hamnsidan • En snabb omvandlig till renodlat bostads- område skulle göra denna del av centrum • Befintliga äldre industri- och kontorsbyggnader tråkigare, som då riskerar att få förortskaraktär på västra hamnsidan och i Spelhagen. – ungefär det som skedde i norra delen av östra • Småbåtshamn, kajer och bryggor, utblickar mot stadskärnan på 1960-talet. stadsfjärden och mot Arnö. • Spelhagens bostäder med exempel på god D. Hamnen och Spelhagen arkitektur från början av 2000-talet. Mellan Arnöleden, Kilaån/Stadsfjärden, Hamn- • Kontakterna med ån, åpromenaden och slottet vägen/Folkungavägen och Östra längdgatan • Centralt läge
Karaktär och betydelse för Nyköpings och för Svagheter platsens identitet • Västra hamnsidan ser övergiven ut – är dock under utredning
30 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
• Brist på genomblickar från norr mot stadsfjärden Risker Risker • Långsiktigt möjliga och viktiga trafiklösningar i anslutning till befintliga spårområden kan lätt • Ovarsam komplettering eller förnyelse av bebyg- byggas bort, liksom alternativa sätt att korsa gelsen kan ge stora effekter för områdets identitet spårområdena med olika trafikslag. Platsens för- och själ, särskilt i anslutning till äldre låg bebyggelse. utsättningar att sy ihop centrum med Högbrunn Platsens betydelse för Nyköpings attraktivitet kan då och lasarettsområdet kan på så sätt försämras i minska. stället för att utnyttjas. • Den för Nyköpingsförhållanden unikt samman E. Kring Borgaregatan hållna stadsbilden i området kan lätt trasas Mellan Järnvägsgatan, stambanan, Repslagaregatan sönder av kompletterande bebyggelse i och Brunnsgatan avvikande skala. Karaktär och betydelse för Nyköpings och för F. Östra Bergen, Fågelbo, Ringvägen platsens identitet med omgivningar Områdets speciella karaktär och identitet ges av Området öster om stadskärnan och kring stadskär- dess norra dels konsekvent genomförda stadsplan nans östra del begränsas av ån, stadskärnan, Len- med krökta sammanhållna slutna gaturum och put- nings väg och stambanan. sade tvåvåningsbyggnader från 1920- och 30-talen. Fondbyggnader som Tingshuset och Järnvägsstatio- Karaktär och betydelse för Nyköpings och för nen ger ytterligare karaktär åt området. Södra delen platsens identitet mot Repslagaregatan påminner om den angräns- Området är stort och består sinsemellan mycket ande norra delen av stadskärnan. olika delar. Här finns mer eller mindre tydliga års- ringar med tidstypiska bebyggelseområden (flera av Värden dem mycket små), från tidigt 1900-tal fram till nutid. PO Hallmans stadsplan från 1923 med enhetlig Ringvägen har en särskild karaktär med sina små bebyggelse i två våningar. flerbostadshus – öppen kvartersstad. Områdets • Tingshusplatsens norra sida – hus i 20-tals- södra del domineras av splittrad industribebyggelse. klassicism En del av dessa områden omvandlas för närvarande. • Tingshuset från 1909 (byggnadsminne) ritat av Värden Carl Westman, nationalromantik. • Små värdefulla tidstypiska villa- och småhus- • Järnvägsstationen från 1913 ritad av Folke områden med representanter från många Zettervall, nationalromantik decennier, särskilt från 1900-talet första hälft. • Lokstall och godsmagasin, vars exteriörer • Enstaka icke förvanskade flerbostadshus, särskilt ytterligare förstärker platsens charm och några små flerbostadshus med klassicistiskt historiska identitet. formspråk från ca 1930 utmed Ringvägen. • I områdets södra del finns flera tidstypiska • Den öppna kvartersstaden, t ex Ringvägen med byggnader från åren 1890- till 1910-tal, som är sin allé – trivsam gata. värdefulla identitetsskapande inslag i stadsmiljön. • Enstaka industribyggnader från tidigt 1900-tal Svagheter • Grönskan i stadsbilden. • Järnvägsdragningarna sluter stadsdelen mot norr och väster. Svagheter • Tilläggsisolering, fönsterbyten och omfärgningar • 40- och 50-talens flerbostadshus är nästan har berövat åtskilliga byggnader sina ursprung- utan undantag förvanskade genom tilläggs- liga arkitektoniska värden. isolering, fasad- och fönsterbyten.
31 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
• Splittrad identitet med flera dåligt utnyttjade Risker ”impediment” - ytor utan klar användning. • Faror och störningar med ny användning pga pågående verksamhet och föroreningar i mark Risker och byggnader. • Parkeringsinfarkt – bilplatserna är få i • Försenad eller alltför utdragen omvandlings- förhållande till antalet lägenheter. process pga splittrad ägarstruktur. • Att fortsatt förvanskning av äldre fasader minskar traktens attraktionskraft. • Att viktiga parkområden raderas. • Att kvarvarande industrier och garagelängor permanentar tråkiga trafiklösningar och gör stora markytor svåranvändbara.
G. Kungshagen Mellan Östra Längdgatan och Krokodilkärret; mellan Lennings väg och Stadsfjärden.
Karaktär och betydelse för Nyköpings och för platsens identitet Kungshagen är idag till största delen ett industriom- råde. Platsens karaktär och identitet ges av vat- tenkontakt, promenadstråk, gästhamn och utblickar H. Östra villastaden närmast Stadsfjärden. Mellan Kråkberget, Långbergets krön, Isaksdal och Kanotstadion anknyter till stadens stolta kanottradi- stambanan, centralt läge. tion. Närmast Lennings väg är karaktären småskaligt Karaktär och betydelse för Nyköpings och för industriområde med brokig splittrad bebyggelse, platsens identitet knappast någon större betydelse för Nyköpings Denna sammanhållna stadsdel har stor betydelse för identitet. hela kommunens identitet. Småhus från 1900-talets Värden första decennier i nationalromantisk, klassicistisk • Kanotstadions funktion respektive funktionalistisk stil dominerar. • Småbåtshamn/gästhamn - att sådan finns i Värden relativt centralt läge. • Konsekvent genomförd stadsplan (PO Hallman) • Grönt promenadstråk (delvis på gammal deponi) med tydliga gaturum, rik grönska och - att det finns ett sådant längs Stadsfjärden. fondbyggnader. Svagheter • Tidstypiska kulturhistoriskt och arkitektoniskt • Traditionell baksida i staden. intressanta byggnader anpassade till och under- ordnad helheten. • Inga högre kulturhistoriska värden. • Inga högre arkitektoniska värden. Svagheter • Gles bebyggelse • Inga större stadsbildsvärden. • Omfattande biltrafik och många utfarter medför • Svårigheter att förändra p g a splittrad bullerstörningar och trafikfara. ägarstruktur
32 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Risker Värden Kompletteringar och tillbyggnader riskerar att påtag- • Tidstypiska trivsamma bostadsområden med ligt förvanska områdets karaktär. olika och unika karaktärer. Konsekvent och medvetet gestaltade, med ganska rik vegetation. • Relativ närhet till både till centrum och till J. Högbrunn Gumsbackens handelsområde Mellan Motorvägen E4, TGOJ-banan och Norrkö- • Närhet till järnvägstation/framtida resecentrum. pingsvägen • Närhet till gymnasieskola och biograf. Karaktär och betydelse för Nyköpings och för • Sunlightsområdet och även andra äldre industri- platsens identitet tomter och -byggnader har både identitetsvärden Områdets identitet hör främst samman med Sun- och stor utvecklingspotential lightområdet och Nytorget. I området finns flera kul- Svagheter turhistoriskt och konstnärligt värdefulla miljöer med • Trafikbuller, främst från vägtrafik. intressanta och karaktäristiska bebyggelsegrupper som skänker varje del en tydlig identitet. • Barriärer i form av järnväg och trafikleder isolerar området och får det att verka mera perifert Runt det vackra Nytorget – en mycket identitetsska- beläget än det är. pande plats samsas mycket tidstypiska byggnader • Störningar – i form av verkstad och trafik- från olika epoker. Byggnader i klassisk stil (Sunlights alstrande storskalig handel och industri. gamla huvudbyggnad från 1920), den närmast post- modernistiska S:t Anna katolska kyrka från 1980-ta- Risker let med bostadshus i nationalromantisk respektive • En fortsatt ökning av biltrafik i kombination med nyfunktionalistisk stil från början av förra respektive bibehållen blandning av bostäder och störande detta sekel fungerar väl ihop tack vara medveten verksamheter kan sänka områdets status anpassning. ytterligare. Nytorgsområdet i övrigt domineras av karakteristiska klassicistiska byggnader från 1920-talet och klart K. Isaksdal definierade gaturum. I andra änden av Högbrunn ligger ett tiotal välbevarade och tidstypiska radhus- Mellan Östra villastaden och Lennings väg, en knapp längor från 1940-talet, kv Blåklinten och Brudslöjan. kilometer från centrum. I anslutning till dessa ligger ett egnahemsområde Karaktär och betydelse för Nyköpings och för från samma epok vars byggnader dock förändrats i platsens identitet ganska stor utsträckning. Den centrala bebyggelsen Ett område med raka och böjda 4-vånings lamellhus domineras av lamellhus från 40- och 50-talen. från 1960-talet. Området är sammanhållet i form och Områdets västra del används för utbildningsverk- uttryck och kontrasterar mot angränsande Östra samhet, främst gymnasium. I området finns bety- villastaden både i skala och formspråk. I mitten av dande inslag av ”grövre handel” verkstäder, bilhan- området finns även några äldre småhus. Tät bebyg- del, bensinstationer och dylikt, främst längs Gamla gelse, närheten till centrum, Folkets park, Hjortens- Norrköpingsvägen. bergsbadet och vårdcentral gör att området framstår Området har trots sina mycket höga kvaliteter inte som levande trots sin brist på egen identitetsska- särskilt hög status. Detta torde bero på buller och pande central plats. Den kuperade terrängen och trafik, inslagen av industrier och verkstäder men gröna omgivningen är positiv och ger området en framförallt på de påtagliga barriärerna mot centrum. speciell karaktär.
33 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Det storskaliga flerbostadsområdet i norr – det som normalt förknippas med namnet ”Brandkärr” har däremot en mycket speciell och i staden helt unik karaktär, med höga mjukt böjda byggnadskrop- par i ett stort grönt parklandskap. Det är nyköpings största s k ”miljonprogramsområde”. Området är i sig socialt uppdelat genom att bostadsrätterna koncen- trerats till den östra delen. Trots sin storlek, sin relativa täthet och sitt stora be- folkningsunderlag har inte området något eget iden- titetsskapande fungerande levande centrum. Större butikers utrymmeskrav och kanske även handelns önskemål om större klusterbildningar har medfört att de större handelsområdena i närheten trängt undan förutsättningarna för en identitetsskapande levande plats. Nya detaljplaner kring en ny torgbildning i väs- ter kan möjligen ge bättre förutsättningar i framtiden. Området har trots sina kvaliteter på liksom andra miljonprogramområden inge särskilt hög status. Värden Ansiktslyftningar och kompletteringar har ändrat karaktär på delar av området under senare år. • Konsekvent och medvetet gestaltat område med stora insprängda grönytor. Värden • Centralt läge • Lägenheter med variation storlekar och med Svagheter goda planlösningar. • Bebyggelsen kan uppfattas som enformig • Konsekvent och medvetet gestaltat område med genom sin skala och viss brist på artikulering grönytor och stora parkrum. • Området torde regionalt höra till de mest värde- Risker fulla inom ”miljonprogrammet”. • Inga uppenbara risker har konstaterats. • Närhet till stora handelsområden. Svagheter L. Brandkärr • Social skiktning p g a den geografiska Mellan E4 i norr och Långbergets krön i söder, uppdelningen avseende upplåtelseformer. mellan Stenbrovägen och Stockholmsvägen. • Bebyggelsen kan uppfattas som enformig genom sin skala och viss brist på artikulering Karaktär och betydelse för Nyköpings och för platsens identitet • Brist på ett naturligt levande centrum för service och möten. Tre delar skiljer sig åt en hel del. I söder ligger enbostadshus med äganderätt, dels av äldre ”eg- Risker nahemstyp” från 1940-talet, där de flesta förändrats • Ökad social uppdelning kan leda till en ond spiral genom åren, dels nyare villor av skiftande typ, främst som sänker hela eller delar av områdets status. från 1950- och 1960-talen. Småhuskvarteren har inte några särskilt sammanhållande identitetsskapande M. Stenkulla element och förknippas heller inte med begreppet Mellan Lennings väg, stambanan och Trosavägen, ”Brandkärr”. ett par kilometer från centrum.
34 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Karaktär och betydelse för Nyköpings och för Risker platsens identitet • Butikers och andra centrumfunktioners krav på Området är i huvudsak uppfört under 1960-talet. ständigt ökade kundunderlag utgör hot mot Områdets tyngtpunkt är en del av miljonprogrammet centrumbildningen och därmed mot områdets – ett storskaligt bostadsområde med inslag av både ”själ”. hyresrätter och bostadsrätter. Området har kunnat behålla ett litet centrum med butiker, restaurang m m som förstärker områdets egenart och identi- N. Rosenkälla tet. Området är nedbrutet i mer eller mindre klart Bebyggelse kring Ängstugevägen och Idrottsvägen, definierade enheter bl a kring stora ganska slutna mellan Lennings väg och Bryngelstorp. gårdar. Karaktär och betydelse för Nyköpings och för Hushöjden varierar. Några 10 våningar höga punkt- platsens identitet hus finns, men 3-5 våningar dominerar. De ursprung- Området är i huvudsak uppfört under 1960-talet och liga fasaderna har nästan utan undantag ändrats/ innehåller en mängd olika hustyper. Flerbostadshus förvanskats genom tilläggsisolering. Öster om fler- – punkthus och lamellhus i varierad höjd, radhus, bostadshusen finns ett område med såväl radhusbe- kedjehus, grupphus och friliggande villor. Småhus- byggelse som friliggande unika villor. bebyggelsen är ofta låg och ganska tät. Området Värden kännetecknas mest av sina grupphusområden från • Lägenheter med variation i storlekar och med 1960-talet – flera värdefulla tidstypiska exempel goda planlösningar. finns t.ex i kvarteren Hägern, Sädgåsen och Skra- ken. En av stadens konstnärligt mest värdefulla • Konsekvent och medvetet gestaltat område med byggnader ligger i området, Franciscusgården från grönytor och stora parkrum. 1971 (Nils Tesch). • Området torde regionalt höra till de mest värde- fulla inom ”miljonprogrammet”. Värden • Eget litet centrum. • Varierade hustyper och upplåtelseformer • Varierade hustyper och upplåtelseformer • Närhet till Rosvalla, idrottsanläggning • Svagheter Svagheter • Varierade hustyper och upplåtelseformer. • Begränsad tillgång till mera omfattande serviceutbud • Delar av bebyggelsen kan uppfattas som enfor- mig genom sin skala och viss brist på artikulering Risker • Förvanskningar och tillbyggnader kan lätt förvanska grupphusområdens karaktär och därmed minska områdets charm, identitet och attraktionskraft.
O. Brandholmen Området längs Stadsfjärden och Brandholmsvägen mellan Rosvalla idrottsplatsoch och Nyköpings varv. Ett par km från centrum.
Karaktär och betydelse för Nyköpings och för platsens identitet
35 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Risker • Bilberoende permanentas på grund av brist på service och alternativa kommunikationer.
P. Bryngelstorp Området öster Rosenkälla, 3-4 km från centrum.
Karaktär och betydelse för Nyköpings och för platsens identitet Området är egentligen alldeles för splittrat för att kunna betraktas som en enda enhet med särskild En medveten gestaltning mot Stadsfjärden ger om- karaktär och identitet. Butik ”Humlan” finns och rådet status och markerar de olika delarnas särart kyrka är placerade längs Arnöleden har ingen – identitet. Fronten mot vattnet har stor betydelse självklar koppling till övrig bebyggelse. Inga torg med för hur staden uppfattas av besökare via Östersjön naturliga mötesplatser vid korsande stråk förekom- och annonseras även tydligt mot bebyggelsen på mer. Grupphus-, och radhusområden har genom Arnö. Områdets är fortfarande under utveckling och sin utformning fått identitetsskapande gemensam har delområden med olika unika karaktärer. Områ- karaktär. det började bebyggas i början på 1980-talet och alla Värden detaljplaner från denna tid har ännu ej genomförts. • Närhet till natur och strövområden En stor variation av upplåtelseformer och bygg- • Viss variation av hustyper i de västra delarna – nadstyper förekommer, såväl 17 våningars punkt- blandning av flerbostadshus och småhus torde hus, 4 och 5 våningars lamellhus som 2-våningars bidra till en långsiktigt heterogen befolknings grupp- och radhus. Särskilt bör området mellan struktur just här. Varvsgatan och Pontonagatan nämnas. En tät låg bebyggelse med radhus och kedjehus med inslag av Svagheter högre flerbostadshus. Gemensamt förvaltade torg • Bristande service, långa avstånd – de flesta har och bryggor ger platsen en unik identitetsskapande över 1 km till butik, över 3 km till centrum, 5 km karaktär. Dock är hela området dåligt försörjt när det till Gumsbacken och 8 km till Påljungshage. gäller butik och andra typer av service. Ett par km till • Långa avstånd både till resecentrum och till närmaste livsmedelsbutik, 3-4 km från de större han- motorväg. delsområdena och till järnvägsstation/resecentrum.
Värden • Exempel på god arkitektur, och trivsam stadsplanering • Strandnära läge med god tillgång till stränderna • Goda utblickar över vatten • Nära till idrottsanläggning Svagheter • Långt till handel, service och • Långt till resecentrum
36 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
• Utspridd bebyggelsestruktur utan centum- Svagheter bildningar och tydliga stråk gör det svårt att hitta • Bristande service, långa avstånd - över 3 km till i området. centrum, 5 till Gumsbacken och 8 till Risker Påljungshage. • Risk för permanent segregerat boende på grund • Otydlig utspridd bebyggelsestruktur och oklar av olika från varandra ganska åtskilda homogena trafikstruktur, utan centumbildningar och utan bostadsområden. tydliga stråk - det är svårt att hitta på Arnö. • Långt till resecentrum och långt till E4. • Utspridd bebyggelse och långa avstånd ger svaga underlag till service och kollektivtrafik och Risker leder till ett stort bilberoende. • Risk för permanent segregerat boende på grund • Bristen på levande centrum riskerar att förstärka av olika från varandra ganska åtskilda homogena karaktären av sovstad med svag identitet. bostadsområden. • Utspridd bebyggelse och långa avstånd ger svaga underlag till kollektivtrafik och leder till ett Q. Arnö starkt bilberoende. Området söder om stadsfjärden, öster om Arnöle- • Långt till resecentrum den. 3-4 km från centrum. • Bristen på levande centrum riskerar att förstärka karaktären av sovstad med svag identitet. Karaktär och betydelse för Nyköpings och för platsens identitet Området är egentligen alldeles för stort för att R. Oppeby kunna sammanföras till en enda enhet med särskild Området mellan E4, Katrineholmsvägen och karaktär och identitet som alla boende skulle kunna Nyköpingsån identifiera sig med. De ambitioner att skapa ett levande centrum som historiskt har förekommit vid Karaktär och betydelse för Nyköpings och för planläggning har av olika skäl inte lyckats. platsens identitet Områdets västra del har tillkommit under 1940- Mest känsla av centrum punkt i området har plat- och 1950-talen. Småhus, små flerbostadshus från sen vid Herrhagsskolan, kring vilken nästan alla av 1940-talet och tidstypiska lamellhus från 1950-ta- Arnös flerbostadshus är grupperade. Butik och kyrka let. Öster om Eskilstunavägen dominerar ett stort är placerade längs Arnöleden har ingen självklar enhetligt område med flerbostadshus kring Oppeby koppling till övrig bebyggelse. Inga torg med natur- gårds. Oppeby gård från 1910 och 1920-talen. liga mötesplatser vid korsande stråk förekommer. Vissa grupper av bostadshus, särskilt grupphus, och Värden radhusområden har genom sin utformning fått en • Oppeby gård – herrgårdsliknande bebyggelse identitetsskapande gemensam karaktär. från 1912 och 1921, traditionell klassicism med Värden nationalromantiska inslag. • Kontakten med Stadsfjärden • Värdefulla grupphusområden från 1950- och 1960-talen – kv Löjan, kv Gäddan och framförallt • Närhet till natur och strövområden kv Falken (arkitekt Leif Haking)med atrium- • Stor variation av bebyggelse i Arnös norra delar gårdar, från 1956. – avseende storlek och upplåtelseform torde • Delar av tidigare Arlas industrimiljö – främst har bidra till en långsiktigt heterogen befolknings kontorsbyggnaden arkitektoniska värden som struktur just här. borde värnas.
37 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
• Släbro- och Oppebyskolorna från 1950- nya värden tillförts i motsvarande grad, på grund respektive 1970-talet är intressanta tidstypiska av att befolkningsunderlaget inte längre räcker byggnader. för bra service.
Svagheter Risker • Tidigare rika serviceutbud i centralt belägna • Brist på butiker och annan service gör att bottenvåningar avtecknar sig ofta som symbo- identitet och känsla av samhörighet i området liska ärr efter nedlagda butiker och institutioner minskar. - en svunnen trivsam och självständig identitet har gått förlorad utan att nya värden tillförts i motsvarande grad. T. Sjösa
Risker Området mellan Svärtaån och stambanan, kring • Att även de sista butikerna i 40-talskvarteren Sjösavägen och det gamla sågverket ligger 4-5 km kring torget och Regeringsvägen försvinner, och från Nyköpings centrum. tar med sig Oppebys karaktär av egen stadsdel Karaktär och betydelse för Nyköpings och för med stark identitet. platsens identitet Platsens karaktär och identitet ges dels av vissa äldre miljöer – kring Sjösa skola och bygdegårde S. Harg samt utsikten mot Sjösa gård och Sjösafjärden. Om- Området norr om Oppeby, på norra sidan om Ny- rådet har småhusbebyggelse av mycket skiftande köpingsån, ca 3-4 km från nyköpings centrum, men slag, tillkommen under hela nittonhundratalet. Plat- något närmare såväl Gustafsbergs som Påljungsha- sens sammanhållna bebyggelse tillkommen under ges köpcentra. lång tid ger i sig en viss identitet och samhörighets- känsla. Skola finns, men möjligheten till service är i Karaktär och betydelse för Nyköpings och för övrigt begränsad relativt litet befolkningsunderlag. platsens identitet Det är i närheten av den plats som textilindustrin låg Värden som man hittar Hargs unika karaktär. Några värde- • Närhet till natur och strövområden. fulla rester av en äldre ursprunglig bruksmiljö finns • Utblickarna mot fjärden, mot odlings- och kvar nära ån. I hela området förekommer olika typer herrgårdslandskapet av byggnader, ofta med tidstypisk utformning - rad- • Sammanhållna grupphusområden. hus och friliggande småhus och flerbostadshus från olika epoker förekommer – främst från senare delen Svagheter av 1900-talet. • Trafikbuller Värden • Skala och storlek ger inte tillräckligt underlag för bra kommersiell och annan service. • Kontakten med Nyköpingsån. • Förutom kyrkomiljön finns få företeelser att knyta • Delar av äldre bruksmiljö/industrimiljö från positiv identitet kring. 1800-talet och tidigt 1900-tal med stora kultur- historiska och arkitektoniska värden. Risker • Stor variation av bebyggelse – avseende storlek, • Underlag för service och trafikförsörjning kan typ, ålder och upplåtelseform torde bidra till en minska ytterligare, vilket kan minska områdets långsiktigt heterogen befolkningsstruktur. attraktionskraft. Svagheter • En självständig identitet har gått förlorad utan att
38 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
U. Bergshammar V. Svalsta Ort mellan Åby golfbana och Stora Kungsladugår- Småhusområde mellan Enstaberga och den. Ligger söder om E4:an längs gamla E4-an, Bergshammar, 7-8 km från Nyköpings centrum. Nyköpingsvägen och Kilaån, ca 5 km från Nyköpings Karaktär och betydelse för Nyköpings och för centrum, men närmare Gumsbackens handelsom- platsens identitet råde. Platsens karaktär och identitet har tidigare till stor Karaktär och betydelse för Nyköpings och för del bestämts av verksamheter som varit knutna till platsens identitet vägtrafik, då E4 passerade i direkt anslutning till Platsens karaktär och identitet ges dels av vissa området. Dess byggnader står i viss utsträckning äldre miljöer - den gamla kyrkbyn, och de äldre kvar och minner om denna tid. Idag skapas platsens gårdsmiljöerna norr om gamla E4-an. Även den i identitet främst av skolan och de tidstypiska små- modernare tid tillkomna låga täta bebyggelsen - huskvarteren från sent 1900-tal. främst grupphusbebyggelse, ger platsen en särskild Värden karaktär. Nämnas bör naturligtvis Ekebydals koloni- område. De stora affärslador som utifrån förknippas • Området ligger till största delen inom riksintresse med platsen är naturligtvis också identitetsskapande kulturmiljö, Kiladalen (K55) se riksintressebilaga – frågan är hur positivt denna identitet uppfattas. till ÖP…. Motiveringen är ”Odlingslandskap som speglar en rik och varierad bebyggelseutveckling Värden fr.o.m. bronsåldern. • Västra delen ligger inom riksintresse kulturmiljö, • Utblickar mot kulturlandskapet Kiladalen (K55) se riksintressebilaga till ÖP…. • Sammanhållna grupphusområden. Motiveringen är ”Odlingslandskap som speglar • Placeringen mellan Enstaberga och Bergsham- en rik och varierad bebyggelseutveckling fr.o.m. mar kan ha betydelse för utvecklingen –En bronsåldern. komplettering av bebyggelsen i de alla tre • Kyrkomiljön orterna skulle kunna ge Svalsta ett underlag och • Odlingslandskapet läge för utökad service. • Sammanhållna grupphusområden. Svagheter Svagheter • Vägtrafikbuller • Vägtrafikbuller • Skala och storlek ger ej bra underlag för • Skala och storlek ger ej bra underlag för kommersiell och annan service. kommersiell och annan service. • Det är ganska långt till natur och strövområden. • Förutom kyrkomiljön finns få företeelser att knyta • Förutom skolan finns knappast några klara positiv identitet kring. identitetsskapande element i området. Risker • Området är socialt heterogent. • Stagnation p g a svårighet att åstadkomma/ Risker återuppliva identitet i området. • Stagnation p g a svårighet att göra området mera • Underlag för service och trafikförsörjning kan attraktivt t ex genom identitetsskapande minska ännu mera, vilket kan minska områdets åtgärder. attraktionskraft. • Underlag för service och trafikförsörjning kan minska ännu mera, vilket kan minska områdets attraktionskraft.
39 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
X. Enstaberga har lasarettsområdet en mycket sammanhållen och Nordväst om Svalsta och Bergshammar, kring harmonisk karaktär. Konsekvent placering av bygg- järnvägen, söder om E4, ca 1 mil från Nyköpings nader, trivsamma alléer samt bebyggelsens klassicis- centrum. tiska formspråk med inslag nationalromantik har stor betydelse. Inslag av funktionalism och senare stilar i Karaktär och betydelse för Nyköpings och för områdets västra del ansluter väl till de ursprungliga platsens identitet delarna. Platsens karaktär och identitet skapas av att man Länslasarettets huvudbyggnad och från 1912 bidrar fortfarande kan ana dess utveckling och olika epo- i mycket hög grad till områdets karaktär med sitt ker som bondby, stationssamhälle och industriort. En entréparti, grindstugor och park till områdets charm del industriverksamhet finns kvar längs järnvägen och karaktär. Byggnadens frontespis utgör ett in- och även en del äldre bostadsbebyggelse. Stations- tressant fondmotiv ända långt ut på Arnö. huset som kunnat ge ännu bättre historisk referens och identitet åt området är dock rivet sedan länge. ”Slakthusområdet” – industribyggnaderna mellan bostadsbebyggelsen och järnvägen ger ett mycket Värden splittrat intryck, men flera spännande, generösa • Kulturlandskapet. byggnader - representanter från flera olika industri- • Varierad bebyggelse med byggnader från olika epoker - härbärgerar en mängd aktiviteter av olika epoker. slag. • Långsiktig potential för kompletterande – helst Värden mindre störande verksamheter. • Konsekvent genomförd stadsplan med tydliga Svagheter gaturum, rik grönska. Länslasarettets gamla • Trafikbuller huvudbyggnad, park och grindstugor. • Störningar i form av trafik, buller m m från • Villastadens tidstypiska, kulturhistoriskt och industriområdena. arkitektoniskt intressanta byggnader. • Skala och storlek och placering ger dåligt • Industribyggnader med visst intresse, från olika underlag för kommersiell och annan service. epoker Risker Svagheter • Underlag för service och trafikförsörjning kan • Gles bostadsbebyggelse i centralt läge. minska ännu mera, vilket kan minska områdets • Bullerutsatt läge nära järnväg och motorväg. attraktionskraft. • Omfattande biltrafik genom området och många utfarter medför förutom bullerstörningar även Y. Gamla lasaretts- och slakthusområdena trafikfara. • Angränsande industrikoncentration nära stadens Området kring Blommenhovsvägens östra del och centrum hindrar den etablering av bostäder och Wedholms allé. Mellan stambanan och lasarettets service som läget skulle kunna motivera. nuvarande huvudbyggnad. • Svårigheter att förändra p g a den stora Karaktär och betydelse för Nyköpings och för mängden pågående olika verksamheter. platsens identitet Områdets har två delar av mycket olika karaktär och Risker förutsättningar. Villastaden ”lasarettsområdet” med inslag av enstaka flerbostadshus, parhus och radhus • Kompletteringar, ändringar och tillbyggnader i påminner mycket om den samtida Östra Villasta- den äldsta bostads- och lasarettsbebyggelsen den men är mindre. Trots enstaka förvanskningar kan förvanska områdets unika karaktär.
40 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Referenser Områdesplan Nyköping – Isaksdal, Brandkärr - Nyköpingsbygdens och Nyköpings stads utveckling Bebyggelser och miljöer 1985 och framväxt – En beskrivning av kulturhistoriska Områdesplan Nyköping – Arnö - Bebyggelser och riksintressen – Nyköpings kommun och Länsstyrel- miljöer 1985 sen 1990 Områdesplan Nyköping – Spelhagen, Kungshagen, Nyköping, kulturhistorisk byggnadsinventering 1979 Brandholmen - Bebyggelser och miljöer 1984 Kvarteren kring Borgaregatan – en information från Bygd och Miljö, del 1 - En beskrivning av värdefulla nyköpings kommun - 1983 kulturhistoriska miljöer i Nyköpings kommun. 1988 Områdesplan Nyköping – Bevara och förnya Bygd och Miljö, del 2 – En kulturhistorisk översikt Nyköpings innerstad - 1984 för Nyköpings kommun, 1989 Områdesplan Nyköping - Stenkulla, Rosenkälla, Bergshammar, Svalsta och Enstaberga med om- Bryngelstorp - Bebyggelser och miljöer 1984 givningar – kulturhistorisk bebyggelseinventering Områdesplan Nyköping – Högbrunn - Bebyggelser – rapport 1991:7 och miljöer - 1984 Sjösa med omgivningar – kulturhistorisk bebyggel- Områdesplan Nyköping – Fågelbo, Östra Bergen - seinventering – rapport 1991:7 1984 Arkitekturprogram Östra Villastaden – 2001 Områdesplan Nyköping – Hållet, Oppeby, Harg - FÖP 2006 Bebyggelser och miljöer -1985
41 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta 5. Befolkning och bostäder
I detta kapitel återfinns fakta om kommunens nens målsättning att Nyköpings tätort ska öka med befolkning samt om bostadsbeståndet. Faktauppgif- 700 invånare per år vilket kommer att innebära stora terna är viktiga för att kunna avgöra vilken efterfrå- förändringar av markanvändningen inom vissa av gan på nya bostäder som finns idag och hur denna tätortens områden. efterfrågan kommer att utvecklas i framtiden. Befolkningsutvecklingen under 2012 Befolkning Under 2012 blev befolkningsökningen i Nyköpings I Nyköpings kommun bor ca 52 000 invånare, varav kommun högre än året innan. Befolkningen ökade ca 34 300 i tätorten. Nyköping har haft en relativt med 440 personer. Ökningen i folkmängd beror gynnsam utveckling under 2000-talet med be- framförallt på en positiv nettoinflyttning från övriga folkningstillväxt och viss sysselsättnings¬ökning. kommuner i Södermanlands län. Födelse¬nettot i År 2010 har flera nya arbetstillfällen skapats inom kommunen var +25, vilket innebär att antalet födda verkstadsindustrin. En bidragande orsak till detta är var högre än antalet döda. kommuns satsning på att underlätta för företag att Inflyttningen har ökat stadigt sedan 2000 och få tillgänglighet till lokaler. låg 2012 på en nivå på drygt 2 600 inflyttare/år. Nyköpings kommun har under flera år haft en Inflytt¬ningen sker framför allt från andra län i lan- stadig befolkningsökning, framförallt är det många det. Även utflyttningen har ökat under den senaste nyinflyttade barnfamiljer samt personer i ålderska- 10-årspe¬rioden och ligger nu på knappt 2 200 tegorin 55+. Befolkningsantalet har dock inte ökat personer per år. Utflyttningen sker även den framför så mycket att det har haft någon större påverkan allt till andra delar av landet. De två stadsdelar med på mark- och vattenanvändningen i kommunen. störst nettoin¬flyttning under 2012 var Brandholmen Under den kommande 10-årsperioden är kommu- och Oppeby Gård.
42 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Flyttnettot har varierat kraftigt över åren. Från 2011 Befintliga bostäder till 2012 skedde en markant ökning av flyttnet¬tot. Den tidigare kommunala tomtkön avvecklades i Sett som netto har flyttningarna från utlandet en samband med att ett större antal kommunala tomter mycket stor del i kommunens befolkningsök¬ning. togs fram för försäljning under 2006-07. I dagsläget Antalet inflyttade från utlandet ökade jämfört med står ca 2000 människor i Nyköpingshems bostadskö. år 2011. Flyttnettot till Nyköpings kommun från Under de senaste åren har antalet köande legat på Stockholms län är svagt positivt, medan flyttnettot till mellan 1500 och 2000. I kommunen finns (2011-12-31) Nyköpings kommun från Östergötlands län fortfa- ca 25 200 hushåll varav 11 100 i småhus och 14 100 i rande är negativt. lägenhet. Flyttarnas åldersfördelning har inte förändrats i Inom Nyköpings tätort finns totalt 17 600 bostäder någon större utsträckning under de senaste 10 åren. varav 7 500 hyresrätter, 6 600 bostadsrätter och Under 2012 fick kommunen ett förbättrat flyttnetto 3 500 äganderätter. Upplåtelseformerna är dock för spädbarn och personer i ålderskatego¬rierna 25- ojämnt fördelade mellan de olika stadsdelarna. 29 och 60-64 år. I förhållande till riket så har Nykö- Högst andel hyresrätter finns i Brandkärr (77,3 pings kommun ett bättre flyttnetto för barn upp till 14 procent). Den högsta andelen bostadsrätter finns i år samt för vuxna som är mellan 25 och 99 år. Oppeby (76,0 procent) medan den högsta andelen Antalet och andelen utrikes födda ökar långsamt i äganderätter finns i Malmbryggshagen (100 procent). befolkningen. Andelen med utländsk bakgrund är Pågående nybyggnation 14,0 procent eller knappt 7 300 personer. Finland är Från 1994 till 2002 var bostadsproduktionen i Nykö- vanligast som ursprungsland med 1 450 personer. ping extremt låg med bostadsbrist som följd, men Sedan kommer Somalia, Irak, Bosnien-Hercegovina, under de senaste åren har ett flertal bostadsprojekt Tyskland och Polen med 200-700 invånare vardera. påbörjats i tätorten, bla i Brandholmen, Malmbryggs- hagen och Herrhagen. Nyköpings lokalisering, intill
43 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
den starkt växande Storstockholmsregionen, ger kommunen, för att sedan bosätta sig i villa eller goda förutsättningar att inom den kommande tioårs- radhus. perioden skapa en ökad efterfrågan på bostäder. En avgörande förutsättning för att skapa socialt I dagsläget lider dock Nyköping av bostadsbrist. För hållbara stadsdelar och undvika segregation är att att bygga bort bostadsbristen och för att möta den bygga miljöer med ett varierat utbud av hustyper och förväntade efterfrågan på bostäder satsar kommu- upplåtelseformer samt med goda förutsättningar för nen på att ha en hög planberedskap för bostadsbe- kollektivtrafik till och från centralorten centrala delar. byggelse inom Nyköpings tätort. Ett omfattande och Genom att skapa förutsättningar för att ”många” attraktivt bostadsbyggande är en viktig del i Nykö- ska kunna nyttja ett effektivt kollektivtrafiksystem pings offensiva framtidssatsning. skapas förutsättning för att en hög turtäthet uppnås En viktig fråga att reflektera över i detta sam- till stadens centrala delar vilket får flera önskade ef- manhang är vilka bostadsmiljöer som kommer att fekter. Dels skapas förutsättning för att fler får god efterfrågas. Människors boendepreferenser varierar tillgänglighet till stadens utbud av arbete, service beroende på ålder och livsstil men även över tiden. och tjänster. Dels medför det ett minskat behov av Det är därför svårt att bedöma den framtida efter- att göra dagliga transporter med bil vilket minskar frågan på olika typer av boendemiljöer, även om det trafikarbetet med egen bil. idag finns vissa tecken som tyder på att den stads- En strategisk planläggning för en blandad bebyg- nära landsbygden ökar i popularitet. För att ta tillvara gelse skapar också förutsättningar för en bland- den tillväxtpotential som finns bör kommunen därför ning av olika befolkningskategorier och möjligheten ha en beredskap för att tillgodose efterfrågan på bo- för invånare att bo kvar i samma område då deras ende i såväl stadskärnan, som i kommunens tätorter familjesituation och därmed bostadsbehov förändras och på landsbygden. över tid Ett liknande resonemang kan föras om vilka typer av bostäder (lägenhet, radhus, villa) som på sikt kommer att efterfrågas i Nyköping. En erfarenhet Referenser som kommit fram i intervjuer med potentiella inflyt- SCB: Befpak, Bostadspak tare inom kampanjen »Bo i Nyköping« är att många nyinflyttade först vill bo i lägenhet för att lära känna
44 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta 6. Verksamheter, näringsliv och service
Nyköpings centralort har flera betydelsefulla områ- bedrivs restaurangskola och kvalificerad yrkesutbild- den för verksamheter, näringsliv och service. I detta ning inom upplevelseindustrin. kapitel beskrivs dessa områden. Kungshagen Befintliga företagsområden Kunghagen ligger öster om Spelhagen, sydost om i Nyköpings tätort centrum, och inrymmer ca 30 företag inom transport, distribution, handel och tillverkningsindustri. Kungs- Stadskärnan hagen har sedan tidigare pekats ut som ett framtida Stadskärnan har ett omfattande näringsliv och är omvandlingsområde till förmån för bostäder och Nyköpings största arbetsområde där många små- handel. företag inom tjänstesektorn samt förvaltningsverk- samheter är lokaliserade. Därtill tillkommer självfallet Idbäcken handels- och serviceverksamheter som utgör basen Idbäcksområdet ligger direkt väster om stadskärnan för service i Nyköping. och avgränsas av TGOJ-banan som utgör en barriär mellan verksamhetsområdet och stadskärnan. Inom Gumsbacken Idbäcksområdet finns verksamheter inom frakt, indu- Gumsbacken är beläget ca 1, 5 km väster om cen- stri och handel. Vattenfall har ett värmeverk i södra trum och gränsar till Kungsladugårdens trafikplats i delen och flera lastbilscentraler är lokaliserade i den norr och Bergshammarsvägen i söder. Gumsbacken norra delen av Idbäcksområdet. På tomten väster om är i dag ett renodlat handelsområde med ca 15 före- TGOJ-banan finns en återvinningsstation. Området tag främst inriktade mot stor- och lågprisvaruhandel, omfattas av ett framtaget planprogram i syfte att med undantag för en mekanisk verkstad. integrera området mer med centrumbebyggelsen. Området är i det närmaste fullt etablerat och det Arnö finns begränsningar för att utvidga området p g a riksintressen för kulturmiljövården väster om Gums- Arnö-Björkö ligger ca 2 km söder om stadskärnan backen. En ny tillfart har byggts för att underlätta för mellan väg 53 och TGOJ-banan. Saab disponerar bilburna kunder. delar av området som lager. Söder om SAAB finns SWENOX nya anläggning. Nöthagen Verksamhetsområdet har hög tillgänglighet till väg I anslutning till Nyköpings centralstation ligger och järnväg. Nöthagen, ett industriområde med ett antal meka- niska verkstäder, småföretag för byggverksamhet, Finntorp handelsträdgårdar samt ett företag med medicintek- Finntorp är beläget ca 3 km söder om centrum, öster nisk inriktning. I gränsen mot stadskärnan finns viss om TGOJ-banan. Området inrymmer företag inom handelsverksamhet. transport och distribution, men även viss handel samt utbildnings- och småindustriföretag. Påljungshage Området som till stora delar är bebyggt med kom- Björshult mersiell verksamhet kompletterar kommunens utbud I Björshult, som är beläget ca 5 km söder om cen- av mark för arbetsplatsetablering samt möjliggör trum, finns en deponianläggning för återvinning samt utflyttning av verksamheter från mer centralt place- ett bilskrotsföretag. rade arbetsplatsområden. Oppeby Spelhagen Ca 2 km norr om stadskärnan i anslutning till Op- Ett 30-tal företag, främst inom tjänstesektorn är peby bostadsområde låg tidigare en Arlafabrik. verksamma inom Spelhagen. Inom området är Nykö- Området planeras för att hysa företag inom framfö- ping Strand Utbildningscenter lokaliserat där det bl a rallt logistik.
45 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Skavsta flygplats Hemgården Skavsta flygplats är ett av kommunens största ar- Hemgården är beläget invid E4 och nås via trafik- betsplatsområden som gradvis expanderar och där- plats Kungsladugård. Området är nyligen öppnat för med har inverkan på tätortens framtida utveckling. exploatering och avses vända sig till intressenter som har behov av tung och omfattande logistik. Ex- Inom flygplatsområdet en företagsby med drygt 30 empel på verksamheter är spedition, distribution och företag som idag sysselsätter sammanlagt ca 800 terminalverksamhet, men det finns även utrymme för personer. Det är framför allt flygplatsanknutna verk- viss specialvaruhandel samt servicefunktioner. samheter som är lokaliserade vid Skavsta, t ex Saab Nyge Aero, Kustbevakningen, fordons- och flygtek- Vida nisk utbildning och Frivilliga Flygkåren. Vida, som ligger alldeles utanför planområdets av- I anslutning till flygplatsområdet finns hotell samt gränsning i väster, är ett nytt företagsområde som är andra typer av verksamheter, såsom bilservice, åkeri detaljplanelagt för lättare industri, hotell, kontor och och tillverkning, lokaliserade vid Skavsta. handel. Området har utbyggd infrastruktur och ledig mark för exploatering finns att erbjuda. I fördjupning av översiktsplanen föreslås en utbygg- nad av det befintliga arbetsplatsområdet vid Skavsta. Fullt utbyggt blir Skavsta arbetsplatsområde kommu- nens största med upp till 5000 sysselsatta beroende Service på typ av verksamhet och personalintensitet. Offentlig service Delar av området ska i första hand reserveras för Nyköping har en väl utbyggd skolverksamhet. I verksamheter som har behov av att vara lokaliserade kommunen finns allt från förskola till högskole- i anslutning till en flygplats eller en eventuell fram- verksamhet. Det finns ett flertal grundskolor och tida järnvägsstation. gymnasieskolor med olika inriktningar, folkhögskola, vuxenutbildning samt ett Högskolecentrum. Ny-
Service.
4646 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
köpingsborna har genom tågförbindelser tillgång Rosenkälla till universitetsutbildning i Norrköping/ Linköping, Låg- och mellanstadieskola, förskola, fritidshem. Flemingsberg och Stockholm. Långsätter I länet finns sammanlagt ca 20 vårdcentraler och tre Distriktssköterska, förskola, grundskola och postom- sjukhus – Nyköpings lasarett, Kullbergska sjukhu- bud. set i Katrineholm och Mälarsjukhuset i Eskilstuna. I Nyköping finns i dagsläget 4 vårdcentraler. Utbudet Campus Nyköping av offentlig service är koncentrerat till Nyköpings Campus Nyköping är ett modernt utrustat lärcentra stadskärna, i de kringliggande stadsdelarna finns beläget mitt i Nyköping och erbjuder ett flertal dis- viss lokal service: tansutbildningar på högskolenivå. Campus Nyköping samarbetar med ett antal högskolor och universitet Oppeby/Oppeby gård i landet, bl a Kungliga Tekniska Högskolan, Örebro Grundskola, förskola, öppen förskola och postom- Universitet, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och bud. Linköpings Hälsouniversitet. Stenkulla Campus Nyköping erbjuder både distanskurser och Grundskola, förskola och postombud. platsbelagda utbildningar. I dagsläget nyttjar Campus Nyköping tillsammans med Vuxenutbildningen en Herrhagen centralt belägen byggnad på Västra Trädgårdsga- Låg- och mellanstadieskola, förskola, familjecentrum tan, där det under de närmaste åren finns gott om med öppen förskola och barnavårdscentral. expansionsutrymme då flera tusen kvadratmeter står Brandkärr outhyrda. Därutöver har Campus Nyköping lokaler Vårdcentral, familjecentrum med öppen förskola, för sin eltekniska utbildning vid den södra infarten kyrkofilial, förskola, grundskola och postombud. till Nyköping, här samutnyttjas lokaler och utrustning
Markanvändning
47 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
tillsammans med en gymnasieskola. Sammanlagt har Campus Nyköping ca 400 studen- ter, varav drygt 70 procent kommer från Nyköping, Oxelösund och de mindre tätorterna i närregionen. Campus Nyköping samarbetar både med privata hyresvärdar och de allmännyttiga bostadsbolagen i Nyköping och Oxelösund för att ordna bostäder och rum åt studenterna. För att i högre grad kunna attrahera studenter utanför närregionen är det viktigt att satsa på fler studentbostäder i Nyköping t ex i befintliga innerstadsfastigheter.
Kommersiell service Nyköping är en fullt utvecklad handelsstad med alla typer av affärer och service-inrättningar. Det finns ett flertal konferensanläggningar och drygt 500 hotellrum i kommunen. Utbudet av restauranger och nöjesställen är stort. Nyköping har ett upptagnings- område på ca 80 000 invånare.
Referenser FÖP Nyköping 2006 ONYX
4848 48 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta 7. Trafik och kommunikationer
God tillgänglighet innebär att enkelt kunna nå stadens och samhällets utbud av aktiviteter, handel och andra faciliteter. God tillgänglighet är viktigt för medborgarnas sociala liv och för näringslivets möjlig- het att verka och öka sin attraktivitet. Resor och transporter har dock stor lokal och global negativ inverkan på såväl människor som miljö. Under hösten 2013 genomfördes en resvane undersökning på de tio största arbetsplatserna i Nyköpings kommun samt med personer som pend- Figuren visar färdmedelsval för de som reser över kommun lar från Nyköping till en annan kommun. Totalt deltog gränsen till arbete/skola. (urval: 339 personer) 1520 personer i enkäten. Resvaneundersökningen visar att de lokala resorna till stor del består av gång- och cykelresor medan andelen som reser med kollektivtrafik är relativt låg. Regionala samband Analysen av enkätsvaren visar att medianvärdet av Nyköping har ett strategiskt läge med närhet till avståndet mellan hem och arbete/skola för de som Södra stambanan, TGOJ-banan, motorvägen E4:an både bor och arbetar i Nyköping är 5 km. Det inne- samt väg 52 och 53, Stockholm-Skavsta flygplats bär att det finns en stor överflyttningspotential från och Oxelösunds djuphamn. Avståndet till Stockholm bilresor till gång- och cykelresor. är ca 100 km, Södertälje 70 km, Norrköping 60 km och Oxelösund 15 km.
Flygplatsen Stockholm-Skavsta Skavsta flygplats är en nationell flygplats och viktig för såväl person- som charterflyg. Flygplatsen är idag Sveriges 3:e största och ligger 7 km från Nykö- pings centrum. Skavsta flygplats är av riksintresse genom att knyta an till ett internationellt transportsystem och stra- tegiskt viktig för Nyköpings utveckling. En ökad utveckling av flygverksamheten på Skavsta ger Ny- köping goda möjligheter till att höja attraktiviten för såväl boende som verksamma och besökare. Under 2011 reste ca 2,6 miljoner passagerare via Skavsta Figuren visar färdmedelsval för de som både bor oah sturderar/ flygplats. arbetar i Nyköpings kommun (urval: 1181 personer) Skavsta invigdes som civil flygplats 1984 i regi av Nyköpings kommun och bytte 1991 namn till Stock- De regionala pendlingsresorna präglas av större an- holm Skavsta flygplats. 1998 gick flygplatsen över i delar bilresor och kollektivtrafikresor jämfört med re- privat ägo, men Nyköpings kommun har fortfarande sor inom kommunen. För de regionala resorna finns en ägarandel på 9,9 procent. överflyttningspotential främst till kollektivtrafiken. Enligt miljödomstolens dom från 2007 har flyg-
49 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Gång- och cykelvägar platsen tillstånd för 75 000 flygplansrörelser och 6 gatorna bidrar det till stadslivet. Gångtrafiken är en miljoner passagerare per år. viktig komponent i den täta staden och är viktigt att ta hänsyn till för att öka dess attraktion. Nyköpings Järnväg centrala delar bjuder på flera av de förutsättningar Södra stambanan har både person och godstrafik som är viktiga för att locka till promenader en bland- och används för regional och interregional trafik ning av bostäder och verksamheter, korta kvarter mellan Stockholm och Norrköping. Från Nyköping och fasader samt varierande arkitektur och därtill låg når man Stockholm på ca en timme och Norrköping hastighet på passerande trafik. I Nyköping erbjuds på ca 40 minuter. också parkstråk längs Nyköpingsån och utmed havet. Funktionshinder ställer speciella krav på att TGOJ-banan förbi Nyköping trafikeras idag bara av den fysiska miljön ska vara anpassad för att skapa godståg, dagligen utförs ett mindre antal transporter tillgänglighet även för dessa personer. Många av de i vardera riktningen. Bland annat trafikeras sträckan åtgärder som görs för dessa grupper medför stor mellan Borlänge och Oxelösund med mycket stora nytta även för andra grupper i samhället. godsmängder för SSAB:s räkning. Cykeltrafik Oxelösunds hamn I Nyköping kan cykling företas med goda förutsätt- I Oxelösunds kommun finns en isfri djuphamn som ningar på ca 110 km separerade gång- och cykel- hanterar olja, bulk, container och stål. Hamnen erbju- vägar samt ett mycket omfattande lågt trafikerat der kort insegling och kan ta emot fartyg upp till vägnät hastighetsbegränsat till 30 km/tim. Bedöm- 120 000 dwt (dödviktston). Landvägen ansluter ningen bygger på separeringsgrad mellan oskyd- TGOJ-banan och väg 53 till hamnen. dade trafikanter och biltrafikens omfattning och Gångtrafik hastighet. Cykelvägnätet erbjuder såväl parkstråk Resor börjar och slutar i allmänhet med en prome- som separerade stråk i utsatta miljöer för att skapa nad och genom att många fotgängare finns ute på gena förbindelser. Förbättringsåtgärder i det befint-
5050 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Kollektivtrafik, stads- och landsortsbuss
Kollektivtrafik, servicelinjer
51 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Karta över huvudvägnätet
liga cykelvägnätet rör framförallt separering eller Kollektivtrafik hastighetssäkring i punkter där cyklisterna behöver I dagsläget trafikeras Nyköpings centrala delar av 3 passera huvudvägnätet för biltrafiken. stycken stadsbusslinjer (1,2,3). Sedan 2010 har man Det finns stor potential att byta ut korta bilresor mot ökad turtätheten till 15- minuterstrafik i högtrafik på cykelresor eftersom merpartern av bilresorna är två av linjerna, och sett en klar ökning i resandet. I kortare än 5 km. För att locka nya cyklister krävs att stadstrafiken finns även 2 stycken servicelinjer som ett attraktivt lättorienterat cykelvägnät skapas och har rundslingor, som riktar sig mestadels till en äldre viktiga förutsättningar är ett finmaskigt nät av att- målgrupp. Hållplatserna är främst anpassade till raktiva cykelvägar, bra cykelparkering och ett lokalt denna målgrupp. utbud av lokal handel och service. Nyköping har även en omfattande landsbygdstrafik Enligt mätningar som genomförts i Nyköping är och har även här en satsning på 15-minuterstrafik till cykeltrafiken idag lägre än vad den var under kringliggande samhällena Stigtomta och Bergaham- 1980-talet då mätningarna inleddes. Vid mätpunkten mar/Svalsta. Infördes december 2012. Övrig trafik Stadsbron hade antalet cyklister minskat från ca 4 är anpassad för att trafikera starka stråk med idag 000 till 3 000 cyklister per dygn i början av 2000-ta- mycket pendlingstrafik eller där det finns potential let. Under senare års mätningar märks att cykeltra- för ökad trafik. fiken ligger still på ungefär samma nivå år från år. Biltrafik Viljan till att använda cykeln är mycket väderbero- Biltrafiken har mellan åren 2002 och 2010 ökat med ende är vilket kan få påverkan på resultaten i dessa ungefär 18 procent över å-snittet, gator som pas- mätningar. serar över Nyköpingsån, i Nyköping. Befolknings-
5252 52 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
utvecklingen under samma period har varit knappt skapa en attraktiv stadsmiljö är en strategi nödvän- 5 procent. Utvecklingen i staden och de vidare dig för att hantera bilparkeringen och därigenom planerna kommer att bidra till att det absoluta talet skapa en god utformning och marknadsmässig bilresor kommer att öka, även om andelen bilresor prissättning. Nyköping arbetar med en parkerings- skulle minska. strategi i vilken en översyn av parkeringsplatserna i centrala Nyköping och taxan ingår tillsammans med Problem med framkomlighet för biltrafiken uppstår en utveckling av parkeringsnormerna. framförallt under vissa tidpunkter på huvudvägnätet i anslutning till stadens kärna och de västra stadsde- Trafiksäkerhet larna. Olyckor i trafiken är ett stort samhällsproblem och Kompletterings- och förstärkningsåtgärder planeras det är viktigt att ha ett långsiktigt och kontinuerligt och diskuteras, varav Hamnvägens förlängning tillhör förbättringsarbete. Särskilt viktigt är att eftersträva ett av de större objekten i dessa arbeten. Avsaknad säkra lösningar där oskyddade trafikanter blandas av planskilda korsningar för gång- och cykeltrafikan- med eller korsar motortrafiken. ter på vissa platser är ytterligare en anledning till att Genom utvecklingen av skaderapporteringssystemet kapaciteten minskar och påverkar trafiksäkerheten STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition, negativt. Järnvägens underfarter begränsar genom som nu även innehåller statistik från sjukvården utö- sin höjd, framförallt på Brunnsgatan, genomfart av ver polisrapporterade olyckor finns goda möjligheter buss- och lastbilstrafik. att följa upp var trafikolyckor sker och vad de ger för Generellt är Nyköpings gator vid sidan av huvudväg- följdverkningar. Genom att sjukvården börjat leverera nätet och vägar relativt små vilket bidrar positivt till uppgifter ger det även betydligt bättre möjlighet stadsmiljön eftersom de ger mindre störningar och till att öka kunskapen om oskyddade trafikanters utgör små barriärer. Det ger dock begränsad fram- olyckor och där igenom förbättra för fotgängare och komlighet och medför om trafiken ökar att det är cyklister. svårt att bygga ut för att kunna förbättra kapaciteten.
Parkering Parkeringars utformning och pris har stor påverkan på hur mycket och hur många som väljer att resa med bil. Till exempel bidrar fri parkering på arbets- platserna starkt till att öka resandet med bil. För att
53 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta 8. Grönstruktur
Naturen i och kring Nyköpings stad är variationsrik, annat längs Kilaån. Mindre brukningsenheter ligger både på land och i vatten. Det ger goda förutsätt- insprängda i dalgångar och i skogsterräng. ningar för djurs och växters livsvillkor. Det ger också goda förutsättningar för människors boendemiljöer Grönstruktur i staden och utevistelse. Grönstruktur bygger tillsammans med blåstruktur, bebyggelse- och infrastruktur upp en stad. Med I det här kapitlet beskriver vi närmare hur naturen grönstruktur menas alla stora som små grönom- ser ut i Nyköping och vilka funktioner den fyller för råden, där växt- och djurliv är möjligt, som inte är en hållbar planering av staden. bebyggda eller belagda, oberoende av vem som äger Landskapet kring Nyköping eller förvaltar marken. Nyköpings kommun uppvisar en omväxlande natur Det innebär att Nyköpings grönstruktur utgörs av allt med så gott som samtliga mellansvenska natur ifrån den välansade trädgården till parker, gräsrem- typer representerade. Landskapet karaktäriseras av sor längst vägkanter, alléer, stränder, beteshagar och sprickdalsstrukturen med sjöbäcken, sprickdalar och skogar. Alla dessa grönområden, oavsett storlek eller bergshöjder orienterade i nordväst-sydostlig riktning. funktion, innefattas i det som i planeringssamman- hang kallas grönstruktur. Skogsområdena utgörs i höjdlägen av hällmarkstall- skog. I övrigt består skogslandskapet av vidsträckta moränmarker bevuxna med mager, örtfattig barr- Grönstrukturens betydelse skog. Lövskog förekommer som mindre bestånd i Grönstrukturen fyller flera viktiga funktioner i staden, anslutning till bebyggelsen och har i de flesta fall utöver att vara en stomme för biologisk mångfald. sitt ursprung i gamla, igenväxta betesmarker. Större Träd ger till exempel skugga, utjämnar temperatur- sammanhängande jordbruksområden finns bland
Skyddade naturvärden och strandskyddsområden
54 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
skillnader, tar upp partiklar och föroreningar från luf- Länsstyrelsen avser att bevaka frågan om utökat ten. Grönområden utmed våra åar och vattendrag tar strandskydd utmed sträckan där i mellan, det vill upp näringsämnen och partiklar, motverkar erosion säga, Örstigsnäs till Branthäll samt vid Tjuv- och och utjämnar höga vattenflöden. Enholmen, vid samråd om den fördjupade översikts- planen. Grönstruktur är också viktig för folkhälsan. I naturen får vi människor möjlighet till upplevelser, avkoppling Inom områden som omfattas av detaljplan kan hela och olika aktiviteter utifrån egna behov och önske- eller delar av strandskyddet vara upphävt. mål. Tillgång till grönområden bidrar till ökad fysisk Fridlysta och rödlistade arter aktivitet och mental återhämtning. I kommunen finns fridlysta arter (förtecknade i Skyddade naturvärden Bilaga 1 och 2 till artskyddsförordningen) och arter Naturen i Nyköping är intressant ur såväl läns- som vars långsiktiga överlevnad bedöms vara hotad (För- riksperspektiv. Det finns en stor mångfald av natur- tecknade i Rödlistan SLU). Nyköpings kommun har typer representerade i stadens grönområden. Flera ett särskilt ansvar för en av dessa arter, tjockskalig stora områden är också skyddade enligt miljöbalken. målarmussla, som är en så kallad ansvarsart. Den kommunala planeringen ska verka för att alla arter Inom området för den fördjupade översiktsplanen ska kunna fortleva i livskraftiga bestånd. finns fyra områden av riksintresse för naturmiljö- vården: Kilaån, Strandstuviken, Nyköpingsån samt Övrig värdefull natur Strandkomplex i norra Sjösafjärden. Inom området Utöver de naturmiljöer som är omfattas av områdes- finns sju naturreservat: Segelsta mosse, Svanviken, skydd enligt miljöbalken så finns det naturligtvis Janstorpsskogen, Linudden, Labro ängar, Hållet- många fler grönområden i och kring Nyköping som Marieberg-Stenbro och Strandstuviken. Strandstuvi- hyser olika värden för växter, djur och människor. ken är också djurskyddsområde. Sex områden som ingår i det europeiska nätverket Natura 2000 ligger Ekologiskt Särskilt Känsliga Områden inom planområdet: Kilaån, Svanviken-Lindbacke, (ESKO) Strandstuviken, Linudden, Jungfruvassen och Labro Inom planområdet har kommunen identifierat och ängar. Dessa naturmiljöer är skyddade enligt miljö- pekat ut några kustmynnande vattendrag som om- balken. råden som både är särskilt värdefulla för exempelvis fisk, men som också är särskilt känsliga för påverkan Ett mindre skogsområde är skyddat som biotop- (se karta i kapitlet Blåstruktur). Under planproces- skydd. Inom planområdet finns också naturmiljöer sen kan flera sådan värdefulla men känsliga miljöer som omfattas av generellt biotopskydd. Alléer och på land eller i vatten komma att identifieras. Enligt åkerholmar är exempel på sådana miljöer. hushållnings-bestämmelserna i miljöbalken ska Strandskydd ESKO så långt möjligt skyddas mot åtgärder som Generellt strandskydd 100 meter gäller i nuläget kan skada naturmiljön. för fjärdarnas stränder, Hovrasjön, dammen vid nya Nyckelbiotoper kyrkogården, åarna och vattendragen. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga Länsstyrelsens har beslutat att utöka strandskyddet naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör till 300 meter utmed delar av kusten i Nyköpings att de har en nyckelroll för skogens missgynnade kommun (2012-04-16). Inom området för den fördju- och hotade djur och växter. pade översiktsplanen innebär detta att stränderna Vetskapen om var dessa områden är belägna är från och med Labro ängar och utåt samt Strandstu- avgörande för att skogsnäringen ska kunna leva upp vikens naturreservat och utåt omfattas av 300 meter till sitt ansvar att bevara den biologiska mångfalden. strandskydd. Skogsstyrelsen inventerar på småskogsbrukets
55 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Nyckelbiotoper och skyddsvärda träd marker, medan storskogsbruket själva inventerar sitt många grova och håliga träd i Nyköpings stads- innehav. kärna. Nyckelbiotoper har inventerats sedan 1990. Under Dessa träd utgör en resurs för staden på många inventeringen har man också registrerat andra ob- olika sätt. Men de kan också påverkas direkt eller jekt som har naturvärden, utan att nå upp till samma indirekt, genom förändrad hydrologi eller ljusförhål- kvalitet som en nyckelbiotop. Resultatet används till lande, av ny bebyggelse. rådgivning och planering av insatser för naturvården. Insektslokaler Inom planområdet finns ett flertal nyckelbiotoper Inom området finns insektslokaler som bedöms ha som är viktiga att ta hänsyn till vid en framtida ut- höga skyddsvärden ur insektssynpunkt. och ombyggnad av innerstaden. Kartläggning av stadens naturvärden Skyddsvärda träd År 2008 gjorde kommunen en kartläggning och Med skyddsvärda träd menas träd med en minsta bedömning av grönområden inom gränserna för den diameter på en meter i brösthöjd, mycket gamla träd fördjupande översiktsplanen från 2006. Grönområ- samt grova hålträd över 40 centimeter i diameter. dena bedömdes enligt nedan och framgår på kartan Sådana här enskilda träd utgör ofta i sig värdefulla ”Grönstruktur och kartlagda naturvärden”. livsmiljöer för många hotade och känsliga arter. Till Högsta naturvärde. Motsvarar områden som är exempel kan det finnas upp mot 1500 olika arter av intressanta ur ett nationellt riksperspektiv (orange insekter, svampar och lavar i en enda gammal, grov eller grön färgkod). ek. Inte sällan har dessa gamla träd även ett kultur- historiskt värde. De högsta naturvärdena är kopplade till de betade strandängarna, ädellövskogarna vid åarna och i I en inventering 2005-2006 hittades cirka 4000 staden och stora rinnande vatten. Många av dessa skyddsvärda träd i kommunen, varav förvånansvärt områden är redan naturreservat, Natura 2000 eller,
56 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Grönstruktur och kartlagda naturvärden
riksintresse. Gröna kilar är naturområden som ska deras natur-, kultur- och rekreationsvärden. Dessa bevaras och har därför en särskild grön färgkod. olika värden sammanfaller ofta. Avgränsningen av de gröna kilarna har vägts mot intresset att avsätta Högt naturvärde. Motsvarar områden som är mark för fortsatt utbyggnad av tätorten. Gröna kilar intressanta ur ett regionalt länsperspektiv (orange framgår av kartan ”Grönstruktur och kartlagda natur- färgkod) värden”. Höga naturvärden utgörs typiskt av vuxna skogar I de gröna kilarna ingår hela eller delar av värdekär- med långkontinuitet, alléer eller betesmarker. nor. Med värdekärna menas ett grönområde som Naturvärden. Motsvarar områden som är intressanta är av särskilt värde för växter och djur. Värdekärnan ur ett kommunalt eller lokalt perspektiv (gul färgkod). behöver vara så pass stor att det kan behålla sin Naturvärden utgörs typiskt av barr- eller triviallövsko- artrikedom även i ett längre perspektiv. gar. De har ett värde och funktion fastän de utgör Ytterligare en förutsättning för att stadens övergri- så kallad vardagsnatur. Sådan natur kan beskrivas pande grönstruktur ska vara hållbar är att det finns som basen i en pyramid. Den skapar förutsättningar förbindelsestråk som kopplar samman de gröna för den översta delen med unika och mer värdefulla kilarna. På så sätt kan växter och djur förflytta sig naturmiljöer. Många av dessa områden fungerar som mellan olika grönområden. närströvområden eller skolskogar. Den sammanhängande grönstrukturen ger också Gröna kilar, värdekärnor goda förutsättningar för att man ska kunna gå eller och förbindelsestråk cykla i gröna miljöer från stadens centrala delar till Gröna kilar är sammanhängande större grönområ- större natur – och rekreationsområden i tätortens ut- den som sträcker sig in mot Nyköpings tätort från kanter. Det ska från alla bostadsområden vara möjligt den omgivande landsbygden. De gröna kilarna har att ta sig ut i naturen och där kunna röra sig längre identifierats och avgränsats av kommunen utifrån sträckor utan att behöva passera större barriärer.
57 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Beskrivning av Nyköpings gröna kilar Området är strövvänligt och vackert och nås lätt från Nyköpingsåkilen intilliggande bostadsområdet Bryngelstorp. Labro ängar är kommunalt naturreservat och området ingår Nyköpingsåns dalgång är en jordbruksbygd med i europeiska nätverket Natura 2000. många fornlämningar och stora gårdar som kultur- historiskt representerar vattenvägarnas betydelse för Magniberg framväxten av det sörmländska herrgårdslandskapet. (Magniberg S. Dammgruvan & Västra Hållet) Nyköpingsån med sina stränder har en mycket viktig I förkastningsbranten vid Magniberg, norr om järnvä- funktion som en ”blå” grön kil rakt igenom centrum i gen och söder om Dammgruvan, finns en fantastisk nordsydlig riktning. miljö som är nyckelbiotop. Området utgörs av en Hållet är ett varierat skogsområde av stort värde bergbrant med lövrik granskog med mycket död ved för friluftslivet i Nyköping. Hållet ligger strategiskt och rikligt med lågor. utmed Nyköpingsån och är lätt att nå från olika delar Västra Hållet är, sedan motorvägen byggdes, avsku- av staden. Framkomligheten är god genom ett om- ren från den östra delen av Hållet vid Nyköpingsån. fattande nät av stigar, löpslingor och promenadvägar. Västra Hållet är dock ett mycket strövvänligt och Olika naturtyper - barrskogar, blandskogar, lövskogs- välbesökt skogsområde med i huvudsak barrskog. bestånd, skogsmyr, samt inte minst tillgången till Vid friluftsgården Frisksporttorpet finns sedan 2011 vatten- och de fuktiga strandmiljöerna utmed ån – en arboretumstig med informationsskyltar om olika skapar en artrik mosaik. Hållet - Marieberg- Stenbro trädslag. är kommunalt naturreservat. Fågel- och fladdermusfaunan i de båda områdena Ekensbergskilen inventerades 2011, då fyra rödlistade arter knutna till Ekensberg är ett stort skogsområde som genom områdena återfanns. sitt läge nära tätorten rymmer unika möjligheter Kilaåkilen för friluftsliv. Terrängen är omväxlande med stora hällmarksområden och sänkor med mossar och kärr. Siluetten av Lindbacke syns vida omkring i landska- De före detta golfbanorna inom området hålls öppna pet väster om Nyköping. Backen formas av en lång- med slåtter vilket bidrar till artrika miljöer i över- sträckt bergrygg med sluttningar bevuxna av kraftiga gångszonen mellan skog och gräsmark. enbuskar samt vegetation av ljung, rödven och örter. Utsikten från krönet är hänförande. Sydsluttningen I området finns ett väl utvecklat nät av stigar och uppvisar en mycket artrik flora och botaniska exkur- motionsspår. Tack vare storleken kan man uppleva sioner hålls här varje år. Även för fågelskådning är avskildhet och närhet till naturen, trots att området området populärt då man har bra utsikt över intillig- delvis är bullerstört från motorvägen. Ekensberg är gande våtmarken Svanviken. lätt att nå med cykel och används flitigt av skolor och förskolor vid idrottsdagar och utflykter. En sköt- Nära krönet finns ett stort antal fornlämningar i form selplan finns framtagen för skötseln av naturmarken av gravhögar och stensättningar. Lindbacke och och anordningar för friluftslivet. Svanviken är statligt naturreservat och ingår i nätver- ket Natura 2000. Labrokilen Kraftiga barriärer i form av motorväg, järnväg och Labro ängar ligger på en udde i Sjösafjärden. Områ- industriområdet Idbäcken gör området svårtillgäng- det består av stora vassbälten, betade strandängar ligt från staden, trots att avståndet är kort och kän- samt högre partier bevuxna med lövskog och flera nedomen om området stort. Vid Svanviken finns en äldre ädellövträd. Labro ängar har hävdats under lång fågelplattform som nås via led för rörelsehindrade tid genom bete och slåtter. Det hyser ett rikt växt- från Ryssbergen. och djurliv med många sällsynta och skyddsvärda arter och området är mycket intressant för fågel. Skogsområdet Ryssbergen bildar avslutning på Kol-
58 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
mårdens förlängning i syd ost. Området nyttjas flitigt Örstigsnäskilen av motionärer samt vandrare, svamp och bärplock- Längst ut i nordväst på Arnö ligger udden Örstigs- are. Ett flertal anläggningar finns i området, bland näs som är ett större sammanhängande skogsom- annat skid- och motionsspår, friluftsgård, populär råde på isälvssediment. Flera fornlämningar och den golfbana vid Ärila samt en slalombacke som används tidigare strategiskt så viktiga skansen bidrar till höga även sommartid för downhill-cykling. Vid friluftsgår- upplevelsevärden. Här finns betade strandängar och den passerar Sörmlandsleden. värdefulla skogar med en mycket rik svampflora. Under våren 2009 har en spångad led anlagts som Såväl strandskogen som ängarna ingår i det europe- knyter samman Ryssbergen med Lindbacke. Från iska Natura 2000-området Jungfruvassen. höjderna i norr har man god utsikt över det sjudande Linudden är ett lövskogsområde med skalgruskalks- fågellivet på strandängarna och vassarna i natur- bankar. Vårfloran är riklig och mycket vacker. Områ- reservatet Svanviken. Idag saknas busstrafik till det är lättgånget och platt. Sörmlandsleden passerar området. genom både Örstigsnäs och Linudden. Linudden Det finns ett uppdrag att utreda förutsättningarna är statligt naturreservat och ingår i det europeiska för att bilda ett kommunalt naturreservat vid Ryss- nätverket Natura 2000. bergen. Beskrivning av förbindelsestråk Janstorpskilen På kartan ”Grönstruktur och kartlagda naturvärden” (Janstorpsskogen & Strandstuviken) redovisas ett antal strategiskt viktiga förbindelse- Centralt på Arnö ligger ett omväxlande skogsom- stråk som ska bevaras och utvecklas för människor råde, omgärdat av åkermarker, som kallas Janstorp- och/eller växter och djur. Syftet är att skapa prome- skogen. Skogen nyttjas mycket för friluftsliv, svamp- nadmöjligheter för människor och spridningsvägar och bärplockning och här finns både motionsspår för växter och djur. och ridstigar. I skogen finns spår efter tidigare torp- Hur förbindelsestråken ska utvecklas detalj behöver bebyggelse och historisk markanvändning. Området vi studera utifrån de specifika förutsättningarna för högsta värden är dess storlek och de värden som respektive stråk. finns för friluftslivet. Området kommer sannolikt att få en än större betydelse i framtiden när Arnös nya 1. Å-promenaden bostadsområden har byggts ut. Janstorpsskogen är - från havet utmed Nyköpingsån kommunalt naturreservat. Å-promenaden utgör ryggraden i nord-sydlig riktning Strandstuviken består av ett par smala utskjutande för stadskärnans grönstruktur och används flitigt av uddar samt två grunda havsvikar. Vid de grunda människor i alla åldrar. Å-promenaden knyter sam- stränderna finns vidsträckta strandängar. Längre in man flera av stadens gröna miljöer: Nyköpingshus, mot land möter skogsområden av skiftande slag, Kråkberget, Hållet, Marieberg, Stenbro, Oppeby, från hällmarkstallskog till ekhagar. Strandängarna är Broby, Hagalund och Minninge-Bagarstorp. goda rastplatser för vadare och sjöfåglar och hyser Genom att följa å-promenaden och Sörmlandsle- en intressant flora. Strandstuviken är statligt natur- den norrut kan man vandra i en obruten grön miljö reservat och ingår i det europeiska nätverket Natura från centrum mot Harg. Väster om Harg kan kilen 2000. Området ligger relativt långt från stadskärnan utvecklas med gångstråk vidare längs ån. Norr om och nås lättast från Strandstuvikens populära bad – Harg har kilen en naturlig koppling mot Söra där och campingplats. Bra cykelväg finns från Arnö. Sörmlandsleden fortsätter mot nordost. Söderut kan Från Strandstuviken och västerut längs Stjärnholm- stråket utvecklas så att det får en tydlig fortsättning sviken mot Stjärnholm finns fina kulturmiljöer med i strand-/kajpromenaden runt stadsfjärden Det är slottspark, strandängar och hagmarker. viktigt att värdefulla miljöer längs ån bevaras och
59 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
att stråket får bibehålla sin bredd och dignitet längs till land- strand- och vattenmiljöerna. En spångad hela sträckan. bro har anlagts som möjliggör ett förbindelsestråk för människor mellan Spelhagen och Ryssbergen. Å-promenaden ska bevaras och utvecklas som Denna bör bevaras och hållas framkomlig. Sprid- förbindelsestråk såväl för människor som för växter ningsmöjligheterna för växt- och djurliv bedöms och djur som har koppling till land- strand- och vat- kunna förbättras i samband med detaljplan för norra tenmiljön. Arnö som syftar till en vattenpark. 2. Brandkärrsförbindelsen 5. Kungshagsförbindelsen - förbinder Ekensbergskilen med Nyköpingsåkilen - förbinder Nyköpingsåkilen med Brandholmsförbin- Grönområdena runt Brandkärr har stort värde för delsen och Labrokilen många skolor och ett stort antal boende. Det finns Ett viktigt promenadstråk som bör bevaras och även lokala naturvärden, bland annat kopplade till utvecklas som förbindelsestråk för ökad upplevelse brynzonerna mellan öppen mark och mark med och tillgänglighet för människor i första hand. blandskog. Extra ställningstagande krävs vid exploa- tering i förbindelsen som bör bevaras och utvecklas Förbindelsen bedöms inte fungera som direkt sprid- som förbindelsestråk såväl för människor som för ningskorridor för växt- och djurliv, men strandnära växter och djur. naturmiljöer har ett generellt högt naturvärde med viktiga ekologisk funktioner som bör bevaras. Ett helt sammanhängande stråk förutsätter att man binder samman gång- och cykelvägar med de 6. Brandholmsförbindelsen mindre grönområdena som ligger inom och runt - förbinder Nyköpingsåkilen och Kungshagsförbin- bostadsbebyggelsen. delsen med Labrokilen 3. Rosvallaförbindelsen Ett viktigt promenadstråk som bör bevaras och - förbinder Brandholmsförbindelsen och Labrokilen utvecklas som förbindelsestråk såväl för människor med Nyköpingsåkilen. som för växt- och djurliv kopplade till land- strand- och vattenmiljöerna. Förbindelsen knyter samman många mindre grön- områden med stort värde för många. Här finns Den befintliga naturstigen mellan vägen till renings- skolor med brist på närhet till grönt. Extra ställnings- verket och Ängsstugans koloniområde är välutnytt- tagande krävs vid exploatering i förbindelsen. Det jad och särskilt viktig att bevara i sin helhet. Närmast finns redan idag bra grönstråk och promenadstråk i vattnet är det framför allt växt- och djurliv som bör förbindelsen, men skyltning kan förbättra tillgänglig- prioriteras, men enklare naturstigar som kopplar heten för människor. samman Brandholmen med Labrokilen bör även kunna vara möjliga att utveckla. Förbindelsen bedöms inte vara prioriterad för sprid- ning för växt- och djurliv i första hand eftersom Mer tillrättalagda och tillgängliga promenadstråk det är olika slags biotoper i de olika kilarna och genom bebyggelsen bör utredas i samband med för många barriärer. Förbindelsestråket bör därför detaljplanering av Brandholmen. En fågelplattform bevaras och utvecklas som förbindelsestråk för män- har uppförts vid Ängsstugan våren 2009. niskor i första hand, men med hänsyn till växt- och 7. Hargförbindelsen djurliv. - förbinder Nyköpingsåkilen med Söra/Hovra 4. Spelhagsförbindelsen Förbindelsen bedöms fungera som spridningskor- - förbinder Nyköpingsåkilen med Kilaåkilen ridor för växt- och djurliv i dagsläget, både land-, Ska bevaras och utvecklas som förbindelsestråk så- strand- och vattenbaserade arter genom ån och min- väl för människor som för växt- och djurliv kopplade dre vattendrag upp från Söra/Hovra. Däremot finns
60 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
behov av att underlätta passager för människor. FÖP 2006, kan vara en lämplig delsträckning av Möjligheterna att anlägga en bro över Nyköpingsån Janstorpsförbindelsen att utveckla mot norra Arnös med anslutande stigar bör därför utredas. strandpromenad.
8. Hålletförbindelsen 12. Strandstuviksförbindelsen - förbinder Östra Hållet med Västra Hållet - förbinder Janstorpsskogen med Strandstuviken Växter och djur har en stor barriär i och med vägen Utgör en viktig del av Janstorpskilen och bör beva- och det är svårt att underlätta spridningsmöjligheter. ras för såväl människors promenader och växt- och Hålletförbindelsen bör därför i första hand bevaras djurliv. Det finns goda förutsättningar för att stigarna och utvecklas som förbindelsestråk för människor. och tillgängligheten kan förbättras för både fotgäng- Detta kan ske genom exempelvis förbättrad skylt- are och ridande samt att den biologiska mångfalden ning från Lasarettområdet och genom att befintlig kan öka med rätt skötsel. tunnel under motorvägen görs mer tillgänglig och Strandstuviksförbindelsen kommer sannolikt att bli trygg. alltmer värdefull till följd av planerad bebyggelse- 9. Dammgruveförbindelsen utveckling på Arnö. Alhagsförbindelsen, som var - förbinder Magniberg och Östra Hållet med Kilaå- föreslagen i FÖP 2006 som tvärförbindelse från kilen och Spelhagsförbindelsen Janstorpsskogen mot norra Arnös strandpromenad, bedöms däremot kunna ha en begränsad funktion I dagsläget finns det alltför stora barriärer i form som fungerande förbindelse. av vägar och järnväg för att möjliggöra något slags förbindelsestråk för spridning av växter och djur. 13. Skansförbindelsen Däremot finns det flera skäl att förbättra promenad- - förbinder Janstorpskilen med Örstigsnäskilen möjligheterna för människor mellan bostadsområden Ett värdefullt strandområde som är tillgängligt för som idag har brist på närhet till grönt, genom bättre promenader och med vegetation på sandiga sedi- skyltning och säkrare gångvägar. Det går även att ment med havsnära läge. öka naturvärdena i förbindelserna genom förbättrade vattenvägar (Idbäcken) i samband med utvecklingen Ska bevaras och utvecklas som förbindelsestråk så- av området kring Hamnvägen. väl för människor som för växt- och djurliv kopplade till land-, strand- och vattenmiljöerna. Det finns goda 10. Björköförbindelsen förutsättningar för att öka rekreationsvärdet med - förbinder Janstorpsförbindelsen och Spelhagsför- förbättrad skyltning om till exempel natur och kultur bindelsen med Kilaåkilen i området. Det finns även möjligheter att öka den Förbindelsen innehåller alltför stora barriärer med biologiska mångfalden genom bete och underhåll av järnväg samt motorväg för att möjliggöra spridning strandängar och vassområden. för växter och djur. Vi kan bevara och utveckla för- bindelsestråket för människor genom bättre skylt- 14. Arnöstrandförbindelsen ning och säkrare gångvägar. - förbinder Örstigsnäskilen med Spelhagsförbindel- 11. Janstorpsförbindelsen sen - förbinder Janstorpskilen med Björköförbindelsen Ett viktigt stråk utmed Stadsfjärden för land-, strand- och Spelhagsförbindelsen och vattenlevande arter likväl som promenadstråk Både promenadstråk och viss spridning för väx- för människor. Områdets betydelse kommer att ter och djur är möjliga genom att bevara befintlig växa i takt med att Arnö bebyggs och utvecklas. vegetation och anlägga ny (alléer, rabatter med Goda möjligheter att höja såväl rekreationsvärden, mera). Kuggnäsförbindelsen, som är föreslagen i genom bättre skyltning och stigar, liksom biologisk
61 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
mångfald, genom att bibehålla eller utöka områden I dagsläget utgör järnväg och väg stora barriärer för med strandbete. Sörmlandsleden går med en etapp säkra passager för människor utöver den bro som längs sträckan. I dagsläget (maj 2012) underhålls inte redan finns. Förbindelsen kommer dock öka i bet- etappen. delse då Malmbryggshage m.fl områden byggs ut. Förbindelsen bedöms inte vara lika viktig att utveckla Det är viktigt att den allmänna tillgängligheten längs i dagsläget som spridningskorridor mellan de gröna Stadsfjärden bevaras och att tillkommande strand- kilarna eftersom det är olika biotoper. Nya möjlig- nära bebyggelse inte »privatiserar« strandzonen.. heter kan dock uppstå i samband med en eventuell utredning av Ostlänkens sträckning. 15. Malmbryggshageförbindelsen - förbinder Labrokilen med Ekensbergkilen
Närströvområden
Närströvområden skridskoåkning. Längs Hovrasjöns sydvästra strand De gröna kilarna är alla större strövområden som går Sörmlandsleden med vindskydd och grillplatser. lätt kan nås av boende i Nyköpings tätort. Även det Området nås med cykel eller bil från tätorten. Områ- omväxlande landskapet med skogs- och hagmar- det ligger inom det planerade stråket för Ostlänken. ker kring Hovrasjön är ett större strövområde som När järnvägen byggs kan påverkan på områdets används flitigt. Organiserad friluftsverksamhet drivs värden bli betydande. av Nyköpings scoutkår vid Söra. I dagsläget har Utöver den övergripande strukturen av gröna kilar, också den kommunala naturskolan, Naturskolan vid större strövområden och förbindelsestråk finns en Sörmlandskusten, del av sin verksamhet vid Söra. mängd lite mindre park- och naturområden av stort Området är strövvänligt med fina bär- och svamp- värde i Nyköping. Ofta ligger dessa i anslutning till marker. Hovrasjön används för bad, paddling och bebyggelsen och utnyttjas flitigt av de närboende.
62 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Närströvområden i tätorten har inventerats av kom- Anläggningar för fritid och idrott munen 2004 och 2006. Se kartan ”Närströvområden”. En annan viktig del av rekreationsutbudet utgörs av Under 2011 lät kommunen inventera 23 bostadsnära olika typer av fritids- och idrottsanläggningar som små grönområden inom det lokala naturvårdspro- exempelvis idrottsplatser, golfbanor, motionsslingor, jektet ”Skogen inpå knuten”. Man har också tagit badplatser, skidbackar, vandringsleder, koloniom- fram skötselplaner för att öka områdenas natur- och råden, ridanläggningar, kanotstadium, kanotslalom, rekreationsvärden. Områdena framgår av kartan. vattenskidor med mera. Inom Nyköpings tätort med omgivningar finns ett stort utbud av olika anlägg- Skolskogar ningar. Sportfiske är en annan fritidsaktivitet som är Sedan några år tillbaka jobbar kommunen med populär, främst utmed delar av Nyköpingsån som in- skolskogar. Syftet med skolskogar är att underlätta går i fiskekort. Se kartan ”Anläggningar för friluftsliv för skolor och förskolor att utnyttja skolnära skogar och fritid” i kapitlet Kultur, folkhälsa och rekreation. för undervisning och utevistelse. I praktiken innebär det att kommunen hjälper en intresserad skola att Anläggningar för båtliv upprätta ett slags nyttjanderättsavtal med markäga- Hamnen i Stadsfjärden är inte längre är av kom- ren. Kommunen kan också hjälpa till att öka tillgäng- mersiellt intresse för sjötrafiken. Däremot är den ligheten till och inom skolskogen genom att anordna i högsta grad fortfarande intressant för båtlivet. t exempelvis vindskydd eller grillplats. I dagsläget Förutom intilliggande kanotstadium så finns även en har 23 skolor och 7 förskolor sin egen skolskog (maj gästhamn med full service för fritidsbåtar. Det finns 2012). idag en slamsugningsstation för toalettavfall från större båtar. Det pågår ett arbete för att anlägga en Rekreation slamsugningsstation även för vanliga båtar samt en Som har beskrivits tidigare erbjuder naturen i Nykö- båtbottentvätt (maj 2012). ping goda möjligheter till rekreation för boende och Sommartid finns det rederier som erbjuder olika besökare. Med rekreation menar vi här både frilufts- turer från hamnen ut i skärgården. I Stads-, Mel- liv och olika fritidsaktiviteter. lan- och Sjösafjärden finns fler småbåtshamnar och Anläggningar för friluftsliv gemensamma bryggor, men de är då till för båtklub- Friluftsliv definieras som vistelse utomhus i natur- bar eller boende. En sådan tillkommande anläggning och kulturlandskapet för välbefinnande och natur- är Karlslunds marina på Arnö. upplevelser utan krav på tävling. Bara genom att De stora åarna med biflöden erbjuder goda möjlig- vistas i våra grönområden – från den lilla bostadsnä- heter att ta sig fram med kanot. Utmed kusten finns ra parken till de större lite vildare gröna kilarna – kan motsvarande möjlighet med havskajak. många uppleva en ökad tillfredsställelse. Gång- och cykelvägar, stigar och leder I flera av våra grönområden finns det anläggningar Kommunens gång- och cykelvägnät är relativt väl för friluftslivet som syftar till att öka tillgängligheten utbyggt, vilket gör det lätt och säkert att ta sig till de till och inom området. Det kan till exempel vara in- gröna miljöerna. I stadsdelarna Högbrunn och Väster formationsskyltar med kartor, sittbänkar och grillplat- begränsas tillgången till närströvområden av intillig- ser, spänger över blötare partier och utsiktstorn. Av gande vägar, järnvägar och industrier. De utgör idag naturliga skäl är sådana anläggningar mest utveck- barriärer som försvårar för gående och cyklister att lade i våra naturreservat. Se kartan ”Anläggningar nå närliggande områden. för friluftsliv och fritid” i kapitlet Kultur, folkhälsa och rekreation. I Nyköpings tätort finns Hälsans stig, en 6 kilometer lång promenadslinga med hög grad av tillgänglighet. Sörmlandsleden är en 100 km lång vandringsled
63 Fördjupad översiktsplan för Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta Nyköpings tätort och Skavsta
som förvaltas av den ideella föreningen med samma planen (2012-04-16). Frågan om utökat strandskydd namn. Fler av ledens etapper och grenar passerar för övriga sträckor samt frågan om tillgängligheten staden och dess omgivningar. till strandzonen inom hela planområdet får utredas under det fortsatta arbetet med denna plan. Näckrosleden är en av flera cykelleder i Söderman- land som också passerar Nyköping. Referenser Å-promenaden utmed Nyköpingsån är både en re- Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1991. kreationsmiljö i sig och ett väldigt viktigt promenad- Naturvårdsprogram för Södermanlands län. stråk. Den ligger som en blågrön oas mitt i staden. Skogsstyrelsen, 2012. Inventering av nyckelbiotoper, Dessa etablerade leder, tillsammans med gång- och skogliga objekt med naturvärde, sumpskogar, natur- cykelvägar och förbindelsestråken som har beskri- vårdsavtal samt biotopskydd. vits tidigare, gör det möjligt att ta sig till och mellan Rydberg, H., 2004. Närströvområden Nyköpings olika natur- och rekreationsområden. tätort. Tillgänglighet till kustens strandzon Rydberg, H., 2007. Inventering av nio grönområden i Det faktum att staden växer ställer krav på till- nyköpings tätort 2007. gängliga och attraktiva rekreationsområden. I detta Ekologigruppen, 2008. Biotopinventering av grönom- sammanhang är Stads-, Mellan och Sjösafjärden råden. Underlag inför grönstrukturplan för Nyköping. en viktig tillgång. Tillgängligheten till fjärdarna ska förbättras utan att ge avkall på de naturvärden som Nyköpings kommun, 2010. Grönstrukturplan. Tema- finns. Detta i enlighet med de planer och program tiskt tillägg till fördjupad översiktsplan för Nyköpings som tagits fram under de senaste åren. tätort, 2006. I den fördjupade översiktsplanen från 2006 delas Nyköpings kommun, 2008. Naturvårdsplan för Nykö- stränderna in i naturstrand respektive urban strand. pings kommun. Man anger att strandzonen väster om Branthäll och Brandholmen bör utvecklas till en zon som inbjuder till rekreation i form av t ex spel, lek och promenader. Området ska också inbjuda till vattennära rekrea- tion. Bebyggelse kan placeras nära strandzonen på Stadsfjärdens norra sida medan den inte bör göra intrång på strandzonen på Stads- och Mellanfjär- dens södra sida. I Stadsfjärdens inre del, vid Arnö brygga, bör en strandpark anläggas. Idag sanka områden kan göras tillgängliga med hjälp av spänger och broar. Öster om Branthäll och öster om Brandholmen ska strandzonen bevaras som naturområde med bland annat betade strandängar. Genom att utveckla strandzonen kring Stadsfjärden och knyta samman den med bebyggelsen kan den bli en mycket stor kvalitet för boende och besökare i Nyköping. Länsstyrelsen har fattat beslut om det utökade strandskyddet för delar av den kuststräcka som lig- ger inom området för den nya fördjupade översikts-
64 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta 9. Blåstruktur
Grönområden på land bildar tillsammans grönstruk- Svanviken och Lindbackes naturreservat. I öster turen. På motsvarande sätt bildar grundvatten, sjöar, mynnar Svärtaån i Sjösafjärden. vattendrag och hav blåstrukturen. Mindre vattendrag som Idbäcken i väster når Kilaån I det här kapitlet beskriver vi hur resursen vatten ser strax innan dess utflöde i Stadsfjärden. På Arnölan- ut i och kring Nyköpings tätort och vilken betydelse det i sydost rinner även några mindre vattendrag till den har för en hållbar samhällsplanering. Strandstuviken och Snäckviken.
Ytvatten Fjärdarna utanför staden, Stads-, Mellan- och Sjösafjärden, är övergödda på grund av den näring I och kring Nyköpings tätort finns en god tillgång till som de tre stora åarna för med sig från omgivande vatten genom sjöar, åar, vattendrag, våtmarker och jordbruksmarker samt tätortens påverkan i form av havsvikar. Se kartan ”Blåstruktur” där vi särskilt har trafik, dagvatten med mera. markerat vattendrag och vattenområden. Vattenomsättningen i fjärdarna är hög och salthal- Hovrasjön ingår i planområdets norra del. Sjön och ten är låg. Siktdjupet är begränsat på grund av hög dess omgivningar är mycket viktiga för Nyköpings- planktonproduktion och partiklar i vattenmassan. bornas rekreation. Nyköpingsån går som ett blått band genom staden. Kilaån kommer in i planområdet i väster genom
Blåstruktur
65 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Grundvatten sive kvicksilver är bedömd som god. Eftersom att det Tätorten förses med dricksvatten från Högåsens har bedömts som att det är ekonomiskt, tekniskt och vattenverk vid Larslund. Dricksvattnet produceras av naturliga skäl orimligt att uppnå en god status till genom att vatten från Yngaren infiltreras i isälvsav- år 2015, har ån fått ett undantag till att uppnå god lagringarna vid Larslundsmalmen. status till år 2021. Det som påverkar den ekologiska statusen negativt är övergödning, morfologiska Grundvatten finns även att tillgå vid det gamla vat- förändringar och kontinuitet i vattendraget. När det tenverket i Fruängen..I dagsläget pumpas dock detta gäller den kemiska statusen är bedömningen osäker, vatten direkt ut i Mellanfjärden eftersom det inte eftersom det inte har funnits tillräckligt med under- bedöms vara lämpligt som reservvattentäkt lag för att göra en mer reell bedömning. På grund av Inom Kilaåns dalgång finns kraftigt vattenförande historiken i markanvändningen i avrinningsområdet isälvsavlagringar medan övrig grundvattentillgång till Nyköpingsån i form av ullspinneri och andra verk- inom tätorten bedöms som liten. Det finns risk för att samheter som har efterlämnat föroreningar i marken, salt grundvatten kan förekomma i hela området. finns det en risk att förorenad mark och sediment påverkar den kemiska vattenkvaliteten i ån. Vattenförvaltning Utifrån EU:s vattendirektiv är vattenförvaltningen Kilaån i Sverige indelad i fem olika vattendistrikt efter Kilaån har bedömts till att ha en måttlig ekologisk avrinningsområden. För varje vattendistrikt finns status, medan den kemiska statusen exklusive fastställda miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och kvicksilver är bedömd som god. Eftersom att det har förvaltningsplaner. bedömts som att det är ekonomiskt, tekniskt och av naturliga skäl orimligt att uppnå en god status till Det övergripande målet är att vattenområdens eko- år 2015, har ån fått ett undantag till att uppnå god logiska och kemiska kvalitet ska ha god status till status till år 2021. Det som påverkar åns ekologiska senast år 2015, eller undantagsvis för vissa vatten, till status negativt är övergödning och morfologiska år 2021. Området för den fördjupade översiktsplanen förändringar. Det finns en risk för att den kemiska ingår i vattendistriktet för Norra Östersjön. statusen försämras då en analys av påverkanskällor I enlighet med vattendirektivet bedömer vattenmyn- indikerar att Kilaån har problem avseende miljögifter. digheten den ekologiska och kemiska statusen, hur vattnet ”mår”, utifrån olika inventeringar och analyser. Stadsfjärden Stadsfjärden har bedömts till att ha en dålig eko- Under sensommaren 2012 har kommunen, markäga- logisk status och uppnår inte god kemisk status. re och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund påbör- Eftersom att det har bedömts som att det är eko- jat diskussioner om att bilda en lokal vattengrupp nomiskt, tekniskt och av naturliga skäl orimligt att för Nyköpingsån. Syftet är bland annat att kunna uppnå en god status till år 2015, har Stadsfjärden fått samverka kring bättre förutsättningar för naturliga ett undantag till att uppnå god ekologisk och kemisk bestånd av fisk och andra vattenlevande organismer status till år 2021. Det som påverkar fjärdens ekolo- i ån. giska status negativt är övergödning. Den kemiska Nedan redovisas de vattenområden/förekomster statusen påverkas av föroreningar i sedimenten, som som finns inom planområdet, deras bedömda status lakar ur till vattnet varpå MKN för tributyltenn för- idag samt de miljökvalitetsnormer som gäller för eningar överskrids i vattenförekomsten. Vattenföre- varje område/förekomst. komsten ligger även inom ett riskområde för utsläpp från transporter, MIFO-objekt, jordbruk, hårdgjord yta Nyköpingsån och miljöfarliga verksamheter. Nyköpingsån har bedömts till att ha en måttlig eko- logisk status, medan den kemiska statusen exklu-
66 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Mellanfjärden som påverkar fjärdens ekologiska status negativt är Mellanfjärden har bedömts till att ha en dålig ekolo- övergödning. gisk status och uppnår inte god kemisk status.Efter- som att det har bedömts som att det är ekonomiskt, Värden under ytan tekniskt och av naturliga skäl orimligt att uppnå Åsystemen är sedan länge fysiskt påverkade av en god status till år 2015, har Mellanfjärden fått ett människan genom reglering av vattennivåer, vand- undantag till att uppnå god ekologisk och kemisk ringshinder som till exempel kraftstationer och dam- status till år 2021. Det som påverkar fjärdens ekolo- mar, uträtning, borttagande av träd och vegetation giska status negativt är övergödning. Den kemiska längs med stränderna och strandnära bebyggelse. statusen påverkas av föroreningar i sedimenten, Trots det finns fortfarande åsträckor som har en mer som lakar ur till vattnet varpå MKN för tributyltenn naturlig karaktär, både under utan och längs med föreningar överskrids i vattenförekomsten. stränderna, och som därför kan hysa värden under ytan. Nyköpings åar och vattendrag har generellt Svärtaån stora naturvärden för växter och djur som exempel- Svärtaån har bedömts till att ha en måttlig ekolo- vis havsöring, gädda och tjockskalig målarmussla. gisk status, medan den kemiska statusen exklusive Nedan beskriver vi några vattenområden som är kvicksilver är bedömd som god. Eftersom att det har särskilt intressanta för sina naturvärden. Se även bedömts som att det är ekonomiskt, tekniskt och karta ”Blåstruktur”. av naturliga skäl orimligt att uppnå en god ekolo- giskstatus till år 2015, har ån fått ett undantag till att Djupviksbäcken 3 km SÖ Sjösa, uppnå god status till år 2021. Det som påverkar åns mynnar i Sjösafjärden (Östersjön) ekologiska status negativt är övergödning från jord- Reproduktionslokal för små fiskarter som nissöga bruk och avlopp samt morfologiska förändringar. (rödlistad), storspigg och småspigg. Kattgalgebäcken i Sjösa, mynnar i Svärtaån Örsbaken Reproduktionslokal för spigg och grönling (rödlis- Örsbaken har bedömts till att ha en måttlig eko- tad). logisk status och uppnår inte god kemisk status. Örsbaken ska nå god kemisk status till 2015 med Tunsättersbäcken i Sjösa, mynnar i Svärtaå undantag för tributyltenn föreningar. Eftersom att det Reproduktionslokal för både småfisk (spigg, grönling har bedömts som att det är ekonomiskt, tekniskt och (rödlistad)) och rovfisk såsom abborre och gädda. av naturliga skäl orimligt att uppnå en god status till Nyckelbiotop ravin (ObjektID: 090734091) 1,1 ha år 2015, har Örsbaken fått ett undantag till att uppnå 600 m N motorbana vid Svansta. god ekologisk och god kemisk status för trbutyltenn föreningar till år 2021. Det som påverkar fjärdens Råsbäcken i Svalsta, mynnar i Kilaån ekologiska status negativt är övergödning. Den ke- Begränsat värde som reproduktionslokal för småfisk miska statusen påverkas av föroreningar i sedimen- (spigg) i nuläge. ten, som lakar ur till vattnet varpå MKN för tributyl- Flättnabäcken 3 km SO Arnö, tenn föreningar överskrids i vattenförekomsten. mynnar i Snäckviken (Östersjön) Saknar värde som reproduktionslokal för fisk i Aspafjärden nuläge. Torkar på sommaren. Enligt närboende går Aspafjärden har bedömts till att ha en måttlig spigg och gädda upp i bäcken under högvatten. ekologisk status och god kemisk status. Eftersom Utvecklingsbar. att det har bedömts som att det är ekonomiskt, tekniskt och av naturliga skäl orimligt att uppnå en Kvarnbäcken på Arnö, god ekologiskstatus till år 2015, har Örsbaken fått ett mynnar i Stjärnholmsviken (Östersjön) undantag till att uppnå god ekologisk till år 2021. Det Avvattnar bland annat Björshults avfallsanläggning.
67 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Saknar betydelse för fisk ”på grund av sin karaktär”. ras ner i marken och så småningom fylla på grund- vattenmagasinen. På så sätt bibehålls den naturliga Nyckelbiotop örtrik bäckdråg (objektID: 090713101) vattenbalansen. 0,7 ha 250 m NO om Palmtorp, Oxelösunds kommun. I staden har vi däremot en stor andel hårdgjorda Naturvärdesobjekt bäckmiljö (ObjektID: 090723121) ytor som gör att regn- och smältvatten inte lika lätt 0,4 ha 700 m VSV om Ärila kan hitta tillbaka till och fylla på vattendragen eller *Nyckelbiotop alsumpskog Strängnäs stift (Objek- grundvattenmagasinen. Regn- eller smältvatten som tID: 30350000081) 0, 9 ha 650 m S Bergshammar, rinner av från en hårdgjord yta, exempelvis ett tak vid bäck som avvattnar Stora mossen och mynnar i eller en asfalterad gata, kallas för dagvatten. Kilaån. Problemet med dagvatten är att det ofta tar med sig Svärtaåns och Kilaåns mynningar är utpekade olika ämnen och partiklar från de hårdgjorda ytorna som ekologisk särskilt känsliga områden. som kan förorena grundvattnet eller vattendraget Även fjärdarna har påverkats fysiskt genom mudd- och de växter och djur som bor där. Exempel på ringar för farleder, småbåtshamnar och andra sådana ämnen är koppar (från koppartak), PAH (från anläggningar i vatten. De grunda mjukbottnarna kan förbränning och slitage av däck), olja (från fordon, dock fortfarande fylla en viktig funktion för fiskars drivmedel, asfalt) och näringsämnen som kväve och reproduktion och födosök och för insekter i botten- fosfor (från förbränning, atmosfäriskt nedfall med sedimenten. mera). Åarna, vattendragen och fjärdarna är också mycket När vi ska planera för att ta hand om dagvatten är viktiga för landskapsbilden, rekreation och stadens det därför främst tre saker vi behöver tänka på: attraktionskraft. På kartan ”Blåstruktur” pekar vi ut platser som har koppling till vatten och som är 1. Förhindra att stora mängder dagvatten intressanta för friluftslivet. Se även rubriken ”Rekrea- uppstår. tion” och tillhörande karta. Detta kan vi göra genom att exempelvis använda ge- nomsläppliga markbeläggningar och anlägga gröna Skyddade vattenområden tak eller väggar. Enligt vattendirektivet ska hänsyn alltid tas till allt vatten. Men utöver vattendirektivet finns vattenområ- 2. Minska mängden förorenande ämnen i den som är skyddade enligt miljöbalken som del av dagvatten. naturreservat eller Natura 2000. Se kartan ”Skyd- Detta kan vi göra genom förebyggande åtgärder dade naturvärden och strandskyddsområden” som att hålla rent på gator, ta hand om snömassor eller installera oljeavskiljare i dagvattenbrunnar på Generellt respektive utökat strandskydd omfattar parkeringsplatser. Vi kan också anlägga fördröj- även vattnet 100 respektive 300 meter ut från strand- ningsdammar, våtmarker, översilningsytor eller öppna linjen. Småvatten i odlingslandskapet är exempel på diken som gör att ämnena på olika sätt bryts ner, vattenmiljöer som omfattas av generellt biotopskydd. binds i sedimenten eller tas upp av vegetationen. Allt arbete eller åtgärder i vatten betraktas som vat- 3. Bibehålla den naturliga vattenbalansen. tenverksamhet. Det kan krävas en anmälan till läns- styrelsen, eller tillstånd i vissa fall, för att få bedriva Detta kan vi göra genom att se till att det renade vattenverksamhet dagvattnet återgår till och fyller på vattendragen och grundvattenmagasinen. Dagvatten Alla tre punkterna ovan underlättas om vi i plane- I naturen kan regn som faller antingen avdunsta, tas ringen av ett nytt område för bostäder eller verksam- upp av växter eller rinna längs med marken för att heter utgår ifrån de naturliga förutsättningarna för slutligen nå ett vattendrag. Regn kan också infiltre- att kunna hantera dagvatten. Det kan bland annat
68 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
innebära att passa in byggnader och vägar efter terrängen och dess naturliga höjd- och lågpunkter, jordarter och andra geotekniska egenskaper samt befintlig vegetation som kan ta upp, rena och för- dröja avrinning av dagvatten. Dagvattenhantering ingår i den tekniska försörjning- en av staden. Se karta över dagvattensituationen i kapitlet ”Teknisk försörjning”.
Referenser Länsstyrelsen i Stockholms län, 2002. Inventering av värdefulla grundområden i Uppsala, Stockholm och Södermanlands län. Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2009. Fiskrekry- tering och undervattensvegetation i grunda havsvikar i Södermanlands län 2004 –2008, rapport 2009:11 Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2012. Preliminär statusklassning av vattenförekomster i Nyköping. Arbetsmaterial maj 2009. Calluna, 2007. Inventering av vattenväxter i Nykö- pings fjärdar. Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1978-1994. Re- sultat från bäckinventeringar. Nyköpings kommunfullmäktige, 2012. Beslut om att bereda bildande av marint naturreservat (KF 2012- 06-12 § 144). Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2010. Övergödda havsvikar och kustnära sjöar inom Norra Östersjöns vattendistrikt Redovisning av regeringsuppdrag. Rapport 2009:5.
69 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta 10. Kulturmiljö
Nyköpings stad har en ca 800-årig historia. Arkeo- Viktiga kulturmiljöer logiska undersökningar de senaste åren visar att Kulturmiljö av riksintresse platsen hade en stor betydelse redan flera hundra år 1. Nyköpings stad tidigare. Det skyddade läget inne i havsviken, Nykö- pingsåns vattensystem, ett väl förgrenat vägnät, ett 2. Nyköpingsåns dalgång - Näs - rikt omland med skogar och jaktmarker, jordbruks- Tista-Täckhammar och betesmarker, fiskemöjligheter, malmtillgångar 3. Stora Kungsladugården - Lindbacke-Arnö och vattenkraft var goda och gav förutsättningar för en tidig stadsbildning. 3 a Kiladalen Ur dagens stadsbygd är det möjligt att utläsa hur Värdefull kulturmiljö av regionalt intresse stad och land samverkat, hur bygdens liv förändrats 4. Väderbrunn - Ullevi när vattnet dragit sig tillbaka, hur kulturlandskapet 5. Hagnesta – Svansta och dess bebyggelse utvecklats och hur stadsbe- byggelsen vuxit fram. Den fördjupade översiktspla- Värdefull kulturmiljö av lokalt intresse nen berör tre områden av riksintresse för kulturmiljö- 6. Bärbo kyrkomiljö - Näs - Tista vården: Nyköpingsåns dalgång, en del av Kiladalen, Stora Kungsladugården – Lindbacke – Arnö samt 7. Tå - Bönsta - Hovra Nyköpings stad. 8. Harg - Oxbacken En av Nyköpings mest intressanta kulturmiljöer är 9. Oppeby Lilla Kungsladugård med ursprung från Gustav Va- 10. Oppeby sas regeringstid. Lilla Kungsladugård har under 2004 analyserats och dokumenterats av Landskapshisto- 11. Bagartorp - Brunsta riska konsulten Stefan Höglin och Sigurd Ramqvist. I 12. Anderslund analysen beskrivs miljön enligt följande: 13. Hållet ”Tillsammans med Stora Kungsladugård och Vä- derbrunn utgör gården en sista rest av ett kungligt 14. Kvarteren Blåklinten och Brudslöjan landskap, i huvudsak av hertig Karl, som en del av 15. Hållet en kunglig slottsförvaltning. Området är därför intimt förknippat med Nyköpings stads historia och att tre 16. Hållet före detta kungsladugårdar fortfarande utgör agrara 17. Nytorgsområdet - Industristråket produktionsenheter, strax utanför en expansiv stads- 18. Rosenkällavägen - Fågelbovägen miljö, torde vara tämligen unikt, också i ett internatio- nellt sammanhang.” 19. Kungshagen I Nyköpings tätort finns inte bara kulturmiljöer av 20. Sjösa herrgård, Omlandet kring riksintresse, det finns också många kulturmiljöer Sjösa skola av regionalt och lokalt intresse som måste beaktas 21. Arnö gård - Flätna - Stora Kungsladugården vid planering. De kulturhistoriska värdena spelar en viktig roll i stadens framtida utveckling. Det råder 22. Rosenhill - Örstigsnäs idag brist på värderande kulturhistoriska invente- 23. Rosenhill - Örstigsnäs – Allhagen ringar av Nyköpings bebyggelse. Kommunen har mellan åren 1979 och 2001 låtit upprätta skrifter som tar upp dessa aspekter. De flesta är dock flera tiotal Referenser år gamla. När det gäller stadens centrala delar finns Fördjupad översiktsplan för Nyköping 2006 behov av ett mer uppdaterat material när ställning ska tas till förändringar av befintliga byggnader och stadsmiljöer.
7070 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta 11. Teknisk försörjning
Energi för 95 procent av de totala utsläppen. Som underlag till detta avsnitt om energi ligger En- Fjärrvärme ergiplan 2010-2020 för Nyköpings kommun. Vattenfall driver det biobränsleeldade kraftvärme- På senare år har användningen av olja till uppvärm- verket Idbäcken för produktion av fjärrvärme och el. ning kraftigt minskat i Nyköping. Istället sker upp- Bränslet som används kommer nästan uteslutande värmning med fjärrvärme och värmepumpar. El för från förnybara källor. Huvuddelen består av industri- uppvärmning återfinns främst i småhus. avfall och resten av skogsavfall. Transportsektorn genererar den största energian- Idbäcksverket försörjer närmare 95 procent av vändningen i Nyköping. Störst andel av fossil tillförd tätortens fastigheter med fjärrvärme. Över hälften av energi går till transportsektorn. Transporterna står kunderna är villaägare.
Total tillförd energi i Nyköping år 2008. Ur Energiplan 2010-2020 (kartläggning 2008)
Fjärrvärme
71 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Elnät Referenser: Det övergripande nätet för försörjning av Nyköping Energiplan Nyköpings kommun 2010-2020 utgörs av tre ledningar på 130 kV. Inmatningen sker Vattenfall sedan via tre stycken fördelningsstationer placerade på Öster, Väster samt Arnö. Idbäcksverket förser 25 000 hushåll med elektricitet.
Energianvändning (exkl. transporter) Nyköping år 2008. Ur Energiplan 2010-2020 (kartläggning 2008)
7272 72 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Bredband och IT Typ Antal I Nyköping levererar det kommunala bolaget Gästabudsstaden fibernät. Hushåll 5 188 Villor/Radhus 2 379 Här redovisas antal anslutningar till fibernätet i Nyköping (maj 2012). Lägenheter 2 639 Företag (adresser) 297 Referenser: www.nykoping.se Adresser möjliga för företag 3 139
IT, bredband och mobilmaster
73 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Vatten och avlopp Vatten Området för denna fördjupade översiktsplan försörjs Högåsens vattenverk drivs av Nyköpings- och Oxe- med dricksvatten från Högåsens vattenverk och lösunds vattenverksförbund (NOVF) som levererar avloppsvattnet behandlas vid Brandholmens renings- vatten till Nyköpings centralort, Skavsta, Bergsham- verk. mar, Svalsta, Enstaberga, Jönåker, Sjösa, Buskhyt- tan. Koppartorp, Nävekvarn och Oxelösund. Ledningsnätet i området består av ca 59 mil led- ningar och 41 pumpstationer. Planområdet innehåller Ungefär två tredjedelar av vattnet levereras till Nykö- skyddsområden för vattentäkt. ping och en tredjedel till Oxelösund. Kommunen antog i slutet av 1991 en vattenplan som Högåsens vattenverk levererar i snitt 15 000 m3/ fortfarande till stora delar är aktuell. Vattenfrågorna dygn. NOVF har vattendomar med uttagsrätter som behandlas även i kommunens miljöplan och en VA- bedöms täcka Nyköpings tillväxt i 50 år framåt. Ut- plan är under framtagande. redning pågår om lokalisering av ny reservvattentäkt.
Dagvattenledningar
Dricksvattenledningar
7474 74 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Spillvattenledningar
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000 Dricksvattenledningar: 215 000 m Dagvattenledningar: 160 000 m Spillvattenledningar: 214 000 m 0 Dricksvattenledningar Dagvattenledningar Spillvattenledningar Summa: 589 000 m
Nyköpings kommun vattenförbrukningsprognos samtliga verksamhetsområden Framtida vattenprognos enligt utbyggnadsplaner för år 2030 Högåsen Tyst- Stavsjö Edstorp/ Runtuna Ålberga Aspa Lästringe Totalt (Nyk. Kn) berga Råby inkl. Vrena
Antal anslutna 50 617 732 292 251 205 255 92 132 52 586 Årsförbrukning (m3/år) Distribuerat dricksvatten 4 536 646 108 718 35 396 20 142 13 377 8 902 8 417 8 031 4 735 978 Debiterat dricksvatten 3 950 300 Förluster 586 346 Medeldygn Distribuerat dricksvatten (m3/d) 12 429 298 97 45 37 24 23 22 Debiterat dricksvatten (m3/d) 10 823 Förluster (m3/d) 1 606 Medeldygn- medeltim (l/s) 144 Medeldygn- maxtim (l/s) 252 Maxdygn Distribuerat dricksvatten (m3/d) 18 644 Debiterat dricksvatten (m3/d) 16 234 Förluster (m3/d) 2 410 Medeldygn- medeltim (l/s) 216 Medeldygn- maxtim (l/s) 378 Max dygnfaktor, från P83 1,50 Max timfaktor, från P83 1,75
Kapacitet vid ökning 10 000 personer
75 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Generellt minskar vattenförbrukningen. Normalt Kapacitetsmässigt klarar spillvattennätet i Nyköping beräknas 150 l/person och dygn. nuvarande förbrukning. Brandholmens reningsverk kommer att bli överbelastat vid planerad utbyggnad. Med planerad utbyggnad av bostäder och industri beräknas en vattenförbrukning på 200 l/personer. Kapacitetsmässigt klarar vattenledningsnätet i Nykö- ping nuvarande förbrukning. Dagens befintliga vattenledningsnät klarar av att leverera en förbrukningsökning på 37 procent som de framtida exploateringarna innebär.
Avlopp Brandholmens avloppsreningsverk är byggt i början av 1960-talet och betjänar centralorten samt Skavsta, Bergshammar, Svalsta, Enstaberga, Jönåker och Sjösa. Det pågår renovering och utbyggnad av Brand- holmens reningsverk i tre etapper varav en är utförd, och övriga två planeras under perioden 2012-2015.
Högåsens vattenverk
7676 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Dagvatten definition, problem och hantering enligt kommunens Hantering av dagvatten ingår i den tekniska försörj- dagvattenpolicy har tidigare beskrivits under kapitlet ningen av staden och är en del av det kommunala blåstruktur. verksamhetsområdet för allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Nybyggnation För att få en hållbar va-anläggning ur ekonomisk, Inom tätortens verksamhetsområde är Nyköping drift-och underhåll- och kvalitetsmässig synpunkt är vatten därmed ansvarig för avledning och rening av det viktigt att ny bebyggelse ansluts till redan befint- dagvatten med tillhörande anläggningar. Utanför lig bebyggelse och teknisk infrastruktur. verksamhetsområdet är det däremot respektive markägare som ansvarar för att ta hand om sitt En va-utredning ska alltid göras innan planerad dagvatten. utbyggnad för varje detaljplan. Se kartan ”Dagvatten” som visar förutsättningar för Referenser: dagvattenhantering i nuläget. Dagvattens uppkomst, Sweco:s rapporter, VA-plan Nyköping Vatten
77 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Renhållning Renhållningen arbetar med fyra inriktningsmål för att Som underlag till detta avsnitt om renhållning ligger främja en hållbar utveckling inom avfallshanteringen: gällande Renhållningsordning och Nulägesbeskriv- 1. Minskad avfallsmängd och ökad återvinning ningen i förslag till Renhållnings-ordning för Ny- köpings och Oxelösunds kommuner. Kommunerna 2. Minskad miljöbelastning samarbetar mer och mer när det gäller renhållnings- 3. Ökad återvinning frågor och äger avfallsanläggningen vid Björshult 4. Människan i fokus gemensamt.
Mängder och behandlingsform för det insamlade avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Material- Biologisk Förbränning Deponering Totalt återvinning återvinning Kärl- och säckavfall 1 990 11 990 13 980
Grovavfall 1 370 4 990 2230 8 590
Trädgårdsavfall 2 100 1 770 3 870
Latrinavfall 16 16
Slam - -
Farligt avfall totalt varav: 381 5 386
- impregnerat trä 260 260
- asbest 5 5
- riskavfall -
- småkemikalier 121 121
Summa, ca 1 370 4 110 19 130 2 230 26 840
Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar
Avfall som omfattas av producentansvar Kärl och säckavfall Producentansvaret innebär att tillverkaren har Samlas upp i två separata* kärl: brunt kärl för ansvar för att produkten och emballaget samlas in matavfall i papperspåse och ett traditionellt kärl för och återvinns samt att konsumenten är skyldig att brännbart restavfall. Dessa omlastas på Björshults källsortera och lämna tillbaka förbrukade varor och avfallsanläggning och transporteras vidare till Tek- förpackningar. niska verken i Linköping, där de används för rötning och produktion av biogas samt förbränns för utvin- Tidningspapper och förpackningar ning av fjärrvärme och el. En mindre mängd matav- Samlas i huvudsak in genom återvinningsstationer fall körs till Nynäs gård för rötning av Öknaskolans eller hushållsnära insamling. De återvinns i huvudsak naturbruksgymnasium genom materialåtervinning eller förbränning med energiutvinning.
7878 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Grovavfall Övrigt avfall Lämnas i huvudsak vi återvinningscentraler vid Verksamheter måste själva se till att det avfall som Björshults avfallsanläggning och vid Lennings väg. inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar kan Grovavfallet hämtas även vid fastighetsnära insam- transporteras och behandlas på ett miljöriktigt sätt. ling och mobila system med containrar på strategis- ka platser vid särskilda tidpunkter. Sorterat material transporteras vidare till mottagare av olika återvin- ningsmaterial. Deponirest deponeras på Björshults avfallsanläggning. Trädgårdsavfall mellanlagras mestadels på s k ristippar, vareter de flisas och transporteras till Idbäcksverket för förbränning.
Latrinavfall Antal ton insamlat avfall som Transporteras till reningsverk. omfattas av producentansvar, 2010
Slam Mängd Från ca 4000 enskilda avloppsanläggningar och Förpackningar och tidningar totalt, 7 335 verksamheters fettavskiljare transporteras till Brand- varav: holmens reningsverk där det rötas och bl a används för uppvärmning av verksamhetens lokaler. Tidningspapper 3 114
Farligt avfall Well- och kartongförpackningar 2 006 Körs till externa mottagare. Plastförpackningar 5 23
Däck Metallförpackningar 151 Samlas in via återförsäljare eller återvinningscen- Glasförpackningar 1 298 tralena. Antingen omhändertas de genom att energi utvinns vid förbränning eller genom materialåtervin- Däck 142 ning. Batterier totalt, varav: 50,5
Batterier Småbatterier 15 Samlas in av kommunen på ett flertal ställen, på uppdrag av El-kretsen. De återvinns genom materia- Blybatterier tyngre än 3 kg 35,5 låtervinning eller energiåtervinning. Blyet i blybatte- Bilar - rier säljs vidare som råvara till blybatteritillverkare. Elektriska och elektroniska produkter, 884 Bilar varav: För Bilar som skrotas återanvänds oftast delarna Kyl/frys 218 eller materialåtervinns och en liten del förbränns. Vitvaror 157 Avfall Avfall från elektriska och elektroniska produkter Raka lysrör - samlas i huvudsak in via återvinningscentralerna. Det Lågenergilampor 9,3 mesta materialåtervinns. Glödlampor 3,0 Läkemedel Diverse elektronik 497 Lämnas till apotek. Summa 8 169
79 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Insamlade mängder hushållsavfall i Nyköping och Oxelösund 2010 jämfört med nationella genomsnitt, kg/invånare. Källa: Avfall Sverige Insamlad mängd Insamlad mängd Anmärkning Nyköping/ Oxelösund nationellt Brännbart kärl- och säckavfall 190 206
Matavfall 32 23 Kärl- och säckavfall
Grovavfall 170 161 Inklusive återvunnet
Tidningar 53 42
Pappersförpackningar 32 12
Metallförpackningar 2,4 1,7 381
Glasförpackningar 21 19 260
Plastförpackningar 8,3 4,4 Exkl. impregnerat Farligt avfall 1,9 2,4 trä och asbest Småbatterier 0,24 0,3
Elavfall 14 15 Inklusive vitvaror
Återvinningsstationer inom planområdet.
80 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta 12. Geologi
Berggrunden inom planområdet består till största dock skett utmed bland annat farleden. delen av medelkorniga, homogena, röda gnejsgra- Landhöjningen är idag omkring 0,4 meter per 100 år. niter. I västra delen finns ett större område längs Detta är utan hänsyn tagen till förmodad höjning av med Kiladalen som har en kraftig jordtäckning vilket havsnivån till följd av ett förändrat klimat. medför att bergrundens beskaffenhet bitvis är dåligt känd. I Nyköpings kommun finns tre större malmfält med Grundläggningsförhållanden förekomst av främst järn- och sulfidmalm. Spåren av Det är väl känt att områden kring Stadsfjärden och äldre tiders bergsbruk är fortfarande är väl synliga Kilaån har betydande leravlagringar vilket ofta inne- inom Maribergsfälten som berör FÖP-området. bär sättningsproblem i samband med byggnation då Jordarterna har bildats i samband med den senaste pålning ofta blir nödvändig. landisens avsmältning. Jordtäckets mäktighet inom Kring Nyköpingsån finns områden med stabilitets- FÖP-området är överlag måttligt. Undantaget är om- problem där det också föreligger skredrisk. Flera av rådet mellan Nyköping och Stigtomta och i Kilaåns dessa områden har dock åtgärdats. dalgång där jordmäktigheter på 20 meter eller mer Om prognoserna för framtida klimatförändringar förekommer. uppfylls bör man beakta att vattnets kretslopp kom- Morän förkommer fläckvis främst i anslutning till mer öka i hastighet. Detta innebär att kraftigare högre liggande områden med berg i dagen, d v s, nederbörd och större vattenmängder måste beaktas med tunt eller inget jordtäcke. Moränen i Nyköping vid riskbedömningar för skred och errosion. domineras av sand och silt. Isälvsavlagringar domineras av grus, sand och silt. Observera att Kommunens nuvarande skredkarte- Sådana avlagringar är ofta betydelsefulla för såväl ring av den anledningen kan vara missvisande då grundvattenförsörjning som naturgrus. denna är äldre än de prognoser som nu skall beak- tas vid riskbedömning. Finsediment, som glaciala och postglaciala leror, förekommer i de lägre delarna av terrängen som dal- I kartan redovisas en klassning för geotekniska gångar, svackor och uppgrundande havsvikar. Inom förutsättningarna vid byggnation. De tre klasserna är FÖP-området utgörs finsedimenten huvudsakligen goda, mindre goda respektive dåliga. Vid dåliga för- av både varvig silt eller lera. Utfyllda områden är utsättningar krävs åtgärder som exempelvis pålning belägna i Spelhagen och Kungshagen, i anslutning för att byggnation ska kunna genomföras. till Stadsfjärden. Inom vissa områden finns förorenade massor och I Stads-, Mellan- och Sjösafjärden förekommer sediment, se kapitlet Miljö, hälsa och säkerhet. finsediment med postglaciala leror. De är i sin tur överlagrade av mer sentida sediment som förts ut via de stora åarna eller som har deponerats i samband med muddring. Från Skanssundet och utåt Örstigsnäs och Strandstuviken förekommer mer siltiga och sandiga sediment. Topografi och batymetri FÖP-området har en varierande topo- grafi med dalgångar och berg. Områden närmast Stadsfjärden ligger generellt lågt, bara några meter över havsnivån. Stads-, Mellan- och Sjösafjärden är relativt grunda med ett maxdjup på ca 3 meter. Återkommande muddringar har Skredrisk
81 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta 13. Miljö, hälsa och säkerhet
Miljö- hälso och säkerhetsfaktorer ska belysas tidigt ningsverk, lantbruk, täkter, deponier och verkstäder. i frågor som rör samhällsplanering. Dessa kan orsaka störningar som till exempel buller, Detta beskriver situationen i Nyköping samt vilka vibrationer och lukt. frågor som i dagsläget är mest aktuella att lösa. Luftföroreningar Störande verksamheter För luftkvaliteten utomhus finns nationella miljökva- Exempel på störande verksamheter är industrier, re- litetsnormer för bland annat kvävedioxid, svaveldi-
Buller, farligt gods och annan miljöstörande verksamhet
Radon
8282 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Översvämning och havsnivåhöjning
oxid och partiklar. De luftföroreningar som finns i eventuell förekomst av radon. Nyköpings kommun har bland annat bildats utanför Inom stora delar av kommunen finns risk för mark- landets gränser men även lokala källor som trafik radon. och småskalig vedeldning påverkar luftkvaliteten. Vedeldning innebär även utsläpp av flera hälsoskad- Transport av farligt gods liga ämnen. I Nyköping är följande vägar utpekade som farligt godsled: E4, Rv 52-53, Del av Lv 219 samt 223. Därtill För närvarande finns inga platser lokaliserade där är Hamnvägen och i dess förlängning, Lennings väg, luftföroreningar överskrider gällande riktvärden. transportled för farligt gods i staden. Farligt gods får Mätningar under 2009 av kvävedioxid samt PM10 på också transporteras på de järnvägar som går genom Repslagaregatan i Nyköpings kommun visade på staden. godkända nivåer. Skred och översvämning Magnetfält I Nyköping återfinns flera platser med risk för skred Rekommendationer angående magnetfält vid och översvämningar. samhällsplanering och byggande finns framtaget av Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket Utifrån aspekten klimatpåverkan bedöms sannolik- och Boverket. heten för ett höjt medelvattenstånd inom 50 – 100 år var stor. Medelvattenståndet beräknas öka med + Markradon 0.55 m utifrån dagens medelvattenstånd. Övergripande markradonförhållanden för Nyköping För Nyköpings del så kommer detta innebära att finns karterade. Uppgifter om risk för markradonfö- rekomst finns att tillgå hos Nyköpings kommun. översvämningsområdena utökas längre in på land och till en höjd av1.65 m ovanför nuvarande medel- Uppgifterna finns redovisade på kommunens mar- vattenstånd. Områdena som berörs återfinns på flera kradonkarta (radonriskkarta) från 1989. På kartan platser längs med Stadsfjärden och kusten. redovisas hög-, normal- och lågrisk områden för
8383 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Höga flöden de krav som kommer till uttryck i plan- och byggla- Höga flöden av vatten uppstår då flera olika händel- gen och Miljöbalken. (”X”)= objektet finns geogra- ser sammanfaller. Händelser som påverkar är snö- fiskt markerat på kartbilaga. smältning, klimatpåverkan i form av mer nederbörd, väderlek samt ebb och flod på östersjön. Beredskapsplanering och krishanteringsförmåga Längs Östersjökusten bedöms 2.2 meter över gäl- Enligt kommunens beslut i samråd med Länsstyrel- lande normalvattenstånd vara en inriktningshöjd för sen är området kring Skavsta flygplats skyddsom- höga flöden. råde. Vid framräkning av höjden har aspekterna av fram- Räddningstjänstens insatsförmåga ska beaktas vid tida höjning av medelvattenståndet samt landhöjning lokalisering av bostäder och verksamheter. I vissa fall medräknats. kan särskilda åtgärder behöva vidtas för att minska skador på liv, hälsa och miljö samt för att hantera Djurhållning utrymning, brandvattenförsörjning och tillgänglighet. Stora djurgårdar kan störa boende genom lukt, ljud från ventilationsanläggningar, flugor samt spridning Förorenad mark av allergener. Markområde med jordbundna föroreningar som Boverket har utarbetat en vägledning för planering överstiger miljökvalitetsnorm eller på annat sätt är för och invid djurhållning. Vägledningen har tagit utsatt för förorening är att betrakta som förorenad hänsyn till att domstolarna i allt mindre utsträckning mark. Innan markarbeten påbörjas ska den som låter tar hänsyn till riktlinjer från centrala myndigheter om utföra arbetet ta reda på hur marken har använts fasta skyddsavstånd mellan djurhållning och känsli- tidigare. Finns anledning att misstänka föroreningar ga miljöer. Domstolarna gör oftare bedömningar mot ska provtagning göras. bakgrund i faktiska förhållanden i närområdet och
Förorenade områden
8484 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Länsstyrelsen och kommunens miljöenhet kan i områden som genom läckage indirekt kan ha nega- lämna närmare upplysningar om vilka platser som tiv föroreningspåverkan på närliggande områden. kan vara eller misstänks vara utsatta för markförore- Inom planområdet finns flera större områden som ningar. är påverkade av föroreningar. Bland annat finns två Föroreningar i mark, vatten och nedlagda gasverk, vid Slottsvakten och i Kungsha- gen, samt gammal bruksmiljö längs Nyköpingsån. sediment samt byggnader Deponering av hushållssopor samt industri- och Inom planområdet har olika typer av verksamhet byggavfall har främst skett i Spelhagen och Kungs- pågått i många hundra år. Verksamheterna har hagen. Föroreningar finns även i sedimenten i gett upphov till föroreningar som kan finnas i mark, Stadsfjärden. grundvatten, ytvatten, sediment samt i byggnader och anläggningar. Många av de förorenade område- na har identifierats, men detta är ett ständigt pågå- ende arbete där nya förorenade områden upptäcks kontinuerligt. I samband med exploatering av fastigheter upptäcks ofta förorenade områden. Samhällsplaneringen har en viktig uppgift att ta hänsyn till markens tidigare användning, för att spridning av föroreningar till miljö och exponering av föroreningar till människor ska kunna undvikas. Åtgärder för att minska risker för människor och miljö kan bli aktuella både för be- fintlig markanvändning samt vid nyexploatering eller
Verksamhetsområden och skyddsområden för vattentäkter.
8585 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta 14. Kultur, folkhälsa och rekreation
När staden växer är det viktigt att utbudet av kultur Biostaden är en nyöppnad biograf med fem bio- och rekreationsmöjligheter utvecklas för att bevara salonger varav en har Sveriges största bioduk. I attraktionskraften och uppnå en hållbar livsmiljö. I biografens lokaler finns även café och restaurang detta kapitel redovisas nuläget. planeras att öppna längre fram. Dolby digital 5.1, digital filmvisning och möjlighet att visa 3d-film finns Kultur i samtliga fem biografsalonger. I Nyköpings stad finns av tradition ett rikt utbud av Södermanlands museum har numera koncentrerat kulturaktiviteter. Kommunen vill uppmuntra och stöd- sin publika verksamhet till Kungstornet på Nykö- ja den lokala skaparkraften som är en förutsättning pingshus. Här finns två påkostade och moderna ut- för kulturutbudet. Eldsjälarna finns i de föreningar ställningar som fokuserar på medeltiden respektive som förser invånare och besökare med uppskattade renässansen. Sommartid anordnar muséet guidade kulturarrangemang under hela året. rundvandringar i centrala Nyköping med olika histo- Culturum är ett naturligt centrum för det lokala riska teman. På borggården spelas sommartid den kulturlivet och då speciellt under den mörkare delen mycket populära musikalen Nyköpings gästabud. av året. Här finns bibliotek med utrymme för konst- Övriga muséer i och utanför Nyköping är bilmuséet utställningar och en stor konsertsal. På Culturum är på Sunlight, F11 Museum på Skavsta, Gripes Modell- det nästan alltid något på gång. teatermuseum samt Kärrboda gårdsmuseum. Nyköpings teater erbjuder årligen ett antal föreställ- Kulturarv finns att bese i form av hällristningar, ningar från Riksteatern samt direktsänd opera från runstenar och en kastal. Nyköpings två medeltida Metropolitan i New York. En stor del av de kulturella kyrkor, Nicolaikyrkan och Alla Helgonakyrkan är aktiviteterna utövas i de privata ateljéer, konstgal- också väl värda ett besök. lerier och mindre samlingslokaler som finns i staden. Bryggeriområdet har utvecklats till ett centrum Historien längs ån är en utställning med informativa för konstnärer och hantverkare med en välbesökt skyltar uppsatta på röda stolpar med vimplar av plåt utställningsverksamhet. på 35 platser i Nyköping. Här berättas historien om
Rekreationsmöjligheter
86 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Folkhälsa per stadsdel (Källa: Kommunprofilen 2012. Siffra inom parentes visar placering 2010)
Stadsdel Välfärdsindex Stadsdel Välfärdsindex
1 Ängstugan/Tjuvholmen (7) 234 14 Spelhagen (9) 151
2 Malmbryggshagen (1) 232 15 Högbrunn/Gumsbacken (16) 138
3 Örstig (13) 227 16 Oppeby (19) 137
4 Hagalund (6) 222 17 Fågelbo/Kungshagen (17) 126
5 Bryngelstorp/Labro (2) 214 18 Väster (18) 126
6 Brandholmen (4) 202 19 Rosenkälla (15) 124
7 Oxbacken (3) 200 20 Harg (21) 113
8 Krikonbacken (5) 198 21 Öster (20) 113
9 Kuggnäs (11) 188 22 Isaksdal (22) 77
10 Östra Villastaden (10) 179 23 Herrhagen (25) 75
11 Ekensberg/Påljungshage (8) 178 24 Stenkulla (23) 75
12 Långsätter (14) 173 25 Oppeby Gård (26) 69
13 Hållet/Blommenhov (12) 164 26 Brandkärr (24) 33
människorna, makten, energin och ekonomin - allt högst upp i listan har god folkhälsa medan de stads- det som har format residensstaden. delar som hamnar längst ner behöver insatser för att förbättra folkhälsoläget. Siffran inom parentes är Folkhälsa placeringen i den förra rankingen. Folkhälsoforskningen visar att en individs sociala Det finns ett tydligt samband i listan som visar att position starkt påverkar sannolikheten för ohälsa. villaområden generellt sett har god folkhälsa medan Genom att väga ihop samtliga faktorer som skapar flerbostadshusområden har problem med folkhälsan. utsatthet och ger en låg social position får man Detta stämmer mycket väl överens med teorin om en samlad bild av folkhälsoläget i de olika kom- att låg social position är den riskfaktor som betyder mundelarna. Faktorerna är andel förvärvsarbetande, mest för hälsan. De som har så pass god ekonomi utländsk bakgrund, disponibel inkomst, ekonomiskt att de har råd med ett eget hus är ofta friska medan bistånd, utbildningsnivå, arbetslöshet, ohälsotal och de som har dålig ekonomi och är sjuka får hålla till sjukpenningdagar. I tabellen nedan har en sådan godo med hyresbostäder. Det finns dock undantag sammanvägning gjorts där varje faktor tillmätts exakt från ovan nämnda regel. Stadsdelen Harg domine- lika stor vikt. För varje faktor har stadsdelarna rang- ras av småhusbebyggelse men har ändå problem ordnats. Den stadsdel som kommit högst upp har med folkhälsan. Stadsdelarna Brandholmen och fått 26 poäng eftersom det finns 26 stadsdelar och Spelhagen är de stadsdelar med betydande bestånd sedan har den stadsdel som kom tvåa fått 25 poäng av flerbostadshus som uppvisar det mest positiva och så vidare så att den stadsdel som kom sist folkhälsoläget. På det hela taget är det mycket stora fick 1 poäng Sedan har de enskilda stadsdelarnas skillnader mellan de olika stadsdelarna vad gäller poäng för varje faktor summerats. Denna summering folkhälsan. benämns välfärdsindex och ligger till grund för den inbördes placeringen. De stadsdelar som hamnar Det kan vara värt att titta lite närmare på de stads-
87 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
delar som har den sämsta folkhälsan. Oppeby kustnära läge med närhet till skärgården erbjuder Gård ligger medelbra till vad gäller integration och många fina stränder och klippor för bad i Östersjön. ungdomars missbruk av alkohol, tobak och narkotika Det finns också ett stort antal insjöar med sötvatten men övriga faktorer är mindre bra. I Herrhagen har i fin natur. invånarna en relativt hög disponibel inkomst men Nyköping har en vacker skärgård som sträcker sig i övrigt är värdena otillfredsställande. Brandkärr ända från Bråviken nere i söder upp mot Trosa i har undermåliga värden på samtliga faktorer utom norr. Här finns en mängd möjligheter att ta sig ut i ungdomars missbruk av alkohol, tobak och narkotika skärgården med båt, kanot eller kajak. Har du inte som inte är så utbrett och barnens situation som är tillgång till egen båt eller kanot finns flera uthyr- medelbra. Stenkulla har bristfälliga värden på samt- ningsföretag som också kan ge förslag på turer i liga faktorer utom ungdomars missbruk av alkohol, skärgården. Sommartid erbjuds båtturer till Trosa, tobak och narkotika som tvärtom är bland de lägsta Valdemarsvik och Stockholm. Dessutom kör Läns- i hela kommunen. Isaksdal uppvisar genomgående trafiken beställningstrafik ut till öarna Sävö, Ringsö, mindre bra värden på samtliga faktorer med undan- Långö och Hartsö. tag för ungdomars missbruk av alkohol, tobak och narkotika där värdena är bra samt barnens situation I Nyköping finns goda möjligheter för dig som gil- och valdeltagandet där värdena är medelbra. lar att cykla. Genom staden passerar en del större cykelleder och på flera ställen i staden kan du hyra Rekreation cykel. Det finns även goda möjligheter att upptäcka Inom kommunen finns stora möjligheter till ett rikt Nyköpings omgivningar till fots. Sörmlandsleden liv avseende både rekreation och friluftsliv. Speciellt tar dig genom skog och mark och slingrar sig fram friluftslivet har goda förutsättningar. Kommunen har genom Nyköping och i omgivningarna. Gå på dags- under en lång tid medverkat till att iordningställa tur, flerdagarstur eller en rundslinga på två timmar. leder, vindskydd, eldplatser och skidspår. Vandrings¬möjligheter finns även i de många natur- reservaten som exempelvis Hållet och Labro ängar. I Nyköping finns en utmärkt tillgång till goda idrotts- anläggningar. Rosvalla Nyköping Eventcenter är ett Referenser naturligt centrum för idrotten. Här finns multihall, Kommunprofil 2012, Nyköpings kommun två ishallar, bowlinghall samt lokaler för skytte, judo, fäktning med mera. Vid Rosvalla finns vidare friidrottsstadion, basebollplan och ett flertal fotbolls- planer. I centrala Nyköping finns sporthall, fotbollsstadion, ett flertal gym, fotbollsplaner, minigolfbanor, kanot- slalombana, m.m. Hjortensbergsbadet erbjuder såväl simhall som utomhusbad samt gym. Utanför staden finns motorbana, tre golfbanor, slalombacke och flera ridklubbar med ridstall och ridhus. De allmänna rekreationsanläggningarna kan också nyttjas av dagsbesökare och turister. Även föreningslivet är mycket rikt i kommunen. Möjligheterna till rika natur- och kulturupplevelser är utmärkande för kommunen. Det finns goda möj- ligheter till fiske. I Nyköpingsån finns lax och öring och i Östersjön finns abborre, gädda och havsöring. Fiskeguidning erbjuds för såväl turister som bofasta. Runt Nyköping finns många fina badplatser. Vårt
88 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
89 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta Ordlista
Avloppsvatten Ekosystemtjänst Avloppsvatten är ett gemensamt namn och Gratis nyttor som ekosystemet producerar naturligt samlingsbegrepp på dagvatten, dränvatten, spill och som är en förutsättning för människans existens vatten och kylvatten. och välbefinnande. Till exempel trädens upptag av koldioxid och produktion av syre och bins pollinering Biotop av fruktträd. Livsmiljö (bio=liv, topos=plats) naturligt avgränsad efter dess specifika egenskaper när det gäller bland Friluftsliv annat lokalklimat, vattentillgång, pH-värde samt Vistelse och fysisk aktivitet utomhus och med natur- förekommande växter och djur. Exempel på olika kontakt, utan krav på prestation eller tävling. biotoptyper är insjö, mosse, barrskog, äng. FÖP Biologisk mångfald Förkortning för fördjupad översiktsplan, som Variationsrikedom bland levande organismer inom kommunen tar fram enligt Plan- och bygglagen. ett område. I begreppet ingår såväl variationsrike domen på genetisk nivå (individer eller population Förbindelsestråk inom samma art), på artnivå (olika arter) som på Länkar som binder samman gröna kilar. Stråket kan landskapsnivå (olika livsmiljöer). att fungera som promenadväg för människor och/ eller som spridningsväg för växter och djur. Blåstruktur Utgörs av allt naturligt förekommande vatten, det vill Grön kil säga, grundvatten, sjöar, vattendrag och hav. Ett sammanhängande större grönområde som sträcker sig in mot Nyköpings tätort från den om- Dagvatten givande landsbygden. Identifierade och avgränsade Regn- och smältvatten som rinner av från till av kommunen utifrån en blandning av natur-, kultur- exempel hustak, gator, parker och gårdar. och rekreationsvärden. I de gröna kilarna ingår hela eller delar av värdekärnor i grönstrukturen. Ekologiskt Särskilt Känsligt Område (ESKO) Grönområde Mark- och vattenområde som är särskilt känsligt från Mark där växt- och djurliv är möjligt, som inte är ekologisk synpunkt. Ska enligt Miljöbalkens hus- bebyggd eller belagd, exempelvis skogar, stränder, hållsbestämmelser skyddas mot åtgärder som kan parker, gräsremsor längst vägkanter och alléer. skada naturmiljön så långt som möjligt. Grönstruktur Ekosystem De samlade stora och små grönområden, som inte Ett avgränsat område av naturen som i sig utgörs av är bebyggda eller belagda, oberoende av vem som en helhet med både levande (exempelvis växter och äger eller förvaltar marken samt där växt- och djurliv djur) som icke-levande (exempelvis berg och jord) är möjligt. delar. Beroende på skalan och syftet kan till exempel Hållbar utveckling en liten damm betraktas som ett eget ekosystem. ”En utveckling som tillgodoser dagens behov utan I en större skala kan Nyköpings tätort betraktas att äventyra kommande generationers möjligheter som ett ekosystem, där människan utgör en del av att tillgodose sina behov” helheten. Enligt FN-rapporten ’Vår gemensamma framtid (1987), även kallad Brundtlandrapporten.
90 Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta
Kompensationsprincipen Riksintresse Utgår från att alla fysiska förändringar påverkar I 3 och 4 kapitlet av miljöbalken (MB) anges vilka miljön och att den som orsakar negativ påverkan ska områden i landet som är av betydelse på nationell kompensera för detta. nivå för exempelvis friluftsliv, naturvården eller kul- Ledningsnät turmiljövården. Samlingsnamn för vatten-, spill- och/eller dag Enligt 3 kap 6 § MB ska de nämnda områdena av vattenledningar. riksintresse så långt som möjligt skyddas mot åtgär- LOD der som påtagligt kan skada natureller kulturmiljön. Lokalt omhändertagande av dagvatten genom till RV exempel infiltration, magasin eller våtmarker. Förkortning för riksväg MB Skolskog Miljöbalken (1998:808) trädde i kraft 1999 och inne- Ett avgränsat område som används av skolan för håller lagstiftning som rör miljö- och naturvården, lektioner och utevistelser. exempelvis naturreservat, strandskydd och miljöfarlig Spillvatten verksamhet. Förorenat vatten från hushåll, industrier med flera. Natura 2000 VA Ett sammanhängande nätverk av värdefulla natur- Vanlig förkortning av Vatten och avlopp. områden som regleras genom habitat- respektive fågeldirektivet enligt EU:s regelverk och enligt 7 kap VA-lagen 27 § MB. Natura 2000 är områden av riksintresse. Reglerar kommunernas ansvar för vatten och avlopp. Naturreservat Vattentäkt Område som är skyddat enligt 7 kapitlet Miljöbalken Grundvattenmagasin, sjö eller vattendrag där vatten med särskilda föreskrifter som reglerar markanvänd- verket hämtar sitt råvatten. ningen och vad allmänheten får göra. Både länssty- Verksamhetsområde relsen och kommunen kan bilda naturreservat. Det geografiska område inom vilket en eller flera Nyckelbiotop vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en Ett värdefullt skogsområde som har inventerats och allmän VA-anläggning värderats som betydelsefullt av Skogsstyrelsen. Vär- Värdekärna deringen utgår från biotopens struktur, artinnehåll, Ett grönområde i grönstrukturen som är av särskilt historik och fysiska miljö. Där finns eller kan förvän- värde för växter och djur. Värdekärnan bör vara så tas finnas hotade och missgynnade (rödlistade) arter. pass stor att det kan behålla sin artrikedom även i Närströvområde ett längre perspektiv. Grönområde i och kring Nyköpings tätort med ÖP betydelse för friluftslivet och naturvården. I huvudsak Förkortning för översiktsplan, som kommunen tar mindre områden som skogar och hagmarker, som fram enligt Plan- och bygglagen. har undersökts och värderats utifrån Park Grönområde i form av en större anlagd trädgård, centralt eller nära staden, som kräver parkskötsel och har sittplatser, belysning eller dylikt.
91