MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Förortskommuner, Pendlings- kommuner och minskat i Glesbygdskommuner och mindre kommuner. I Stock- holms län var befolkningstätheten utanför tätort 15 invånare per km2 medan det i Norrbottens län var 1 invånare per km2. Marianne Eriksson, SCB, tfn 08-506 947 36, [email protected] Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1403-8978 Serie MI Miljövård. Utkom den 30 november 2006. URN:NBN:SE:SCB-2006-MI38SM0601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB. SCB 2 MI 38 SM 0101 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Bakgrund om urbaniseringen i ett längre tidsperspektiv 3 Antalet tätorter 4 Folkmängd i tätorter 7 Befolkning utanför tätorter 12 Tätorternas areal och befolkningstäthet 15 Tabeller 17 1 Tätorternas areal, folkmängd och invånare per km2 2000 och 2005 samt förändringar i areal och folkmängd 17 2 Befolkning i tätort och utanför tätort per kommun 2000 och 2005 56 3 Tätorter 2005 som delas av kommungräns 63 Fakta om statistiken 67 Detta omfattar statistiken 67 Tätortsdefinitionen 67 Tätortsdefinition och jämförbarhet 67 Tätortsstatistik och tätortsavgränsningar från 1900, en översikt 68 Så görs statistiken 70 Statistikens tillförlitlighet 71 Bra att veta 71 Tätortsnamn 71 Digitala gränser för tätorter 71 Kommungruppsindelning enligt Svenska Kommunförbundet 71 Annan statistik 72 In English 73 Summary 73 List of tables 73 List of terms 74 SCB 3 MI 38 SM 0101 Statistiken med kommentarer Bakgrund om urbaniseringen i ett längre tidsperspektiv I början av 1800-talet var Sverige fortfarande i allt väsentligt ett jordbruksland. Andelen invånare som bodde i städerna utgjorde bara 7 procent. Denna andel ökade snabbt efter år 1860 tills den 1970 var över 80 procent. Den följande 10- årsperioden ökade tätortsandelen långsammare för att under 1980 och 1990-talet endast öka med ett par tiondels procent. Tätortsbegreppet förklaras närmare under Fakta om statistiken. Tabell A Folkmängd fördelad på tätort och glesbygd 1800-2005 År Folkmängd Därav i procent Gles- (miljoner) Tätort bygd 1800 2,35 7,4 92,6 1820 2,58 11,2 88,8 1840 3,14 13,4 86,6 1860 3,86 13,7 86,3 1880 4,57 19,5 80,5 1900 5,14 31,5 68,5 1920 5,90 45,2 54,8 1930 6,14 48,5 51,5 1940 6,37 56,2 43,8 1950 7,04 66,2 33,8 1960 7,50 72,8 27,2 1970 8,08 81,4 18,6 1980 8,32 83,1 16,9 1990 8,59 83,4 16,6 1995 8,84 83,9 16,1 2000 8,88 84,0 16,0 2005 9,05 84,4 15,6 Diagram 1 Folkmängd i tätorter och glesbygd Miljoner invånare 9 8 Tätorter 7 6 5 4 3 2 1 Utanför tätort 0 1800 1840 1880 1920 1960 2000 SCB 4 MI 38 SM 0101 Städer (tätorter med över 10 000 invånare) i ett långt perspektiv I gruppen tätorter ingår både de största städerna och små orter med strax över 200 invånare. Vid jämförelser med andra länder och vid studier av urbanise- ringens historia kan det låga kriteriet för att klassificera en ort som urban i Sve- rige medföra att analyserna blir missvisande. I de flesta andra länder sätts ofta gränsen för städer och andra urbana orter betydligt högre, ofta vid 2 000 invåna- re och ibland så högt som vid 10 000 invånare. D svenska tätorterna med mer än 10 000invånare består till största delen av orter som tidigare varit städer (stads- begreppet försvann år 1971 i Sverige). Dessa tätorters andel av totalbefolkning- en steg snabbt under slutet av 1800-talet och fram till 1970, på grund av att de större städernas befolkning ökade. Efter 1970 har antalet tätorter med över 10 000 invånare varit nästan konstant och deras andel av rikets hela folkmängd uppgår år 2005 till 58 procent. Tabell B Antal tätorter med över 10 000 invånare och deras andel av totalbefolk- ningen år 1800-2005 1) 1) År 1800 1) 1850 1870 1) 1890 1) 1910 1930 1950 1970 1990 1995 2000 2005 Antal 3 5 9 19 26 43 65 107 110 109 108 113 Andel, % 4,2 4,7 7,3 13,8 19,6 30,9 40,3 56,7 55,1 55,8 56,6 57,6 1) Avser städer med över 10 000 invånare för åren 1800-1910 SCB 5 MI 38 SM 0101 Antalet tätorter Mellan 2000 och 2005 har 39 tätorter upphört då de på grund av minskad be- folkning ej uppfyller tätortskriteriet på 200 invånare, 3 tätorter har numera allt- för hög andel fritidshusbebyggelse för att räknas som tätort och 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort. Antalet nya tätorter uppgår till 50, därav är det en tidigare tätort som blivit uppdelad i två orter. Totala antalet tätorter har såle- des ökat med 4 jämfört med 2000. Stockholms län har haft den största ökningen av antalet tätorter och har fått 16 nya tätorter. Tabell C Förändring av antalet tätorter mellan 2000 och 2005 per län Län Antal Tätorter som Nya tätorter Antal tätorter upphört 2000-2005 tätorter 2000 2000 - 2005 2005 Stockholms 106 2 16 120 Uppsala 55 4 59 Södermanlands 62 5 67 Östergötlands 89 1 1 89 Jönköpings 89 1 88 Kronobergs 53 1 52 Kalmar 95 4 91 Gotlands 17 1 16 Blekinge 45 3 48 Skåne 245 5 6 246 Hallands 95 1 2 96 Västra Götalands 310 6 4 308 Värmlands 72 2 70 Örebro 63 1 62 Västmanlands 46 1 47 Dalarnas 109 3 106 Gävleborgs 87 4 3 86 Västernorrlands 78 2 76 Jämtlands 55 2 1 54 Västerbottens 71 6 3 68 Norrbottens 94 4 1 91 Hela riket 1 936 46 50 1 940 Under 1950-talet minskade antalet tätorter kraftigt bland annat på grund av kla- rare avgränsningsdefinitioner. Minskningen fortsatte under 1960-talet. Antalet tätorter har därefter ökat något. Ökningen mellan 1990 och 1995 är den största som registrerats efter 1950, men det är till stora delar en fiktiv förändring. Många (73 st.) nya tätorter är f.d. småorter1 som upptäcktes efter 1990 och som redan då hade över 200 invånare. Om hänsyn tas till detta och till att 21 tätorter brutits ur existerande tätorter har antalet tätorter inte förändrats under perioden 1990-1995. I avgränsningen för år 2005 har det skett smärre revideringar av gränserna för år 2000. Reviderade areal och befolkningssiffror redovisas i tabell 1. Alla förändringar mellan 2000 och 2005 som redovisas i rapporten beror således på förändringar av folkmängd eller på förändringar i byggnadsbeståndet. I tabell D.1 Och D.2 nedan visas utvecklingen av antalet tätorter i olika storleks- klasser mellan 1950 och år 2005. Antalet tätorter med mer än 10 000 invånare uppgick år 2005 till 113 eller 6 procent av antalet tätorter. År 2005 var det 776 tätorter eller 40 procent som hade färre än 500 invånare. 1 Med småort avses sammanhängande bebyggelse med högst 150 meter mellan husen och 50-199 invånare. SCB 6 MI 38 SM 0101 Tabell D.1 Antal tätorter efter folkmängdsstorlek 1950-2005 Folkmängds- Antal tätorter storlek 1950 1960 1970 1980 1990 1995 2000 2005 200-499 1 076 883 756 690 696 779 780 776 500-999 459 398 405 421 421 427 440 454 1000-1999 252 226 233 272 272 278 272 269 2000-4999 153 161 208 226 228 228 225 222 5000-9999 51 70 66 101 116 117 111 106 10 000-19 999 37 37 58 61 55 52 52 56 20 000-49 999 18 26 32 31 36 38 36 37 50 000-99 999 7 10 14 14 15 14 15 15 ≥100 000 3 33445 5 5 Summa 2 056 1 814 1 775 1 820 1 843 1 938 1 936 1940 Tabell D.2 Antal tätorter efter folkmängdsstorlek 1950-2005, fördelning i procent Folkmängds- Fördelning i procent storlek 1950 1960 1970 1980 1990 1995 2000 2005 200-499 52,3 48,7 42,6 37,9 37,8 40,2 40,3 40,0 500-999 22,3 21,9 22,8 23,1 22,8 22,0 22,7 23,4 1000-1999 12,3 12,5 13,1 14,9 14,8 14,3 14,0 13,9 2000-4999 7,4 8,9 11,7 12,4 12,4 11,8 11,6 11,4 5000-9999 2,5 3,9 3,7 5,5 6,3 6,0 5,7 5,5 10 000-19 999 1,8 2,0 3,3 3,4 3,0 2,7 2,7 2,9 20 000-49 999 0,9 1,4 1,8 1,7 2,0 2,0 1,9 1,9 50 000-99 999 0,3 0,6 0,8 0,8 0,8 0,7 0,8 0,8 ≥ 100 000 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 I tabell E.1 och E.2 visas den kumulativa frekvensen av antalet tätorter 1950- 2005.