DOCSLIB.ORG

MIS 2015:1. Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2015

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
MIS 2015:1. Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2015 Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges offi ciella statistik MIS 2015:1 ISSN 1654-3718 (Online) Regionala indelningar All officiell statistik finns på: www.scb.se i Sverige den 1 januari 2015 Statistikservice: tfn 08-506 948 01 All official statistics can be found at: www.scb.se Statistics service, phone +46 8 506 948 01 Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015 Statistiska centralbyrån 2015 Reports on Statistical Co-ordination for the Official Statistics of Sweden Regional divisions in Sweden on 1 January 2015 Statistics Sweden 2015 Producent SCB, avdelningen för regioner och miljö Producer Statistics Sweden, Regions and Environment Department 701 89 Örebro +46 19 17 60 00 Förfrågningar Tina Hodell, +46 19 17 60 87 Enquiries [email protected] Gunilla Sandberg, +46 19 17 65 82 [email protected] Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet i denna publikation. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, MIS 2015:1, Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015. It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: SCB MIS 2015:1, Regional divisions in Sweden on 1 January 2015. Omslag/Cover: Ateljén, SCB ISSN 1654-3718 (Online) URN:NBN:SE:SCB-2015-X20BR1501_pdf Denna publikation finns enbart i elektronisk form på www.scb.se. This publication is only available in electronic form on www.scb.se Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015 Förord Förord I serien Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik (MIS) publicerar SCB riktlinjer, standarder, nomenklaturer och koder som är viktiga för statistikens producenter och användare. Delserien Regionala indelningar innehåller publikationer med förteckningar över de viktigaste indelningarna och sambanden dem emellan – med fastställda namn och numeriska koder för de geografiska områdena. Detta meddelande är en uppdatering av publikationen MIS 2011:1, Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. Innehållet är grundläggande och omfattar de mest använda indelningarna i statistiken. SCB ser kontinuerligt över vilka nya indelningar som är aktuella för redovisning av statistik. Bland annat påverkar förändringar i samhället kraven på de regionala indelningarna. De förändringar som skett från föregående MIS är att OECD:s Regional Typology samt Eurostats Degree of Urbanisation (DEGURBA) nu redovisas. Precis som till förra MIS finns inte tätorterna med. Det beror på att en revidering av dessa pågår och kommer att publiceras under hösten 2015. I ett eget avsnitt presenteras flera av indelningarna i kartform. Information om beslutade indelningsändringar sammanställs och ges ut halvårsvis. De kan rekvireras från SCB utan kostnad och läggs även ut på webbplatsen www.scb.se/indelningsandringar. På www.scb.se/regionalt, under rubriken Regionala indelningar, finns mer information om aktuella och historiska indelningar. Meddelandet har framställts av Tina Hodell och Gunilla Sandberg. Kartorna har producerats av Fredrik Garli. Statistiska centralbyrån i maj 2015 Marie Haldorson Christina Thörne Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015 Innehåll Innehåll Förord ....................................................................................................................... 3 Tabellförteckning ............................................................................................................ 6 Kartförteckning ............................................................................................................... 6 Sammanfattning ...................................................................................................... 7 Teckenförklaringar och förkortningar ......................................................................... 7 Fakta om statistiken ................................................................................................ 9 Rapportens syfte .............................................................................................................. 9 Definitioner och förklaringar......................................................................................... 9 Län .............................................................................................................................. 10 Kommuner ................................................................................................................. 11 Församlingar ............................................................................................................. 11 Pastorat ...................................................................................................................... 12 Riksområden ............................................................................................................. 12 NUTS .......................................................................................................................... 12 Regional Typology ................................................................................................... 13 Storstadsområden ..................................................................................................... 13 Lokala arbetsmarknader (LA 2013) ........................................................................ 14 Funktionella analysregioner (FA-regioner) ........................................................... 14 SKL:s kommungrupper ........................................................................................... 15 Degree of Urbanisation (DEGURBA) .................................................................... 15 Tabeller................................................................................................................... 16 Kartor ...................................................................................................................... 73 In English ............................................................................................................... 83 Summary ........................................................................................................................ 83 List of tables ................................................................................................................... 84 List of maps .................................................................................................................... 84 List of terms ................................................................................................................... 85 Explanatory symbols and abbreviations ................................................................... 86 Statistiska centralbyrån 5 Innehåll Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015 Tabellförteckning 1. Län och kommuner i nummerordning ....................................................................... 16 2. Kommuner i alfabetisk ordning ................................................................................... 18 3. Län och kommuner i nummerordning, med kopplingar till andra områden ........ 20 4. Län i nummerordning samt motsvarande koder för vissa andra administrativa och icke-administrativa områden ......................................................... 27 5. Län, kommuner och församlingar i nummerordning, med församlingarnas pastoratstillhörighet ............................................................................ 28 6. Församlingar i alfabetisk ordning ............................................................................... 44 7. Församlingar som delas av kommungräns................................................................ 53 8. Riksområden .................................................................................................................. 54 9. NUTS-indelning ............................................................................................................. 55 10. Regional Typology ...................................................................................................... 56 11. Storstadsområden med ingående kommuner i nummerordning .......................... 57 12. Storstadsområdenas områdesdelar, med ingående kommuner och församlingar i nummerordning ....................................................................................... 58 13. Lokala arbetsmarknader (LA 2013) i nummerordning med ingående kommuner .......................................................................................................................... 59 14. Funktionella analysregioner (FA-regioner), Tillväxtanalys indelning................. 63 15. Kommungrupper, Sveriges Kommuner och Landstings indelning ...................... 67 16. Degree of Urbanisation (DEGURBA) med ingående kommuner ......................... 69 17. Antalsuppgifter den 1 januari 2015 för de redovisade områdena ........................ 72 Kartförteckning 1. Län ................................................................................................................................... 73 2. Kommuner ...................................................................................................................... 74 3. NUTS-indelning ............................................................................................................. 76 4. Regional Typology ........................................................................................................ 77 5. Storstadsområden .........................................................................................................
Load more

Recommended publications
  • Kommunfakta Tätort Pdf, 830.2 Kb, Öppnas I Nytt Fönster
    Borås 2019 Tätortsbeteckning 1. Aplared 2. Borgstena 3. Borås 4. Bosnäs 5. Bredared 6. Dalsjöfors 7. Dannike 8. Fristad 9. Gånghester och Målsryd 10. Hedared 11. Kinnarumma 12. Rydboholm 13. Rångedala 14. Sandared, Sjömarken och Viared 15. Sandhult 16. Viskafors 17. Äspered 18. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2018 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Aplared 450 465 -15 0,64 719 11,3 Borgstena 428 422 6 1,07 397 17,8 Borås 73 653 67 361 6 292 30,81 2 327 Bosnäs 448 416 32 1,00 424 8,2 Bredared 330 265 65 0,61 517 9,2 Dalsjöfors 3 719 3 463 256 3,52 1 025 9,4 Dannike 453 438 15 0,77 571 17,3 Fristad 5 566 5 173 393 7,31 740 10,2 Gånghester och Målsryd 2 539 2 484 55 2,73 927 6,6 Hedared 336 355 -19 0,76 477 14,7 Kinnarumma 356 349 7 0,74 451 15,1 Rydboholm 991 1 018 -27 1,16 854 9,0 Rångedala 421 412 9 1,12 376 12,9 Sandared, Sjömarken och Viared 7 076 6 276 800 9,68 682 8,1 Sandhult 568 609 -41 0,59 958 9,0 Viskafors 3 725 3 680 45 3,97 932 13,2 Äspered 302 295 7 0,61 480 14,0 Utanför tätort 10 817 9 813 1 004 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015.
    [Show full text]
  • Närtrafik Borås
    NÄRTRAFIK BORÅS 8 JANUARI 2012 och tills vidare NÄRTRAFIK Närtrafik finns för dig som vill åka kollektivtrafik från landsbygden (grönt på kartan) och in till tätort (rött på kartan). RING OCH BESTÄLL DIN RESA Turen körs bara om någon bokat den. Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom (se längst ner på sidan) och vilken Närtrafikhållplats du vill resa till. Ring sedan till Västtrafiks beställningscentral på 0771-91 90 90 minst två timmar före intervallets början för att beställa. Personen som tar emot din bokning ger dig då den exakta avgångstiden. Glöm inte att samtidigt boka din hemresa. SAMÅKNING Tänk på att du kan få samåka med andra resenärer som också har beställt Närtra- fik eller annan typ av resa. Resorna samordnas på bästa sätt för att ge dig så kort restid som möjligt, men ibland kan det ändå bli lång omväg för att hämta medre- senärer. Räkna därför med längre restid. Har du en exakt tid att passa måste du ha en god marginal för att hinna fram i tid. VAR HÄMTAR BILEN Bilen hämtar dig på avtalad tid vid den adress där du befinner dig, t ex hemma, och kör dig till den Närtrafikhållplats du önskat resa till. När bilen hämtar dig är det viktigt att du står ute och är klar att åka med. När du reser hem hämtar bilen dig på en Närtrafikhållplats. BILJETTPRIS Du betalar din resa med Närtrafik kontant till bilens förare. Priset följer utveck- lingen för Västtrafiks övriga biljetter (i januari 2012 kostar resan 32 kronor). Barn under 7 år åker gratis i målsmans sällskap.
    [Show full text]
  • Gässlösa Waste Water Treatment Plant Tony Strandh Titel
    Gässlösa waste water treatment plant Tony Strandh Titel Gässlösa waste water treatment plant WWTPs and pump stations in Borås Borås Municipality 8 WWTP BORGSTENA 102 Pumping stations Sewer pipes FRISTAD HEDARED BREDARED GINGRI SPARSÖRRÅNGEDALA SANDH FRUFÄLLAN ULT TOSSERYD ÄSPERED EKÅS SJÖMARKEN SANDARED DALSJÖFORS GÅNGHESTER MÅLSRYD DANNIKE RYDBOHOLM VISKAFORS APLARED SVANEHOLM KINNARUMMA 0 2 4 10 km 2011-05-26 Gässlösa waste water treatment plant Gässlösa WWTP Gässlösa waste water treatment plant History of Gässlösa 1934 Mechanical treatment and digester 1939 Biological treatment, trickling filter 1967-70 Activated sludge , new part of Gässlösa 1976-77 Chemical precipitation 1999 Nitrogen removal, BioDenitro™ 2000 Chemical precipitation with Actiflo™ 2003 Gas treatment, bio gas 2016 New WWTP at Sobacken Gässlösa waste water treatment plant Gässlösa - Data 110 000 person equivalents 80 000 physical persons Textile and wall paper industries Max capacity 5400 m3/h (9600m3/h) 35 000 m3/day Effluent standards: P-tot 0,3 mg/l N-tot 15 mg/l BOD7 10 mg/l 800 ton sludge/month (DS 22 %) Gässlösa waste water treatment plant Primary treatment - removes sand and particles Step screens, 3 mm Sand and grit chambers Primary sedimentation, primary sludge Step screen Sand used as bulk material Solids are incinerated Primary sedimentation Gässlösa waste water Primary treatment plant sedimentation Biological treatment Activated sludge with nitrogen removal, 3 blocks x 2 tanks Alternating aeration depending on + - [NH4 ] and [NO3 ] + - Nitrification NH4 +
    [Show full text]
  • Municipal Fishing Licence Is Valid in Large Areas of the 42 76 Municipality
    Would you like to fish in We offer excellent fishing Vaselid Säveån Hindsjö all year round! Borås? 74 The Municipal Fishing Licence is valid in large areas of the 42 76 Municipality. The Municipal Fishing Licence entitles you to fish with rod and line in the lakes, rivers and streams covered 77 Malryd by the Municipal Fishing Licence. This brochure gives details Malsjö Myresjö of the lakes and water courses you are permitted to fish. It 1 explains the current regulations. The regulations vary between Till Falköping Mollaryd waters. Please check in the brochure for the regulations gover- Tämta ning the water you intend to fish before you start fishing. Soten Säven Permits 75 81 Lindsås Licence fees SEK Period of validity Borgstena Annual licence 600 One year from date of purchase Kållared Monthly licence 200 One month from date of 78 34 purchase St. Trännningen 79 Lassesjö Sandsjön Baståsasjö 73 80 Örlanda Available from 183 Gamsen Borås camping Campinggatan 25 033-35 32 80 Assmundared Borås Kulturhus Sturegatan 35 033-35 35 05 82 42 Cabom Gässlösavägen 35 033-13 66 30 Mjöshult Vänga Fänneslunda Gärstorp sjön Vildland Getängsvägen 38 033-41 15 66 Annestorp Wollmars Fiske Jakt Fritid Ö. Kulsjön Källbäcksrydsgatan 2 Borås 033-12 68 00 Säveån Till Alingsås Lövås Sibbarp Komlösa Tåsjön V. Kulsjön Sevred Sälsjön Vemmenhult Hultås Please show respect for the countryside and the Gantarås 105 Längjum landowners. Ärtingen E Tärby St. Kleven 180 Fristad Slätthult Segerstorp Marsj. Hjälmryd Mellsj. Bonus if you buy an annual licence Ö. Valsjön 89 Marsjön • One day on one of our attractive rainbow trout waters.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Fiskemöjligheter I Borås 2017
    För ytterligare information kontakta Tekniska förvaltningen boras.se/friluftsguiden Foto Dag Ekelund Karta Stadsbyggnadskontoret Grafisk formgivning Borås kommuntryckeri Tryck Responstryck AB, 2017 1 Ankedammen 1 2,1 • 25 Abborratjärn 2 7,5 28 Baståsasjö 30 2,0 • • • 29 Bogrydssjön 4 8,1 • • • • • 2 Yttre Åsunden • • • • • • • • Abborrsjön 1 9,0 Björsjön 8 Horssjön 1 • • • • • 3 Kolbränningen 7 4,7 • • • • • Björsjö 1 4,5 Gräddån Klevsjön 1 • L. Hässleholmssjön ½ 7,7 • • • • • • Duvesjön ½ 3,0 • Hindsjö 11 Mjögaresjön 2 • • • • • • St. Hässleholmssjon 1 10,0 • • • • • • Furesjön 2 8,0 • • • • Lilla Tränningen 10 Sävsjön 48 12,0 • • • • • • Hultasjön 2 9,5 • • • • • • Galtatjärn ½ Lillesjö 1 30 Torpasjön 3,6 • • • • • • • (Södra) Kypesjön 2 12,0 • • • • Gäddesjö 4 14,5 Malsjö 105 20,5 Yttre Åsunden 14,3 • • • • • • • • • Ramnasjön 8 7,0 • • • • Kroksjön 2 11,5 • • Rönnåsaån 31 Lilla Kleven 3 • • • • • • Sportfiskeklubbar i Borås Viskan • • • • • • • • Lilla Älsjön 2 5,5 Sandsjön 5 11,0 Marsjön (V) 24 • • • • • • 4 Abborrsjön 9 8,2 • • • Lomsjö 2 9,5 Stora Tränningen 64 5,0 • • • Marsjön (Ö) 28 15,0 • • • • • • Klubbens namn Adress/e-post Telefon/hemsida Björken 18 10,0 • • • • • Madtjärn ½ Säven 1226 34,0 • • • • • • Mellsjön 23 4,9 • • • • • • Borås Sportfiskeklubb i Borås [email protected] www.bsfk.nu Bolingen 12 10,0 • • • • • ”Orrleketjärn” 1 3,5 Säveån • Stora Kleven 18 • • • • • • Fiskeklubben Dalsjön i Dalsjöfors c/o L Strömwall Bosjön 151 19,0 • • • • • Rönnesjö 4 4,5 Vingreå Toren 2 • • • • • • Fiskestugan/ Funningssjön 2 5,5
    [Show full text]
  • Göteborg–Borås, En Del Av Nya Stambanor
    LANDSKAPSKARAKTÄRSANALYS SAMRÅDSHANDLING Göteborg–Borås, en del av nya stambanor Göteborg Stad, Mölndals stad, Härryda kommun, Bollebygds kommun, Marks kommun och Borås Stad, Västra Götalands län Järnvägsplan, Lokaliseringsutredning 2020-09-09 Ärendenummer TRV 2019/1823 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 405 33 Göteborg Foto på framsida: Trafikverket E-post: [email protected] Kartor, figurer, foton och illustrationer: Ramboll, om inget annat anges Telefon: 0771-921 921 Underlag bakgrundskartor: © Lantmäteriet, Geodatasamverkan © Borås Stad (Figur 7.46, 7.65, 7.66, 7.67) Dokumenttitel: Landskapskaraktärsanalys Samrådshandling - Göteborg-Borås, en del av nya stambanor - © Göteborgsregionen, Marks kommun, Bollebygds kommun och Länsstyrelsen (Figur 4.24) Järnvägsplan, Lokaliseringsutredning © Göteborgs Stad, Mölndals stad, Härryda kommun, Marks kommun, Bollebygds kommun, Borås Stad, Lant- mäteriet och Naturvårdsverket (Figur 4.18) Författare: © Göteborgs Stad, Mölndals stad, Härryda kommun, Marks kommun, Bollebygds kommun och Borås Stad Landskap: Ann Henrikson, Siri Fogelberg, Andrea Sandin, Alexandra Frolova, Ramboll (Figur 4.24) Berg: Eric Ackevall, Ramboll © Härryda kommun (Figur 7.39) Buller: Johan Jönsson, Ramboll © Lantmäteriet (Figur 4.35, 7.8, 7.45) Geoteknik: Carine Bouzas, Ramboll © Lantmäteriet och SGU (Figur 4.3) Hydrogeologi: Per Sander, Ramboll © Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen (Figur 4.12) Hydrologi: Christian Nielsen, Ramboll © Mölndals stad (Figur 7.9, 7.10, 7.31, 7.32) Limnologi: Ingemar Abrahamsson, Ramboll
    [Show full text]
  • LÖVSKOGSINVENTERING BORÅS KOMMUN (Del I)
    LÖVSKOGSINVENTERING BORÅS KOMMUN (del I) Thomas Appelqvist Bengt Andersson Anders Ekstrand Karl-Henrik Larsson Inventering 1985 med komplettering 1988-89 REGIONALT PLANERINGSUNDERLAG ISSN 0347 – 8564 LÄNSSTYRELSEN I ÄLVSBORGS LÄN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Metodik 3 Redovisning 5 Bedömning 7 Lövskogarna i Borås kommun 9 Naturgeografiska förutsättningar 9 Lövskogarnas utbredning och fördelning 10 Kortfattad beskrivning av de olika skogstyperna 10 Värdefull flora och fauna knuten till lövskogen 15 Litteratur 17 Sällsynta mossor och lavar i Borås kommun 19 Lövskogar i Borås kommun objektbeskrivningar 37 INLEDNING Föreliggande inventering är utförd på uppdrag av miljövårdsenheten vid länsstyrelsen i Älvsborgs län. Flygbildstolkningen utfördes 1985 av Karl-Henrik Larsson. Det huvudsakliga fältarbetet utfördes samma år av Bengt Andersson och Anders Ekstrand som fält har besökt samtliga bestånd. Vid detta fältarbete avgränsades bestånden och en blankett fylldes i som anger beståndets trädslagssammansättning, ålder och olika skogliga uppgifter. Dessa uppgifter har samlats i ett tabellhuvud för varje beskriven lokal i denna rapport (se objektredovisningen). I samband med detta fältarbete samlades även en del biologiska uppgifter in på en särskild blankett som värdefull flora, förekomst av hålträd, torrakor och lågor m.m. Bestånden fick därefter en bedömning och klassades i tre olika naturvärdeskategorier. Under maj 1988 och en novembervecka samma år besökte jag samtliga bestånd som hade fått bedömningen Klass 1 och 2. Min huvudsakliga uppgift var därvid att samla in ytterligare information om faunan och floran. Detta för att kunna ge dessa en klassning som överens- stämmer med klassningen i de övriga lövskogsinventerade kommunerna i Älvsborgs län. Då antalet bestånd, i förhållande till den stipulerade tiden - en månad - var väldigt många, har jag besökt ca 5 bestånd per dag.
    [Show full text]
  • Skyddsvärd Natur I Borås Kommun
    Skyddsvärd natur i Borås kommun 1 Naturvårdsprogram Borås kommun Del 1. Skyddsvärd natur Text och form Jonas Stenström, Naturcentrum AB Stenungsund Fältinventering Jonas Stenström, Helena Gralén och Svante Hultengren, Naturcentrum AB Stenungsund Foton Dag Ekelund Beställare Miljöskyddskontoret i Borås kommun Uppdragsansvarig Kommunbiolog Ingegerd Svensson 1994–1999 Kommunbiolog Jenny Pleym 1999–2000 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...........................................................................................................................................3 INLEDNING.............................................................................................................................................................................4 BORÅS NATURVÅRDSPROGRAM ......................................................................................................................................... 5 GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................................................. 6 NATURVÄRDESBEDÖMNING................................................................................................................................................ 7 NATUREN I BORÅS KOMMUN.....................................................................................................................................10 ODLINGSLANDSKAP ..........................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Kor Är Framtiden – Både För Lokala Mejeriet Och Glädjen I Fasteinsamlingen Körsång Vår Och Påsk I Din Kyrka
    Svenska kyrkan Bredared • Ekås • Hedared • Sandared • Sandhult • Sjömarken nr 1 • 2017 Kor är framtiden – både för lokala mejeriet och Glädjen i fasteinsamlingen körsång Vår och påsk i din kyrka 1 Tro på det till synes omöjliga arje år väntar vi på att sädesärlan ska komma. Egentligen är det maken som har konstaterat, att hit kommer den ungefär en vecka tidigare än i hans hemtrakter i Dalarna. VOch jag har dragits med i väntan, särskilt sedan vi flyttade till det vita huset i Kvarnhagen för två och ett halvt år sedan. Här kan vi följa naturen och årets växlingar på ett annat sätt än i stan. Det är spännande att se när de första vårblommorna tittar fram och hur det börjar knoppas uppe i örtagården vid församlingshemmet. Ska det bli några grönsaker att skörda senare i sommar? Då är det snart dags att få fröna i jorden, om det inte redan är gjort. Men det kan vara svårt att tro. I skrivande stund ligger vintersnön vit, barnen åker pulka i den branta Kvarnhagsbacken, katterna är inte ute längre än nödvändigt och termometern visade härommorgonen på minus 12,5 grader. Då är det svårt att tro att våren kommer, att det ligger och väntar och gror under marken – att det kommer en ny vår och sommar. Kanske växer och spirar det just nu. Ljuset har kommit tillbaka. Vi kan snart glädjas åt vitsipporna – och kanske, kanske har sädesärlan kommit. Vi vet ju att det blir så varje år. Vi får också fira påsk än en gång – hur Jesus dog, men också uppstod för vår skull.
    [Show full text]
  • Beskrivning Till Bergkvalitetskartan Borås Kommun
    K 133 Beskrivning till bergkvalitetskartan Borås kommun Mattias Göransson & Hossein Shomali ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7158-862-3 Omslagsbild: Krossad, medelkornig, ställvis bandad granitisk gnejs vid Kyllareds- motet RV40, sträckan Brämhult–Dållebo. Foto: Mattias Göransson. Crushed, medium-grained, in places banded granitic gneiss at Kyllaredsmotet RV40, section Brämhult–Dållebo. © Sveriges geologiska undersökning, 2009 Layout: Jeanette Bergman Weihed, SGU INLEDNING Bergkvalitetskartan är en tematisk karta som kompletterar SGUs berggrundskarta i skala 1:50 000. Det huvudsakliga ändamålet med kartan är att underlätta en utvärdering av det bästa användningsområdet för olika bergarter, som t.ex. ballast för väg, järnväg och betong. I samband med den kommunala över- siktsplaneringen ska bergkvalitetskartan kunna erbjuda ett geologiskt underlag för framtida mark använd- ning och underlätta övergången från grus- till krossbergsproduktion. Bergkvalitetsundersökningen i Alingsås kommun har varit en del av projektet ”Östra Göteborgsområdet, bergkvalitet”, vilket startade år 2003 och slutfördes under 2006. Undersökning av bergkvaliteten inom hela projektområdet innefattade även kommunerna Alingsås, Bollebygd, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Uddevalla och Varberg (fig. 1). Bergkvalitetskartor för delar av Stockholms- och Göteborgsregionerna är redan utgivna. Under tiden 2003–2006 har SGU bedrivit kartering i övriga tätbefolkade områden i mellersta Sverige: Dalarna, Gävle, Sundsvall, Umeå, Örebro, Östergötland och östra
    [Show full text]
  • Torpanäset Torpanäset Is Situated in the Municipalityhökerum of Tranemo
    How to get to Torpanäset Torpanäset is situated in the MunicipalityHökerum of Tranemo. Follow theFristad signs for Torpa stenhus/Hofsnäs.Nitta The natu- red Bredared re reserve isSparsör signpostedRångedala from Dannike and from Route 27 through Länghem. Frufällan Sandhult Tosseryd ULRICEHAMN Äspered Ekås BORÅS Marbäck Torpanäset Sjömarken Dalsjöfors ndared Gånghester Hulu Målsryd Dannike Bosnäs Vegby Rånnaväg Gällstad Rydboholm Aplared Viskafors Hillared neholm Kinnarumma Länghem Hermit beetles Osmoderma eremita Dalstorp Hermit beetles grow to a length of 3 cm or so. They live in old hol- Sexdrega L low trees, preferring oak, though they can also be found in other Fritsla broadleaf species, such as beech, ash and lime. Nittorp Limmared The female hermit beetles lay their eggs in the hollow tree, and SVENLJUNGA TRANEMO their larvae inhabit the mulm. They subsist on the rotten wood To ensure everyone’s enjoyment and to preserve the Grim inside the tree. The larvae normally remain for three years inside Uddebo local environment, the following are not permitted in the tree before pupating. The adult beetles hatch out in July, and the nature reserve: then live for 2-5 weeks. Hermit beetles are native to much of Europe, and, in Sweden they are found primarily in the south of • damaging living or dead trees, bushes or other vegetation the country. They are a rare species, for two main reasons. One is • collecting or picking plants or animals that their habitat is being destroyed and is vanishing. It takes 150 (but you are allowed to pick berries and edible mushrooms) – 200 years for an oak to hollow out and develop sufficient mulm.
    [Show full text]