Occurrence and Treatment of Pharmaceuticals in Drinking Water

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Occurrence and Treatment of Pharmaceuticals in Drinking Water UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Occurrence and treatment of pharmaceuticals in drinking water and sewage water: A review of the current situation in Sweden Amanda Suoranta ISSN 1400-3821 B938 Bachelor of Science thesis Göteborg 2016 Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 031-786 19 86 Göteborg University S 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg SWEDEN Abstract Pharmaceuticals and personal care products (PPCP) are increasingly used in Sweden and the rest of the world, which is due to both population growth and increased consumption per capita. Both the production and sales of pharmaceuticals are anticipated to continue to increase. This is a problem because this will increase the pharmaceutical concentrations in the sewage water and drinking water, as well as in the environment. The purpose of this study was to shed light on the current situation in Sweden regarding pharmaceutical substances in the aquatic environment. Collecting data and information has been done by reviewing previous studies and through online questionnaires sent out to all municipalities in Sweden. This study shows that there are currently no concrete restrictions regarding pollution by pharmaceuticals in Sweden and there are no clear threshold values for pharmaceutical content in sewage or drinking water. Sewage treatment plants (STP) and drinking-water treatment plants do not remove pharmaceuticals actively and only a few municipalities have analyzed their drinking water (6%) and sewage water (25%) for pharmaceutical content. Only 3% of the municipalities that answered the survey on drinking water intend to analyze for pharmaceutical content in the drinking water within two years. 11% of the sewage treatment plants will analyze their water for pharmaceutical substances within two years. Studies have shown that some active pharmaceutical ingredients (API) are unintentionally removed in STPs to some extent, while other can pass through the STP unaltered. The most common pharmaceuticals sold over-the-counter (OTC) in Sweden in 2015 were Xylometazoline, Ibuprofen and Paracetamol. Sodium fluoride, Xylometazoline and Ibuprofen were the most common pharmaceuticals sold in pharmacies the same year. Key words: Pharmaceuticals, occurrences, sewage water, drinking water, aquatic environment. List of abbreviations: API: Active pharmaceutical ingredient DDD: Defined daily dosage EPPP: Environmental persistent pharmaceutical pollutant OTC: Over-the-counter sold pharmaceuticals PPCP: Pharmaceuticals and personal care products STP: Sewage treatment plant Table of contents 1. Introduction ................................................................................................. 5 1.1 Aim of study .............................................................................................. 5 1.2 Background ............................................................................................... 6 1.2.1 Pharmaceuticals .................................................................................. 6 1.2.2 Drinking water and sewage water ....................................................... 6 2. Method ........................................................................................................ 7 2.1 Literature study ......................................................................................... 7 2.2 Questionnaires .......................................................................................... 8 2.3 Case Study ................................................................................................. 8 3. Results ......................................................................................................... 9 3.1 Literature study ......................................................................................... 9 3.1.1 Global perspective ............................................................................... 9 3.1.2 Previous pharmaceutical studies carried out in Sweden ................... 12 3.1.3 Most common pharmaceuticals sold in Sweden in 2014 and 2015 ... 13 3.1.5 Water treatment in Sweden .............................................................. 14 3.1.6 Swedish laws and restrictions............................................................ 15 3.1.7 Ongoing projects ............................................................................... 16 3.2 Questionnaires ........................................................................................ 16 3.2.1 General information of the drinking-water treatment plants ............ 17 3.2.2 Analyzes made by the municipalities ................................................. 17 3.2.3 Future investigations ......................................................................... 20 3.3 Detailed interview about drinking water with Mönsterås municipality ... 21 4. Discussion .................................................................................................. 21 4.1 The pharmaceutical situation in general ................................................. 21 4.2 Pharmaceuticals of specific concern ........................................................ 22 4.2.1 Diclofenac ......................................................................................... 22 4.2.2 Antibiotics and veterinary pharmaceuticals ...................................... 23 4.3 Water treatment ..................................................................................... 23 4.3.1 Removal in STPs and drinking-water treatment plants ...................... 24 4.4 Recommended precautions .................................................................... 25 5. Conclusions ................................................................................................ 26 6. Acknowledgements .................................................................................... 26 7. References ................................................................................................. 26 Appendix 1 Questions asked in the survey on drinking water. Questions are in Swedish. ........................................................................................................... 31 Appendix 2: Questions asked in the survey on sewage water. Questions are in Swedish. ........................................................................................................... 32 Appendix 3: Survey results from the drinking water questionnaire .................. 33 Appendix 4: Survey results from the sewage water questionnaire ................... 58 Stockholms Universitet, & Stockholms läns landsting, 2005). This, however, does not provide information on where the 1. Introduction pharmaceuticals are released or in what Pharmaceuticals and personal care products quantities. Furthermore, as of today there is no (PPCP) are increasingly used in Sweden and the direct law in Sweden that restricts the release of rest of the world, which is due to both pharmaceuticals into the environment. There population growth and increased consumption are some norms and systems about how to per capita (Wennmalm & Gunnarsson, 2005). It handle pharmaceuticals. One such system is that is also believed that pharmaceuticals will keep doctors in Sweden are required to prescribe the increasing in production and sales across the least environmentally damaging drug to the globe (Oldenkamp et al., 2013), which increases client whenever possible (Lyons, 2014). the environmental impact (EEA, 2010). The The biggest input of pharmaceuticals into the pharmaceuticals are sold both over-the-counter aquatic system is via sewage water and sewage (OTC) and as prescription drugs in pharmacies treatment plants (STP) (World Health (World Health Organization, 2011), and the Organization, 2011). Medicines are designed to disposal of pharmaceuticals into the be biologically active, which makes them a environment is not regulated (Joakim Larsson & danger to aquatic wildlife once they reach the Fick, 2009). environment (Lyons, 2014). The long term Pharmaceutical occurrences in the impact of low quantities of pharmaceuticals environment are a growing concern (Carlsson, substances in the environment is not well Johansson, Alvan, Bergman, & Kühler, 2006). studied, and there is little knowledge on what Since it was realized that pharmaceuticals might the effects of combined pharmaceuticals might pose a danger to the environment, several be (World Health Organization, 2011). This is one hundreds of studies have been made and reason for why it is important to start analyzing hundreds of reports and articles have been the pharmaceutical situation, not just in Sweden, written (Kümmerer, 2009; Läkemedelsverket, but globally as well. Larsson, & Lööf, 2013). Many of these studies have confirmed the presence of pharmaceuticals 1.1 Aim of study in groundwater and surface water (World Health This study attempts to address the current Organization, 2011). It has also been proven that situation in Sweden regarding pharmaceutical some pharmaceuticals cause changes in aquatic substances in the aquatic environment. The species. The active pharmaceutical ingredients main focus of this study will be on (API) ethinylestradiol and levonorgestrel in pharmaceutical occurrences in sewage water hormonal substances are examples for this. They and drinking water, as well as on what STPs and can affect the fertility in fish at very low drinking-water treatment plants do to prevent
Recommended publications
  • MIS 2015:1. Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2015
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges offi ciella statistik MIS 2015:1 ISSN 1654-3718 (Online) Regionala indelningar All officiell statistik finns på: www.scb.se i Sverige den 1 januari 2015 Statistikservice: tfn 08-506 948 01 All official statistics can be found at: www.scb.se Statistics service, phone +46 8 506 948 01 Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015 Statistiska centralbyrån 2015 Reports on Statistical Co-ordination for the Official Statistics of Sweden Regional divisions in Sweden on 1 January 2015 Statistics Sweden 2015 Producent SCB, avdelningen för regioner och miljö Producer Statistics Sweden, Regions and Environment Department 701 89 Örebro +46 19 17 60 00 Förfrågningar Tina Hodell, +46 19 17 60 87 Enquiries [email protected] Gunilla Sandberg, +46 19 17 65 82 [email protected] Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet i denna publikation. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, MIS 2015:1, Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015. It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: SCB MIS 2015:1, Regional divisions in Sweden on 1 January 2015. Omslag/Cover: Ateljén, SCB ISSN 1654-3718 (Online) URN:NBN:SE:SCB-2015-X20BR1501_pdf Denna publikation finns enbart i elektronisk form på www.scb.se. This publication is only available in electronic form on www.scb.se Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015 Förord Förord I serien Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik (MIS) publicerar SCB riktlinjer, standarder, nomenklaturer och koder som är viktiga för statistikens producenter och användare.
    [Show full text]
  • Assessment and Analytical Framework for Sustainable Urban Planning And
    UPTEC STS 16001 Examensarbete 30 hp Februari 2016 Assessment and analytical framework for sustainable urban planning and development A comparative study of the city development projects in Knivsta, Norrtälje and Uppsala Wasan Hussein Abstract Assessment and analytical framework for sustainable urban planning and development Wasan Hussein Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten This thesis examines how the three urban development projects: Nydal, Norrtälje Harbor and Rosendal address the energy use in future buildings and how their energy Besöksadress: strategies are articulated in relation to requirements specified in the SGBC’s Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 certification system Citylab Action. The building Smaragden in Rosendal has been used Hus 4, Plan 0 as a model of a future building in the two other district areas in order to calculate the energy performance in each project, this by using the energy use simulation software Postadress: IDA ICE. Further on the energy mix for each district area has been analyzed in order Box 536 751 21 Uppsala to determine the renewability rate for them. The results shows that the energy performance of Rosendal was 60,8 kWh/m2/year and the heat mix was only 7,92 % Telefon: renewable. Nydal has an energy performance of 45,4 kWh/m2/year and their heat mix 018 – 471 30 03 was 76,80 % renewable. Norrtälje Harbor had the energy performance of 70,9 Telefax: kWh/m2/year and their heat mix had the renewability rate of 79,60 %. Comparing 018 – 471 30 00 these three projects, the Nydal project was the most sustainable when it came to the energy performance since it had the lowest rate.
    [Show full text]
  • Kommunstyrelsen 2017-02-27
    PROTOKOLL 1 (21) Sammanträdesdag 2017-02-27 Tid och plats Kl 14.00–16.15 Omfattning § 97 –122 Närvarande Ulf Olsson (S) ordförande Tom Andersson (MP) andre vice ordförande Malin Carlsson (S) Ida Legnemark (V) Kjell Classon (S) Yvonne Persson (S) Morgan Hjalmarsson (L) Marie Fridén (M) Kerstin Hermansson (C) Falco Güldenpfennig (KD) Patric Silfverklinga (SD) Mohamed Farah (S) tjg för Per Carlsson (S) Oliver Öberg (M) tjg för Annette Carlson (M) Ersättare Lars-Åke Johansson (S) Therése Björklund (S) Lennart Andreasson (V) Anne Rapinoja (V) kl 14.00-15.45 Hasse Ikävalko (M) Anna Svalander (L) Mattias Danielsson (C) Hans Gustavsson (KD) Björn Qvarnström (SD) kl 14.00-15.45 Övriga Svante Stomberg kommunchef Anders Glemfelt näringslivschef Per Olsson personalchef Magnus Widén ekonomichef Marie Ingvarsson kommunikations- chef Bengt Himmelman samhällsplaneringschef Per Pellby organisationsutredare Dan Persson controller Iqbal Musaji avdelningschef Maria Carlund mark- och exploateringsingenjör Maria Karlsson kommunikationsstrateg PROTOKOLL 2 (21) Sammanträdesdag 2017-02-27 Niklas Johansson ekonom Ulf Raneby avdelningschef, Servicekontoret Rune Henriksson förvaltningschef, Lokalförsörjnings- förvaltningen Ingegerd Eriksson verksamhetssamordningschef Elisabeth Eickhoff markchef Erik Bergman blocksekreterare Aikaterini Sanida praktikant Bertil Ekwall blocksekreterare Göran Björklund sekreterare Ordföranden tillkännager följande: "Detta sammanträde direktsänds. Borås Stad har beslutat att i stället för utgivaren, var och en som framträder i programmet själv skall svara för de eventuella yttrandefrihetsbrott som han/hon begår. § 97 Justering Att jämte ordföranden justera protokollet utses Marie Fridén (M) med Falco Güldenpfennig (KD) som ersättare. § 98 Föredragning och ajournering Efter föredragning i ett antal ärenden ajournerar Kommunstyrelsen samman- trädet under tiden kl 15.32–16.00 för politisk beredning i partigrupperna.
    [Show full text]
  • Kommunfakta Tätort Pdf, 830.2 Kb, Öppnas I Nytt Fönster
    Borås 2019 Tätortsbeteckning 1. Aplared 2. Borgstena 3. Borås 4. Bosnäs 5. Bredared 6. Dalsjöfors 7. Dannike 8. Fristad 9. Gånghester och Målsryd 10. Hedared 11. Kinnarumma 12. Rydboholm 13. Rångedala 14. Sandared, Sjömarken och Viared 15. Sandhult 16. Viskafors 17. Äspered 18. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2018 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Aplared 450 465 -15 0,64 719 11,3 Borgstena 428 422 6 1,07 397 17,8 Borås 73 653 67 361 6 292 30,81 2 327 Bosnäs 448 416 32 1,00 424 8,2 Bredared 330 265 65 0,61 517 9,2 Dalsjöfors 3 719 3 463 256 3,52 1 025 9,4 Dannike 453 438 15 0,77 571 17,3 Fristad 5 566 5 173 393 7,31 740 10,2 Gånghester och Målsryd 2 539 2 484 55 2,73 927 6,6 Hedared 336 355 -19 0,76 477 14,7 Kinnarumma 356 349 7 0,74 451 15,1 Rydboholm 991 1 018 -27 1,16 854 9,0 Rångedala 421 412 9 1,12 376 12,9 Sandared, Sjömarken och Viared 7 076 6 276 800 9,68 682 8,1 Sandhult 568 609 -41 0,59 958 9,0 Viskafors 3 725 3 680 45 3,97 932 13,2 Äspered 302 295 7 0,61 480 14,0 Utanför tätort 10 817 9 813 1 004 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015.
    [Show full text]
  • Year-End Report January-December/2020 the Period in Summary
    Year-end Report January-December/2020 The period in summary Full-year January-December 2020 October-December 2020 quarter • Rental income amounted to SEK 231.1m (180.6), an increase • Rental income amounted to SEK 62.8m (52.6), an increase of 28%. of 19%. • Net operating income amounted to SEK 177.4m (129.9), an • Net operating income amounted to SEK 47.2m (35.5), an increase of 37%. increase of 33%. • Income from property management1 increased 49% to SEK • Income from property management1 amounted to SEK 60.8m (40.8), of which income from property management 10.8m (13.7), of which income from property management attributable to ordinary shareholders was SEK 18.8m (4.1), attributable to ordinary shareholders was SEK 0.3m (3.2), corresponding to SEK 0.53 (0.09) per ordinary share. corresponding to SEK 0.01 (0.10) per ordinary share. • Net income after tax amounted to SEK 418.0m (571.0), • Net income after tax amounted to SEK 108.2m (150.6), corresponding to SEK 10.69 (11.77) per ordinary share. The corresponding to SEK 2.47 (4.56) per ordinary share. decrease is a result of lower value changes during the period compared with 2019. • Long-term net asset value attributable to ordinary shareholders increased 62% to SEK 2,364.6m (1,457.0), corresponding to SEK 59.75 (47.43) per ordinary share. • The Board proposes that a dividend of SEK 10.50 (10.50) per preference share be distributed quarterly and that no dividend be paid on ordinary shares.
    [Show full text]
  • Särredovisning VA 2020 Affärsområde VA
    Särredovisning VA 2020 Affärsområde VA Per Karlsson 2021-04-19 Innehåll 1. Verksamhetsuppföljning...................................................................................... 3 2. Ekonomi .................................................................................................................... 6 3. Miljö och kvalitet ................................................................................................... 9 4. Framtida utveckling ............................................................................................ 11 1. Verksamhetsuppföljning Huvudmannaskapet för Borås Stads vatten och avloppsverksamhet (VA) är organisatoriskt placerat på Borås Energi och Miljö AB som är ett helägt kommunalt bolag. VA verksamheten ska enligt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster särredovisas och Borås Energi och Miljö AB har organiserat VA i ett separat affärsområde, Vatten och Avlopp. För att styra och följa upp verksamheten på ett bra sätt kopplat till de vattentjänsterna affärsområdet levererar ser organisationen på affärsområdet ut enligt nedan: AO-chef Planering/ utveckling Produktion Produktion Distribution Vatten Avlopp Vatten Producerad mängd dricksvatten 2020 Vattenverk Producerad dricksvattenmängd (m3) Sjöbo 7 130 218 Dalsjöfors 635 453 Rångedala 21 204 Bredared 12 827 Hedared 10 615 Totalt 7 810 317 Vi har producerat mer vatten under 2020 än 2019 och vi har även debiterat mer vatten till våra kunder. Förlusterna har varit något högre 2020 än 2019. I början på året har vi haft fortsatta problem med igensättningar
    [Show full text]
  • Närtrafik Borås
    NÄRTRAFIK BORÅS 8 JANUARI 2012 och tills vidare NÄRTRAFIK Närtrafik finns för dig som vill åka kollektivtrafik från landsbygden (grönt på kartan) och in till tätort (rött på kartan). RING OCH BESTÄLL DIN RESA Turen körs bara om någon bokat den. Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom (se längst ner på sidan) och vilken Närtrafikhållplats du vill resa till. Ring sedan till Västtrafiks beställningscentral på 0771-91 90 90 minst två timmar före intervallets början för att beställa. Personen som tar emot din bokning ger dig då den exakta avgångstiden. Glöm inte att samtidigt boka din hemresa. SAMÅKNING Tänk på att du kan få samåka med andra resenärer som också har beställt Närtra- fik eller annan typ av resa. Resorna samordnas på bästa sätt för att ge dig så kort restid som möjligt, men ibland kan det ändå bli lång omväg för att hämta medre- senärer. Räkna därför med längre restid. Har du en exakt tid att passa måste du ha en god marginal för att hinna fram i tid. VAR HÄMTAR BILEN Bilen hämtar dig på avtalad tid vid den adress där du befinner dig, t ex hemma, och kör dig till den Närtrafikhållplats du önskat resa till. När bilen hämtar dig är det viktigt att du står ute och är klar att åka med. När du reser hem hämtar bilen dig på en Närtrafikhållplats. BILJETTPRIS Du betalar din resa med Närtrafik kontant till bilens förare. Priset följer utveck- lingen för Västtrafiks övriga biljetter (i januari 2012 kostar resan 32 kronor). Barn under 7 år åker gratis i målsmans sällskap.
    [Show full text]
  • Gässlösa Waste Water Treatment Plant Tony Strandh Titel
    Gässlösa waste water treatment plant Tony Strandh Titel Gässlösa waste water treatment plant WWTPs and pump stations in Borås Borås Municipality 8 WWTP BORGSTENA 102 Pumping stations Sewer pipes FRISTAD HEDARED BREDARED GINGRI SPARSÖRRÅNGEDALA SANDH FRUFÄLLAN ULT TOSSERYD ÄSPERED EKÅS SJÖMARKEN SANDARED DALSJÖFORS GÅNGHESTER MÅLSRYD DANNIKE RYDBOHOLM VISKAFORS APLARED SVANEHOLM KINNARUMMA 0 2 4 10 km 2011-05-26 Gässlösa waste water treatment plant Gässlösa WWTP Gässlösa waste water treatment plant History of Gässlösa 1934 Mechanical treatment and digester 1939 Biological treatment, trickling filter 1967-70 Activated sludge , new part of Gässlösa 1976-77 Chemical precipitation 1999 Nitrogen removal, BioDenitro™ 2000 Chemical precipitation with Actiflo™ 2003 Gas treatment, bio gas 2016 New WWTP at Sobacken Gässlösa waste water treatment plant Gässlösa - Data 110 000 person equivalents 80 000 physical persons Textile and wall paper industries Max capacity 5400 m3/h (9600m3/h) 35 000 m3/day Effluent standards: P-tot 0,3 mg/l N-tot 15 mg/l BOD7 10 mg/l 800 ton sludge/month (DS 22 %) Gässlösa waste water treatment plant Primary treatment - removes sand and particles Step screens, 3 mm Sand and grit chambers Primary sedimentation, primary sludge Step screen Sand used as bulk material Solids are incinerated Primary sedimentation Gässlösa waste water Primary treatment plant sedimentation Biological treatment Activated sludge with nitrogen removal, 3 blocks x 2 tanks Alternating aeration depending on + - [NH4 ] and [NO3 ] + - Nitrification NH4 +
    [Show full text]
  • Borås Kommun
    SVERIGES GEOLOGISKA AB RAPPORT Division Ingenjörsgeologi Datum: 1982-12-17 Gustav Akerblom ID-nr: BRAP 82112 Lars-Ingemar Lundh Uppdragsgivare: Borås Kommun MARKRADONUNDERSÖKNING BORAS KOMMUN INNEHALLSFÖRTECKNING sid SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 5 GEOLOGISK ÖVERSIKT Berggrund 7 Jordarter 9 ÖVERSIKTLIG KARTLÄGGNING AV DEN GEOLOGISKA SITUATIONEN 10 Underlagsmaterial 10 MARKUNDERSÖKNING AV TOMTER TILL HUS MED FÖRHÖJD RADON- 12 DOTTERHALT INOMHUS Mätning av radonhalten i jordluft med emanometer 13 Mätning av radonhalten i jordluft med ROAC-metoden 13 Mätning av gammastrålning 14 Bestämning av uran(-radium), torium- och kaliumhalter för jordarter och berggrund 14 Husprotokoll 15 Beräkning av mängden inIäekande jordluft 15 RESULTAT AV MARKUNDERSÖKNINGEN 16 Radonhalter i jordluften 17 Gammastrålning och halter av uran, torium och kalium 18 Diskussion av resultat från markradonundersökningen 19 Rekommendationer 22 Statistisk bearbetning av husdata och geologi 23 Resultat av statistisk bearbetning 26 FÄLTUNDERSÖKNING AV SPRICKDALAR 32 Geologi 33 Resultat av sprickdalsundersökningen 34 FÄLTUNDERSÖKNING AV HÄLLOMRÄOE I HULTA 35 Resultat av hällundersökningen 36 Litteraturlista 37 BILAGOR BILAGA 1 Husprotokoll " 2 Dataplottade diagram " 3 Mätresultat sprickdalar " 4 Mätresultat hällområde vid Hulta " 5 Geologiska kartor 1 SAMMANFATTNING På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Borås kommun har Sveriges Geologiska AB, tidigare Sveriges geologiska undersökning (SGU), under maj-juni 1982 undersökt eventuella samband mellan geologiska förhållanden och radondotterhalter i enbostadshus byggda av alun­ skifferbaserad gasbetong. Till grund för denna undersökning ligger, dels en av SGU 1980 ut­ förd bilmätning för att spåra hus byggda av alunskifferbasserad gasbetong i Borås kommun, dels spårfilmsmätningar som utförts av kommunen i samarbete med statens provningsanstalt (Borås). Undersökningen har omfattat: - Kartläggning av den geologiska situationen för samtliga bo­ städer (ca 600 st) i Borås kommun i vilka spårfilmsmätningar av radondotterhalter gjorts.
    [Show full text]
  • Municipal Fishing Licence Is Valid in Large Areas of the 42 76 Municipality
    Would you like to fish in We offer excellent fishing Vaselid Säveån Hindsjö all year round! Borås? 74 The Municipal Fishing Licence is valid in large areas of the 42 76 Municipality. The Municipal Fishing Licence entitles you to fish with rod and line in the lakes, rivers and streams covered 77 Malryd by the Municipal Fishing Licence. This brochure gives details Malsjö Myresjö of the lakes and water courses you are permitted to fish. It 1 explains the current regulations. The regulations vary between Till Falköping Mollaryd waters. Please check in the brochure for the regulations gover- Tämta ning the water you intend to fish before you start fishing. Soten Säven Permits 75 81 Lindsås Licence fees SEK Period of validity Borgstena Annual licence 600 One year from date of purchase Kållared Monthly licence 200 One month from date of 78 34 purchase St. Trännningen 79 Lassesjö Sandsjön Baståsasjö 73 80 Örlanda Available from 183 Gamsen Borås camping Campinggatan 25 033-35 32 80 Assmundared Borås Kulturhus Sturegatan 35 033-35 35 05 82 42 Cabom Gässlösavägen 35 033-13 66 30 Mjöshult Vänga Fänneslunda Gärstorp sjön Vildland Getängsvägen 38 033-41 15 66 Annestorp Wollmars Fiske Jakt Fritid Ö. Kulsjön Källbäcksrydsgatan 2 Borås 033-12 68 00 Säveån Till Alingsås Lövås Sibbarp Komlösa Tåsjön V. Kulsjön Sevred Sälsjön Vemmenhult Hultås Please show respect for the countryside and the Gantarås 105 Längjum landowners. Ärtingen E Tärby St. Kleven 180 Fristad Slätthult Segerstorp Marsj. Hjälmryd Mellsj. Bonus if you buy an annual licence Ö. Valsjön 89 Marsjön • One day on one of our attractive rainbow trout waters.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Fiskemöjligheter I Borås 2017
    För ytterligare information kontakta Tekniska förvaltningen boras.se/friluftsguiden Foto Dag Ekelund Karta Stadsbyggnadskontoret Grafisk formgivning Borås kommuntryckeri Tryck Responstryck AB, 2017 1 Ankedammen 1 2,1 • 25 Abborratjärn 2 7,5 28 Baståsasjö 30 2,0 • • • 29 Bogrydssjön 4 8,1 • • • • • 2 Yttre Åsunden • • • • • • • • Abborrsjön 1 9,0 Björsjön 8 Horssjön 1 • • • • • 3 Kolbränningen 7 4,7 • • • • • Björsjö 1 4,5 Gräddån Klevsjön 1 • L. Hässleholmssjön ½ 7,7 • • • • • • Duvesjön ½ 3,0 • Hindsjö 11 Mjögaresjön 2 • • • • • • St. Hässleholmssjon 1 10,0 • • • • • • Furesjön 2 8,0 • • • • Lilla Tränningen 10 Sävsjön 48 12,0 • • • • • • Hultasjön 2 9,5 • • • • • • Galtatjärn ½ Lillesjö 1 30 Torpasjön 3,6 • • • • • • • (Södra) Kypesjön 2 12,0 • • • • Gäddesjö 4 14,5 Malsjö 105 20,5 Yttre Åsunden 14,3 • • • • • • • • • Ramnasjön 8 7,0 • • • • Kroksjön 2 11,5 • • Rönnåsaån 31 Lilla Kleven 3 • • • • • • Sportfiskeklubbar i Borås Viskan • • • • • • • • Lilla Älsjön 2 5,5 Sandsjön 5 11,0 Marsjön (V) 24 • • • • • • 4 Abborrsjön 9 8,2 • • • Lomsjö 2 9,5 Stora Tränningen 64 5,0 • • • Marsjön (Ö) 28 15,0 • • • • • • Klubbens namn Adress/e-post Telefon/hemsida Björken 18 10,0 • • • • • Madtjärn ½ Säven 1226 34,0 • • • • • • Mellsjön 23 4,9 • • • • • • Borås Sportfiskeklubb i Borås [email protected] www.bsfk.nu Bolingen 12 10,0 • • • • • ”Orrleketjärn” 1 3,5 Säveån • Stora Kleven 18 • • • • • • Fiskeklubben Dalsjön i Dalsjöfors c/o L Strömwall Bosjön 151 19,0 • • • • • Rönnesjö 4 4,5 Vingreå Toren 2 • • • • • • Fiskestugan/ Funningssjön 2 5,5
    [Show full text]