Master Thesis Shufei Wang and Nikola Schwaiger June 2010X

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Master Thesis Shufei Wang and Nikola Schwaiger June 2010X Study in the field of product development about Illuminating material for fire-fighter garments & others in the future Master thesis To acquisition of the academic degree Master of Science Summer term 2010 BY Nikola Elisabeth Schwaiger (X090204) Shufei Wang (X090210) In cooperation with the company F.O.V. fabrics AB, Borås, Sweden Supervisor: Prof. Heikki Mattila, University of Borås, Sweden Examiner: Prof. Håkan Torstensson, University of Borås, Sweden Submission date of the final thesis: 26/05/2010 Statutory declaration Herewith we assure that the present master thesis has been written independently, and no others as the given sources have been used. All executions and thoughts, that were taken from other writings literally or basically, are marked, and the work in same or similar version yet was not presented to an exam authority before. Borås, May 2010 Signature: Signature: Acknowledgement We would lik e to thank Fred rik Johansson from the company F.O.V. fabrics AB in Bor ås, for the great comm unication and creative meetings during our thesis time; thank s our supervisor Prof. Heikki Mattila from the University of Bor ås for the great support. Also, we want to say thank you to the fire-fighter brigade in Borås, particularly Mr. Anders Johansson an d other organizations/ companies for their ideas and information during the interviews. Nikola Schwaiger & Shufei Wang Borås, 26. May 2010 2 Abstract The field of protective garments is a wide range segment, and protective clothings are needed in the daily business of workers, for example fire fighters, police men, and in the fishing industry. This Master-Thesis focuses on properties of fire fighters protective garments and other work wear in combination with luminescent materials and future challenges. The research is based on a market research through interviewing fire- fighters and all important manufacturers along the supply chain. It analyzes the market demand of new fire-garments with both fire retardant and luminescent functions; provides an overview over current available materials, and explains the future possibilities for those garments; gives a suggestion of possible supply chain as well as the product design. Some relevant standards and tests were also described; major impacts that protective clothing has to withstand are thermal heat, biological, chemical, and also mechanical impacts; in this context, the properties of flame retardant and luminescent materials are worked out. From technical point of view, it seems to be possible to combine flame retardant and luminescent material together on protective garment, though still lots of research work needs to be done to ensure the combination can meet high standards. However, other work-wear is a potential field for the application of luminescent material, for example road-workers, sports wears, etc. 3 Table of content Introduction Aim Methods Delimitation 1 The partner F.O.V. fabrics AB ...................................................................... 12 2 Luminescence ............................................................................................. 14 2.1 Luminescence in general ................................................................................... 14 2.2 Photo-luminescence ......................................................................................... 15 2.2.1 Fluorescence ........................................................................................ 16 2.2.2 Phosphorescence ................................................................................. 17 2.3 Material properties of phosphorescent materials ............................................ 19 2.4 Field of application ............................................................................................ 19 3 Flame retardant materials today ................................................................. 22 3.1 Definition of flame retardant material ............................................................. 22 3.2 Materials & producing companies .................................................................... 22 3.2.1 Kevlar ®/ DuPont.................................................................................... 23 3.2.2 Nomex ®/ DuPont .................................................................................. 23 3.2.3 Lenzing FR ® ........................................................................................... 23 3.2.3.1 Standards and testing .......................................................................... 25 3.2.3.2 Company size and capacity .................................................................. 25 3.2.3.3 Customers and application field .......................................................... 25 3.2.3.4 Comparison to other fibers .................................................................. 26 3.2.4 PBI ® ....................................................................................................... 26 3.2.5 Twaron ® ................................................................................................ 27 3.3 Material properties ........................................................................................... 27 3.4 Field of application of flame retardant materials ............................................. 27 4 EU Standards and Norms of illuminating and flame retardant material ........ 28 4.1 EN 469 protective clothing ................................................................................ 28 4.1.1 EN 433, 3.17 accessory ........................................................................ 30 4.1.2 EN 433, 3.29 trim ................................................................................. 30 4.1.3 The old German standard DIN 14940 for helmets ............................... 30 4.2 EN 471 High Visibility ........................................................................................ 31 4.3 Certificates ........................................................................................................ 31 5 Textile tests after the EU Standards ............................................................. 32 5.1 Mandatory textile tests related to DIN EN 469................................................. 32 5.2 Additional possible tests ................................................................................... 35 5.3 Fluorescent or reflective applications and accessory materials ....................... 36 5.4 Mandatory textile tests related to DIN EN 471:2008-03 .................................. 36 4 5.5 Tests for finished garment ................................................................................ 37 6 Market research ......................................................................................... 38 6.1 Chemistry industry ............................................................................................ 38 6.2 Testing institutes ............................................................................................... 39 6.3 W. L. Gore & Associates GmbH ......................................................................... 39 6.4 Garment Manufacturer ..................................................................................... 40 6.5 End user, the Fire brigade Borås ....................................................................... 40 6.5.1 Materials & Suppliers in the market .................................................... 41 6.5.2 Lion Apparel ......................................................................................... 41 7 Analysis of the market demand ................................................................... 42 7.1 Interviewresults from the end-user “fire-brigade” ........................................... 44 7.2 Result from the interviews through questionnaires ......................................... 46 8 Technical feasibility discussion .................................................................... 47 8.1 Interview with chemistry industry .................................................................... 48 8.1.1 Schill+Seilacher GmbH ......................................................................... 48 8.1.2 Wacker Chemie AG .............................................................................. 49 8.1.3 CHT-Beitlich, Tübingen/BEZEMA, Switzerland ..................................... 49 8.1.4 Company UV-elements ........................................................................ 50 8.1.5 Result form the chemistry industry ..................................................... 51 8.2 Results from the testing Institutes .................................................................... 51 8.3 W. L. Gore & Associates GmbH ......................................................................... 52 8.3.1 Results .................................................................................................. 52 8.3.2 Requirements and problems ............................................................... 52 8.3.3 Positive aspects .................................................................................... 53 8.4 Overall result of the technical discussion part .................................................. 53 9 Supply chain discussion ............................................................................... 53 9.1 Rawmaterial suppliers....................................................................................... 54 9.1.1 Yarn supplier .......................................................................................
Recommended publications
  • Kommunstyrelsen 2017-02-27
    PROTOKOLL 1 (21) Sammanträdesdag 2017-02-27 Tid och plats Kl 14.00–16.15 Omfattning § 97 –122 Närvarande Ulf Olsson (S) ordförande Tom Andersson (MP) andre vice ordförande Malin Carlsson (S) Ida Legnemark (V) Kjell Classon (S) Yvonne Persson (S) Morgan Hjalmarsson (L) Marie Fridén (M) Kerstin Hermansson (C) Falco Güldenpfennig (KD) Patric Silfverklinga (SD) Mohamed Farah (S) tjg för Per Carlsson (S) Oliver Öberg (M) tjg för Annette Carlson (M) Ersättare Lars-Åke Johansson (S) Therése Björklund (S) Lennart Andreasson (V) Anne Rapinoja (V) kl 14.00-15.45 Hasse Ikävalko (M) Anna Svalander (L) Mattias Danielsson (C) Hans Gustavsson (KD) Björn Qvarnström (SD) kl 14.00-15.45 Övriga Svante Stomberg kommunchef Anders Glemfelt näringslivschef Per Olsson personalchef Magnus Widén ekonomichef Marie Ingvarsson kommunikations- chef Bengt Himmelman samhällsplaneringschef Per Pellby organisationsutredare Dan Persson controller Iqbal Musaji avdelningschef Maria Carlund mark- och exploateringsingenjör Maria Karlsson kommunikationsstrateg PROTOKOLL 2 (21) Sammanträdesdag 2017-02-27 Niklas Johansson ekonom Ulf Raneby avdelningschef, Servicekontoret Rune Henriksson förvaltningschef, Lokalförsörjnings- förvaltningen Ingegerd Eriksson verksamhetssamordningschef Elisabeth Eickhoff markchef Erik Bergman blocksekreterare Aikaterini Sanida praktikant Bertil Ekwall blocksekreterare Göran Björklund sekreterare Ordföranden tillkännager följande: "Detta sammanträde direktsänds. Borås Stad har beslutat att i stället för utgivaren, var och en som framträder i programmet själv skall svara för de eventuella yttrandefrihetsbrott som han/hon begår. § 97 Justering Att jämte ordföranden justera protokollet utses Marie Fridén (M) med Falco Güldenpfennig (KD) som ersättare. § 98 Föredragning och ajournering Efter föredragning i ett antal ärenden ajournerar Kommunstyrelsen samman- trädet under tiden kl 15.32–16.00 för politisk beredning i partigrupperna.
    [Show full text]
  • Kommunfakta Tätort Pdf, 830.2 Kb, Öppnas I Nytt Fönster
    Borås 2019 Tätortsbeteckning 1. Aplared 2. Borgstena 3. Borås 4. Bosnäs 5. Bredared 6. Dalsjöfors 7. Dannike 8. Fristad 9. Gånghester och Målsryd 10. Hedared 11. Kinnarumma 12. Rydboholm 13. Rångedala 14. Sandared, Sjömarken och Viared 15. Sandhult 16. Viskafors 17. Äspered 18. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2018 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Aplared 450 465 -15 0,64 719 11,3 Borgstena 428 422 6 1,07 397 17,8 Borås 73 653 67 361 6 292 30,81 2 327 Bosnäs 448 416 32 1,00 424 8,2 Bredared 330 265 65 0,61 517 9,2 Dalsjöfors 3 719 3 463 256 3,52 1 025 9,4 Dannike 453 438 15 0,77 571 17,3 Fristad 5 566 5 173 393 7,31 740 10,2 Gånghester och Målsryd 2 539 2 484 55 2,73 927 6,6 Hedared 336 355 -19 0,76 477 14,7 Kinnarumma 356 349 7 0,74 451 15,1 Rydboholm 991 1 018 -27 1,16 854 9,0 Rångedala 421 412 9 1,12 376 12,9 Sandared, Sjömarken och Viared 7 076 6 276 800 9,68 682 8,1 Sandhult 568 609 -41 0,59 958 9,0 Viskafors 3 725 3 680 45 3,97 932 13,2 Äspered 302 295 7 0,61 480 14,0 Utanför tätort 10 817 9 813 1 004 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Särredovisning VA 2020 Affärsområde VA
    Särredovisning VA 2020 Affärsområde VA Per Karlsson 2021-04-19 Innehåll 1. Verksamhetsuppföljning...................................................................................... 3 2. Ekonomi .................................................................................................................... 6 3. Miljö och kvalitet ................................................................................................... 9 4. Framtida utveckling ............................................................................................ 11 1. Verksamhetsuppföljning Huvudmannaskapet för Borås Stads vatten och avloppsverksamhet (VA) är organisatoriskt placerat på Borås Energi och Miljö AB som är ett helägt kommunalt bolag. VA verksamheten ska enligt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster särredovisas och Borås Energi och Miljö AB har organiserat VA i ett separat affärsområde, Vatten och Avlopp. För att styra och följa upp verksamheten på ett bra sätt kopplat till de vattentjänsterna affärsområdet levererar ser organisationen på affärsområdet ut enligt nedan: AO-chef Planering/ utveckling Produktion Produktion Distribution Vatten Avlopp Vatten Producerad mängd dricksvatten 2020 Vattenverk Producerad dricksvattenmängd (m3) Sjöbo 7 130 218 Dalsjöfors 635 453 Rångedala 21 204 Bredared 12 827 Hedared 10 615 Totalt 7 810 317 Vi har producerat mer vatten under 2020 än 2019 och vi har även debiterat mer vatten till våra kunder. Förlusterna har varit något högre 2020 än 2019. I början på året har vi haft fortsatta problem med igensättningar
    [Show full text]
  • Närtrafik Borås
    NÄRTRAFIK BORÅS 8 JANUARI 2012 och tills vidare NÄRTRAFIK Närtrafik finns för dig som vill åka kollektivtrafik från landsbygden (grönt på kartan) och in till tätort (rött på kartan). RING OCH BESTÄLL DIN RESA Turen körs bara om någon bokat den. Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom (se längst ner på sidan) och vilken Närtrafikhållplats du vill resa till. Ring sedan till Västtrafiks beställningscentral på 0771-91 90 90 minst två timmar före intervallets början för att beställa. Personen som tar emot din bokning ger dig då den exakta avgångstiden. Glöm inte att samtidigt boka din hemresa. SAMÅKNING Tänk på att du kan få samåka med andra resenärer som också har beställt Närtra- fik eller annan typ av resa. Resorna samordnas på bästa sätt för att ge dig så kort restid som möjligt, men ibland kan det ändå bli lång omväg för att hämta medre- senärer. Räkna därför med längre restid. Har du en exakt tid att passa måste du ha en god marginal för att hinna fram i tid. VAR HÄMTAR BILEN Bilen hämtar dig på avtalad tid vid den adress där du befinner dig, t ex hemma, och kör dig till den Närtrafikhållplats du önskat resa till. När bilen hämtar dig är det viktigt att du står ute och är klar att åka med. När du reser hem hämtar bilen dig på en Närtrafikhållplats. BILJETTPRIS Du betalar din resa med Närtrafik kontant till bilens förare. Priset följer utveck- lingen för Västtrafiks övriga biljetter (i januari 2012 kostar resan 32 kronor). Barn under 7 år åker gratis i målsmans sällskap.
    [Show full text]
  • Gässlösa Waste Water Treatment Plant Tony Strandh Titel
    Gässlösa waste water treatment plant Tony Strandh Titel Gässlösa waste water treatment plant WWTPs and pump stations in Borås Borås Municipality 8 WWTP BORGSTENA 102 Pumping stations Sewer pipes FRISTAD HEDARED BREDARED GINGRI SPARSÖRRÅNGEDALA SANDH FRUFÄLLAN ULT TOSSERYD ÄSPERED EKÅS SJÖMARKEN SANDARED DALSJÖFORS GÅNGHESTER MÅLSRYD DANNIKE RYDBOHOLM VISKAFORS APLARED SVANEHOLM KINNARUMMA 0 2 4 10 km 2011-05-26 Gässlösa waste water treatment plant Gässlösa WWTP Gässlösa waste water treatment plant History of Gässlösa 1934 Mechanical treatment and digester 1939 Biological treatment, trickling filter 1967-70 Activated sludge , new part of Gässlösa 1976-77 Chemical precipitation 1999 Nitrogen removal, BioDenitro™ 2000 Chemical precipitation with Actiflo™ 2003 Gas treatment, bio gas 2016 New WWTP at Sobacken Gässlösa waste water treatment plant Gässlösa - Data 110 000 person equivalents 80 000 physical persons Textile and wall paper industries Max capacity 5400 m3/h (9600m3/h) 35 000 m3/day Effluent standards: P-tot 0,3 mg/l N-tot 15 mg/l BOD7 10 mg/l 800 ton sludge/month (DS 22 %) Gässlösa waste water treatment plant Primary treatment - removes sand and particles Step screens, 3 mm Sand and grit chambers Primary sedimentation, primary sludge Step screen Sand used as bulk material Solids are incinerated Primary sedimentation Gässlösa waste water Primary treatment plant sedimentation Biological treatment Activated sludge with nitrogen removal, 3 blocks x 2 tanks Alternating aeration depending on + - [NH4 ] and [NO3 ] + - Nitrification NH4 +
    [Show full text]
  • Borås Kommun
    SVERIGES GEOLOGISKA AB RAPPORT Division Ingenjörsgeologi Datum: 1982-12-17 Gustav Akerblom ID-nr: BRAP 82112 Lars-Ingemar Lundh Uppdragsgivare: Borås Kommun MARKRADONUNDERSÖKNING BORAS KOMMUN INNEHALLSFÖRTECKNING sid SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 5 GEOLOGISK ÖVERSIKT Berggrund 7 Jordarter 9 ÖVERSIKTLIG KARTLÄGGNING AV DEN GEOLOGISKA SITUATIONEN 10 Underlagsmaterial 10 MARKUNDERSÖKNING AV TOMTER TILL HUS MED FÖRHÖJD RADON- 12 DOTTERHALT INOMHUS Mätning av radonhalten i jordluft med emanometer 13 Mätning av radonhalten i jordluft med ROAC-metoden 13 Mätning av gammastrålning 14 Bestämning av uran(-radium), torium- och kaliumhalter för jordarter och berggrund 14 Husprotokoll 15 Beräkning av mängden inIäekande jordluft 15 RESULTAT AV MARKUNDERSÖKNINGEN 16 Radonhalter i jordluften 17 Gammastrålning och halter av uran, torium och kalium 18 Diskussion av resultat från markradonundersökningen 19 Rekommendationer 22 Statistisk bearbetning av husdata och geologi 23 Resultat av statistisk bearbetning 26 FÄLTUNDERSÖKNING AV SPRICKDALAR 32 Geologi 33 Resultat av sprickdalsundersökningen 34 FÄLTUNDERSÖKNING AV HÄLLOMRÄOE I HULTA 35 Resultat av hällundersökningen 36 Litteraturlista 37 BILAGOR BILAGA 1 Husprotokoll " 2 Dataplottade diagram " 3 Mätresultat sprickdalar " 4 Mätresultat hällområde vid Hulta " 5 Geologiska kartor 1 SAMMANFATTNING På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Borås kommun har Sveriges Geologiska AB, tidigare Sveriges geologiska undersökning (SGU), under maj-juni 1982 undersökt eventuella samband mellan geologiska förhållanden och radondotterhalter i enbostadshus byggda av alun­ skifferbaserad gasbetong. Till grund för denna undersökning ligger, dels en av SGU 1980 ut­ förd bilmätning för att spåra hus byggda av alunskifferbasserad gasbetong i Borås kommun, dels spårfilmsmätningar som utförts av kommunen i samarbete med statens provningsanstalt (Borås). Undersökningen har omfattat: - Kartläggning av den geologiska situationen för samtliga bo­ städer (ca 600 st) i Borås kommun i vilka spårfilmsmätningar av radondotterhalter gjorts.
    [Show full text]
  • Municipal Fishing Licence Is Valid in Large Areas of the 42 76 Municipality
    Would you like to fish in We offer excellent fishing Vaselid Säveån Hindsjö all year round! Borås? 74 The Municipal Fishing Licence is valid in large areas of the 42 76 Municipality. The Municipal Fishing Licence entitles you to fish with rod and line in the lakes, rivers and streams covered 77 Malryd by the Municipal Fishing Licence. This brochure gives details Malsjö Myresjö of the lakes and water courses you are permitted to fish. It 1 explains the current regulations. The regulations vary between Till Falköping Mollaryd waters. Please check in the brochure for the regulations gover- Tämta ning the water you intend to fish before you start fishing. Soten Säven Permits 75 81 Lindsås Licence fees SEK Period of validity Borgstena Annual licence 600 One year from date of purchase Kållared Monthly licence 200 One month from date of 78 34 purchase St. Trännningen 79 Lassesjö Sandsjön Baståsasjö 73 80 Örlanda Available from 183 Gamsen Borås camping Campinggatan 25 033-35 32 80 Assmundared Borås Kulturhus Sturegatan 35 033-35 35 05 82 42 Cabom Gässlösavägen 35 033-13 66 30 Mjöshult Vänga Fänneslunda Gärstorp sjön Vildland Getängsvägen 38 033-41 15 66 Annestorp Wollmars Fiske Jakt Fritid Ö. Kulsjön Källbäcksrydsgatan 2 Borås 033-12 68 00 Säveån Till Alingsås Lövås Sibbarp Komlösa Tåsjön V. Kulsjön Sevred Sälsjön Vemmenhult Hultås Please show respect for the countryside and the Gantarås 105 Längjum landowners. Ärtingen E Tärby St. Kleven 180 Fristad Slätthult Segerstorp Marsj. Hjälmryd Mellsj. Bonus if you buy an annual licence Ö. Valsjön 89 Marsjön • One day on one of our attractive rainbow trout waters.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Fiske I Stora- Och Lilla Dalsjön Assarsgården Sjöinformation
    Kolerakyrkogård Hjortryd Hembygdsgård Dalsjöfors Textilindustri Skola Fornåker Skintegården Skattegården Textilind.Fiske i Stora- och Lilla Dalsjön Assarsgården Sjöinformation Sjönamn Area Maxdjup Abborre Gädda Lake MörtDalhem Sik Siklöja Ål Skola(ha) (m) Perch Pike Burbot Roach Whitefish Vendace Eel Barsch Hecht Quappe Rotauge Maräne Kleine Maräne Aal Festplats Stora Dalsjön 59 27,5 Lilla DalsjönSporthall 8 15,0 Fotb.pl. Skola Fotb.pl. Badplats Kerstins- gärde Skänstad Sporthall Fotb.pl. 3,8 Sjödal Vårdcentral Uppegården 20,9 20,9 13,7 Stora Dalsjön 2,2 Jungfrusund 27,5 Råviken Fornåker Angeln in Stora- och Lilla Dalsjön Karte Preis Geltungsdauer Jahreskarte (1) 300 SEK ein Jahr ab Kauftag Monatskarte (1) 100 SEK ein Monat ab Kauftag Tageskarte (1) 40 SEK pro Kalendertag (00.00 bis 24.00 Uhr) Krebsfangschein/24 Stunden - August (2) 300 SEK (12.00 bis 12.00 Uhr) Krebsfangschein/24 Stunden – September (2) 200 SEK (12.00 bis 12.00 Uhr) Krebsfangschein/24 Stunden – Oktober (2) 100 SEK (12.00 bis 12.00 Uhr) Angelregeln 0–5 • Mindestgröße Aal: 70 cm. 5–10 Slättås • Das Angeln mit Handgeräten ist Inhabern eines gültigen Angelscheins gestattet. 10–15 • Es darf ein (1) Gerät pro Angelschein verwendet werden. 15–20 • Spinnangeln, Jigangeln, Fliegenfischen, Grundangeln, Eisangeln und Trolling sind 20–25 zulässig. • Außerdem darf man 10 Eisangelgeräte oder 10 Schnurspulgeräte für das 25–30 Lilla Eisgrundangeln verwenden. Förbud mot sjötrafik • Kinder unter 15 Jahren angeln kostenlos (es gelten dieselben Regeln gelten wie beim Dalsjön Badplats / Public beach / Badeplatz Tagesangelschein). Buss / Bus stop / Bushaltestelle Koberg Regeln für das Krebsfangen Led - GoIF-spår 6,0 km • Mindestgröße Krebse: 8 cm.
    [Show full text]
  • Fiskemöjligheter I Borås 2017
    För ytterligare information kontakta Tekniska förvaltningen boras.se/friluftsguiden Foto Dag Ekelund Karta Stadsbyggnadskontoret Grafisk formgivning Borås kommuntryckeri Tryck Responstryck AB, 2017 1 Ankedammen 1 2,1 • 25 Abborratjärn 2 7,5 28 Baståsasjö 30 2,0 • • • 29 Bogrydssjön 4 8,1 • • • • • 2 Yttre Åsunden • • • • • • • • Abborrsjön 1 9,0 Björsjön 8 Horssjön 1 • • • • • 3 Kolbränningen 7 4,7 • • • • • Björsjö 1 4,5 Gräddån Klevsjön 1 • L. Hässleholmssjön ½ 7,7 • • • • • • Duvesjön ½ 3,0 • Hindsjö 11 Mjögaresjön 2 • • • • • • St. Hässleholmssjon 1 10,0 • • • • • • Furesjön 2 8,0 • • • • Lilla Tränningen 10 Sävsjön 48 12,0 • • • • • • Hultasjön 2 9,5 • • • • • • Galtatjärn ½ Lillesjö 1 30 Torpasjön 3,6 • • • • • • • (Södra) Kypesjön 2 12,0 • • • • Gäddesjö 4 14,5 Malsjö 105 20,5 Yttre Åsunden 14,3 • • • • • • • • • Ramnasjön 8 7,0 • • • • Kroksjön 2 11,5 • • Rönnåsaån 31 Lilla Kleven 3 • • • • • • Sportfiskeklubbar i Borås Viskan • • • • • • • • Lilla Älsjön 2 5,5 Sandsjön 5 11,0 Marsjön (V) 24 • • • • • • 4 Abborrsjön 9 8,2 • • • Lomsjö 2 9,5 Stora Tränningen 64 5,0 • • • Marsjön (Ö) 28 15,0 • • • • • • Klubbens namn Adress/e-post Telefon/hemsida Björken 18 10,0 • • • • • Madtjärn ½ Säven 1226 34,0 • • • • • • Mellsjön 23 4,9 • • • • • • Borås Sportfiskeklubb i Borås [email protected] www.bsfk.nu Bolingen 12 10,0 • • • • • ”Orrleketjärn” 1 3,5 Säveån • Stora Kleven 18 • • • • • • Fiskeklubben Dalsjön i Dalsjöfors c/o L Strömwall Bosjön 151 19,0 • • • • • Rönnesjö 4 4,5 Vingreå Toren 2 • • • • • • Fiskestugan/ Funningssjön 2 5,5
    [Show full text]
  • Viktiga Årtal
    Lennart Wasling 2021-02-18 http://www.culturum.se mailto: [email protected] Borås historia i årtal Nedan har ett antal händelser i Borås historia sammanställts. Dessa är uppställda efter den tidpunkt när de inleddes eller förändrades, t. ex. när en skola startades eller flyttade. Årtal avser ibland när en byggnad togs i bruk, ibland när den invigdes. Ex: Brandstationen stod färdig den 21/11 1940, men invigdes den 28/4 1941 – själva brandkåren är förstås äldre än så. 1920c betyder omkring/cirka 1920. När det gäller företag är det ännu viktigare att tänka på olika ombildningar av företaget kan ha skett, liksom att flyttning och ombyggnad ägt rum. Företag drevs länge i en form som kan liknas vid dagens enskilda firma. Efter hand bildades fler och fler helt privata aktiebolag, men så sent som 1848 föreskrevs i en förordning att aktiebolag endast fick bildas med regeringsmaktens auktorisation. 1897 kom en ny lag för dessa, med krav på öppen redovisning. Om fel eller oklarheter uppmärksammas är jag tacksam för ett påpekande! År Händelse Anm. 1619 ”Stadgan om städernas organisation och uppkomst i riket”, Gustaf II Adolf (idé: Axel Oxenstierna) Lilla tullen är anledningen till att Borås Lilla tullen beslutas och införs 1622; 1810:upphör och många andra städer anläggs (Lilla tullen är en inrikes tull mellan städer; Stora tullen är utrikes tull mellan länder) 1620- Boeråås/Torpa stad grundas av Gustav II Adolf; landshövding Stiernsköld valde platsen tal 23 mars 1620: Befallning att upprätta en stad 24 juni 1620: Riksrådet beviljar tillfälliga
    [Show full text]