DOCSLIB.ORG

Viktiga Årtal

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Viktiga Årtal Lennart Wasling 2021-02-18 http://www.culturum.se mailto: [email protected] Borås historia i årtal Nedan har ett antal händelser i Borås historia sammanställts. Dessa är uppställda efter den tidpunkt när de inleddes eller förändrades, t. ex. när en skola startades eller flyttade. Årtal avser ibland när en byggnad togs i bruk, ibland när den invigdes. Ex: Brandstationen stod färdig den 21/11 1940, men invigdes den 28/4 1941 – själva brandkåren är förstås äldre än så. 1920c betyder omkring/cirka 1920. När det gäller företag är det ännu viktigare att tänka på olika ombildningar av företaget kan ha skett, liksom att flyttning och ombyggnad ägt rum. Företag drevs länge i en form som kan liknas vid dagens enskilda firma. Efter hand bildades fler och fler helt privata aktiebolag, men så sent som 1848 föreskrevs i en förordning att aktiebolag endast fick bildas med regeringsmaktens auktorisation. 1897 kom en ny lag för dessa, med krav på öppen redovisning. Om fel eller oklarheter uppmärksammas är jag tacksam för ett påpekande! År Händelse Anm. 1619 ”Stadgan om städernas organisation och uppkomst i riket”, Gustaf II Adolf (idé: Axel Oxenstierna) Lilla tullen är anledningen till att Borås Lilla tullen beslutas och införs 1622; 1810:upphör och många andra städer anläggs (Lilla tullen är en inrikes tull mellan städer; Stora tullen är utrikes tull mellan länder) 1620- Boeråås/Torpa stad grundas av Gustav II Adolf; landshövding Stiernsköld valde platsen tal 23 mars 1620: Befallning att upprätta en stad 24 juni 1620: Riksrådet beviljar tillfälliga handelsrättigheter 29 juni 1620: Grundläggningsdokumentet (original i Borås stadsarkiv; jmf nästa rad) 29 juni 1621: Grundläggningsdokumentet (kopia i riksregistraturets brevkoncept; räknas sedan 1990 1990-04-19: stadsfullmäktige ändrar som grundläggningsdatum) dagen för grundandet till 1621 25 maj 1622: Fullständiga stadsprivilegier (räknades fram till 1990 som grundläggningsdatum) 29 april 1624: Handelsrättigheter (1619: Anders i Riddarebol ”en gammal och språksam gubbe” anger en muntlig tradition att staden skull anlagts då; återgett av Hufwedsson Dahl – se 1719) 1624 Boråsborgarna får sitt första kungliga privilegium att bedriva gårdfarihandel över hela riket. Elfsborgs regemente etableras (men inte i Borås) 1628 De första båtsmännen (c:a 20 st) skickas från Borås till flottan. 1720: 31 st (4:e i landet); 1763: Inte längre båtsmän i Borås, i stället betalas Vakansavgift, så att båtsmännen kan bo vid flottstationen; 1839: Avgift för 8½ båtsmän 1629 ”De sju häraderna” nämns som rekryteringsområde för ett regemente under Nils Ribbings befäl. Har 1629: 483 invånare (90 fler män än kv.) inget med knallar eller handelsprivilegier att göra. 20 båtsmän 1636 Allmänt postväsende införs ”Gångeposten” 1638 Borås ”Stadsskola”/Elementarläroverk (för de välsituerade; snart nedlagd, därefter privatskolor); 1640:523 inv. 1665:2 lärare 1640: Enligt 1640 års mantalslängd bodde i Borås 8 skräddarmästare, 5 skomakare, 5 smeder, 1 guldsmed, 1 kopparslagare och 1 sadelmakare samt några förnämligare "stads"-hantverkare 1656 Windruffs järnmanufakturverk (Skäggeström/Druvefors vattenfall; spik, trattar mm), 1670: nedl. 1647: åtskillnad mellan upp- och Hospitalet/Fattighuset (utanför Norrtull/Österlånggatan), 1816:”fattigskola”(folkskola); 1828: revs stapelstäder 1661 Torpa kyrka ombyggd; 1681: invigd, 1681: brann, 1682/1905: namnet Caroli efter Karl XI 1667 Kämnärsrätt inrättas för enklare mål 1675 Skråordning i Borås (1669: Skråordning f Sverige) 1676 Farsot drabbade staden; cirka 300 dödsfall införda i dödboken 1677 ”De äldstes råd”/”De äldste”, permanent borgarråd med 24 medlemmar; c1830: undantränger magistraten; 1864: upphör (se 1852) 1680 Borås blev residensstad (endast under 1 år fram till branden 1681) Tillstånd för bönderna i Ås och Veden att idka handel med smide och träkram; 1686: Markborna får handla med lärft; 1719: Kind d:o (de tre övriga ansåg sig också ha fått tillstånd till bondehandel) 1681 Staden eldhärjades (endast några gårdar vid tullarna klarade sig) 1:a stadsbranden Konungen (Karl XI) skänkte betydande belopp och hemmanet Tokarp (därför heter kyrkan Caroli) 1682: Yngre indelningsverket 1685 Älvsborgs regemente – I15 (ej förlagt i Borås) 1696 Langlets färgeri (Smedsgatan 1); 1741: utökn. m linne-, silke- o linnefärgeri samt präss, överskäreri och hästmangel; 1870: flytt till ”Stadsparken” (senare Kilens Färgeri); 1923: tomten köps av staden och läggs till Stadsparken; 1930: öppnas för allm. 1719 Nils Hufwedsson Dal ger ut boken ”Boerosia” 1710:2100 Kinds härad får rätt till resehandel (Ås, Veden och Mark hade det tidigare; Bollebygd, Gäsene och Redväg anser också att de tillhör ”De sju privilegierade häraderna”, de enda i landet) 1720 Marnies färgeri (S Stora torget); 1938: utökning med linne- och cassianstryckeri Apoteket Kronan öppnar (apotekare Gustaf Wickland/Wickard); 1764–94: ap. Jonas Rothovius 1727 Staden eldhärjades totalt; uppbyggd igen 1735 2:a stadsbranden 1730 Tegelbruk vid Öresjö; 1735c: nedlagt 1733 Erich Finckes färgeri samt mangel (NV Västerport, ”Krokshallstorget”), 1812: nedlagt 1734 Stadens äldsta, ännu bevarade, hus Brännerigården uppförs; 1923: Privathotellet öppnas där (Eric 1734 års lag (gäller i princip ännu) Mellblom) 1739 Peter Adolf Hall (internationellt känd miniatyrmålare) föds; 1805: död i Paris 1740 Grafvenfors spikhammare (rådman Anders Graf) 1741 Detleff Ross tapetmakeri; 1764c: nedlagt Rådman Anders Graf tobaksspinneri (manufactur); 1742: sonen Lorentz; 1750: sonen Lars; 1755: änkan Stina & Carl Liljegren tar över; 1770c: nedlagt 1746 Carl von Linnés västgötaresa med besök i Borås 1749 Carl Forsell får tillstånd att driva flanelltryckeri Tabellverket (=SCB) inrättas. 1 764 724 inv. i Sverige 1752 Viskafors Kniffabrik (”eggjärnsfabrik”) 1761 Carl C-son Forsell får privilegium för ett ylleväveri (tillv endast filtstrumpor) 1766 Hoffmans uppror; 1776: ”Boråsiade” (satirisk dikt av Rudbäck om Hoffmans uppror.) /Hoffman var bonde från Byttorp och därför ej boråsare/ Fabrikör Jonas Westin beviljades tillstånd att anlägga tryckeri för lärfter m.m. 1770 Hall- och manufakturrätten inrättas av magistraten (specialdomstol för hantverk och manufaktur), 1846: upphör 1772 Förbud mot husbehovsbränning; 1775: statligt monopol på kronobrännerier 1773 Tiggeriet införs i Borås; en flock på onsdagar, en på lördagar (tveksamt med verkställighet) 1776 Gårdfarihandlare får idka samköp (sälja grannens tillverkade varor – Sjuhäradsbygden + Halland) ”De sju häraderna” används ffg. I en statlig utredning; 1920:”Sjuhäradsbygden” 1780: spannmålshandeln fri i hela landet; 1815: viktualiehandeln (matvaror) fri (men ej handel i handelsbodar på landsbygden) 1780 Folkmängd: 2240 1782 1:a lasarettet (St. Brogatan 9, 7 sjukrum); 1772 (+1782): stadskirurg Magnus Preutz; 1798: stadskirurg Carl Axel Eklund; 1822: lasarettet förstördes vid stadsbranden 1787 Gustaf III på besök (den förste krönte konung som besökte staden) 1800 Folkmängd: 1774 (1025 kv+725 m?) 1804 Tollstorp får privilegium att driva fabrik för tillv. av kläder, strumpor o andra yllevaror. ”Borås Yllefabrik” för insmugglat kläde. 1809 Borgarståndet i Borås medgav att även vissa icke-borgare fick driva handel 1810 Icke-borgare får äga fastigheter i staden 1813 Västerbro byggs i sten; 1890: nuv. bro 1814 Borås Arbetsinrättnings fond, ”fattigförsörjning” (utlämn av mtrl för bearb i hemmen); 1887:mangel- o vedaffär; 1906:avslut 1815 S:t Ansgars griftegård / Gamla begravningsplatsen 1817 Folkskola (”Fattigskola”/”Barackskola”); 1823:i fattighuset på nuv. Krokshallstorget 1821 Karl XIV Johan på besök (se 1859) 1822 Staden eldhärjades söder om Yxhammarsg. (203 av 301 hus brann ned) 3:e stadsbranden (203 av 301 hus Efter branden börjar landerierna uppföras utanför stadens gränser (på donationsjord) ödeläggs) 1823 Fattighuset/”Bracka” (vid nuv. Krokshallstorget), 1823-49:även skola (mot ån), 1927:revs 1824 Swartz färgeri (Västerlång. 2), 1875:Berglund, 1900: Linds färgeri, 1981:till Rydboholm, (1956: rivning Berglundska gården, Västerlångg. 12) 1825 Elementarläroverket (mittemot Carolikyrkan; St Kyrkogatan 6–8); 1878: Allm. läroverk (se 1859) 1826 Borås Weckoblad (Rydin); 1838: Borås Tidning; 1903: till ny fast. Yxhammarsgat 2 1827 Staden eldhärjades totalt; kvarvarande hus efter branden: kyrkan, prästgården, skolhuset, stads- 4:e stadsbranden fängelset, Brännerigården, Fattighuset (”Bracka”, Krokshallstorget) + c:a 30 privathus); Hötorget anlades efter branden, liksom Rydins stöphus (”betong”, väldens första?, L Brog./L Kyrkog); 1928:Rydins teater riven, 60:resten revs (bl.a. Olympia) 1828 2:a Lasarettet (Bäckäng/Sturegatan xx), 1897:revs 1830 Hillströms Kattuntryckeri, 1852: S A Vennersten, 1858: J F Vennersten, 1915: Borås Wäfveri. Kattun=cotton=bomull (1830c) Gatubelysning (1-2 oljelampor); 1865: 60 st 2194 inv. (127 ståndspers., 773 borgare, Byggnadsordning, stadfäst av Carl XIV Johan: trähus 1 vån, ej högre än 7½ alnar, 2 alnar stenfot 1294 övr.; 558 under 15 år; Söndagsskola (ej religiös) för hantverkslärlingar i folkskolans regi ant hushåll=431); 35 % borgare 1831 Borås Sparbank bildad (i gamla rådhuset) 1894: nybyggnad Åsbogatan; 199x: samgående med Avrättning av knallen Sven Svensson i Föreningsbanken (FöreningsSparbanken); 2006: namnbyte Swedbank, 2017: namnbyte Sparbanken Rångedala för 2 mord mm 4:e Rådhuset (framför f.d. Handelsbanken); 1910: används ej längre; 1911:revs 1832 Knutssons Järnhandel; 1849:till Borås, 1867:namnbyte Strömqvists Järnhandel; 1957:ny äg. Persson; Göta kanal öppnas för trafik 1975:flytt till
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Närtrafik Borås
    NÄRTRAFIK BORÅS 8 JANUARI 2012 och tills vidare NÄRTRAFIK Närtrafik finns för dig som vill åka kollektivtrafik från landsbygden (grönt på kartan) och in till tätort (rött på kartan). RING OCH BESTÄLL DIN RESA Turen körs bara om någon bokat den. Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom (se längst ner på sidan) och vilken Närtrafikhållplats du vill resa till. Ring sedan till Västtrafiks beställningscentral på 0771-91 90 90 minst två timmar före intervallets början för att beställa. Personen som tar emot din bokning ger dig då den exakta avgångstiden. Glöm inte att samtidigt boka din hemresa. SAMÅKNING Tänk på att du kan få samåka med andra resenärer som också har beställt Närtra- fik eller annan typ av resa. Resorna samordnas på bästa sätt för att ge dig så kort restid som möjligt, men ibland kan det ändå bli lång omväg för att hämta medre- senärer. Räkna därför med längre restid. Har du en exakt tid att passa måste du ha en god marginal för att hinna fram i tid. VAR HÄMTAR BILEN Bilen hämtar dig på avtalad tid vid den adress där du befinner dig, t ex hemma, och kör dig till den Närtrafikhållplats du önskat resa till. När bilen hämtar dig är det viktigt att du står ute och är klar att åka med. När du reser hem hämtar bilen dig på en Närtrafikhållplats. BILJETTPRIS Du betalar din resa med Närtrafik kontant till bilens förare. Priset följer utveck- lingen för Västtrafiks övriga biljetter (i januari 2012 kostar resan 32 kronor). Barn under 7 år åker gratis i målsmans sällskap.
    [Show full text]
  • Gässlösa Waste Water Treatment Plant Tony Strandh Titel
    Gässlösa waste water treatment plant Tony Strandh Titel Gässlösa waste water treatment plant WWTPs and pump stations in Borås Borås Municipality 8 WWTP BORGSTENA 102 Pumping stations Sewer pipes FRISTAD HEDARED BREDARED GINGRI SPARSÖRRÅNGEDALA SANDH FRUFÄLLAN ULT TOSSERYD ÄSPERED EKÅS SJÖMARKEN SANDARED DALSJÖFORS GÅNGHESTER MÅLSRYD DANNIKE RYDBOHOLM VISKAFORS APLARED SVANEHOLM KINNARUMMA 0 2 4 10 km 2011-05-26 Gässlösa waste water treatment plant Gässlösa WWTP Gässlösa waste water treatment plant History of Gässlösa 1934 Mechanical treatment and digester 1939 Biological treatment, trickling filter 1967-70 Activated sludge , new part of Gässlösa 1976-77 Chemical precipitation 1999 Nitrogen removal, BioDenitro™ 2000 Chemical precipitation with Actiflo™ 2003 Gas treatment, bio gas 2016 New WWTP at Sobacken Gässlösa waste water treatment plant Gässlösa - Data 110 000 person equivalents 80 000 physical persons Textile and wall paper industries Max capacity 5400 m3/h (9600m3/h) 35 000 m3/day Effluent standards: P-tot 0,3 mg/l N-tot 15 mg/l BOD7 10 mg/l 800 ton sludge/month (DS 22 %) Gässlösa waste water treatment plant Primary treatment - removes sand and particles Step screens, 3 mm Sand and grit chambers Primary sedimentation, primary sludge Step screen Sand used as bulk material Solids are incinerated Primary sedimentation Gässlösa waste water Primary treatment plant sedimentation Biological treatment Activated sludge with nitrogen removal, 3 blocks x 2 tanks Alternating aeration depending on + - [NH4 ] and [NO3 ] + - Nitrification NH4 +
    [Show full text]
  • 1978 Laguppställningar.Pdf
    Laguppställningar 1978 Omgång 1 Söndag 9 april 1978 Sigge Johansson. Avb: Mats Jingblad, Jan Ryding. Halmstads BK - Åtvidabergs FF 1 – 0 Mål: 1-0 (31) Sigge Johansson, 2-0 (74) Sigge Johansson Lennart Ljung – Kurt-Arne Bergstrand, Alf Peterson, Bertil Domare: Lars-Åke Björck, Partille Andersson, Peder Amberntsson – Claes-Göran Karlsson, Hans Publik: 4 686 (Örjans vall) Selander, Roland Johansson – Rutger Backe, Nils-Olof Pettersson, Sigge Johansson. Avb: Mats Jingblad, Jan Ryding. Omgång 8 Söndag 9 juli 1978 Mål: 1-0 (47) Nils-Olof Pettersson AIK – Halmstads BK 0 – 0 Domare: Jan-Ingemar Svensson, Ängelholm Lennart Ljung – Claes-Göran Karlsson, Alf Peterson, Bertil Publik: 7 550 (Örjans vall) Andersson, Peder Amberntsson – Rutger Backe, Hans Selander Allsvensk debut av Kurt-Arne Bergstrand och Nils-Olof (Jan Ryding, 88), Ingemar Järdler – Mats Jingblad, Lars-Erik Pettersson. För den senare även premiärmål. Larsson, Sigge Johansson. Avb: Nils-Olof Pettersson. Domare: Arne Adler, Kävlinge Omgång 2 Lördag 15 april 1978 Publik: 2 054 (Råsunda) Kalmar FF – Halmstads BK 3 – 2 Lennart Ljung – Kurt-Arne Bergstrand, Alf Peterson, Bertil Omgång 9 Måndag 17 juli 1978 Andersson, Peder Amberntsson – Claes-Göran Karlsson, Hans Djurgårdens IF – Halmstads BK 4 – 0 Selander, Roland Johansson – Rutger Backe, Nils-Olof Lennart Ljung – Claes-Göran Karlsson, Alf Peterson, Bertil Pettersson, Sigge Johansson. Avb: Mats Jingblad, Jan Ryding. Andersson, Peder Amberntsson – Rutger Backe (Stellan Mål: 1-0 (15) Johnny Erlandsson, 1-1 (39) självmål av Ulf Elmgren, 14), Hans Selander, Ingemar Järdler – Mats Jingblad, Ohlsson, 2-1 (61) Jan-Åke Lundberg, 3-1 (81) Johnny Lars-Erik Larsson, Sigge Johansson. Avb: Nils-Olof Pettersson.
    [Show full text]
  • Municipal Fishing Licence Is Valid in Large Areas of the 42 76 Municipality
    Would you like to fish in We offer excellent fishing Vaselid Säveån Hindsjö all year round! Borås? 74 The Municipal Fishing Licence is valid in large areas of the 42 76 Municipality. The Municipal Fishing Licence entitles you to fish with rod and line in the lakes, rivers and streams covered 77 Malryd by the Municipal Fishing Licence. This brochure gives details Malsjö Myresjö of the lakes and water courses you are permitted to fish. It 1 explains the current regulations. The regulations vary between Till Falköping Mollaryd waters. Please check in the brochure for the regulations gover- Tämta ning the water you intend to fish before you start fishing. Soten Säven Permits 75 81 Lindsås Licence fees SEK Period of validity Borgstena Annual licence 600 One year from date of purchase Kållared Monthly licence 200 One month from date of 78 34 purchase St. Trännningen 79 Lassesjö Sandsjön Baståsasjö 73 80 Örlanda Available from 183 Gamsen Borås camping Campinggatan 25 033-35 32 80 Assmundared Borås Kulturhus Sturegatan 35 033-35 35 05 82 42 Cabom Gässlösavägen 35 033-13 66 30 Mjöshult Vänga Fänneslunda Gärstorp sjön Vildland Getängsvägen 38 033-41 15 66 Annestorp Wollmars Fiske Jakt Fritid Ö. Kulsjön Källbäcksrydsgatan 2 Borås 033-12 68 00 Säveån Till Alingsås Lövås Sibbarp Komlösa Tåsjön V. Kulsjön Sevred Sälsjön Vemmenhult Hultås Please show respect for the countryside and the Gantarås 105 Längjum landowners. Ärtingen E Tärby St. Kleven 180 Fristad Slätthult Segerstorp Marsj. Hjälmryd Mellsj. Bonus if you buy an annual licence Ö. Valsjön 89 Marsjön • One day on one of our attractive rainbow trout waters.
    [Show full text]
  • Cesifo Working Paper No. 2289 Category 1: Public Finance April 2008
    A Service of Leibniz-Informationszentrum econstor Wirtschaft Leibniz Information Centre Make Your Publications Visible. zbw for Economics Priks, Mikael Working Paper Do surveillance cameras affect unruly behavior?: a close look at grandstands CESifo Working Paper, No. 2289 Provided in Cooperation with: Ifo Institute – Leibniz Institute for Economic Research at the University of Munich Suggested Citation: Priks, Mikael (2008) : Do surveillance cameras affect unruly behavior?: a close look at grandstands, CESifo Working Paper, No. 2289, Center for Economic Studies and ifo Institute (CESifo), Munich This Version is available at: http://hdl.handle.net/10419/26334 Standard-Nutzungsbedingungen: Terms of use: Die Dokumente auf EconStor dürfen zu eigenen wissenschaftlichen Documents in EconStor may be saved and copied for your Zwecken und zum Privatgebrauch gespeichert und kopiert werden. personal and scholarly purposes. Sie dürfen die Dokumente nicht für öffentliche oder kommerzielle You are not to copy documents for public or commercial Zwecke vervielfältigen, öffentlich ausstellen, öffentlich zugänglich purposes, to exhibit the documents publicly, to make them machen, vertreiben oder anderweitig nutzen. publicly available on the internet, or to distribute or otherwise use the documents in public. Sofern die Verfasser die Dokumente unter Open-Content-Lizenzen (insbesondere CC-Lizenzen) zur Verfügung gestellt haben sollten, If the documents have been made available under an Open gelten abweichend von diesen Nutzungsbedingungen die in der dort Content Licence (especially Creative Commons Licences), you genannten Lizenz gewährten Nutzungsrechte. may exercise further usage rights as specified in the indicated licence. www.econstor.eu Do Surveillance Cameras Affect Unruly Behavior? A Close Look at Grandstands MIKAEL PRIKS CESIFO WORKING PAPER NO.
    [Show full text]
  • Inventering Av Konstgräsplaner, Fotbollshallar Och Kulan-Anläggningar I Sverige
    Inventering av konstgräsplaner, fotbollshallar och Kulan-anläggningar i Sverige Rev. 2015-11-06 (förra rev 2014-12-02) * Rödmarkerade kommuner nedan saknar både 11-mannaplan och fotbollshall l Fullstor hall SDF/Kommun Antal kommuner/planer/hallar med ort/namn samt hall-/plantyp Blekinge Ant 11-manna Ant Värme 5-7-9 plan Ant Hall Ant Kulan Karlshamn 1 Asarums IP 1 Österslätt (9) 1 2 Svängsta 1 Karlskrona 1 Jämjö IP 1 3 Rosenholm 1 Rödeby 1 Olofström 1 Kyrkhult 1 3 Ronneby 1 Kallinge 1 4 Sölvesborg 1 Strandvallen B 1 1 Svarta Led 1 * 0 saknar av 5 9 0 1 0 13 Bohuslän Ant 11-manna Ant Värme 5-7-9 plan Ant Hall Ant Kulan Lysekil 1 Lysekil 1 Stångenäs 1 Munkedal 1 Hällevadsholms IP 1 Orust 1 Stala 1 Tavlebordsvallen 1 Sotenäs 1 Kungshamns IP 1 Stenungsund 1 Stenungsund 1 1 Stora Höga IP 1 Stora Höga IP (7) 1 1 Strömstad 1 Strömstad 1 Tanum 1 Sparvallen, 1 Tanumshede Tjörn 1 Röavallen 1 Röa-hallen 1 Sparbanksvallen 1 Uddevalla 1 Herrestad 1 Kamratgården 1 Ljungskile 1 Ljungskile 1 Oddevold 1 Rimnersvallen II 1 * 0 saknar av 9 17 0 1 2 2 Rev 2015-11-06 Forts. inventering av konstgräsplaner, fotbollshallar och Kulan-anläggningar i Sverige SDF/Kommun Antal kommuner/planer/hallar med ort/namn samt hall-/plantyp Dalarna Ant 11-manna Ant Värme 5-7-9 plan Ant Hall Ant Kulan Avesta 1 Avestavallen 1 1 Borlänge 1 Domnarvsvallen 1 1 BSM-hallen, 1 2 Kvarnsveden Ljungbergsplan, 1 1 Kvarnsveden Sportfältet, Borlänge 1 Falun 1 Dalavallen 1 Lindvallen, 1 1 Korsnäs (9) Kopparvallen 1 1 Slättaplan 1 Gagnef 1 Hedemora 1 Vasaliden 1 1 Leksand 1 Siljansvallen 1
    [Show full text]
  • Do Surveillance Cameras Affect Unruly Behavior? a Close Look At
    Do Surveillance Cameras Affect Unruly Behavior? A Close Look at Grandstands∗ Mikael Priks† March 27, 2013 Abstract How do surveillance cameras affect unruly spectator behavior? I examine this question using a natural experiment from the Swedish soccer league. Stadiums in Sweden introduced surveillance cameras at different points in time during the years 2000 and 2001. I exploit the exogenous variation that occurred due to differences across stadiums in the processing time to obtain permits for cameras as well as delays in the supply of equipment. Conditioning on stadium fixed effects, unruly behavior was found to be approximately 65 percent lower in sta- diums with cameras compared to stadiums without. The identification strategy provides a unique possibility to address problems regarding endogeneity, simul- taneous policy interventions and displacement effects. Keywords: Surveillance cameras, crime, natural experiments JEL-codes: K40, J01 ∗I thank Sten Nyberg, Torsten Persson, Per Pettersson-Lidbom, David Strömberg, Jakob Svensson, the editor, two anonymous referees, seminar participants at Bocconi University, Stockholm University and Uppsala University and conference participants at the EEA 2008 congress in Milan for helpful comments. †Department of Economics, Stockholm University, 106 91 Stockholm, email: [email protected]. 1 1 Introduction In many countries, surveillance cameras have become a popular method in the attempts to combat crime. Estimates show that in the United Kingdom alone, over four million cameras have been installed (Associated Press 2007). While the cameras may reduce crime, this could come at high costs in terms of both management and, in particular, intrusion on privacy. The Fourth Amendment to the U.S.
    [Show full text]
  • Fotbolls-VM 1958
    Fotbolls-VM 1958 av Arne Karlsson Den 15 juni 1958 satt jag på idrottsplatsen ARNE KARLSSON är född 1947. Han Olympia i Helsingborg och upplevde VM- arbetade före pensioneringen med utredning fotbollsmatchen mellan Tjeckoslovakien och och information. Kulturfilatelistiskt intresse Argentina. Ett idrottsintresse var väckt. Jag har inspirerat till artiklar i filatelistiska gör nu ett försök att genom samlarobjekt tidskrifter och i fyra tidigare årgångar av återuppleva den oförglömliga VM-somma- Postryttaren, 1980, 1981, 1994 och 2016. ren i Folkhemssverige anno 1958. Sportmotiv på frimärken var länge något än gruva och korv, som bland annat varit fram- exklusivt. På 1980-talet hade jag kontakt med gångsrikt utställt på Nordia 2015 i Upplands Carl-Olof Enhagen, den svenske giganten Väsby. vad gäller sportfrimärken, som på 1950- och Inför den svenska frimärksutgåvan Broar 1960-talet gav ut tre böcker som katalo- i maj 2016 hade Posten Frimärken bjudit in giserade sportfrimärken: Världens sport- Staffan Lagergren som presenterade sin sam- frimärken (1951), Världens sportfrimärken 1951- ling Gilla broar! 56 (1957) och Sport stamps (1961). Enhagen Både Ulla Lundquist och Staffan Lager- nämnde för mig att när han skrev böckerna gren har valt att samla och ställa ut i Open- hade han aldrig kunnat tro att det ett antal klassen, som de tycker ger spänst åt sam- decennier senare skulle röra sig om en när- landet och öppnar nya perspektiv. mast vansinnig utgivning. I en Opensamling kan inkluderas upp till Den accelererande utgivningen kan vara 50 procent icke filatelistiskt material som har förlamande, men motivsamlaren har privi- tjocklek av högst fem mm. Jag gör ett antal legiet att kunna styra sitt samlande med per- subjektiva strandhugg i utgivning av frimär- sonliga begränsningar.
    [Show full text]
  • 1985 Laguppställningar.Pdf
    Laguppställningar 1985 Omgång 1 Söndag 14 april 1985 Jan Jönsson, Lars Ytterbom (Roger Johansson, 21) – Östers IF – Halmstads BK 2 – 1 Mats Jingblad, Peter Andersson (Bengt Månsson, 67). Eggert Gudmundsson – Ulf Sjölin, Mats-Ola Carlsson, Ola Mål: 1-0 (30) Peter Andersson, 2-0 (51) Mats-Ola Svensson, Peter Henricsson – Roger Johansson (Bengt Carlsson, straff Månsson, 73), Tommy Frejdh, Jan Jönsson, Lars Ytterbom Domare: Lennart Thörnblom, Torshälla – Mats Jingblad, Peter Andersson. Avb: Jan Pettersson. Publik: 3 920 (Örjans vall) Mål: 0-1 (7) Lars Ytterbom, 1-1 (32) Morgan Hansson, 2-1 (62) Nicklas Persson Omgång 8 Torsdag 30 maj 1985 Domare: Erik Fredriksson, Tidaholm IFK Göteborg – Halmstads BK 2 – 0 Publik: 3 684 (Värendsvallen) Eggert Gudmundsson – Mats-Ola Carlsson, Ulf Jönsson, Lars Ytterbom tidigare allsvensk i Gefle IF. Hans mål var Ola Svensson, Peter Henricsson – Roger Johansson, Allsvenskans första detta år. Tommy Frejdh, Jan Jönsson, Ulf Sjölin (Bengt Månsson, 80) – Mats Jingblad, Peter Andersson. Avb: Håkan Omgång 2 Söndag 21 april 1985 Pettersson. Halmstads BK – Malmö FF 0 – 0 Utvisning: Mats-Ola Carlsson (26) Eggert Gudmundsson – Ulf Sjölin, Mats-Ola Carlsson, Ola Mål: 1-0 (23) Torbjörn Nilsson, 2-0 (82) Torbjörn Nilsson Svensson, Peter Henricsson – Roger Johansson, Tommy Domare: Rune Larsson, Bandhagen Frejdh, Jan Jönsson, Lars Ytterbom (Bengt Månsson, 84) Publik: 5 339 (Ullevi) – Mats Jingblad, Peter Andersson. Avb: Jan Pettersson. Utvisning: Ola Svensson (12) Omgång 9 Söndag 9 juni 1985 Domare: Bo Persson, Gävle Publik: 4 144 (Örjans vall) Halmstads BK – Örgryte IS 1 – 6 Eggert Gudmundsson – Mats-Ola Carlsson, Ulf Jönsson, Omgång 3 Söndag 28 april 1985 Ola Svensson, Peter Henricsson – Ulf Sjölin, Tommy IK Brage – Halmstads BK 0 - 2 Frejdh, Jan Jönsson (Roger Johansson, 65), Lars Eggert Gudmundsson – Ulf Sjölin, Mats-Ola Carlsson, Ola Ytterbom – Mats Jingblad, Peter Andersson (Bengt Svensson, Peter Henricsson – Roger Johansson, Tommy Månsson, 65).
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Svjetsko Nogometno Prvenstvo I Njegov Ekonomski Utjecaj Na Zemlju Domaćina
    Svjetsko nogometno prvenstvo i njegov ekonomski utjecaj na zemlju domaćina Purgar, Lucija Master's thesis / Specijalistički diplomski stručni 2020 Degree Grantor / Ustanova koja je dodijelila akademski / stručni stupanj: Polytechnic of Međimurje in Čakovec / Međimursko veleučilište u Čakovcu Permanent link / Trajna poveznica: https://urn.nsk.hr/urn:nbn:hr:110:708564 Rights / Prava: In copyright Download date / Datum preuzimanja: 2021-09-26 Repository / Repozitorij: Polytechnic of Međimurje in Čakovec Repository - Polytechnic of Međimurje Undergraduate and Graduate Theses Repository MEĐIMURSKO VELEUČILIŠTE U ČAKOVCU SPECIJALISTIČKI DIPLOMSKI STRUČNI STUDIJ MENADŽMENT TURIZMA I SPORTA LUCIJA PURGAR SVJETSKO NOGOMETNO PRVENSTVO I NJEGOV EKONOMSKI UTJECAJ NA ZEMLJU DOMAĆINA ZAVRŠNI RAD ČAKOVEC, 2020. Lucija Purgar Svjetsko nogometno prvenstvo i njegov ekonomski utjecaj na zemlju domaćina ______________________________________________________________________ MEĐIMURSKO VELEUČILIŠTE U ČAKOVCU SPECIJALISTIČKI DIPLOMSKI STRUČNI STUDIJ MENADŽMENT TURIZMA I SPORTA LUCIJA PURGAR SVJETSKO NOGOMETNO PRVENSTVO I NJEGOV EKONOMSKI UTJECAJ NA ZEMLJU DOMAĆINA FIFA WORLD CUP AND ITS ECONOMIC IMPACT ON HOST COUNTRY ZAVRŠNI RAD Mentor: doc. dr. sc. Nevenka Breslauer, prof. v. š. ČAKOVEC, 2020. ____________________________________________________________________________ Međimursko veleučilište u Čakovcu 1 Lucija Purgar Svjetsko nogometno prvenstvo i njegov ekonomski utjecaj na zemlju domaćina ______________________________________________________________________
    [Show full text]