Lennart Wasling 2021-02-18 http://www.culturum.se mailto: [email protected] Borås historia i årtal Nedan har ett antal händelser i Borås historia sammanställts. Dessa är uppställda efter den tidpunkt när de inleddes eller förändrades, t. ex. när en skola startades eller flyttade. Årtal avser ibland när en byggnad togs i bruk, ibland när den invigdes. Ex: Brandstationen stod färdig den 21/11 1940, men invigdes den 28/4 1941 – själva brandkåren är förstås äldre än så. 1920c betyder omkring/cirka 1920. När det gäller företag är det ännu viktigare att tänka på olika ombildningar av företaget kan ha skett, liksom att flyttning och ombyggnad ägt rum. Företag drevs länge i en form som kan liknas vid dagens enskilda firma. Efter hand bildades fler och fler helt privata aktiebolag, men så sent som 1848 föreskrevs i en förordning att aktiebolag endast fick bildas med regeringsmaktens auktorisation. 1897 kom en ny lag för dessa, med krav på öppen redovisning. Om fel eller oklarheter uppmärksammas är jag tacksam för ett påpekande! År Händelse Anm. 1619 ”Stadgan om städernas organisation och uppkomst i riket”, Gustaf II Adolf (idé: Axel Oxenstierna) Lilla tullen är anledningen till att Borås Lilla tullen beslutas och införs 1622; 1810:upphör och många andra städer anläggs (Lilla tullen är en inrikes tull mellan städer; Stora tullen är utrikes tull mellan länder) 1620- Boeråås/Torpa stad grundas av Gustav II Adolf; landshövding Stiernsköld valde platsen tal 23 mars 1620: Befallning att upprätta en stad 24 juni 1620: Riksrådet beviljar tillfälliga handelsrättigheter 29 juni 1620: Grundläggningsdokumentet (original i Borås stadsarkiv; jmf nästa rad) 29 juni 1621: Grundläggningsdokumentet (kopia i riksregistraturets brevkoncept; räknas sedan 1990 1990-04-19: stadsfullmäktige ändrar som grundläggningsdatum) dagen för grundandet till 1621 25 maj 1622: Fullständiga stadsprivilegier (räknades fram till 1990 som grundläggningsdatum) 29 april 1624: Handelsrättigheter (1619: Anders i Riddarebol ”en gammal och språksam gubbe” anger en muntlig tradition att staden skull anlagts då; återgett av Hufwedsson Dahl – se 1719) 1624 Boråsborgarna får sitt första kungliga privilegium att bedriva gårdfarihandel över hela riket. Elfsborgs regemente etableras (men inte i Borås) 1628 De första båtsmännen (c:a 20 st) skickas från Borås till flottan. 1720: 31 st (4:e i landet); 1763: Inte längre båtsmän i Borås, i stället betalas Vakansavgift, så att båtsmännen kan bo vid flottstationen; 1839: Avgift för 8½ båtsmän 1629 ”De sju häraderna” nämns som rekryteringsområde för ett regemente under Nils Ribbings befäl. Har 1629: 483 invånare (90 fler män än kv.) inget med knallar eller handelsprivilegier att göra. 20 båtsmän 1636 Allmänt postväsende införs ”Gångeposten” 1638 Borås ”Stadsskola”/Elementarläroverk (för de välsituerade; snart nedlagd, därefter privatskolor); 1640:523 inv. 1665:2 lärare 1640: Enligt 1640 års mantalslängd bodde i Borås 8 skräddarmästare, 5 skomakare, 5 smeder, 1 guldsmed, 1 kopparslagare och 1 sadelmakare samt några förnämligare "stads"-hantverkare 1656 Windruffs järnmanufakturverk (Skäggeström/Druvefors vattenfall; spik, trattar mm), 1670: nedl. 1647: åtskillnad mellan upp- och Hospitalet/Fattighuset (utanför Norrtull/Österlånggatan), 1816:”fattigskola”(folkskola); 1828: revs stapelstäder 1661 Torpa kyrka ombyggd; 1681: invigd, 1681: brann, 1682/1905: namnet Caroli efter Karl XI 1667 Kämnärsrätt inrättas för enklare mål 1675 Skråordning i Borås (1669: Skråordning f Sverige) 1676 Farsot drabbade staden; cirka 300 dödsfall införda i dödboken 1677 ”De äldstes råd”/”De äldste”, permanent borgarråd med 24 medlemmar; c1830: undantränger magistraten; 1864: upphör (se 1852) 1680 Borås blev residensstad (endast under 1 år fram till branden 1681) Tillstånd för bönderna i Ås och Veden att idka handel med smide och träkram; 1686: Markborna får handla med lärft; 1719: Kind d:o (de tre övriga ansåg sig också ha fått tillstånd till bondehandel) 1681 Staden eldhärjades (endast några gårdar vid tullarna klarade sig) 1:a stadsbranden Konungen (Karl XI) skänkte betydande belopp och hemmanet Tokarp (därför heter kyrkan Caroli) 1682: Yngre indelningsverket 1685 Älvsborgs regemente – I15 (ej förlagt i Borås) 1696 Langlets färgeri (Smedsgatan 1); 1741: utökn. m linne-, silke- o linnefärgeri samt präss, överskäreri och hästmangel; 1870: flytt till ”Stadsparken” (senare Kilens Färgeri); 1923: tomten köps av staden och läggs till Stadsparken; 1930: öppnas för allm. 1719 Nils Hufwedsson Dal ger ut boken ”Boerosia” 1710:2100 Kinds härad får rätt till resehandel (Ås, Veden och Mark hade det tidigare; Bollebygd, Gäsene och Redväg anser också att de tillhör ”De sju privilegierade häraderna”, de enda i landet) 1720 Marnies färgeri (S Stora torget); 1938: utökning med linne- och cassianstryckeri Apoteket Kronan öppnar (apotekare Gustaf Wickland/Wickard); 1764–94: ap. Jonas Rothovius 1727 Staden eldhärjades totalt; uppbyggd igen 1735 2:a stadsbranden 1730 Tegelbruk vid Öresjö; 1735c: nedlagt 1733 Erich Finckes färgeri samt mangel (NV Västerport, ”Krokshallstorget”), 1812: nedlagt 1734 Stadens äldsta, ännu bevarade, hus Brännerigården uppförs; 1923: Privathotellet öppnas där (Eric 1734 års lag (gäller i princip ännu) Mellblom) 1739 Peter Adolf Hall (internationellt känd miniatyrmålare) föds; 1805: död i Paris 1740 Grafvenfors spikhammare (rådman Anders Graf) 1741 Detleff Ross tapetmakeri; 1764c: nedlagt Rådman Anders Graf tobaksspinneri (manufactur); 1742: sonen Lorentz; 1750: sonen Lars; 1755: änkan Stina & Carl Liljegren tar över; 1770c: nedlagt 1746 Carl von Linnés västgötaresa med besök i Borås 1749 Carl Forsell får tillstånd att driva flanelltryckeri Tabellverket (=SCB) inrättas. 1 764 724 inv. i Sverige 1752 Viskafors Kniffabrik (”eggjärnsfabrik”) 1761 Carl C-son Forsell får privilegium för ett ylleväveri (tillv endast filtstrumpor) 1766 Hoffmans uppror; 1776: ”Boråsiade” (satirisk dikt av Rudbäck om Hoffmans uppror.) /Hoffman var bonde från Byttorp och därför ej boråsare/ Fabrikör Jonas Westin beviljades tillstånd att anlägga tryckeri för lärfter m.m. 1770 Hall- och manufakturrätten inrättas av magistraten (specialdomstol för hantverk och manufaktur), 1846: upphör 1772 Förbud mot husbehovsbränning; 1775: statligt monopol på kronobrännerier 1773 Tiggeriet införs i Borås; en flock på onsdagar, en på lördagar (tveksamt med verkställighet) 1776 Gårdfarihandlare får idka samköp (sälja grannens tillverkade varor – Sjuhäradsbygden + Halland) ”De sju häraderna” används ffg. I en statlig utredning; 1920:”Sjuhäradsbygden” 1780: spannmålshandeln fri i hela landet; 1815: viktualiehandeln (matvaror) fri (men ej handel i handelsbodar på landsbygden) 1780 Folkmängd: 2240 1782 1:a lasarettet (St. Brogatan 9, 7 sjukrum); 1772 (+1782): stadskirurg Magnus Preutz; 1798: stadskirurg Carl Axel Eklund; 1822: lasarettet förstördes vid stadsbranden 1787 Gustaf III på besök (den förste krönte konung som besökte staden) 1800 Folkmängd: 1774 (1025 kv+725 m?) 1804 Tollstorp får privilegium att driva fabrik för tillv. av kläder, strumpor o andra yllevaror. ”Borås Yllefabrik” för insmugglat kläde. 1809 Borgarståndet i Borås medgav att även vissa icke-borgare fick driva handel 1810 Icke-borgare får äga fastigheter i staden 1813 Västerbro byggs i sten; 1890: nuv. bro 1814 Borås Arbetsinrättnings fond, ”fattigförsörjning” (utlämn av mtrl för bearb i hemmen); 1887:mangel- o vedaffär; 1906:avslut 1815 S:t Ansgars griftegård / Gamla begravningsplatsen 1817 Folkskola (”Fattigskola”/”Barackskola”); 1823:i fattighuset på nuv. Krokshallstorget 1821 Karl XIV Johan på besök (se 1859) 1822 Staden eldhärjades söder om Yxhammarsg. (203 av 301 hus brann ned) 3:e stadsbranden (203 av 301 hus Efter branden börjar landerierna uppföras utanför stadens gränser (på donationsjord) ödeläggs) 1823 Fattighuset/”Bracka” (vid nuv. Krokshallstorget), 1823-49:även skola (mot ån), 1927:revs 1824 Swartz färgeri (Västerlång. 2), 1875:Berglund, 1900: Linds färgeri, 1981:till Rydboholm, (1956: rivning Berglundska gården, Västerlångg. 12) 1825 Elementarläroverket (mittemot Carolikyrkan; St Kyrkogatan 6–8); 1878: Allm. läroverk (se 1859) 1826 Borås Weckoblad (Rydin); 1838: Borås Tidning; 1903: till ny fast. Yxhammarsgat 2 1827 Staden eldhärjades totalt; kvarvarande hus efter branden: kyrkan, prästgården, skolhuset, stads- 4:e stadsbranden fängelset, Brännerigården, Fattighuset (”Bracka”, Krokshallstorget) + c:a 30 privathus); Hötorget anlades efter branden, liksom Rydins stöphus (”betong”, väldens första?, L Brog./L Kyrkog); 1928:Rydins teater riven, 60:resten revs (bl.a. Olympia) 1828 2:a Lasarettet (Bäckäng/Sturegatan xx), 1897:revs 1830 Hillströms Kattuntryckeri, 1852: S A Vennersten, 1858: J F Vennersten, 1915: Borås Wäfveri. Kattun=cotton=bomull (1830c) Gatubelysning (1-2 oljelampor); 1865: 60 st 2194 inv. (127 ståndspers., 773 borgare, Byggnadsordning, stadfäst av Carl XIV Johan: trähus 1 vån, ej högre än 7½ alnar, 2 alnar stenfot 1294 övr.; 558 under 15 år; Söndagsskola (ej religiös) för hantverkslärlingar i folkskolans regi ant hushåll=431); 35 % borgare 1831 Borås Sparbank bildad (i gamla rådhuset) 1894: nybyggnad Åsbogatan; 199x: samgående med Avrättning av knallen Sven Svensson i Föreningsbanken (FöreningsSparbanken); 2006: namnbyte Swedbank, 2017: namnbyte Sparbanken Rångedala för 2 mord mm 4:e Rådhuset (framför f.d. Handelsbanken); 1910: används ej längre; 1911:revs 1832 Knutssons Järnhandel; 1849:till Borås, 1867:namnbyte Strömqvists Järnhandel; 1957:ny äg. Persson; Göta kanal öppnas för trafik 1975:flytt till