SVERIGES GEOLOGISKA AB RAPPORT Division Ingenjörsgeologi Datum: 1982-12-17 Gustav Akerblom ID-nr: BRAP 82112 Lars-Ingemar Lundh Uppdragsgivare: Borås Kommun

MARKRADONUNDERSÖKNING

BORAS KOMMUN INNEHALLSFÖRTECKNING sid

SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 5 GEOLOGISK ÖVERSIKT Berggrund 7 Jordarter 9 ÖVERSIKTLIG KARTLÄGGNING AV DEN GEOLOGISKA SITUATIONEN 10 Underlagsmaterial 10 MARKUNDERSÖKNING AV TOMTER TILL HUS MED FÖRHÖJD RADON- 12 DOTTERHALT INOMHUS Mätning av radonhalten i jordluft med emanometer 13 Mätning av radonhalten i jordluft med ROAC-metoden 13 Mätning av gammastrålning 14 Bestämning av uran(-radium), torium- och kaliumhalter för jordarter och berggrund 14 Husprotokoll 15 Beräkning av mängden inIäekande jordluft 15 RESULTAT AV MARKUNDERSÖKNINGEN 16 Radonhalter i jordluften 17 Gammastrålning och halter av uran, torium och kalium 18 Diskussion av resultat från markradonundersökningen 19 Rekommendationer 22 Statistisk bearbetning av husdata och geologi 23 Resultat av statistisk bearbetning 26 FÄLTUNDERSÖKNING AV SPRICKDALAR 32 Geologi 33 Resultat av sprickdalsundersökningen 34 FÄLTUNDERSÖKNING AV HÄLLOMRÄOE I HULTA 35 Resultat av hällundersökningen 36 Litteraturlista 37

BILAGOR

BILAGA 1 Husprotokoll " 2 Dataplottade diagram " 3 Mätresultat sprickdalar " 4 Mätresultat hällområde vid Hulta " 5 Geologiska kartor 1

SAMMANFATTNING

På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Borås kommun har Sveriges Geologiska AB, tidigare Sveriges geologiska undersökning (SGU), under maj-juni 1982 undersökt eventuella samband mellan geologiska förhållanden och radondotterhalter i enbostadshus byggda av alun­ skifferbaserad gasbetong.

Till grund för denna undersökning ligger, dels en av SGU 1980 ut­ förd bilmätning för att spåra hus byggda av alunskifferbasserad gasbetong i Borås kommun, dels spårfilmsmätningar som utförts av kommunen i samarbete med statens provningsanstalt (Borås).

Undersökningen har omfattat:

- Kartläggning av den geologiska situationen för samtliga bo­ städer (ca 600 st) i Borås kommun i vilka spårfilmsmätningar av radondotterhalter gjorts. Syftet med kartläggningen har varit att undersöka vilken betydelse geologin har för de radon­ dotterhalter som uppmätts i husen och am regionala områden med markradonproblem finns inom kommunen.

- Markradonundersökning kring 67 enbostadshus och ett fler­ familjshus av alunskifferbaserad gasbetong i vilka högre radondotterhalter är 400 Bq/m3 (becquerel per kubikmeter)har uppmätts. Undersökningens syfte är att ange de hus i vilka radon från marken är huvudorsaken till de radondotterhalter som uppmätts i husen. Undersökningen har omfattat hus i Borås tätort, Brämhult, Dalsjöfors, Dannike, Fristad, Gånghester, Sandared, Sjömarken, Sparsör, Svaneholm, Tassered och Viskafors.

Undersökning av radonhalter i jordluftan över sprickzoner i . ~~,. berggrunden~~Avsikten med denna undersökning är att studera

om de spri~kzoner! förekommer i Boråsområdet innebär en för• höjd risk för markradon. 2

- Undersökning av ett hällområde i Hulta där enstaka uran­ mineraliserade biotitsliror uppträder i en gnejsgranitberg­ grund.

- Statistisk behandling av data beträffande hustyp, radondotter­ halt och geologi för spårfilmsmätta enbostadshus i Borås kommun. Syftet med databehandlingen är att undersöka om eventuella samband föreligger mellan geologi och radondotter­ halter inomhus.

I samband med undersökningarna har sammanställts berggrunds- och jordartskartor i skala 1:15 000 över:

Borås tätort, Aplared, Bollebygd, Dalsjöfors, Dannike, Fristad, Gånghester, Hultefors, Målsryd, Olsfors, Rydboholm, Sandared, Sandhult, Sjömarken, Sparsör, Svaneholm och Viskafors ..

Kartorna har delvis sammanställts från nykarterat material som inte tidigare publicerats eller redovisats.

Markradonundersökningarna i Borås kommun har givit följande resultat.

För 19 av de 68 markundersökta husen är markradon troligen huvudorsaken till de radonhalter som uppmätts i husen. Samt­ liga dessa hus är grundlagda på åsgrus-sand eller på fyllning av morän eller sprängsten. Inget av husen är grundlagt direkt i morän eller på berg.

- För de flesta av de hus i vilka radondottermätningar utförts är radon från marken en bidragande orsak till de radondotter­ halter som uppmätts i husen.

- Några bergarter eller jordarter med förhöjd radioaktivitet ( med undantag för hällområdet vid Hulta) har ej påträffats inom de undersökta delarna av kommunen.

- Radonhalten i jordluften inom de undersökta tomterna är normal eller svagt förhöjd jämfört med Sverige i övrigt. 4

En eventuell fortsatt spårning efter befintliga hus 80m kan befaras ha höga radondotterhalter inomhus bör i första hand inriktas på hus som är byggda på grusåsar eller på andra grus eller sandförekmster och på fyllning.

Vid en eventuell bebyggelse av hällområdet vid Hulta bör husen byggas radonsäkra om de byggs över uranmineraliserade biotitsliror. För att kontrollera att sådana sliror inte givit upphov till förhöjda radon­ halter i de hus som gränsar till hällområdet bör radonhalterna mätas i dessa hus.

För att förhindra att hus på andra ställen otursvis byggs direkt över uranmineraliseringar av liknande slag bör vid nybyggnad gamma­ strålningen i husgrunden och i omgivande hällområde kontrolleras med handburen gammamätare. 3

De undersökningar som utförts över sprick- och krosszoner i berggrunden har inte visat på att radonhalten i jordluften skulle vara högre över dessa.

- Vare sig markradonundersökningarna, kartläggningen av den geo­ logiska situationen för de spårfilmsmätta husen eller den statisitiska databearbetningen ger belägg för att något sär• skilt stort markradonproblem skulle förekomma inom de undersökta delarna av Borås kommun. Snarare är risken för markradon normal eller lägre än normalt.

- Undersökningarna av hällområdet med uranmineraliseringen vid Hulta visar att dessa uppträder i biotitrika sliror i gnejs­ granit. Dessa har mycket begränsad utbredning och radioaktivi­ teten är relativt låg. Mineraliseringarna är lokala och några mineraliseringar av denna typ har varken påträffats inom om­ givande markområden eller på någon annan plats i kommunen.

Med anledning av det ovan redovisade resultatet gör SGAB följande rekommendationer.

Byggnadstekniska undersökningar bör utföras i de 19 hus i vilka radondotterkoncentrationerna huvudsakligen bedöms bero på markradon. Detta för att säkerställa sambandet mellan markradon och de uppmätta radondotterhalterna. Den byggnadstekniska undersökningen bör kombi­ neras med uppmätning av radonhalten under husens källargalv eller bottenplattor och med mätningar av radonhalter i olika rum. Detta för att kunna bestämma radonhalten i den inläckande jordluften och för att avgöra var jordluft läcker in. Kunskap om bägge dessa faktor­ er behövs för att kunna välja lämpliga åtgärder.

Eftersom undersökningarna har visat att förhöjda radondotterhalter ibland förekommer i hus som grundlagts på grus och sand eller på fyllning bör man vid nybyggnad överväga att bygga hus på sådan mark med radonskyddande utförande. 5

INLEDNING

På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Borås kommun har Sveriges Geologiska AB, tidigare Sveriges geologiska undersökning (SGU), under maj-juni 1982 undersökt eventuella samband mellan geologiska förhållanden och radondotterhalter i enbostadshus byggda av alun­ skifferbaserad gasbetong.

Till grund för denna undersökning ligger dels, en av SGU 1980 ut­ förd bilmätning för att spåra hus byggda av alunskifferbaserad gasbetong i Borås kommun, dels spårfilmsmätningar som utförts av kommunen i samarbete med statens provningsanstalt (Borås). (Hilding­ sson 1982).

Radondottermätningarna inomhus har gjorts med för alfastrålning känslig spårfilm av typ Track Etch, tillverkad av Terradex, USA. Antalet filmer per hus har vanligtvis varit två och exponerings­ tiden tre månader. Uppsättning och placering av filmerna i husen har gjorts av personal från Borås kommuns hälsovårdskontor stads­ byggnadskontor och statens provningsanstalt.

Ett årsmedelvärde för radonhalten har beräknats av statens provnings­ anstalt för varje enskilt hus. I några fall baseras det framräknade årsmedelvärdet på enbart en film, beroende på stora skillnader mellan mätresultaten. I enstaka fall har det förekommit att ventilations­ förhållandena i rummet förändrats radikalt under mätperioden.

Resultaten från spårfilmsmätningarna antydde att höga radondotter­ halter i vissa av de undersökta bostäderna inte enbart orsakades av byggnadsmaterialet (alunskifferbaserad gasbetong) utan sanno­ likt även av inIäekande radonhaltig jordluft. 6

Undersökningen har omfattat:

1

Kartläggning av den geologiska situationen för samtliga bostäder (ca 600 st) i Borås kommun i vilka spårfilmsmätningar av radon­ dotterhalter gjorts. Kartläggningen har utgått ifrån vid SGU be­ fintligt geologiskt kartmaterial. Syftet med kartläggningen har varit att. undersöka vilken betydelse geologin har för de radon­ dotterhalter som uppmätts i husen och om regionala områden med

markradonprobl~m finns inom kommunen.

2

Markradonundersökning kring 67 enbostadshus och ett flerfamiljs­ hus av alunskifferbaserad gasbetong i vilka högre radondotter­ halter är L~OO Bq/m 3 (becquerel per kubikmeter) har uppmätts.

på varje hustomt har följande arbetsmoment utförts:

Geologisk besiktning; omfattande jordarter och bergarter samt grundvattenförhållanden

Orienterande mätningar av radonhalten i jordluften med emano­ meter.

Bestämning av jordartens och/eller bergartens uran-(radium), torium- och kaliumhalt med gammaspektrometer.

Bestämning av jordartens och/eller bergartens gammastrålning.

Dessutom har kring 14 enbostadshus utförts markradonmätningar en­ ligt ROAC-metoden (Radon on activated charcoal) i en till tre mätpunkter.

Undersökningen har omfattat hus i Borås tätort, erämhult, Dalsjöfors, Dannike, Fristad, Gånghester, Sandared, Sjomarken, Sparsör, Svane­ holm, Tassered och Viskafors. 7

3

Undersökning av radondotterhalter i jordluften över sprickzoner i berggrunden. Radonhalten i jordluften har uppmätts antingen en­ ligt ROAC- eller enligt Track Etch-metoden. Jordarternas och berg­ grundens uran-(radium), torium och kaliumhalter har bestämts med gammaspektrometer.

4

Undersökning av ett hällområde i Hulta där enstaka uranmineralise­ rade biotitsliror uppträder i en gnejsgranitberggrund. Bergartens och jordartens uran-(radium), torium- och kaliumhalter har bestämts med en gammaspektrometer. Gammastrålningen från berggrunden och jordarten uppmättes med scintillometer. Längs en mätprofil över den jordtäckta delen av hällornrådet bestämdes markradonhalten i jord­ luften enligt ROAC-metoden.

5

Statistisk databehandling av 333 st spårfilmsmätta enbostadshus i Borås kommun.

Uppgifter om geologi, hustyper och i husen uppmätta radondotterhal­ ter har databearbetats. Detta för att undersöka om eventuella sam­ band föreligger mellan geologi och radondotterhalter inomhus.

GEOLOGISK ÖVERSIKT

Berggrund

Kunskaperna om de geologiska förhållandena i Borås kommun grundar sig dels på geologiska karteringar som utförts under mitten av 1800-talet, dels på berggrund&-och jordartskarteringar som utförts under 1974 - 1982 och dels på geotekniska undersökningar som ut­ förts i samband med byggnation. För kartbladet 7 C Borås SO, som 8 bl a omfattar Borås tätort, finns ett ännu ej publicerat kartmate­ rial över berggrunden och jordarterna, vilket utnyttjas vid markradonundersökningeri. Över kartbladet 7 C Borås SV finns en berggrundsgeologisk karta från 1980. I övrigt är det geologiska kartmaterialet från åren 1866 - 1870.

Berggrunden inom Borås kommun (berggrundskarta, bilaga 5) består huvudsakligen av förgnejsad granit och granodiorit. Underordnat förekommer röd fältspatrik granit, gabbro, diorit, amfibolit och pegmatit. I den förgnejsade graniten förekommer sliror och gångar av pegmatit och i den förgnejsade granodioriten inneslutningar av gabbro, diorit och amfibolit.

Berggrunden inom Borås kommun är på många ställen blottad eller endast täckt av ett tunt jordtäcke.

Sprickmönstret i berggrunden domineras av två huvudriktningar i NV-SO och NO-SV längs vilka många sprickdalar har utformats.

I samband med undersökningen konstaterades att den normala gamma­ strålningen över berggrund och jordlager i Borås kommun är för: gnejsgranit 8 - 15 lJR/h (mikroröntgen per timme) gabbro, amfibolit 6 - 7 -"­ pegmatit 15 30 -"­ morän 7 10 -"­ sand-grus 7 10 -"­

Vid Hulta i Borås kommun har förhöjd radioaktivitet punktvis upp­ mätts inom ett mindre hällområde av gnejsgranit. Den förhöjda ra­ dioaktiviteten beror på urananrikning i enstaka mm-dm-breda bio­ titsliror i gnejsgranitberggrunden. Gammastrålningen från dessa är 50 - 200 ~R/h, max 1200 lJR/h.

Dessa radioaktiva biotitsliror är endast lokalt förekommande vid Hulta. De har ej påträffats i något annat område inom Borås kom­ mun där SGAB utfört markradonundersökningar. 9

Jordarter

Den vanligaste jordarten inom Borås kommun (jordartskarta, bilaga 5) är en normalblockig sandig moig morän.

Längs vattendrag och dalgångar påträffas ofta grus, sand och mo i älvsediment och rullstensåsar. Mindre rullstensåsar förekommer även uppe på höjdpartier.

Området inom Borås kommun ligger ovanför högsta kustlinjen var­ för inga lerjordarter har bildats.

Fyllnadsjord förekommer bl a på vissa tomter och kan bestå av sprängsten, byggnadsrester, grus, sand och omschaktad morän. 10

ÖVERSIKTLIG KARTLÄGGNING AV DEN GEOLOGISKA SITUATIONEN FÖR HUS I VILKA UTFÖRTS RADONDOTTERMÄTNINGAR

För att kartlägga den geologiska situationen kring samtliga hus i Borås kommun i vilka radondottermätningar utförts har fram­ ställts en jordarts- och en berggrundskarta vardera i skala 1:15 000. Kartan har framställts efter tolkning och sammanställ• ning av vid SGU befintligt geologiskt kartmaterial.

Syftet med undersökningen har varit att studera om det föreligger en större risk för markradon i vissa områden eller vissa marktyper.

Det sammanställda materialet har bearbetats statistiskt varvid kom­ binationer av olika hustyper - marktyper studerats.

Det geologiska kartmaterialet som använts har dels varit av äldre datum (1866 - 1870), dels av under 1974 - 1982 karterat material av vilket en del är under färdigställande. Följande material har använts:

Berggrundskartan i skala 1:50 000, 7 C Borås SV, SGU ser Af nr 130 (1980) i skala 1:50 000.

Underlagsmaterialet till berggrundskartan 7 C Borås SO och jordartskartan 7 C Borås SO vilka är under färdigställande.,

Äldre kombinerade berg/jordartskartor,.i serie Aa, Ulricehamn nr 21 (år 1866), Borås nr 28 (år 1868), Svenljunga nr 33 (år 1869) och Viskafors nr 41 (år 1870) i skala 1:50 000. 11

Som ritunderlag vid framställningen av de jordarts- och berg­ grundskartorna som redovisas i bilaga 5 har använts den ofärgade turistkartan över Borås kommun i skala 1:15 000.

På dessa kartor har även inlagts lägena för samtliga hus i vilka radondotterhalterna inomhus uppmätts. Radondotterhalterna i husen har markerats med symboler, Ettian~lar och fyrkanter). 12

MARKUNDERSÖKNING AV TOMTER TILL HUS MED FÖRHÖJD RADON. DOTTERHALT INOMHUS

Markradonundersökning har utförts kring 68* hus i vilka högre 3 radondotterhalter än 400 Bq/m har uppmätts. Undersökningarna har utförts för att avgöra om och i vilken utsträckning radon från marken kan ha bidragit till de radondotterhalter som upp­ mätts i husen. Undersökningarna har omfattat följande arbetsmo­ ment:

Geologisk kartering av jordarter, bergarter (där berggrunden är blottlagd) och grundvattenförhållanden på hustomten.

Besiktning av husets läge i terrängen och grundläggningssätt.

Orienterande markradonmätningar med emanometer i 1-3 mät• punkter, per tomt.

Mätning av gammastrålningen från jordarter och berggrund med scintillometer.

Bestämning av jordartens och bergartens uran-(radium), torium­ och kaliumhalt med gammaspektrometer.

Dessutom bestämdes på 14 hustomter radonhalten i jordluften enligt ROAC-metoden i 1-3 punkter.

*Markradonmätning kring två hus har utförts av personal från Borås hälsovårdskontor. 13

F5r de orienterande radonmätningarna har använts en emanometer av modell RE 279 tillverkad av Bondar-Clegg, Kanada.

Från ett tunt borrat jordh~l,su~s jordluft upp och in i emano­ meterns mätcell. Denna är invändigt täckt av silveraktiverad zink­ sulfid. När zinksulfiden träffas av de alfapartiklar, som avges vid radonets och radondöttrarnas sönderfall, omvandlas strålnings• energin till ljusblixtar, scintillatiner. Genom att mätcellen är ansluten till ett fotomultiplikatorr6r kan ljusblixtarna omvandlas till mätbara elektriska pulser, som registreras i en räknare. An­ talet registrerade pulser per tidenhet är ett mått på radonhalten i den luft som passerat mätcellen.

Känsligheten f5r emanometern har bestämts vid jämförande mätningar som utförts i radonkammaren vid statens strålskyddsinstitut, stock­ holm.

Liksom flera andra gaser adsorberas radon på aktiverat kol. Adsorp­ tionsgraden är proportionell mot koncentrationen av radon. ROAC­ metoden (Radon on activated charcoal) utnyttjar detta f5rhållande. Mätutrustningen består aven mätburk som är fylld med aktiverat kol och en plastmugg, i vilken burken monteras. Vid mätning av radon i jordluften placeras mätutrustningen i nederänden av ett plaströr som grävts ner i jorden till ett djup av ca 1 meter. Mät• tiden är 5-8 dagar. Därefter upptages mätutrustningen och burken inskickas till laboratoriet f5r analys.

Principen vid mätningen är den att r~donet ~dsorbe~as på det akti­ verade kolet. När det adsorberade radonet sönderfaller bildas cle gamma­

~trålande Jotterisotoperna 8i-24 och Pb-214. Genom att mäta strål• ningen från dessa och utföra korrelationer dels för uppbyggnaden 14

av radon under expositiåristidan och dels för-avklingning efter exposi­ tionen kan radonhalten i den miljö som koppen befunnit sig i beräknas.

Mätnoggrannheten för RoAC-metoden har undersökts vid jämförande mätningar som SGAB utfört i radonrummet vid statens strålskydds• institut i stockholm. Dessa mätningar visar på en relativ standard­ avvikelse på 15% vid en radonhalt på 6 000 Bq/m 3.

För mätning av den totala gammastrålningen från jordarter, berg­ grund och husväggar har använts ett scintillometerinstrument av typ BGS-4 tillverkad av Scintrex, Kanada. Mätnoggrannheten är ! 1-3 ~R/h (mikroröntgen per timme). Instrumentet är kalibrerat vid SGAB:s kalibreringsanläggning i Malå enligt statens strålskyddsinstituts normer.

Bestämning av uran-(radium), torium- och kaliumhalter för jord­ ~~!~~-~~~-~~:gg:~~~------

Bestämningar av berggrundens och jordlagrets halter av de radioak­ tiva grundämnena uran (radium), torium och kalium har utförts med en bärbar gammaspektrometer av typ DISA, tillverkad av Geometrics CD, USA. Spektrometern består aven mycket känslig mätkristall (350 cm 3 stor) av talliumaktiverad natriumjodid, NaI(Tl) och en räknare. Spektrometerns mätnoggrannhet är för ekvivalent mängd uran (eU) och torium (eTh) bättre än ! 1 ppm (parts per miljon = gram per ton) och för kalium! 0,25%. Med ekvivalent mängd uran eller torium avses här att dessa radioaktiva grundämnen förutsätts vara i jämvikt med sina dotterisotoper. Vid mätning av halterna av uran (radium),torium och kalium i berggrunden har spektrometern placerats direkt på en hällyta och för jordarter i en 60-80 cm djup grop. 15

För vart och ett av de markradonundersökta tomterna har ett proto­ koll upprättats (bilaga 1). I detta ges en kort beskrivning av hustyp, geologi, mätresultat, slutsats och rekommendationer.

För beräkning av den mängd radonhaltig jordluft som per timme behöver läcka in l ett hus för att ge en viss radonhalt inomhus har följande formel använts:

-_ Ct • L Cm ( t+~) .V

3 Cm =uppmätt radonhalt i huset ( Bq/m ) t = luftomsättningen i huset (oms/h) V = husets inre volym (m 3) et = radonhalten i jordluften (Bq/m3) L = mängden inläckande jordluft (m 3/h) A = sönderfallskonstanten för radon-222, 7.55-10-3 (h-1) 16

RESULTAT AV MARKUNDERSÖKNINGEN

Markradonundersökningen har omfattat 68 hus av alunskifferbaserad gasbetong i vilka uppmätts h6gre radondotterhalter än 400 Bq/m3• Bland de undersökta husen finns suterränghus, hus med platta på mark, källarhus och ett flerfamiljshus. Antal hus inom varje hus­ typ fördelade efter uppmätt radondotterhalt framgår av tabell 1.

Tabell 1 Markundersökta hustomter i Borås kommun. 68 hus fördelade på hustyper och radondotterintervall.

3 Hustyp Arsmedelvärde radondotterhalt inomhus Bq/m Antal hus 400-499 500-599 600-699 700-799 800-899 900-999 1000-1099 >1100

Suterrä,nghus 9 9 2 1 21

Hus med platta 8 7 2 1 1 1 20 på mark

Källarhus 14 5 4 1 1 1 26

Flerfamiljshus 1 1

68

Undersökningsresultatet för varje enskilt hus redovisas i ett se­ parat protokoll (bilaga 1). I protokollen har även angivits förslag till fortsatta byggnadstekniska undersökningar för de hus där på• verkan av markradon konstateras eller är trolig.

3 F6rh6jda radonhalter i jordluften (ca 25 000 Bq/m och mer) har uppmätts i jordlagret kring 21 hus. För 15 av dessa hus kan "det inte uteslutas" alternativt "är det troligt", "är det sannolikt" att de höga radondotterhalter som uppmätts inomhus beror på att radonhaltig jordluft läcker in i huset. 17 För 6 av de 21 husen, är det mindre troligt att markradonet i någon större utsträckning bidragit till de förhöjda radondotter­ halterna inomhus. Detta beror på att husen är grundlagda på jord med låg permeabilitet vilket medför att större mängder jordluft inte kan transporteras fram till huset eller att de är grundlagda på (i) ett så tunt jordlager att tillräckligt stora radonmängder inte kan bildas.

För fyra hus är det sannolikt att en stor del av de radondotter­ halter som uppmätts inomhus orsakas av inläckande radonhaltig jordluft trots att radonhalten i jordluften är normal. Dessa hus är grundlagda på sprängstensfyllning, omschaktad morän (fyllnads­ jord) eller på grus och sand, det vill säga jordarter med stor permeabilitet. Detta medför att det finns stora volymer jordluft som är tillgängliga för transport från marken in i husen. För att erhålla de radondotterhalter som uppmätts i husen behövs dock att intaget av jordluft är några kubikmeter per timme.

Mätningar av radonhalten i jordluften har på varje hustomt där så varit möjligt utförts i 2 - 3 mätpunkter, ibland flera. Mätningarna visar att radonhalterna varierar kraftigt inom en och samma tomt, ofta med en faktor 2 - 3. I sådana fall har den största vikten lagts vid det högst uppmätta värdet. I tabell 2 redovisas de högs• ta uppmätta markradonhalterna på de undersökta hustomterna.

Tabell 2. Markundersökta hustomter i Borås kommun. Radonhalter i jordluften inom undersökta tomter

Markradonhalt i 3 Antalet tomter jordluften kBq/m

1 - 10 3 11 - 20 28 21 - 30 24 31 - 40 9 41 - 50 3 51 - 60 61 - 70 71 - 80 1 18

Som framgår av tabellen varierar de uppmätta radonhalterna i jord­ luften mellan 1-70 kBq/m 3 (kilobecquerel per kubikmeter). De lägsta markradonhalterna har uppmätts i sprängstensfyllning och de högsta i sand, grus och omschaktad morän. Anledningen till de låga radon­ halterna i sprängstensfyllningen är att en betydande luftomsättning sker i jordlagret vilket medför att radonhalten i jordluften blir låg. Huvudparten av de uppmätta radonhalterna, ligger dock inom intervallet 15-25 kBq/m 3 , vilket torde vara den normala radonhalten för jordluft på ca 1 meters jorddjup i morän i Boråsområdet.

Gammastrålningen inom de undersökta hustomterna är 7-13~R/h vilket är normal radioaktivitet för morän och den västsvenska gnejsgrani­ ten.

Uran -, torium- och kaliumhalterna är för:

0/ eU ppm eTh ppm K /0 gnejsgranit 3 - 8 6 - 13 2 - 4 granodiorit 1 - 7 4 - 8 2 - 3 gabbro 0,5 - 2 1 - 2 0,5 - 2,4 morän 2 4 7 - 12 4 - 5

Detta är normala halter av såväl uran som torium och kalium för dessa bergarter och för svensk morän. 19

Samtliga 68 undersökta hus har till mindre eller större del varit byggda av alunskifferbaserad gasbetong, och i samtliga hus har högre radondotterhalt än 400 Bq/m 3 uppmätts. I 15 av husen var radondotterhalten vid mättillfället högre än 600 Bq/m 3, i 5 hus högre än 800 Bq/m 3 och i 2 hus högre än 1 000 Bq/m 3• Högsta uppmätta halt 1 330 Bq/m 3 förekom i ett hus som är byggt med platta på mark och grundlagt på grus och sand.

Man kan förutsätta att i nästan samtliga hus bidrar markradon till den uppmätta radondotterhalten, men i de allra flesta fall av hus har merparten av radonet kommit från byggnadsmaterialet. Hur stor del av radonet 80m kommer från byggnadsmaterial är inte möjligt att fastställa troligen inte ens efter en grundlig undersökning. Detta eftersom de uppmätta radondotterhalterna inomhus bestäms av följande faktorer:

radiumhalten i byggnadsmaterialet

mängden radon som avgår ifrån byggnadsmaterialet

ytbehandlingen av väggarna t ex puts, tapeter, målarfärg

luftomsättningen i de rum i vilka radonmätningar utförts

inläckaget av radonhaltig jordluft via sprickor och andra otätheter i källargolv och källarväggar eller bottenplatta

För den övervägande delen av husen är de flesta av de uppräknade faktorerna okända, men vi har i vår bedömning använt oss av i följande avsnitt redovisade erfarenheter och antaganden för att åtminstone grovt uppskatta det radonbidrag som kan komma ifrån byggnadsmaterialet. 20

Radonavgången från alunskifferbaserad gasbetong har experimen­ tellt bestämts vid statens provningsanstalt av Hildingson (Pettersson, Hildingsson m fl 1982). Experimenten visar att radon som avgår från 4 väggar av den mest radioaktiva sortens gasbetong ( med radiumhalten 2 500 Bq/kg) i ett normalstort rum som mest kan ge upphov till följande radondotterhalter.*

3 Vid 0,5 luftomsättningar per timme 325 Bq/m

3 " 0,4 " 400 Bq/m 3 " 0,3 " 550 Bq/m 3 " 0,2 " 800 Bq/m 3 " 0,1 l 600 Bq/m

Detta under förutsättning att 'v~ggarna saknar invändig ytbehand­ ling. Puts plus papperstapet reducerar radonavgången och därmed också radondotterhalten till hälften. Således skulle radondotter­ halten i husen inte på grund av byggnadsmaterialet kunna bli 3 högre än ca 400 Bq/m om inte ventilationen i husen är mycket dålig och väggarna helt obehandlade. Det senare torde sällan vara fallet.

Resultatet från provningsanstaltens mätningar motsägs delvis 3 av de radondotterhalter på 400 - 980 Bq/m som uppmätts i fem av de undersökta husen. Dessa radondotterhalter kan inte vara orsakade av markradon. Husen befanns nämligen vara grund­ lagda direkt på berg av gabbro, som har en mycket låg uranhalt och från vilken radonavgången är mycket liten.

Husen på gabbro är av suterrängtyp och har en invändig maximal gammastrålning av 50 - 75 ~R/h.

De uppmätta radondotterhalterna i husen var 400, 400, 410, 3 520 respektive 930 Bq/m • Ventilationen i husen kan ha varit låg men knappast så låg som 0,2 oms/h. Möjligen kan resultaten

* Radondotterhalten förutsätts vara hälften av radonhalten. 21

förklaras med att spårfilmen mätt fel men det är inte troligt att mätfelet systematiskt skulle vara så stort att de lägsta mät• värdena borde ligga under 300 Bq/m 3.

Godtar man Hildingssons mätvärden skulle radondotterhalten i blåbetonghus vanligen inte kunna överstiga 300 - 500 Bq/m3 om inte ventilationen nästan är obefintlig. Högre radondotter­ halter än dessa måste i så fall bero på ett tillskott av mark­ radon. Är mätvärdena i husen, på gabbro riktiga skulle radon­ dotterhalten dock kunna bli betydligt högre.

Vid våra bedömningar har vi utgått ifrån att den alunskiffer­ baserade gasbetongen åtminstone skulle kunna orsaka radon­ 3 dotterhalter i husen på uppemot 600 Bq/m • Radondotterhalter däröver bör vara orsakade av markradon såvida inte särskilda omständigheter föreligger, som t ex att mätningar utförts i ett helt tillstängt rum.

Bedömningarna av orsakerna till radondotterhalterna i husen kan naturligtvis inte enbart utgå från om radondotterhalterna i husen varit högre än ett visst värde utan bedömningen grundar sig också på faktorer som marktype.n, radonhalten i jordluften , grundläggningssättet, hustypen, m.m.

För de hus ,för vilka förslag givits till fortsatta undersök• ningar,har markbidraget av radon antagits vara den största orsaken till de radondotterhalter som uppmätts i husen varför eventuella åtgärder i första hand bör inriktas på att förhindra inläckage av radonhaltig jordluft. Bland dessa hus finns såväl 3 hus med radondotterhalter strax över 400 Bq/m som med halter 3 över l 000 Bq/m •

De inom Borås kommun utförda mätningarna av radonhalte~ i jordluften visar att denna vanligen är normal till svagt förhöjd, jämfört med medelvärden i Sverige för radonhalter i jordluft på en meters jorddjup i morän, sand eller grus. Endast inom ett fåtal tomter har ordentligt förhöjda radonhalter upp­ 22

mätts i jordluften. De flesta av de hus som har bedömts ha problem med markradon är grundlagda på mark med måttligt förhöjda radonhalter i jordluften. Gemensamt för dessa hus är att de är byggda på mark med relativt stor permeabilitet; sand-grus, fyllnadsjord eller sprängsten. Hus som är grundlagda på fyllning och sprängsten löper en särskilt stor risk för markradon.

De utförda markradonundersökningarna ger inget belägg för att markradonsituationen inom Borås kommun skulle vara särskilt besvärlig. Snarare är den normal eller lägre än normal. Av totalt ca 600 hus som radonmätningarna utförts i är det i endast 19 hus (3,2 %) i vilka övervägande delen av radonet bedömts kunna komma från marken.

Markundersökningarna har visat att för 19 av de undersökta husen är det troligt att markradon givit ett väsentligt bidrag till den radondotterhalt som uppmätts inomhus. Eftersom inga undersökningar har gjorts av husen är sambandet inte säkerställt. För att fastställa sambandet och för att kunna vidta lämpliga åtgärder mot markradonet behövs en byggnadsteknisk undersök• ning. Denna bör helst kombineras med uppmätning av radonhalten under husens källargalv eller bottenplattor och med mätningar av radonhalten i olika rum i huset. Detta för att direkt kunna bestämma radonhalten i den inläckande jordluften och för att avgöra var jordluft läcker in. Kunskap om bägge faktorerna behövs för att kunna välja lämpliga åtgärder.

Markundersökningarna har inte visat på något särskilt stort markradonproblem inom Borås kommun men den visar att problem ibland förekommer i hus som grundlagts på sand och grus eller på fyllning. En eventuell fortsatt spårning efter befintliga hus, som kan befaras ha förhöjda radondotterhalter inomhus, bör därför i första hand inriktas med hus som grundlagts på sådan mark.

Vid nybyggnad av hus som skall uppföras på mark som består av sand och grus eller mer än en meter tjocka lager av fyllning bör man överväga att bygga med radonskyddande utförande. 23 statistisk bearbetning av husdata och geologi

För statistisk bearbetning av husdata och geologi har utvalts 333 enbostadshus. Urvalet har gjorts ifrån mätprotokoll över de 600 hus i Borås kommun i vilka radondotterhalterna uppmätts. De mät• protokoll som gällde flerfamiljshus bortsorterades eftersom för• höjda radondotterhalter, som beror på markradon, i dessa endast bör förekomma i lägenheter som ligger i markplanet och som saknar underliggande källare.

Dessutom bortvaldes 152 enbostadshus på grund av att protokollen från dessa saknades eller var ofullständiga.

De utvalda husen är fördelade över samtliga de tätorter i Borås kom­ mun i vilka spårfilmsmätningar utförts.

Syftet med den statistiska bearbetningen av husdata har varit att försöka avgöra om eventuella samband föreligger mellan höga radon­ dotterhalter i hus och tomtens geologi.

I tabell 4 redovisas hur de slutligt utvalda enbostadshusen fördelar sig efter hustyp.

Tabell 4. Enbostadshus utvalda för statistisk bearbetning fördelade efter hustyp

Hustyp Antal

Hus med källare 160

" " platta på mark 93 " " suterrängvåning 80

333

Från befintligt geologiskt kartmaterial vid SGU, har avlästs vilken typ av jordart och berggrund som förekommer på varje hustomt. Ifrån 24

de av Borås kommun upprättade mätprotokbllenharavlästs hustyp, våningsplan,max gammastrålning och max radondotterhalt, (spår• film). inomhus. Dessa uppgifter har plottats in i olika diagram varav ett exempel visas i figur 1 (sid 25).

Med ett dataprogram har allt detta material grupperats och kodats efter hustyp och geologi. Därefter har jämförelse gjorts mellan olika grupper. Målet har varit att försöka finna skillnader i ra­ dondotterhalt mellan vissa grupper.

Följande hypotes har uppställts för den statistiska jämförelsen mellan olika grupper.

Det finns ingen skillnad i radondotterhalt i de olika grupperna på en 95 % konfidensnivå.

De olika grupperna kan anses vara normal fördelade med okänd sprid­ ning och medelvärde. Medelvärde och spridning beräknas för respek­ tive grupp i : -xi' Si

Följande gäller då Är T-fördelad med antal frihetsgrader (F).

2 (Xi - Xj) - ~i - ~j) Si 2 T ­ --+ Ni ~(S;2/N;) + (Sj2/Nj ) F -2 S;2 )2~S} 2

N·l N·J --+-­

Ni+ 1 N·+1J Xi = medelvärde för grupp i

S?l = standardavvikelse för grupp i Ni antal observationer för grupp i 11i = sant medelvärde för grupp i

T och F har framräknats och kan sedan jämföras med percentiltabell över T-fördelning (Dixon and Massey 1951, sid 123-124). 25

JO~rJART •. : MO~~~ SANOIG,M01G BE.RGGRUNC: CRANOOIO~ITISK GNEJS l ANT AL2os~;: 9 [( X) ,S( X): rj9 16.3 3E(Y14S(Yl: 301 159.1 1500 --r----.-- ..-' - RNS- hal t ­ - Bq/m 3 - 1000 - ­ - - CI - O ,... 500 v - O - O - O O b O - \ o I I l 1--+rTJTT-I~- I-,-,--r-I I I I 1 o 50 7S tQO 125

~1 I Kr~ O~ CNTG[ N/ TI M~ E

Fig l. Exempel på ett dataplottat diagram

l E "(x) Framräknat gammastrålningsmedelvärde (~R/h) för samtliga hus inom gruppen.

2 S (x) Spridning kring medelvärdet

3 E (y) Framräknat radondotterårsmedelvärde (Bq/m3) för samtliga hus inom gruppen

. 4 E (y) Spridning kring medelvärdet.

, } 26

De felkällor som kan påverka resultatet av den statistiska bear-' betningen är följande:

Svårigheter att tolka det statistiskt databearbetade materialet

Svårigheter att exakt bestämma geologisk miljö för alla hus­ tomter utifrån SGU:s befintliga kartmaterial.

Felaktig hantering av spårfilmsmätningen i bostäder, t ex ändrade ventilationsförhållanden.

Ett för litet antal observationer av samma typ.

För att få ett någorlunda tillförlitligt tolkningsresultat krävs att antalet observationer med samma kombination hustyp/geologi (grupp) är minst 10 st.

Resultat av statistisk bearbetning

Resultat från den statistiska bearbetningen redovisas i 30 dia­ gram över olika kombinationer av hus/geologi förhållanden. (Bilaga 2). Dessa är även sammanfattade i tabell 5 och 6~ sid 28 och 29.

Tabell 5 visar radondotterårsmedelvärdet för respektive hustyp. Tabell 6 visar den geologiska situationen för husen ställd i relation till uppmätt årsmedelvärde för radondotterhalten inom­ hus.

Av diagrammen och den gjorda statistiska bearbetningen framgår att skillnaderna i radondotterhalt inomhus inom grupperna är små eller inga alls, vid jämförelser av olika hustyper ställda i relation till olika geologityper.

I två fall föreligger dock en signifikant statistisk olikhet i radondotterhalt vid jämförelse av hus på olika typ av geologi (tabell 7). Det ena fallet är för hus byggda med platta på mark och grundlagda på fyllning ovanpå gnejsgranit respektive grundlagda på morän på gnejsgranit. Det andra fallet är för hus grundlagda på 27 morän ovanpå gabbro respektive morän ovanpå granodioritisk gnejs. I det förra fallet är radondotterhalten betydligt högre i de hus 80m byggts på fyllning vilket kan tolkas som att radonrisken vid byggande på fyllning är särskilt stor. I det andra fallet är radon­

dotterhalten betydligt mindre i de hus som är byggda ovanpå gabbro~ Detta är också sannolikt eftersom gabbro är den bergart som har den lägsta uranhalten och därigenom borde radonavgången från denna mark­ typ vara låg.

Tabell 7 Jämförelser mellan olika grupper

Grupp A Grupp B

Hus med platta på mark Hus med platta på mark Jordart: fyllning ** Jordart: Morän sandig moig Berggrund: Gnejsgranit Berggrund: Gnejsgranit *Radondotterhalt: 635 Bq/m 3 *Radondotterhalt: 255 Bq/m3 Diagram 11 Diagram 10

Grupp C Grupp D

Jordart: Morän sandig moig Jordart: Morän sandig moig Berggrund: Gabbro, amfibolit Berggrund: Granodioritisk gnejs *Radondotterhalt: 240 Bq/m 3 *Radondotterhalt: 330 Bq/m 3 Diagram 24 Diagram 27

Grupp A: Antalet observationer är fyra. Sannolikheten är dock stor att permeabiliteten. för fyllningsjorden är högre än i sandig moig morän. Grupp C Samtliga observationer (oavsett hustyp) med samma geologi och D har sammanslagits till en grupp. Därefter har jämförelser gjorts mellan olika grupper.

* Framräknat årsmedelvärde av radondotterhalt för samtliga obser• vationer inom grupper med samma geologi.

** Fyllning= Jordmassorna kan bestå av till exempel omschaktad morän, byggrester, grus, sprängsten. 28

Tabell 5. Dataplottade diagram,~ammanställning av resultat: Hustyp-jordart-bergart-radondotterhalt-gammastrålning inomhus. Diagram Hustyp Vånings• Jordart Berggrund RnD-~alt3. ~R/h4. Antal l . plan 2. Bq/m obs

l S l Morän sandig moig Gnejsgranit 277 51 33 2 S l Grus eller sand Gnejsgranit 201 50 9 3 S l Berg Gabbro Amfibolit 345 71 7 4 S 2 Morän sandig moig Gnejsgranit 257 42 40 5 S 2 Grus eller sand Gnejsgranit 215 43 6 6 S 2 Morän sandig moig Gabbro Amfibolit 271 54 4 7 S 2 Berg Gabbro Amfibolit 312 62 9 8 S 2 Berg Gnejsgranit 161 56 4 9 B SV Morän sandig moig Gabbro Amfibolit 270 40 6 10 S BV Morän sandig moig Gnejsgranit 253 49 70 11 B BV Fyllning Gnejsgranit 635 46 4 12 B BV Grus eller sand Gnejsgranit 382 50 13 13 K KV Morän sandig moig Gnejsgranit 308 57 49 14 K KV Grus eller sand Gnejsgranit 379 56 11 Granodi,ori:tisk 15 K KV Morän sandig moig gnejs 301 59 9 16 K BV Morän sandig moig Gabbro Amfibolit 249 51 10 Granodioritisk 17 K BV Morän sandig moig gnejs 320 58 16 18 K BV Grus eller sand Gnejsgranit 283 51 32 19 K BV Morän sandig nloig Gnejsgranit 270 54 94 20 K BV Berg Gnejsgranit 369 61 4

l. S = Suterränghus 3. Framräknat radondotterårsmedelvärde B Hus med platta på mark (Bq/m3) för samtliga hus inom samma K = II II källare di agranl.

2. BV = Bottenvåning 4. Framräknat gammastrålningsvärde KV = Källarvåning (~R/h) för samtliga hus inom sawma diagram. Gammastrålningsmedelvärdet är baserat på högsta uppmätta gamma­ strålningsvärde inomhus. Tabell 6. Dataplottade diagram, sammanställning av resultat: Jordart-berggrund-radondotterhalt inomhus.

Diagram Jordart Berggrund RnD-halt Gamma­ Antal Bq/m3 stråln. obs. l . II R/ h 2.

21 Grus eller sand Gnejsgranit 297 50 73 22 Fyllning Gnejsgranit 624 51 4 23 Berg Gabbro amfibolit 326 66 16 24 Morän sandig moig Gabbro amfibolit 240 47 23 25 Berg Gnejsgranit 288 56 14 26 Berg Granodioritisk 224 55 4 gnejs 27 Morän sandig Granodioritisk 330 60 32 moig gnejs 28 Morän sandig Gnejsgranit 271 51 286 nloi g 29 Morän rikblockig Granodioritisk 508 76 4 gnejs 30 Morän sandig Fältspatrik granit 408 56 5 moig l. Framräknat radondotterårsmedelvärde Bq/m3 för samtliga hus med samma geologi.

2. Framräknat gammastrålningsmedelvärde ~ R/h för samtliga hus med samma geologi. Gammastrålningsmedelvärdet är baserat på högsta uppmätta gammastrålningsvärde inomhus. 30

Ur diagram 11,hus på fyllning (jmf diagram 22) avläses det högsta årsmedelvärdet av radondotterhalten. Antalet observationer är en­ dast fyra stycken. Tillförlitligheten är därför ej så stor. Jord­ arten består av fyllning ~ vilket kan ingå sprängsten, sand, grus, omschaktad morän och byggnadsmaterial. Fyllningsjorden har hög permeabilitet. Radonhalten i jordluften är ofta hög.

Ur diagram 8, hus grundlagda på berg av gnejsgranit avläses det lägsta årsmedelvärdet för radondotterhalten. Antalet observa­ tioner är endast fyra stycken. Tillförlitligheten är ej så stor. Jordtäcket är antagligen mycket tunt eller saknas helt. Mycket litet radon torde avgå från marken vilket medför att något mark­ radonproblem ej föreligger.

I diagram 4, suterränghus på morän, ses i det inringade området en grupp hus med låg gammastrålning och låg till relativt hög radon­ dotterhalt. Gammastrålningen ifrån byggnadsmaterialet är låg, 8­ 13 ~R/h vilket endast kan bero på att i dessa hus saknas alunskiff­ erbaserad gasbetong. Enda anledningen till de radondotterhalter som uppmätts i husen är radon som kommer från marken. Dessa hus är byggda inom samma område på vad som tidigare varit en mosse (hus­ tomterna har ej markundersökts av SGU/SGAB). Mossen nu igenfylld med fyllnadsmassor. Fyllnadsmassor utgör en särskild radonrisk i de fall husgrundkonstruktionen är otät. Fyllnadsjord har hög permeabilitet vilket gör att jordluft lätt kan transporteras igenom fyllningen och fram till husgrunden och vidare in i huset om detta är otätt mot marken. Om luftintaget från marken är av storleksordningen om några kubikmeter per timme kan de uppmätta radonhalterna erhållas även om radonhalten i jordluften är normal, 5 000-20 000 Bq/m3. 31

Den statistiska bearbetningen av resultaten från mätningarna av radondotterhalter i hus i Borås kommun visar inte på att någon marktyp skulle innebära större radonrisk än någon annan. Det enda eventuella undantaget är fyllnadsjord. Men för denna marktyp är antalet observationer för få för att vara statistiskt signifikant. Det behandlade materialet är så stort att om radonrisken skulle varit särskilt stor inom ett visst område eller för en viss mark­ typ så borde detta ha framkommit. Slutsatsen är att någon större markradonrisk inte generellt föreligger inom kommunen, vilket troligen beror på den genomgående låga uran(radium-)halten i berggrunden och jordlagret.

Från den statistiska bearbetningen skulle möjligen kunna utläsas att hus som är grundlagda på berg har en lägre radonhalt än andra hus. Skillnaden i haltnivå skulle då bero på ett större radontillskott från marken vid grundläggning på jord. Vad som även anger detta är 3 att radondotterhalter över 500 Bq/m i stort sett endast förekommer i hus som är grundlagda på jord eller fyllning.

Inte heller framgår det av bearbetningen att radonrisken generellt var större eller mindre vid ett visst grundläggningssätt eller för en viss hustyp. Skälet till att detta inte framgår är antagligen att radondotterhalten i husen väsentligen beror på hur mycket ra­ don som avgår från byggnadsmaterialet och på ventilationen i hu­ sen.

Detta förhållande torde, i de flesta fall, om radonhalten i marken är normal, helt överskugga effekten av olika stora luftintag till husen från marken. 32

FÄLTUNDERSÖKNING AV SPRICKDALAR

För att utröna eventuella samband mellan radonavgång ifrån sprickor och sprickzoner i berggrunden undersöktes tre mindre dalar inom Borås kommun.

Vid valet av sprickdalar som skulle markundersökas, ställdes vissa kriterier. De var följande:

Tydlig spricktektonik

Bredd understigande 200 m

Inga större vattendrag

Låg grundvattenyta

Olika jordartstyper i sprickdalarna.

De utvalda sprickdalarna är lokaliserade i närheten av följande platser:

ca 1 km norr om Borås centrallasarett, (sprickdal I)

ca 300 m SSO St Tosserydssjön (sprickdal II)

ca 300 m V om Sävsjön (sprickdal III)

Markundersökningen har omfattat följande moment:

Bestämning av radonhalten i jordluften med ROAC-metoden (akti­ verat kol) eller enligt Track-Etchmetoden (spårfilm).

Bestämning av jordartens och berggrundens uran-(radium), to­ rium- och kaliumhalt med gammaspektrometer. 33

Mätning av gammastrålningen ifrån jordarter och berggrund med scintillometer.

Geologisk kartering.

En kort geologisk beskrivning ges här för var och en av de under­ sökta sprickdalarna.

Sprickdal l ca 1 km norr om Borås centrallasanett

Berggrunden som är väl blottad består i östra dalsluttningen av röd gnejsgranit och i den västra av granodioritgnejs. I dalgång• ens botten finns en mindre grus, sand och mo avsättning. I östra dalsluttningen finns rösat berg. Ett tunt jordtäcke av sandig moig morän täcker ställvis berggrunden. Grundvattnet är lågt i grus­ sand~mo avsättningen men högt i NE~o~rådet. Där finn~ mindre myrornråden.

~OO Sprickdal 11_ ca m sso st Tosserydssjön,

Berggrunden som är väl blottad i områdets höjdpartier består av röd gnejsgranit. I den östra bergbranten finns en större, mycket tydlig spricka i riktningen N 28 Ö. Den dominerande jordarten är en normalblockig sandig moig morän. Öster om grusvägen finns ett område med rikblockig morän. I dalgångens botten finns ett mindre försumpat område med hög grundvattenyta. Vattendräneringen sker mot NNV.

Sprickdal III ca 300 m V om ;;ävs,iön

Berggrunden som är väl blottad består av gnejsgranit med enstaka pegmatitsliror. I sydsluttningen är berget rösat. Jordarten består av grus, sand och mo med en mäktighet av ca 4 m. Grundvattenytan är låg. 34

Resultat av sprickdalsunders6kningen

Kartskisser och mätresultat redovisas i bilaga 3. Unders6kningen av sprickdalarna visar att det ej föreligger någon förhöjd eller hög radonhalt i jordluften i de unders6kta sprickdalsavsnitten.

Radonhalten i jordluften i de unders6kta sprickdalarna varierar 3 mellan 9 - 33 kBq/m • Detta är normala värden far jordarter i Sverige.

Uranhalten i jorden varierar mellan 1 - 4 eUppm* vilket är helt normalt. I sprickdal I uppmättes 9 eU ppm i grus och sand vilket är en svag förhöjning av uranhalten.

Gammastrålningen ifrån gnejsgranit är inom Borås kommun vanligen 8 - 15 ~R/h ett helt normalt värde för denna typ av berggrund. I sprickdal III uppmättes punktvis 140 - 200 i gnejsgranitens pegmatitsliror. Detta är något förhöjt.

De utförda undersökningarna av sprickdalarna har inte visat på att radonavgången över sprickorna skulle vara förhöjd eller hög, vilket dock innebär att detta inte skulle kunna vara förhållandet på andra platser i Borås.

Två skäl talar dock mot att detta skulle vara fallet. Dels är des­ sa sprickzoner oftast vattenförande vilket borde hindra radonet från att transporteras längre sträckor. Dels skulle det vid ra­ donundersökningarna av husen i Boråsområdet ha framkommit om hus som är byggda i sprickdalar generellt har högre radondotterhalt inomhus än andra hus" men så är dock inte fallet.

Slutsatsen blir att hus som är byggda i sprickdalarna inte är utsatta för någon st6rre radonrisk än hus byggda på sprickfri berggrund.

* eU ppm = ekvivalent uran (parts per million vilket är detsamma som gram per ton) 35

FÄLTUNDERSÖKNING AV HÄLLOMRADE I HULTA

Vid ett besök som SGU gjorde i Borås i juli 1981 för att med per­ sonal vid hälsovårdskontoret diskutera eventuella markradonprob­ lem gjordes även en besiktning av ett område vid Hulta. Därvid påträffades inom ett begrä,nsat hällområde biotitfyllda "sprickor" med förhöjd radioaktivitet.

Eftersom det fanns anledning att befara att dessa radioaktiva "sprickor" har samband med den nordvästliga-sydostliga sprick­ tektonik som frekvent uppträder i Boråsområdet gjordes i juni 1982 en grundligare undersökning av området vid Hulta. Därvid utfördes följande arbeten:

Bestämning av berggrundens och jordartens uran- (radium-), torium- och kaliumhalt med gammaspektrometer.

Bestämning av jordartens radonhalt med ROAC-metoden.

Bestämning av gammastrålningen ifrån berggrunden och jordarten med scintillometer.

Geologisk kartering.

Genomsökning av kringliggande markområden efter sprickor med förhöjd radioaktivitet.

Berggrunden inom hällområdet vid Hulta är väl blottlagd. Berggrunden består av gnejsgranit med enstaka pegmatitgångar. I gnejsgraniten finns här och var mm-dm breda sliror av biotit i vilka uran har an­ rikats. Utsträckningen av slirorna varierar från några cm till ett par meter. Ett tunt jordlager av sandig moig morän täcker ställvis hällområdet (bilaga 4). Öster om hällområdet finns fyllnadsjord. Den består av omschaktad morän och sprängsten. 36

Resultat av hällunders5kninge~

Uranhalten i gnejsgranitens uranmineraliserade biotitsliror be­ stämdes till mellan 82 - 565 eU ppm. Detta är mycket 5ver det normala vilket f5r gnejsgranit är 3 - 5 eU ppm. Toriumhalten i biotitslirorna är 20 - 170 eTh ppm. Mätresultat bilaga 4.

Gammastr~lningen uppmättes i en punkt p~ gnejsgraniten till 1 200 ~R/h. Detta är mycket 5ver det normala vilket f5r denna typ av bergart är 10 - 15 ~R/h. Dessutom uppmättes i fyra punkter 100 ­ 200 P R/h •

Radonhalten bestämdes i sandig moig morän. I en punkt närmast en uranmineraliserad biotitslira uppmättes en radonhalt på ca 320 3 kBq/m • Detta är mycket över det normala vilket för denna typ av 3 jordart är 5 - 30 kBq/m • I de övriga mätpunkterna i moränen upp~ 3 mättes en radonhalt av 5 - 24 kBq/m •

Unders5kningarna vid Hulta visar att utbredningen av de urananri­ kade biotitslirorna är lokal. Vare sig i omgivande markområden vid Hulta, eller på någon annan av de platser, som besöktes av SGAB i samband med markunders5kningarna p~träffades n~gon uranan­ rikning av liknande slag. Något samband mellan biotitslirorna och spricktektoniken i 8oråsområdet tycks ej föreligga.

Slutsatsen blir att f5rekomster av dessa radioaktiva biotitsliror är lokaliserad till det undersökta hällområdet vid Hulta och even­ tuellt till närmast kringliggande jordtäckta markområden (inom 100 meter från hällområdet). Det kan naturligtvis inte uteslutas att liknande förekomster av förhöjd radioaktivitet lokalt kan finnas på fler platser men de torde vara sällsynta.

Vid en eventuell bebyggelse av hällområdet vid Hulta bör husen byggas radonsäkra om de byggs över uranmineraliserade biotitsli­ ror. För att kontrollera att sådana sliror inte givit upphov till förhöjda radonhalter i de hus som gränsar till hällområdet rekomm­ enderar SGAB att radonhalten mäts i dessa hus. 37

Litteraturlista

Dixon FJ, and Massey WJ, 1951, Introduction to Statistical Analysis. (KogaMcGraw-Hill Kogakusha) Second edition, Ca 1957. Tosho Printing Co LTD, Tokyo, Japan.

Ericsson S-O, 1981, Radon i bostäder - litteraturstudie och förslag till forskningsinsatser. (statens råd för byggnadsforskning) Rapport R 198:1981, Stockholm ISBN 91-540-3593-7.

Hesselbom A, et al 1981, Radon i mark. Studie av metoder och instrument för bestämning av radonkoncentrationer i mark (Statens råd för byggnadsforskning). Rapport R 47:1981 Stockholm. ISBN 91• 540-3475-2.

Hildingson O, et al, 1981, Radon i bostäder, Boråsprojektet. (Statens provningsanstalt). Teknisk rapport 1981:29.

Pettersson H, Hildingson O, m fl, 1982, Radonexhalation från byggnadsmaterial (Statens provningsanstalt). Teknisk rapport SP• RAPP 1982-32. Borås ISSN 0280-2503.

Socialstyrelsen, statens planverk, statens strålskyddsinstitut 1981 Strålning i byggnader - om olägenheter med radon och om hur det kan motverkas (statens planverk). Rapport 54 Stockholm, Wernqvist & Co, 1981.

Wilson C och Akerblom G, 1981, Undersökning av samband mellan geo• logi och höga radondotterhalter i enbostadshus i Botkyrka kommun, SGU, rapport ID-nr. BRAP 81086.

SVERIGES GEOLOGISKA AB RAPPORT Division Ingenjörsgeologi Dataum: 1982-12-17 Gustav Akerblom ID-nr: BRAP 82112 Lars-Ingemar Lundh Uppdragsgivare Borås kommun

MARKRADONUNDERSöKNING

BORAS KOMMUN

BILAGA 1

PROTOKOLL öVER MARKUNDERSöKNING Bilaga 1

Adress Område Anmärkning Alegränd 24 Brämhult Alf stigensväg 6 Sandared Alf stigensväg 24 Il * Alingsåvägen 15 II Alingsåsvägen 21 II A1ingsåsvägen 35 II Almvägen 12 Fristad * Askvägen 3 Viskafors * Barrvägen 4 Svaneholm Bjärnbärsgränd 7 Brämhult * Centigatan 14 Borås Egnahemsgatan 23 Svaneholm * Ekstigen 2 Tosseryd Ekåsvägen 49 Borås Enevägen 5 Svaneholm * Engelbrektsgatan 85 A Borås Finkgatan 12 Brämhult * Finkgatan 18 II * Furuliden 4 Sandared Furuliden 12 Il Granvägen 12 II Grudegatan 3 Borås Grudegatan 9 II Gäkgatan 9 Brämhult Hansingegatan 31 Borås * Hyggesgatan 8 II Häjdvägen 2 Sjämarken Häjdvägen 4 ~ I Kaparestigen 4 Sandared KornelIvägen 11 Bränlhul t Kärrvägen 18 Dannike Lindvägen 7 Fristad * * Byggnadsteknisk undersökning rekommenderas. Bilaga 1

Adressförteckning över undersökta hus

Adress Område Anmärkning Lyckogången 14 Borås * Lövåsvägen l Sandared Mellomgårdsgatan 61 Borås Milligatan 12 II Mollgatan 17 II Myråsgatan 16 Brärrlhul t Myråsgatan 18 II Pikogatan 3 Borås Pikogatan 10 II Pors vägen 8 Fristad * Riddargränd 3 Borås Riddargränd 9 II Riddargränd 20 II Riddargränd 24 II Sammetsgatan 4 Brämhult Sandaredsvägen 36 Sa.ndared Slättängsvägen 10 Gånghester * Slättängsvägen 12 II * Slättängsvägen 14 II * Stenkastgatan 3 Borås Stenkastgatan 17 II Storegårdsgatan 23 II * Syren gatan 26 Brämhult Tomtegatan 19 a Borås Trädgårdsvägen l Sparsör * Tummarpsvägen 18 Dalsjöfors Tvärhandsgatan 9 Borås Tyllgatan 3 Brämhult Tärngatan 5 II Tärngatan 8 II * Utmarksbacken 32 Borås Vattenverks gatan 20 II Västra Högåsvägen 9 Gånghester Älgstigen 9 Sjömarken ögonnlåll sgatan 9 Brämhult * örtagången 17 Borås

* Byggnadsteknisk undersökning rekommenderas PROTOKOLL FRÄN MARKRADONUNDERSOKNING I BaRAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Alegränd 24, Brämhult Husbeskrivning: Suterränghus byggt delvis av alunskifferbaserad gasbetong och med husgrunden på berg.

Tomtbeskrivning:Sluttningstomt, med små spridda bergshällar.

Geologi: Tunt jordlager av moig morän på berggrund av gnejsgranit. Grundvattenytan påträffas djupare än l meter.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 540 Gammastrålning Morän 9 - 11 Gnejsgranit 9 - 13

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 4 2 l O Gnejsgranit 4 8 13 3 Emanometer 4 .: 12 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m

II 2

II 3

övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Alf Stigens väg 6, Sandared Husbeskrivning: Suterränghus.

Tomtbeskrivning: Terrasserad tomt, med mindre bergshällar.

Geologi: Fyllnadsjord av moig morän som överlaqrar berggrund av gnejsgranit med pegmatitsliror. Hög grundvattenyta som påträffas på 0,5 m djup.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 550 Bq/m3 Gammastrålning Morän 7 - 8 llR/h Gnejsgranit l O II

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 4 2 7 Gnejsgranit 4 3 lO kBq/m3 Emanometer 8 - 14 ROAC Punkt l kBq/m3 II 2 Il 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidragit till ~dondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSUKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Alf Stigens väg 24, Sandared Husbeskrivning: Hus med platta på mark. Husgrunden på berg och sprängstens­ fyllning.

Tomtbeskrivning: Stora fyllnadsmassor med en mäktighet av 5 - 6 m. Mindre hällar förekommer.

Geologi: Hällarna består av granodioritgnejs. Jordlagret består av sprängsten och omschaktad moig morän.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 580 Bq/m3

Gamnlas trål ni ng Morän 6 - 9 lJR/h Granodiorit­ 6 II gnejs Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 4 l 7 Granodioritgnejs 2 3 8 3 Emanometer - 10 kBq/m ROAC Punkt l kBq/m3 II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: Gjorda mätningar visar på låga radonhalter i jordluften l - 10 kBq/m3. Från sprängstensfyllningen under huset kan jordluft lätt transporteras in i huset om dess grundkonstruktion är otät. Det är inte osannolikt att radondotter­ halten i huset till en del orsakas av radonavgång ifrån sprängstensfyllningen. En bygqnadsteknisk undersökning av huset rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Alingsåsvägen 15, Sandared Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: Sluttning ned mot baksidan av huset.

Geologi: I sluttningen är jordtäcket tunt och består av sandig moig morän. Närmast huset har pålagts ett lager med fyllnads­ jord, (omschaktad morän).

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 520 Bq/m3

Gammastrålning Morän 9 lJR/h Fyll nadsj ord 12 II Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 4 2 7

3 Emanometer 10 - 20 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS:

De gjorda mätningarna och ;-akt-tagel~rn~a visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Alingsåsvägen 21, Sandared Hus beskri vn i ng: Suterränghus

Tomtbeskrivning: Terrasserad och utschaktad moränsluttning:

Geologi: Jordlagret består av blockfattig sandig morän som närmast huset är omschaktad. Grundvattenytan påträffas djupare än l m.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 590 Bq/m

Gammastrålning Morän 7 - 9 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 4 2 7

3 Emanometer la kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Alingsåsvägen 35, Sandared Husbeskrivning: Hus med platta på mark

Tomtbeskrivning: En flack tomt som har pålagts ca l m med fyllnadsjord.

Geologi: Fyllnadsjorden består av sand och byggnadsmaterial (bl a blå gasbetongbitar).

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 50 Bq/m

Gammastrålning Fyllnadsjord 8 - 15 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Fyll nadsjord 4 4 8 3 Enlanometer 7 - 15 kBq/m ROAC Punkt l kBq/m3 II 2 .1 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn­ värt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Almvägen 12, Fristad Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: En flack tomt som tidigare varit ängsmark

Geologi: Jordlagret består av sand och grus som överlaqras av ca 3 dm matjord.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 440 Bq/m

Gammastrålning Sand och grus 9 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Sand och grus 6 2 10 kBq/m3 Emanometer 18 - 40 3 ROAC Punkt l 23 kBq/m II 2 J2 II 3 30 övrig mätning

SLUTSATS: Radonhalten i jordluften är något förhöjd 20 - 40 kBq/m3. Jordlagret har stor permeåbilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset. Om källargolvet eller källarvägen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. Det är inte osannolikt att en betydande del av den radondotterhalt som uppmätts i huset beror på markradon. För att få e t tillskott i radondotterhalt av 400 Bq/m3 behövs ett inläckage av ca 6 m3 jordluft per timme. Detta förutsätter att stora otätheter i husets grundkonstruktion föreligger.En:byggnadstekn. besiktning rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Askvägen 3, Viskafors Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: Terrasserad tomt som pålagts ca l m med fyllnadsjord

Geologi: Jordlagret består av sand och grus med nåqot steninnehåll.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 650 Bq/m Gammastrålning Grus och sand 8 - 12 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Grus och sand 5 3 la 3 Emanometer la - 34 kBq/m 3 ROAC Punkt l 32 kBq/m II 2 23 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: 3 Radonhalten i jordluften är något förhöjd la - 34 kBq/m . Jordlagret har stor permeabilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset. Om källargolvet eller källarväggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. Det är inte osannolikt att en betydande del av den radondotterhalt som uppmätts i huset beror på markradon. För att få ett tillskott i radondotterhalt av 550 Bq/m3, behövs ett inläckage av calD m3 jordluft per timme. Detta förutsätter att stora otätheter i husets 'grundkonstruktion förerigger. En byggnadstekn · besiktning rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSUKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Barrvägen 4, Svaneholm Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: En flack tomt som är något utschaktad.

Geologi: Jordlagret består av sandig moig morän.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 520 Bq/m3 Gammastrålning Morän 9 - 11 lJR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 5,4 3 12 3 Emanometer 14 - 21 kBq/m ROAC Punkt l kBq/m3 II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS:

De gj.orda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Björnbärsgränd 7, Brämhult Husbeskrivning: Suterränghus

Tomtbeskrivning: Tomten har pålagts ca l m fyllnadsjord. Fyllnadsjorden består av omschaktad moi~ sandig morän.

Geologi:

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 530 Bq/m Gammastrålning Fyll nadsj ord 15 - 18 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Fyllnadsjord 4,5 3 2 3 Emanometer 26 - 30 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS:

Radonhalten i jordluften är något förhöjd 26 - 30 kBq/m3. Jordlagret har stor permeabilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset. Om källargolvet eller källarväggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. Det är inte osannolikt att en betydande del av den radondotterhalt som uppmätts i huset ~eror på markradon. För att få ett tillskott i radondotterhalt av 500 Bq/m behövs ett inläckage av ca 9 m3 jordluft per timme. Detta förutsätter att stora otätheter i husets grundkonstruktion föreligger. Eb byggnadstekn . besiktning rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Centigatan 14, Borås Husbeskrivning: Hus med platta på mark.

Tomtbeskrivning: Flack tomt som pålagts ca 0,5 m fyllnadsjord. Fyllnadsjorden består av omschaktad morän, sten och block. Grundvattenytans nivå varierar mellan 0,5 - l m djup. Geologi:

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 570 Bq/m3

Gammastrålning Fyll nadsjord 9 llR/h

Gammaspektrometer K % eU p·pm eTh ppm

Fyll nadsj ord 5,4 2 10 3 Emanometer 5 - 25 kBq/m ROAC Punkt l kBq/m3 II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidraqit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Eqnahemsgatan 23, Svaneholm Husbeskrivning: Hus med platta på mark.

Tomtbeskrivning: Tomten ligger på en åsrygg intill Viskan. öster om åsryggen~finns ett mindre hällområde. Jordlagret består av stenig grusig sand som överlagrar berggrund av gnejsgranit. Geologi:

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP l 330 Bq/m3 Gammastrålning Sand och grus 8 - 12 llR/h Gnejsgranit 9 - 11 Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Sand och grus 5,8 3 13 3 Emanometer 12 - 33 kBq/m 3 ROAC Punkt l 29 kBq/m II 2 25 II 3 7 övrig mätning

SLUTSATS: 3 Radonhalten i jordluften är något förhöjd 25 - 33 kBq/m • Jordlaqret har stor permeåbilitet. Detta medför att stora mänqder jordluft kan transporteras fram till huset. Om golvet eller väggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in.

Det är sannolikt (under förutsättning att årsmedelvärdet är riktigt) att en betydande del aV,den rado~dotterhalt som uppmätts i hUjet b~ror på ~ar~radon. För att få ett tlllskott l radondotterhalt av 700 Bq/m behovs ett lnlackage av ca 10 m3 jordluft per timme om ventilationen i huset är 0.5 oms/h. Detta förutsätter att stora otätheter i husets grundkonstruktion ~ föreligg~r.En byggnadsteknis~ besiktning rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Ekstigen 2, Tosseryd Husbeskrivning: Suterränghus

Tomtbeskrivning: Tomt i moränsluttning som är utschaktad och terasserad.

Geologi: Jordlagret består aven omschaktad sandig moig morän.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 460 Bq/m

Gammastrålning t~orän 9 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 5 3 11 3 Emanometer 6 - 24 kBq/m 3 ROAC Punkt l 12 kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidraait till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Ekåsvägen 49, Borås Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: Terrasserad tomt som har pålagts ca 1,5 m med fyllnadsjord. En liten häll finns på tomten.

Geologi: Fyllnadsjorden består av omschaktad sandig moig morän och. spräng­ sten som överlagrar berggrund av gnejsgranit med pegmatits- l i ror.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 430 Gammastrålning Gnejsgranit 7 - 11 Fyllnadsjord 9 Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm

Fyllnadsjord 4 3 8 Genjsgranit l ,5 3 6 3 Emanometer 14 - 26 kBq/m ROAC Punkt l kBq/m3

II 2

II 3

övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidraqit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Enevägen 5, Svaneholm Husbeskrivning: Källarhus

Tomtbeskrivning: Flack tomt

Geologi: Berggrunden består av gnejsgranit som överlagras av sandigt älvsediment.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 400 Bq/m Gammastrålning llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm

3 Emanometer kBq/m 3 ROAC * Punkt l 41 kBq/m II 2 30 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: 3 Radonhalten i jordluften är något förhöjd 30 - 40 kBq/m . Jordlagret har stor permeabilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset. Om källargolvet eller källarväggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in.

Det är sannolikt att en betydande del av den radondotterhalt som uppmätts ~ huset beror på markradon. För att få ett tillskott i radondotterhalt av 40a Bq/m behövs ett inläckage av ca 5 m3 jordluft per timme. Detta förutsätter att stora otätheter av husgrundkonstruktionen föreligger. En byggnadsteknisk besiktning rekommenderas. *Radonmätningen utförd av personal från Borås hälsovårdskontor. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BaRAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Engelbrektsgatan 85 A, Borås Husbeskrivning: Suterränghus, med husgrunden på berg.

Tomtbeskrivning: Sluttningstomt

Geologi: Fyllnadsjord som består av omschaktad sandig moig morän.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 450 Bq/m Gammastrålning Fyllnadsjord 10 - 12 lJR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Fyll nadsj ord 4,7 3 9 3 Emanometer 6 - 12 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 \I 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Finkgatan 12, Brämhult Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: Flack tomt som har pålagts ca 0,5 m fyllnadsjord.

Geologi: Fyllnadsjorden består av omschaktad sandig moig morän och sand. Grundvattenytans nivå påträffas djupare än l m.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP l 080 Bq/m 821.1 R/h

Gammastrålning Fyllnadsjord 9 - 12 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Fyllnadsjord 4,8 3 11

3 Emanometer 14 - 26 kBq/m ROAC Punkt l kBq/m3 II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: Spårfilmsmätningen utfördes i ett rum i källaren, där ventilationen under mät­ perioden var mycket låg. Radonhalten i jordluften är normal 26 kBq/m3. Jordlagret har stor permeabilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset om källargolvet eller källarväggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. Det kan inte uteslutas att en betydande del av den radondotterhalt som uppmätts i huset be 0r på markradon. För att få ett tillskott i radondotterhalt av l 000 Bqjm 3 behövs ett inläckage av ca g m3 jordluft om luftomsättningen är 0,2. Detta förutsätter att stora otätheter i husets~ "grundkonstruktion föreligger. En·':.byggnad"steknisko besiktning rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Finkgatan 18, Brämhult Husbeskrivning: Hus med källare, Husgrunden på tjock grusbäddsfyllnad.

Tomtbeskrivning: Flack tomt som pålaqt ca l m med fyllnadsjord.

Geologi: Fyllnadsiorden består av omschaktad sandig moig morän och grus. Grundvattenytans nivå påträffas djupare än l m.

* Mätresultat: Spårfilm ärsmedelvärde enligt SP 555 - 880 Gammastrålning Fyllnadsjord 8 - 10

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Fyllnadsjord 4,4 2 9

3 Emanometer 9 - 38 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: Radonhalten; jordluften är något förhöjd 9 - 38 kBq/m3. Jordlagret har stor permeabilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset. Om källargolvet eller källarväggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. De kan inte uteslutas att en betydande del av den radondotterhalt som uppmätts i huset beror på markradon. För att få ett tillskott i radondotterhalt av 700 Bq/m3 behövs ett inläckage av ca 4 m3 jordluft om luftomsättningen är 0,2 per timme. Detta förutsätter att stora otätheter i husets 'gr:undkonstruktion föreligger. En byggnadsteknisk besiktning rekommenderas.

*Statens provningsanstalt bestämde radondotterhalten enligt filtermetoden i ett rum i källaren, med en luftomsättning som var 0,1 - 0,2 per timme. PROTOKOLL FRÄN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Furuliden 4, Sandared Husbeskrivning: Suterränghus med husgrunden på berg och sprängstensfyllning. En låq luftomsättning i huset har medfört att fuktskador har uppstått på innerväggar. Tomtbeskrivning: Tomten ligger i en mindre sluttning som har utschaktats och terrasserats. Mindre hällar förekommer.

Geologi: Jordlagret består av sandig moig morän som överlagrar berg­ grund av granodioritgnejs.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 693 Gammastrålning Morän 7 - lO Granodiorit­ 7 gnejs Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm

Emanometer * ROAC Punkt l 13 II 2 13 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: Gjorda mätningar och iakttagelser visar att markradon inte nämnvärt har bidraqit till de höga radondotterhalter som har uppmätts inomhus. Dessa har istället orsakats av radonavgång ifrån byggnadsmaterialet i kombination med den låga luftomsättningen i huset.

* Markradonmätningar utförd av personal från Borås Hälsovårdskontor. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Furuliden 12, Sandared Husbeskrivning: Hus med platta på mark. Husgrunden på berg och sprängstens­ fyllning.

Tomtbeskrivning: Terrasserad bergstomt.

Geologi: Tunt jordlager av sandig moig morän, som överlagrar berggrund av granodioritgnejs.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 610 Bq/m Gammastrålning morän 8 - 9 llR/h granodiorit­ gnejs 10 Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Granodioritgnejs 1,2 9 2 II 1,2 7 4 II 2 3 3 Emanometer 6 k!lq/m ROAC Punkt l kBq/m3 II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidraqit till radondotterhalten inomhu~. PROTOKOLL FRÄN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Granvägen 12, Sandared Husbeskrivning: Suterränghus

Tomtbeskrivning: En liten häll finns på den svagt sluttande tomten.

Geologi: Jordlagret består av sandig moig morän som närmast huset är omschaktad och uppblandad med block och sand. Bergrunden består av gnejsgranit. Mätresultat: Spärfilm årsmedelvärde enligt SP 430 Bq/m3 Gammastrålning Morän 9 - 11 llR/h Gnejsgranit 9 - 10 Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm GnE~jsgranit 2,8 3 8 Morän 4,3 2 8 3 Ema.nometer 12 - 16 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte ruämn­ värt ~an ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Grudegatan 3, Borås Husbeskrivning: Suterränghus

Tomtbeskrivning: Tomten ligger i en utschaktad moränsluttning. På tomten finns en liten bergshäll.

Geologi: Jordlagret består av rikblockig ställvis storblockig sandig moig morän som närmast huset har omschaktats. Berggrunden består av gabbro.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 400

Gammastrålning Morän 9 - 10

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 4,9 2 12 Gabbro 2.4 2 2 3 Emanometer 12 ,- 3D kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSUKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Grudegatan 9, Borås Husbeskrivning: Suterränghus

Tomtbeskrivning: En utschaktad moränsluttning med flera berghällar.

Geologi: Jordlagret består av.rikblockig moig morän som närmast huset är omschaktad. .BerggnUoden består av granodioritgnejs med pegmatitsliror.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 540

Gammastrålning Morän 7 - 9 O~schakt.morän 10 - 14 Granodioritgnejs10 - 15 Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 6 13 Granodioritgnejs 2,7 3 13 3 Emanometer 9 - 18 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn~ärt kan habidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Gökgatan 9, Brämhult Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: Tomten som omschaktats har pålagts ca 1 m med fyllnadsjord.

Geologi: Jordlagret består av normal blockig moig morän Grundvattenytans nivå påträffas djupare än 1 m.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 500 Bq/m

Ga.mmastrålning Morän 8 - 12 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 5 4 11

3 Emanometer 8 - 22 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig nlätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämvärt kan ha bidraqit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Hansingegatan 31, Borås Husbeskrivning: Suterränghus

Tomtbeskrivning:Tomten är terrasserad.

Geologi: Jordlagret består av omschaktad sandig moig morän (fyllnadsjord) med stor organisk inblandning.I den lägst liggande delen av tomten är grundvattenytans nivå hög.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 490 Gammastrålning Jord 6 - 8 Gabbro 4 - 7

eTh ppm 9

SLUTSATS: Radonhalten i jordluften är något förhöjd5 -44 k Bq/m3. Jordlagret har stor perme­ abilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset. Om källargolvet eller källarväggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. Det kan inte uteslutas att en betydande del av den radondotterhalt som upp­ mätts i ~uset beror på markradon. För att få ett tillskott i radondotterhalt av 500 Bq/m behövs ett inläckage av ca 6 m3 jordluft per timme. Detta förutsätter att stora otätheter i husetsgrun-dkonstruktion föreligger ~ 'En byggnadsteknl.sk besiktning rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Hyggesgatan 8, Borås Husbeskrivning: Suterränghus

Tomtbeskrivning: Tomten ligger i en terrassarad moränsluttning~

Geologi: Jordlagret består av sandig moig morän.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 561 Bq/m Gammastrålning Morän 6 - 9 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 3,5 2 7

kBq/m3 Emanometer 9 - 15 3 ROAC Punkt l kBq/m

II 2

II 3

övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon f~ån marken inte nämnvärt kan ha bidraqit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BaRAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Höjdvägen 2, Sjömarken Husbeskrivning: Suterränghus

Tomtbeskrivning: Tomten som ligger i en moränsluttni~g ~ar utschaktats och pålagts ca 2 m med fyllnadsjord.

Geologi: Jordlagret består av sandig moig morän som närmast huset har omschaktats och uppblandats med sand och grus.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 500 Bq/m3

Gammastrålning Morän 7 - 9 ll R/ h Gnejsgranit 9 - 10

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Fyll nadsj ord 5 2 11

3 Emanometer 12 - 18 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidraqit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Höjdvägen 4, Sjömarken Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: Tomten som är terrasserad ligger uppe på en mindre höjd.

Geologi: Jordlagret består av omschaktad sandiq moig morän. Väster om tomten finns ett mindre blockfält och häll av qnejsgranit med pegmatitsliror.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 1 000

Gammastrålning Morän 7 - 8 Gnejsgranit med pegmatit 17 - 18 Blockfält 8 - 9 Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 4,3 2 8 Molager på morän 4.2 2 8 3 Emanometer 9 - 15 kBq/m ROAC Punkt l kBq/m3

II 2

II 3

övrig mätning

SLUTSATS: Radondottermätningen har utförts i ett rum i källaren med låg luftomsättning. Detti är troligen orsaken till den höga radondotterhalten. De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Kaparestigen 4, Sandared Husbeskrivning: Suterränghus med husgrunden på eller nära berg.

Tomtbeskrivning: T,omten ligger uippe på en nlindre höjd. På tomten finns flera mindre hällar.

Geologi: Ett tunt jordtäcke av sandig moig morän täcker berggrunden av gnejsgranit.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 660 Bq/m Gammastrålning Morän 6 - 8 llR/h Gnejsgranit 6 - 10 Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Gnejsgranit 3,6 4 6 Morän 4 2 7 3 Emanometer 6 - 18 kBq/m 3 ROAC Punkt l 14 kBq/m II 2 12 II 3 13 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Kornellvägen 11 (Källbäcksrydsgatan 47), Brämhult Husbeskrivning: Hus med platta på mark

Tomtbeskrivning: Flack tomt

Geologi: Jordlagret består av moig morän med enstaka gnejsgranitblock. Grundvattenytans nivå varierar mellan 0,5 - 1 m djup.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 870 Bq/m

Gammastrålning Morän 8 - 11 llR/h Gnejsgranit 1O Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 4 8

kBq/m3 Emanometer 8 - 16 ROAC Punkt l kBq/m3 II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Kärrvägen 18, Dannike Husbeskrivning: Hus med källare och med husgrunden på berg

Tomtbeskrivning: Tomten är terrasserad

Geologi: Ett tunt jordtäcke aven omschaktad sandig moig morän,,,(fyllnads• jord~ täcker berggrund' av -röd gnejsgranit:

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 620

Gammastrålning Fyllnadsjord 6 - 9 Röd gnejsgranit 8 - 9 Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Röd gnejsgranit 2, 1 2 19 Fyllnadsjord 4, 1 2 10 kBq/m3 Emanometer 5 - 20 ROAC Punkt l kBq/m3

II 2

II 3

övrig mätning

SLUTSATS:

De gjorda mätningarn~ och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämnvärt' kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRÄN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Lindvägen 7, Fristad Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: Flack trädgårdstomt

Geologi: Jordlagret som består av sand och grus överlagras av 0,5 m matjord.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 470 Bq/m Gammastrålning Sand och grus 6 - 7 lJR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Sand och grus 4,8 3 7

3 Enlanometer 15 - 30 kBq/m 3 ROAC Punkt l 28 kBq/m II 2 22 II 3 8 övrig mätning

SLUTSATS: Radondotterhalten i jordluften är något förhöjd 30 kBq/m3. Jordlagret har stor permeabilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset. Om källargolvet eller källarvägen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. Det kan inte uteslutas att en betydande del av den radondotterhalt som uppmätts i huset ~eror på markradon. För att få e~t tillskott i radondotterhalten av 500 Bq/m behövs ett inläckage av ca am jordluft per timme. Detta förutsätter att stora otätheter i_ h_us?ts 'grundkonstruk-cion ·för.eli_gger .. En byggnadstekn . besiktning rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSUKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Lyckogången 14, Borås Husbeskrivning: Hus med platta på mark

Tomtbeskrivning: Flack trädgårdstomt

Geologi: Jordlagret består av omschaktad sandig moig morän (fyllnadsjord) Berggrunden består av gnejsgranit med pegmatitsliror.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 430 Bq/m3

Gammastrålning Jord 8 - 11 llR/h Gnejsgranit 8 - 1m

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Jord 4 4 10

3 Emanometer 6 - 33 kBq/m ROAC Punkt l kBq/m3 II 2 .. 3 övrig mätning

SLUTSATS: Radonhalten i jordluften är något förhöjd 33 kBq/m3. Jordlagret har stor permea­ bilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset. Om golvet eller väggen är o_tät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. Det kan inte uteslutas att en betydande del av den radondotterhalt som upp­ mätts i hus§t beror på markradon. FBr att f~ ett tillskott i radondotterhalt av 400 Bq/m behövs ett inläckage av ca 7 m jordluft per timme. Detta förut• sätter att stora otätheter i ' husets grundkonstruktion föreligg~r.. En byggn. teknisk besiktning rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Lövåsvägen 1, Sandared Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: Tomten ligger i en svag sluttning

Geologi: Jordlagret består av moig sandig morän.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 520 Gammastrålning Morän 6 - 8

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 4,2 2 6

Emanometer 14 - 24 ROAC Punkt l

II 2

II 3

övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Mellanomgårdsgatan 61, Borås Husbeskrivning: Hus med platta på mark

Tomtbeskrivning: Flack tomt

Geologi: Jordlagret består av grusig sandig moig morän. (Fyllnadsjord) .

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 400 Bq/m

Gammastrålning Fyllnadsjord 9 - 11 lJR/h Röd granit 14 Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Fyll nadsj ord 3,8 2 8 Röd granit 4,6 6 20 kBq/m3 Emanometer 16 ROAC Punkt l kBq/m3 II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt kan ha bidraqit till radondotterhalten inomhus PROTOKOLL FRÄN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Milligatan 12, Borås Husbeskrivning: Hus med platta på mark

Tomtbeskrivning: Flack tomt som har pålagts ca 1 - 2 m med fyllnadsjord

Geologi: Jordlagret består av omschaktad sandig moig morän (fyllnadsjord).

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 420 Bq/m Gammastrålning Fyll nadsjord 8 - 12 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Fyll nadsj ord 4,6 3 1O 3 Emanometer 11 - 20 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt ~an ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Mollgatan 17, Borås Husbeskrivning: Suterränghus

Tomtbeskrivning: Delar av tomten har nedschaktats ca 1,5 m.

Geologi: Jordlagret består av omschaktad sandig moig morän.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 530 Bq/m

Gammastrålning Jord 8 - 10 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Jord 4, 1 2 9

3 Emanometer 8 ­ 24 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Myråsgatan 16, Brämhult Husbeskrivning: Hus med platta på mark

Tomtbeskrivning: En svagt sluttande tomt som delvis pålagts stora mängder med fyllnadsjord.

Geologi: Jordlagret består av omschaktad morän (fyllnadsjord) .

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 650 Gammastrålning Morän 7 - 8

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 3,7 4 11

Emanometer 15 - 24 ROAC Punkt l II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt ~an ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRÄN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Myråsgatan 18, Brämhult Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: På stora delar av tomten har pålagts ca 1,5 m med fyllnadsjord.

Geologi: Fyllnadsjorden består av omschaktad sandig moig morän och sprängsten. I den lägst liggande delen av tomten överlagras moränen av ett molager. Grundvattenytan påträffas på 0,6 m djup.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 683 Bq/m

Gammastrålning Jord 6 - 9 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 6 2 2

3 Emanometer 5 - 12 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt ·kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Pikogatan 3, Borås Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: Flack trädgårdstomt som pålagts ca 1 m med fyllnadsjord .

Geologi: Jordlagret består av omschaktad sandig moig morän (fyllnadsjord).

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 610 Bq/m Gammastrålning Jord 8 - 1O lJR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Jord 4,6 7 8

3 Emanometer 15 - 22 kBq/m ROAC Punkt l kBq/m3 II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt '~an ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Pikogatan 10, Borås Husb·es kri vn i ng: Hus med källare

Tomtbeskrivning: Flack tomt en utschaktad sluttning.

Geologi: Jordlagret består av omschaktad sandig moig morän.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 440 Bq/m3 Gammastrålning Jord 8 - 15 lJR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Jord 5,5 2 10

kBq/m3 Emanometer 10 45 ROAC Punkt l kBq/m3 II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt. kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Porsvägen 8, Fristad Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: Flack trädgårdstomt.

Geologi: Jordlagret består av grus och sand.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 450 Bq/m3 Gammastrålning Jord 8 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Jord 4,8 3 8

3 Emanometer 12 - 30 kBq/m 3 ROAC Punkt l 1·5 kBq/m II 2 1-0 II 3 40 övrig mätning

SLUTSATS: Radondotterhalten i jordluften är något förhöjd 40kBq/m3• Jordlagret har stor permeabilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till ·huset. Om källargolvet eller källarväggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. Det kan inte uteslutas att en betydande del av den radondotterhalt som uppmätts i huset beror på markradon. För att få ett tillskott i radondotterhalt av 450 Bq/m3 behövs ett inläckage av ca 6 m3 jordluft per timme. Detta förutsätter att stora otätheter i·' hus~ts ·grundkonstruktionföreligger_.. En byggnadteknisk besik.tning· rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSUKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Riddargränd 3, Borås Husbeskrivning: Suterränghus

Tomtbeskrivning: Tomten ligger i en bergssluttning.

Geologi: Ett tunt jordlager av sandig moig morän (fyllnadsjord) täcker en berggrund av gabbro. Vattendräneringen sker nedför slutt­ ningen mot huset. Detta medför att grundvattenytans nivå blir hög. Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 410 Gammastrålning Jord 5 - 9 Gabbro 5 - 7

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Gabbro 0,6 0,5 2 Jord 3,6 2 7 Emanometer Jorddjupet för litet kBq/m3

ROAC Punkt l kBq/m3

II 2

II 3 övrig mätning

SLUTSATS: Markradonmätningen har ej kunnat utföras på grund av ett för tunt jordtäcke. Av de. qjorda mätninqarna kan avläsas en mycket låg uranhalt i gabbro (O,5~eU ppm) och gammastrålning ( 5 - 7 ~R/h ). Detta medför att radonbidraget från marken kan uteslutas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Riddarggränd 9, Borås

Husbeskrivning: Suterränghus med husgrunden på berg~

Tomtbeskrivning: Tomten ligger i bergssluttning.

Geologi: Ett tunt jordlager av omschaktad sandig moig morän (fyllnadsjord) täcker en berggrund av gabbro. Grundvattenytans nivå påträffas på 0,5 m djup.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 520 Bq/m3

Gammastrålning Jord 7 - 9 llR/h Gabbro 5 - 7 Gammaspektrometer K% eU ppm eTh ppm Jord 3,7 2 7

kBq/m3 Emanometer 6 - 12 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: Markradonmätningen har utförts i ett tunt jordlager. Av de gjorda mätningarna kan a.vläsas låg (J'ranhalt, gammastrålning och radonhalt i jordluften. Detta medför att radonbidraget från marken kan uteslutas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BaRAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Riddargränd 20, Borås Husbeskrivning: Suterränghus med husgrunden på berg

Tomtbeskrivning: Bergstomt som pålagts ett tunt jordlager.

Geologi: Jordlagret består av omschaktad sandig moig morän (fyllnadsjord) som överlagrar berggrund av gabbro.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 930 Bq/m3 Gammastrålning Jord 7 - 13 lJR/h Gabbro 5 - 8

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Gabbro punkt 1 1,2 6 12 II II 2 '1 4 3 Jord 4 2 8 3 Emanometer 10 -16 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: Markradonmätningen har utförts i ett tunt jordlager. Av de gjorda mätningarna kan avlä~as låg uranhalt, gammastrålnihg och radonhalt i jordlufteh. Detta medför att radonbidraget från marken kan uteslutas. •

PROI~!O~- FRÄN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Riddargränd 24, Borås

Husbeskrivning: Suterränghus med husgrunden på berg.

Tomtbeskrivning: Tonlten som har pålagts ett tunt jordtäcke ligger i en bergs­ sluttning.

Geologi: Jordlagret består av omschaktad sandig moig morän som över• lagrar berggrund av gabbro. Grundvattenytans nivå är hög.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 400 Bq/m

Gammastrålning Morän 7 - 8 llR/h Gabbro 6

Ganmla spek trometer K% eU Ppm eTh ppm Morän 4,2 2 Gabbro 0,5 l 2

Emanometer 12 - 15 kBq/m3

ROAC Punkt l kBq/m 3

II 2

II 3

övrig mätning

SLUTSATS: Markradonmätningen har utförts i ett tunt jordlager. Av de gjorda mätningarna kan avläsas låg uranhalt, gammastrålning och radonhalt i jordluften. Detta medför att radonbidraget från marken kan uteslutas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Sammetsgatan 4, Brämhult Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: En terrasserad tomt på vilket det finns en liten bergshäll.

Geologi: Jordlagret består av moig morän som överlagrar berggrund av grani t.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 490 Bq/m3 Gammastrålning Jord 7 - 8 llR/h Gnejsgranit 9 - 14

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Gnejsgranit 3,3 4 10 Morän 3,8 2 13 kBq/m3 Enlanometer 12 - 27 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt .kan ha bidraqit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Sandaredsvägen 36, Sandared

Husbeskrivning: Hus med platta på mark

Tomtbeskrivning: Flack tomt

Geologi: Jordlagret består av sandig moig morän.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 530 Bq/m

Gammastrålning Morän 9 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 3,7 3 6

3 Emanometer 8 - 20 kBq/m ROAC Punkt l kBq/m3

II 2

II 3

övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte hämn• värt ·kan ha bidraqit till radondotterhalten inomhus. •

PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Slättängsävgen 10, Gånghester Husbeskrivning: Hus med platta på mark.

Tomtbeskrivning: Flack tomt som delvis pålagts ca 0,5 m med fyllnadsjord.

Geologi: Jordlagret består av fyllnadsjord (omschaktad morän mm) som överlagrar sand och grus.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 400 Bq/m3

Gammastrålning Sand och grus 9 llR/h Fyllnadsjord 12 - 15

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Sand och grus 4,9 4 10

3 Emanometer 9 - 23 kBq/m 3 ROAC Punkt l 13 kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: Radonhalten i jordluften är något förhöjd 23 kBq/m 3. Jordlagret har stor permea­ bilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset. Om golvet eller väggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. Det kan inte uteslutas att en betydande del av den radondotterhalt som uppmätts i huset beror på markradon. För att få ett tillskott i radondotterhalt av 400 Bq/m3 behövs ett inläckage av ca 9 m3 jordluft per timme. Detta förutsätter att stora otätheter i husets "grundkonstruktion föreligge.~. En byggn'adsteknisk .besiktning rekommenderas. '. •

PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Slättängsvägen 12, Gånghester Husbeskrivning: Hus med platta på mark

Tomtbeskrivning: Flack tomt som delvis pålagts ca 0,5 m nled fyllnadsjord.

Geologi: Jordlagret består av fyllnadsjord (omschaktad morän mm) som överlagrar sand.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 540 Bq/m3

Gammastrålning Sand 9 ~R/h Fyll nadsj ord 12 - 15

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Sand 4,7 2 8

3 Emanometer 12 ­ 40 kBq/m 3 ROAC Punkt l 4 kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: Radonhalten i jordluften är något förhöjd 40 kBq/m 3. Jordlagret har stor permea­ bilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset. Om golvet eller ytterväggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. Det kan inte uteslutas att en betydande del av den radondotterhalt s~m uppmätts i huset beror på markradon. För att få ett tillskott i radondotterhalt av 500 Bq/m3 behövs ett ~nläckage av ca 7 m3 jordluft per timme. Detta förutsätter att stora otätheter .i husets - grundkonstruktion· föreligger. En byggnads­ teknisk besiktning rekommenderas. •

PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Slättängsvägen 14, Gånghester Husbeskrivning: Hus med platta på mark.

Flack tomt som delvis pålagts ca 0,5 m med fyllnadsjord. Tomtbeskrivning:

Geologi: Jordlagret består av fyllnadsjord (omschaktad morän mm) som överlagrar sand och grus.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 410 Bq/m3

Gammastrålning Fyll nadsjord 7 - 10 lJR/h Gnejsgranitblock 9 - 12

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Fyllnadsjord 4,6 2 9

Emanometer 15 kBq/m3

ROAC Punkt l 13 kBq/m3 II 2 II 3 övrig mätning

SLUTS,l\TS: Jordlagret har stor permeabilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset. Om golvet eller ytterväggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. Det kan inte uteslutas att en betYdande del av den radondotterhalt som uppmätts i huset ~eror på markradon. För att få ett tillskott i radondotterhalt av 400 Bq/m behövs ett inläckage av ca 13 m3 jordluft per timme. Detta förutsätter att stora otätheter i husets grundkonstruktion" föreligger. En byggnads­ teknisk l;>esikt,ning rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Stenkastgatan 3, Borås Husbeskrivning: Hus med platta på mark.

Tomtbeskrivning: Flack tomt som delvis pålagts ca 1 m med fyllnadsjord~ och berggrunden av gnejsgranit.

Geologi: Jordlagret består av moig morän.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 550 Bq/m3

Gammastrålning Jord 9 - 10 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Jord 4,6 3 9

3 Emanometer 10 - 20 kBq/m 3 ROAC Punkt 1 kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BaRAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Stenkastgatan 17, Borås Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: Tomten som pålagts ca 1 m med fyllnadsjord ligger uppe på en mindre höjd. En mindre berghäll finns på tomten.

Geologi: Jordlagret består av omschaktad moig morän (fyllnadsjord) och berggrund av gnejsgranit. Grundvattenytans nivå påtraffas på 0,5 m djup.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 440 Bq/m

Gammastrålning Jord 9 - 10 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Gnejsgranit 4, 1 3 11 Moig morän 4,4 2 7 3 Emanometer 12 - 15 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt .kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. •

PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Storegårdsgatan 23, Borås

Husbeskrivning: Hus med platta på mark.

Tomtbeskrivning: Tomten är något terrasserad.

Geologi: Jordlagret består av fyllnadsjord (omschaktad moig morän, byggrester mm) och berggrunden av gnejsgranit.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 730 Bq/m3

Gammastrålning 8 - 10 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eT~ ppm Gnejsgranit 2,8 5 Fyll nadsj ord 3,7 3 8

Emanometer 33 - 35 kBq/m3 3 ROAC Punkt l 15 kBq/m fl 2 38 II 3 6 övrig mätning

SLUTSATS: Radonhalten i jordluften är något förhöjd 38 kBq/m3. Jordlagret har stor permea­ bilitet. Om, golvet eller ytterväggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. Det är sannolikt att en betydande del av den radondotterhalt som uppmätts i huset beror på markradon. För att få ett tillskott i radondotterhalt av 700 Bq/m3 behövs ett inläckage av ca 10 m3 jordluft per timme. Detta förutsätter att stora otätheter i husets grundkonstruktion föreligger. En 'byggnad~teknisk besiktningrekomrnenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Syrengatan 26, Brämhult Husbeskrivning: Hus med källare och med husgrunden delvis på berg.

Tomtbeskrivning: Sluttningstomt där stora delar av tomten har pålagts ett lager med fyllnadsjord.

Geologi: Jordlagret består av fyllnadsjord (omschaktad sandig moig morän) och berggrunden, av gnejsgranit.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 430 Bq/m3

Gammastrålning Jord 11 - 14 ~R/h Gnejsgranit 8 - 11 Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Jord 6, 1 3 11 Gnejsgranit 4,8 3 10 3 Emanometer 14 -22 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Tomtegatan 19 A, Borås Husbeskrivning: Ett trevånings flerfamiljshus med källare.

Tomtbeskrivning: Flack tomt.

Geologi: Jordlagret består av omschaktad sandig moig morän (fyllnadsjord)

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 420 Bq/m3

Gammastrålning Fyllnadsjord 16 - 18 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Fyllnadsjord 4,8 2 8

3 Emanometer 8 -14 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: Spårfilmsmätningen som har utförts på tredje våningsplanet, visar att markradon inte har orsakat de höga radondotterhalter som uppmätts inomhus utan istället av radonavgång ifrån byggnadsmaterialet. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 19821982 Adress:Adress: Trädgårdsvägen 1, Sparsör Husbeskrivning:Husbeskrivning: Suterränghus

Tomtbeskrivning:Tomtbeskrivning: Tomten som har kraftigt terrasserats och pålagts ca 2 m medmed fyllnadsjord ligger i en svag moränsluttning.moränsluttning.

Geologi:Geologi: Jordlagret består av fyllnadsjord (omschaktad morän). En stark grundvattenströmning nedför sluttningen mot huset. Grundvatten­ ytans nivå är hög och påträffas redan på. 2 dm djup.

3 Mätresultat:Mätresultat: Spårfilm årsmeclelvärde enligt SP 100, 600 Bq/m Gammastrålning Fyllnadsjord 6 - 7 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm FyllnadsjordFyllnadsjord 5,3 2 13

3 EmanometerEmanometer 12 - 27 kBq/m 3 ROACROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS:SLUTSATS: Ett grundvattensprov analyserades med avseende på mängd löst radongas däri.däri. Analys visar på normala värden för grundvattnet (46.Bq/l).(46.Bq/l). Av mätningarna kan avläsas en viss förhöjning av markradonhalten i jordluftenjordluften (max 27 kBq/ m3). Fyllnadsjorden har hög permeabilitet. Detta medför att storastora mängder radonhaltig jordluft kan transporteras genom jorden och tränga i husethuset via otätheter i husgrundskonstruktionen. Eventuellt kan radongas avges ifrånifrån grundvattnet.grundvattnet. En byggnadsteknisk besiktning rekommenderas.rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 19821982 Adress: Tummarpsvägen 18, Dalsjöfors Husbeskrivning: Hus med källare.

Tomtbeskrivning: Tomten är terrasserad och ligger en sluttning.

Geologi: Jordlagret består av sandig fyllnadsjord.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 832

Gammastrålning Jord 9 - 10

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Jord 4.9 3 1O

3 Emanometer 9 -20 kBq/m 3 ROAC Punkt l 7 kBq/m

II 2

II 3

övrig mätning

SLUTSATS: Radonhalten i jordluften är normal 20 kBq/m3. Jordlagret har stor permeabilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset. Om källargolvet eller källarväggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga 'io. Det kan inte uteslutas att en betydande del av den radondotterhalt som uppmätts i huset beror på markradon. För att få ett tillskott i radondotterhalt av 800 Bq/m3 behövs ett inläckage av ca 20 m3 jordluft per timme. Detta förutsätter att stora otätheter i husets grundkonstruktion. föreligger. En byggnadsteknis~ besrktnlng rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BaRAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Tvärhandsgatan 9, Borås

Husbeskrivning: Hus med platta på mark.

Tomtbeskrivning:Tomtbeskrivning: Flack tomt som delvis pålagts ca 1 m med jord.

Geologi:Geologi: Jordlagret består av omschaktad sandig moig morän

3 Mätresultat:Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 440 Bq/m Gammastrålning Jord 8 - 10 llR/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Jord 4,6 4 9

3 Emanometer 4 - 14 kBq/m ROA C Punkt l kBq/m3 " 2 " 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt ,kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Tyllgatan 3, Brämhult Husbeskrivning: Hus med källare och med husgrunden på berg.

Tomtbeskrivning:Tomtbeskrivning: Tomten som är nedschaktad har pålagts fyllnadsjord.

Geologi:Geologi: Jordlagret består av omschaktad sandig moig morän (fyllnadsjord) som överlagrar berggrund, av gnejsgranit. Grundvattenytans nivå påträffas på ca 1,5 m djup.

3 Mätresultat:Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 540 Bq/m

GammastrålningGammastrålning Morän 8 - 12 llR/ h Gnejsgranit 14 Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Jord 3,8 3 8 3 EmanometerEmanometer 6 - 21 kBq/m 3 ROAC Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982

Adress: Tärngatan 5, Brämhult Husbeskrivning: Hus med källare

Tomtbeskrivning: Flack tomt.

Geologi: Jordlagret består av sandig moig morän med enstaka block av gnejsgranit.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 440 Bq/m

Gammastrålning Jord 8 - 12 llR/h Gnejsgranit block 9 - 12 Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 4,2 3 9 3 EmanometerEmanometer 12 - 20 kBq/m 3 ROACROAC Punkt l kBq/m fl 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS:SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn•nämn• värt ~an ha bidragit till radondotterhalten inomhus.inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Tärngatan 8, Brämhult Husbeskrivning: Hus med källare.

Tomtbeskrivning:Tomtbeskrivning: Flack tomt.

Geologi:Geologi: Jordlagret består av omschaktad sandig moig morän som närmast huset är uppblandad med sprängsten och sand.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 490490 Bq/m3 GammastrålningGammastrålning Morän 8 - 12 llR/h Gnejsgranit block 10

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Morän 3,9 3 8

Emanometer 26­26- 72 kBq/m3

ROAC Punkt l 21 kBq/m3

II 2 7 II 3 70 övrig mätning

SLUTSATS: Radonhalten i jordluften är något förhöjd 72 kBq/m3. Jordlagret har stor permea­permea- bilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset. Om källargolvet eller källarväggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. Det kan inte uteslutas att en betydande del av den radondotterhalt som uppmätts i huset beror på markradon. För att få ett tillskott i radondotterhalt av 500 Bq/m3 behövs ett inläckage av ca 4 m3 jordluft per timme. Detta förutsätter att stora otätheter i husets grundkonstrukt-ion fC?r,eliggev~..,_..En- .byggnadsteknisk besiktning _rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 19821982 Adress: Utmarksbacken 32, BoråsBorås Husbeskrivning: Hus med platta på mark.Husets grund lagt på berg.berg.

Tomtbeskrivning:Tomtbeskrivning: Tomt med små berghällar. Har pålagts fyllnadsjord.fyllnadsjord.

Geologi:Geologi: Ett tunt jordlager av 'amschaktad sandig moig morän(fyllnadsjord) täcker berggrund av granodiorit.

Mätresultat:Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 420 Bq/m3

Gammastrålning Jord 8 - 9 llR/ h

Gammaspektrometer KK% % eU ppm eTh ppm JordJord 3,4 3 6

3 Emanometer 16 - 20 kBq/m 3 ROAC Punkt l 21 kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS:SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte kan haha bidragit till radondotterhalten inomhus.inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: Vattenverksgatan 20, Borås Husbeskrivning: Hus med platta på mark.

Tomtbeskrivning:Tomtbeskrivning: Flack tomt i en svag sluttning.

Geologi:Geologi: Jordlagret består av sandig moig morän som överlagras av mo.

Mätresultat:Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 520 Bq/m3

Gammastrålning Jord 9 ~R/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Jord 3.2 2 7 3 EmanonleterEmanonleter 12 -22 kBq/m ROACROAC Punkt l kBq/m3 II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS:SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn•nämn• värt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus.inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BaRAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress:Adress: Västra Högåsvägen 9, Gånghester Husbeskrivning:Husbeskrivning: Suterränghus med husgrunden troligen på berg.

Tomtbeskrivning:Tomtbeskrivning: Tomten är terrasserad och har pålagts fyllnadsjord. Flera små berghällar finns på tomten.

Geologi: Ett tunt jordlager av sandig moig morän (fyllnadsjord) över lagrar en berggrund av gnejsgranit.

3 Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 420 Bq/m

Gammastrålning Jord 6 - 10 llR/h Gnejsgranit 7 - 9 Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Gnejsgranit 4,3 4 12 Jord 4.2 2 8 3 Emanometer 15 - 23 kBq/m 3 ROA C Punkt l kBq/m " 2 " 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn•nämn- värt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSöKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress:Adress: Älgstigen 9, Sjämarken Husbeskrivning:Husbeskrivning: Hus med platta på mark. Husgrunden på berg.

Tomtbeskrivning:Tomtbeskrivning: Flack tomt med berghällar. Har pålagts ca 1 m med(fyllnadsjord).

Geologi:Geologi: Jordlagret består av omschaktad sandig moig morän (fyllnadsjord) som har uppblandats med torv. Berggrunden består av gnejsgranit med enstaka pegmatitsliror.

Mätresultat:Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 530 Bq/m3 Gammastrålning JordJord 6 - 9 llR/h Gnejsgranit 8 - 10 Pegmatitslira 15 Gammaspektrometer K % eU Ppm eTg ppm JordJord 3 1

EmanometerEmanometer 15 kBq/m3

ROACROAC Punkt l kBq/m3 II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningar och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 1982 Adress: ögonmåttsgatan 9, Brämhult Husbeskrivning: Hus med källare.

Tomtbeskrivning:Tomtbeskrivning: Flack tomt som har pålagts ca 1 m med fyllnadsjord.

Geologi:Geologi: Jordlagret består av omschaktad moig morän (fyllnadsjord) som överlagrar berggrund av' gnejsgranit.

Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 630 Bq/m3

Gammastrålning Jord 7 - 9 lJR/h Pegmatitblock 14 Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Jord 5 3 8 Gnejsgranit '4,7 2 9 3 Emanometer 21 - 25 kBq/m ROAC Punkt l kBq/nl3 II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: Radonhalten i jordluften är normal 25 kBq/m3. Jordlagret har stor permeabilitet. Detta medför att stora mängder jordluft kan transporteras fram till huset. Om källårgolvet eller källarväggen är otät kan den radonhaltiga jordluften tränga in. Det kan inte uteslutas att en betydande del av den radondotterhalt som up~mätts i ' 3 huset beror på markradon. För ~tt få ett tillskott i radondotterhalt av 600 Bq/m behövs ett inläckage av ca 13m jordluft per timme. Detta förutsätter att stora otätheter i.husets grundkonstruktion föreligqer. En byggnadsteknisk besiktning rekommenderas. PROTOKOLL FRAN MARKRADONUNDERSOKNING I BORAS KOMMUN MAJ - JUNI 19821982 Adress: örtagången 17, BoråsBorås Husbeskrivning: Hus med källare.källare.

Tomtbeskrivning:Tomtbeskrivning: Flack tomt.

Geologi:Geologi: Jordlagret består av sandig moig morän (fyllnadsjord).

Mätresultat:Mätresultat: Spårfilm årsmedelvärde enligt SP 450 Bq/m3 Gammastrålning Jord 8 - 9 l1R/h

Gammaspektrometer K % eU ppm eTh ppm Jord 2,4 3 6

3 Emanometer 12 - 27 kBq/m 3 ROA C Punkt l kBq/m II 2 II 3 övrig mätning

SLUTSATS: De gjorda mätningarna och iakttagelserna visar att radon från marken inte nämn• värt. kan ha bidragit till radondotterhalten inomhus. Bilaga 2

DATAPLOTTADE DIAGRAM HUS MED SUTERR~ IGVAN Plan 1 JO~DART .. : MorA~ SA~DIG.MO!G !3Ef~GGRlJNCJ : CNEJSGRAN IT ANTAL OBS: 33 [( X 1. S( X J: SI. 22.3 E(Yl.SlYl: 277 1-11·7 1SOO -,

RI~O- halt Bq/m3 Di agram l. 1000 -+-- -

O o o

SOJ O ~(§) O . OOC ~t' O C Cb O O O °0@6 Cb 00 o-~ III, II III ,-r I I III IIII I [­ o 2S 50 7 ,) 100 125

MIKRO~ONTGcN/TIMME

HUS MED S~TE~~A~GV~N Plan 1 JORDART .. : GRUS ELLER SAND BERGCRUND: SNEJSSr.A~IT ANTAL 09S: 9 U X l. Si X l: SO 9.5 EfYl,SfY): 20-1102.4 1500

Rt-:8-halt r-I· 1;------'----- Bq/m 3 Diagram 2. 1000 I------l-- 4----4--

500 -i -----li-·- u--

e- TnT~-rnO? I, ,TJ,'--.-I...... ~rl o 2S so 7S 100 125

MiKRORbNTGr~/TIMME HUS MED SUTERRÄNGV~N Plan 1

.JORDART •• = 8ERG GERGGRUNO= CA98RO AMF IBOll T ANTAL OBS: 7 E( X l.Sf X J: 71 9. l El Y ). Sl Y J: 345 96.3 1500 - --T RN8-fa1t - .Bq/m - - Diagram 3~ 1000 - -

- o - 500 r--' (~ o. ,- o o O - O O -

o I IIII :-II II I IIII I l-rTirTTT' I I o 25 50 75 100 125 MIKRORONTGlN/TIMME ••.0. ~

HUS MED SUTERRÅ~GVAN Plan 2 JORDART •. : MORXN SANDIG,MOIG SERGGRUNC~ GABBRO AMFI90LIT ANTAL OBS: 4 C' E:l X l. Si X): lJ4 7 .;;) fl y ) • Sf y l: 271 248.S 1500

....J RND-halt - - Bq/m3 - Diagram 6. 1000 - - - - - o 500 - .-

o 25 50 7S 100 125

MIKRO~CNTGEN/TIMME

HUS MED SU,[RRÅNGV~N Plan 2 JU~DART .. : 9f.J'G SERGGRUNS: GABBRO AMcIBCLJT ANTAL 09S: Ef X). Sf X): 62 4.8 E( y J• Sf y l: 312 121.8 : ;0O - ,...-.-----.----..------r-----.------, - RND- ha~t­ - 3 - Elq/m - - 10<:1 O -+-----+---~----_+_---t_--_i Diagram 7.

- ,/ -

500 ~ ----L-L+---~-__i ~ I cP O I . I O'@ I I

O-,,,,--rr!--rn, ,T l~rTT-r,,,,,~ O 2S SO 75 I:JO 125

MIKRORONTGrN/TIM~E HUS MED SUTERRÅNGVAN P).an 2 JORDART .. : BERG BERGGRUND: GNEJSGRANIT ANTAL OGS: 4 Er X l. SI X) ~ rj6 18. O El Y l.SI y): i61 140.8 1500 0

O" -r- RNU- halt - 3 - Bq/m - 1000 - Diagram 8. - -

- o - 500 - O - - - O

-- l -r T o irn", i I rrr --rr--rri-l IIT I T (.- o 25 50 7 .) 100 125

MIKRORONTGEN/T!MM~

\ '. HUS ME::.' BOTTENPL.A TT A BUTTENV A.t-J I NG JO~OART . ,: FYLLN l NG BERGGRUND: GNEJSGRANIT ANTAL OSS; 4 Er X l. S( X J: 48 4.2 El y l. S( y J: 63~i 2311.3 15,00 RNO-halt 1 - Bq/m3 - Diagram 11. 1000 O - -. . - O o - 500 - f-. - OU .- - -

o- hl II II I IfTlT-'---rr II IIII o 25 50 75 100 125

MIKRO~CNTGlN/TIM~E

HUS MED SOTTENPLATTA 90TTENVANING JORDART .. : GRUS ELLER SAND SERSGRUNC: . CNEJSGRA~IT ANTAL OSS: 13 UXJ.S(X): CjO 11.9 E( Y J.S( y J: 362 422.7 lS0D c - I RN8-ha'lt - - Bq/m3 - I O Diagram 12 1000 - - - - - soo - ° °0 - 00 - , I o- ~T"h-~ II j I ,-n-ni-rrrr o 25 so 75 IDe 125

tlI KRORtlNTsrr-:1T It1"'tE HUS m:o KlILLARE I-

RNG- halt o 3 Bq/m Diagram 13. 100O -+----+----+-

500 -

o

MIKRO~bNTG[N/TIMME

HUS MED KALLARE K,~LLARV "N J NG JORDART .. : GRUS ELLER SAND BERGGRUNG: CNEJSGRANIT ANTAL ess; ; l [( x l. S( X J: r.iG 19. S [( y l. Si Y J: 379 270 ..::; 1500 - - RNO- halt - Bq/m?- - Diagram 14. 1000 f---o-.1-- .- fl o - I I soo -- O - C o - o - o ~ r I O '-~ I - I I I o "'I",,~r'l' 1..,.-,-1 I I\I I I o 25 50 75 100 M1KRORONT[[N/TIMMl HUS MU] i~)I;LLAI

~IKRO~nNTG[N/1IMME HUS MED KJlLL!lRE BOTTlNVÄNING JORDART,.: MORÅ~ SANDIG,MOIG BERGGRUNS: CAB8RO AMFIBOLIT ANT AL 09S: i O [(XI,SiX): SI 4.0 E(YI.SiYI: 249 155.5 1500 - RNO- halt - . 3 Bq/m - - Diagram 16. 1000 - - ) - - 500 (~ U - O - - O - ~ ~? o "TT I I I l IIII II 'l I I l l o 25 50 75 100 125 MIKRORONTGEN/TIMME

HUS MED KÄLLARE BOTTENVA.NING JORDART .. : MORJI~ SANDIG.MOIG SERGGRUN!J: CR.A~CO I CC\ ITI SK GNEJS ANTAL OSS: 16 [( X ). S( X ): SS 8.6 [( y ), Si Y l: 320 193.4 1500 . - RNO- '-halt - - Diagram 17 Bq/m.3 - 1000 - -

- O - C 500 I O - I ~.C - .. - 0°0 - o rrTTi IIII,°1i-r-r-r- l l I I l I o 2S 50 75 100 125

MIKRGRDNTGEN/TIM~E HUS MEO KJiLLAf\E 80TTENV ~N l NG JORDART .. : epus ELLER GAND BERGGRUND: CNEJSGRANIT ANTAL 08S: 32 UXJ,SlXl: S1 11.2 El Y I.Sl y J: 283 162.2 150D - -- - 'B~D-hal t - 3 - Bq/m - 1000 Diagram 18. - . O . - O

500 O IU - - 0( - - O( ~D - ~ O °m O - O ~ r8

o II I IIIII f III I III I IIII o 25 50 75 100 125 MIKRORDNTGEN/TJMME

HUS t'iEo KALLARE BOTTENV"NING JORDART .. : MO~JiN SANDIG,MGIG BERGGRUND: ·GNEJSGRANIT ANT AL OBS: 94 Fl X J.Si X J: lJ4 15.6 EIYJ.SIY): 270 130.8 1500 . - . RND-halt. - Bq/m3' - - Diagram 19. lDOl] - - - oc o - ( J O O 500 -l~ o~lWJct On O r;;!1, ~~\~ ~ O ~;I'I6Y . c§) o~~t~~ O ,,;re cc, o

- o - O 500 - -- - O - O - O -

o IIII IIII I I I I I II l lIr r o 25 50 75 100 12S MIKRORONTGEN/TIMME

/ JORDART BERG ._ BERGGRUND: . GNEJSGRANIT ­ ANTj\L OBS: 14 E(Y).S(Y): 56 15.7 E(Y). S.(Y): 288 176.8 - - 'OL- - - - RND-halt Diagram 25 10 O~ Bq/m 3 - - OO

50 Q - O O -

- I O III IIII ! III I I III l I I I I I O 25 50 75 100 125 MIKRORÖNTGEN/TIMME

JO~JART .. : MO~~N SANJIG.~O!G HERGGRUNC: F~LTSPATqIK GRANlf ANTAL 085: S El X J. sr X J: 56 12.6 [( y J. sr y J: 408 10.0 15 og - - - - _. RND-halt Diagram 26 10 00 Bq/m3 - - - - c

O 50D_ O O C - -

o II III II II f I -1 III IIII o 25 50 75 100 125 ------MIKRORÖNTGEN/TIMME JO~OART ... MORÄN RIKBLOCKIG ;lERGGRUN~: GRANODIOR+TI5 GNEJS A'n AL 08S: 4 Fi X J. St X J: 76 13.7 E\YJ.StYI: 508 "'-137.2 - 00 IS -

.- - RND-halt Diagram 29 1000 Bq/m 3 - - - OO

50 O O O

O ! III I IIII I . II IIII IIII o 25 50 75 IDO 125

MIKRORÖNTGEN/TIMMt

JO~8ART .. : MO~ÅN SANCIG.~O!G BERGGRUND: FÅLTSPAT~IK GRANIT ANTAL OBS: 5 El X J. S{ X J: 56 12.6 El y l. S( y J: 408 147.0

15 00 -

- RND-halt Diagram 30 3 1000 Bq/m - - - - C

C) 50 O- O O - C - -

O I I I I l l I IIII r III IIII 100 o 25 50 75 125 ------MIKRORÖNTGEN/TIMME Bilaga 3 l (3) Sprickdal I Radonhalt Mät- Gammaspektrometermätning ROAC 3 punkt Jordart K% eU, ppnl eTh.ppm kBq/m Anmärkning

Moig sandig morän 5, l 3 10 19 östligaste mätpunkten med ett molager 7 m från häll av röd överst gnejsgranit 2 Finsand med ett 5,5 3 11 30 Ett något förhöjt nlolager överst markradonhalt

3 0,8 m tjockt mo- 5,6 3 11 9 l ager därunder moig sandig morän 4 0,7 tjockt mo- 4,9 4 8 34 Ett något förhöjt lager därunder markradonhalt moig sandig morän

5 Grus och sand, 6,4 9 8 20 Låg höjd kulle, något något stenigt förhöjt eU ppm

6 överst ett lager 5,6 3 8 18 sand därunder moig sand 7 Finsand 4,8 3 7 16

8 0,9 m tjockt 5,5 3 8 20 sandlager där- under grus som är något stenig

9 0,3 m tjockt 5,5 3 6 12 lager med stenigt grus därunder sand la Grovsand något 6,2 3 8 27 Västligaste mätpunkten stenig något förhöjt mark- radonhalt 11 a Häll av grano- l ,7 2 4 dioritgnejs

11 b 1, 7 5 BILAGA 3

PLATS: 1km NORR OM CENTRALLASARETTET,-J

HÄLL ÅS­ \ 1019 KULLE 2030 309 \ 50204034

HÄLLKANT

ffiXX HÄLL

X

GENOMSKÄRNING AV SPRICKDAL

VÄST ÖST

TECKENFORKLARING D SANDIG MOIG MORÄN ~ TALUS (RÖSAT BERG) DMO r--J.-....J TORV D SAND OCH GRUS 40 MÄTPUNKT D RÖD GNEJSGRANIT 34 RADONHALT I JORDLUFTEN • kBq/m 3 ~ GRANODIORITGNEJS

BORASo ~m oL-' --1' FÄLTUNDERSÖKN. SPRICKDAL I L-I LUNDH -SE ROAC - PROFIL B

PROJEKT RADON 1982 KARTBLAD 7C BORÅS SO Og

ID-NUMMER

='------~------~~~~,------_----: Bilaga 3 2 (3) Sprickdal II Radonhalt Mät- Gammaspektrometermätning Track3Etch punkt Jordart K% eU: ppnl eTh ppm kBq/m Anmärkning

Sandig moig morän 5,3 3 l O 33 Västligast mätpunkten i en sluttning något förhöjt markradonhalt

2 Sandig moig morän 4,4 3 8 20

3 Sandig moig morän 4,5 3 8 13

4 Sandig moig morän 4,7 3 8 11

5 Sandig moig morän 5,2 3 9 12

6 Sandig moig morän 4,5 2 10 9 något stenig

7 Sandig moig morän 5,8 3 9 25 8 Sandig moig morän 4,4 2 7 11

9 Sandig moig morän 5,3 3 lO 24

10 Sandig moig morän 6 2 8 16 östligaste mätpunkten la m från hällbrant av röd gnejsgranit BILAGA 3

PLATS: 300m. SSO ST. TOSSERYDSJÖN

L-v~PRICKA N 28° Ö /

~~~l GNEJSGRANIT

10016 9024

...... , ...... , 8011

60 7025 4 S@ 9 30 0" 12 20 13 20 D 1033

VÄST ÖST

GENOMSKÄRNING AV SPRICKDAL

TECKENFÖRKLARING D SANDIG MOIG MORÄN b. RIKBLOCKIG MORÄN D GNEJSGRAN IT 20 MÄTPUNKT ~ TORV, FÖRSUMPNING 20 RADONHALT I JORDLUFTEN, kBq/m3

TOSSERYD

o1-' ---',SOm FÄLTUNDERSÖKN. SPRICKDAL II L-I LUNDH -SE TRACK ETCH - PROFI L

PROJEKT RADON 1982 KARTBLAD 7C BORÅS SO 19

ID-NUMMER Bilaga 3 3 (3) Sprickdal III Radonhalt Mät- Gammaspektrometermätning Track3Etch punkt Jordart K % eU ppm eTh ppm kBq/m Anmärkning

Sand med något 4,4 3 6 12 Den sydligaste mät- humus inblandat punkten 5 m syd därom talusbrant (rösat berg)

2 Grovmo med mindre 5,6 3 10 21 block

3 Grovmo 5,l 2 9 12

4 Sandig mo något 6 2 10 14 stenigt

5 Mo 4,7 2 8 8 6 Något grusig mo 5,2 2 11 16

7 Mo 4, l 3 8 13

8 Mo och mindre 3,1 3 8 9 Den nordligaste mät- block och stenar punkten ca 1,5 m från hä11kant av röd gnejs- granit BILAGA 3

O.5m o o 1.0 .. GENOMSKÄRNING AV GRUSTAGET o o (EJ SKALENLIG) 1.0 .. 1.0 ..

~ ______8e>9

f),. f),. 7013 f),. 6016 508 4014 , GRUSTAG 3012 I 2021 GRUSVÄG 10 12 VÄST ÖST

HÄLL

TECKE NFÖRKLARI NG D MO D GRUS OCH SAND GNEJSGRANIT NORR GENOMSKÄRNING AV SPRICKDAL D ~ TALUS. (RÖSAT BERG) BLOCK OCH STENKAPPA 1°0°1o o f),. f),. STO RA BLOCK

20 MÄTPUNKT 21 RADONHALT I JORDLUFTEN. kBq/m3 .. .. V. SAVSJON

oi-' ~ISOm FÄLTUNDERSÖKN. SPRICKDAL III L-I LUNDH -SE TRACK ETCH PROFIL

PROJEKT RADON 1982 KARTBLAD 6C KINNA 7d

10- NUMMER Bilaga 4 l (2) Mätresultat HULTA Radonhalt Mät- Jordart och/eller Gammaspektrometermätning ROAC 3 punkt bergart K % eU p-pm eTh. ppm kBq/m Anmärkning

I a Röd gnejsgranit 84 173 y-strålning max 1200 ~R/h i en punkt förhöjd eUppm hällytan är 0,4 x 0,4 m stor.

-b Röd gnejsgranit 565 57 II

c Röd gnejsgranit 330 18 II

II a Gnejsgranit 3,6 201 35 y-strålning, mindre punkt max 200 ~R/h medel 40 ~R/h förhöjd eU; ppm

b Gnejsgranit 2,2 214 34 II

III Gnejsgranit 3 126 31 y-strålning max 170 ~R/h i en mindre punkt

IV Gnejsgranit 3,4 82 22 y-strålning 52 ~R/h

V Röd gnejsgranit y-strålning häll max med pegmatits- 200 ~R/h, häll medel l i ra 40 ~R/h, morän 8 ~R/h VI Gnejsgranit med y-strålning häll tunna biolits": l 05 ~R/h l i ror 13 GnejsgraQit med O 285 19 320 y-strålning häll tjock bio;r'its- max 87.0 11R/h, liror sandig medel 450 liR/h, moig morän bl oc k 16 O 11 R/ h. Enmano- metermätn i ng 'gjord 4 m östes om hällen 14 kBq/m .

A Sandig moig morän 4,3 3 8 16 Enmanometermätning 12 kBq/m3. y-strålning morän 9 11R/h

B Sandig moig till 3,9 2 7 17 y-strålning 8 ~R/h. moi g nlorän C Sandig moig 5,9 3 8 24 y-strålning morän nlorän 8 ~R/h Bi l aga 4 2 (2)

Radonhalt Mät• Jordart och/eller Gammaspektrometermätning ROA C 3 punkt bergart K % eU ppm eTh ppm kBq/m Anmärkning

D Sandig moig morän 4,7 3 8 4 Enmanome~ermätning 18 kBqjm . y-strålning morän 8 lJR/h.

E Sandig moig morän 5,2 2 8 14 y-strålning morän 7 lJR/h.

F Sandig moig morän 4,7 3 la 5 y-strålning morän 8 lJR/h. BI LAGA 4

\, A016 ~O IV~ 100 • bo200 \ m~ I 1200 100 8·~17 I n~ 200 I I C04

0024

E014 \ V~ \ Fe5

TECKENFÖRKLARING

A0 RADONMÄTNING

I e SPEKTROMETERMÄTNING

bo BLOCK

320 RADONHALT I JORDLUFTEN, kBq/m3

1200 GAMMASTRÅLNING, jJR/h

//' URANMINERALlSERADE BIOTITSLIROR

HULTA SOm oL..' ----', FÄLTUNDERSÖKNING AV URANAKTIV HALL L-I LUNDH -SE

PROJEKT RADON 1982 KARTBLAD 7C BORÅS SO Og

10- NUMMER