Borås Kommun

SVERIGES GEOLOGISKA AB RAPPORT Division Ingenjörsgeologi Datum: 1982-12-17 Gustav Akerblom ID-nr: BRAP 82112 Lars-Ingemar Lundh Uppdragsgivare: Borås Kommun MARKRADONUNDERSÖKNING BORAS KOMMUN INNEHALLSFÖRTECKNING sid SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 5 GEOLOGISK ÖVERSIKT Berggrund 7 Jordarter 9 ÖVERSIKTLIG KARTLÄGGNING AV DEN GEOLOGISKA SITUATIONEN 10 Underlagsmaterial 10 MARKUNDERSÖKNING AV TOMTER TILL HUS MED FÖRHÖJD RADON- 12 DOTTERHALT INOMHUS Mätning av radonhalten i jordluft med emanometer 13 Mätning av radonhalten i jordluft med ROAC-metoden 13 Mätning av gammastrålning 14 Bestämning av uran(-radium), torium- och kaliumhalter för jordarter och berggrund 14 Husprotokoll 15 Beräkning av mängden inIäekande jordluft 15 RESULTAT AV MARKUNDERSÖKNINGEN 16 Radonhalter i jordluften 17 Gammastrålning och halter av uran, torium och kalium 18 Diskussion av resultat från markradonundersökningen 19 Rekommendationer 22 Statistisk bearbetning av husdata och geologi 23 Resultat av statistisk bearbetning 26 FÄLTUNDERSÖKNING AV SPRICKDALAR 32 Geologi 33 Resultat av sprickdalsundersökningen 34 FÄLTUNDERSÖKNING AV HÄLLOMRÄOE I HULTA 35 Resultat av hällundersökningen 36 Litteraturlista 37 BILAGOR BILAGA 1 Husprotokoll " 2 Dataplottade diagram " 3 Mätresultat sprickdalar " 4 Mätresultat hällområde vid Hulta " 5 Geologiska kartor 1 SAMMANFATTNING På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Borås kommun har Sveriges Geologiska AB, tidigare Sveriges geologiska undersökning (SGU), under maj-juni 1982 undersökt eventuella samband mellan geologiska förhållanden och radondotterhalter i enbostadshus byggda av alun skifferbaserad gasbetong. Till grund för denna undersökning ligger, dels en av SGU 1980 ut förd bilmätning för att spåra hus byggda av alunskifferbasserad gasbetong i Borås kommun, dels spårfilmsmätningar som utförts av kommunen i samarbete med statens provningsanstalt (Borås). Undersökningen har omfattat: - Kartläggning av den geologiska situationen för samtliga bo städer (ca 600 st) i Borås kommun i vilka spårfilmsmätningar av radondotterhalter gjorts. Syftet med kartläggningen har varit att undersöka vilken betydelse geologin har för de radon dotterhalter som uppmätts i husen och am regionala områden med markradonproblem finns inom kommunen. - Markradonundersökning kring 67 enbostadshus och ett fler familjshus av alunskifferbaserad gasbetong i vilka högre radondotterhalter är 400 Bq/m3 (becquerel per kubikmeter)har uppmätts. Undersökningens syfte är att ange de hus i vilka radon från marken är huvudorsaken till de radondotterhalter som uppmätts i husen. Undersökningen har omfattat hus i Borås tätort, Brämhult, Dalsjöfors, Dannike, Fristad, Gånghester, Sandared, Sjömarken, Sparsör, Svaneholm, Tassered och Viskafors. Undersökning av radonhalter i jordluftan över sprickzoner i . ~~,. berggrunden~~Avsikten med denna undersökning är att studera om de spri~kzoner! förekommer i Boråsområdet innebär en för• höjd risk för markradon. 2 - Undersökning av ett hällområde i Hulta där enstaka uran mineraliserade biotitsliror uppträder i en gnejsgranitberg grund. - Statistisk behandling av data beträffande hustyp, radondotter halt och geologi för spårfilmsmätta enbostadshus i Borås kommun. Syftet med databehandlingen är att undersöka om eventuella samband föreligger mellan geologi och radondotter halter inomhus. I samband med undersökningarna har sammanställts berggrunds- och jordartskartor i skala 1:15 000 över: Borås tätort, Aplared, Bollebygd, Dalsjöfors, Dannike, Fristad, Gånghester, Hultefors, Målsryd, Olsfors, Rydboholm, Sandared, Sandhult, Sjömarken, Sparsör, Svaneholm och Viskafors .. Kartorna har delvis sammanställts från nykarterat material som inte tidigare publicerats eller redovisats. Markradonundersökningarna i Borås kommun har givit följande resultat. För 19 av de 68 markundersökta husen är markradon troligen huvudorsaken till de radonhalter som uppmätts i husen. Samt liga dessa hus är grundlagda på åsgrus-sand eller på fyllning av morän eller sprängsten. Inget av husen är grundlagt direkt i morän eller på berg. - För de flesta av de hus i vilka radondottermätningar utförts är radon från marken en bidragande orsak till de radondotter halter som uppmätts i husen. - Några bergarter eller jordarter med förhöjd radioaktivitet ( med undantag för hällområdet vid Hulta) har ej påträffats inom de undersökta delarna av kommunen. - Radonhalten i jordluften inom de undersökta tomterna är normal eller svagt förhöjd jämfört med Sverige i övrigt. 4 En eventuell fortsatt spårning efter befintliga hus 80m kan befaras ha höga radondotterhalter inomhus bör i första hand inriktas på hus som är byggda på grusåsar eller på andra grus eller sandförekmster och på fyllning. Vid en eventuell bebyggelse av hällområdet vid Hulta bör husen byggas radonsäkra om de byggs över uranmineraliserade biotitsliror. För att kontrollera att sådana sliror inte givit upphov till förhöjda radon halter i de hus som gränsar till hällområdet bör radonhalterna mätas i dessa hus. För att förhindra att hus på andra ställen otursvis byggs direkt över uranmineraliseringar av liknande slag bör vid nybyggnad gamma strålningen i husgrunden och i omgivande hällområde kontrolleras med handburen gammamätare. 3 De undersökningar som utförts över sprick- och krosszoner i berggrunden har inte visat på att radonhalten i jordluften skulle vara högre över dessa. - Vare sig markradonundersökningarna, kartläggningen av den geo logiska situationen för de spårfilmsmätta husen eller den statisitiska databearbetningen ger belägg för att något sär• skilt stort markradonproblem skulle förekomma inom de undersökta delarna av Borås kommun. Snarare är risken för markradon normal eller lägre än normalt. - Undersökningarna av hällområdet med uranmineraliseringen vid Hulta visar att dessa uppträder i biotitrika sliror i gnejs granit. Dessa har mycket begränsad utbredning och radioaktivi teten är relativt låg. Mineraliseringarna är lokala och några mineraliseringar av denna typ har varken påträffats inom om givande markområden eller på någon annan plats i kommunen. Med anledning av det ovan redovisade resultatet gör SGAB följande rekommendationer. Byggnadstekniska undersökningar bör utföras i de 19 hus i vilka radondotterkoncentrationerna huvudsakligen bedöms bero på markradon. Detta för att säkerställa sambandet mellan markradon och de uppmätta radondotterhalterna. Den byggnadstekniska undersökningen bör kombi neras med uppmätning av radonhalten under husens källargalv eller bottenplattor och med mätningar av radonhalter i olika rum. Detta för att kunna bestämma radonhalten i den inläckande jordluften och för att avgöra var jordluft läcker in. Kunskap om bägge dessa faktor er behövs för att kunna välja lämpliga åtgärder. Eftersom undersökningarna har visat att förhöjda radondotterhalter ibland förekommer i hus som grundlagts på grus och sand eller på fyllning bör man vid nybyggnad överväga att bygga hus på sådan mark med radonskyddande utförande. 5 INLEDNING På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Borås kommun har Sveriges Geologiska AB, tidigare Sveriges geologiska undersökning (SGU), under maj-juni 1982 undersökt eventuella samband mellan geologiska förhållanden och radondotterhalter i enbostadshus byggda av alun skifferbaserad gasbetong. Till grund för denna undersökning ligger dels, en av SGU 1980 ut förd bilmätning för att spåra hus byggda av alunskifferbaserad gasbetong i Borås kommun, dels spårfilmsmätningar som utförts av kommunen i samarbete med statens provningsanstalt (Borås). (Hilding sson 1982). Radondottermätningarna inomhus har gjorts med för alfastrålning känslig spårfilm av typ Track Etch, tillverkad av Terradex, USA. Antalet filmer per hus har vanligtvis varit två och exponerings tiden tre månader. Uppsättning och placering av filmerna i husen har gjorts av personal från Borås kommuns hälsovårdskontor stads byggnadskontor och statens provningsanstalt. Ett årsmedelvärde för radonhalten har beräknats av statens provnings anstalt för varje enskilt hus. I några fall baseras det framräknade årsmedelvärdet på enbart en film, beroende på stora skillnader mellan mätresultaten. I enstaka fall har det förekommit att ventilations förhållandena i rummet förändrats radikalt under mätperioden. Resultaten från spårfilmsmätningarna antydde att höga radondotter halter i vissa av de undersökta bostäderna inte enbart orsakades av byggnadsmaterialet (alunskifferbaserad gasbetong) utan sanno likt även av inIäekande radonhaltig jordluft. 6 Undersökningen har omfattat: 1 Kartläggning av den geologiska situationen för samtliga bostäder (ca 600 st) i Borås kommun i vilka spårfilmsmätningar av radon dotterhalter gjorts. Kartläggningen har utgått ifrån vid SGU be fintligt geologiskt kartmaterial. Syftet med kartläggningen har varit att. undersöka vilken betydelse geologin har för de radon dotterhalter som uppmätts i husen och om regionala områden med markradonprobl~m finns inom kommunen. 2 Markradonundersökning kring 67 enbostadshus och ett flerfamiljs hus av alunskifferbaserad gasbetong i vilka högre radondotter halter är L~OO Bq/m 3 (becquerel per kubikmeter) har uppmätts. på varje hustomt har följande arbetsmoment utförts: Geologisk besiktning; omfattande jordarter och bergarter samt grundvattenförhållanden Orienterande mätningar av radonhalten i jordluften med emano meter. Bestämning av jordartens och/eller bergartens uran-(radium), torium- och kaliumhalt med gammaspektrometer. Bestämning av jordartens och/eller bergartens gammastrålning. Dessutom har kring 14 enbostadshus utförts markradonmätningar

Load more