Västergötland
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Kommunfakta Tätort Pdf, 830.2 Kb, Öppnas I Nytt Fönster
Borås 2019 Tätortsbeteckning 1. Aplared 2. Borgstena 3. Borås 4. Bosnäs 5. Bredared 6. Dalsjöfors 7. Dannike 8. Fristad 9. Gånghester och Målsryd 10. Hedared 11. Kinnarumma 12. Rydboholm 13. Rångedala 14. Sandared, Sjömarken och Viared 15. Sandhult 16. Viskafors 17. Äspered 18. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2018 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Aplared 450 465 -15 0,64 719 11,3 Borgstena 428 422 6 1,07 397 17,8 Borås 73 653 67 361 6 292 30,81 2 327 Bosnäs 448 416 32 1,00 424 8,2 Bredared 330 265 65 0,61 517 9,2 Dalsjöfors 3 719 3 463 256 3,52 1 025 9,4 Dannike 453 438 15 0,77 571 17,3 Fristad 5 566 5 173 393 7,31 740 10,2 Gånghester och Målsryd 2 539 2 484 55 2,73 927 6,6 Hedared 336 355 -19 0,76 477 14,7 Kinnarumma 356 349 7 0,74 451 15,1 Rydboholm 991 1 018 -27 1,16 854 9,0 Rångedala 421 412 9 1,12 376 12,9 Sandared, Sjömarken och Viared 7 076 6 276 800 9,68 682 8,1 Sandhult 568 609 -41 0,59 958 9,0 Viskafors 3 725 3 680 45 3,97 932 13,2 Äspered 302 295 7 0,61 480 14,0 Utanför tätort 10 817 9 813 1 004 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. -
Grundvattenmagasinet Fristad
K 495 Grundvattenmagasinet Fristad Lars-Ove Lång & Åsa Lindh Fristad Bredared Frufällan ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-294-9 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2015 Layout: Kerstin Finn, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Fristad .................................................................................................................................... 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................... 4 Tidigare undersökningar .............................................................................................................................................. 4 Kompletterande undersökningar ............................................................................................................................. 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................ -
Närtrafik Borås
NÄRTRAFIK BORÅS 8 JANUARI 2012 och tills vidare NÄRTRAFIK Närtrafik finns för dig som vill åka kollektivtrafik från landsbygden (grönt på kartan) och in till tätort (rött på kartan). RING OCH BESTÄLL DIN RESA Turen körs bara om någon bokat den. Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom (se längst ner på sidan) och vilken Närtrafikhållplats du vill resa till. Ring sedan till Västtrafiks beställningscentral på 0771-91 90 90 minst två timmar före intervallets början för att beställa. Personen som tar emot din bokning ger dig då den exakta avgångstiden. Glöm inte att samtidigt boka din hemresa. SAMÅKNING Tänk på att du kan få samåka med andra resenärer som också har beställt Närtra- fik eller annan typ av resa. Resorna samordnas på bästa sätt för att ge dig så kort restid som möjligt, men ibland kan det ändå bli lång omväg för att hämta medre- senärer. Räkna därför med längre restid. Har du en exakt tid att passa måste du ha en god marginal för att hinna fram i tid. VAR HÄMTAR BILEN Bilen hämtar dig på avtalad tid vid den adress där du befinner dig, t ex hemma, och kör dig till den Närtrafikhållplats du önskat resa till. När bilen hämtar dig är det viktigt att du står ute och är klar att åka med. När du reser hem hämtar bilen dig på en Närtrafikhållplats. BILJETTPRIS Du betalar din resa med Närtrafik kontant till bilens förare. Priset följer utveck- lingen för Västtrafiks övriga biljetter (i januari 2012 kostar resan 32 kronor). Barn under 7 år åker gratis i målsmans sällskap. -
Gässlösa Waste Water Treatment Plant Tony Strandh Titel
Gässlösa waste water treatment plant Tony Strandh Titel Gässlösa waste water treatment plant WWTPs and pump stations in Borås Borås Municipality 8 WWTP BORGSTENA 102 Pumping stations Sewer pipes FRISTAD HEDARED BREDARED GINGRI SPARSÖRRÅNGEDALA SANDH FRUFÄLLAN ULT TOSSERYD ÄSPERED EKÅS SJÖMARKEN SANDARED DALSJÖFORS GÅNGHESTER MÅLSRYD DANNIKE RYDBOHOLM VISKAFORS APLARED SVANEHOLM KINNARUMMA 0 2 4 10 km 2011-05-26 Gässlösa waste water treatment plant Gässlösa WWTP Gässlösa waste water treatment plant History of Gässlösa 1934 Mechanical treatment and digester 1939 Biological treatment, trickling filter 1967-70 Activated sludge , new part of Gässlösa 1976-77 Chemical precipitation 1999 Nitrogen removal, BioDenitro™ 2000 Chemical precipitation with Actiflo™ 2003 Gas treatment, bio gas 2016 New WWTP at Sobacken Gässlösa waste water treatment plant Gässlösa - Data 110 000 person equivalents 80 000 physical persons Textile and wall paper industries Max capacity 5400 m3/h (9600m3/h) 35 000 m3/day Effluent standards: P-tot 0,3 mg/l N-tot 15 mg/l BOD7 10 mg/l 800 ton sludge/month (DS 22 %) Gässlösa waste water treatment plant Primary treatment - removes sand and particles Step screens, 3 mm Sand and grit chambers Primary sedimentation, primary sludge Step screen Sand used as bulk material Solids are incinerated Primary sedimentation Gässlösa waste water Primary treatment plant sedimentation Biological treatment Activated sludge with nitrogen removal, 3 blocks x 2 tanks Alternating aeration depending on + - [NH4 ] and [NO3 ] + - Nitrification NH4 + -
Borås Kommun
SVERIGES GEOLOGISKA AB RAPPORT Division Ingenjörsgeologi Datum: 1982-12-17 Gustav Akerblom ID-nr: BRAP 82112 Lars-Ingemar Lundh Uppdragsgivare: Borås Kommun MARKRADONUNDERSÖKNING BORAS KOMMUN INNEHALLSFÖRTECKNING sid SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 5 GEOLOGISK ÖVERSIKT Berggrund 7 Jordarter 9 ÖVERSIKTLIG KARTLÄGGNING AV DEN GEOLOGISKA SITUATIONEN 10 Underlagsmaterial 10 MARKUNDERSÖKNING AV TOMTER TILL HUS MED FÖRHÖJD RADON- 12 DOTTERHALT INOMHUS Mätning av radonhalten i jordluft med emanometer 13 Mätning av radonhalten i jordluft med ROAC-metoden 13 Mätning av gammastrålning 14 Bestämning av uran(-radium), torium- och kaliumhalter för jordarter och berggrund 14 Husprotokoll 15 Beräkning av mängden inIäekande jordluft 15 RESULTAT AV MARKUNDERSÖKNINGEN 16 Radonhalter i jordluften 17 Gammastrålning och halter av uran, torium och kalium 18 Diskussion av resultat från markradonundersökningen 19 Rekommendationer 22 Statistisk bearbetning av husdata och geologi 23 Resultat av statistisk bearbetning 26 FÄLTUNDERSÖKNING AV SPRICKDALAR 32 Geologi 33 Resultat av sprickdalsundersökningen 34 FÄLTUNDERSÖKNING AV HÄLLOMRÄOE I HULTA 35 Resultat av hällundersökningen 36 Litteraturlista 37 BILAGOR BILAGA 1 Husprotokoll " 2 Dataplottade diagram " 3 Mätresultat sprickdalar " 4 Mätresultat hällområde vid Hulta " 5 Geologiska kartor 1 SAMMANFATTNING På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Borås kommun har Sveriges Geologiska AB, tidigare Sveriges geologiska undersökning (SGU), under maj-juni 1982 undersökt eventuella samband mellan geologiska förhållanden och radondotterhalter i enbostadshus byggda av alun skifferbaserad gasbetong. Till grund för denna undersökning ligger, dels en av SGU 1980 ut förd bilmätning för att spåra hus byggda av alunskifferbasserad gasbetong i Borås kommun, dels spårfilmsmätningar som utförts av kommunen i samarbete med statens provningsanstalt (Borås). Undersökningen har omfattat: - Kartläggning av den geologiska situationen för samtliga bo städer (ca 600 st) i Borås kommun i vilka spårfilmsmätningar av radondotterhalter gjorts. -
Municipal Fishing Licence Is Valid in Large Areas of the 42 76 Municipality
Would you like to fish in We offer excellent fishing Vaselid Säveån Hindsjö all year round! Borås? 74 The Municipal Fishing Licence is valid in large areas of the 42 76 Municipality. The Municipal Fishing Licence entitles you to fish with rod and line in the lakes, rivers and streams covered 77 Malryd by the Municipal Fishing Licence. This brochure gives details Malsjö Myresjö of the lakes and water courses you are permitted to fish. It 1 explains the current regulations. The regulations vary between Till Falköping Mollaryd waters. Please check in the brochure for the regulations gover- Tämta ning the water you intend to fish before you start fishing. Soten Säven Permits 75 81 Lindsås Licence fees SEK Period of validity Borgstena Annual licence 600 One year from date of purchase Kållared Monthly licence 200 One month from date of 78 34 purchase St. Trännningen 79 Lassesjö Sandsjön Baståsasjö 73 80 Örlanda Available from 183 Gamsen Borås camping Campinggatan 25 033-35 32 80 Assmundared Borås Kulturhus Sturegatan 35 033-35 35 05 82 42 Cabom Gässlösavägen 35 033-13 66 30 Mjöshult Vänga Fänneslunda Gärstorp sjön Vildland Getängsvägen 38 033-41 15 66 Annestorp Wollmars Fiske Jakt Fritid Ö. Kulsjön Källbäcksrydsgatan 2 Borås 033-12 68 00 Säveån Till Alingsås Lövås Sibbarp Komlösa Tåsjön V. Kulsjön Sevred Sälsjön Vemmenhult Hultås Please show respect for the countryside and the Gantarås 105 Längjum landowners. Ärtingen E Tärby St. Kleven 180 Fristad Slätthult Segerstorp Marsj. Hjälmryd Mellsj. Bonus if you buy an annual licence Ö. Valsjön 89 Marsjön • One day on one of our attractive rainbow trout waters. -
Tätorter 2005 Localities 2005
MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora. -
Fiskemöjligheter I Borås 2017
För ytterligare information kontakta Tekniska förvaltningen boras.se/friluftsguiden Foto Dag Ekelund Karta Stadsbyggnadskontoret Grafisk formgivning Borås kommuntryckeri Tryck Responstryck AB, 2017 1 Ankedammen 1 2,1 • 25 Abborratjärn 2 7,5 28 Baståsasjö 30 2,0 • • • 29 Bogrydssjön 4 8,1 • • • • • 2 Yttre Åsunden • • • • • • • • Abborrsjön 1 9,0 Björsjön 8 Horssjön 1 • • • • • 3 Kolbränningen 7 4,7 • • • • • Björsjö 1 4,5 Gräddån Klevsjön 1 • L. Hässleholmssjön ½ 7,7 • • • • • • Duvesjön ½ 3,0 • Hindsjö 11 Mjögaresjön 2 • • • • • • St. Hässleholmssjon 1 10,0 • • • • • • Furesjön 2 8,0 • • • • Lilla Tränningen 10 Sävsjön 48 12,0 • • • • • • Hultasjön 2 9,5 • • • • • • Galtatjärn ½ Lillesjö 1 30 Torpasjön 3,6 • • • • • • • (Södra) Kypesjön 2 12,0 • • • • Gäddesjö 4 14,5 Malsjö 105 20,5 Yttre Åsunden 14,3 • • • • • • • • • Ramnasjön 8 7,0 • • • • Kroksjön 2 11,5 • • Rönnåsaån 31 Lilla Kleven 3 • • • • • • Sportfiskeklubbar i Borås Viskan • • • • • • • • Lilla Älsjön 2 5,5 Sandsjön 5 11,0 Marsjön (V) 24 • • • • • • 4 Abborrsjön 9 8,2 • • • Lomsjö 2 9,5 Stora Tränningen 64 5,0 • • • Marsjön (Ö) 28 15,0 • • • • • • Klubbens namn Adress/e-post Telefon/hemsida Björken 18 10,0 • • • • • Madtjärn ½ Säven 1226 34,0 • • • • • • Mellsjön 23 4,9 • • • • • • Borås Sportfiskeklubb i Borås [email protected] www.bsfk.nu Bolingen 12 10,0 • • • • • ”Orrleketjärn” 1 3,5 Säveån • Stora Kleven 18 • • • • • • Fiskeklubben Dalsjön i Dalsjöfors c/o L Strömwall Bosjön 151 19,0 • • • • • Rönnesjö 4 4,5 Vingreå Toren 2 • • • • • • Fiskestugan/ Funningssjön 2 5,5 -
LÖVSKOGSINVENTERING BORÅS KOMMUN (Del I)
LÖVSKOGSINVENTERING BORÅS KOMMUN (del I) Thomas Appelqvist Bengt Andersson Anders Ekstrand Karl-Henrik Larsson Inventering 1985 med komplettering 1988-89 REGIONALT PLANERINGSUNDERLAG ISSN 0347 – 8564 LÄNSSTYRELSEN I ÄLVSBORGS LÄN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Metodik 3 Redovisning 5 Bedömning 7 Lövskogarna i Borås kommun 9 Naturgeografiska förutsättningar 9 Lövskogarnas utbredning och fördelning 10 Kortfattad beskrivning av de olika skogstyperna 10 Värdefull flora och fauna knuten till lövskogen 15 Litteratur 17 Sällsynta mossor och lavar i Borås kommun 19 Lövskogar i Borås kommun objektbeskrivningar 37 INLEDNING Föreliggande inventering är utförd på uppdrag av miljövårdsenheten vid länsstyrelsen i Älvsborgs län. Flygbildstolkningen utfördes 1985 av Karl-Henrik Larsson. Det huvudsakliga fältarbetet utfördes samma år av Bengt Andersson och Anders Ekstrand som fält har besökt samtliga bestånd. Vid detta fältarbete avgränsades bestånden och en blankett fylldes i som anger beståndets trädslagssammansättning, ålder och olika skogliga uppgifter. Dessa uppgifter har samlats i ett tabellhuvud för varje beskriven lokal i denna rapport (se objektredovisningen). I samband med detta fältarbete samlades även en del biologiska uppgifter in på en särskild blankett som värdefull flora, förekomst av hålträd, torrakor och lågor m.m. Bestånden fick därefter en bedömning och klassades i tre olika naturvärdeskategorier. Under maj 1988 och en novembervecka samma år besökte jag samtliga bestånd som hade fått bedömningen Klass 1 och 2. Min huvudsakliga uppgift var därvid att samla in ytterligare information om faunan och floran. Detta för att kunna ge dessa en klassning som överens- stämmer med klassningen i de övriga lövskogsinventerade kommunerna i Älvsborgs län. Då antalet bestånd, i förhållande till den stipulerade tiden - en månad - var väldigt många, har jag besökt ca 5 bestånd per dag. -
Valdistriktsindelning Av Borås Kommun Enligt Länsstyrelsens I Älvsborgs Län Beslut 1994-01-17
Valdistriktsindelning 003:7 Valdistriktsindelning av Borås kommun enligt länsstyrelsens i Älvsborgs län beslut 1994-01-17 Kommunfullmäktige i Borås kommun har till länsstyrelsen versänt frslag till ändring av valdi- strikten. Med hänsyn till avgrandet av frågan om Bollebygds kommundels utbrytning till egen kommun har regeringen den 22 december 1993 bestämt att länsstyrelsen får meddela ändringsbeslutet senare än vid utgången av november månad 1993, dock senast före utgången av februari månad 1994. Med stöd av 3 kap 3 § vallagen (1972:620) beslutar länsstyrelsen att valdistriktsindelningen av nybildade Borås och Bollebygds kommuner ändras på följande sätt. Samtliga valdistrikt uppräknas. Valdistrikten Borås kommun Borås 1 behålles ofrändrat Borås 2 Borås 3 tillfrs i sin helhet Borås 3 upphr Borås 4-18 behålles ofrändrade Borås 26-30 behålles ofrändrade Borås 31 utom de fastigheter som enligt bilaga 1 verfrs till Borås 41 Borås 32-40 behålles ofrändrade Borås 41 jämte de fastigheter som enligt bilaga 1 tillfrs distriktet från Borås 31 Borås 51 jämte de fastigheter som enligt bilaga 2 tillfrs distriktet från Borås 53 Borås 52 behålles ofrändrat Borås 53 utom de fastigheter som enligt bilaga 2 verfrs till Borås 51 Borås 54 tillfrs i sin helhet Borås 54 upphr Borås 55 jämte de fastigheter som enligt bilaga 3 tillfrs distriktet från nuv Borås 62 samt att fastigheterna Järnvägen 2:3 - 2:11 verfrs till Borås 56 Borås 56 fastigheterna Järnvägen 2:3 - 2:11 tillfrs från Borås 55 enligt ovan Borås 57 utom de fastigheter som enligt bilaga 4 verfrs -
Beskrivning Till Bergkvalitetskartan Borås Kommun
K 133 Beskrivning till bergkvalitetskartan Borås kommun Mattias Göransson & Hossein Shomali ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7158-862-3 Omslagsbild: Krossad, medelkornig, ställvis bandad granitisk gnejs vid Kyllareds- motet RV40, sträckan Brämhult–Dållebo. Foto: Mattias Göransson. Crushed, medium-grained, in places banded granitic gneiss at Kyllaredsmotet RV40, section Brämhult–Dållebo. © Sveriges geologiska undersökning, 2009 Layout: Jeanette Bergman Weihed, SGU INLEDNING Bergkvalitetskartan är en tematisk karta som kompletterar SGUs berggrundskarta i skala 1:50 000. Det huvudsakliga ändamålet med kartan är att underlätta en utvärdering av det bästa användningsområdet för olika bergarter, som t.ex. ballast för väg, järnväg och betong. I samband med den kommunala över- siktsplaneringen ska bergkvalitetskartan kunna erbjuda ett geologiskt underlag för framtida mark använd- ning och underlätta övergången från grus- till krossbergsproduktion. Bergkvalitetsundersökningen i Alingsås kommun har varit en del av projektet ”Östra Göteborgsområdet, bergkvalitet”, vilket startade år 2003 och slutfördes under 2006. Undersökning av bergkvaliteten inom hela projektområdet innefattade även kommunerna Alingsås, Bollebygd, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Uddevalla och Varberg (fig. 1). Bergkvalitetskartor för delar av Stockholms- och Göteborgsregionerna är redan utgivna. Under tiden 2003–2006 har SGU bedrivit kartering i övriga tätbefolkade områden i mellersta Sverige: Dalarna, Gävle, Sundsvall, Umeå, Örebro, Östergötland och östra -
Fran Boras Och De Sju Haraderna 1996
FRAN BORAS OCH DE SJU HARADERNA 1996 ARGANG 44 KULTURHISTORISK A FORENINGEN 3 NAGRA VAGAR I VEDEN Ann Britt Boman & Gunnar Gustafsson De forsta bosattarna i Sverige foljde de stora vattendragen och senare kom de ocksa att folja hojdstrackningarna. En sadan "halvag", som med stor sakerhet varit mer an en bygdevag, gar fran Langjumsbyn i Fristad norrut genom Komlosa-gardarnas skogsmark in i Borgstena. Den ar smal och djup och har aldrig anvants av hjulfordon. Nar bosattningarna borjade, kom vagarna att ga mellan dessa. I aldre Vastgotalagens jordabalk star: "1 attingar skall by byggas. Fyra vagar skola fran by ranna. Led och garden och broar skall mellan attingar skiftas." Nar sedan kyrkor byggdes och socknar bildades, kom vagstraken att passera kyrkbyn. Mellan kyrkorna i pastoraten ledde de s. k. prastvagarna som med tiden byggdes ut till korvagar, eftersom prasten ville aka mellan kyrkorna. I lagarna star ocksa om likvag till kyrkan och grasvag till byarna. Andra fore- skrifter om vagar sager, att vag skall laggas dar den tarvas och dar den jam- nast och genast kan goras. Det var haradsratten som avgjorde, var vagen skul- lega. Den gamla landsvagen fran Boras genom Fristad mot Borgstena ar en ural- drig forlangning av Viskaleden mot norr. Nar Gustav Vasa omkring ar 1540 raknar upp de vagar som var tillatna och lampliga for handelsfarder, anges vagen Varberg - Grimmared - Broby - Kinna - Kinnarumma - Fristad - Hudene - Vanga - Skara. Ar 1642 anges gastgivar- gardar i Skene - Ramslatt - Boras stad - Borgstena - Ljung - Stenunga - Onsjo och Vanga. Nar Linne reste har for 250 ar sedan, skriver han om strackan Borgstena - Boras: "Vagen at Boras gick upp, nerfore, och pa sidorna av branta backar, sa att marken har var mycket skild ifran de forra behagliga orter i Vastergotland, ja, sa steril, granfuU och ojamn, som sjalva Angermanland." Vagen har fran Boras gatt utmed stranden av Oresjo fram till Frufallan, dar den fortsatte upp pa hojderna for att sedan vanda ner mot sjon igen, innan den korsade Viskan.