Vägen Till Den Moderna Familjen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Vägen till den moderna familjen Institutionen för historiska studier Vägen till den moderna familjen Fruktsamhet i den växande industristaden Borås cirka 1830–1930 Johannes Daun with an English summary Avhandling för filosofie doktorsexamen i historia Göteborgs universitet 2016-05-27 © Johannes Daun 2016 Omslagsbild: Foto från Stockholm ca 1907. Fotograf okänd, Nordiska museets arkiv. Beskuret. Sättning och formgivning: Rich Potter Tryck: Reprocentralen, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, Göteborg 2016 ISBN: 978-91-628-9822-9 (Print) 978-91-628-9823-6 (PDF) Distribution: [email protected] Institutionen för historiska studier Göteborgs universitet Box 200, 405 30 Göteborg Abstract Ph.D. dissertation at University of Gothenburg, Sweden, 2016 Title: Vägen till den moderna familjen: Fruktsamhet i den växande industristaden Borås cirka 1830–1930 English title: The path towards the modern family: Fertility in the expanding industrial town of Borås, circa 1830–1930 Author: Johannes Daun Language: Swedish, with an English summary Department: Department of Historical studies, University of Gothenburg, Box 200, SE-405 30 Göteborg This thesis studies the fertility transition in Sweden by focusing on both the actual shift to smaller families and the process which lead towards it. Using the town of Borås as a case study, the thesis analyzes how fertility and family formation were affected by changing conditions for the families in expanding urban industrial areas. Its overall purpose is to shed further light on and try to explain the development of fertility and family formation during the time period circa 1830-1930, i.e, the process which lead to the advance of the modern family. A statistical survey in chapters three and four is based on a family reconstitu- tion. Using data from parish registers, cohorts of families from Borås have been constructed for three periods: 1831-1839, 1871-1880, and 1905-1912. Additional source material includes contemporary public statistics, censuses, and workers’ memoirs. A central result is that fertility patterns changed remarkably during the periods studied, forming three different phases: 1) a pre-industrial phase with moderately high fertility, 2) exceptionally high fertility in the late 19th century, and 3) decreas- ing fertility and smaller families in the early 20th century. The driving force behind the rise in fertility in late-19th-century Borås was the working class families with a rural background. By the turn of the 20th century, fertility had declined, and the modern family system was evident in a majority of the cohort. Yet, working class families still had more children and higher fertility rates. With regard to the difference between a rural and urban upbringing, the families in which the father had an urban background were most likely to show low fertility rates. The large differences in family systems among the three studied cohorts highlight the importance of studying the fertility transition as an extended process, taking into account other important changes, prior to the shift to the strict limiting of births in the early 20th century. Moreover, the difference in fertility rates between the two 19th-century-cohorts emphasizes the fact that deliberate fertility control existed also before the reign of the modern family system. Keywords: demography, fertility, fertility transition, fertility control, family limita- tion, family formation, marriage, spacing, stopping, urbanization, migration, indus- trialization, textile industry, consumption, family reconstitution, 19th century, early 20th century, Sweden, Sjuhäradsbygden, Borås Förord Avhandlingen är nu färdigskriven och det är många jag vill tacka. Christer Ahlberger och Daniel Larsson har varit handledare och bi- trädande handledare. Christers entusiasm, idérikedom och förmåga att formulera problemställningar har stadigt fört arbetet framåt. Daniels befolkningshistoriska kunnande, precisa kommentarer och outtröttliga genomläsningar har varit av mycket stort värde. Stort tack till er båda! Tack riktas vidare till Erik Hallberg och Helene Castenbrandt för skarp och kunnig granskning av avhandlingsmanuskriptet i samband med mitt slutseminarium. Det stärkte avhandlingen be- tydligt. För all hjälp i arbetets slutskede tackas även Anna R. Locke, Sari Nauman, Kim Olsen, Maria Persson, Frida Wikström, Jacob Winther Forsbäck, Lars Nyström, Daniel Zackrisson, Rich Potter (sättning och grafik), Sara Ellis Nilsson (engelsk språkgranskning), kartritarna Ole Aslaksen och Robin Rönnlund, och många fler. Därtill går ett särskilt tack till Maria Cavallin Aijmer och Petra Pauli. Jag tackar även institutionens livaktiga doktorandkollektiv för både socialt och intellektuellt utbyte de senaste fem åren, Historis- ka seminariet samt institutionens kunniga och hjälpsamma admi- nistrativa personal. Gästvistelser, kurser och internat har generöst erbjudits av Forskarskolan i historia, Centrum för befolkningsstu- dier vid Umeå universitet och avdelningen för Ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. Adlerbertska Stipendiestiftelsen, Henrik Ahrenbergs studiefond, Oscar Ekmans stipendiefond, Paul och Marie Berghaus donationsfond samt Per Lindekrantz fond har till- delat mig medel till forsknings- och konferensresor. Slutligen vill jag tacka min mångsidigt begåvade sambo Hannah Nilsson, som hjälpt mig med allt ifrån teoretiska spörsmål till källhänvisningar och korrektur, samt mina alltid uppmuntrande föräldrar Eva och Torsten. Göteborg 2016 Johannes Daun PB vii Innehåll Kapitel 1. Introduktion 1 Fertilitetstransitionen och de växande städerna: ett vidare grepp 1 Studiens övergripande syfte 6 Familjemönstrens drivkrafter 7 Människa och natur 8 Att finna utkomst och bilda bo 11 Att göra ”som man alltid har gjort” 13 Mellan ekonomi och kultur: precisering av studiens premisser 16 I grunden en fråga om barnen? 16 Barnens förändrade roll i familjen 19 Studiens frågeställningar och uppläggning 20 Att närma sig gårdagens familjer: metod, avgränsningar och källmaterial 22 En studie på familjenivå 22 Familjerekonstruktioner från tre perioder 23 Kyrkböcker 26 Uppteckningar 27 Borås i Sjuhäradsbygden: något om undersökningsområdets näringar och geografi 30 1800-talets förra del 30 1800-talets senare del 33 En studie av Borås 35 PB ix Kapitel 2. Mellan stad och land. Befolkningsutvecklingens regionala mönster och struktur 37 Folkökningen i städerna 39 Landsbygdens folkökning och födelsetal: Älvsborgs län och Sjuhäradsbygden 44 Ung och gammal, gift och ogift: befolkningsstruktur i Borås och Torestorp 49 Ett tvärsnitt av Boråshushåll år 1880 54 Sammanfattande diskussion 56 Kapitel 3. Fruktsamhet och familjebildning i det växande Borås. De stora dragen cirka 1830–1930 59 Boråskohorterna och deras sociala struktur 60 Att bilda familj och skaffa barn 64 Familjebildning och äktenskap i Borås 66 Giftermålens tidpunkt på året 68 Familjeplaneringens former och mönster 69 Sexuella förbindelser före äktenskapet? 72 Mödrarnas ålder när de fick barn 74 Syskonskarans storlek: fruktsamheten 77 Antal barn per kvinna 77 Variationer i barnantalet 81 Barnlösa familjer 82 Överlevande barn 84 Den äktenskapliga fruktsamheten 86 Den åldersspecifika äktenskapliga fruktsamheten 88 Flera demografiska regimskiften? Sammanfattande diskussion 94 x Kapitel 4. De nya mönstrens banbrytare. Fruktsamhet, bakgrund och klass 97 Fruktsamhet och sociala skillnader under det svenska urbana genombrottet 98 En fråga om möjligheter och incitament? 102 Vägar till olika familjemönster 103 Giftermålsålder 103 Mödrarnas ålder vid första och sista barnets födelse 107 Intervall mellan barnen 112 Summan av barnafödandet och dess gruppspecifika mönster 116 Barnkullarnas storlek 116 Tillbaka till den åldersspecifika äktenskapliga fruktsamheten 122 Socialgruppstillhörighet 122 Från stad eller landsbygd 127 Utmärkte sig kvinnor gifta i unga år? 131 Industristadens föränderliga barnfamiljer: sammanfattande diskussion 133 Högfruktsamhetsmönstret cirka 1870–1900 134 På väg mot mindre familjer cirka 1900–1930 136 Kapitel 5. Inflyttarstaden 141 Migrationssystem och lokala flyttningsmönster 142 Andelen inflyttade stadsbor och deras födelseort 144 De som lämnade staden 149 En kohortstudie av flyttare 151 Flyttningsfrekvens 152 Flyttning över längre avstånd 154 Landsbygdsbefolkning i stadsmiljö: sammanfattande diskussion 155 x xi Kapitel 6. Livslopp och levebröd. Familjernas arbete, inkomst och konsumtion 159 Tillgång till arbete och väckta möjligheter 162 Fabriksarbetets ökande betydelse 162 Mellan hushåll och arbete 165 Arbetande barn och ungdomar 170 Barnarbete i Borås och andra städer 172 Skolgång 177 Barnfamiljernas hushållning och levnadsförhållanden 179 Lön för mödan? Reallöneutvecklingen för arbetare 179 Lönerna i Borås 180 Hushållens vardagliga utgifter 183 Fabriksarbetare i Mark 184 Några lokala hushållsböcker 186 Bostadssituationen 191 Åter till familjens ekonomiska cykel: sammanfattande diskussion 193 Kapitel 7. Konklusion. Fruktsamhetsmönster på kollisionskurs 199 Barnfamiljer i förändring 199 Fruktsamhetsuppgången 203 Fruktsamhetsnedgången 207 Appendix A - Fruktsamheten och döden 213 Appendix B - De utomäktenskapligt födda barnen 220 Appendix C - Kohortundersökningens socialgrupper. 223 Appendix D - Diagram- kart och tabellbilaga 226 Källor och litteratur 241 xii Kapitel 1 Introduktion Fertilitetstransitionen och de växande städerna: ett vidare grepp För omkring hundra år sedan ägde en genomgripande demografisk omdaning rum. Unga par som bildade familj skaffade färre barn än någonsin förr. På