SIFFROR OM KALMAR Hushåll I Kalmar Kommun År 2017

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

SIFFROR OM KALMAR Hushåll I Kalmar Kommun År 2017 SIFFROR OM KALMAR Hushåll i Kalmar kommun år 2017 År 2017 fanns det 31 800 hushåll i Kalmar kommun. Den vanligaste storleken på ett hushåll är enpersonshushållet som utgör hela 41 procent av alla hushåll i kommunen eller knappt 13 100 hushåll. Riktigt stora hushåll fem personer eller fler är endast 1 700 eller 5,5 procent av alla hushåll. Jämfört med genomsnittet i riket har Kalmar kommun något högre andel småhushåll och något lägre andel större hushåll. Ser man till antalet personer som bor i olika hushållsstorlekar kan man notera att tvåpersonershushållet är vanligast, 29 procent av befolkningen delar ett hushåll med en annan person. Knappt 13 100 bor ensamma vilket är lite färre än de som bor i ett fyrapersonershushåll. Knappt 9 600 personer eller 14 procent bor i hushåll med fem personer eller fler. Antal hushåll och personer i hushållen efter hushållens storlek Andel hushåll efter hushållens storlek i Kalmar kommun och riket 45 20 000 40 35 15 000 30 Kalmar kommun Hushåll 25 10 000 Riket Personer 20 15 5 000 10 5 0 0 1 2 3 4 5+ 1 2 3 4 5+ Personer i hushållet Personer i hushållet Hushållstorlek över tid Hushåll efter storlek år 1975-2017, procent Hushållsstrukturen har förändrats sett över 50 1975 1980 en längre tidsperiod. Fram till 1990 utgjorde 40 1985 ensamhushållen en allt större andel av hushållen 1990 30 2011 2012 i kommunen. 1975 var 30 procent av hushållen 20 enpersonshushåll och 1990 hade den andelen 2013 10 2014 stigit till 40 procent. Efter 1990 har endast 2015 mindre förändringar skett. 0 2016 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5+ personer 2017 Däremot har andelen tvåpersonershushåll varit relativt stabilt över åren och har ända sedan 1970-talet legat runt 30 procent av alla hushåll. Fram till 1975 var tvåpersonershushållet det vanligaste hushållet i Kalmar kommun men sedan 1980 har den platsen övertagits av enpersonshushållet. När det blir fler hushåll som består av en person och en lägre andel flerpersonershushåll så minskar den genomsnittliga hus- hållsstorleken. Antalet personer per hushåll i Sverige sjönk successivt under större delen av 1900-talet. Förändringen beror på en förändrad åldersfördelning men också på förändrade livsmönster. Under 1900-talet ökade andelen ensamboende samti- digt som andelen sammanboende minskade. I Kalmar kommun har antalet personer per hushåll sjunkit från 2,6 personer per hushåll år 1965 till 2,1 år 1990. Vi saknar statistik mellan 1990 och 2011 men det är endast mindre förändringar i antalet personer per hushåll om man jämför de åren. 2017 hade Kalmar kommun 2,12 personer per hushåll i snitt. Det är något lägre än rikssnittet som ligger på 2,20. Vilka bor ensamma? Antal ensamboende efter ålder och kön Det finns knappt 13 100 hushåll i Kalmar kommun som består 250 av endast en person. Dessa hushåll finns i alla åldrar men ensamhushållen är flest till antalet i 20-års åldern. 200 Av de ensamboende är 47 procent män och 53 procent kvinnor. 150 Frånsett de unga upp till 20-års åldern då könsfördelningen 100 är relativt jämn, är det betydligt fler män än kvinnor som bor 50 ensamma upp till 55 års åldern. Det beror delvis på att det finns lite fler män än kvinnor i yngre åldrar men även att det 0 15 25 35 45 55 65 75 85 95 är vanligare med ensamstående mammor än pappor. Bland Män Kvinnor Ålder pensionärerna är fler kvinnor än män ensamboende. I Kalmar kommun finns runt 11 200 unga mellan 19 och 29 år. Av alla unga är det 28 procent som är ensamboende, män i högre utsträckning än kvinnor. I riket som helhet är 22 procent av 19-29 åringarna ensamboende. En förklaring till att Kalmar har en högre andel ensamboende unga är att Kalmar är en studentstad. I riket precis som i Kalmar är det en större andel av alla unga män som bor ensamma än av alla unga kvinnor. Drygt en tredjedel, 34 procent, av alla som är 60 år eller äldre i kommunen bor ensamma. Män är ensamboende i högre utsträckning än kvinnor från 25 års åldern fram till 55-års åldern, därefter sker en förändring så att det i stället är en större andel av kvinnorna som bor ensamma. 41 procent av de äldre kvinnorna och 25 procent av de äldre männen, 60+, bor i hushåll som endast består av en person. Från och med 80 års ålder är de ensamboende i majoritet bland kvinnorna medan motsvarande ålder för män är i 90 års åldern. Mönstret är detsamma i riket. Barnhushåll 9 600 eller knappt vart tredje hushåll, 30 procent, i Kalmar kommun, är ett barnhushåll1). Barnhushåll efter antal barn Bland hushåll med barn är det ungefär lika vanligt att man har ett 5 000 4 000 som två barn, drygt 4 000 hushåll. 16 procent eller 1 500 av alla 3 000 barnhushåll har tre eller fler barn. 2 000 1 000 0 1 barn 2 barn 3+ barn I var femte barnhushåll finns bara en vuxen 1 900 hushåll eller vart femte barnhushåll består av en ensamstående med barn. Genomsnittet i riket är 22 procent. Det är ungefär tre gånger så vanligt att kvinnor lever ensamma med sina barn som att män gör det, 76 procent av de ensamstående med barn är kvinnor och 24 procent är män. I sammanhanget är det viktigt att tänka på att barnen registreras där de är folkbokförda. Undersökningar har visat att drygt en tredjedel av alla barn med särlevande föräldrar har växelvist boende. Då ett barn endast får vara folkbokfört hos ena föräldern, oftast kvinnan, innebär det att den andra föräldern hamnar som ensamstående utan barn. Hushållsstorlek i olika delar av kommunen I Kalmar kommun som helhet är 41 procent av hushållen ensamhushåll. De områden i kommunen med störst andel ensam- hushåll återfinns i Kalmar stad. I Tallhagen, Skälby, Norrgårdsgärde och Sandås är minst 60 procent av hushållen ensam- hushåll. Karlslunda (Påryd) är det område utanför Kalmar stad med högst andel ensamhushåll, 37 procent. Hushåll med hög andel med fyra eller fler personer i hushållet återfinns inte förvånande antingen utanför Kalmar stad eller i områden i staden med stor andel småhus. Krafslösa, Hossmo (Rinkabyholm, Boholmarna och Dunö), Vimpeltorpet och Björkudden har högst andel större hushåll, över 30 procent. I Norrliden där en majoritet av bostäderna är i flerbostadshus består 19 procent av hushållen av fyra personer eller fler varav hela 9 procent är hushåll som består av minst fem personer. 1) En person definieras som barn, oavsett ålder, då denne ingår i ett hushåll tillsammans med minst en av sina föräldrar, om personen själv saknar barn i samma hushåll. Samtidigt är närmare hälften av hushållen, 45 procent, ensamhushåll. Genomsnittligt antal personer per hushåll i Kalmar kommun är drygt 2 (2.12 för att vara exakt). Tätast bor man i Krafslösa med över 3 personer per hushåll i snitt. I Tallhagen bor man ”luftigast”, endast 1,37 personer per hushåll. I Tallhagen ingår Telemarken med många studentbostäder vilket är en förklararing till den låga boendetätheten. Antal hushåll, andel hushåll efter storlek samt genomsnittligt antal personer per hushåll Andel hushåll efter hushållsstorlek 4 personer Personer per Område Antal hushåll 1 person 2 personer 3 personer eller fler hushåll Berga 2 203 39,1 30,3 12,8 17,7 2,17 Bergavik 660 21,5 40,9 15,9 21,7 2,47 Björkenäs 274 30,3 39,8 12,8 17,2 2,22 Björkudden 68 7,4 47,1 14,7 30,9 2,79 Bremerlyckan 454 52,2 29,5 10,1 8,1 1,78 Djurängen 1 657 59,6 27,2 7,4 5,9 1,62 Dörby (Smedby) 1 611 31,3 30,4 13,6 24,8 2,48 Funkabo 948 58,6 25,1 7,0 9,3 1,72 Förlösa-Kläckeberga (Lindsdal) 2 494 22,9 34,1 14,0 29,0 2,61 Gamla stan 419 49,4 32,0 7,2 11,5 1,85 Getingen 421 31,8 31,1 14,5 22,6 2,37 Hagby och Vassmolösa 1 163 29,7 39,0 11,1 20,3 2,33 Halltorp 259 28,2 38,2 10,4 23,2 2,41 Hossmo (Rinkabyholm, Boholmarna m.fl) 1 119 16,6 32,1 15,5 35,7 2,81 Kalmarsundsparken 371 44,5 31,3 10,2 14,0 2,00 Karlslunda (Påryd) 475 36,6 36,8 12,8 13,7 2,10 Kläckeberga 39 28,2 38,5 10,3 23,1 2,33 Krafslösa 113 12,4 31,0 17,7 38,9 3,13 Kvarnholmen 1 048 50,9 31,9 10,5 6,8 1,76 Ljungby Norra (Trekanten) 803 26,4 31,8 14,3 27,5 2,55 Ljungby Södra (Ljungbyholm) 912 27,2 31,3 16,8 24,8 2,50 Malmen 2 246 53,3 29,5 9,7 7,6 1,76 Mortorp (Tvärskog) 415 28,2 34,0 12,3 25,5 2,45 Norrgårdsgärde 1 290 61,6 27,5 6,4 4,5 1,56 Norrliden 1 738 45,3 23,9 11,9 18,9 2,19 Oxhagen 1 257 54,2 26,3 8,8 10,7 1,87 Ryssby (Rockneby och Skäggenäs) 1 126 28,7 38,6 12,5 20,2 2,33 Sandås 1 054 60,2 26,9 8,1 4,7 1,61 Skälby 471 65,8 20,6 6,4 7,2 1,58 Snurrom 56 44,6 32,1 10,7 12,5 1,91 Stensberg 464 56,3 28,4 5,8 9,5 1,75 Stensö 343 33,8 32,9 13,7 19,5 2,27 Tallhagen 169 72,2 23,1 1,2 3,6 1,37 Tegelviken 1 552 51,9 25,7 10,1 12,4 1,90 Varvsholmen 350 33,1 52,9 8,3 5,7 1,87 Vimpeltorpet 565 21,9 26,7 15,9 35,4 2,77 Åby (Läckeby) 718 29,7 32,2 14,2 24,0 2,41 Ängö 424 44,1 35,8 9,9 10,1 1,90 Kalmar kommun 31 796 41,2 30,8 11,3 16,8 2,12 Uppgifterna fram till 1990 baseras på Folk- och Bostadsräkningen (FoB) medan uppgifterna från och med 2011 utgår från regis- terbaserad hushållsstatistik.
Recommended publications
  • Kalmar Kommun Medieplan För Folkbiblioteken I Kalmar Kommun
    Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Inköp ........................................................................................................................................... 4 Översyn av beståndet ................................................................................................................. 5 Fjärrlån ....................................................................................................................................... 6 Gåvor .......................................................................................................................................... 6 Litteraturstöden .......................................................................................................................... 6 Offentligt tryck ........................................................................................................................... 6 Tidningar och tidskrifter ............................................................................................................. 6 Litteratur för personer med särskilda behov............................................................................... 7 Litteratur på andra språk än svenska .......................................................................................... 7 Lokalsamlingen .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Öland (Pdf, 2,3
    Hägerum Jämserum 7 Torpa 9 Hyltan 8 St Laxemar 0 Fröreda 9 2 1 Järnforsen 5 4 Ö Årena Hagelsrum Släthult 7 Kristdala 7 7 900 7 V Årena 72 730 Malghult Kvillsfors 1 Baggetorp Uthammar 8 Krokshult 717 7 47 Harghult Fårbo 690 Björnhult Ryd Slättemossa Målilla Träthult 3 44 6827 742 74 7 Skinnskälla 6 2 Skärslida Ämmenäs 6 8 Gårdveda 2 2 Figeholm Högeruda 1 Flathultgård Fallebo Bäckeby 7 136 Rosenfors Bölemåla Vrånganäs Saxtorp Stensjö by Grankullavik DRIFTOMRÅDESKARTA 7896 Hultarp 6 7 Lämmedal 740 8 7 St Aby L Bråbo 0 Kristineberg 7 6 724 71 Skrikebo Kråketorp 23 6 Fagerhult 1 Virkvarn Grankulla HögarpSlagdala 34 Östantorp Byxelkrok Torp Blackelid Mossebo Brånäs 741 Sjöstorp Björkmossa 4 718 St Bölö Bjälebo 7 9 Enerum 2 1 Applekulla 993 6 672.1 78 VirserumÄshult 72 675 7 0 9 Boda 679 Björnhult Karstorp Öland Österarp Mörlunda Glabo 9 Hjortöström 6 4 7!$ Byrum Torp 7 Lockebo 8 Misterhult 1 Karlsborg Ingebo Flinshult Hunderum 1 Ånhult EkseboÄvlingebo Eckerhult Flathult Dala Ruda Åkerö Gransmåla Äshult Hycklinge Björneström 3 Rödmossa Odensås Bösebo Tigerstad Böda sand 66 Näshult 672 Djupeträsk7 Fagerum Ånhultaberg Aggatorp Ramsebo 6 33 Oskarshamn Torsebo Ryningsnäs Korsvägen Böda 6 Bockara Århult 6 37 E22.7 Kyrketorp Tönshult 9 Holmskog 6 Lagmanskvarn Datum: 2020-08-27 6 Hammarsbo Norrböda Kantebo Granhult Klämna 992 Holm Karlshamn 3 Forshult Byrum Trånshult 2 0 Mellböda Skala (A3): 1:500 000 Triabo Basebo 7 9 Strandtorp Bohult L Stångehamn 9 Forsaryd Lillsjödal Möckhult Tjuståsa Odelsjö Sörvik Alvara Kängsebo 0 670 Släthult N Skärshult Boda
    [Show full text]
  • GIT I Kalmar
    rapport Goda Exempel GIT i Kalmar Studie av GIT hos stadsbyggnadskontoret och andra förvaltningar i Kalmar kommun Rapport utarbetad av Folke Sundberg, september 1998 Nr 1998:1 RAPPORT FRÅN UTVECKLINGSRÅDET FÖR LANDSKAPSINFORMATION ULI-rapport 1998:1 1 ULI rapport 1998:1 GIT i Kalmar Studie av GIT hos stadsbyggnadskontoret och andra förvaltningar i Kalmar kommun Rapporten är utarbetad av Folke Sundberg, september 1998 ULI-rapport 1998:1 3 ISSN 1101-8895 ISRN ULI-RS-98/1—SE Titel: GIT i Kalmar Utgivare: Utvecklingsrådet för landskapsinformation (ULI) © Utvecklingsrådet för landskapsinformation Utgiven: Oktober 1998 Upplaga: 500 exemplar Tryck: Gävle Offset AB, Gävle Rapporten kan beställas från ULIs kansli. Pris exkl. moms: 100:-/st för ULIs medlemmar, 200:-/st för övriga. Adress till kansliet: ULI, 801 82 Gävle. Tel: 026-63 30 95. Fax: 026-61 32 77. E-post: [email protected] Rapporten finns också att hämta på ULIs hemsida under adress: www.uli.se ULI-rapport 1998:1 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID FÖRORD .......................................................................................... 9 SAMMANFATTNING ...................................................................... 11 1. INLEDNING.................................................................................... 13 1.1 Definition och avgränsning ........................................................ 13 1.2 Underlag för rapporten .............................................................. 13 2. NÅGRA FAKTA OM KALMAR ....................................................... 15 2.1
    [Show full text]
  • DEL C • 16 SIDOR AV NÖJE & KULTUR Äldre Varnas För Tjuvar
    Vecka 11. Nr 60. Pris 15 kronor. 0480–591 00. Barometern.se – alltid senaste nytt 120 000 läsare varje dag ... de sista fyra månaderna 2008. 111 000 i genomsnitt under helåret 2008 för Barometern-OT. (Orvesto 2008) DEL C • 16 SIDOR AV NÖJE & KULTUR • Panelen H.E.A.T Nybrosalongen • Musik tar det Årets Kulturvecka • Litteratur • Guiden lugnt inleddes med konst Äldre varnas Höjd skatt väcker för tjuvar Kalmar. Tjuvar som utger sig för att komma från social- tjänsten härjar i Kalmar län. Den senaste månaden har ett drygt tiotal äldre personer blivit bestulna på värdeföre- ilska hos bönder mål. Polisen varnar nu för Kalmar. Regeringens klimat- och energipro- i en nyckelfråga utan att stimulera i den Även riksdagsledamot Lena Hallengren (S) tjuvarna. Sidan 3 position väcker ilska bland länets bönder. andra änden. Det blir kontraproduktivt, är kritisk. Men Anders Åkesson (C) tycker att – Här går man ut och gör en förändring säger Per Göran Sigfridsson, LRF Sydost. förslaget är heltäckande. Sidorna 4–5 NYBRO Väntan ledde till JO-anmälan Sidan 16 KALMAR Vändande buss väckte irritation Sidan 8 ÖLAND Lärarvarsel måste göras om Sidan 14 UTRIKES ”Det blev till att dricka ANDERS JOHANSSON FOTO: vatten till middagen, eftersom vi befann oss Lyckorus när Alsterbro skola tog hem Vi i femman i utkanten av staden Tuscaloosa.” Kalmar län. – Total lycka, utbrast Herman Holgert, Alsterbro skola, efter segern KARIN HENRIKSSON om besöket i Vi i femman samtidigt som han och lagkamraterna Vilma Krosse och Emily Fager- i amerikanska södern. Sidan 23 strand överöstes med gratulationer. Därmed är platsen i riksfinalen säkrad.
    [Show full text]
  • Kalmar Läns Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 1996:86 Lokala trafikföreskrifter Utkom från Länsstyrelsen har genom beslut den 6 december 1996 med stöd av 147§ trycket vägtrafikkungörelsen meddelat nedan angivna lokala trafikföreskrifter. 1996-12-13 Kod Kommun Allmän väg nr Sträcka Föreskriften Giltig- /avgränsning s innebörd hetstid 34 Torsås E22 Länsgränsen K/H-län, Huvudled Tills Brömsebro- vidare kommungränsen Torsås kommun/Kalmar kommun Anslutande vägar och utfarter med stopplikt: Ensk väg till Råsen Ensk väg till Brömsebro o Gullemåla Allmän väg 516 till Brömsebro o Gullamåla Allmän väg 516 till Bredavik Ensk väg H 444 U till Törneryd Allmän väg 512 till Bröms Ensk väg H 643 U till Skubbebo Ensk väg H 643 U till Öningaryd Ensk väg H 1546 U till Rotavik Ensk väg H 603 U till Södra Kärr och Grisbäck Ensk väg till Högaholm (f.d. riksvägen) Ensk väg till Järnsida Ensk väg H 1068 U till Järnsida Utfart fr rastpl vid Järnsida Allmän väg 518 till N. Tång Ensk väg till Skäppevik (mittemot allmän väg 518 till N. Tång) Ensk väg H 844 U till Skorrö Ensk väg H 845 U till Skäppevik Ensk väg H 799 U till Bockekulla Allmän väg 527 till Bergkvara hamn Ensk väg H 800 U till Ragnabo, norra anslutn. Ensk väg H 1158 U till Ekelunda, södra anslutn. Ensk väg H 299 U till Påbonäs Länsstyrelsens tryckeri, Kalmar ISSN 0347-156X 08FS 1996:86 sid b (7) Ensk väg H 1158 U till Ekelunda jämte grenväg, norra anslutn.. Allmän väg 539 till Halltorp Ensk väg H 300 U till Gunnarstorp Kod Kommun Allmän väg Sträcka Föreskriftens Giltig- nr /avgränsning innebörd
    [Show full text]
  • Pdf Trafiksäkerhetsanalys I Utvalda Kommuner Med STRADA Som
    Thesis 253 Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg Malin Klasson Trafik och Väg Institutionen för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Copyright © Malin Klasson LTH, Institutionen för Teknik och samhälle CODEN: LUTVDG/(TVTT-5219)/1-121/2014 ISSN 1653-1922 Tryckt i Sverige av Media-Tryck, Lunds universitet Lund 2014 Examensarbete CODEN:LUTVDG/(TVTT -5219 )/1 - 121/2014 Thesis / Lunds Tekniska Högskola, ISSN 1653 -1922 Instutionen för Teknik och samhälle, Trafik och väg, 253 Author(s): Malin Klasson Title: Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg English title: Traffic safety analysis in selected municipalities with STRADA as a tool Language Swedish Year: 2014 Keywords: Kommungrupper; kommuner; tätorter; olycksbild; STRADA; rangkorrelationstest Citatio n: Klasson Malin, Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg. Lund, Lunds universitet, LTH, Institutionen för Teknik och samhälle. Trafik och väg 2014. Thesis. 253 Referat : Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har delat in Sveriges 290 kommuner i 10 kommungrupper. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av denna kommungruppsindelning undersöka om det finns likheter gällande olycksbilden för kommuner tillhörande samma kommungrupp. Olycksstatistiken har tagits fram m.h.a. STRADA som är ett informationssystem för data gällande olyckor och skador inom hela vägtransportsystemet, och som idag bygger på uppgifter från både polis och sjukvården. Det finns en skillnad mellan kommunerna gällande tillgången till information i STRADA. I studien plockades vissa kommuner ut inom respektive kommungrupp för att jämföras gällande olyckstyper, antal skadade personer och dess skadegrad. Kraven var att kommunerna haft en kontinuerlig inrapportering till STRADA under 2008-2012. Sökningarna gjordes på tätorterna i kommunerna och där väghållaren var kommunal.
    [Show full text]
  • This Is a Digital Version of a Book Published
    http://www.diva-portal.org This is a digital version of a book published by Stads- och kommunhistoriska institutet. Citation for the original published paper (version of record): Nilsson, L. (2000) Stadens tid. Om periodgränser i lokalhistorien. Kalmar och Möre i det 20:e århundradet. Studier i stads- och kommunhistoria, 19. This digital version is provided by Stockholm University Library in agreement with the author. May be used according to current laws. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn:nbn:se:su:diva-128253 STUDIER I STADS- OCH KOMMUNHISTORIA /19 STADS- OCH KOMMUN­ HISTORISKA INSTITUTET Stadens tid 2 LARS NILSSON Stadens tid Om periodgränser i lokalhistorien Kalmar och Möre i det 20:e århundradet STADS- OCH KOMMUN - HISTORISKA INSTITUTET The main issue of this study is to discuss the question of périodisation within modern urban and local history. For a long time it has been rather common in Sweden to periodise local development with references to national history. However, during last decades several scholars have argued for a local périodisation based not on national events but on the town’s own experiences and premises. My point here is that both methods can be relevant. We can not talk about one single way for périodisation. Everything depends on the researcher’s perspective. A national périodisation is for example to be preferred by a scholar interested to find out how global or national trends effect local development. On the other hand, when writing a city biography a local périodisation may turn out as superior to a national one.
    [Show full text]
  • Sor, Tvillingbror Med Louis Backman, Född I Rejmyre. Han Blev Student I Kalmar 1901. E
    Bb Backman, Gaston, 1883–1964, profes- med glas förutom i Sverige i ett flertal eu- sor, tvillingbror med Louis Backman, född ropeiska länder samt USA. B har erhållit i Rejmyre. Han blev student i Kalmar flera utmärkelser bl.a Kalmar kommuns 1901. Efter läkarutbildning verkade han kulturstipendium och ett resestipendium som professor i anatomi i Riga 1920–1925, 1990. B har utfört ett flertal offentliga i Lund 1933–1948. B utgav vetenskapliga utsmyckningar bl.a. i Påskallaviks kyrka, arbeten i anatomi och antropologi. Länssjukhuset i Kalmar 1984 och 1989 samt Högskolan i Kalmar. SHm Backman, Louis, 1883–1965, professor, tvillingbror med Gaston Backman, född i Rejmyre. Han blev student i Kalmar 1901. Efter läkarutbildning verkade han som professor i Uppsala 1925–1948. B utgav vetenskapliga arbeten i fysiologi och far- makologi samt kulturhistoriska verk som Den religiösa dansen, 1945, och Jungfru Maria Nyckelpiga, 1947. Backman, Pierre, 1892–1969, jurist och tidningsman, född i Kalmar, bror med Monica Backström. Glas från Kosta-Boda Gaston och Louis Backman. Efter utbild- ning verkade han som chefredaktör för Badhus, se ›varmbadhus, ›kallbadhus och Sydsvenska Dagbladet 1931–1934. Från ›Simhallen. 1935 till 1952 var B bosatt i London och var bl.a. medarbetare i BBC:s europeiska Badmintonklubben Kvasten bildades sändningar under andra världskriget. Han 1961. Verksamheten ägde då rum i den var chefredaktör för Dagen 1952–1957 nybyggda Sporthallen och flyttades senare och utgav reportageböcker från London till en ny hall, Spelefanten, på Torsåsgatan. samt kulturhistoriska skildringar från Kal- Verksamhet bedrivs med stöd av instruk- mar: Minnen från gamla Kalmar, 1913, törer för ungdomar från 10 år och uppåt.
    [Show full text]
  • Kalmar Läns Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 2001:75 Lokala trafikföreskrifter Utkom från trycket Länsstyrelsen har genom beslut den 13 november 2001 med stöd av den 16 november 10 kap. 1 § andra stycket 1, 4, 5, 8, 11, 13 och 18 samt 3 § första 2001 stycket 2 a trafikförordningen (1998:1276) föreskrivit nedan angivna lokala trafikföreskrifter. Väg E22 Väg E22 i Torsås och Kalmar kommun skall vara motortrafikled mellan omedelbart norr om väg 570 söder Söderåkra och omedelbart söder om väg 570 norr Ljungbyholm. Till motortrafikleden hör följande på- och avfartsramper. I trafikplats Söderåkra: Avfartsrampen för trafik norrifrån från väg E22 – 100 m före rampens anslutning till väg 570 Avfartsrampen för trafik söderifrån från väg E22 – väg 570 Påfartsrampen för trafik norrut från väg 570 – väg E22 Påfartsrampen för trafik söderut från väg 570 – väg E22 I trafikplats Halltorp: Avfartsrampen för trafik norrifrån från väg E22 – enskilda vägen H 139u Avfartsrampen för trafik söderifrån från väg E22 – väg 531 Påfartsrampen för trafik norrut från förbindelsevägen med väg 531 – väg E22 Påfartsrampen för trafik söderut från enskilda vägen H 139u – väg E22 I trafikplats Resby: Avfartsrampen för trafik norrifrån från väg E22 – 75 m norr väg 540 Avfartsrampen för trafik söderifrån från väg E22 – väg 540 Påfartsrampen för trafik norrut från väg 540 – väg E22 Påfartsrampen för trafik söderut från 75 m norr väg 540 – väg E22 Länsstyrelsens tryckeri, Kalmar ISSN 0347-156X 08FS 2001:75 sid 2 (11) I trafikplats Kulltorp: Avfartsrampen för trafik norrifrån
    [Show full text]
  • Kafé Paradiset Låg På Lindölundsgatan 20–22 Och Startade 1928
    Kk Kafé Paradiset låg på Lindölundsgatan 20–22 och startade 1928. Kaféet, som var öppet under somrarna, hade servering i trädgården och var ett populärt utflykts- mål för Kalmarborna. Stundom bjöds besökarna även på levande musik. Verk- samheten upphörde 1958. Den mot gatan gavelvända stugan var bebodd till 1986 och revs när fastigheten köptes av Riks- byggen som där uppförde bostadsrättslä- genheter. IB Kagg, Lars, 1596–1661, fältmarskalk, född i Västergötland. Tidvis hade han som chef för fortifikationen överinseendet över bastionen S:t Erik på ›Kvarnholmen. kallbadhus. Just detta var landets befästningsarbeten, bl.a. i Kalmar Namnet antyder att det kanske varit ett en föregångare till dagens där han vid Kvarnholmens planläggning som ligger vid Bågen ut mot litet badhus endast för damer. År 1863 när Tjärhovet hade högsta ledningen för dessa arbeten. vattenståndet en gång var ca 1,8 m över K gjorde raskt karriär och blev greve, fält- medelvattennivån, tog en storm med sig marskalk, riksråd och riksmarsk. Redan badhuset ut i Kalmarsund och på morg- under sin livstid gav han namn åt Kag- onen var det helt försvunnet. Ännu ett gensgatan och i modern tid även åt ›Lars kallbadhus stod färdigt 1858 söder om nu- Kaggskolan. GM varande badbrygga på ›Kattrumpan. Det uppfördes och drevs av ett aktiebolag. En kaggnist, namn på elev i ›Lars Kaggsko- lång bro ledde ut till det rödmålade hu- lan. Jämför ›staggnist. set. Byggnaden innehöll herr-, dam- och barnbassänger med ett högt plank mel- kakelugnsfabriker, se ›Kalmar Kakelfa- lan herr- och dambassängerna. Nuvarande brik och ›Sandbäcks Kakelfabrik. kallbadhus byggdes 1914 och ligger på södra sidan av Tjärhovsbågen.
    [Show full text]