Kafé Paradiset Låg På Lindölundsgatan 20–22 Och Startade 1928

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Kafé Paradiset Låg På Lindölundsgatan 20–22 Och Startade 1928 Kk Kafé Paradiset låg på Lindölundsgatan 20–22 och startade 1928. Kaféet, som var öppet under somrarna, hade servering i trädgården och var ett populärt utflykts- mål för Kalmarborna. Stundom bjöds besökarna även på levande musik. Verk- samheten upphörde 1958. Den mot gatan gavelvända stugan var bebodd till 1986 och revs när fastigheten köptes av Riks- byggen som där uppförde bostadsrättslä- genheter. IB Kagg, Lars, 1596–1661, fältmarskalk, född i Västergötland. Tidvis hade han som chef för fortifikationen överinseendet över bastionen S:t Erik på ›Kvarnholmen. kallbadhus. Just detta var landets befästningsarbeten, bl.a. i Kalmar Namnet antyder att det kanske varit ett en föregångare till dagens där han vid Kvarnholmens planläggning som ligger vid Bågen ut mot litet badhus endast för damer. År 1863 när Tjärhovet hade högsta ledningen för dessa arbeten. vattenståndet en gång var ca 1,8 m över K gjorde raskt karriär och blev greve, fält- medelvattennivån, tog en storm med sig marskalk, riksråd och riksmarsk. Redan badhuset ut i Kalmarsund och på morg- under sin livstid gav han namn åt Kag- onen var det helt försvunnet. Ännu ett gensgatan och i modern tid även åt ›Lars kallbadhus stod färdigt 1858 söder om nu- Kaggskolan. GM varande badbrygga på ›Kattrumpan. Det uppfördes och drevs av ett aktiebolag. En kaggnist, namn på elev i ›Lars Kaggsko- lång bro ledde ut till det rödmålade hu- lan. Jämför ›staggnist. set. Byggnaden innehöll herr-, dam- och barnbassänger med ett högt plank mel- kakelugnsfabriker, se ›Kalmar Kakelfa- lan herr- och dambassängerna. Nuvarande brik och ›Sandbäcks Kakelfabrik. kallbadhus byggdes 1914 och ligger på södra sidan av Tjärhovsbågen. Det kallas Kaklis var ett namn i folkmun för ›Kal- i folkmun Kallis. Uppgifter finns att ett mar Kakelugnsfabrik. kallbadhus skall ha legat vid slottets norra sida och ett vid Barlastholmen. Några pri- Kalkkajen kallades den kaj som ligger sö- vata kallbadhus har också funnits, varav der om ›Gamla varmbadhuset på Kvarn- ett finns kvar söder om Jutnabben. SHm holmen. Förr användes denna kaj framfö- rallt av skutor som kom från Degerhamn Kalle Masse, se Karl ›Magnusson. med kalk. Idag är K en del av småbåts- hamnen längst ut på Kvarnholmen. Kallis var i folkmun ett namn på ›kallbad- huset på ›Kattrumpan och senare på Tjär- kallbadhus, det tidigast kända från 1841 hovsbågens kallbadhus. gick under namnet Nymfen och låg nedanför 221 kalmar, uttal kalma´r, är ett äldre svenskt förlust. Hemmaarena är ›Fredriksskans. namn på tioarmad bläckfisk, med namn ef- Publikrekordet är 10 259 i en derbymatch ter det franska ordet för bläckfisk, calmar, mot Kalmar FF 1983. Denna förenings i sin tur efter latinets calmarium, skrin för olika sektioner fick egna benämningar år förvaring av skrivrör och bläck. 2000. Då skapades Kalmar AIK FK för ›fotboll, Kalmar AIK BK för ›bowling och kalmár, ungerskt ord för handlare. I Ung- Kalmar AIK HK för ›handboll. ern förekommer även K som familjenamn, och stavas då med accent över det andra Kalmar Airport AB, se ›Kalmar Öland a-et. Kända ungrare är matematikprofes- Airport. sorn László Kalmár, sopransångaren Mag- da Kalmár, fotbollsspelare Jenö Kálmár, Kalmar Allmänna Bageriförening bil- lagkamrat med den legendariske Ferenc dades 1906 och är Kalmars äldsta koope- Puskás, och i Budapest kan man bo på Ho- rativa företag. Verksamheten startade i en tel Kalmár. BB förhyrd lokal på Esplanaden med en ba- gerska anställd. K flyttade verksamheten Kalmar, se ›Inledning: ›Gamla staden, 1912 till Unionsgatan 12, där man hyrde ›Kalmar stad resp. ›Kalmar kommun, från lokal av Föreningen ›Folkets Hus. Ett ba- sid. 9. geri på Fabriksgatan hyrdes också några år. En utökad verksamhet krävde större Kalmar Accordion Club, se ›Kalmar Drag- lokaler och vid Okegatan 4 uppfördes ett spelsklubb. nytt bageri som invigdes 1921. År 1938 byggdes K till med expeditions- och bu- Kalmar AIK har sitt ursprung i Idrotts- tikslokaler samt andelstvättstuga och sex föreningen Glad Ungdom från 1903, som lägenheter. Förutom till kooperationens uppgick i IF Örnen 1906 och bytte namn butiker levererades bröd till några priva- till Kalmar Idrottsklubb, KIK, 1909. IF ta mjölk- och brödbutiker samt även till Svea, bildad 1905, fick 1907 namnet IF ›Kalmar Folkets park och ›Kalmar Flygflo- Falken och slogs ihop med KIK 1918 till tilj. År 1969 uppfördes nya bagerilokaler Kalmar Allmänna Idrottsklubb, Kalmar på Tjuvbackevägen under namnet Kon- AIK. Tidvis under 1930- och 1940-talen sumbagarn, senare Coop Bageri. Verksam- hade K fotboll, bandy, ishockey och herr- heten upphörde i januari 2013 då all till- handboll på programmet. Senare tillkom verkning flyttades till Kristianstad. IB bordtennis och bridge 1949, damhand- boll 1950 och bowling 1962. Klubben har Kalmar Arbetareförening bildades 1870 utfört en unik fotbollsprestation i svensk med ändamålet att åstadkomma ett sam- elitfotboll. Från den 21 september 1986 band emellan arbetare av alla yrken, och Kalmar Allmänna Bageriförening. till den 11 maj 1989 spelade klubben 31 genom bildande sysselsättningar på lediga Okegatan 4 division I-matcher på Fredriksskans utan stunder upplysa och förädla sina medlem- mar. Dess förste ordförande var Carl ›Ge- the. K byggde upp ett större bibliotek som genom sammanslagning 1923 med John ›Roséns testamenterade boksamling lade grunden till ett blivande folkbibliotek, det som blev ›Stadsbiblioteket. K upplöstes troligen i samband med att deras bibliotek skänktes. Kalmar Arbetares Livsmedelskom- mitté, även kallad Svältkommittén, bil- dades på våren 1917 efter en ›hungerde- monstration på Stortorget i april samma år. K bildades av 15 olika fackföreningar och beräknas ha representerat 5 000 män 222 och kvinnor i Kalmar. Dess ändamål var att bevaka och hävda arbetarnas intres- sen under livsmedelsbristens dagar. Efter några år hade förhållandena blivit bättre och kommittén upplöstes på våren 1920. I stället bildades en dyrtidskommitté. Den blev ett år gammal och verkade huvudsak- ligen för billigare inköp av vissa livsmedel och beklädnadsartiklar. BB Kalmar Atletklubb bildades 1928 och är fortfarande aktiv. Från början fanns även brottning med som en sektion men 1939 bildades en egen klubb, ›Kalmar Brottar- klubb. K var från början framgångsrik i tyngdlyftning och fram till 1962 hade K erövrat 8 nordiska och 45 svenska mäster- skap, samt satt 156 svenska och 356 små- ländska rekord. Bland bildarna märks Jean Johansson, Jean-Johan, föregångare, ledare och välgörare, samt Reinhold Petersson, Kalmar–Berga järnväg Kalmars främste lyftare genom tiderna med 17 svenska mästerskap, och Sture från början 25 km/tim men den höjdes Karlsson-Klintheim, båda framgångsrika successivt. Från 1924 bedrev bolaget även tyngdlyftare. På 1970-talet togs även styr- busstrafik och under 1930- och 1940-ta- kelyftning upp på programmet. K arrang- len även viss taxi- och lastbilsverksamhet. erade EM i tyngdlyftning för juniorer år Ledningen bildade 1931 dotterbolaget 2001. ›Östra Smålands Järnvägsaktiebolag och hade då i etapper övertagit driften av samt- Kalmarbanken var förr ett vardagligt liga sex smalspårsbanor i södra och meller- namn på ›Kalmar Enskilda Bank. sta Kalmar län. Den 1 juli 1940 övertogs alla banorna och busstrafiken av SJ. Räls- Kalmar befälsutbildningsförening bil- bussar sattes i trafik 1949 och våren 1954 dades 1943 efter att landstormen genom upphörde ångloksepoken. Persontrafiken försvarsbeslut 1942 upphört som krigsorga- upphörde 1967 medan godstrafiken levde nisatorisk företeelse och förbanden blev is- vidare till 1973. Samma år påbörjades tället lokalförsvar. Landstormsrörelsen om- breddning av K till normalspår med spår- bildades 1943 till befälsutbildningsrörelse vidden 1 435 mm. Samtidigt ändrades och ›Kalmar landstormsförening bytte detta sträckningen Kalmar Västra–Kläckeberga år namn till Kalmar befälsutbildningsföre- och banan fick en mer västlig sträckning. ning och 1963 skedde nästa namnbyte till Järnvägen användes då enbart för godstra- ›Kalmar FBU-förening. fik. Beslut fattades 1993 av riksdagen att banan skulle rustas upp så att persontra- Kalmar–Berga Järnväg, KBJ, började fik åter kunde ske till Linköping. Den s.k. byggas 1896, baserat på ett förslag av Stångådalsbanan invigdes i augusti 1996. stadsingenjör C H ›Öhnell. Linjen kom att Som mest fanns följande bemannade sta- sträcka sig från Kalmar Central till Berga tioner i Kalmar kommun: Kalmar Cen- i Högsby kommun och den 77 km långa tral, Kalmar Västra, Kläckeberga, Förlösa, banan invigdes i december 1897. Det var Läckeby, Rockneby och Kåremo. Mer att en smalspårsbana med spårvidden 891 läsa: Björn Edman, Kalmar–Berga Järn- mm, en s.k. 3-fotsbana. Bolaget som ägde väg. BB K hette ›Kalmar läns östra järnvägsaktie- bolag. Som mest arbetade ca 700 personer Kalmarbiografen kom senare att heta med att bygga K. Maximal hastighet var ›Röda Kvarn. 223 Kalmarbladet var en socialdemokra - och då var gravstenens huvud avslaget. tisk tidning som utgavs av Kalmar arbetar- Stenen ligger nu på ›Gamla kyrkogården. kommun efter ett erbjudande från Oskars- År 1878 hedrade Kalmar stad de tre avrät- hamns-Tidningen. Första numret trycktes tade herrarna genom att låta tre gator på i februari 1905 och innehållet var i stort Ängö få deras namn; Gripgatan, Sparrega- sett identiskt med denna tidning. K utkom ten och Rålambsgatan, senare ändrat till tre dagar i veckan men fick läggas ned ef- Rappegatan. TH ter drygt ett år då arbetarkommunen inte kunde lämna ekonomiska garantier till Kalmarbo kallas den som är inflyttad till tryckeriet i Oskarshamn. BB Kalmar till skillnad
Recommended publications
  • Kalmar Kommun Medieplan För Folkbiblioteken I Kalmar Kommun
    Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Inköp ........................................................................................................................................... 4 Översyn av beståndet ................................................................................................................. 5 Fjärrlån ....................................................................................................................................... 6 Gåvor .......................................................................................................................................... 6 Litteraturstöden .......................................................................................................................... 6 Offentligt tryck ........................................................................................................................... 6 Tidningar och tidskrifter ............................................................................................................. 6 Litteratur för personer med särskilda behov............................................................................... 7 Litteratur på andra språk än svenska .......................................................................................... 7 Lokalsamlingen .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • Scripophily Journal 2004-05
    Why Do So Many Dealers and Collectors Consign or Sell to Smythe? Top Dollar Paid on Direct Purchases. Record Breaking Auction Prices. Competitive MAYMAY 2004 2004 Auction Commissions Rates. Friendly, Personalized Service. Impeccable References. Expert Staff of Nationally-Recognized Specialists. Thoroughly Researched & Beautifully Illustrated Catalogues. Generous Cash Advances, Flexible Terms. Stephen Goldsmith (Stocks, Bonds, U.S. Coins) Diana Herzog (Autographs) Scott Lindquist (U.S. Small Size, Nationals) Martin Gengerke (U.S. Large Size, Fractionals) Tom Tesoriero (Ancient & Foreign Coins) David Vagi (Ancient Coins) Jay Erlichman (U.S. Coins) Robert Litzenberger (Autographs) WITTE KREUGER BRUNEL 2 Rector Street, 12th Floor, New York, NY 10006-1844 TEL: 212-943-1880 TOLL FREE: 800-622-1880 FAX: 212-312-6370 E-MAIL: [email protected] INTERNET: smytheonline.com INTERNATIONAL BOND & SHARE SOCIETY • YEAR 27 • ISSUE 1 SCRIPOPHILY DEALERS’ LISTS LIBRARY COLLECTORS’ BILLBOARD Alistair Gibb, 17 Floors Place, Kirkcaldy, Fife, IBSS publishes a series of illustrated monographs Collectors’ ads on this Billboard are FREE by members on aspects of scripophily. KY2 5SF, UK WANTED - SCRIPOPHILY AUCTION Company Histories 04/1 lists around 100 used These titles are currently available: CATALOGUES AND FIXED PRICE LISTS books of company history and business biography. ... encouraging collecting since 1978 # 1 Gregor MacGregor, Cazique of Poyais P rior to 2001 (especially Gypsyfoot and Smythe). Mostly British but some Dutch and US. by Richard T Gregg, 1999 Paying up to $5 each. Please write first! Reasonable prices from £2 up. Max Hensley, P.O. Box 741, # 2 T he Emergence of the Railway in Britain Lake Forest, IL 60045, USA.
    [Show full text]
  • Kreuger Byggde Olympiastadion Sporrong Gjöt Medaljerna Kodak Tog Bilderna
    EDWARDS HÖRNA SVENSKEN BAKOM GreYHOUND Edward Blom berättar saker Svenskamerikanska entreprenören Wretman du inte visste om OS 1912. grundade USA:s berömda bussbolag. no 3 2012 MAGASINET OM NÄRINGSLIVETS HISTORIA pris 59 kr Olympiska Spelen i Stockholm 1912 Kreuger byggde olympiastadion Sporrong gjöt medaljerna Kodak tog bilderna Rekord i läsk +Gotlandsbolaget Sigfrid Edström Fråga Företagsminnen företagsminnen 2012:3 Korsord 1 Ledare | edward blom Nu blir det byte! allting gör man en gång för sista tad påbyggnad på min spretiga studi- gången, men det var först när jag um generale-examen, fick jag fortsätta knattrade in ordet ledare i det tomma att skriva. Återkommen som arkivarie dokumentet, som jag insåg att jag ald- till Centrum för Näringslivshistoria rig mer kommer att formulera en så- hade en kollega tagit över som re- dan text till Företagsminnen. Och efter- daktör. Han använde mig flitigt som som jag alltsedan barnsben har haft en skribent och snart satt jag även med i sentimental, nostalgisk läggning kan ett nygrundat redaktionsråd. jag inte låta bli att bli självbespeglande. Och så 2003 var det plötsligt jag som Det första numret av Företagsminnen var redaktören. Jag minns hur jag satt utkom 1997 – så vi fyller 15 år i år! Det på mitt tjänsterum med två känslor i var ett enkelt layoutat medlemsblad samma bröst: skräcken över hur sjut- J. H. Duncan, USA som tog brons i diskus- på åtta sidor, ton jag skulle hitta kastning, med bästa hand. OS i Stockholm helt i svartvitt, ”När jag blev redaktör skribenter och 1912 officiella brefkort. Fotograf okänd. förutom ljus- artikelidéer nog att Ansvarig utgivare: Alexander Husebye, gröna rubriker, var Företagsminnen fylla ett helt num- [email protected], där den längsta ännu en svartvit mer – särskilt som 08-634 99 14 artikeln uppgick vi på den tiden inte Chefredaktör: Edward Blom, edward.blom@ till en sida och tidskrift på 28 sidor” betalade en krona i naringslivshistoria.se, 08-634 99 29 bilderna var små arvode.
    [Show full text]
  • SIFFROR OM KALMAR Hushåll I Kalmar Kommun År 2017
    SIFFROR OM KALMAR Hushåll i Kalmar kommun år 2017 År 2017 fanns det 31 800 hushåll i Kalmar kommun. Den vanligaste storleken på ett hushåll är enpersonshushållet som utgör hela 41 procent av alla hushåll i kommunen eller knappt 13 100 hushåll. Riktigt stora hushåll fem personer eller fler är endast 1 700 eller 5,5 procent av alla hushåll. Jämfört med genomsnittet i riket har Kalmar kommun något högre andel småhushåll och något lägre andel större hushåll. Ser man till antalet personer som bor i olika hushållsstorlekar kan man notera att tvåpersonershushållet är vanligast, 29 procent av befolkningen delar ett hushåll med en annan person. Knappt 13 100 bor ensamma vilket är lite färre än de som bor i ett fyrapersonershushåll. Knappt 9 600 personer eller 14 procent bor i hushåll med fem personer eller fler. Antal hushåll och personer i hushållen efter hushållens storlek Andel hushåll efter hushållens storlek i Kalmar kommun och riket 45 20 000 40 35 15 000 30 Kalmar kommun Hushåll 25 10 000 Riket Personer 20 15 5 000 10 5 0 0 1 2 3 4 5+ 1 2 3 4 5+ Personer i hushållet Personer i hushållet Hushållstorlek över tid Hushåll efter storlek år 1975-2017, procent Hushållsstrukturen har förändrats sett över 50 1975 1980 en längre tidsperiod. Fram till 1990 utgjorde 40 1985 ensamhushållen en allt större andel av hushållen 1990 30 2011 2012 i kommunen. 1975 var 30 procent av hushållen 20 enpersonshushåll och 1990 hade den andelen 2013 10 2014 stigit till 40 procent. Efter 1990 har endast 2015 mindre förändringar skett.
    [Show full text]
  • Historical Frauds
    where historicalcome to lifefrauds ASSOCIATION OF CERTIFIED FRAUD EXAMINERS 2 names like Kenneth Lay, Bernie Ebbers and Dennis Kozlowski are synonymous with fraud, but what about Charles Ponzi, Ivar Kreuger and Clarence Hatry? The todayearly pioneers of fraud set the stage for money laundering, forgery, false accounting and investment scams. So how did the frauds of yesterday morph into the sophisticated frauds of today? Take a walk through time to find out. The ACFE Fraud Museum brings historic frauds to life, from the most famous to the most obscure. From highly recognizable documents like Enron, WorldCom, and Adelphia stock certificates, to unique finds like a check signed by legendary inside trader Ivan Boesky and the charter of the Merchants Vigilance Association founded in 1846, the ACFE Fraud Museum offers something for everyone. “I’ve always found the lives of fraudsters to be extremely fascinating,” Joseph Wells, CFE, CPA, ACFE Founder and Chairman explains. “While researching my book, ‘Frankensteins of Fraud,’ I came across some interesting characters and subsequently found accompanying memorabilia. I started collecting these pieces and — voilà! — the fraud museum was born.” where come to life 3 historical frauds Debenture Certificate for 100 Kronor issued by Aktiebolaget Kreuger & Toll of Stockholm, Sweden, March 1929 The notorious fraudster Ivar Kreuger claims the first piece in the Fraud Museum collection. Known as the “Swedish Match King,” Krueger engaged in a large number of frauds in the early 20th century including embezzlement, the use of shell companies, transferring debt to subsidiaries, and even counterfeiting $142 million worth of Italian bonds. After his schemes began to collapse, Kreuger committed suicide in 1932 leaving a note that said, “I’m too tired to continue.” Enron Corp.
    [Show full text]
  • Book Reviews
    Swedish American Genealogist Volume 30 | Number 1 Article 14 3-1-2010 Book Reviews Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation (2010) "Book Reviews," Swedish American Genealogist: Vol. 30 : No. 1 , Article 14. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol30/iss1/14 This Article is brought to you for free and open access by Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. Book Reviews Here you will find information about interesting books on the immigration experience, genealogical manuals, books on Swedish customs, and much more. We welcome contacts with SAG readers, suggestions on books to review perhaps. If you want to review a book yourself, please contact the Book Review Editor, Dennis L. Johnson, at <[email protected]> or Dennis Johnson, 174 Stauffer Road, Bucktown Crossing, Pottstown, PA 19465, so he knows what you are working on. and graduated at age 16. He then and assisted Kreuger and Toll until A great studied at the Royal Institute of Tech- the crash in 1932. nology in Stockholm, graduating Meanwhile, the Kreuger family’s financier with combined master’s degrees in match factories ran into financial mechanical and civil engineering in problems. Ivar and banker Rydbeck 1904. Soon after graduating he turned these factories into a stock The Match King, Ivar Kreuger, the trav_eled abroad and worked as an corporation to raise capital. This new Financial Genius Behind a Century engineer in the U.S., Mexico, South corporation became the base for the of Wall Street Scandals, by Frank Partnoy, 2009, Perseus Books Africa, and other countries, but spent growth of the reorganization of the Group, New York, NY: Can be most of his time in the U.S.
    [Show full text]
  • Introduction
    Introduction his issue of Business History Review is devoted to financial crisis, Tbusiness failure, and scandal. As readers of this journal know, white-collar fraud is not a new phenomenon. Public and private author- ities have confronted the problem for a long time, looking for ways to deal with it that will not stifle economic growth. Free-market economists hold that market discipline will take care of any problems that arise. Recently, economist Anna Schwartz told the Wall Street Journal, "Firms that make wrong decisions should fail.. You shouldn't rescue them. And once that's established as a principle, I think the market recognizes that it makes sense."1 While there are logi- cal, theoretical arguments supporting the free-market position, histori- cal evidence suggests a more complicated reality, one subject to bubbles and financial crises that cannot be fixed by free-market ideology alone.2 After the Great Depression, most economists came to believe that some degree of regulation was necessary, recognizing that the government must intervene when self-regulation by industries and private organi- zations does not suffice.3 At the same time, they agree that regulation has costs of its own.4 Crises, failures, white-collar fraud, and the private and public at- tempts to deal with them are not a twenty-first century invention but are as old as capitalism itself. In the 1630s, for example, tulip speculation 'Anna Schwartz, "The Weekend Interview: Bernanke Is Fighting the Last War," Wall Street Journal, 18 Oct. 2008. See also Anna Schwartz, "Real and Pseudo-Financial Crises," in Forrest Capie and Geoffrey Wood, eds., Financial Crises and the World Banking System, (London, 1986), 11-31.
    [Show full text]
  • Monetary and Financial Reform in Two Eras of Globalization
    This PDF is a selection from a published volume from the National Bureau of Economic Research Volume Title: Globalization in Historical Perspective Volume Author/Editor: Michael D. Bordo, Alan M. Taylor and Jeffrey G. Williamson, editors Volume Publisher: University of Chicago Press Volume ISBN: 0-226-06598-7 Volume URL: http://www.nber.org/books/bord03-1 Conference Date: May 3-6, 2001 Publication Date: January 2003 Title: Monetary and Financial Reform in Two Eras of Globalization Author: Barry Eichengreen, Harold James URL: http://www.nber.org/chapters/c9597 11 Monetary and Financial Reform in Two Eras of Globalization Barry Eichengreen and Harold James This paper reviews the history of successes and failures in international monetary and financial reform in two eras of globalization, the late nine- teenth century and the late twentieth century, and in the period in between. That history is rich, varied, and difficult to summarize compactly. We there- fore organize our narrative around a specific hypothesis. That hypothesis is that a consensus on the need for monetary and finan- cial reform is likely to develop when such reform is seen as essential for the defense of the global trading system. Typically the international monetary and financial system evolves in a gradual and decentralized manner in re- sponse to market forces. The shift toward greater exchange rate flexibility and capital account convertibility since 1973 is the most recent and there- fore obvious illustration of what is a more general point. Large-scale and discontinuous reform at a more centralized level—that is, reforms agreed to and implemented by groups of governments—tend to occur only when problems in the monetary and financial system are seen as placing the global trading system at risk.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Det Här Verket Har Digitaliserats Vid Göteborgs Universitetsbibliotek
    0 CM 1 2 3 4 5 Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och 6 kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör 7 man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. 8 This work has been digitised at Gothenburg University Library. 9 All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. This means that you can search and copy text from the document. Some early printed books 10 are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct. 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Belafonte, Harry ..................... 36:12, 48:34 Björnberg, Arne .................................. 19:15 Bell, Alexander Graham ................ 21:26 Björnstrand, Gunnar ...... 13:24, 49:12 Bell, June ................................................ 44:28 Björnstrand, Lillie oeh Kristina.. 31:18 Bellander, Birgitta de Vylder- .. 10:11 Blackwell, Francis William och Bellander, Kjell, Ella och Katinka 16:22 Berit, f. Eriksson-öst ................ 26:40 Bendz, Erik ................ 19:12, 20:21, 35:10 Blanck, Esther .................................. 27:37 Bendz, Ingrid, Olof och Amelie.. 35:10 Blievernich, Karin oeh Louis .... 41:15 IDUN 1957 Bénédicte, prinsessa av Danmark Blom, Esther ....................................... 28:37 1:1, 1£ 16:12 Blom, Holger ....................................... 17: 7 Bengtsson, Ewa ..................................
    [Show full text]
  • Betongteknikens Utveckling Och Betydelse För Svensk Vattenkraftsutbyggnad
    BETONGTEKNIKENS UTVECKLING OCH BETYDELSE FÖR SVENSK VATTENKRAFTSUTBYGGNAD RAPPORT 2018:481 VATTENKRAFT BETONGTEKNISKT PROGRAM VATTENKRAFT Betongteknikens utveckling och betydelse för svensk vattenkraftsutbyggnad MARTIN ROSENQVIST ISBN 978-91-7673-481-0 | © Energiforsk oktober 2018 | Omslagsfoto: Martin Rosenqvist Energiforsk AB | Telefon: 08-677 25 30 | E-post: [email protected] | www.energiforsk.se BETONGTEKNIKENS UTVECKLING OCH BETYDELSE FÖR SVENSK VATTENKRAFTSUTBYGGNAD Förord En grundlig redogörelse för betongteknikens utveckling och betydelse för den svenska vattenkraftsutbyggnaden har länge saknats. I och med fullbordandet av föreliggande skrift tillgängliggörs i samlat format ett omfattande underlag gällande vattenbyggnadsbetongens utveckling i Sverige. Hur betongen sammansattes, hur konstruktionerna utformades, samt vilka metoder som tillämpades vid betongarbetenas utförande är några av de frågeställningar som avhandlas i denna redogörelse. Vad som också framgår av redogörelsen är att många tekniska framsteg initierades av betongens bristande beständighet i vattenkraftsmiljön. För att sprida kunskap och förhindra att äldre misstag upprepades infördes det för första gången år 1924 statliga cement- och betongbestämmelser. Dessa bestämmelser, tillsammans med praktiska erfarenheter från genomförda kraftverksbyggen, utgjorde sedan basen för de egenhändigt framtagna anvisningarna för betongbyggnad, vilka parallellt gavs ut av Vattenfall och Vattenbyggnadsbyrån under mitten av 1900-talet. Föreliggande redogörelse har utarbetats av
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]