DEL C • 16 SIDOR AV NÖJE & KULTUR Äldre Varnas För Tjuvar

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

DEL C • 16 SIDOR AV NÖJE & KULTUR Äldre Varnas För Tjuvar Vecka 11. Nr 60. Pris 15 kronor. 0480–591 00. Barometern.se – alltid senaste nytt 120 000 läsare varje dag ... de sista fyra månaderna 2008. 111 000 i genomsnitt under helåret 2008 för Barometern-OT. (Orvesto 2008) DEL C • 16 SIDOR AV NÖJE & KULTUR • Panelen H.E.A.T Nybrosalongen • Musik tar det Årets Kulturvecka • Litteratur • Guiden lugnt inleddes med konst Äldre varnas Höjd skatt väcker för tjuvar Kalmar. Tjuvar som utger sig för att komma från social- tjänsten härjar i Kalmar län. Den senaste månaden har ett drygt tiotal äldre personer blivit bestulna på värdeföre- ilska hos bönder mål. Polisen varnar nu för Kalmar. Regeringens klimat- och energipro- i en nyckelfråga utan att stimulera i den Även riksdagsledamot Lena Hallengren (S) tjuvarna. Sidan 3 position väcker ilska bland länets bönder. andra änden. Det blir kontraproduktivt, är kritisk. Men Anders Åkesson (C) tycker att – Här går man ut och gör en förändring säger Per Göran Sigfridsson, LRF Sydost. förslaget är heltäckande. Sidorna 4–5 NYBRO Väntan ledde till JO-anmälan Sidan 16 KALMAR Vändande buss väckte irritation Sidan 8 ÖLAND Lärarvarsel måste göras om Sidan 14 UTRIKES ”Det blev till att dricka ANDERS JOHANSSON FOTO: vatten till middagen, eftersom vi befann oss Lyckorus när Alsterbro skola tog hem Vi i femman i utkanten av staden Tuscaloosa.” Kalmar län. – Total lycka, utbrast Herman Holgert, Alsterbro skola, efter segern KARIN HENRIKSSON om besöket i Vi i femman samtidigt som han och lagkamraterna Vilma Krosse och Emily Fager- i amerikanska södern. Sidan 23 strand överöstes med gratulationer. Därmed är platsen i riksfinalen säkrad. Sidan 12 • Opinion 2 • Kalmar 3 • Kalmar län 12 • Öland 14 • Nybro 16 • Emmaboda 18 • Torsås 19 • Mönsterås 20 • Sport 34 • Radio 45 • Nöje 2–11 • Kul- DEL A • Högsby 21 • Inrikes 22 • Utrikes 23 • Börs 24 • Predikoturer 26 • Familj 28 • Insändare 30 • Debatt 31 • Ekonomi 32 DEL B • Tv 46 • Väder 48 DEL C turfredag 12–15 Fredag 13 mars 2009 2 BAROMETERN-OT Politisk chefredaktör: Per Dahl 0480-592 11 E-post: [email protected] OPINION LEDARE Är den jämförelsen rimlig? Pappaledigheter är ■ ”Inte kan man jämföra nazismen med socialdemo- kratin. Men det allt snävare utrymmet för personlighe- ten, för det fria,generösa knappast Brysselfråga livet, liksom politiseringen, detta led de båda av.” BREVET Passusen kastar När någon undrade varför den själv väljer hur vardagen ska vara när barnen på småbarnsfamiljer som växer fram som Carl Johan Ljung- gamle svenska kommunistledaren kommer, så är alternativet att detta påverkas del i en arbetsmarknadspolitik blir lätt helt berg på tisdagen Hilding Hagberg hade paraply med från Stockholm ändå något bättre än att det annorlunda färgad än den som diskuteras in i en kolumn sig i solskenet svarade han ”Det reg- ska styras från Bryssel. från socialpolitiska eller familjepolitiska som handlar om nar i Moskva”. Ja, så går i alla fall histo- För om politisk grunder. Gunnar Unger, publicist i rien. Mycket av dagens EU-regler fungerar Varför ska styrning med- När vi diskuterar Europas gemensamma Svenska Dagbladet och en emellertid på samma sätt. På måndagen familjer i för mänskliga politik finns en grundsten som så lätt glöms ”orädd röst i ofrihetens 1970- rapporterades om förhandlingarna om reg- Valetta och problem skapar bort – att beslut ska fattas och regler skrivas tal”; orden inom citations- ler för föräldraledighet, gemensamma för politisk central- på den lägsta möjliga nivån. Kan man klara tecken påminner om nekro- hela Europa. Fårbo leva på styrning på Euro- en sak i en kommunstyrelse bör så ske, går loger som brukar signalera samma sätt? panivå rimligen inte det får väl riksdagen ta över. Det är i att den avlidne verkade ett Svenska organisationer har gått i taket av mångdubbelt allra sista fall något ska upp i EU-parlamen- bra stycke till höger om par- upprördhet, eftersom bestämmelserna fler svårigheter. tet eller – som i detta fall – till ministerrådens tihögern. säger att mamman ska ha viss tid hemma, En familj på Malta eller Cypern lever andra mellanstatliga förhandlingar. Om Ljungbergs ord om medan huvudlinjen i svensk politik är att se liv än motsvarande familj i Tvärskog eller det snäva utrymmet för per- till att också pappan finns där. Motargumen- Fårbo. Och så ska det vara. Det Europa vi Man kan, som EU-ministern Cecilia Malm- sonligheten skall gälla också tet från EU-vänner är att de gemensamma hoppas på är en mångfaldens världsdel, inte ström gjorde i Linköping i helgen, kritisera 1970-talet är de sensatio- normerna ändå är en tydlig förbättring för en enhetlighetens. alla tendenser till centralstyrning. Men är nella; jag har för mig att en familjer i andra länder, där jämställdhetsar- Är det inte också symtomatiskt att det är kritik bra, är handling långt bättre. Varför huvudinvändning från höger betet inte kommit lika långt. unionens 27 arbetsmarknadsministrar som inte driva så tydligt som möjligt att EU inte mot socialdemokratin under Det är säkert så, sedan kan man tycka vad nu ska samlas för dessa diskussioner? Hur alls ska ha gemensamma pappaledighets- 1970-talet varit att den gav man vill om det. Huvudpoängen är ändå beslut och regler ser ut påverkas ofta starkt regler? fritt spelrum för Olof Palmes att om det bästa är att den berörda familjen av de ramar de diskuteras inom. Den syn KALMAR, 2009 03 10 personlighet. Men nog om detta. Det verkligt spännande med Ljungbergs passus är den öppning den innebär för en serie studier i komparativ En engagerad har större politisk makt än tio svala statskunskap, en eftersatt forskningsriktning i Sverige. ■ ”Nej, men den skat- gen utan i vår var- Som ett litet tips för läsarna tehöjningen är bara dag. Marknaden för om vad vi kan se fram mot tillfällig. Så snart vi kla- svartjobb förblir stor, från Ljungbergs analytiska rat av krisen kommer liksom frestelsen att penna vill jag nämna föl- nivån naturligtvis att både få bidrag och få jande: sänkas.” Hur många in lite arbetspengar. 1) Inte kan man jämföra gånger har vi inte hört Vår vilja att betala nazismen med kristendo- det? I exempelvis Kal- saker själva – exem- men. Men den blinda tron på mar dras vi fortfarande pelvis kultur – sjun- att ledarens ord är lag delade med en ”tillfällig” skat- ker när vi ser hur de. tesats sedan många andra får sitt betalt 2) Inte kan man jämföra år, och till den kom nu av det offentliga. Och nazismen med konservatis- ytterligare pålagor till själva vår arbetsvilja men. Men det starka beto- kommunpolitikerna sjunker, eftersom det nandet av den egna natio- från och med i år. Erik Lakomaa, vänster, ger perspektiv på exempelvis det Markus Lund kämpar med i Nybro. blir lönsammare att nens storhet och skepsisen Forskare har givit ratio- FOTO: HENRIK BEJKE ,/ JAN STENQVISTta ut ersättning som mot allmän rösträtt hade de nella förklaringar till var- ledighet än som lön. gemensamt. för det blir så här: enkelt uttryckt var så svag när den växte fram? tiker. De har redan en intuitiv (Hur uttrycker vi oss exempel- 3)Inte kan man jämföra förmår alla särintressen som får Statsvetaren Emil Uddhammar känsla för vad de kan göra utan vis på jobbet när det visar sig att nazismen med 1930-talets våra skattepengar ropa högre har tidigare konstaterat att de att riskera maktinnehavet. sparade semesterdagar måste Bondeförbundet. Men de än alla vi som måste betala. Den borgerliga minst av allt beman- tas ut antingen i tid eller peng- var båda angelägna att hålla ende som får tio kronor engage- nade försvarsmurarna under I synnerhet i kommuner och ar?) det egna landets ”folkstam” rar sig mer än de som var och en femtio-, sextio och sjuttiota- landsting blir det först nämnda oblandad med främmande måste betala en. En ynka krona len. Snarare tävlade folkpartiet, fenomenet akut. Vanliga med- Alla dessa sätt att reagera på ”element”. kan man vara av med. högern och centern i motför- borgare kan tycka att fyrtio öre högskattesamhället är långsik- 4) Inte kan man jämföra slag som skulle kräva nästan lika per hundralapp är något man tigt destruktiva. De urholkar nazismen med monarkin. Summan av alla de försumbara mycket beskattning av med- kan både ha och mista. Föräld- gradvis vår välfärd och vänjer Men i flera av Europas kunga- bidragen resulterar i att vi har ett borgarna. I alla fall när de stora rar till barn i nedläggningsho- oss vid att leva i dubbelmoral. hus, även det svenska, fann av världens högsta skattetryck. omfördelningsreformerna ska- tade skolor, människor i kon- Därför är de politiker i kom- många medlemmar att deras Det handlar alltså inte om rätt- pades. takt med äldreomsorgen eller muner som tar striden mot vår politiska uppfattning lutade visa, utan om maktspel, där den fotbollsintresserade som vill att ekonomiska psykologi, och med åt det tyska hållet. sida som vill ha pengar rent psy- Lakomaa visar hur skattehöj- andra ska betala lagets arena blir idéargument visar varför kom- Med tanke på hur lätt kologiskt har ett starkt övertag ningar i kommuner gan ska å andra sidan våldsamt enga- munernas andel av våra till- Ljungberg fann likheter mel- över allmänheten. snabbt glöms bort efter något år. gerade om någon tycks träda gångar måste minska, så viktiga. lan nazismen och socialde- Nu stärks denna dystra bild, Och i medeltal förlorar en skat- deras intressen för när. Vi behö- De arbetar i uppförsbacke. Men mokratin torde han snabbt av en undersökning gjord av tehöjarmajoritet bara omkring ver bara öppna tidningen för att de – och inte de slappa skatte- kunna återkomma med jäm- ekonomie doktorn Erik Lako- två och en halv procent i väl- möta de reaktionerna. höjarna – står för vår långsiktiga förande kolumner om de maa, som nyligen disputerat vid jarstöd om beslutet verkligen Men om vi som ska betala välfärd.
Recommended publications
  • Kalmar Kommun Medieplan För Folkbiblioteken I Kalmar Kommun
    Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Inköp ........................................................................................................................................... 4 Översyn av beståndet ................................................................................................................. 5 Fjärrlån ....................................................................................................................................... 6 Gåvor .......................................................................................................................................... 6 Litteraturstöden .......................................................................................................................... 6 Offentligt tryck ........................................................................................................................... 6 Tidningar och tidskrifter ............................................................................................................. 6 Litteratur för personer med särskilda behov............................................................................... 7 Litteratur på andra språk än svenska .......................................................................................... 7 Lokalsamlingen .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • SIFFROR OM KALMAR Hushåll I Kalmar Kommun År 2017
    SIFFROR OM KALMAR Hushåll i Kalmar kommun år 2017 År 2017 fanns det 31 800 hushåll i Kalmar kommun. Den vanligaste storleken på ett hushåll är enpersonshushållet som utgör hela 41 procent av alla hushåll i kommunen eller knappt 13 100 hushåll. Riktigt stora hushåll fem personer eller fler är endast 1 700 eller 5,5 procent av alla hushåll. Jämfört med genomsnittet i riket har Kalmar kommun något högre andel småhushåll och något lägre andel större hushåll. Ser man till antalet personer som bor i olika hushållsstorlekar kan man notera att tvåpersonershushållet är vanligast, 29 procent av befolkningen delar ett hushåll med en annan person. Knappt 13 100 bor ensamma vilket är lite färre än de som bor i ett fyrapersonershushåll. Knappt 9 600 personer eller 14 procent bor i hushåll med fem personer eller fler. Antal hushåll och personer i hushållen efter hushållens storlek Andel hushåll efter hushållens storlek i Kalmar kommun och riket 45 20 000 40 35 15 000 30 Kalmar kommun Hushåll 25 10 000 Riket Personer 20 15 5 000 10 5 0 0 1 2 3 4 5+ 1 2 3 4 5+ Personer i hushållet Personer i hushållet Hushållstorlek över tid Hushåll efter storlek år 1975-2017, procent Hushållsstrukturen har förändrats sett över 50 1975 1980 en längre tidsperiod. Fram till 1990 utgjorde 40 1985 ensamhushållen en allt större andel av hushållen 1990 30 2011 2012 i kommunen. 1975 var 30 procent av hushållen 20 enpersonshushåll och 1990 hade den andelen 2013 10 2014 stigit till 40 procent. Efter 1990 har endast 2015 mindre förändringar skett.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Öland (Pdf, 2,3
    Hägerum Jämserum 7 Torpa 9 Hyltan 8 St Laxemar 0 Fröreda 9 2 1 Järnforsen 5 4 Ö Årena Hagelsrum Släthult 7 Kristdala 7 7 900 7 V Årena 72 730 Malghult Kvillsfors 1 Baggetorp Uthammar 8 Krokshult 717 7 47 Harghult Fårbo 690 Björnhult Ryd Slättemossa Målilla Träthult 3 44 6827 742 74 7 Skinnskälla 6 2 Skärslida Ämmenäs 6 8 Gårdveda 2 2 Figeholm Högeruda 1 Flathultgård Fallebo Bäckeby 7 136 Rosenfors Bölemåla Vrånganäs Saxtorp Stensjö by Grankullavik DRIFTOMRÅDESKARTA 7896 Hultarp 6 7 Lämmedal 740 8 7 St Aby L Bråbo 0 Kristineberg 7 6 724 71 Skrikebo Kråketorp 23 6 Fagerhult 1 Virkvarn Grankulla HögarpSlagdala 34 Östantorp Byxelkrok Torp Blackelid Mossebo Brånäs 741 Sjöstorp Björkmossa 4 718 St Bölö Bjälebo 7 9 Enerum 2 1 Applekulla 993 6 672.1 78 VirserumÄshult 72 675 7 0 9 Boda 679 Björnhult Karstorp Öland Österarp Mörlunda Glabo 9 Hjortöström 6 4 7!$ Byrum Torp 7 Lockebo 8 Misterhult 1 Karlsborg Ingebo Flinshult Hunderum 1 Ånhult EkseboÄvlingebo Eckerhult Flathult Dala Ruda Åkerö Gransmåla Äshult Hycklinge Björneström 3 Rödmossa Odensås Bösebo Tigerstad Böda sand 66 Näshult 672 Djupeträsk7 Fagerum Ånhultaberg Aggatorp Ramsebo 6 33 Oskarshamn Torsebo Ryningsnäs Korsvägen Böda 6 Bockara Århult 6 37 E22.7 Kyrketorp Tönshult 9 Holmskog 6 Lagmanskvarn Datum: 2020-08-27 6 Hammarsbo Norrböda Kantebo Granhult Klämna 992 Holm Karlshamn 3 Forshult Byrum Trånshult 2 0 Mellböda Skala (A3): 1:500 000 Triabo Basebo 7 9 Strandtorp Bohult L Stångehamn 9 Forsaryd Lillsjödal Möckhult Tjuståsa Odelsjö Sörvik Alvara Kängsebo 0 670 Släthult N Skärshult Boda
    [Show full text]
  • GIT I Kalmar
    rapport Goda Exempel GIT i Kalmar Studie av GIT hos stadsbyggnadskontoret och andra förvaltningar i Kalmar kommun Rapport utarbetad av Folke Sundberg, september 1998 Nr 1998:1 RAPPORT FRÅN UTVECKLINGSRÅDET FÖR LANDSKAPSINFORMATION ULI-rapport 1998:1 1 ULI rapport 1998:1 GIT i Kalmar Studie av GIT hos stadsbyggnadskontoret och andra förvaltningar i Kalmar kommun Rapporten är utarbetad av Folke Sundberg, september 1998 ULI-rapport 1998:1 3 ISSN 1101-8895 ISRN ULI-RS-98/1—SE Titel: GIT i Kalmar Utgivare: Utvecklingsrådet för landskapsinformation (ULI) © Utvecklingsrådet för landskapsinformation Utgiven: Oktober 1998 Upplaga: 500 exemplar Tryck: Gävle Offset AB, Gävle Rapporten kan beställas från ULIs kansli. Pris exkl. moms: 100:-/st för ULIs medlemmar, 200:-/st för övriga. Adress till kansliet: ULI, 801 82 Gävle. Tel: 026-63 30 95. Fax: 026-61 32 77. E-post: [email protected] Rapporten finns också att hämta på ULIs hemsida under adress: www.uli.se ULI-rapport 1998:1 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID FÖRORD .......................................................................................... 9 SAMMANFATTNING ...................................................................... 11 1. INLEDNING.................................................................................... 13 1.1 Definition och avgränsning ........................................................ 13 1.2 Underlag för rapporten .............................................................. 13 2. NÅGRA FAKTA OM KALMAR ....................................................... 15 2.1
    [Show full text]
  • Kalmar Läns Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 1996:86 Lokala trafikföreskrifter Utkom från Länsstyrelsen har genom beslut den 6 december 1996 med stöd av 147§ trycket vägtrafikkungörelsen meddelat nedan angivna lokala trafikföreskrifter. 1996-12-13 Kod Kommun Allmän väg nr Sträcka Föreskriften Giltig- /avgränsning s innebörd hetstid 34 Torsås E22 Länsgränsen K/H-län, Huvudled Tills Brömsebro- vidare kommungränsen Torsås kommun/Kalmar kommun Anslutande vägar och utfarter med stopplikt: Ensk väg till Råsen Ensk väg till Brömsebro o Gullemåla Allmän väg 516 till Brömsebro o Gullamåla Allmän väg 516 till Bredavik Ensk väg H 444 U till Törneryd Allmän väg 512 till Bröms Ensk väg H 643 U till Skubbebo Ensk väg H 643 U till Öningaryd Ensk väg H 1546 U till Rotavik Ensk väg H 603 U till Södra Kärr och Grisbäck Ensk väg till Högaholm (f.d. riksvägen) Ensk väg till Järnsida Ensk väg H 1068 U till Järnsida Utfart fr rastpl vid Järnsida Allmän väg 518 till N. Tång Ensk väg till Skäppevik (mittemot allmän väg 518 till N. Tång) Ensk väg H 844 U till Skorrö Ensk väg H 845 U till Skäppevik Ensk väg H 799 U till Bockekulla Allmän väg 527 till Bergkvara hamn Ensk väg H 800 U till Ragnabo, norra anslutn. Ensk väg H 1158 U till Ekelunda, södra anslutn. Ensk väg H 299 U till Påbonäs Länsstyrelsens tryckeri, Kalmar ISSN 0347-156X 08FS 1996:86 sid b (7) Ensk väg H 1158 U till Ekelunda jämte grenväg, norra anslutn.. Allmän väg 539 till Halltorp Ensk väg H 300 U till Gunnarstorp Kod Kommun Allmän väg Sträcka Föreskriftens Giltig- nr /avgränsning innebörd
    [Show full text]
  • Pdf Trafiksäkerhetsanalys I Utvalda Kommuner Med STRADA Som
    Thesis 253 Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg Malin Klasson Trafik och Väg Institutionen för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Copyright © Malin Klasson LTH, Institutionen för Teknik och samhälle CODEN: LUTVDG/(TVTT-5219)/1-121/2014 ISSN 1653-1922 Tryckt i Sverige av Media-Tryck, Lunds universitet Lund 2014 Examensarbete CODEN:LUTVDG/(TVTT -5219 )/1 - 121/2014 Thesis / Lunds Tekniska Högskola, ISSN 1653 -1922 Instutionen för Teknik och samhälle, Trafik och väg, 253 Author(s): Malin Klasson Title: Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg English title: Traffic safety analysis in selected municipalities with STRADA as a tool Language Swedish Year: 2014 Keywords: Kommungrupper; kommuner; tätorter; olycksbild; STRADA; rangkorrelationstest Citatio n: Klasson Malin, Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg. Lund, Lunds universitet, LTH, Institutionen för Teknik och samhälle. Trafik och väg 2014. Thesis. 253 Referat : Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har delat in Sveriges 290 kommuner i 10 kommungrupper. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av denna kommungruppsindelning undersöka om det finns likheter gällande olycksbilden för kommuner tillhörande samma kommungrupp. Olycksstatistiken har tagits fram m.h.a. STRADA som är ett informationssystem för data gällande olyckor och skador inom hela vägtransportsystemet, och som idag bygger på uppgifter från både polis och sjukvården. Det finns en skillnad mellan kommunerna gällande tillgången till information i STRADA. I studien plockades vissa kommuner ut inom respektive kommungrupp för att jämföras gällande olyckstyper, antal skadade personer och dess skadegrad. Kraven var att kommunerna haft en kontinuerlig inrapportering till STRADA under 2008-2012. Sökningarna gjordes på tätorterna i kommunerna och där väghållaren var kommunal.
    [Show full text]
  • This Is a Digital Version of a Book Published
    http://www.diva-portal.org This is a digital version of a book published by Stads- och kommunhistoriska institutet. Citation for the original published paper (version of record): Nilsson, L. (2000) Stadens tid. Om periodgränser i lokalhistorien. Kalmar och Möre i det 20:e århundradet. Studier i stads- och kommunhistoria, 19. This digital version is provided by Stockholm University Library in agreement with the author. May be used according to current laws. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn:nbn:se:su:diva-128253 STUDIER I STADS- OCH KOMMUNHISTORIA /19 STADS- OCH KOMMUN­ HISTORISKA INSTITUTET Stadens tid 2 LARS NILSSON Stadens tid Om periodgränser i lokalhistorien Kalmar och Möre i det 20:e århundradet STADS- OCH KOMMUN - HISTORISKA INSTITUTET The main issue of this study is to discuss the question of périodisation within modern urban and local history. For a long time it has been rather common in Sweden to periodise local development with references to national history. However, during last decades several scholars have argued for a local périodisation based not on national events but on the town’s own experiences and premises. My point here is that both methods can be relevant. We can not talk about one single way for périodisation. Everything depends on the researcher’s perspective. A national périodisation is for example to be preferred by a scholar interested to find out how global or national trends effect local development. On the other hand, when writing a city biography a local périodisation may turn out as superior to a national one.
    [Show full text]
  • Sor, Tvillingbror Med Louis Backman, Född I Rejmyre. Han Blev Student I Kalmar 1901. E
    Bb Backman, Gaston, 1883–1964, profes- med glas förutom i Sverige i ett flertal eu- sor, tvillingbror med Louis Backman, född ropeiska länder samt USA. B har erhållit i Rejmyre. Han blev student i Kalmar flera utmärkelser bl.a Kalmar kommuns 1901. Efter läkarutbildning verkade han kulturstipendium och ett resestipendium som professor i anatomi i Riga 1920–1925, 1990. B har utfört ett flertal offentliga i Lund 1933–1948. B utgav vetenskapliga utsmyckningar bl.a. i Påskallaviks kyrka, arbeten i anatomi och antropologi. Länssjukhuset i Kalmar 1984 och 1989 samt Högskolan i Kalmar. SHm Backman, Louis, 1883–1965, professor, tvillingbror med Gaston Backman, född i Rejmyre. Han blev student i Kalmar 1901. Efter läkarutbildning verkade han som professor i Uppsala 1925–1948. B utgav vetenskapliga arbeten i fysiologi och far- makologi samt kulturhistoriska verk som Den religiösa dansen, 1945, och Jungfru Maria Nyckelpiga, 1947. Backman, Pierre, 1892–1969, jurist och tidningsman, född i Kalmar, bror med Monica Backström. Glas från Kosta-Boda Gaston och Louis Backman. Efter utbild- ning verkade han som chefredaktör för Badhus, se ›varmbadhus, ›kallbadhus och Sydsvenska Dagbladet 1931–1934. Från ›Simhallen. 1935 till 1952 var B bosatt i London och var bl.a. medarbetare i BBC:s europeiska Badmintonklubben Kvasten bildades sändningar under andra världskriget. Han 1961. Verksamheten ägde då rum i den var chefredaktör för Dagen 1952–1957 nybyggda Sporthallen och flyttades senare och utgav reportageböcker från London till en ny hall, Spelefanten, på Torsåsgatan. samt kulturhistoriska skildringar från Kal- Verksamhet bedrivs med stöd av instruk- mar: Minnen från gamla Kalmar, 1913, törer för ungdomar från 10 år och uppåt.
    [Show full text]
  • Kalmar Läns Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 2001:75 Lokala trafikföreskrifter Utkom från trycket Länsstyrelsen har genom beslut den 13 november 2001 med stöd av den 16 november 10 kap. 1 § andra stycket 1, 4, 5, 8, 11, 13 och 18 samt 3 § första 2001 stycket 2 a trafikförordningen (1998:1276) föreskrivit nedan angivna lokala trafikföreskrifter. Väg E22 Väg E22 i Torsås och Kalmar kommun skall vara motortrafikled mellan omedelbart norr om väg 570 söder Söderåkra och omedelbart söder om väg 570 norr Ljungbyholm. Till motortrafikleden hör följande på- och avfartsramper. I trafikplats Söderåkra: Avfartsrampen för trafik norrifrån från väg E22 – 100 m före rampens anslutning till väg 570 Avfartsrampen för trafik söderifrån från väg E22 – väg 570 Påfartsrampen för trafik norrut från väg 570 – väg E22 Påfartsrampen för trafik söderut från väg 570 – väg E22 I trafikplats Halltorp: Avfartsrampen för trafik norrifrån från väg E22 – enskilda vägen H 139u Avfartsrampen för trafik söderifrån från väg E22 – väg 531 Påfartsrampen för trafik norrut från förbindelsevägen med väg 531 – väg E22 Påfartsrampen för trafik söderut från enskilda vägen H 139u – väg E22 I trafikplats Resby: Avfartsrampen för trafik norrifrån från väg E22 – 75 m norr väg 540 Avfartsrampen för trafik söderifrån från väg E22 – väg 540 Påfartsrampen för trafik norrut från väg 540 – väg E22 Påfartsrampen för trafik söderut från 75 m norr väg 540 – väg E22 Länsstyrelsens tryckeri, Kalmar ISSN 0347-156X 08FS 2001:75 sid 2 (11) I trafikplats Kulltorp: Avfartsrampen för trafik norrifrån
    [Show full text]
  • Kafé Paradiset Låg På Lindölundsgatan 20–22 Och Startade 1928
    Kk Kafé Paradiset låg på Lindölundsgatan 20–22 och startade 1928. Kaféet, som var öppet under somrarna, hade servering i trädgården och var ett populärt utflykts- mål för Kalmarborna. Stundom bjöds besökarna även på levande musik. Verk- samheten upphörde 1958. Den mot gatan gavelvända stugan var bebodd till 1986 och revs när fastigheten köptes av Riks- byggen som där uppförde bostadsrättslä- genheter. IB Kagg, Lars, 1596–1661, fältmarskalk, född i Västergötland. Tidvis hade han som chef för fortifikationen överinseendet över bastionen S:t Erik på ›Kvarnholmen. kallbadhus. Just detta var landets befästningsarbeten, bl.a. i Kalmar Namnet antyder att det kanske varit ett en föregångare till dagens där han vid Kvarnholmens planläggning som ligger vid Bågen ut mot litet badhus endast för damer. År 1863 när Tjärhovet hade högsta ledningen för dessa arbeten. vattenståndet en gång var ca 1,8 m över K gjorde raskt karriär och blev greve, fält- medelvattennivån, tog en storm med sig marskalk, riksråd och riksmarsk. Redan badhuset ut i Kalmarsund och på morg- under sin livstid gav han namn åt Kag- onen var det helt försvunnet. Ännu ett gensgatan och i modern tid även åt ›Lars kallbadhus stod färdigt 1858 söder om nu- Kaggskolan. GM varande badbrygga på ›Kattrumpan. Det uppfördes och drevs av ett aktiebolag. En kaggnist, namn på elev i ›Lars Kaggsko- lång bro ledde ut till det rödmålade hu- lan. Jämför ›staggnist. set. Byggnaden innehöll herr-, dam- och barnbassänger med ett högt plank mel- kakelugnsfabriker, se ›Kalmar Kakelfa- lan herr- och dambassängerna. Nuvarande brik och ›Sandbäcks Kakelfabrik. kallbadhus byggdes 1914 och ligger på södra sidan av Tjärhovsbågen.
    [Show full text]