DOCSLIB.ORG

Servicenämnden Föredragningslista

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Servicenämnden Föredragningslista 1(2) KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA Servicenämnden Tid Onsdagen den 17 april 2019 kl. 13:00 Plats Magistern Enligt uppdrag Marcus Kindahl 0480-45 00 18 Föredragningslista 1 Dagordning/justering/övriga frågor 2 Jämställdhet – jämställdhetsstrategin Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Ann-Sofie Lagercrantz och Katarina Johansson- Storm 3 Information från chefer Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Närvarande chefer 4 Information från förvaltningschefen Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Peter Arnesson 5 Svar på medborgarförslag om att kommunens pensionärer fortsatt erbjuds lunch i skolmatsalarna Beslutsärende (handlingar bifogas, 3 sid) Föredragande: Björn Hedbäck 6 Remiss: Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor för Kalmar kommun Beslutsärende (handlingar bifogas, 100 sid) Föredragande: Martina Adiels Balk och Marcus Kindahl 7 Remiss - Lokal funktionshinderstrategi Kalmar kommun Beslutsärende (handlingar bifogas, 18 sid) Föredragande: Martina Adiels Balk och Marcus Kindahl 2 (2) Servicenämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 8 Medborgarförslag om att kommunen anordnar grillplatser där det finns kol gratis för grillning Informationsärende (handlingar bifogas, 8 sid) Föredragande: Peter Arnesson och Madeleine André 9 Odlingslotter Informationsärende (handlingar bifogas, 3 sid) Föredragande: Madeleine André 10 Medborgarförslag gatsten, trappstegen till gamla vattentornet Informationsärende (handlingar bifogas, 3 sid) Föredragande: Peter Arnesson 11 Ansökan om bidrag enskilda vägar 2019 Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Marcus Kindahl 12 Budgetunderlag 2020 servicenämnden Informationsärende (handlingar bifogas, 5 sid) Föredragande: Peter Arnesson 13 SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Jenny Daunéus 14 Arrendefrågor Törnebybäcken Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Johan Wegenke 15 Ambitionsnivå vassklippning Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Johan Wegenke 16 Avrapportering kommunens råd, handlingsplaner och handlingsprogram Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Närvarande 17 Rapport från kontaktmannaskap 18 Anmälan av delegationsbeslut Informationsärende (handlingar bifogas, 6 sid) 19 Anmälningsärenden Informationsärende (handlingar bifogas, 3 sid) 20 Övriga frågor TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Eriksson 2019-03-07 SFN 2019/0046 0480-453029 Servicenämnden Svar på medborgarförslag om att kommunens pensionärer fortsatt erbjuds lunch i skolmatsa- larna Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt egna och ger förvaltningen i uppdrag att under hösten 2019 genomföra en försöksperiod genom att erbjuda kommunens pensionärer möjlighet att äta i fyra utvalda skolrestauranger. Servicenämnden ger också förvaltningen i uppdrag att återkomma till nämnden med resultatet av genomförd försöksperiod. Bakgrund Förslagsställaren har i ett medborgarförslag föreslagit att Kalmar kommun ska utreda vid vilka skolor i Kalmar kommun pensionärer kan äta lunch. Förslags- ställaren framför att det prövats i ett flertal andra kommuner i landet. Yttrande Fördelen med att öppna upp skolrestaurangerna för Kalmars pensionärer är att öka möjligheten för pensionärer att träffas för att äta tillsammans men också till att människor träffas över generationsgränserna. En utmaning är att det i dagsläget är relativt fullbelastat i Kalmars skolrestau- ranger samt att det idag saknas en tillfredsställande betalningslösning. Det är högt tryck vid både frukost, lunch och mellanmål. Mellan måltiderna ska matsalarna hinna städas och förberedas för nästa måltid, samtidigt som köks- personalen ska hinna ta sin lunchrast. Serviceförvaltningen Support Tel 0480-45 30 29 │ [email protected] SFN 2019/0046 2 (2) I skolrestaurangerna finns inga kassor vilket gör att betalningen för pension- ärernas luncher måste skötas genom fakturering. Detta är ingen hållbar lösning men kan fungera tillfälligt. Denna typ av verksamhet behöver testas och lämpligt är att under hösttermi- nen, vecka 34 till och med vecka 47, genomföra testet och utvärdera för vidare beslut i frågan. Skulle försöksperioden leda till ett beslut att pensionärer permanent får äta lunch i skolrestaurangerna behövs en annan betallösning för att komma ifrån fakturering. Förutsättningen för att skolköken ska kunna ta emot pensionärer för att äta lunch är att endast erbjuda det som serveras till lunch den dagen. Specialkoster och alternativ kan inte tillhandahållas. Kaffe på maten finns i regel inte i sko- lans värld. En undersökning har genomförts om vilka skolor som har möjlighet att ta emot pensionärerna samt vilka som inte har en närhet till Kost omsorgs verk- samheter i form av restauranger och träffpunkter. Fyra geografiskt spridda skolrestauranger har valts ut som lämpliga. Priset för en lunch blir idag 60 kronor. Även frågan om matsvinn är högst aktuell och detta måste hanteras på ett sätt så att det inte blir mer svinn. Ann-Sofie Eriksson Kostchef, Kost skola Komfi‘m . Ti ll \(‘am‘a”(Når ‘\ k » Kalmar kommun 1%“ ' Org)“ Box 611 MN 391 26 KALMAR «& Medborgarförslag om att kommunens pensionärer fortsatt erbjuds att äta sin lunch/luncher vid kommunens skolor/skolmatsalar INLEDNING; Numera kan pensionärer i Karlskrona kommun äta sin lunch på 16 utvalda skolor runt om i kommunen. Men det kommer inte att krocka med barnens måltider, enligt måltids ansvarig. Konceptet har prövats i flera kommuner runt om "l Sverige, från Skellefteå till Trelleborg, med gott resultat. Enligt undertecknads uppfattning bör Kalmar kommun anamma detta iowärda nytänkande. HEMSTÅLLAN; Att Kalmar kommun snarast via dess Barn- och Ungdomsförvaltning utreder vid vilka skolor, Kalmar kommuns pensionärer fortsatt kan äta sin lunch. Kalmar den 13 februari 2019 ) ,; I / H&M é/X Evngéfiw r Lundström, kommuninvånare TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Marcus Kindahl 2019-03-18 SFN 2019/0045 0480-450518 Servicenämnden Remiss: Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor för Kalmar kommun Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget och överlämna remissvaret till Kalmar brandkår. Bakgrund Inför varje mandatperiod beslutar kommunfullmäktige om ett nytt handlings- program enligt lag om skydd mot olyckor i Kalmar kommun. Brandkåren har tagit fram ett förslag som nu kommit på remiss till servicenämnden. Yttrande Programmet genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv vilket förvaltningen ser som mycket positivt. I programmet står att arbete för att förhindra fallolyckor ska prioriteras. Ser- viceförvaltningen arbetar dagligen med detta under höst och vinterhalvåret genom sin vinterväghållning och ser positivt på att det ska vara ett prioriterat arbete. Handlingsprogrammet föreslår att Kalmar kommun ska arbeta för att bli en vattensäker kommun vilket också berör serviceförvaltningens verksamhet. Förvaltningen är positiv också till detta och har behandlat frågan om säkerhet på badstränder under föregående mandatperiod utefter ett inkommer medbor- garförslag. Serviceförvaltningen ställer sig positiva till förslaget om nytt handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor för Kalmar kommun. Serviceförvaltningen Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Södra Långgatan 39 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax │ SFN 2019/0045 2 (2) Marcus Kindahl Martina Adiels Balk Nämndsekreterare Administrativ chef Bilaga Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor för Kalmar kommun Handläggare Datum Årendebeteckning Karl-Johan Daleén 2019—02—18 KS 2018/0525 0480-457530 Remiss gällande Handlingsprogram för före- byggande verksamhet och räddningstjänst en- ligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), Kalmar kommun F öt varje mandatpetiod ska Sveriges kommuner anta handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Bestämmelserna iLSO syftat till att ge människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillftedstållande och lik- vätdigt skydd mot olyckor i hela landet, med hänsyn till lokala förhållanden. Enligt LSO ska kommunen anta handlingsprogram både för den förebyggande verksarnheten och för räddningsq' inst. Kalmar kommun har valt att slå ihop detta fill ett gemensamt handlingsprogram. I programmet ingåt även en be— skrivning av hut den förebyggande verksarnheten är ordnad och planerad. I lagen om skydd mot olyckor framgår att innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Med hänvisning till ovanstående skickas programmet för yttrande. Svar önskas senast 2019—05—01märkt ”remissvat handlingsprogram” till epost— adress: raddnjn;_r{k};ka]1nar.se, alternativt fill: Kalmar Brandkår Box 150 391 21 Kalmar Med Vänlig hälsning r. Å MW L Karl—Johan Daleén Räddningschef Kalmar kommun KalmarBrandkår l Kalmar Kommun 5 + a Adress Box 150, 391 21 KALMAR l Besök Scheelegatan 11 ' Kalmar kom mun Tel 0480-45 00 00 vx l [email protected] 2 (2) Sändh'sta: Länsstyrelsen i Kalmar Lån Räddningstjänsten N ybro ölands räddningstjänst Räddningstjänstförbundet Emmaboda— Torsås Räddningstjänsten Mönstetås Traflkvetket Kustbevakningen Försvarsmakten Polismyndigheten Region Kalmar Lån Kustbevakningen Sjöfartsverket Kalmar kommuns bolagsstyrelser Kalmar kommuns nämnder Handlingsprogram för 2019-2022 Fastställt av kommunfullmäktige 2019-01-XX Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar Brandkår Box 150 (besöksadress Scheelegatan 11) 391 21 Kalmar Tel: 0480 – 45 75 10 E-post: [email protected] www.kalmar.se Kalmar kommun
Load more

Recommended publications
  • Kalmar Kommun Medieplan För Folkbiblioteken I Kalmar Kommun
    Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Inköp ........................................................................................................................................... 4 Översyn av beståndet ................................................................................................................. 5 Fjärrlån ....................................................................................................................................... 6 Gåvor .......................................................................................................................................... 6 Litteraturstöden .......................................................................................................................... 6 Offentligt tryck ........................................................................................................................... 6 Tidningar och tidskrifter ............................................................................................................. 6 Litteratur för personer med särskilda behov............................................................................... 7 Litteratur på andra språk än svenska .......................................................................................... 7 Lokalsamlingen .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • SIFFROR OM KALMAR Hushåll I Kalmar Kommun År 2017
    SIFFROR OM KALMAR Hushåll i Kalmar kommun år 2017 År 2017 fanns det 31 800 hushåll i Kalmar kommun. Den vanligaste storleken på ett hushåll är enpersonshushållet som utgör hela 41 procent av alla hushåll i kommunen eller knappt 13 100 hushåll. Riktigt stora hushåll fem personer eller fler är endast 1 700 eller 5,5 procent av alla hushåll. Jämfört med genomsnittet i riket har Kalmar kommun något högre andel småhushåll och något lägre andel större hushåll. Ser man till antalet personer som bor i olika hushållsstorlekar kan man notera att tvåpersonershushållet är vanligast, 29 procent av befolkningen delar ett hushåll med en annan person. Knappt 13 100 bor ensamma vilket är lite färre än de som bor i ett fyrapersonershushåll. Knappt 9 600 personer eller 14 procent bor i hushåll med fem personer eller fler. Antal hushåll och personer i hushållen efter hushållens storlek Andel hushåll efter hushållens storlek i Kalmar kommun och riket 45 20 000 40 35 15 000 30 Kalmar kommun Hushåll 25 10 000 Riket Personer 20 15 5 000 10 5 0 0 1 2 3 4 5+ 1 2 3 4 5+ Personer i hushållet Personer i hushållet Hushållstorlek över tid Hushåll efter storlek år 1975-2017, procent Hushållsstrukturen har förändrats sett över 50 1975 1980 en längre tidsperiod. Fram till 1990 utgjorde 40 1985 ensamhushållen en allt större andel av hushållen 1990 30 2011 2012 i kommunen. 1975 var 30 procent av hushållen 20 enpersonshushåll och 1990 hade den andelen 2013 10 2014 stigit till 40 procent. Efter 1990 har endast 2015 mindre förändringar skett.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Öland (Pdf, 2,3
    Hägerum Jämserum 7 Torpa 9 Hyltan 8 St Laxemar 0 Fröreda 9 2 1 Järnforsen 5 4 Ö Årena Hagelsrum Släthult 7 Kristdala 7 7 900 7 V Årena 72 730 Malghult Kvillsfors 1 Baggetorp Uthammar 8 Krokshult 717 7 47 Harghult Fårbo 690 Björnhult Ryd Slättemossa Målilla Träthult 3 44 6827 742 74 7 Skinnskälla 6 2 Skärslida Ämmenäs 6 8 Gårdveda 2 2 Figeholm Högeruda 1 Flathultgård Fallebo Bäckeby 7 136 Rosenfors Bölemåla Vrånganäs Saxtorp Stensjö by Grankullavik DRIFTOMRÅDESKARTA 7896 Hultarp 6 7 Lämmedal 740 8 7 St Aby L Bråbo 0 Kristineberg 7 6 724 71 Skrikebo Kråketorp 23 6 Fagerhult 1 Virkvarn Grankulla HögarpSlagdala 34 Östantorp Byxelkrok Torp Blackelid Mossebo Brånäs 741 Sjöstorp Björkmossa 4 718 St Bölö Bjälebo 7 9 Enerum 2 1 Applekulla 993 6 672.1 78 VirserumÄshult 72 675 7 0 9 Boda 679 Björnhult Karstorp Öland Österarp Mörlunda Glabo 9 Hjortöström 6 4 7!$ Byrum Torp 7 Lockebo 8 Misterhult 1 Karlsborg Ingebo Flinshult Hunderum 1 Ånhult EkseboÄvlingebo Eckerhult Flathult Dala Ruda Åkerö Gransmåla Äshult Hycklinge Björneström 3 Rödmossa Odensås Bösebo Tigerstad Böda sand 66 Näshult 672 Djupeträsk7 Fagerum Ånhultaberg Aggatorp Ramsebo 6 33 Oskarshamn Torsebo Ryningsnäs Korsvägen Böda 6 Bockara Århult 6 37 E22.7 Kyrketorp Tönshult 9 Holmskog 6 Lagmanskvarn Datum: 2020-08-27 6 Hammarsbo Norrböda Kantebo Granhult Klämna 992 Holm Karlshamn 3 Forshult Byrum Trånshult 2 0 Mellböda Skala (A3): 1:500 000 Triabo Basebo 7 9 Strandtorp Bohult L Stångehamn 9 Forsaryd Lillsjödal Möckhult Tjuståsa Odelsjö Sörvik Alvara Kängsebo 0 670 Släthult N Skärshult Boda
    [Show full text]
  • GIT I Kalmar
    rapport Goda Exempel GIT i Kalmar Studie av GIT hos stadsbyggnadskontoret och andra förvaltningar i Kalmar kommun Rapport utarbetad av Folke Sundberg, september 1998 Nr 1998:1 RAPPORT FRÅN UTVECKLINGSRÅDET FÖR LANDSKAPSINFORMATION ULI-rapport 1998:1 1 ULI rapport 1998:1 GIT i Kalmar Studie av GIT hos stadsbyggnadskontoret och andra förvaltningar i Kalmar kommun Rapporten är utarbetad av Folke Sundberg, september 1998 ULI-rapport 1998:1 3 ISSN 1101-8895 ISRN ULI-RS-98/1—SE Titel: GIT i Kalmar Utgivare: Utvecklingsrådet för landskapsinformation (ULI) © Utvecklingsrådet för landskapsinformation Utgiven: Oktober 1998 Upplaga: 500 exemplar Tryck: Gävle Offset AB, Gävle Rapporten kan beställas från ULIs kansli. Pris exkl. moms: 100:-/st för ULIs medlemmar, 200:-/st för övriga. Adress till kansliet: ULI, 801 82 Gävle. Tel: 026-63 30 95. Fax: 026-61 32 77. E-post: [email protected] Rapporten finns också att hämta på ULIs hemsida under adress: www.uli.se ULI-rapport 1998:1 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID FÖRORD .......................................................................................... 9 SAMMANFATTNING ...................................................................... 11 1. INLEDNING.................................................................................... 13 1.1 Definition och avgränsning ........................................................ 13 1.2 Underlag för rapporten .............................................................. 13 2. NÅGRA FAKTA OM KALMAR ....................................................... 15 2.1
    [Show full text]
  • DEL C • 16 SIDOR AV NÖJE & KULTUR Äldre Varnas För Tjuvar
    Vecka 11. Nr 60. Pris 15 kronor. 0480–591 00. Barometern.se – alltid senaste nytt 120 000 läsare varje dag ... de sista fyra månaderna 2008. 111 000 i genomsnitt under helåret 2008 för Barometern-OT. (Orvesto 2008) DEL C • 16 SIDOR AV NÖJE & KULTUR • Panelen H.E.A.T Nybrosalongen • Musik tar det Årets Kulturvecka • Litteratur • Guiden lugnt inleddes med konst Äldre varnas Höjd skatt väcker för tjuvar Kalmar. Tjuvar som utger sig för att komma från social- tjänsten härjar i Kalmar län. Den senaste månaden har ett drygt tiotal äldre personer blivit bestulna på värdeföre- ilska hos bönder mål. Polisen varnar nu för Kalmar. Regeringens klimat- och energipro- i en nyckelfråga utan att stimulera i den Även riksdagsledamot Lena Hallengren (S) tjuvarna. Sidan 3 position väcker ilska bland länets bönder. andra änden. Det blir kontraproduktivt, är kritisk. Men Anders Åkesson (C) tycker att – Här går man ut och gör en förändring säger Per Göran Sigfridsson, LRF Sydost. förslaget är heltäckande. Sidorna 4–5 NYBRO Väntan ledde till JO-anmälan Sidan 16 KALMAR Vändande buss väckte irritation Sidan 8 ÖLAND Lärarvarsel måste göras om Sidan 14 UTRIKES ”Det blev till att dricka ANDERS JOHANSSON FOTO: vatten till middagen, eftersom vi befann oss Lyckorus när Alsterbro skola tog hem Vi i femman i utkanten av staden Tuscaloosa.” Kalmar län. – Total lycka, utbrast Herman Holgert, Alsterbro skola, efter segern KARIN HENRIKSSON om besöket i Vi i femman samtidigt som han och lagkamraterna Vilma Krosse och Emily Fager- i amerikanska södern. Sidan 23 strand överöstes med gratulationer. Därmed är platsen i riksfinalen säkrad.
    [Show full text]
  • Kalmar Läns Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 1996:86 Lokala trafikföreskrifter Utkom från Länsstyrelsen har genom beslut den 6 december 1996 med stöd av 147§ trycket vägtrafikkungörelsen meddelat nedan angivna lokala trafikföreskrifter. 1996-12-13 Kod Kommun Allmän väg nr Sträcka Föreskriften Giltig- /avgränsning s innebörd hetstid 34 Torsås E22 Länsgränsen K/H-län, Huvudled Tills Brömsebro- vidare kommungränsen Torsås kommun/Kalmar kommun Anslutande vägar och utfarter med stopplikt: Ensk väg till Råsen Ensk väg till Brömsebro o Gullemåla Allmän väg 516 till Brömsebro o Gullamåla Allmän väg 516 till Bredavik Ensk väg H 444 U till Törneryd Allmän väg 512 till Bröms Ensk väg H 643 U till Skubbebo Ensk väg H 643 U till Öningaryd Ensk väg H 1546 U till Rotavik Ensk väg H 603 U till Södra Kärr och Grisbäck Ensk väg till Högaholm (f.d. riksvägen) Ensk väg till Järnsida Ensk väg H 1068 U till Järnsida Utfart fr rastpl vid Järnsida Allmän väg 518 till N. Tång Ensk väg till Skäppevik (mittemot allmän väg 518 till N. Tång) Ensk väg H 844 U till Skorrö Ensk väg H 845 U till Skäppevik Ensk väg H 799 U till Bockekulla Allmän väg 527 till Bergkvara hamn Ensk väg H 800 U till Ragnabo, norra anslutn. Ensk väg H 1158 U till Ekelunda, södra anslutn. Ensk väg H 299 U till Påbonäs Länsstyrelsens tryckeri, Kalmar ISSN 0347-156X 08FS 1996:86 sid b (7) Ensk väg H 1158 U till Ekelunda jämte grenväg, norra anslutn.. Allmän väg 539 till Halltorp Ensk väg H 300 U till Gunnarstorp Kod Kommun Allmän väg Sträcka Föreskriftens Giltig- nr /avgränsning innebörd
    [Show full text]
  • Pdf Trafiksäkerhetsanalys I Utvalda Kommuner Med STRADA Som
    Thesis 253 Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg Malin Klasson Trafik och Väg Institutionen för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Copyright © Malin Klasson LTH, Institutionen för Teknik och samhälle CODEN: LUTVDG/(TVTT-5219)/1-121/2014 ISSN 1653-1922 Tryckt i Sverige av Media-Tryck, Lunds universitet Lund 2014 Examensarbete CODEN:LUTVDG/(TVTT -5219 )/1 - 121/2014 Thesis / Lunds Tekniska Högskola, ISSN 1653 -1922 Instutionen för Teknik och samhälle, Trafik och väg, 253 Author(s): Malin Klasson Title: Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg English title: Traffic safety analysis in selected municipalities with STRADA as a tool Language Swedish Year: 2014 Keywords: Kommungrupper; kommuner; tätorter; olycksbild; STRADA; rangkorrelationstest Citatio n: Klasson Malin, Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg. Lund, Lunds universitet, LTH, Institutionen för Teknik och samhälle. Trafik och väg 2014. Thesis. 253 Referat : Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har delat in Sveriges 290 kommuner i 10 kommungrupper. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av denna kommungruppsindelning undersöka om det finns likheter gällande olycksbilden för kommuner tillhörande samma kommungrupp. Olycksstatistiken har tagits fram m.h.a. STRADA som är ett informationssystem för data gällande olyckor och skador inom hela vägtransportsystemet, och som idag bygger på uppgifter från både polis och sjukvården. Det finns en skillnad mellan kommunerna gällande tillgången till information i STRADA. I studien plockades vissa kommuner ut inom respektive kommungrupp för att jämföras gällande olyckstyper, antal skadade personer och dess skadegrad. Kraven var att kommunerna haft en kontinuerlig inrapportering till STRADA under 2008-2012. Sökningarna gjordes på tätorterna i kommunerna och där väghållaren var kommunal.
    [Show full text]
  • This Is a Digital Version of a Book Published
    http://www.diva-portal.org This is a digital version of a book published by Stads- och kommunhistoriska institutet. Citation for the original published paper (version of record): Nilsson, L. (2000) Stadens tid. Om periodgränser i lokalhistorien. Kalmar och Möre i det 20:e århundradet. Studier i stads- och kommunhistoria, 19. This digital version is provided by Stockholm University Library in agreement with the author. May be used according to current laws. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn:nbn:se:su:diva-128253 STUDIER I STADS- OCH KOMMUNHISTORIA /19 STADS- OCH KOMMUN­ HISTORISKA INSTITUTET Stadens tid 2 LARS NILSSON Stadens tid Om periodgränser i lokalhistorien Kalmar och Möre i det 20:e århundradet STADS- OCH KOMMUN - HISTORISKA INSTITUTET The main issue of this study is to discuss the question of périodisation within modern urban and local history. For a long time it has been rather common in Sweden to periodise local development with references to national history. However, during last decades several scholars have argued for a local périodisation based not on national events but on the town’s own experiences and premises. My point here is that both methods can be relevant. We can not talk about one single way for périodisation. Everything depends on the researcher’s perspective. A national périodisation is for example to be preferred by a scholar interested to find out how global or national trends effect local development. On the other hand, when writing a city biography a local périodisation may turn out as superior to a national one.
    [Show full text]
  • Sor, Tvillingbror Med Louis Backman, Född I Rejmyre. Han Blev Student I Kalmar 1901. E
    Bb Backman, Gaston, 1883–1964, profes- med glas förutom i Sverige i ett flertal eu- sor, tvillingbror med Louis Backman, född ropeiska länder samt USA. B har erhållit i Rejmyre. Han blev student i Kalmar flera utmärkelser bl.a Kalmar kommuns 1901. Efter läkarutbildning verkade han kulturstipendium och ett resestipendium som professor i anatomi i Riga 1920–1925, 1990. B har utfört ett flertal offentliga i Lund 1933–1948. B utgav vetenskapliga utsmyckningar bl.a. i Påskallaviks kyrka, arbeten i anatomi och antropologi. Länssjukhuset i Kalmar 1984 och 1989 samt Högskolan i Kalmar. SHm Backman, Louis, 1883–1965, professor, tvillingbror med Gaston Backman, född i Rejmyre. Han blev student i Kalmar 1901. Efter läkarutbildning verkade han som professor i Uppsala 1925–1948. B utgav vetenskapliga arbeten i fysiologi och far- makologi samt kulturhistoriska verk som Den religiösa dansen, 1945, och Jungfru Maria Nyckelpiga, 1947. Backman, Pierre, 1892–1969, jurist och tidningsman, född i Kalmar, bror med Monica Backström. Glas från Kosta-Boda Gaston och Louis Backman. Efter utbild- ning verkade han som chefredaktör för Badhus, se ›varmbadhus, ›kallbadhus och Sydsvenska Dagbladet 1931–1934. Från ›Simhallen. 1935 till 1952 var B bosatt i London och var bl.a. medarbetare i BBC:s europeiska Badmintonklubben Kvasten bildades sändningar under andra världskriget. Han 1961. Verksamheten ägde då rum i den var chefredaktör för Dagen 1952–1957 nybyggda Sporthallen och flyttades senare och utgav reportageböcker från London till en ny hall, Spelefanten, på Torsåsgatan. samt kulturhistoriska skildringar från Kal- Verksamhet bedrivs med stöd av instruk- mar: Minnen från gamla Kalmar, 1913, törer för ungdomar från 10 år och uppåt.
    [Show full text]
  • Kalmar Läns Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 2001:75 Lokala trafikföreskrifter Utkom från trycket Länsstyrelsen har genom beslut den 13 november 2001 med stöd av den 16 november 10 kap. 1 § andra stycket 1, 4, 5, 8, 11, 13 och 18 samt 3 § första 2001 stycket 2 a trafikförordningen (1998:1276) föreskrivit nedan angivna lokala trafikföreskrifter. Väg E22 Väg E22 i Torsås och Kalmar kommun skall vara motortrafikled mellan omedelbart norr om väg 570 söder Söderåkra och omedelbart söder om väg 570 norr Ljungbyholm. Till motortrafikleden hör följande på- och avfartsramper. I trafikplats Söderåkra: Avfartsrampen för trafik norrifrån från väg E22 – 100 m före rampens anslutning till väg 570 Avfartsrampen för trafik söderifrån från väg E22 – väg 570 Påfartsrampen för trafik norrut från väg 570 – väg E22 Påfartsrampen för trafik söderut från väg 570 – väg E22 I trafikplats Halltorp: Avfartsrampen för trafik norrifrån från väg E22 – enskilda vägen H 139u Avfartsrampen för trafik söderifrån från väg E22 – väg 531 Påfartsrampen för trafik norrut från förbindelsevägen med väg 531 – väg E22 Påfartsrampen för trafik söderut från enskilda vägen H 139u – väg E22 I trafikplats Resby: Avfartsrampen för trafik norrifrån från väg E22 – 75 m norr väg 540 Avfartsrampen för trafik söderifrån från väg E22 – väg 540 Påfartsrampen för trafik norrut från väg 540 – väg E22 Påfartsrampen för trafik söderut från 75 m norr väg 540 – väg E22 Länsstyrelsens tryckeri, Kalmar ISSN 0347-156X 08FS 2001:75 sid 2 (11) I trafikplats Kulltorp: Avfartsrampen för trafik norrifrån
    [Show full text]