DOCSLIB.ORG

Pdf Trafiksäkerhetsanalys I Utvalda Kommuner Med STRADA Som

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Pdf Trafiksäkerhetsanalys I Utvalda Kommuner Med STRADA Som Thesis 253 Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg Malin Klasson Trafik och Väg Institutionen för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Copyright © Malin Klasson LTH, Institutionen för Teknik och samhälle CODEN: LUTVDG/(TVTT-5219)/1-121/2014 ISSN 1653-1922 Tryckt i Sverige av Media-Tryck, Lunds universitet Lund 2014 Examensarbete CODEN:LUTVDG/(TVTT -5219 )/1 - 121/2014 Thesis / Lunds Tekniska Högskola, ISSN 1653 -1922 Instutionen för Teknik och samhälle, Trafik och väg, 253 Author(s): Malin Klasson Title: Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg English title: Traffic safety analysis in selected municipalities with STRADA as a tool Language Swedish Year: 2014 Keywords: Kommungrupper; kommuner; tätorter; olycksbild; STRADA; rangkorrelationstest Citatio n: Klasson Malin, Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg. Lund, Lunds universitet, LTH, Institutionen för Teknik och samhälle. Trafik och väg 2014. Thesis. 253 Referat : Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har delat in Sveriges 290 kommuner i 10 kommungrupper. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av denna kommungruppsindelning undersöka om det finns likheter gällande olycksbilden för kommuner tillhörande samma kommungrupp. Olycksstatistiken har tagits fram m.h.a. STRADA som är ett informationssystem för data gällande olyckor och skador inom hela vägtransportsystemet, och som idag bygger på uppgifter från både polis och sjukvården. Det finns en skillnad mellan kommunerna gällande tillgången till information i STRADA. I studien plockades vissa kommuner ut inom respektive kommungrupp för att jämföras gällande olyckstyper, antal skadade personer och dess skadegrad. Kraven var att kommunerna haft en kontinuerlig inrapportering till STRADA under 2008-2012. Sökningarna gjordes på tätorterna i kommunerna och där väghållaren var kommunal. Två frågeställningar sattes upp. Den första var att kontrollera om trafikolycksbilden är likartad för kommuner inom samma kommungrupp. Den andra om olycksbilden är olika mellan olika typer av kommuner oavsett kommungrupp. Sambanden framkom genom ett rangkorrelationstest, vilket ledde fram till en signifikansnivå. Resultaten visade på god rangkorrelation, gällande den första frågeställningen, vilket innebar att kommunerna tillhörande samma kommungrupp slogs samman till en “Storkommun”. Därefter jämfördes alla “Storkommuner” sinsemellan och även de resultaten visade på signifikant rangkorrelation. Slutsatsen blev således att det tycks sakna betydelse vilken kommungrupp kommunerna tillhör, trafikolycksbilden verkar se likadan ut för alla kommuner. Trafik och väg Transport and Roads Institutionen för Teknik och samhälle Department of Technology and Society Lunds Tekniska Högskola, LTH Faculty of Engineering, LTH Lunds Universitet Lund University Box 118, 221 00 LUND Box 118, SE-221 00 Lund, Sweden Innehållsförteckning Förord ...................................................................................................................................................... iii Sammanfattning ....................................................................................................................................... v Summary ................................................................................................................................................ vii 1 Inledning ............................................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 1 1.2 Trafikens utveckling ....................................................................................................................... 2 1.3 Trafiksäkerhet i tätorten ............................................................................................................... 4 1.4 Syfte ............................................................................................................................................... 7 1.5 Avgränsningar ................................................................................................................................ 8 1.6 Rapportens disposition .................................................................................................................. 8 2 Teori, metod och material .................................................................................................................... 9 2.1 STRADA .......................................................................................................................................... 9 2.1.1 Officiell statistik .................................................................................................................... 11 2.1.2 Informationsflödet i STRADA ................................................................................................ 14 2.1.3 Begrepp och definitioner ...................................................................................................... 16 2.1.4 Vad och vem styr skadegraden? ........................................................................................... 20 2.2 Metod .......................................................................................................................................... 22 2.2.1 Litteraturstudie ..................................................................................................................... 22 2.2.2 Dataprogrammet STRADA .................................................................................................... 22 2.2.3 Urvalsprocessen ................................................................................................................... 23 2.2.4 Olyckstyper ........................................................................................................................... 25 2.2.5 Analys ................................................................................................................................... 25 2.3 Genomförande ............................................................................................................................ 27 2.3.1 Urvalsprocessen ................................................................................................................... 27 2.3.2 Databearbetning ................................................................................................................... 34 2.3.2.1 Sammanslagning av olyckstyper .................................................................................... 36 2.3.2.2 Komplettering av datamaterial ..................................................................................... 37 2.3.3 Utvalda kommuner och dess olycksbild ........................................................................... 38 2.3.4 Halmstad kommun ............................................................................................................... 38 3 Resultat ............................................................................................................................................... 41 3.1 Test 1, Jämförelse av kommuner inom respektive kommungrupp............................................. 41 3.1.1 Halmstad kommun ............................................................................................................... 41 i 3.1.2 Resultat av test 1 .................................................................................................................. 45 3.2 Test 2, Sammanslagning och jämförelser för storkommuner ..................................................... 47 3.2.1 Storkommun 3 (Halmstad och Kalmar kommun) ................................................................. 47 3.2.2 Resultat av test 2 .................................................................................................................. 49 4 Diskussion och slutsatser .................................................................................................................... 50 4.1 Resultatdiskussion ....................................................................................................................... 50 4.2 Metoddiskussion ......................................................................................................................... 52 4.3 Slutsatser och rekommendationer .............................................................................................. 55 5 Referenslista ....................................................................................................................................... 57 Bilaga 1 – Akutsjukhusens registreringsstart i STRADA ......................................................................... 61 Bilaga 2 – Olyckstyper ........................................................................................................................... 63 Bilaga 3 – Kritiska värden för r xy ............................................................................................................ 65 Bilaga 4 – Kommungruppsindelning ...................................................................................................... 67 Bilaga 5 – Tätorter i de utvalda kommunerna ....................................................................................... 73 Bilaga 6 – Olycksbilden i kommunerna ................................................................................................
Load more

Recommended publications
  • Göteborgsregionens Infarter
    Designprogram Göteborgsregionens infarter GÖTEBORGSREGIONENS INFARTER Ett samarbetsprojekt mellan Vägverket och de fem kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Mölndal och Partille. FÖRORD Denna bok ersätter den tidigare upplagan av Göteborgsregionens infarter ”Designprogram”. Boken presenterar resultatet av ett gränsöverskridande sam- arbete där ett stort antal aktörer satt sig tillsammans och tagit ansvaret för att förbättra trafikantens möjligheter till positiva upplevelser i den vägmiljö som går under namnet Göteborgsregionens infarter. Bakgrunden ligger bl a i ett princip- beslut att s.k. fula och störande miljöer ska åtgärdas. Dessa miljöer har inte alltid varit prioriterade i den allmänna vägplaneringen, trots att de har en väldigt stor betydelse för totalupplevelsen för bilföraren och dennes passagerare. Kunskaper om detta har under senare år medfört att man inom vägplaneringen mer och mer månar om att visa upp vackra och för orienterbarheten viktiga och betydelsefulla delar av stadslandskapet. Det har också inneburit att man i många projekt väljer att förbättra utformningen av den vägnära miljön. Ett antal personer har varit delaktiga i detta arbete med att diskutera och planera för mer attraktiva infarter. Denna bok är tänkt att tjäna som en vägledning och inspirationskälla, tillsammans med dess fem detaljstudier: Belysning, Rondeller, Bullerskydd, Portaler och Vägutrustning. De tar fasta på en helhet och ett försök till en arkitektonisk samordning mellan Göteborgsregionens infarter. Håkan Wennerström Vägdirektör Vägverket Region Väst
    [Show full text]
  • Spelar Adressen Någon Roll?
    Spelar adressen någon roll? En studie av områdeseffekter på medborgares politiska deltagande Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet Statsvetenskapliga institutionens skriftserie, 2007:3 ISSN 0349-0831 ISBN 978-91-7264-355-0 © Katarina Eriksson Tryck: Print & Media, Umeå universitet 2003413 Spelar adressen någon roll? En studie av områdeseffekter på medborgares politiska deltagande Katarina Eriksson Abstract The aim of this study is to describe and explain (individual level) public political participation, with particular focus on the significance of the local, geographical context. Studies of political participation have traditionally focused on individual level explanations. Here, however, the question of the significance of place, is also raised i.e. does place have an effect on the probability of the individual to take political action? Such causal relationships are known as contextual (or neighbourhood) effects. These occur when contextual factors affect individual behaviour so that it varies systematically between different contexts, even after controlling for individual level predictors. Although empirical research has been lacking, there is a widespread assumption that place of residence can have both positive and negative effects on outcomes at the level of the individual. This is the case especially with regard to urban residential segregation, which is believed to cause self-generating, negative effects on the political engagement of citizens. My line of argument is that contextual effects cannot be taken for granted; rather they must be tested empirically in a systematic way, using individual level data and appropriate techniques. Political participation is operationalised in terms of: voting in local elections, contacting local officials, and participating in manifestations. The local, geographical context is operationalised in two ways; as Swedish municipalities and as city districts.
    [Show full text]
  • Trafiksäkerhetsanalys I Utvalda Kommuner Med STRADA Som Verktyg
    Thesis 253 Thesis 253 Thesis 253 Thesis 234 Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg A bicycle friendly city, a possibility or a dream? Trafiksäkerhetsanalys i utvalda MalinAnkommunerMalin analysis Klasson Klasson of the bicycle’s med statusSTRADA and possibilities som as verktyg transportation in the city of Reykjavík, Iceland ______________________________________________________________________ Sunna Ósk Kristinsdóttir TrafikMalin och Klasson Väg InstitutionenTrafik och förVäg Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Institutionen Universitet för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Trafik och Väg Institutionen för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Trafik och väg Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Thesis 253 Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg Malin Klasson Trafik och Väg Institutionen för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Copyright © Malin Klasson LTH, Institutionen för Teknik och samhälle CODEN: LUTVDG/(TVTT-5219)/1-121/2014 ISSN 1653-1922 Tryckt i Sverige av Media-Tryck, Lunds universitet Lund 2014 Examensarbete CODEN:LUTVDG/(TVTT-5219)/1- 121/2014 Thesis / Lunds Tekniska Högskola, ISSN 1653-1922 Instutionen för Teknik och samhälle, Trafik och väg, 253 Author(s): Malin Klasson Title: Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg English title: Traffic safety analysis in selected municipalities with STRADA as a tool Language Swedish Year: 2014 Keywords: Kommungrupper; kommuner; tätorter; olycksbild; STRADA; rangkorrelationstest Citation: Klasson Malin, Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg. Lund, Lunds universitet, LTH, Institutionen för Teknik och samhälle. Trafik och väg 2014. Thesis. 253 Referat: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har delat in Sveriges 290 kommuner i 10 kommungrupper.
    [Show full text]
  • Telefoner På Nordöleden: Olycks- Och Sjukdomsfall Förtur Och Tillfälliga
    Burö, Källö–Knippla, Hyppeln och Rörö, lördag, söndagar och helgdagar 15 april–15 september Burö, Källö–Knippla, Hyppeln och Rörö, lördag, söndag och helgdag 16 september–14 april Färja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 1 Färja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Tidtabellen kan frångås vid: Olycks- och sjukdomsfall Avg Burö 04:40X 05:30 06:30 07:50 08:10 09:00 09:20A 10:25 10:51A 11:20 11:38 12:00 12:20 12:25 12:55 13:25 Avg Burö 04:40X 05:30 06:30 07:50 08:10 09:00 09:20A 10:25 10:51A 12:00 12:20A 13:25 13:50A 14:55 15:20A 16:25 Ank/avg Källö-Knippla - - 06:35 08:00 - 09:10 09:26E 10:35 10:57E 11:28 - 12:10 - 12:35 - 13:35 Ank/avg Källö-Knippla - - 06:35 08:00 - 09:10 09:26E 10:35 10:57E 12:10 12:26E 13:35 13:56E 15:05 15:26E 16:35 - brådskande sjukdomsfall eller annan fara som Vid nödfall eller olyckor, ring räddningstjänsten 112. Ank/avg Hyppeln - - 06:50 - 08:20 - 09:40 - 11:10 - 11:50 - 12:30 - 13:05 - Ank/avg Hyppeln - - 06:50 - 08:20 - 09:40 - 11:10 - 12:40 - 14:10 - 15:40 - fordrar omedelbar hjälp X X Förtur och tillfälliga hinder Ank Rörö 04:55 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:30 - 12:00 - 12:45 - 13:20 - Ank Rörö 04:55 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:30 - 13:00 - 14:30 - 16:00 - - transport av farligt gods Avg Rörö 04:55X 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:35 - 12:00 - 12:45 - 13:20 - Avg Rörö 04:55X 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:35 - 13:00 - 14:30 - 16:00 - Utryckningsfordon, kollektivtrafik och taxi har - dimma, is eller annan störning.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Spatiotemporal Changes in Gothenburg Municipality´S Green
    UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Spatiotemporal changes in Gothenburg municipality´s green space, 1986 to 2019 Kristin Blinge ISSN 1400-3821 B1122 Master of Science (120 credits) thesis Göteborg 2021 Mailing address Address Telephone Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 Göteborg University S 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg SWEDEN Thesis: 30 hec Course: GEO230 Level: Master Semester/year: Spring 2020 Supervisors: Fredrik Lindberg & Heather Reese Examinator: Sofia Thorsson ABSTRACT As the world’s population is becoming increasingly more urban the infrastructure expands to accommodate the inhabitants’ needs. In a dense urban environment green space has an important function since it provides vital ecosystem services, contributes to recreational and cultural values and is essential for biodiversity. Gothenburg municipality, which harbours the second largest city in Sweden, has seen an increase from about 430 000 to 580 000 inhabitants between the years 1986 and 2019 and a future prognosis shows a population increase to 700 000 by the year 2035. The municipality is currently working on a new comprehensive plan which will dictate how the city will expand in the future. This study uses Normalized Difference Vegetation Index (NDVI) from Landsat 5 TM and Landsat 8 OLI satellite data across eight dates between 1986 and 2019 to analyze historical greenness change. Together with a qualitative content analysis of the consultation material, which is the basis for the work with the new comprehensive plan, a future outlook is constructed. NDVI is highly correlated to green biomass and increase or decrease of NDVI is translated to gain or loss of amount of greenness.
    [Show full text]
  • D G Expressbussar Och Pendeltåg
    d g Expressbussar och pendeltåg 0771-41 43 00 BUSES AND COMMUTER TRAINS vasttrafik.se ÄlvängenÄlvängen stationstationstation AlingsåsAlingsås Ullstorp stationstationstation Ullstorp Solgärde vårdcentralUlvegärde NolNol stationstationstation SolgärdeUlvegärde vårdcentralMunkegärde Munkegärde Jordliden Jordliden Kungälvs Kungälvssjukhus sjukhus NödingeNödinge KungälvMimers hus stationstationstation resecentrum Kungälv Resecentrum VästraVästra Rollsbovägen BodarneBodarne Västra Parken stationstationstation Ytterby vägskäl VästraKexbageriet Parken RollsbovägenRollsbovägen Kexbageriet YtterbyYtterby stationstationYtterbyYtterby vägskälvägskäl station FarsFars hatthatt Fars hatt Eriksdal Hjällsnäs-Hjällsnäs- vägenvägenvägen GråGråbobo NorsesundNorsesund busstationbusstationbusstation stationstationstation Eriksdal BohusBohus StoraStoraStora LundbyLundbyLundby kyrkakyrkakyrka stationstationstation VårlöksvägenVårlöksvägen PionvägenPionvägenPionvägen IngaboIngaboIngabo StannumStannumStannum FurubergsvägenFurubergsvägenFurubergsvägen station stationstation SurteSurte StannumStannum FlodaFlodaFloda stationstationstation JönsagårdenJönsagården stationstationstation MystängenMystängen MålögaMålöga RidhästvägenRidhästvägen StoraStora YtterstadYtterstad GerrebackaGerrebacka gårdgård Mysterna-Mysterna- DelabäckenDelabäcken SkimmelvägenSkimmelvägen vägenvägenvägen KvarnabäckenKvarnabäcken FyrspannvägenFyrspannvägenFyrspannvägen DockeredsvägenDockeredsvägen IngebäcksIngebäcksIngebäcks ByByBy BergumsBergums kyrkakyrka StenaredStenared OlofstorpOlofstorp
    [Show full text]
  • Kalmar Kommun Medieplan För Folkbiblioteken I Kalmar Kommun
    Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Inköp ........................................................................................................................................... 4 Översyn av beståndet ................................................................................................................. 5 Fjärrlån ....................................................................................................................................... 6 Gåvor .......................................................................................................................................... 6 Litteraturstöden .......................................................................................................................... 6 Offentligt tryck ........................................................................................................................... 6 Tidningar och tidskrifter ............................................................................................................. 6 Litteratur för personer med särskilda behov............................................................................... 7 Litteratur på andra språk än svenska .......................................................................................... 7 Lokalsamlingen .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16
    Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 ISSN 1404-0344 Graphium Norstedts Tryckeri, 2001 gggggg Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 2 Preface Svensk Kärnbränslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Älv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase – site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report “Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase,” in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners.
    [Show full text]
  • SIFFROR OM KALMAR Hushåll I Kalmar Kommun År 2017
    SIFFROR OM KALMAR Hushåll i Kalmar kommun år 2017 År 2017 fanns det 31 800 hushåll i Kalmar kommun. Den vanligaste storleken på ett hushåll är enpersonshushållet som utgör hela 41 procent av alla hushåll i kommunen eller knappt 13 100 hushåll. Riktigt stora hushåll fem personer eller fler är endast 1 700 eller 5,5 procent av alla hushåll. Jämfört med genomsnittet i riket har Kalmar kommun något högre andel småhushåll och något lägre andel större hushåll. Ser man till antalet personer som bor i olika hushållsstorlekar kan man notera att tvåpersonershushållet är vanligast, 29 procent av befolkningen delar ett hushåll med en annan person. Knappt 13 100 bor ensamma vilket är lite färre än de som bor i ett fyrapersonershushåll. Knappt 9 600 personer eller 14 procent bor i hushåll med fem personer eller fler. Antal hushåll och personer i hushållen efter hushållens storlek Andel hushåll efter hushållens storlek i Kalmar kommun och riket 45 20 000 40 35 15 000 30 Kalmar kommun Hushåll 25 10 000 Riket Personer 20 15 5 000 10 5 0 0 1 2 3 4 5+ 1 2 3 4 5+ Personer i hushållet Personer i hushållet Hushållstorlek över tid Hushåll efter storlek år 1975-2017, procent Hushållsstrukturen har förändrats sett över 50 1975 1980 en längre tidsperiod. Fram till 1990 utgjorde 40 1985 ensamhushållen en allt större andel av hushållen 1990 30 2011 2012 i kommunen. 1975 var 30 procent av hushållen 20 enpersonshushåll och 1990 hade den andelen 2013 10 2014 stigit till 40 procent. Efter 1990 har endast 2015 mindre förändringar skett.
    [Show full text]
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
    [Show full text]