Spelar adressen någon roll? En studie av områdeseffekter på medborgares politiska deltagande Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet Statsvetenskapliga institutionens skriftserie, 2007:3 ISSN 0349-0831 ISBN 978-91-7264-355-0 © Katarina Eriksson Tryck: Print & Media, Umeå universitet 2003413 Spelar adressen någon roll? En studie av områdeseffekter på medborgares politiska deltagande Katarina Eriksson Abstract The aim of this study is to describe and explain (individual level) public political participation, with particular focus on the significance of the local, geographical context. Studies of political participation have traditionally focused on individual level explanations. Here, however, the question of the significance of place, is also raised i.e. does place have an effect on the probability of the individual to take political action? Such causal relationships are known as contextual (or neighbourhood) effects. These occur when contextual factors affect individual behaviour so that it varies systematically between different contexts, even after controlling for individual level predictors. Although empirical research has been lacking, there is a widespread assumption that place of residence can have both positive and negative effects on outcomes at the level of the individual. This is the case especially with regard to urban residential segregation, which is believed to cause self-generating, negative effects on the political engagement of citizens. My line of argument is that contextual effects cannot be taken for granted; rather they must be tested empirically in a systematic way, using individual level data and appropriate techniques. Political participation is operationalised in terms of: voting in local elections, contacting local officials, and participating in manifestations. The local, geographical context is operationalised in two ways; as Swedish municipalities and as city districts. The latter is done using case studies of two Swedish cities; Umeå, a medium-sized town with moderate socioeconomic segregation, and Göteborg, a large city with extensive polarisation. Survey data is used and analysed by means of multilevel analysis, a technique developed especially for hierarchical data and contextual analysis of individual level outcomes. The results do not provide strong support for the hypothesis of contextual effects on public political participation. There are, in several cases, strong, bivariate relationships between socioeconomic composition and political participation at the aggregate level. However, this is not confirmed in analyses of individual level data. The variation between individuals residing in different places is significant in only one case; when the context is operationalised as municipalities and the dependent variable is participation in manifestations. This variation cannot, however, be explained neither by individual level SES/political engagement nor by socioeconomic composition at the municipal level. An analysis of cross- level interactions shows that employed persons residing in affluent districts of Göteborg have a higher probability to vote and to participate in contacting than employed persons living in poor neighbourhoods. Similarly, individuals with an immigrant background living in affluent districts in Göteborg are more likely to vote than those living in poor areas. These results give some support for the hypothesis of contextual effects on political participation. However, as the number of observations in this particular analysis is very small, the results are not robust and, consequently, must be interpreted with caution. In order to identify relevant individual level predictors, the SES and CV-models are applied. The results indicate that socioeconomic variables such as employment status and education are important predictors of voting. However, when it comes to contacting officials and participating in manifestations, socio-political resources such as political engagement and organisational membership are better as predictors of political participation. Keywords: political participation, contextual effects, neighbourhood effects, multilevel analysis, socioeconomic resources, political engagement, sub-national level, Sweden. Förord Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse. - Tomas Tranströmer Det är inte bara en gång under mina år på forskarutbildningen som jag gått vilse. Att skriva en avhandling är nämligen som att följa längs en övervuxen skogsstig. Ibland har jag tappat bort stigen och irrat runt ett par varv innan jag hittat den igen, några gånger har jag fastnat ute på surmyrar där jag trampat ned mig ordentligt i den sugande dyn. Men trots att det ibland varit både kuperat och snå- rigt längs stigen så har det varit fantastiskt lärorika år. Framförallt är jag tacksam mot de personer som jag mött på vägen, gamla och nya bekantskaper som hjälpt mig att orientera i terrängen, som vänt kartan rätt när jag förlorat färdriktningen och som gett mig ork och kraft att fortsätta. Ett varmt tack går först och främst till mina handledare. Anders Lidström som har varit med från dag ett och som med stort tålamod och engagemang sett till att jag hållit mig längs stigen. Svante Ersson som bistått med sina kunskaper och goda råd om både stort och smått i avhandlingsarbetet. Ni har alltid varit generösa med er tid och jag är mycket tacksam för det. Svantes bokhylla har också fungerat som en outsinlig resurs. Ett stort kollektivt tack också till alla på Statsvetenskapliga institutionen som har varit min arbetsplats de senaste åren. Tack också till dem som på olika sätt, bland annat inom ramen för Högre Seminariet, läst och kommenterat mina utkast. Jag uppskattade Torbjörn Bergmans värdefulla synpunkter i arbetets slut- skede. Tack också till Olof Johansson och Johan Hellström som läste avhand- lingsmanuset inför provdisputationen och bidrog med värdefulla kommentarer. Johan var också den som på ett seminarium uppmärksammade mig på att jag borde använda flernivåanalys vilket jag är tacksam för. Undervisningen har er- bjudit ett välkommet och givande avbrott i skrivandet. Niklas Eklund har funge- rat som mentor i det lilla lärarlaget för samhällskunskapskursen, ett samarbete som jag uppskattat. Jag är också mycket tacksam för Christina Boströms hjälp med layout och färdigställande av boken och Chris Hudsons språkgranskning av den engelska sammanfattningen. Ett stort och varmt tack till alla i doktorandgänget! Alla dessa skruvade diskussioner runt lunchbordet, dessa trevliga fester och roliga upptåg. Ni har betytt mycket under de här åren och jag är glad över att ha fått vara en del av den gemenskapen. Några personer vill jag nämna speciellt: Susanne Alldén som bjudit hårt motstånd i ringen och varit uppskattad tränings- och resekompis, Anna Maria Svensson som godhjärtat stöttat och bjudit in till middagar och fester som förgyllt den grå vardagen, Magnus Blomgren som funnits där för givande samtal om jobbet och livet, Lisa Hörnström som varit min ”partner in crime” i Umeås nattliv och som lärt mig att värdera livet lite mer. Slutligen den person som gått med mig längs stigen och som betytt så oändligt mycket för mig under de här åren – Linda Rönnberg. Utan dig hade det här inte varit möjligt. Din vänskap och ditt stöd går inte att värdera i ord. Mitt tack omfattar också en rad andra som på olika sätt möjliggjort den här avhandlingen. Jag antogs till forskarutbildningen inom ramen för det tvärveten- skapliga forskningsprojektet Urban Design vid Umeå universitet. Tack till alla i projektgruppen som välkomnade mig som nyantagen doktorand i den akade- miska miljön. Ekonomiska medel har också erhållits från Stiftelesen JC Kempes minnes stipendiefond, Universitets Wallenbergmedel samt Stiftelsen SIAMON vilket gjort det möjligt för mig att delta i internationella konferenser. Tack också till Kicki Bergman på Stadsledningskontoret i Umeå som hjälpte till med att ta fram datamaterialet som använts i kapitel sex. Stort tack till de över 7 000 respondenter som tog sig tid att besvara enkäten. Ett stort kollektivt tack också till alla i den nordiska kommunforskarfamiljen. Jag har alltsedan första gången jag bevistade den, alltid sett fram emot den Nordiska kommunforskarkonferensen som brukar äga rum mitt i mörkaste vin- tern. Särskilt tack till alla dem som läst mina texter, som kommenterat och läm- nat förslag på förbättringar. I Norkomsammanhanget vill jag särskilt uppmärk- samma Linnéa Henriksson som varit en av ”lysmaskarna”. Det finns också ett antal personer utanför jobbets fyra väggar som betytt mycket för mig. Ett varmt och innerligt tack till min Mamma och Pappa, min underbara familj och mina vänner som jag tyvärr alltför ofta har försummat till förmån för arbete, men som alltid stöttat mig. Ett särskilt tack till min Mamma som envist lovade att hon skulle läsa avhandlingen och därför fick det otack- samma uppdraget att korrekturläsa manus. Tack Benny för att du under lång tid stöttat och funnits där för mig. Tack Helena för att du varit en god vän under många år, som man alltid kan ringa till. Avslutningsvis – Göran, att lära känna någon som håller på att skriva färdigt en avhandling är förmodligen inte det lättaste. Du har gett mig kraft och energi att skriva färdigt den här boken. Slutligen ett tack till mina syskonbarn Malin, Albin, Amanda och lilla Ellen som gett mig roligare saker att tänka på under de här åren. Nu du, Albin! Nu är jag ”klar på det där sjukhuset”. För snårskogen börjar glesna och peppar, peppar men lite längre