DOCSLIB.ORG

Kulturhistoriskt Värdefull Bebyggelse Skyddad Enligt PBL En Sammanställning Av Resultatet Av Projektet Räkna Q I Västra Götalands Län

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kulturhistoriskt Värdefull Bebyggelse Skyddad Enligt PBL En Sammanställning Av Resultatet Av Projektet Räkna Q I Västra Götalands Län Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddad enligt PBL En sammanställning av resultatet av projektet Räkna Q i Västra Götalands län Rapport 2013:56 Rapport nr 2013:56 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Emma Östlund Omslagsbild: Kv Sälen 1, 2 i Mariestad. Foto Thomas Carlquist, Västergötlands museum Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Kulturmiljö enheten Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter. Innehåll Sammanfattning ........................................................................................ 6 Inledning .................................................................................................. 7 Projektets syfte. .................................................................................................. 7 Metod ................................................................................................................ 7 Källmaterial ........................................................................................................ 8 Avgränsningar ..................................................................................................... 8 Miljömål, miljömålsuppföljning och Räkna Q ............................................... 9 Västra Götalands län ................................................................................ 10 När? ................................................................................................................. 10 Hur? ................................................................................................................. 10 Var finns de skyddade byggnaderna? ................................................................. 10 Tätorter .................................................................................................................. 11 Vid vatten ............................................................................................................... 11 Riksintresseområden för kulturmiljövården, områden med kommunala bevarandeprogram och inventeringar av kulturhistoriskt intressanta miljöer. .......................................... 11 Hur många skyddas idag och i framtiden? ................................................................. 11 Byggnadsminnen............................................................................................... 12 Kommunvis sammanställning ................................................................... 13 Ale ................................................................................................................... 14 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 14 Byggnadsminnen ..................................................................................................... 14 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar14 Alingsås ............................................................................................................ 16 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 16 Byggnadsminnen ..................................................................................................... 16 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar16 Bengtsfors ........................................................................................................ 18 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 18 Byggnadsminnen ..................................................................................................... 18 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar18 Bollebygd ......................................................................................................... 20 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 20 Byggnadsminnen ..................................................................................................... 20 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala bevarandeprogram och inventeringar20 Borås ................................................................................................................ 22 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 22 Byggnadsminnen ..................................................................................................... 22 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar22 Dals-Ed ............................................................................................................. 24 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 24 - 1 - Byggnadsminnen ..................................................................................................... 24 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar24 Essunga ............................................................................................................ 26 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 26 Byggnadsminnen ..................................................................................................... 26 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar26 Falköping .......................................................................................................... 28 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 28 Byggnadsminnen ..................................................................................................... 28 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar28 Färgelanda ........................................................................................................ 30 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 30 Byggnadsminnen ..................................................................................................... 30 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar30 Grästorp ........................................................................................................... 32 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 32 Byggnadsminnen ..................................................................................................... 32 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar32 Gullspång ......................................................................................................... 34 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 34 Byggnadsminnen ..................................................................................................... 34 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar34 Göteborg .......................................................................................................... 36 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 36 Byggnadsminnen ..................................................................................................... 36 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar37 Götene ............................................................................................................. 40 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 40 Byggnadsminnen ..................................................................................................... 40 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar40 Herrljunga ........................................................................................................ 42 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 42 Byggnadsminnen ..................................................................................................... 42 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar42 Hjo ................................................................................................................... 44 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 44 Byggnadsminnen skyddade enligt Kulturminneslagen ................................................ 44 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar44 Härryda ............................................................................................................ 46 Byggnader skyddade enligt PBL ................................................................................ 46 Byggnadsminnen skyddade enligt Kulturminneslagen ................................................ 46 Riksintressen för kulturmiljövården, kommunala kulturmiljöprogram och inventeringar46 Karlsborg .......................................................................................................... 48
Load more

Recommended publications
  • Stakeholder Involvement Work Package 8
    Stakeholder Involvement Work Package 8 European Union European Regional Development Fund Kop 2 Fife Coast and Countryside Trust was responsible for the coordination of Work Package 8: “Stakeholder Involvement”. This report was prepared by Julian T. Inglis, Fulcrum Environmental Management, on behalf of the Trust. The thoughts and opinions expressed in this report are those of the author and do not necessarily reflect the views of the Trust or other partners in the SUSCOD project. The author is solely responsible for the accuracy of the information contained in the report. Please send your comments to [email protected] Table of Contents Summary 6 Section 1: Introduction to stakeholder involvement in the SUSCOD project .........................................8 Section 2: Process for developing the final report on stakeholder involvement .............................. 11 Section 3: A typology of the main categories of stakeholder involvement .......................................... 14 a. Partnerships ............................................................................................................................................................. 15 (i) Coastal Partnerships ............................................................................................................................................... 15 Coastal partnerships in Scotland ............................................................................................................... 16 Coastal Partnerships and emerging marine planning partnerships
    [Show full text]
  • The Dark Unknown History
    Ds 2014:8 The Dark Unknown History White Paper on Abuses and Rights Violations Against Roma in the 20th Century Ds 2014:8 The Dark Unknown History White Paper on Abuses and Rights Violations Against Roma in the 20th Century 2 Swedish Government Official Reports (SOU) and Ministry Publications Series (Ds) can be purchased from Fritzes' customer service. Fritzes Offentliga Publikationer are responsible for distributing copies of Swedish Government Official Reports (SOU) and Ministry publications series (Ds) for referral purposes when commissioned to do so by the Government Offices' Office for Administrative Affairs. Address for orders: Fritzes customer service 106 47 Stockholm Fax orders to: +46 (0)8-598 191 91 Order by phone: +46 (0)8-598 191 90 Email: [email protected] Internet: www.fritzes.se Svara på remiss – hur och varför. [Respond to a proposal referred for consideration – how and why.] Prime Minister's Office (SB PM 2003:2, revised 02/05/2009) – A small booklet that makes it easier for those who have to respond to a proposal referred for consideration. The booklet is free and can be downloaded or ordered from http://www.regeringen.se/ (only available in Swedish) Cover: Blomquist Annonsbyrå AB. Printed by Elanders Sverige AB Stockholm 2015 ISBN 978-91-38-24266-7 ISSN 0284-6012 3 Preface In March 2014, the then Minister for Integration Erik Ullenhag presented a White Paper entitled ‘The Dark Unknown History’. It describes an important part of Swedish history that had previously been little known. The White Paper has been very well received. Both Roma people and the majority population have shown great interest in it, as have public bodies, central government agencies and local authorities.
    [Show full text]
  • Elections Act the Elections Act (1997:157) (1997:157) 2 the Elections Act Chapter 1
    The Elections Act the elections act (1997:157) (1997:157) 2 the elections act Chapter 1. General Provisions Section 1 This Act applies to elections to the Riksdag, to elections to county council and municipal assemblies and also to elections to the European Parliament. In connection with such elections the voters vote for a party with an option for the voter to express a preference for a particular candidate. Who is entitled to vote? Section 2 A Swedish citizen who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is resident in Sweden or has once been registered as resident in Sweden is entitled to vote in elections to the Riksdag. These provisions are contained in Chapter 3, Section 2 of the Instrument of Government. Section 3 A person who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is registered as resident within the county council is entitled to vote for the county council assembly. A person who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is registered as resident within the municipality is entitled to vote for the municipal assembly. Citizens of one of the Member States of the European Union (Union citizens) together with citizens of Iceland or Norway who attain the age of 18 years no later than on the election day and who are registered as resident in Sweden are entitled to vote in elections for the county council and municipal assembly. 3 the elections act Other aliens who attain the age of 18 years no later than on the election day are entitled to vote in elections to the county council and municipal assembly if they have been registered as resident in Sweden for three consecutive years prior to the election day.
    [Show full text]
  • Reports on Business and Informatics .………………………… No.4 2008
    Reports on Business and Informatics .………………………… No.4 2008 Högskolan i Borås Institutionen för data- och affärsvetenskap 501 90 BORÅS Telefon: 033-435 40 00 Fax: 033-435 40 07 Ansvarig utgivare: Rolf Appelqvist Layout: Marie Wilhelmsson ISSN: 1403-7203 Tryck: Responstryck, Borås, 2008 Copyright tillhör författarna till de olika artiklarna. Redaktionen förbehåller sig att redigera artiklar. The Development and Quality of Financial Accounting: - Unnecessary Disruptions and Established Routines BJÖRN BRORSTRÖM PIERRE DONATELLA The Development and Quality of Financial Accounting The Development and Quality of Financial Accounting: - Unnecessary Disruptions and Established Routines BJÖRN BRORSTRÖM PIERRE DONATELLA Abstract This paper addresses financial accounting in Swedish municipalities and county councils and the quality of municipal accounting. The paper describes the ways in which municipal accounting has transformed over the last few decades towards accrual accounting and the development of the annual report to become more user-friendly. A study has been conducted of the quality of municipal annual reports with the purpose to find out whether they meet established criteria after 20 years of efforts to improve them. An operationalization of basic and crucial requirements for financial accounting has been done. In the next step the requirements have been compared with the actual content of the annual reports. The main result is that the annual reports are disclosed and provide accessible information, but is to some extent not up-to-date. Routines and institutionalized texts obstruct the reports’ newsworthiness and their informational content. The result of the study of the practice has apparent normative implications. Annual reports ought to be founded more firmly up-to-date if they should attract different kind of users.
    [Show full text]
  • Assessment of Bio- Ethanol and Biogas Initiatives for Transport in Sweden
    Assessment of bio- ethanol and biogas initiatives for transport in Sweden Background information for the EU-project PREMIA EU Contract N° TREN/04/FP6EN/S07.31083/503081 May 2005 2 Abstract This report is the result of an assignment on assessment of bio-ethanol and biogas initiatives for transport in Sweden, granted by VTT Processes, Energy and Environment, Engines and Vehicles, Finland to Atrax Energi AB, Sweden. The report of the assignment is intended to append the literature and other information used in the “PREMIA” project The work has been carried out by Björn Rehnlund, Atrax Energi AB, Sweden, with support from Martijn van Walwijk, France. The report describes the development of the production and use of biobio-ethanol and biogas (biomass based methane) as vehicle fuels in Sweden and gives an overview of today’s situation. Besides data and information about numbers of vehicles and filling stations, the report also gives an overview of: • Stakeholders • The legal framework, including standards, specifications, type approval, taxation etc. • Financial support programs. Public acceptance, side effects and the effect off the introduction of bio-ethanol and biogas as vehicle fuels on climate gases are to some extent also discussed in this report. It can be concluded that since the early 1990’s Sweden has had a perhaps slow but steadily increasing use of bio-ethanol and biogas. Today having the EC directive on promotion of bio bio-fuels and other renewable fuels in place the development and introduction of filling stations and vehicles has started to increase rapidly. From 1994 to 2004 the number of filling stations for bio-ethanol grew from 1 to 100 and during the year 2004 until today to 160 stations.
    [Show full text]
  • Opplevelser I Grenseland for Hele Familien En Tredagers Familietur Fra Tanum Til Sarpsborg
    TURER I GRENSELAND Opplevelser i grenseland for hele familien En tredagers familietur fra Tanum til Sarpsborg Adventures and thrills for the whole family along the border Three-day family trip from Tanum to Sarpsborg En tredagers familietur Når dere nærmere dere grensen, kan dere Dag 3: velge den gamle Svinesundbroen. Her kan Moro med mening på fra Tanum til Sarpsborg dere kjøre eller gå over Europas vakreste INSPIRIA science center grenseovergang og oppleve å være i to land Etter en god natts søvn, en herlig hotell- Vil dere ta en kortreist ferie, der hele familien kan kose seg og oppleve mye samtidig – et bein i Norge og et i Sverige. frokost og kanskje et lite morgenbad i gøy? Her finner dere tips til en tredagers tur eller en helgetur, med masse Fra riksgrensen er dere kun få minutter bassengene – kan dere rusle de få meterne over til INSPIRIA science center, som ligger spennende aktiviteter for store og små. unna en av Skandinavias største klatrepar- ker: Klatring på Grensen. Her er det 16 kule rett ved siden av hotellet. klatreløyper i trærne og mange zip-lines. På dette vitensenteret finner dere over 70 Dag 1: Parken passer for alle fra 2,5 år og oppover. interaktive og spennende installasjoner. Og Helleristninger, bueskyting og minigolf alternativ er tradisjonsrike Restaurant Her velger dere selv om dere vil ta med mat i planetariet kan dere bli med på en reise Vi starter turen på Vitlycke museum i Tanum. Telegrafen, som serverer lokalprodusert mat eller kjøpe i kiosken. til stjerner, planeter og andre galakser i Her får dere se imponerende helleristninger, i toppklasse.
    [Show full text]
  • Lukas Maurits Arons Date of Birth: 10 April 1968 Place of Birth: Renkum (The Netherlands) Address: Steneröd 12, 457 61 Hällevadsholm, Sweden
    Curriculum Vitæ Name: Lukas Maurits Arons Date of birth: 10 April 1968 Place of birth: Renkum (The Netherlands) Address: Steneröd 12, 457 61 Hällevadsholm, Sweden. Studio addresses: (Sweden) : ”StoneZone” Hällevadsholm 16, 45761 Hällevadsholm, Sweden. (Luxembourg) : ”Sixthfloor”, Neimillen, L - 8383 Koerich, Luxembourg. Tel.: +46-(0)70-66 71 506 E-mail: [email protected] Internet: www.lukasarons.eu + www.sixthfloor.lu + www.stonezone.se Education: 1989 - 1991 Willem de Kooning Academy of Fine Arts, Rotterdam (NL). Sculpture Department. 1992 - 1994 Academy of Art and Design, ‘s-Hertogenbosch. (NL) Department of Monumental Sculpture. Teaching : 2016 - 2017 Part time teacher ”stonehandcraft” att Grebbestads folkhögskola, Grebbestad, (S). 2014 + 2015 Workshop cyclus ”Lillebyskolan” Göteborg, (S) 2013 Div. Workshops för school children (S). 2012/13/14 Kulturkräm 2013, workshop ”Koll på Sten”, Göteborg. (S) 2009 + 2010 Bergen School of Architecture (BAS), Guest teacher, stonehandcraft. 2004 Konst Högskolan Valand, University of Gothenburg. Guest teacher,.(S) 1999 C.E.P.A. Cercle Européen pour la Propagation des Arts. Luxemburg. Commissions / Collections : 2018 Commission for Munkedal Municipality, sculpture for Hedekas, (SE) 2016 - 2017 Outline for Commission Sculpture for Wasserbillig (LU) & Oberbillig (DE) ARONS-FLICK co production. 2016 Commission ”Eken” Hällevadsholm school, Munkedal Municipality, (SE) 2016 Commission ”Commemorative Monument WW II - Liberty Tree” ARONS-FLICK co production, Municipality of Bettemburg (LU) 2013 Commission ARONS-FLICK- Co production - for Sankt Laurentius Church, Diekirch (LU). 2010 Commission for Västra Eriksberg, Fyra Vindarnas Plats, Gothenburg Municipality, (SE) 2009 Commission for Munkedal Municipality, Thomas Thorild Plats, (SE) 2008 Commission for Steinfort Municipality, ARONS-ISTAD co production. (LU) 2007 Collection National Bank of Luxembourg. (BCL) ” Muse 2007 ” (LU) 2006 Sepulchral monument for Joop de Laat, Bokhoven.
    [Show full text]
  • Landscape As an Arena
    Landscape As An Arena Integrated Landscape Character Assessment – Method Description The Swedish Transport Administration Address: SE-781 89 Borlänge, Sweden E-mail: [email protected] Telephone number: +46 771 921 921 Title: Landscape As An Arena – Integrated Landscape Character Assessment – Method Description Authors: Tobias Noborn, Radar arkitektur & planering AB (editor and graphic design) Bengt Schibbye, Schibbye landskap AB Emily Wade, Landskapslaget AB Mia Björckebaum, KMV forum AB Emy Lanemo, KMV forum AB John Askling, Calluna AB Oskar Kindvall, Calluna AB The team of consultants is working under the name of ”Befaringsbyrån” Date of publication: June 2018 Version: 1.0 Contact: Ulrika Lundin and Johan Bergkvist Publication number: 2018:158 ISBN: 978-91-7725-325-9 Printed by: Ineko AB Cover photo: Pekka Kärppä FOREWORD The Swedish Transport Administration has the at developing knowledge and methods in the area. port Administration based on earlier characterisation overall responsibility for creating a transport system The material presented here is the fruit of a research methods, but it differs from these in some respects. that is sustainable over the long term, and efficient. project extending over several years, ‘Including What the method adds are the regional scale, a cross- The transport system has a considerable impact on landscapes in long-term spatial planning’, as well as sector working method, access to decision guidance the landscape as a result of the building and manage- of several related development projects and practi- at an early stage, and the view that the landscape is an ment of roads and railways. For the Swedish Trans- cal trials in applying and evaluating the ‘integrated arena for planning and thus the very prerequisite for port Administration, therefore, a holistic approach landscape character assessment’ tool.
    [Show full text]
  • Spelar Adressen Någon Roll?
    Spelar adressen någon roll? En studie av områdeseffekter på medborgares politiska deltagande Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet Statsvetenskapliga institutionens skriftserie, 2007:3 ISSN 0349-0831 ISBN 978-91-7264-355-0 © Katarina Eriksson Tryck: Print & Media, Umeå universitet 2003413 Spelar adressen någon roll? En studie av områdeseffekter på medborgares politiska deltagande Katarina Eriksson Abstract The aim of this study is to describe and explain (individual level) public political participation, with particular focus on the significance of the local, geographical context. Studies of political participation have traditionally focused on individual level explanations. Here, however, the question of the significance of place, is also raised i.e. does place have an effect on the probability of the individual to take political action? Such causal relationships are known as contextual (or neighbourhood) effects. These occur when contextual factors affect individual behaviour so that it varies systematically between different contexts, even after controlling for individual level predictors. Although empirical research has been lacking, there is a widespread assumption that place of residence can have both positive and negative effects on outcomes at the level of the individual. This is the case especially with regard to urban residential segregation, which is believed to cause self-generating, negative effects on the political engagement of citizens. My line of argument is that contextual effects cannot be taken for granted; rather they must be tested empirically in a systematic way, using individual level data and appropriate techniques. Political participation is operationalised in terms of: voting in local elections, contacting local officials, and participating in manifestations. The local, geographical context is operationalised in two ways; as Swedish municipalities and as city districts.
    [Show full text]
  • Inventering Av Ädellövskog I Uddevalla Kommun
    INVENTERING AV ÄDELLÖVSKOG I UDDEVALLA KOMMUN Naturinventeringar i O-län (1988:4) ISSN 0280-2538 Produktion: Länsstyrelsen, naturvårdsenheten Text: Katrina Envall Annika Smålander Tryck: Länsstyrelsens offset 1988 FÖRORD Föreliggande utredning över ädellövskogarna i Göteborgs kommun utgör den fjärde sammanställningen i en planerad utgivning för Göteborgs och Bohus län. De ädla lövskogarna utgör i södra och mellersta Bohusläns kusttrakter ett naturligt växtgeografiskt inslag i landskapsbilden Lövskogarna utgör genom sin biologiska mångfald en av de rikaste och mest skyddsvärda biotoperna i länet. Sedan 1984 gäller en särskild ädellövskogslag (SFS 1984:119) vars syfte är att för framtiden bevara landets ädellövskogar. Detta skall ske genom ett aktivt, produktionsinriktat lövskogsbruk. Detta innebär bl.a. att befintlig ädellövskog endast får föryngras med ädla lövträd om inte särskilda skäl talar emot detta. Rådgivning och tillsyn sker genom skogsvårdsstyrelsens ordinarie skogliga verksamhet. Frågor rörande överföring av ädellövskog till annat trädslag prövas av länsstyrelsen. Följande inventering och utvärdering är tänkt att tjäna som underlag dels vid myndigheternas prövning och rådgivning enligt gällande skogslagstiftning dels samband med den naturvårdsplanering som bedrivs i statlig och kommunal regi. Vid de bedömningar som gjorts i utredningen har hänsyn tagits huvudsakligen till områdenas veten- skapliga värden. Skogsbeståndens värde för landskapsbild och friluftsliv har i viss mån medtagits vid bedömningen. Lövskogsmiljöer har ofta ett nära samband med det äldre kulturlandskapet vilket har beaktats till en mycket liten del i det slutliga urvalet. I några fall har lövskogar vilka ej uppfyller lagens definition på ädellövskogar medtagits. Det gäller skogar av stort ekologiskt värde vilka påträffats under inventeringsarbetet. Det är önskvärt att i en nära framtid en mer heltäckande bild av denna starkt hotade skogstyp kan tas fram.
    [Show full text]
  • Telefoner På Nordöleden: Olycks- Och Sjukdomsfall Förtur Och Tillfälliga
    Burö, Källö–Knippla, Hyppeln och Rörö, lördag, söndagar och helgdagar 15 april–15 september Burö, Källö–Knippla, Hyppeln och Rörö, lördag, söndag och helgdag 16 september–14 april Färja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 1 Färja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Tidtabellen kan frångås vid: Olycks- och sjukdomsfall Avg Burö 04:40X 05:30 06:30 07:50 08:10 09:00 09:20A 10:25 10:51A 11:20 11:38 12:00 12:20 12:25 12:55 13:25 Avg Burö 04:40X 05:30 06:30 07:50 08:10 09:00 09:20A 10:25 10:51A 12:00 12:20A 13:25 13:50A 14:55 15:20A 16:25 Ank/avg Källö-Knippla - - 06:35 08:00 - 09:10 09:26E 10:35 10:57E 11:28 - 12:10 - 12:35 - 13:35 Ank/avg Källö-Knippla - - 06:35 08:00 - 09:10 09:26E 10:35 10:57E 12:10 12:26E 13:35 13:56E 15:05 15:26E 16:35 - brådskande sjukdomsfall eller annan fara som Vid nödfall eller olyckor, ring räddningstjänsten 112. Ank/avg Hyppeln - - 06:50 - 08:20 - 09:40 - 11:10 - 11:50 - 12:30 - 13:05 - Ank/avg Hyppeln - - 06:50 - 08:20 - 09:40 - 11:10 - 12:40 - 14:10 - 15:40 - fordrar omedelbar hjälp X X Förtur och tillfälliga hinder Ank Rörö 04:55 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:30 - 12:00 - 12:45 - 13:20 - Ank Rörö 04:55 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:30 - 13:00 - 14:30 - 16:00 - - transport av farligt gods Avg Rörö 04:55X 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:35 - 12:00 - 12:45 - 13:20 - Avg Rörö 04:55X 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:35 - 13:00 - 14:30 - 16:00 - Utryckningsfordon, kollektivtrafik och taxi har - dimma, is eller annan störning.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]