Tätorter 2005 MI38 SM 0101
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
MI 38 SM 0703 Tätorter 1960-2005 Localities 1960-2005 I korta drag Mer än 600 nya tätorter mellan 1965 och 2005 SCB publicerar här en sammanställning över utvecklingen av antalet tätorter och tätortsbefolkning mellan 1960 och 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Avgränsningar av tätorter görs vart femte år. Under perioden 1965-2005 etablerades 614 nya tätorter samtidigt var det 330 orter som ej längre klassificeras som tätorter då befolkningen minskat till under 200 personer. 1960 fanns det totalt 1814 tätorter och 2005 var antalet 1940. I 12 län har antalet tätorter ökat och i 9 län har antalet tätorter minskat. I Hallands län har antalet tätorter fördubblats mellan 1960 och 2005, en ökning från 48 till 96 tätorter, i Stockholms län har antalet tätorter ökat från 67 till 120. I Norrbot- tens län har antalet tätorter minskat från 127 till 91 och i Dalarnas län från 140 till 106. De nytillkomna tätorterna finns till stor del i anslutning till storstadsre- gionerna och de orter som ej längre klassificeras som tätorter finns främst i in- landet. 1960 fanns det tre tätorter med mer än 100 000 invånare, Stockholm, Malmö, och Göteborg. År 2005 fanns det fem tätorter med mer än 100 000 invånare, förutom de ovan tre nämnda har nu även Uppsala och Västerås kommit upp i den storleksklassen. Antalet små tätorter har minskat kraftigt, år 2005 var det 776 tätorter som hade mindre än 500 invånare, 1960 var motsvarande antal 882. Ökad andel av befolkning i tätort, från 73 procent till 84 procent År 1960 bodde 5,5 miljoner eller 73 procent av befolkningen i tätort, 2005 hade tätortsbefolkningen ökat till 7,6 miljoner, vilket motsvarar 84 procent av total- befolkningen. De största förändringarna har skett i Kronobergs, Hallands län och Västerbot- tens län. I Kronobergs län var det 52 procent av befolkningen som bodde i tätort 1960, år 2005 var motsvarande andel 77 procent. I Hallands län var motsvaran- de andelar 57 resp. 80 procent och i Västerbottens län 52 resp. 76 procent. Befolkningen utanför tätort har under samma period minskat med över 600 000 personer, från 2 miljoner till 1,4 miljoner. Marianne Eriksson, SCB, tfn 08-50694736, [email protected] Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1654-3823 Serie MI38 - Småorter och tätorter. Utkom den 9 juni 2009. URN:NBN:SE:SCB-2009-MI38SM0 703_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Mats Wadman, SCB. SCB 2 MI 38 SM 0703 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Bakgrund om urbaniseringen i ett längre tidsperspektiv 3 Antalet tätorter 4 Folkmängd i tätorter 7 Tabeller 10 1 Folkmängd i tätorter 1960-2005 10 2 Fotnoter till tabell 1 54 3 Folkmängd i de 50 största tätorterna 1960-2005 76 Kartor 79 1 Tätorter som upphört 1965-2005, södra Sverige 79 2 Tätorter som upphört 1965-2005, norra Sverige 80 3 Nya tätorter 1965-2005, södra Sverige 81 4 Nya tätorter 1965-2005, norra Sverige 82 Fakta om statistiken 83 Detta omfattar statistiken 83 Tätortsdefinitionen 83 Tätortsdefinition och jämförbarhet 83 Tätortsstatistik och tätortsavgränsningar från 1900, en översikt 84 Så görs statistiken 86 Statistikens tillförlitlighet 86 Bra att veta 86 Tätortsnamn 86 Digitala gränser för tätorter 86 Annan statistik 86 In English 87 Summary 87 List of tables 87 List of terms 87 SCB 3 MI 38 SM 0703 Statistiken med kommentarer Bakgrund om urbaniseringen i ett längre tidsperspektiv I början av 1800-talet var Sverige fortfarande i allt väsentligt ett jordbruksland. Andelen invånare som bodde i städerna utgjorde bara 7 procent. Denna andel ökade snabbt efter år 1860 tills den 1970 var över 80 procent. Den följande 10- årsperioden ökade tätortsandelen långsammare för att under 1980 och 1990-talet endast öka med ett par tiondels procent. Tätortsbegreppet förklaras närmare under Fakta om statistiken, se sid 83. Tabell A Folkmängd fördelad på tätort och glesbygd 1800-2005 År Folkmängd Därav i procent Gles- (miljoner) Tätort bygd 1800 2,35 7,4 92,6 1820 2,58 11,2 88,8 1840 3,14 13,4 86,6 1860 3,86 13,7 86,3 1880 4,57 19,5 80,5 1900 5,14 31,5 68,5 1920 5,90 45,2 54,8 1930 6,14 48,5 51,5 1940 6,37 56,2 43,8 1950 7,04 66,2 33,8 1960 7,50 72,8 27,2 1970 8,08 81,4 18,6 1980 8,32 83,1 16,9 1990 8,59 83,4 16,6 1995 8,84 83,9 16,1 2000 8,88 84,0 16,0 2005 9,05 84,4 15,6 Diagram 1 Folkmängd i tätorter och glesbygd Miljoner invånare 9 8 Tätorter 7 6 5 4 3 2 1 Utanför tätort 0 1800 1840 1880 1920 1960 2000 SCB 4 MI 38 SM 0703 Städer (tätorter med över 10 000 invånare) i ett långt perspektiv I gruppen tätorter ingår både de största städerna och små orter med strax över 200 invånare. Vid jämförelser med andra länder och vid studier av urbanise- ringens historia kan det låga kriteriet för att klassificera en ort som urban i Sve- rige medföra att analyserna blir missvisande. I de flesta andra länder sätts ofta gränsen för städer och andra urbana orter betydligt högre, ofta vid 2 000 invåna- re och ibland så högt som vid 10 000 invånare. De svenska tätorterna med mer än 10 000 invånare består till största delen av orter som tidigare varit städer (stadsbegreppet försvann år 1971 i Sverige). Dessa tätorters andel av totalbe- folkningen steg snabbt under slutet av 1800-talet och fram till 1970, på grund av att de större städernas befolkning ökade. Efter 1970 har antalet tätorter med över 10 000 invånare varit nästan konstant och deras andel av rikets hela folk- mängd uppgår år 2005 till 58 procent. Tabell B Antal tätorter med över 10 000 invånare och deras andel av totalbefolk- ningen år 1800-2005 År 1800 1) 1850 1) 1870 1) 1890 1) 1910 1) 1930 1950 1970 1990 1995 2000 2005 Antal 3 5 9 19 26 43 65 107 110 109 108 113 Andel, % 4,2 4,7 7,3 13,8 19,6 30,9 40,3 56,7 55,1 55,8 56,6 57,6 1) Avser städer med över 10 000 invånare för åren 1800-1910 Antalet tätorter Under perioden 1960-2005 har antalet tätorter ökat från 1814 år 1960 till 1940 år 2005. I tabell C redovisas antalet tätorter per län enligt länsindelningen 2005. I 12 län har antalet tätorter ökat och i 9 län har antalet tätorter minskat. I Hallands län har antalet tätorter fördubblats mellan 1960 och 2005, en ökning från 48 till 96 tätorter, i Stockholms län har antalet tätorter ökat från 67 till 120. I Norrbottens län har antalet tätorter minskat från 127 till 91 och i Dalarnas län från 140 till 106. Tabell C Antal tätorter per län 1960-2005 Antal tätorter Länsindelning 2005 1960 1965 1970 1975 1980 1990 1995 2000 2005 Stockholms 67 70 71 73 77 81 96 106 120 Uppsala 45 49 47 44 46 46 54 55 59 Södermanlands 52 56 51 52 54 59 62 62 67 Östergötlands 78 76 78 85 87 88 90 89 89 Jönköpings 77 81 84 88 89 89 91 89 88 Kronobergs 55 56 54 54 52 52 54 53 52 Kalmar 102 100 90 88 87 88 95 95 91 Gotlands 14 13 13 12 13 13 18 17 16 Blekinge 47 43 41 41 44 45 46 45 48 Skåne 236 229 223 226 232 241 241 245 246 Hallands 48 57 62 72 81 89 94 95 96 Västra Götalands 230 249 257 265 279 290 311 310 308 Värmlands 61 66 71 70 69 70 72 72 70 Örebro 73 75 73 69 68 68 65 63 62 Västmanlands 45 44 45 43 43 44 46 46 47 Dalarnas 140 125 122 111 112 107 108 109 106 Gävleborgs 90 92 87 85 83 83 87 87 86 Västernorrlands 88 87 82 80 80 74 82 78 76 Jämtlands 60 60 54 53 51 52 54 55 54 Västerbottens 79 75 67 69 69 68 74 71 68 Norrbottens 127 116 103 102 104 96 98 94 91 Hela riket 1814 1819 1775 1782 1820 1843 1938 1936 1940 SCB 5 MI 38 SM 0703 Förändringar i tätortsbeståndet kan i huvudsak ha fyra orsaker: 1. Tätort som upphört p.g.a minskad befolkning eller för stor andel fritidshus 2. Tätort som upphört som egen tätort p.g.a sammanslagning med annan tätort 3. Helt ny tätort, beroende på ökat antal permanentboende befolkning och/eller ökad bebyggelse 4. Ny tätort utbruten ur befintlig tätort I tabell D nedan visas förändringen i antalet tätorter mellan 1960 och 2005. Under perioden har 330 tätorter upphört som tätorter pga minskad befolkning, därav fanns 46 i Norrbottens län. Totalt blev det 614 nya tätorter, därav 135 i Västra Götalands län och 77 i Stockholms län. På karta 1-2 visas nya och före detta tätorter i södra Sverige och på karta 3-4 nya och före detta tätorter i Norra Sverige. Det finns ett tydligt mönster med många nya tätorter runt de största tätorterna. Orter som ej längre klassificeras som tätorter ligger främst i inlandet. Tabell D Förändring av antalet tätorter mellan 1960 och 2005 Länsindelning 2005 Antal tätorter Tätorter som Tätorter som Antal nya Ny tätort Antal tätorter 1960 upphört pga upphört som tätorter, utbruten ur 2005 minskad egen tätort, 1965-2005 befintlig befolkning pga sam- tätort, 1965- 1965-2005 manslagning 2005 med annan tätort 1965- 2005 Stockholms 67 1 24 77 1 120 Uppsala 45 5 5 23 1 59 Södermanlands 52 2 8 25 67 Östergötlands 78 16 5 32 89 Jönköpings 77 7 5 23 88 Kronobergs 55 6 5 7 1 52 Kalmar 102 18 8 15 91 Gotlands 14 3 5 16 Blekinge 47 4 5 10 48 Skåne 236 32 19 59 2 246 Hallands 48 2 5 55 96 Västra Götalands 230 27 30 135 308 Värmlands 61 8 2 18 1 70 Örebro 73 17 6 12 62 Västmanlands 45 7 2 11 47 Dalarnas 140 36 16 18 106 Gävleborgs 90 23 5 21 3 86 Västernorrlands 88 26 6 16 4 76 Jämtlands 60 15 5 13 1 54 Västerbottens 79 29 2 19 1 68 Norrbottens 127 46 11 20 1 91 Hela riket 1814 330 174 614 16 1940 Tabellerna D och E visar utvecklingen av antalet tätorter fördelade efter stor- leksklass.