DOCSLIB.ORG

Karta Över Driftområde Ånge (Pdf, 2,5

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

1 7 8 6 7 5 Bleka 1 Börjesjö 2 Öster-Övsjö Kilen 9 2 1 Flomyran 585 5 727 5 4 721.1 Håsjöbyn 701 87 9 Rossbol 729 24 7 Björknäset Åbbåsen 2 Ångsta Tand 5 Östansjö 7 Bjärme 6 734 20 8 74 0 7 7 5 7 710720.1 Böle Östra 8 59 598 7 4 Tandsbyn 36 Östergraninge 1 Haga Hosjö 7 Västeråsen Bispgården 8 Tramsta Östbyn 2 5 Fåker596 7 5 Grönviken 737 Bleka 715.1 8 86 773 2 Ålsta556 Loke Marsätt Tavnäs Holmsjö Kälarne DRIFTOMRÅDESKARTA 5 Valne Gastsjö Åsan Fjällsta 715 Österåsen 5 7 5 Viken 323 8 Utanede Torsäng Ansjö 2 3 Sanne 80 5 5 331 590 5 58 Hållborgen 5 Fanbyn 0 70 .1 73 Brännan Kvarnbacken Börön 7 5 3 Dockmyr Pilgrimstad 7 7 Hölleforsen Landsom 5 Berge Landsom 14 9 Sörviken Ånge 3 Anviken 583!$ Håvdsjö 22 Näcksta 726 7 554.1 554 Skylnäs Hackås Värviken Tomasgård 591 55 568 Gällö Långliden 3 7 Förberg 567 Lund Östnår 0 708 6 17 Korsåmon Sund 7 55 Datum: 2020-08-27 2 707 Långsvedjan Grimnäs Storåsen Boda Skala (A3): 1:450 000 7 Västanå 1 Norder-Ösjö 8 Södra Ösjö 5 . 6 713 1 5 Mälgåsen Hällsjömon 0 3,5 7 10,5 14 17,5 5 Skurun 50 Grötingen 71 575 51 5 Gimdalen 8 6 574 Flatnor 559 4 km Vigge Salsån Rind 1 Vattviken Stavre Laxsjön © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 564 .1 Ammer 4 Döviken 3217 563 86 5 Bodsjöbyn Hoverberg Nor Sörbygden Dödre 56 7 Västanbäck 549 6 0 4 5 19 4 7 Albacken Oxsjö 5 Skucku Finnäs Galhammar Mordviken 0 716 4 Gråssjön Sillre 6 544.2Östberg 7 698 Vägar i driftområdet Våle Grönviken 1 711 Brudsjön 542Svenstavik Näkten 2 Strandåker Ljungå 544.1 Sösjö Bingsta Bräcke Dacke Lillhallen Bergsviken Hunge 46 Slättmon Driftklass 1-3* 5 Klärke Rörön Dackebrännan 81 543 6 6 3 6 Brynje 9 8 Sidsjö 1 Räggen Loviken Driftklass 4-5* 546.1 . Bodacke 2 Bredsjön Sandnäset 5 Sandnäset 47 Vike Åsen Liden Bensjö 645 Djupröra 638 Driftklass ej angiven Brånan Drevberget Kväcklingen Backen Kälen 593 57 Österflygge Lagfors 2 7 Gimåfors 09 709 Mitträcke/mittremsa .1 Fagerviken 638.1 86 7 0 Gullboviken Sunnansjö Anundgård Nilsböle 5 Hugstren Östbyn Sunnås Gillhov 320 Österström Hallstabodarna Grusväg 59 Östbergsbodarna 5 1 637 Baggböle 92 Hällingen Västloning Östloning Tunnel Hästnäset Östanbäck Bäck Ocksjön 8 4 586 Färjeled 5 Knutnäset Sjöändan Sodalen Indal Kroknäs 1 8 0 Backen 67 5 Nysäter Lill-Hullsjön 636 Kårsta Utbredning annat driftområde** Lillsved Arklo Nästeln Säter Digerberget Granboda Nordanede 3 540Kvarnsjö 5 Tälje 3 2 83.1 N Nordanede Nyland 0 9 Stor-Hullsjön 86 Ensillre Näset Brattfallet Krånge 519 Boltjärn Hallsta 5 Främre Åse 89 Gravtjärn Högsjö 2 Nordanede Ede Bryggtjärn 63 Rösåsen 83 Östby 4 1 513 516 587 90 635 Strömås 6 Ånge 5 Byn 88 5 47 Parteboda Önsta 7 Ö 5 Ålsta 5 Storbränna Krången 1 531.1 Ovansjö Erikslund S Sillre Åse Fränsta Grönsta Bjärme VästansjöNora Väster-Gåltjärn Fränsta och Ljungaverk 633 Gåltjärn 09 52 5 Byberget 5 Alby 510 Hussborg 0 523 2 53 Rombäck Överkovland 5 1 Hundberget Lövsätt Handsjö 8 1 519 Gullgård Edebosjön 6 5 527 11 4 Rätan 507 520.1 5 Torpshammar Kovland2 631 Ljungaverk Finnsta 594 507.1 Rönningen 597 Lillström Böle 5 Storboda BynTösta 2 Norrbäcken 0 532 595 62 Överturingen 595.1 9 Östanå 5 8 2 Viskan Krog 50 8 575 Västmarken Oxsta Hjältan Överbyn 5 83 0 Gäle Norrhuljen Gammelbodarna Silje 0 534 535 Östavall Julåsen Kälen GösundaEde Stöde Huljen Kvarsätt Munkbysjön Specksjön Ytterturingen 598Västerlo 53 505 Lillmörtsjön 5 Usland Österlo Nedansjöbod Orrberget 599 506 Råsjö Munkbyn .1 4 Brattås Fanbyn Västeråsen 5 Holmsjön 52 Gålviken Kvarnsvedjan 1 Bryngelhögen Kölsillre 315 Slöjan 6 663 5 5 504 53 Slättån Söderåsen 1 5 Bränslan Töva 5 Säter Nedansjö 0 503 Lotjärn 2 2 543 . 540 Vattjom 15 Viken Intaget 580 Österdälje 5 Vitvattnet Klaxåsen Sköle Lundänget Oxsjön 517 1 53 7 0 Rännö 5 Finnsjön Hjältanstorp Matfors Sörtjärn Runsvik 537 Lunde 3 Bro Vivsta 3 Sör-Vigge Bergom Vi 5 549 Torrflonäs 4 Gransjön Vigge Myssjön Specksta 568 51 Grundsjön 542 Västermarken Saxen Lucksta 550 Granbacken 6 Norrlindsjö 5 Skedvik 73 Sörfors 5 1 Harv *) Driftklass styr valet av vinterväghållningsstandard. Nylandet Östansjö Norr-Fjolsta Naggen 529 Tjärnsjön 48 **) Driftområdesutbredningar kan vara överlappande Hedsjö Mellangård 5 Kläppvik Sörlindsjö5 Sör-Fjolsta Ulvsjön Västergård 1 48. 5 54 2 Harvbodarna där exv. korsande vägar tillhör olika driftområden. 3 Västansjön 9 Hassel Gryttjen Gässåsen Malstabodarna Sönnansjön 548.1 Bond-Gryttjen Norrböle Sörböle Stensån Östansjöbodarna Västerböle Stormyran 83 Långskog Vrångtjärn Västgårdsbodarna5 44 Valsjön 546 770Kölsjön Norrbäck Sörböle 5 Ramsjö 4 10 Ytterhogdal 314 5 735 Svedjebodvallen Malungen 5 525 524 Holmsveden Fåssjö Gräsåsen Norrbovallen Vås Viken Stakholmen Mörtsjön Skån Trollsved Sund 769 Västansjövallen Flor Bäckaräng 68 7 N Ässjö Gåssjö 77 29 3 Dalviken Hassela 6 Tallnäs Nordanstigs kn Sänningsvallen S Ässjö 734 Kyrkbyn 305 Ölsjön Mörhögsvallen Storån Fjusnäs Svartvik Tevansjö N Furuberg Knoppe Nyköl Fagernäs 7 7 Ytterberg Gåda Brändbo Sebbern Furuberg 6 56 Aspan Ede Bölsås 2 83 Haddungsnäs Västergrängsjö 7 Trotvallen 0 5 5 Gränsfors 58 21 Brännås Alsjö Nyvallen Älvsund 7 Rismyr Huskölen Huskasnäs Åsvallen 1020ÒÒE45/84 557 Finneby Kolsätter Gammsätter Nilsvallen Medasvallen Björsarv 84 0 Nybodarna Fiskvik Byvallen 724 Hennan 73 Lennsjö Älgered Remmen Välje Rossåsen Östertanne 7 41 307 Hamre 03 Njuparna 7 Bäckan Flottstaden Nyåker Frisbo Andersfors 7 8 Bjåsta 0 Aspviken Eleonorelund 6 Bergsjö 5 Vänsjö S Frisbo Norrgimma 3763.1 Bjåstabodarna Ungrick Skärås Bredåker Vattuvalla Sandvik Dragsved Hedvigsfors 84 Enskogen Ängebo Brännåsens Tranviken Sundet Västerstråsjö Österbo Sumåsvallen fäb Oppli 771 Strömbacka Skålvallen 728 Norrdala Högen Norrhavra Hamran Högsvallen Hånick Österstråsjö 772 Våtmor Bricka N Kitte Laforsen 758.2 Holmberg Moviken Kitte Ingesarven 84 Björkvallen Skålsvedja Fönebo 6 LetsboLetsberg Havravallen Ytterhavra Norrlia 29 733 Svedjebo Söderåsen Yttre Störsbäcken Venåsvallen Hästnäs 7 Noresbo Mållång Sörlia Fagerfall Vattlång 6 Backarvall Ora 760 1 Avholm Hogland Skräkle Brunkänge Svedja Hedsta Överälve Ramsjö Friggesund Björsjö 727.
Recommended publications
  • Va-Plan För Sundsvalls Kommun

    Va-Plan För Sundsvalls Kommun

    Va-översikt Va-plan för Sundsvalls kommun Antagandehandling september 2014 Va-översikt, en del av va-plan för Sundsvall kommun antagande- handling september 2014 2 Innehållsförteckning 1..........Inledning ................................................................................................................................ 5 2.1 ....Va-planens olika delar ............................................................................................................. 5 2.2 ....Metod ...................................................................................................................................... 5 2..........Kommunala mål .................................................................................................................... 6 2.1 ....Hållbar tillväxtstrategi .............................................................................................................. 6 2.2 ....Mål- och resursplan ................................................................................................................. 6 2.3 ....Översiktsplan Sundsvall 2021 ................................................................................................. 6 2.4 ....Miljömål ................................................................................................................................... 7 3..........Ansvar för vattenförsörjning och avlopp ............................................................................ 8 3.1 ....Bakgrund ................................................................................................................................
  • Tätorter 2010 Localities 2010

    Tätorter 2010 Localities 2010

    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
  • Tätorter 2000 MI0810

    Tätorter 2000 MI0810

    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
  • Tätorter 2005 Localities 2005

    Tätorter 2005 Localities 2005

    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
  • Vattendraget Ljungan - Kartbladsindelning Redovisningen Ingår I En Översiktlig Kartläggning Av Stranderosionen Utmed Landets Vattendrag

    Vattendraget Ljungan - Kartbladsindelning Redovisningen Ingår I En Översiktlig Kartläggning Av Stranderosionen Utmed Landets Vattendrag

    Liden Holmsjön ± E14 Leringen 86 Indal Stavreviken Bergeforsen Ånge83 Söråker Fränsta Timrå Alby Ljungaverk Hovid Torpshammar Kovland Sundsbruk Tuna- dal Vi Östavall Alnön StödeE14 Fanbyn Karta 1 Karta 2 Sundsvall Nedansjö Ankarsvik Vattjom Matfors Stockvik Allsta Karta 3 SvartvikEssvik Juniskär Lucksta KvisslebySkottsund Dingersjö Njurundabommen Karta 4 E4 83 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Hassela Vattendraget Ljungan - kartbladsindelning Redovisningen ingår i en översiktlig kartläggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Gnarp 0 5 10 15 Km 2009-11-16 Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± E14 83 Borgsjön Ånge Erikslund Ångesjön Alby Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Östavall Vattendraget Ljungan - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Silt Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Svämsediment Eventuella erosionsskydd har inte Fyllning inventerats. Tätort >200 invånare 2009-11-16 0 1 2 3 4 Km Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± Fränsta Torpsjön Torpshammar Ljungaverk E14 Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Vattendraget Ljungan - karta 2 Redovisningen
  • Resvanor I Sundsvall

    Resvanor I Sundsvall

    RESVANOR I SUNDSVALL Resultat från resvaneundersökning 2016 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 1 ± Liden Indal Kovland Omland Sundsbruk Stöde Tätortsområde Sundsvall Nedansjö Matfors Kvissleby Lucksta Njurundabommen 2 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 Hur reser Sundsvallsborna? Hösten 2016 genomfördes en resvaneundersökning i Sundsvalls kommun för att ta reda på Sundsvallsbornas resvanor. En liknande undersökning gjordes senast 2009. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning och skickades till 10 000 slumpvis utvalda personer i åldern 15-84 år. Varje person fick en specifik dag där de skulle redogöra för sina förflyttningar och resor under just den dagen. Totalt svarade drygt 4 000 Sundsvallsbor på enkäten. Kommunen har i undersökningen delats in i 26 områden fördelade på tätort och omland, se kartan här bredvid. RESVANEUNDERSÖKNING 2016 3 Majoriteten har tillgång till bil... RESULTATET En klar majoritet av de svarande (83 procent) uppgav att de oftast kan använda bil när de AV RESVANE- behöver det. Nästan 90 procent av hushållen har tillgång till en eller flera bilar. ENKÄTEN : ..och de flesta reser med bil 71 procent av resorna inom kommunen görs med bil och bilen är således det vanligaste transportsättet för Sundsvallsborna. Näst vanligast är att resa till fots (elva procent), följt av buss och cykel (båda sju procent). Jämfört med 2009 års undersökning har antalet resor med cykel ökat med hela sex procentenheter medan resor med bil har minskat med två procent. Även för kortare resor än fem kilometer i tätortsområdet utgörs drygt hälften, 54 procent, av resorna med bil. Det näst vanligaste alternativet är att resa till fots (22 procent) följt av cykel (15 procent). Totalt sett visar detta på att även för de allra kortaste resorna i de centrala delarna av Sundsvall görs de i hög utsträckning med bil.
  • Samerna Vid Medelpadskusten

    Samerna Vid Medelpadskusten

    Samerna vid Mede lpadskusten Skriftlig uppgift B l Etnologiska institutionen Umeå Universitet Handledare: Prof. Phebe Fjellström HT 1984 Karin Strömberg INNEHALLSFÖRTECKNING FÖRORD 1.1 INLEDNING l 1.1 Syfte . 1.2 Material och begränsning 1.3 ~etod 2 2. DEFINITION AV SAMISK TERMINOLOGI 3 2.1 Lapp - Same 3 2.2 Flyttningen - Slakt 3 2.3 Si tabegreppet - Vistena S 3. SAMERNAS VANDRINGSLED FRAN FROSTVIKENS MELLERSTA SAMEBY 7 3.1 Höstflyttningen från Frostvikens Mellersta Sameby längs Ljustarpsån och Indalsälvens dalgång B 3.2 Vintervisten belägna norr om Sundsvall 11 4. ATTITYDER OCH VÄRDERINGAR:BDFAST BEFDLKNING/ SAMER,NDRR OM SUNDSVALL IS S. SAMERNAS VANDRINGSLED FRAN OFFEROALS SAMEBY OCH DMRADEN KRING OVIKSFJÄLLET 16 S.l Vintervisten belägna väster om Sundsvall efter Ljungans dalgång 17 6. ATTITYDER OCH VÄRDERINGAR: BOFAST BEFDLKNING/ SAMER,VÄSTER OM SUNDSVALL 20 7. DOKUMENTATIONSBELÄGG FÖR SAMERNAS VISTELSE INOM DET AKTUELLA OMRADET 22 B. SAMMANFATTNING 2B KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 31 BILAGOR l - g FÖRORD Jag vill rikta ett varmt tack till alla informanter som med glädje och entusiasm har berättat för mig om sina upp­ levelser n8t samerna hade sina vintervisten vid Medelpads­ kusten. J~g vill ocks~ tacka de samer som jag intervjuat, ni har varit till stor hjälp och gett mig ovärderlig information • Mycket av det som ~erättats för mig har tyvärr inte kunnat tagas med i uppsatsen p8 grund av begränsningen av ämnet. Ett särskilt tack vill jag rikta till Sara Kråik som varit min huvudinformant. Omslagsbild: Gösta Hulander Fotografier av Karin Strömberg Refotografering av äldre foton, Industribild A/a,Sundsvall Stig Strömberg, Sundsvall Håkans Foto, Hoting l l.
  • Farligt Gods Per Dag

    Farligt Gods Per Dag

    FÖRUTSÄTTNINGAR – JÄRNVÄG, TRAFIK FÖRUTSÄTTNINGAR – JÄRNVÄG, TRAFIK 4. FÖRUTSÄTTNINGAR Godsbangården Förutsättningarna behandlas under följande delrubriker: 1. Nuvarande järnvägssystem samt dess resande och gods 2. Nuvarande vägsystem samt dess trafik och transporter 3. Geotekniska och andra byggnadstekniska förutsättningar 4. Miljö 5. Hälsa 6. Hushållning med naturresurser 7. Markanvändning 4.1 NUVARANDE JÄRNVÄGSSYSTEM SAMT DESS Person- och godsbangården består av cirka 35 spår, varav 14 är centralt belägna. RESANDE OCH GODS Järnvägsanläggningen Nuläge Allmänt I Sundsvall sammanstrålar tre järnvägsbanor: Ostkustbanan söderifrån, Ådalsbanan från norr samt Mittbanan västerifrån. Samtliga banor är enkel- spåriga men Mittbanan och Ådalsbanan bildar ett dubbelspår från Selånger genom Sundsvalls centrala delar till Sundsvalls C. Godstrafik Kombiterminalen Från godsbangården finns spår till den så kallade hamnbangården. Från RailCombi som svarar för kombitrafiken kör bara ett heltåg med hamnbangården går kommunala industrispår dels via inre hamnen till kombivagnar till Sundsvall. Alla andra container/kombivagnar kommer Heffners industriområde (norr om Sundsvalls centrum) dels via Mokajen i blandade godståg. Dessa tåg måste således in på godsbangården för till Vindskärsvarv och Kubal (söder om Sundsvallsfjärden). Industri- rangering/växling. spårsanslutning finns även i Timrå från Ådalsbanan via Skönvik och Johannedal till Tunadal. Väster om Sundsvall i Töva finns en virkesterminal. I Töva sker en Persontrafik omlastning från tåg till lastbilar för vidare transport till skogsindustrierna Personbangården på Sundsvalls central har 4 plattformspår med en cirka i Ortviken, Tunadal samt Östrand. 365 meter lång perrong vid huvudspåret. Den andra perrongen är cirka 265 meter lång. För att nå den längre perrongen måste trafikanterna Som mest kommer det 16 godståg per dag till Sundsvall och dessa måste passera tre spår samt fem spår för att nå den korta.
  • Järnåldern Längs Indalsälven- En Outforskad Källa

    Järnåldern Längs Indalsälven- En Outforskad Källa

    Institutionen för Arkeologi och Antik historia, Uppsala Universitet C-uppsats Emma Eriksson Järnåldern längs Indalsälven En outforskad källa Uppsala 2007 Abstract Eriksson, E., 2006. Järnåldern längs Indalsälven. En outforskad källa. C-uppsats i arkeologi, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. This essay is a study of the Iron Age along the river Indalsälven, situated in the northern part of Medelpad. The aim is to study artefacts and remnants from this time to investigate whether a certain time period is pre- dominant, and the river Indalsälven´s possible importance and impact on for example trade. Through a comparison with the two rivers Ljungan and Ångermanälven the importance of Indalsälven will be investigated. Keywords: Indalsälven, Mellannorrland, Iron Age, Indal, Västlandet, artefakts, trade connections, elite environments, great mounds [email protected] Emma Eriksson, Department of archaeology and ancient history, Uppsala University, Thunbergsvägen 3, Box 626, S-751 26 Uppsala, Sweden. Stort tack till: Ola George, Västernorrlands länsmuseum Fil. Doktor Peter Lindbom, Uppsala Universitet Framsida: Vy över Indalsälven från den norra sidan, vid Indal. Fotograf: Sara Bergström. 2 1. Inledning................................................................................................................................. 4 1.1 Bakgrund ...................................................................................................................... 4 1.2 Syfte ............................................................................................................................
  • Bebyggd Mark I Strandskyddsområden 2005

    Bebyggd Mark I Strandskyddsområden 2005

    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(54) Bebyggd mark i strandskyddsområden 2005 MI0807 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Administrativa uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången MI0807_DO_2005 11-03-09 10.41 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(54) 0 Administrativa uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Miljövård 0.2 Statistikområde Statistikområde: Markanvändning 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: SCB, RM/MN Postadress: Box 24300, 104 51 Stockholm Besöksadress:

  • Härnösands Stift

    Valtyp Valomradesnamn Valkrets Nomgrupp Listplacering Kandidatnamn KompletterandeUppgifter Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 1 Lotta Appelqvist 61, egenföretagare Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 2 Axel W Karlsson partioberoende, 73, präst Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 3 Deborah Englund 52, översättare Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 4 Sven Valerio 46, forskningsingenjör Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 5 Mikael Jansson 55, processoperatör Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 6 Marie Axelsson Ahl 63, trädgårdsmästare Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 7 Yvonne Lindholm 55, egenföretagare Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 8 Gustav Kasselstrand 34, partiledare Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 1 Margareta Winberg 74 år, Östersund Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 2 Mikael Sjölund 51 år, Sollefteå Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 3 Lena Sjöberg 62 år, Sundsvall Kyrkomötet Trossamfundet Svenska

  • Cult Sites in Northern Sweden

    Cult Sites in Northern Sweden BY STEFAN BRINK 1. Introduction The pagan cult in northern Sweden, i.e, Norrland, has for some decades been a neglected chapter in our history, a situation which unfortu- nately applies to Sweden as a whole, at least where onomastics are concerned (Cf. Hellberg 1986, 41 ff,; cf, Brink 1984a, 169 f.). Än overall picture is still missing. For orientation in this area in Norrland one would have to consult Jan de Vries' in many aspects obsolete work Altgerrrıanische Religionsgeschichte (1956-57), an even older paper by Gösta Bucht, Hedniska kultorter i mellersta Norrland (1920) and some other scattered papers (Lundgren 1878, passim; Nordlander 1881; Bucht 1923, 4 ff.; Hellberg 1984, 139 f.). This paper is therefore an attempt to overcome, if possible, this unsatisfactionary situation, The aim is thus to deliver an overview of the evidence that we have of pre- Christian religious activities in these northern parts — in this aspect, onomastic material is nearly almost all we have got — and some general remarks about the conversion to the new Christian religion, The area of investigation is what in the (Swedish) medieval period was known as Norrland (cf. fig. 1), hence the province of Gästrikland is left out. In other words, the part of Sweden considered here is modern Central Norrland. With our state of knowledge of today it is not so easy to pick out the place-names that have denoted some kind of pagan cult activity. The place-name material can be divided into: 1. theoforic place-names 2. place-names denoting the site of a pagan cult, which do not however contain theoforic elements 3.