CONSTRUCTING COMMUNITIES the Establishment and Demographic Development of Sawmill Communities in the Sundsvall District, 1850-1890

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

CONSTRUCTING COMMUNITIES the Establishment and Demographic Development of Sawmill Communities in the Sundsvall District, 1850-1890 CONSTRUCTING COMMUNITIES The establishment and demographic development of sawmill communities in the Sundsvall district, 1850-1890 Maria Bergman Institutionen för idé och samhällsstudier 901 87 Umeå Umeå 2009 1 Report no. 31 from the Demographic Data Base, Umeå university Copyright©Maria Bergman ISBN: 978-91-7459-034-0 ISSN: 0349-5132 Cover illustration: Family, Gustafsberg sawmill 1922, SCA Bildarkiv Print: Print & Media, Umeå University Compositor: Berit Eriksson, Demographic Data Base, Umeå University Umeå, Sweden 2010 2 Till minne av min farfar Frans Bergman 3 Table of contents Acknowledgements 10 Chapter 1 INTRODUCTION 12 1:1 Aim 13 1:2 Structure and questions 13 1:3 Previous research 16 The Swedish sawmills 17 - The sawmill communities 17 - Settlement and residency 18 - Husbands and wives 19 - Friends and neighbours 21 Migration 22 - Migration during 19th century Sweden 22 - Recruitment and migration 25 - Migrant types 27 - The sawmills and local agricultural populations 28 Family and kinship 30 - A weakened family? 30 - Family and kin 31 - Kinship networks 32 - Kinship and migration 35 1:4 Theoretical framework and defi nitions 36 Defi ning community 36 Defi ning the sawmill community 37 Defi ning the sawmill population 41 Relationship between employees and employers 43 Defi ning area, site and community 45 1:5 Geographic defi nitions and parishes 45 1:6 Sources and methods 47 The digitised church registers 49 Methodological concerns regarding the data 49 The 1879 lists and the sawmill strike 53 The origin of the 1879 lists 55 Methodological concerns regarding the 1879 lists 57 4 - Criteria of inclusion and exclusion 58 - The issue of names 58 - Inconsistencies with dates and actual presence 60 Chapter 2 THE DEVELOPMENT OF THE SAWMILL INDUSTRY 62 2:1 The emergence of the sawmill industry 64 Sweden at the beginning of the 19th century 64 Industrial prerequisites 64 Geographical prerequisites for the sawmill industry 67 2:2 Steam power vs. water power 70 Steam powered sawmills in the Sundsvall district 72 2:3 Production and export 73 2:4 The sawmill owners 76 Industrialists and power 77 Management and relationships 78 A small circle – family and networks 80 2:5 Conclusions 82 Chapter 3 THE SAWMILL COMMUNITIES 84 3:1 Creating communities 85 The sawmill communities physical structure 88 The workers residences 91 3:2 Social structures 94 Social change and the popular movements 95 Doctrines – similarities and differences 96 3:3 The industry and working conditions 100 A seasonal character 100 Employment 101 Women at the sawmills 103 Child labour 105 Working hours 107 Benefi ts 109 Wages 110 Controlling wages 112 3:4 Conclusions 113 Chapter 4 POPULATION DEVELOPMENT 115 4:1 Population development in Västernorrland during the 19th century 116 5 Population developments in the Sundsvall district 117 4:2 Population development in sawmill areas 119 Development of sawmill populations in Skön parish 121 Development of sawmill populations in Alnö parish 122 Development of sawmill populations in Njurunda and Tuna parishes 125 4:3 Infl uencing aspects 126 Population proximity 126 - Community construction and population 128 Year of construction 129 Industrial expansion and population development 132 - Skön parish 132 - Njurunda and Tuna parishes 133 - Alnö parish 134 - Community construction and expansions 135 4:4 Population development and sawmill communities in Alnö 136 4:5 Population development when the sawmill closed 138 4:6 Conclusions 140 Chapter 5 MIGRATION 142 5:1 Migration in the Sundsvall district 143 In- and out-migration according to parish 144 Migration to and from sawmill areas 147 Single and group migration 150 5:2 Internal parish migration 153 Internal parish migration according to parish 155 Geographical background 157 Internal parish migration to and from sawmill areas 159 Village to village migration and relocation 161 5:3 Migratory hesitations 163 Migratory barriers 164 The question of a barrier 168 5:4 Conclusions 170 Chapter 6 RESIDENCY AND REGISTRATION 172 6:1 The de jure and de facto populations 173 Workers included and identifi ed 175 Church registration according to the 1879 lists 175 6 Identifi ed workers with unoffi cial presence 176 Identifi ed workers with unoffi cial presence and residency 178 Unidentifi ed workers with unoffi cial presence 179 6:2 The importance of residency 180 De facto residency among the workers 180 A home of one’s own 181 Assets 1879 183 6:3 Becoming settled 185 Time spent at the sawmills 185 6:4 Conclusions 189 Chapter 7 DEMOGRAPHIC STRUCTURES 191 7:1 A male-dominated community? 192 Number of sawmill workers 192 Occupational titles within the sawmill communities 193 Registered males 195 Registered females 199 Registered children 200 7:2 Sawmill workers and age 202 Age according to the 1879 lists 203 7:3 Marital status among the sawmill populations 205 Marital status 1879 207 7:4 Family and household size 208 Children born 208 Household size 1879 210 7:5 Conclusions 212 Chapter 8 FAMILY AND KINSHIP 214 8:1 Reconstructing kinship networks 215 The linking process and network structure 217 Defi ning kinship networks 218 Identifi ed relationships 218 8:2 Kinship networks in the sawmill communities 220 Kin-connected workers 220 Kinship networks 221 Kinship relationships 223 Start of kin relationships 225 Kinship relationships through male or female kin 227 7 8:3 Marriage in the sawmill communities 229 Marriage 229 Partner selection and kin 230 Partner selection at Svartvik 232 - The Tolf family 232 - The Hägglund family 235 8:4 Recruitment to the industries 237 Kin recruitment 238 Kin recruitment between sawmills 241 - The Wivägg and Bångfeldt families 241 Kinship between sawmill communities 244 8:5 Conclusions 246 Chapter 9 THE ESTABLISHMENT AND DEMOGRAPHIC DEVELOPMENT OF SAWMILL COMMUNITIES IN A 19TH CENTURY SWEDISH RURAL DISTRICT 248 9:1 The construction of community 248 Population development 249 Migration 250 Residency 252 Demographic structures 253 Family and kinship 254 9:2 Creating a sense of community 255 The social environment 255 The importance of residency 257 The importance of family and kinship 258 The sawmill communities in the Sundsvall district 259 SOURCES AND BIBLIOGRAPHY 261 LISTS OF FIGURES, TABLES, MAPS AND PICTURES 272 LIST OF PARISHES IN THE SUNDSVALL DISTRICT 277 IDENTIFIED KINSHIP RELATIONSHIPS 278 LIST OF SWEDISH WORDS: Explanations 279 Reports from the Demographic Data Base 281 8 Department of Historical, Philosophical and Religious Studies, Umeå University Abstract This dissertation studies the establishment and demographic development of the sawmill communities that emerged in the Sundsvall district during the latter half of the 19th cen- tury. The intention is to highlight the importance of the sawmill communities and their resident populations by discussing community construction from a demographic perspec- tive as well as socially and symbolically. Based on church registers, this is a longitudinal study that includes information from 31 individual sawmill communities. This study has shown that the establishment and demographic development of the saw- mill communities was not an instant process that necessarily followed the construction of the sawmill industries. The prerequisites of the geographical locations and year of establishment infl uenced population development, but the speed and size of the settlements were indivi- dual to each mill site. More prosperous times for the industry during the 1870s resulted in that migration increased consequently leading to quickly populated communities and larger registered core populations in residence. Migration to the sawmill communities from within the parishes was infrequent and the geographical backgrounds revealed that an extremely small proportion of the populations had been born within the district, implying a migratory hesitation among locally born. The sawmill populations were male-dominated due to the large groups of temporary workers inhabiting the communities, although, adult males barely made up one-third of the registe- red populations. The largest demographic group was children aged 0-14 years. The strong presence of children and high proportions of married individuals suggests that the sawmill communities were family dominated. Long-time settled families had usually formed kinship networks with other residents. This dissertation concludes that while time was important for the development of the sawmill communities, so were the registered populations residing in these communities. Residency would have been key in claiming belonging to the sawmill communities and to be considered as a real sawmill worker. Residency, family and kin therefore contributed to the construction of community structures, geographically, socially and symbolically. Keywords Sawmill, sawmill worker, Sundsvall, 19th century, community, population development, migration, internal parish migration, barriers, residency, demographic structure, family, kinship networks. Language: English ISSN: 0349-5132 ISBN: 978-91-7459-034-0 Number of Pages: 282 9 Acknowledgements History has always fascinated me. I grew up with a 13th century church ruin just around the corner and with my grandfather’s stories of his life and the generation before him. My vivid imagination saw mystery in these stories which resulted in an endless tirade of questions. My grandfather just smiled, he had fi nally found the cap- tivated audience he so long had wished for. As I grew older I became driven to know more, to do my own research. Although, if anyone would have told me ten years ago, when I fi rst came to Umeå, that I would end up writing a dissertation in history, I doubt I would have believed them. Still, here I am, the journey has come to an end and the result has been transformed into a book. It is a tangible evidence of 4,5 years of my life. The road from thought to fi nished product has been long, even though I some- time feel as though it all began yesterday. These years have been an interesting ex- perience. It has been educational and tough, not to say stressful.
Recommended publications
  • Staden Som Reste Sig Ur Askan
    Staden som reste sig ur askan Arkitekturguide till Sundsvalls stenstad Nils Johan Tjärnlund carlsson bokförlag Staden som reste sig_inlaga.indd 2-3 2010-03-10 09.25 Innehåll Förord 6 Vid Storgatans västra del 118 Sundsvalls Barnkrubba (Lillgården) 184 »Sjögatsraden», nr 1–12 244 Nobelstiftelsens hus 120 Sundsvalls Teater 186 Tullhuset, Änkefru Anna Märta Försäkringsbolaget Skandias hus 122 Sveabiografen 190 Jäderbergs hus, Sjögatan 3, → Del ett Riksbanken 124 Sundsvalls Sparbank 194 Wickbergska huset, Anna Gustafva FÖRVANDLINGEN Varuhuset EPA 126 Anderssons hus, Änkefru Justina Bernska huset 128 Altins hus, Slaktaren C. G. Carlssons Inledning 10 Kring Vängåvan 196 hus, Sjögatan 8, Blombergska huset, Sundsvall före Stenstaden 16 Sundsvalls Enskilda Bank 202 Sjömanshemmets annex, Sundsvalls Branden 1888 28 Kring Hedbergska parken 132 Kihlmanska huset 206 Sjömanshem, Fiskaren Sundmans hus En provisorisk stad 34 Hedbergska huset 136 Nya Sparbankshuset 208 Försäkringsbolaget 1890-talsstadens särdrag 38 Sundsvalls Hantverksförening 142 Försäkringsbolaget Sveas hus 210 Trygg-Hansas hus 254 Arkitekter och dekoratörer 44 Villa Port Arthur 144 Sundsvalls Handelsbank 212 Livet i Stenstaden 58 Metodistkyrkan 146 Sundsvalls Konsumtionsförening 214 Utanför Stenstaden 78 Kring Köpmangatan 256 Hotet mot Stenstaden 86 Sjömanskapellet 258 Återupptäckten 96 Kring Stora torget 148 Kring Storgatans östra del 216 Dagbladet 260 Stadshuset 150 Blombergska huset 218 Godtemplarhuset 262 Thulebolagens hus 156 Hotell Knaust med annex 220 Elimkyrkan 264 → Del två
    [Show full text]
  • Viimeinen Päivitys 8
    Versio 20.10.2012 (222 siv.). HÖYRY-, TEOLLISUUS- JA LIIKENNEHISTORIAA MAAILMALLA. INDUSTRIAL AND TRANSPORTATION HERITAGE IN THE WORLD. (http://www.steamengine.fi/) Suomen Höyrykoneyhdistys ry. The Steam Engine Society of Finland. © Erkki Härö [email protected] Sisältöryhmitys: Index: 1.A. Höyry-yhdistykset, verkostot. Societies, Associations, Networks related to the Steam Heritage. 1.B. Höyrymuseot. Steam Museums. 2. Teollisuusperinneyhdistykset ja verkostot. Industrial Heritage Associations and Networks. 3. Laajat teollisuusmuseot, tiedekeskukset. Main Industrial Museums, Science Centres. 4. Energiantuotanto, voimalat. Energy, Power Stations. 5.A. Paperi ja pahvi. Yhdistykset ja verkostot. Paper and Cardboard History. Associations and Networks. 5.B. Paperi ja pahvi. Museot. Paper and Cardboard. Museums. 6. Puusepänteollisuus, sahat ja uitto jne. Sawmills, Timber Floating, Woodworking, Carpentry etc. 7.A. Metalliruukit, metalliteollisuus. Yhdistykset ja verkostot. Ironworks, Metallurgy. Associations and Networks. 7.B. Ruukki- ja metalliteollisuusmuseot. Ironworks, Metallurgy. Museums. 1 8. Konepajateollisuus, koneet. Yhdistykset ja museot. Mechanical Works, Machinery. Associations and Museums. 9.A. Kaivokset ja louhokset (metallit, savi, kivi, kalkki). Yhdistykset ja verkostot. Mining, Quarrying, Peat etc. Associations and Networks. 9.B. Kaivosmuseot. Mining Museums. 10. Tiiliteollisuus. Brick Industry. 11. Lasiteollisuus, keramiikka. Glass, Clayware etc. 12.A. Tekstiiliteollisuus, nahka. Verkostot. Textile Industry, Leather. Networks.
    [Show full text]
  • Va-Plan För Sundsvalls Kommun
    Va-översikt Va-plan för Sundsvalls kommun Antagandehandling september 2014 Va-översikt, en del av va-plan för Sundsvall kommun antagande- handling september 2014 2 Innehållsförteckning 1..........Inledning ................................................................................................................................ 5 2.1 ....Va-planens olika delar ............................................................................................................. 5 2.2 ....Metod ...................................................................................................................................... 5 2..........Kommunala mål .................................................................................................................... 6 2.1 ....Hållbar tillväxtstrategi .............................................................................................................. 6 2.2 ....Mål- och resursplan ................................................................................................................. 6 2.3 ....Översiktsplan Sundsvall 2021 ................................................................................................. 6 2.4 ....Miljömål ................................................................................................................................... 7 3..........Ansvar för vattenförsörjning och avlopp ............................................................................ 8 3.1 ....Bakgrund ................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Ånge (Pdf, 2,5
    1 7 8 6 7 5 Bleka 1 Börjesjö 2 Öster-Övsjö Kilen 9 2 1 Flomyran 585 5 727 5 4 721.1 Håsjöbyn 701 87 9 Rossbol 729 24 7 Björknäset Åbbåsen 2 Ångsta Tand 5 Östansjö 7 Bjärme 6 734 20 8 74 0 7 7 5 7 710720.1 Böle Östra 8 59 598 7 4 Tandsbyn 36 Östergraninge 1 Haga Hosjö 7 Västeråsen Bispgården 8 Tramsta Östbyn 2 5 Fåker596 7 5 Grönviken 737 Bleka 715.1 8 86 773 2 Ålsta556 Loke Marsätt Tavnäs Holmsjö Kälarne DRIFTOMRÅDESKARTA 5 Valne Gastsjö Åsan Fjällsta 715 Österåsen 5 7 5 Viken 323 8 Utanede Torsäng Ansjö 2 3 Sanne 80 5 5 331 590 5 58 Hållborgen 5 Fanbyn 0 70 .1 73 Brännan Kvarnbacken Börön 7 5 3 Dockmyr Pilgrimstad 7 7 Hölleforsen Landsom 5 Berge Landsom 14 9 Sörviken Ånge 3 Anviken 583!$ Håvdsjö 22 Näcksta 726 7 554.1 554 Skylnäs Hackås Värviken Tomasgård 591 55 568 Gällö Långliden 3 7 Förberg 567 Lund Östnår 0 708 6 17 Korsåmon Sund 7 55 Datum: 2020-08-27 2 707 Långsvedjan Grimnäs Storåsen Boda Skala (A3): 1:450 000 7 Västanå 1 Norder-Ösjö 8 Södra Ösjö 5 . 6 713 1 5 Mälgåsen Hällsjömon 0 3,5 7 10,5 14 17,5 5 Skurun 50 Grötingen 71 575 51 5 Gimdalen 8 6 574 Flatnor 559 4 km Vigge Salsån Rind 1 Vattviken Stavre Laxsjön © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 564 .1 Ammer 4 Döviken 3217 563 86 5 Bodsjöbyn Hoverberg Nor Sörbygden Dödre 56 7 Västanbäck 549 6 0 4 5 19 4 7 Albacken Oxsjö 5 Skucku Finnäs Galhammar Mordviken 0 716 4 Gråssjön Sillre 6 544.2Östberg 7 698 Vägar i driftområdet Våle Grönviken 1 711 Brudsjön 542Svenstavik Näkten 2 Strandåker Ljungå 544.1 Sösjö Bingsta Bräcke Dacke Lillhallen Bergsviken Hunge 46 Slättmon Driftklass 1-3* 5 Klärke Rörön Dackebrännan 81 543 6 6 3 6 Brynje 9 8 Sidsjö 1 Räggen Loviken Driftklass 4-5* 546.1 .
    [Show full text]
  • GDM Konsult AB Bucher Emhart Glass Eurocon
    svartsvart 15_15_15_100 qr-kod fr jenny dec -14 NORRA KAJEN SUNDSVALL 1 Handelskammaren Mittsverige 15 Sveriges bästa söderläge – Världens kontakter! Sveriges bästa söderläge blir Sundsvalls nya stadsdel. På Norra Kajen Vi förmedlar nationella och internationella affärskontakter, omvandlar vi historisk industrimark till en attraktiv del av innerstaden. – ger råd i export-/importfrågor, Granne med havet och med tre minuters promenad till Sundsvalls centrum. – driver näringslivsfrågor gällande infrastruktur och högre utbildning. Storgatan 23, 852 30 Sundsvall • Tel 060-17 18 80 • www.midchamber.se Projektkontor: Heffnersvägen 22 Sundsvall • Tel 070-720 65 25 • www.norrakajen.se Perspektiv gård rum rum rum rum rum rum rum rum rum S rum rum rum rum kö rum rum terrass rum rum n rum Än ha rum rum rum rum rum rum rum rum g mn terrass mot gården/tyst sida/vattnet e sväg A rum terrass Torrsvedberget J sv en terrass både mot gården/tyst sida/ och kök /bad mot gatan/bullrig sida a ä l Älva n ge n vä vattnet och gatan/bullrig sida/vattnet n u n ö g K a S e an e r v n n ta iv å L rellv g ä ä j ä g g M e u e g st n Typplaner Radhus med eget garage 1:200 Typplaner Kajhus 1:200 Typplaner Kvartershus 1:200 a v n vä Johannedal e o ge g gen e M r rgfotsvä a n ä Be r s Folkets Park ä k kin n Färsta s i v Lu stv ä n K 2 d v A v äge ge e on n ä 16 vig u Alnöbro n n g vo s g g ä sber Åsen n u n v jv g e ä svägen r e s ke rn Tro g B t n iv ac o s en e g j ä rb B T sv ä ä F g e o ä d v l illa e äv n g L ge l li k nv n N e s ån n ä k E Myran väg ge ac e S gs o
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Malandstriangeln Och Upprustning Av Tunadalsspåret, Sundsvalls Kommun, Västernorrlands Län
    SAMRÅDSUNDERLAG Malandstriangeln och upprustning av Tunadalsspåret Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Järnvägsplan, 2015-10-01 Diarienummer: TRV 2015/35756 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Malandstriangeln och upprustning av Tunadalsspåret, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. Skapat av: ÅF-Infrastructure AB Dokumentdatum: 2015-10-01 Dokumenttyp: Rapport Diarienummer: TRV 2015/35756 Projektnummer: 107217 Version: 0.1 Publiceringsdatum: 2015-10-01 Utgivare: Trafikverket Projektledare: Håkan Åberg Distributör: Trafikverket, Nattviksgatan 8, 871 45 Härnösand, telefon: 0771-921 921 Projekt Triangelspår Maland samt upprustning och elektrifiering av Tunadalsspåret medfinansieras av EU:s TEN-T-programmet. Upphovsmannen ansvarar för publikationens innehåll. Europeiska unionen tar inget ansvar för hur innehållet används. 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ........................................................................ 7 1.1 Projektet .................................................................................................. 7 1.2 Avgränsningar ........................................................................................... 8 1.3 Förutsättningar ......................................................................................... 8 1.4 Tänkbara åtgärder ..................................................................................... 9 1.5 Tänkbara effekter .................................................................................... 12 1.6 Samlad bedömning .................................................................................
    [Show full text]
  • E14 Framtida Läge I Sundsvall Sundsvalls Kommun, Västernorrlands Län Vägplan 2019 -05-24 Projektnummer: 152637
    SAMRÅDSREDOGÖRELSE E14 Framtida läge i Sundsvall Sundsvalls kommun, Västernorrlands Län Vägplan 2019 -05-24 Projektnummer: 152637 Trafikverket Postadress: 871 45 Härnösand E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: SAMRÅDSREDOGÖRELSE Författare: Sweco Dokumentdatum: 2019-05-24 Ärendenummer: TRV 2016/107713 Version: 0.1 4.0 Kontaktperson: Ulrika Sundgren, Trafikverket TMALL 0096 TMALL Samrådsredogörelse Samrådsredogörelse 2 Innehåll SAMMANFATTNING 4 PLANLÄGGNINGSBESKRIVNING 4 SAMRÅDSKRETS 4 SAMRÅD 4 Samråd med berörd länsstyrelse 5 Samråd med berörd kommun 9 Samråd med de enskilda som kan bli särskilt berörda 9 Samråd med övriga berörda myndigheter och organisationer 15 Samråd med allmänheten 24 3 I samrådsredogörelsen sammanställs och sammanfattas hur samrådet bedrivits, vilka synpunkter som kommit in från enskilda, myndigheter och organisationer samt var yttrandena, minnesanteckningar och protokoll från samrådet finns i sin helhet. I samrådsredogörelsen bemöter Trafikverket de inkomna synpunkterna. Sammanfattning Samrådsredogörelsen redovisar de samråd som hållits i vägplanen för E14 Framtida läge i Sundsvall. Ett tidigt samråd med Länsstyrelsen i Västernorrlands län har genomförts. Synpunkter som framfördes berörde bl.a. lokaliseringsutredningen, biotopskydd samt underlag som är viktiga att ta med sig i projektet. Vägplanens samrådsunderlag har varit utställt under perioden 2019-02-25--2019-04-05 och gjordes tillgängligt på Trafikverkets webbplats och på Trafikverkets lokalkontor i Härnösand. Remissbrev skickades ut till en utökad samrådskrets enligt sändlista. Många synpunkter har kommit in via e-post och brev till Trafikverket under denna period. Projektets planläggningsbeskrivning, där projektets gång kan följas, har från och med den 15 december 2018 funnits på projektets hemsida. Planläggningsbeskrivning I planläggningsbeskrivningen beskrivs syftet med samråd, vilka samrådsformer som planeras, när samråd är tänkt att genomföras och vilken samrådskretsen är tänkt att vara.
    [Show full text]
  • Församlingsinformation
    Församlingsinformation Registrerade församlingar i kyrkoboksdatabaserna POPUM och POPLINK 2019 CEDAR, Enheten för demografi och åldrandeforskning 2 Innehåll Svenska kyrkböcker – en unik historisk källa ......................................................................... 5 Databaserna POPUM och POPLINK ............................................................................ 5 Linköpingsområdet .................................................................................................................. 7 Församlingar och härad i Linköpingsområdet ............................................................. 8 Linköping stad och Sankt Lars församling ............................................. 8 Valkebo härad .................................................................................................. 9 Hanekinds härad .......................................................................................... 10 Åkerbo härad ................................................................................................. 10 Bankekinds härad ......................................................................................... 11 Sundsvallsområdet ................................................................................................................. 12 Församlingar i Sundsvallsområdet ............................................................................. 13 Sundsvall stad och stadsförsamling ....................................................... 13 Sågverksförsamlingarna: ett skogsindustrins epicentrum
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Prefix (Port) Codes[Rc006a]
    PREFIX (PORT) CODES Manual Declarations ......................................... not applicable CES Modules which uses this data ..................... MANIFEST • Prefix Code Reference Data:........................The table below shows the prefix (port) codes which are available in the Manifest module of the CES System. Code to Input in Manifest Port Port Country and Port Code Description Albania > Durres ALDRZ1 AL-Durres Albania > Sarande ALSAR1 AL-Sarande Albania > Shengjin ALSHG1 AL-Shengjin Albania > Vlora ALVOA1 AL-Vlora Algeria > Alger DZALG1 DZ-Alger Algeria > Annaba (Ex Bone) DZAAE1 DZ-Annaba (Ex Bone) Algeria > Arzew DZAZW1 DZ-Arzew Algeria > Bejaia (Ex Bougie) DZBJA1 DZ-Bejaia (Ex Bougie) Algeria > Benisaf DZBSF1 DZ-Benisaf Algeria > Bethoula DZBTA1 DZ-Bethoula Algeria > Cherchell DZCHE1 DZ-Cherchell Algeria > Collo DZCOL1 DZ-Collo Algeria > Dellys DZDEL1 DZ-Dellys Algeria > Djen-Djen DZDJE1 DZ-Djen-Djen Algeria > Djidjelli DZDJI1 DZ-Djidjelli Algeria > Ghazaouet DZGHA1 DZ-Ghazaouet Algeria > Mostaganem DZMOS1 DZ-Mostaganem Algeria > Oran DZORN1 DZ-Oran Algeria > Skikda (Ex Philippeville) DZSKI1 DZ-Skikda (Ex Philippeville) Algeria > Tenes DZTEN1 DZ-Tenes American Samoa > Pago Pago ASPPG1 AS-Pago Pago Angola > Ambriz AOAZZ1 AO-Ambriz Angola > Baia dos Tigres AOBDT1 AO-Baia dos Tigres Angola > Barra do Dande AOBDD1 AO-Barra do Dande Angola > Benguela AOBUG1 AO-Benguela Angola > Cabinda AOCAB1 AO-Cabinda Angola > Dombe Grande AODGR1 AO-Dombe Grande Angola > Landana (Cacongo) AOLAA1 AO-Landana (Cacongo) Angola > Lieura AOLIE1 AO-Lieura
    [Show full text]