Va-Plan För Sundsvalls Kommun

Va-översikt Va-plan för Sundsvalls kommun

Antagandehandling september 2014 Va-översikt, en del av va-plan för Sundsvall kommun antagandehandling september 2014

2 Innehållsförteckning

1...... Inledning...... 5 2.1.....Va-planens olika delar...... 5 2.2.....Metod...... 5 2...... Kommunala mål...... 6 2.1.....Hållbar tillväxtstrategi...... 6 2.2.....Mål- och resursplan...... 6 2.3.....Översiktsplan Sundsvall 2021...... 6 2.4.....Miljömål...... 7 3...... Ansvar för vattenförsörjning och avlopp...... 8 3.1.....Bakgrund...... 8 3.2 ....Vem är ansvarig för vad och när?...... 8 3.3.....Skillnader i ansvar...... 9 3.4.....Gränser mellan va-huvudmannens ansvar och fastighetsägarens ansvar för dagvatten...... 12 4...... Bebyggelseutveckling...... 13 4.1.....Befolkning och boende...... 13 4.2.....Näringsliv...... 14 4.3.....Infrastruktur...... 15 5...... Geologi...... 18 5.1.....Berggrund...... 18 5.2.....Jordarter...... 18 6...... Ytvatten...... 20 6.1.....Statusbedömningar av vattenförekomster...... 20 6.2.....Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten...... 23 6.3.....Riskbedömning...... 23 7...... Dagvatten, klimat och sårbarhet...... 26 7.1.....Beskrivning av klimatförändringar...... 26 7.2.....Risk för ras och skred...... 28 7.3.....Risk för översvämningar...... 29 7.4.....Slutsatser från Klimatanpassa Sundsvall...... 30 7.5.....Politiskt antagna rapporter för dagvatten inom Sundsvall kommun...... 30 7.6.....Arbetssätt för dagvatten inom Sundsvall kommun...... 30 7.7.....Arbete med dagvatten, plan- och klimatfrågor på kommunen...... 32 7.8.....Befintliga dagvattenanläggningar...... 32 7.9.....Planerad dagvattenhantering...... 33 7.10...Snöupplag...... 34 8...... Allmän vattenförsörjning...... 35 8.1.....Vattentäkter längs Indalsåsen...... 37 8.2.....Vattentäkter kring sjön Holmsjön...... 40 8.3.....Vattentäkter längs Ljunganåsen...... 40 8.4.... Övriga vattenverk...... 44 8.5.... Säker vattenförsörjning...... 45 8.6.... Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning...... 46 8.7.... Distribution av dricksvatten...... 48 8.8.... Ledningsnät för dricksvatten...... 49

3 9...... Allmän avloppsförsörjning...... 51 9.1.... Allmänna avloppsreningsvek...... 51 9.2.... Spillvattenledningsnät...... 53 9.3.... Bräddning...... 56 9.4.... Klimatförändringars påverkan allmänna avloppssystem...... 57 9.5.... Framtida behov...... 57 10..... Enskild vatten- och avloppsförsörjning...... 58 10.1.. Enskilda avlopp...... 58 10.2.. Enskilda vattenbrunnar eller vattentäkter...... 60 10.3.. Klimatförändringars påverkan...... 62 11...... Avfall...... 63 11.1.. Avloppsfraktioner...... 63 11.2.. Kompost...... 64

Bilagor Bilaga 1 Deltagare Bilaga 2 Sammanställning av lagar och rättsläge samt nationella och regionala miljömål Bilaga 3 Rapport Ansvar dagvatten och beslut Bilaga 4 Ordlista Bilaga 5 Kartor över utökning av verksamhetsområden för allmän va Bilaga 6 Kartor över områden med enskilt VA som ansluts till allmän va Bilaga 7 Miljönämndens riktlinjer för små avloppsanläggningar inom områden med hög skyddsnivå Bilaga 8 Referenser

4 1. Inledning Enligt beslut av Vattenmyndigheterna behöver landets kommuner utarbeta vatten och avloppsvattenplaner (va-planer), särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk, god kemisk eller god kvantitativ status. Tanken med en va-plan är att det ska finnas en samlad och samordnad planering av va-frågor i kommunen, där syftet är att långsiktigt säkerställa en god vattenkvalitet i våra vattenförekomster. Va-planen sträcker sig över en tidsperiod på 15 år. Arbetet följer den manual (Rap- port 2009:07) som Länsstyrelsen i Stockholms län tagit fram. Kommunstyrelsens Infrastruktur och serviceutskott (INSU), beslutade 2012-02-09, att uppdra till koncernstaben att upprätta direktiv för arbetet, samt att tillsätta en styrgrupp med tjänstemän från stadsbyggnadskontoret, miljökontoret och Sundsvall Vatten AB. Va-huvudman i Sundsvall är Sundsvall Vatten AB, som ingår i koncernen kring MittSverige Vatten AB tillsammans med Nordanstig Vatten AB och Timrå Vatten AB. MittSverige Vatten ägs av Sundsvall Vatten AB (80%), Timrå Vatten AB (18%) och Nordanstig Vatten AB (2%). I de fall utförande beskrivs hänvisas till MittSverige Vatten AB, där personal och resurser finns. Åsyftas själva anläggningen eller va-huvudmannen i Sundsvall, så är det Sundsvall Vatten AB. Förutom enskilda fastighetsägare, va-huvudmannen (Sundsvall Vatten AB) och miljökontoret så kan även andra aktörer vara berörda i olika utsträckning.

1.1 Va-planens olika delar Va-planen består av tre olika dokument och bilagor:

• Va-översikt som redovisar situationen 2012 i Sundsvalls kommun, vad gäller förhållanden som har eller kan få betydelse för va-försörjningen. • Handlingsplan för va som innehåller planer för hur vi ska hantera va-frågor kopplat till översiktsplanen och hur den allmänna anläggningen kan komma att byggas ut. Den innehåller också handlingsplan för enskild va-försörjning. • Handlingsplan för den allmänna va-anläggningen med mål för verksamheten och åtgärder för dricksvatten, spillvatten och dagvattenanläggningen. • Bilagor.

I Va-översikten beskrivs förutsättningarna för Sundsvalls kommun med avseende på nuläge, omvärldsfak- torer och framtida behov. Va-översikten omfattar dricksvatten, spillvatten, dag- och dränvatten inom och utom verksamhetsområdet. Till Va-översikten hör även Bilaga 2 Sammanställning lagar och rättsläge samt nationella och regionala miljömål. En ordlista med fackord återfinns i bilaga 4.

1.2. Metod Arbetet har bedrivits utifrån direktiv fastställda av styrgruppen 2012-04-12. Styrgruppen består av Anneli Wikner, stadsbyggnadsdirektör och beställare, Helen Lundahl, avd chef strategisk planering, Gunnar Wes- terlund, avd chef Mark och exploatering, båda stadsbyggnadskontoret, Micael Löfqvist, vd MittSverige Vatten, Andreaz Strömgren, miljödirektör. Arbetsgruppen består av Maria Jonasson, projektledare, Ulrika Edlund stadsbyggnadskontoret och Åsa Snith, MittSverige Vatten AB. En extern konsult har varit processledare för arbetet samt utfört en del utred- ningsinsatser och hållit i dokumentationen. Det är många som bidragit med kunskaper till arbetet, se bilaga 1.

5 2. Kommunala mål Sundsvalls kommun har strategiska dokument som styr planeringsarbetet. En sammanfattning av dessa ges i detta avsnitt.

2.1 Hållbar tillväxtstrategi Sundsvalls kommun har tagit fram en hållbar tillväxtstrategi som syftar till att stärka de positiva samban- den som finns mellan ekonomisk, social och ekologisk utveckling. För samhällsplaneringen innebär detta en god avvägning mellan ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer. I arbetet med tillväxtstrategin togs målbilden ”Sundsvall Norrlands huvudstad 2021” fram samt sex strategiområden som benämns RIKARE (första bokstaven i varje strategiområde). De står för: Relation – hur vi är och arbetar tillsammans, att vi lockar hit nya Sundsvallsbor och företag och tar väl hand om varandra. Infrastruktur – hur vi utvecklar arbetsmarknadsregionen och säkrar kommunikationer med omvärlden, att vi prioriterar för ett hållbart transportsystem med god funktion och att vi utvecklar vår IT-infrastruktur med mera. Kompetens - hur vi stärker humankapitalet och förnyelsen genom samverkan på olika nivåer. Attraktivitet – hur vi attraherar människor, företag och investeringar, att vi tar rollen som Norrlands huvudstad med en livsmiljö i toppklass. Region – hur vi får till ett starkt regionalt ledarskap och verkar för en regionförstoring. Effektiv kommun - hur vi får ut mest nytta av insatta resurser, att vi är flexibla och värdeorienterade med den hållbara tillväxten i fokus.

Målbilder i RIKARE: • Sundsvall har 2021 fler än 100 000 invånare. • Fler jobb i nya och växande företag och organisationer bidrar till en hållbar utveckling. • Vi är föregångare i att utveckla logistiklösningar med gröna resor och transporter i alla väderstreck. • I Sundsvall finns en mångfald av människor och idéer. Vi gillar det som är nytt och utmanande. • Hela utbildningssystemet från förskola till universitet är attraktivt och av högsta kvalitet. Samverkan med näringsliv ger en positiv syn på livslångt lärande. • Sundsvall erbjuder trygghet och livsmiljö i toppklass där alla ges omöjlighet att växa i ett klimatsmart och klimatsäkert samhälle.

2.2 Mål- och resursplan Kommunens mål- och resursplan antas årligen av kommunfullmäktige. Utöver budget så omfattar mål- och resursplanen den politiska ambitionen inom olika processer. I vissa fall finns även ett antal direkt styrande uppdrag angivna. Uppdragen kvitteras och följs därefter upp och redovisas till kommunfullmäktige.

2.3 Översiktsplan Sundsvall 2021 Översiktsplanen Sundsvall 2021 är antagen av kommunfullmäktige och har vunnit laga kraft. Arbetet med va-planeringen har skett parallellt med översiktsplanen. Övergripande mål kan läsas på sidorna 15-17 i planförslaget. I planförslaget föreslås att stadskärnan utvidgas men inte på bekostnad av grönytorna, dessa ska öka. Bostadsbebyggelse bör möjliggöras inom Njurunda tätortsstråk samt i utvecklingsstråk i inlandet (Liden, Indal, Kovland, Stöde, Matfors). En kontrollerad bostadsutbyggnad längs kusten bör också möjliggöras. Inga stora handelsområden utöver Stenstan och Birsta är föreslagna, däremot behövs mark för industriän- damål.

6 Bebyggelse i strandnära områden kan ske enligt översiktsplanens riktlinjer. I Kustplanen finns värden och anspråk kopplade till kusten beskrivna samt riktlinjer för hur värdena ska bedömas i samband med översikts- och detaljplanering och bygglovsprövning. Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) har främst föreslagits i utvecklingsstråk i inlandet och i andra utvecklingsområden på landsbygden som pekas ut i markanvändningskartan. Översiktsplanen innehåller en mängd riktlinjer varav vissa berör va-frågor. Riktlinjerna presenteras i Handlingsplan VA. I samband med upprättande av detaljplan ska en va-utredning göras för att säkerställa långsiktigt hållbara vatten- , spill och dagvattenlösningar. Det betyder att va-frågorna måste studeras utifrån platsens förutsätt- ningar och möjligheter.

2.4 Miljömål Av de 16 nationella miljömålen arbetar Sundsvalls kommun särskilt med sex prioriterade miljömål. Kom- munernas roll för att nå miljökvalitetsmålen innebär ofta ett samarbete mellan kommuner, länsstyrelsen, regionala samverkansorgan, ideella organisationer och det lokala näringslivet. De prioriterade miljömålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. God bebyggd miljö 4. Giftfri miljö 5. Rent vatten 6. Avfall Tillgången på vatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd ska säkerställas. I Sundsvall omfattas såväl grundvatten som sjöar och vattendrag. Avfallets farlighet ska minska och att den totala avfallsmängden ska minska. Den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt.

7 3. Ansvar för vattenförsörjning och avlopp

3.1 Bakgrund Under arbetet med va-planeringen har behoven av att reda ut frågor om ansvar för dricksvatten, spillvatten och dagvatten visat sig. I detta ingår ofta ansvar för kostnader och därför är det inte självklart att ett åtag- ande sker på frivillig väg inom koncernen. Det finns även en otydlighet från tidigare hantering av frågor och det finns skillnader i vad som ska gälla på en plats utifrån om där redan finns ett verksamhetsområde med va-huvudman eller inte. För kommunens fortsatta utveckling behövs en effektiv hantering av exploateringsärenden, bygglov, detaljplaner och etableringar. Det är därför viktigt att va-frågor kommer med tidigt eftersom va-investeringar kan påverka såväl projektekonomin som den kommunala ekonomin. Det behövs inom kommunkoncernen ett gemensamt regelverk om vem som gör vad och en överenskommen arbetsgång/process för när och hur va-frågor ska hanteras. Ambitionen är att skapa ett system som ger bästa möjliga nytta för kommuninvåna- ren och en tydligare kundhantering. I ansvarsfrågorna ingår även att hantera dagvatten. Ansvar för ledningar, diken, omhändertagande av vatten från allmän platsmark och översvämmade områden har förtydligats i detta avsnitt.

3.2 Vem är ansvarig för vad och när?

3.2.1 Aktuell va-plan och planeringsunderlag En va-plan och planeringsunderlag behövs både för att Kommunfullmäktige ska kunna fullgöra sitt ansvar och för att bolag och förvaltningar ska kunna fullgöra sina uppdrag/ansvar. För uppdateringen av va-planen är kommunstyrelsen ansvarig och resurser behöver avsättas för att koncernstaben ska kunna hålla sig upp- daterad i va-frågor och för framtida utredningsbehov. Förutsättningar för att styra va-bolaget via ägar- direktiv, stötta verksamheten i juridiskt och att följa arbetet finns. Däremot måste det vid en uppdatering av va-planen avsättas och säkerställas tillräckligt med arbetstid för uppdraget och arbetet måste planeras in under ett ur arbetssynpunkt lämpligt verksamhetsår. När handlingsplanen för va ska revideras behövs medverkan och underlag från stadsbyggnadskontoret, miljökontoret och Sundsvall Vatten AB.

3.2.2 Lagstiftning, vad gäller och vem är vem? Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster regleras i lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, vat- tentjänstlagen. Enligt 6 § i denna lag ska kommunen ordna vattenförsörjning och avlopp om det i ett större sammanhang, med hänsyn till skydd av människors hälsa eller miljön, behövs för befintlig eller blivande bebyggelse. Med större sammanhang avses enligt förarbetena till lagen har ett antal av 20-30 anslutna fastigheter ansetts utgöra ett riktvärde. Om bebyggelsen ligger så samlad att sanitära synpunkter i högre grad gör sig gällande kan färre antal fastigheter räcka. Även enstaka fastigheter som har ett planmässigt eller annat samband med en allmän va-anläggning kan tas med i verksamhetsområdet. Enligt praxis har skyddet för miljön i vissa fall inneburit att även ett färre antal fastigheter har ansetts vara ett större sammanhang. Om enskild fastighetsägare vill bli ansluten till det allmänna va-nätet men kommunen anser att en sådan skyldighet enligt lag inte föreligger kan den enskilda vända sig till Länsstyrelsen och begära föreläggande.

8 I det läget kan Länsstyrelsen begära in yttrande från kommunen. Kommunen kan genom att ställa krav på de enskilda anläggningarnas standard göra det möjligt att fortsatt ha enskilda anläggningar. Grunden är att skyddet för människors hälsa och miljön klaras. Länsstyrelsens beslut kan överklagas av kommunen till Statens va-nämnd.

6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vatten- försörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.

En utökning av ett verksamhetsområde för allmänna va-tjänster kan också ske via kommunalt beslut i enlighet med 6 § vattentjänstlagen. Beslutet fattas av kommunfullmäktige med ett uppdrag till va-huvudmannen att verkställa beslutad utbyggnad.

3.3 Skillnader i ansvar Olika regelverk gäller för områden med enskild va (utanför verksamhetsområde) och områden som har all- män va (inom verksamhetsområde). Följande redovisning behandlar dessa skillnader i ansvar för kommun och va-huvudman.

3.3.1 Utanför verksamhetsområden för allmän va I områden som inte utgör verksamhetsområde ska vatten och avlopp hanteras av verksamhetsutövaren/ fastighetsägaren enskilt eller samfällt i enlighet med Miljöbalkens krav. Om det behövs i ett större sammanhang med hänsyn till människors hälsa eller miljö så ska kommunen bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten behöver ordnas och tillgodose behovet genom en allmän va–anläggning.

3.3.2 Inrättande av nytt verksamhetsområde i större sammanhang När det blir aktuellt att i ett område med befintlig eller tillkommande bebyggelse bestämma verksamhets- område och tillgodose behov via en allmän va-anläggning, måste kommunfullmäktige fatta beslut om att inrätta ett verksamhetsområde. Det handlar då om att tillgodose krav för människors hälsa eller miljö i ett större sammanhang. Behovet kan uppmärksammas av olika aktörer inom kommunen. Det kan vara miljönämnden som inte ser att befintliga enskilda anläggningar klarar kraven eller stadsbyggnadsnämnden som vid exploatering/ planläggning får in underlag som visar att det kommer att krävas en allmän va–anläggning för att genom- föra exploateringen. Det kan även vara va-huvudmannen som tar upp behovet i planläggningsprocessen.

9 Arbetsgång för inrättande av nytt verksamhetsområde i större sammanhang Den kommunala verksamhet som ser ett behov av nytt verksamhetsområde bör ta upp detta i sin verksamhets nämnd/styrelse. Där bör ett beslut fattas om att begära prövning av inrättande av nytt verksamhetsom- råde till kommunstyrelsen. Utredningen leds av kommunstyrelsens förvaltning, koncernstaben som begär in underlag från va-huvudmannen, stadsbyggnadsnämnden och miljönämnden. Utredningen kan också göras av va-huvudmannen. Därefter lägger koncernstaben ett förslag till beslut till kommunstyrelsen och vidare till kommunfullmäktige. Beslutet ska även omfatta hur finansiering ska ske. Arbetsgång enligt ned- anstående punkter:

1. Behov uppmärksammas 2. Beslut i nämnd eller styrelse om att begära prövning av inrättande av nytt verksamhetsområde 3. Begäran om prövning ställs till Kommunstyrelsen 4. Kommunstyrelsen ger koncernstaben i uppdrag att leda utredningen 5. Koncernstaben begär in underlag från va-huvudmannen, stadsbyggnadsnämnden och miljönämnden 6. Koncernstaben sammanställer utredningen och lägger ett förslag till beslut 7. Förslaget skickas på remiss till de som lämnat underlag 8. Beslutet om inrättande av nytt verksamhetsområde ska gå via kommunstyrelsen och slutligen fattas av kommunfullmäktige 9. Va-huvudmannen ansvarar för att verkställa beslutet om nytt verksamhetsområde dvs bygga ut va-an- läggningen.

Modellen för hur denna prövning ska ske kommer att behöva utvecklas under arbetets gång. Beslutsunder- laget bör minst svara på frågorna om: • verksamhetsområde krävs utifrån 6 § vattentjänstlagen • varför enskild lösning inte är möjlig eller lämplig • vilket område och vilka fastigheter som omfattas • hur åtgärden ska finansieras.

3.3.3 Utöka befintligt verksamhetsområde med enstaka fastigheter När utökning med enstaka fastigheter sker så fattar Sundsvall Vatten AB beslut om att godkänna anslutningen. Vart annat år gör Sundsvall Vatten AB en sammanställning som redovisas till kommunfullmäktige via Stadsbacken och kommunstyrelsen för beslut om justering/utökning av verksamhetsområdet i enlighet med de redovisade kompletteringarna. Om stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden eller Sundsvall Vatten AB utifrån lagens krav, ser behov av att utöka ett verksamhetsområde för ett större sammanhang så bör begäran sändas via nämnd/styrelse till kommunstyrelsen om att pröva behovet. Sedan ges kommunfullmäktige beslutsunderlag enligt beskriven arbetsgång i avsnittet ”Arbetsgång för inrättande av nytt verksamhetsområde i större sammanhang”.

3.3.4 Detaljplaneprocessen och va-frågor I planprocessen så ska Sundsvall Vatten AB och miljönämnden tidigt, redan när planbesked lämnas, ges möjlighet att yttra sig om hur de ser att vatten och avlopp ska lösas. Detta eftersom va-lösningen, enskild eller allmän va-försörjning, kan påverka kostnader och därmed exploateringsintresset. Om planarbetet sker utanför verksamhetsområde ska Sundsvall Vatten AB tidigt i planprocessen meddela om det finns extraor- dinära åtgärder som ställer krav på särtaxa och/eller skattefinansiering vid eventuellt införande av en allmän va-anläggning. Även exploatören bör tidigt i planprocessen ges möjlighet att visa på hur enskild lösning kan ordnas för exploateringen för att klara vattentjänstlagens krav i områden utanför verksamhetsområden.

10 Om enskild va-hantering inte bedöms vara tillräcklig ska begäran om utökning/eller inrättande av verk- samhetsområde överlämnas till koncernstaben från stadsbyggnadsnämnden så tidigt som möjligt för att kostnaderna ska bli kända för kommunen och exploatören och för att beslut ska hinna fattas av kommun- fullmäktige. När detaljplanen går till kommunfullmäktige för beslut om antagande måste det finnas en att-sats i tjäns- teskrivelsen om att nytt verksamhetsområde ska bildas. Det är inte byggrättens storlek eller planens storlek (PBL) som styr om det ska vara en allmän va-anlägg- ning utan 6 § i vattentjänstlagen.

3.3.5 Särtaxa för ett nytt verksamhetsområde Om det råder anläggningstekniskt särförhållande i ett nytt verksamhetsområde som inte kan finansieras fullt ut via va-huvudmannens normala anläggningstaxa så ska det leda till att kommunfullmäktige beslu- tar om att tillämpa en särtaxa för det aktuella området. Om anläggningsteknisk särart inte bedöms råda och va-huvudmannens anläggningstaxa inte täcker utbyggnadskostnaderna för området ska den normala anläggningstaxan höjas för alla fastigheter inom verksamhetsområdet. Enlig va-huvudmannens kostnads- täckningspolicy kan avvikelser på upp till 30% accepteras vid utbyggnadstillfället, efter avräkning för finansiering av huvudanläggning.

3.3.6 Befintliga verksamhetsområden I områden som är verksamhetsområden har va-huvudmannen ansvar för verksamheten fram till förbindel- sepunkten. Därefter har den enskilde fastighetsägaren ansvar. Inom befintliga verksamhetsområden har va-huvudmannen ansvaret för vattenförsörjning och avlopp. Det bör dock noteras att va-huvudmannen inte kan åläggas ansvar, utan särskild överenskommelse och ersättning, för dagvatten på allmän platsmark eller på vägar, brunnar samt diken som ligger under väghållarens eller kommunens ansvar.

3.3.7 Planering av ny bebyggelse inom ett verksamhetsområde Vid tillkommande bebyggelse inom verksamhetsområdet så tas anläggningsavgift ut av va-huvudmannen. I det fall det handlar om en exploatering som bedöms pågå under lång tid ska exploatören/kommunen få betala alla anläggningsavgifter till va-huvudmannen i förskott för att sedan inhämta dessa i samband med att exploateringsavtal upprättas eller tomter säljs. I dessa fall kommer exploatören/kommunen att få stå för kostnaderna till dess att exploateringen blir av. Om exploateringen ställer krav på kapacitetshöjning i det befintliga verksamhetsområdet så uppstår kostnader som inte täcks av anläggningsavgiften. Då finns olika alternativ för finansiering: a) Investeringskostnaderna betalas av kommunen via skattemedel alternativt via exploatören. Detta kan vara aktuellt om det handlar om investeringar som ska klara en utbyggnad av t.ex. ett bostadsområde under en lång tid. I det fall där det då handlar om kommunal mark kan delar av kostnaderna tas ut via avtal med framtida exploatör. b) De ökade kostnaderna p.g.a. investering i systemet tas ut via höjda taxor. Större investeringar i infrastuktur för framtida utveckling är ofta en del av kommunens allmänna åtag- ande. Detta får inte drabbas va-huvudmannens kunder.

11 3.4 Gränser mellan va-huvudmannens ansvar och fastighetsägarens ansvar för dagvatten För vatten och avlopp i ledningar är det en tydlig gräns där ansvaret går över från va-huvudmannen på fastighetägaren. Denna punkt kallas för förbindelsepunkten . För dagvatten och dränvatten som inte går i ledningar är förhållandena mer komplicerade. En fastighetsägare har ansvar för hanteringen av dagvatten och dränvatten inom sin tomt. En tomt ska vara ordnad på ett sådant sätt att betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer (PBL 8 kap) och var och en ska vid brukandet av sin fasta egendom ta skä- lig hänsyn till omgivningen (Jordabalken 3 kap.). Bestämmelserna i PBL och jordabalken innebär i detta sammanhang att en fastighetsägare inte får leda iväg dag- och dränvatten till andra fastigheter om det kan orsaka problem. Om dagvatten och dränvatten inte tas om hand inom tomten ska det avledas i va-huvudmannens system. Kommunfullmäktige har genom va-huvudmannen ansvar för det system av ledningar, diken och andra anordningar som ingår i den allmänna va-anläggningen. Inom den kommunala organisationen uppstår då och då diskussion om vem som har ansvaret och kost- naden för framförallt dagvatten. Detta har sin grund i att dagvatten även rinner längs kommunala vägar och gator och deras diken utan att dessa ingår i dagvattensystemet. Samtidigt kan va-huvudmannen framföra att väghållaren avleder dagvatten in i avloppsystemet utan att betala för detta. För att komma vidare i ansvarsfrågorna inom detta område och för att få en samordnad planering utifrån gemensam kommunal nytta föreslås, att dessa frågor fortsätter att utredas. Utgångspunkten är att följa vat- tentjänstlagens (Lag 2006:412 om allmänna vattentjänster) betalningsprinciper. Av vattentjänstlagen framgår att va-huvudmannen kan ta ut avgifter för avledning av vatten från allmän plats men även att va-huvudmannen då måste ordna med sådan avledning och meddela den som är avgifts- skyldig att detta har gjorts.

12 4. Bebyggelseutveckling I detta kapitel beskrivs nuläget och framtida behov av bostäder, fritidsbebyggelse och näringsverksamhet.

4.1 Befolkning och boende Sundsvall ingår i Sundsvallsregionen med nästan 200 000 invånare. Befolkningen i Sundsvalls kommun var vid utgången av år 2012 96 687 personer. I tätorten bor idag drygt 70 000 invånare. Sundsvall, Timrå, Härnösand och Ånge har en gemensam funktionell arbetsmarknadsregion. Sundsvall har en positiv pendlingskvot vilket innebär att andelen inpendlande förvärvsarbetande är större än den ut- pendlande. Nettopendlingen är ca 3000 personer som har sin dygnsvila utanför kommunen. Sundsvall har pekat ut flera möjliga stationslägen för regionala tågstopp på längre sikt t ex Matfors, Stöde, Birsta, Kvissleby och Njurundabommen. Sundsvalls tillväxt bör ske i lägen med hög tillgänglighet, därför bör bebyggelse placeras inom 2-3 km från tågstationer och resecentrum, samt i tätorten där utbyggd kollektivtrafik och service finns. Idag råder bostadsbrist på bland annat villor i stadsnära lägen och hyresrätter. För att öka tillgången på attraktiva bostäder ska översiktsplanen lägga grunden för detta genom att: • Utveckla befintliga bebyggelseområden i strategiska lägen så att de rymmer fler bostäder och blir trivsammare. • Planlägga med hög exploateringsgrad för ny stadsbebyggelse på Norra och Södra kajen. • Planlägga villatomter i stadsnära eller på andra sätt attraktiva lägen. • Skapa förutsättningar för variationsrikt boende som är attraktivt för nyinflyttade Sundsvallsbor. • Tillgodose framtida behov av boenden för en åldrande befolkning. Lägenhetsbehovet de kommande tio åren bedöms kunna täckas av utbyggnaden av både Norra och Södra kajen, plus eventuellt ytterligare förtätningar. För att tillgodose behovet av fristående enfamiljshus, radhus eller liknande behöver områden planläggas för detta. 2012 fanns 36 stycken villatomter till salu. På senare tid har villor byggts på Alnö och i Kovland. Bebyggelsen på Alnö bedöms vara begränsad av kapaciteten på bron till fastlandet. I utbyggnaden av allmänt VA på Alnö har höjd tagits för 3 000 tillkommande personer, utöver de som ansluts direkt. Sundsvalls kommun har en aktuell översiktsplan med fördjupningar och tematiska tillägg.

4.1.1 Omvandlingsområden Omvandlingsområden innebär att markanvändningen och/eller verksamheten i ett område förändras till exempel från industri till bostäder eller från fritidsboende till åretruntboende. Norra Kajen är en ny stadsdel som planeras där tidigare industrimark tas i anspråk. Med anledning av nya E4 kan nya områden som är attraktiva för handel och industri uppstå. Sådana områden finns utpekade översiktsplanen. Alnön är ett omvandlingsområde där andelen åretruntboende ständigt ökat och där stora delar av ön med enskilt avlopp nu ansluts till allmänt va. Andra omvandlingsområden som är attraktiva fritidshusområden och där fler och fler bosätter sig per- manent är: • Juniskär • Bergafjärden • Lörudden • Skatan • Galtström Skatan, Lubban/Galtström och större delen av Juniskär ingår i de allmänna verksamhetsområdena för vatten och spillvatten.

13 4.2 Näringsliv Sundsvall är tillväxtmotorn i Sundsvallsregionen och tillhör den minoritet av Sveriges kommuner där befolkningen ökat de senaste åren. Skogs- och pappersindustri, transport och kommunikationer, försäkrings- och banktjänster samt offentlig förvaltning är de huvudsakliga branscherna i den funktionella arbetsmarknadsregionen. Detaljhandeln är omfattande i Birsta. Behov av mark för etableringar finns. För att klara efterfrågan har ett antal tillväxtområden identifierats: • Tunadal-Korsta-Ortviken, utbyggnad av djuphamn och kombiterminal samt utveckling av befintliga industrier och värme/energiproduktion. • Tunadal/Ljustadalen för etableringar med koppling till ny logistikpark. • Nacksta industriområde. • Birsta, enligt gällande FÖP. • Nyetableringar norr om Timmervägen i Birsta. • Njurunda/Myre • Området längs ny E4-sträckning enligt förslag i Hot-Spot-utredning • Förtätning av stadskärnan för handel • Handel på gångavstånd från stadskärnan (Norra och Södra kajen, Inre hamnen, Sidsjöområdet och Västhagen). Tillgång till attraktiv mark för näringslivsverksamhet bedöms vara en av framgångsfaktorerna för att nå de önskade målen. Tillgången till goda kommunikationer gör att kommunen har potential att vara attraktiv för transportintensiv näringslivsverksamhet, men då måste mark upplåtas nära dessa kommunikationsstråk. Se vidare i den kommunens översiktsplan ÖP2021 eller planeringskartan som finns på sundvall.se.

Figur 1. Skiss över utbyggnad av djuphamn, kombiterminal och logistikpark.

14 4.3 Infrastruktur ”Sundsvallpusslet” omfattar infrastruktursatsningar under de kommande åren. I pusslet ingår en ny E4, en logistikpark med kombiterminal samt två förbindelsespår; Bergsåkerstriangeln och Malandstriangeln. • På längre sikt planeras stora satsningar på de statliga järnvägarna. Planering pågår av dubbelspår för Ostkustbanan samt järnvägsutredning för Ådalsbanan.

Figur 2. Infrastruktursatsningar Sundsvall.

15 I förslaget till översiktsplan lyfter kommunen behovet av följande statliga infrastrukturinvesteringar: • Malandstriangeln-Tunadalsspåret • Bergsåkerstriangeln • Ostkustbanan dubbelspår Sundsvall-Gävle • Ådalsbanan Sundsvall-Härnösand • E14 • Väg 86 Bergsåker-Kovland • Mittbanan • Timmervägen (höjd säkerhetsstandard) • Nedsänkning av järnvägen genom stan • Alnöbron 4.3.1 Sundsvall Logistikpark Sundsvall Logistikpark är planerat som ett område för lastning, lossning och lagring av gods och är en satsning för att Sundsvall ska bli ett av Sveriges viktigaste transportnav. Främsta syftet med logistikparken är att koppla ihop väg, järnväg och sjöfart så att de möts på ett och samma område, där om- och utlastning kan ske utan onödiga transportsträckor.

4.3.2 Järnvägsprojekt, trianglar Både Bergsåkerstriangeln och Malandstriangeln finns med i Trafikverkets långsiktiga planering som sträck- er sig mer än tio år framåt. En ny nationell plan för infrastrukturen tas fram för åren 2014-2025. I den planen finns objekten också med.

4.3.3 Ny E4 Projektet omfattar 20 kilometer ny dubbelfilig väg. Bron över Sundsvallsfjärden är det största byggnadsver- ket i entreprenaderna, 2109 m lång med en fri höjd på ca 33 meter.

Påverkan på ytvatten Trafikverket har sökt tillstånd/anmält arbeten i följande ytvatten inom E4-projektet: Ljungan, Sunds- vallsfjärden samt vid fyra (4) mindre bäckar.

Påverkan på grundvatten Anläggandet av ny E4 innebär både temporära och permanenta sänkningar av grundvattnet. Trafikverket har tagit fram ett kontrollprogram för enskilda vattentäkter längs väg- och järnvägssträckan mellan Myre och Skönsmon. Programmet omfattar provtagning före byggstart och efter avslutade arbeten. I Skönsberg övervakas grundvattensänkningen med ett kontrollprogram på grund av planerade schak- tarbeten och länspumpning. Som en del i E4 Sundsvall projektet ingår en omläggning av 1km järnväg (Ostkustbanan) vid Kubi- kenborg. Nya E4 kommer att passera under järnvägen vid Kubal. Järnvägen ska gå på en öppen bro över E4 och inte tunnel enligt ett tidigare förslag i järnvägsplanen. Det finns inga vattentäkter inom området men ett par av husen utmed Kyrkbergsvägen har egna brun�- nar. Grundvattennivån kommer inte att påverkas av detta delprojekt. Nya E4:an passerar genom skyddsområdet för Nolby vattentäkt. MittSverige Vatten har ställt krav på att allt dagvatten ska ledas österut, från vattentäkten. Ett kontrollprogram finns även för bygget av den stora bron och för Nolby vattentäkt

16 4.3.4 E14 I samband med att E4 är klar kan E14 komma få en ny sträckning genom Sundsvall. E14 västerut är i stort behov av standard- och säkerhetshöjande åtgärder på sträckan Sundsvall - Matfors. Den framtida vägförbindelsen mellan E14 och Storgatan den så kallade Västra länken kommer att påver- ka förutsättningarna för olika stadsbyggnadsprojekt. Syftet med Västra länken är att minska trafiken runt Stenstaden och avlasta Skolhusallén som har låg standard i förhållande till rådande trafik.

4.3.5 Dubbelspår Gävle-Sundsvall I samband med att Ostkustbanan byggs om från enkel- till dubbelspår kan va-försörjningen i Sundsvall kommun komma att påverkas. Vid passagen av Ljunganåsen föreslås det nya dubbelspåret ligga kvar enligt nuvarande sträckning, dvs utanför vattenskyddsområde. Grundvattenförhållandena påverkas inte, men ytvatten i form av bäckar kan beröras.

4.3.6 Nytt resecentrum i Sundsvall Sundsvall kommun planerar för ett nytt resecentrum intill dagens järnvägsstation. Detta infrastrukturpro- jekt kan komma att påverka befintligt vatten- och avloppssystem under hela byggtiden.

Figur 3. Skiss över nytt resecentrum i Sundsvall.

17 5. Geologi Kartor över berggrund, jordarter och grundvatten finns att hämta på SGU’s hemsida. Här presenteras en kortfattad beskrivning av området kring Sundsvall.

5.1 Berggrund Större delen av berggrunden i Sundsvall kommun består av urberg (granit) som har bildats för mer än 570 miljoner år sedan. På norra Alnön och i angränsande områden förkommer särpräglade sk eruptiva bergarter. Dessa har bildats genom stelning av magmor härrörande från jordens inre alternativt genom extrem om- vandling av äldre berggrund under inflytande av intensiv bergartsmetamorfos. Längs kusten finns talrika block av sedimentära bergarter härrörande från förekomster på Bottenhavets botten.

5.2 Jordarter Jordförhållandena i Sundsvall kommun har präglats av den senaste istiden, samt av den efterföljande land- höjningen. Inom större delen av kommunen utgörs det översta jordtäcket av morän. Det finns tre större rullstensåsar: Sundsvallsåsen, som följer Selångersåns dalsänka, Ljunganåsen längs Ljungan samt Indalså- sen som sträcker sig parallellt med Indalsälven. Det finns även områden med sand och grusavlagringar. Moränen och rullstensåsarna är delvis täckta av finsediment. På höjder och sluttningar har moränen ofta

Figur 4. Lila områden visar rullstensåsar där grundvattenförekomster finns inom Sundsvalls kommun (VISS).

18 omlagrats av vågorna till svallgrus och svallsand, som kan ha en betydande mäktighet (mer än 10 m). Längs kusten finns sulfidhaltiga sediment, som ofta klassas som siltig sulfidlera. Svavel finns naturligt i leran i reducerad form som sulfid. I samband med grundvattensänk¬ningar samt landhöjningen utsätts de sulfidhaltiga sedimenten som tidigare legat under grundvattenytan för syre och sulfiderna börjar oxidera varvid pH sänks. Risken ökar för korrosion på ledningsnätet. Det finns ingen direkt kartläggning över sulfidjordars utbredning. De områden som kommunen känner till är Granloholm och områden i närheten av Ljungan. Kalt berg har stor utbredning, framför allt i kusttrakterna. Där är jordtäcket oftast obefintligt på höjderna, medan bergssidor och dalbottnar kan vara täckta av mäktiga jordlager. Närmast kusten finns lösa jordlager (instabila ur geoteknisk synpunkt) bestående av havs- och fjärdsediment. På större avstånd från kusten finns också lösa jordlager utmed vattendragen Ljungan, Selångersån och Indal- sälven, vilka utgörs av sk. deltasediment (sand och silt). På vissa platser kan deltasedimenten vara upp mot 40-50 m mäktiga. Längs många älvstränder finns branta rasslänter som normalt är instabila. De lösa finkorniga jordlagren har inte alltid uppmärksammats vilket innebär att bebyggelse och infrastruktur därmed kan ha byggts, i ett ur stabilitetssynpunkt, utsatt läge i eller nära slänter.

19 6. Ytvatten I detta kapitel beskrivs ytvattenförekomster inom Sundsvall kommun och de statusbedömningar som gjorts av vattenmyndigheten. Miljökvalitetsnormer listas för de vattenförekomster som inte uppnår god status. Därefter beskrivs verksamheter som kan påverka uppfyllelsen av miljökvalitetsnormerna.

6.1 Statusbedömningar av vattenförekomster De vattenförekomster som i dagsläget inte uppnår god status finns i första hand i kustområdet. De histo- riska utsläppen har medfört att Sundsvalls-fjärden, Alnösundet, Draget och Klingerfjärden är förorenade. Dessa vattenförekomster uppnår varken god ekologisk eller kemisk status. Sundsvallsbukten uppnår inte heller god ekologisk status. Orsaken till att dessa vatten inte uppnår god status är i första hand höga nivåer av gödningsämnen och/eller miljögifter. Samtliga vattendrag i Sundsvalls kommun (och i hela Sverige) uppnår ej god kemisk status om man tar hänsyn till förekomst av kvicksilver. Kartorna i figur 5 och 7 visar bedömd status om man bortser från kvicksilver.

Figur 5. Preliminär bedömning av kemisk status år 2015 för kustvatten och större vattendrag, exkl kvicksilver, VISS 2013-12-11. I tabellerna med statusbedömningar visas kemisk status med hänsyn till kvicksilver.

20 Det finns 334 vattenförekomster (sjöar och vattendrag), 343 övervaknings-stationer (för vattenprovta- ning), 16 övervakningsprogram och 24 skyddade områden i Sundsvalls kommun. Ett tiotal sjöar, som inte uppnår god status och har problem med övergödning eller miljögifter, finns i kommunen. Av dessa bedöms i första hand Selångersfjärden, Sidsjön, Stödesjön, Marmen och Klingstatjär- nen vara de sjöar som kan påverkas av framtida exploateringar enligt vad som tagits fram i arbetet med översiktsplanen 2021. Av de trettiotal vattendrag som idag inte uppnår god status och har problem med övergödning eller miljö- gifter bedöms exploatering enligt arbete med översiktsplan 2021 i första hand beröra Ljungan, Indalsälven, Selångersån, Sidsjöbäcken, Sömlingen (Sättnaån), Kvarsättsbäcken och Tövabäcken. Ett tiotal vattendrag och ungefär lika många sjöar har problem med försurning.

Figur 6. Preliminär bedömning av ekologisk status på sjöar och vattendrag i södra delen av Sundsvalls kommun för år 2015, VISS 2013-12-11.

21 Indalsåsen och Ljunganåsen är två viktiga åsar för Sundsvalls vattenförsörjning. Längs Indalsälven finns 5 vattentäkter, varav en är reservvattentäkt. Längs Ljungan finns också 5 st större vattentäkter som försör- jer Sundsvall. Både Indalsälven och Ljungan är vattenförekomster med otillfresställande ekologisk status. Läs vidare om vattentäkterna under kap 8, Allmän vattenförsörjning. Miljökvalitetsnormen för alla dessa vattenförekomster är i de flesta fall att god ekologisk status ska uppnås 2021 och god kemisk status ska uppnås 2015. Detta finns listat i tabell 1,kapitel 6.3.

Figur 7. Preliminär bedömning av kemisk status år 2015 för sjöar och vattendrag i centrala delarna av Sundsvall, exkl kvicksilver, VISS 2013-12-11. I tabellerna med statusbedömningar visas kemisk status med hänsyn till kvicksilver.

22 6.2 Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten Verksamheter i Sundsvallsområdet har under lång tid förorenat hav, vattendrag och sjöar. De allmänna avloppsreningsverken har utsläppspunkter där de näringsämnen och andra miljögifter (t ex tungmetaller och läkemedelsrester ) som samhället producerar och som inte avskiljs i reningsprocessen släpps ut. Därtill kommer ett antal enskilda avlopp som i många fall är undermåliga. En sammanställning av uppmätt bräddning finns i kapitel 9 Allmän avloppsförsörjning. Bräddat orenat avlopp och förorenat dagvatten kan påverka recipientens vattenstatus. Allmänna badplatser kan orsaka förhöjda bakteriehalter under sommaren. Miljönämnden har satt krav för enskilda avloppsanläggningar anpassat till känsliga recipienter. Områden med hög skyddsnivå beskrivs närmare i bilaga 7 Miljönämndens Riktlinjer för små avloppsanläggningar inom områden med högskyddsnivå. Tätorter, hamnterminaler, köpcentra och trafikytor ger upphov till diffusa utsläpp av dagvatten. E 4 går nära kusten mellan Njurundabommen i söder och Sundsvalls stad i norr. Nedan visas en översikt över befintliga industrihamnar i Sundsvall, som kan ha stor påverkan på vattenmiljön i Sundsvallsfjärden, Alnö- sundet och Draget.

Figur 8. Befintliga hamnar i Sundsvall.

6.3 Riskbedömning Vid exploateringar finns alltid en risk för en ökad belastning på våra vatten. Därför föreslås olika typer av åtgärder till skydd av de vatten som kan påverkas, både i Översiktsplanen och i Handlingsplan VA. Skydd- såtgärderna kan tex vara skydd av natur eller rening av dagvatten.

23 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i Sundsvalls kommun som inte uppnår god status och som riskerar att påverkas av ÖP2021 om inte åtgärder vidtas.

HAV, VATTENDRAG OCH SJÖAR Ekologisk status Kemisk starus Namn enl VISS Status 2015 Kvalitetskrav Status 2015 Kvalitetskrav Orsaker Sundsvallsfjärden1) Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 Övergödning. Miljögifter Främmande arter Selångersån Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 Övergödning Miljögifter Selångersfjärden Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 Övergödning Sömlingen Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 Övergödning Miljögifter Sidsjön God God 2021 Uppnår ej god God 2015 Övergödning Sidsjöbäcken Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 Övergödning Draget Otillfredsställande God 2021 Uppnår ej god God 2015 Miljögifter Svartviksfjärden Otillfredsställande God 2021 Uppnår ej god God 2015 Övergödning Miljögifter Främmande arter Skrängstasjön Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 - Ljungan Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 - Stångån Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 - Alnösundet Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 Övergödning Miljögifter Främmande arter Sundsvallsbukten Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 Miljögifter Främmande arter N M Bottenhavet God God 2015 Uppnår ej god God 2015 - Björköfjärden God God 2015 Uppnår ej god God 2015 - Indalsälven Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 - Stödesjön Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 Miljögifter Marmen Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 Miljögifter Tövabäcken Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 Övergödning Klingstatjärnen Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 Övergödning Kvarsättsbäcken Måttlig God 2021 Uppnår ej god God 2015 Övergödning

Till de faktorer/orskaker som påverkas av planförslaget har främst räknats miljögifter och övergödning. Främmande arter (t ex havsborstmask som följer med skeppens barlastvatten) har också en negativ inverkan som gör det väldigt svårt att uppnå god status. Morfologi, kontinuitet och flödesförändringar har inte bedömts påverkas av planförslaget och finns därför inte med i tabellen. I tabellen finns inte heller de vattenförekomster med som ligger utanför de avrin- ningsområden som påverkas av exploatering i ÖP2021.

Den grundvattenförekomst som ligger i Sundsvalls tätort uppnår idag inte god kemisk status. Framtida dagvattenplanering har en stor inverkan på vattenkvaliteten i denna grundvattenakvifär.

1) Ekologisk potential

24 Tabell 2. Vattenkvalitet Sundsvalls tätort. GRUNDVATTEN Kvantitativ status Kemisk starus Namn enl VISS Status 2015 Kvalitetskrav Status 2015 Kvalitetskrav Orsaker Sundsvalls tätort God God 2015 Otillfredställande God 2021 Miljögifter

Sundsvallsåsen dyker upp ur havet i Kubikenborg och är synlig fram till postterminalen. Vid kyrkan har den sin fulla höjd och fortsätter under Grönborgsgatan fram till Videsbron. Den följer sedan Västra vägen till Bergsåker och vidare mot Kovland. Inom detta område är troligen infiltrationsförmågan av dagvatten god under den varma delen av året. Infiltration av föroreningar som följer med dagvatten från vägar är däremot inte lämpligt att infiltrera i åsen. Miljökvalitetsnormen för Sundsvallsåsen är att kvaliteten ska vara god år 2021 och att det är miljögif- ter som gör att kemiska statusklassningen idag är otillfredsställande.

25 7. Dagvatten, klimat och sårbarhet Sundsvall är en stad som drabbats av omfattande översvämningar vid ett flertal tillfällen. Ett exempel är från augusti 2001, en översvämning som kostade Sundsvalls kommun 65 miljoner kronor. Uppkomsten av extrema regn i centrala Sundsvall beror på att ostliga vindar häver regnmoln mot stadsbergen. Det medför att det uppstår högintensiva regn.

Figur 9. Foto från Svartvikskajen vid högt vatten i havet hösten 2011.

Att avleda nederbörd från tätbebyggelse är en av de största utmaningarna i framtidens klimat. Befintliga lednings- system är inte dimensionerade för att klara högintensiva regn och att bygga om alla system är oerhört kostsamt. Allt dagvatten kan inte rinna i ledningar i framtidens skyfall. Det innebär att man även måste börja planera för avrinning på marken vid kraftiga skyfall. Det blir då viktigt att det kan ske på ett kontrollerat sätt, utan att vålla skada. Ett stort antal utredningar och sammanställningar har gjorts för att bedöma klimatförändringars påverkan på bland annat dagvattenhanteringen inom kommunen. Det gäller både i dag och i framtiden. Bebyggelse och andra skyddsvärda anläggningar ska anpassas för att klara extrema regn, minska risk för släntstabilitet och skapa en förbättrad rening av dagvatten. I detta kapitel beskrivs de klimatförändringar som förväntas i Sundsvall fram till nästa sekelskifte samt vilka risker som det kan medföra. Arbetet med dagvattenfrågor, ansvar och tillsyn gås igenom liksom befintliga och planerade dagvattenanläggningar.

7.1 Beskrivning av klimatförändringar Följande beskrivning av klimatscenarier är hämtade från rapporten ”Översiktlig regional klimat- och sår- barhetsanalys – naturolyckor” som SGI tillsammans med SMHI har tagit fram för Västernorrlands län (SGI, 2011). Det är viktigt att veta att nya klimatscenarier tas fram löpande och under hösten 2013 kommer nya resultat tas fram av SMHI.

7.1.1 Temperaturförändringar Årsmedeltemperaturen beräknas öka successivt under det innevarande århundradet. Mot slutet av seklet visar klimatscenarierna en temperaturökning på omkring 5 ° C jämfört med dagens förhållanden. Den största ökningen väntas enligt klimatscenarierna ske under vinterperioden (ca 6 – 7°C ökning).

26 7.1.2 Nederbördsförändringar Även nederbörden beräknas öka, framför allt under vintern, medan neder-börden under sommarmånaderna väntas vara relativt oförändrad. Scenarierna visar på en ökning av årsmedelnederbörden i slutet av seklet på cirka 20 %. Klimatscenarierna visar på förändringar i avrinningens säsongsfördelning. För de större vattendragen i Sundsvall kommun (Ljungan, Indalsälven och Selångersån) pekar medelvärdena av klimatscenarierna på en tidigare vårflod med lägre flödestopp i slutet av seklet. Det beror på minskade snömagasin till följd av högre temperaturer vintertid. Av samma skäl förväntas tillrinningen öka vintertid medan tillrinningen sommartid bedöms vara relativt oförändrad eller minska något. Orsaken till det är något högre temperaturer och ökad avdunstning tillsammans med relativt oförändrad nederbördsutveckling. Sammantaget innebär det en längre varaktighet av medelhöga flöden medan mycket höga flöden, som idag återkommer framför allt under vårfloden, blir mer ovanliga. Klimatanalysen visar på en minskande trend av 100-årsflödens storlek under detta sekel (15-20% mot idag). Om- fattningen av översvämmade områden till följd av framtida 100-årsflöden längs de aktuella vattendragen är beroende av flödenas storlek. Översvämningar till följd av framtida 100-årsflöden bedöms därför inte bli mer omfattande. I och med att temperaturen förväntas öka och nederbörden på sommaren totalt sett väntas vara oförändrad finns det en ökad risk för långvarig torka. Ökad temperatur medför en ökad konvektiv nederbörd med ökad risk för hög- intensiva regn, vilket kan skapa lokala översvämningar då dagvattensystemen har för låg kapacitet. SMHI har tagit fram nya grunder för dimensionering av dagvattenanläggningar i Sundsvall för nederbörd med 10 års återkomsttid.

7.1.3 Erosion vid kuster och vattendrag Områden med förutsättningar för erosion finns både längs kusten och vattendrag. Klimatförändringar kommer att medföra en högre havsnivå vilket innebär att områden som tidigare inte utsatts för erosion kommer att påverkas. Samtidigt motverkas detta av den pågående landhöjningen.

Figur 10. Erosion i Sättnaån i höjd med Oxsta.

27 Förutsättningar för erosion längs vattendrag finns utmed långa sträckor, bland annat förbi de största vattentäkterna Wifsta, Nedansjö, Matfors, Grönsta och Nolby. Mer om denna risk beskrivs i avsnitt om dricksvattenförsörjning.

7.2 Risk för ras och skred Ras och skred och är exempel på snabba rörelser i jord eller berg som kan orsaka stora skador dels på mark och byggnader inom det drabbade området, dels inom nedanförliggande markområden där massorna hamnar. Det kan också orsaka dämning i vattendrag pga att rasmassor stoppar upp vattenflödet. Det föreligger en rasrisk på många ställen redan idag och risken bedöms öka i framtiden. Rörelserna kan riva upp och förstöra distributionsledningar för dricksvatten, riva med enskilda avlopp till vattendrag, ödelägga pumpstationer för avloppsvatten och i värsta fall även förstöra större va-anlägg- ningar som vattenverk och avloppsreningsverk. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB har gjort en översiktlig stabilitetskartering och SGI och Sundsvalls kommun har gjort detaljerade karteringar och beräkningar, se figur 11. Förändrade nederbördsförhållanden försämrar säkerheten mot stabilitetsbrott. Sundsvalls kommun har tagit fram två utredningar med något olika grundorsaker till uppkomst av skred. De två olika orsakerna är: • förhöjda grundvattennivåer • ytavrinning över områden med moränjordar Nedan visas ett utsnitt ur bedömd klimatpåverkan inom ras- och skred-känsliga markområden som har genomförts med avseende på förhöjda grundvattennivåer. Inom det raskänsliga området i centrala Sunds- vall ligger exempelvis mer än 10 avloppspumpstationer.

Figur 11. Identifierade områden som är känsliga för ras- och skred (rosa).

28 Kartor som ger en uppfattning om var riskerna för moränskred och slamströmmar kan finnas vid kraftig nederbörd finns framtagna för centrala Sundsvall (Sweco, 2010). Avledning av dagvatten påverkar till stor grad risken för ras och skred. Dagvattenavledning bör ordnas på ett lämpligt sätt i de områden där det finns förekomster av raskänslig mark, det vill säga längs Ljungan och Indaläl- vens dalgångar samt vid kusten. Dagvatten som avleds från kommunala och statliga vägar kan vid extrema vädersituationer orsaka ras i slänter och drabba fastighetsägare. I vissa fall kan ansvarsfrågan vara besvärlig att reda ut mellan kommunen, va-huvudmannen, drabbade fastighetsägare/verksamhetsutövare och/eller Trafikverket både utanför och inom verksamhetsområde för spillvatten/dagvatten. Det är därför viktigt att i framtida dagvattenutredningar inom kommunen få med information från det detaljerade underlag som tagits fram.

7.3 Risk för översvämningar Risken för översvämningar är överhängande redan idag och bedöms öka i ett framtida klimat. Inventerade översvämningar i centrala Sundsvall finns hos kommunen. Det gäller både översvämningar av dagvatten och källaröversämningar på grund av dagvattenpåverkade avloppsnät. Inom dessa områden finns det risk för att översvämningar kan inträffa igen om inga åtgärder görs. För centrala Sundsvall finns även GIS-kartor som visar var ytavrinning sker i samband med kraftig ne- derbörd och var vatten samlas vid ett 100-års regn. I figur 13 kan översvämningar inom området Skönsberg ses i samband med skyfall.

Teckenförklaring

Primärt ytvattenflöde Sekundärt ytvattenflöde Bedömt djup i instängda områden 0-0,2 m 0,2-0,4 m 0,4-0,6 m 0,6-0,8 m > 0,8 m Vattendragsområde  Avgränsningsområde

Sundsvallsfjärden 0 200 400 800 Meter

Figur 12. Bedömning av översvämningar i samband med skyfall området Skönsberg i Sundsvall.

29 7.4 Slutsatser från Klimatanpassa Sundsvall Projektet ”Klimatanpassa Sundsvall” pågick 2009-2011. Syftet var att förebygga de negativa effekter som ett förändrat klimat kan innebära. Slutsatserna i projektet är att klimatanpassningsbehoven är stora för att åtgärda dagvattenproblemen. Behoven är dels att minska riskerna vid översvämning, dels att kvalitetssäkra kommunens vattenförsörjning genom omsorgsfull dagvattenhantering uppströms kommunala vattentäkter. Relevanta underlag från Klimatanpassa Sundsvall har arbetats i in Handlingsplan va.

Förslag till förbättringar är: • Klargöra ansvarsförhållanden • Samarbete över förvaltningsgränser, i synnerhet Planmyndighet – va-bolag - väghållare • Göra kortsiktiga och långsiktiga planer för dagvattenhantering • Genomföra åtgärder, och om nödvändigt revidera detaljplaner • Föroreningsrisker behöver tas på allvar, möjligen behövs kraftfullare skyddsföreskrifter för befintliga vat- tenskyddsområden. Flera av dessa frågor har hanterats i va-planen men mer arbete krävs. Det har visat sig att det inte är möjligt att hantera alla dagvattenfrågor i detaljplaner. Hantering av dagvatten måste därför planeras även på annat sätt.

7.5 Politiskt antagna rapporter för dagvatten inom Sundsvall kommun Miljökvalitetsnormer (MKN) och andra miljömål styr krav på rening av dagvatten, detta beskrivs närmare i kapitel om ytvatten och miljömål.

7.5.1 Samordningsfunktion för bäckar Inom ramen för Klimatanpassa Sundsvall har rapporten ”Ansvar Dagvatten” (rev 2011-04), se bilaga 3, tagits fram. Huvudmålsättning med rapporten är att redovisa principer för hur samordningsansvaret för dagvattenavledningen via de stadsnära bäckarna bör fördelas inom kommunen, samt mellan kommunen och andra externa parter. Detta löser en begränsad del av arbetet för att skapa långsiktigt hållbara dagvat- tenlösningar. Främst är det avdelningarna för mark- och exploatering, gatuavdelningen och planavdelningen inom stadsbyggnadskontoret tillsammans med MittSverige Vatten AB som har ett stort ansvar vad gäller samord- ning. Miljökontoret ska endast ha ett tillsynsansvar. Stadsbyggnadskontoret och Service- och teknikförvalt- ningen har ett investeringsansvar och sköter drift- och underhåll, vilket även gäller Sundsvall Vatten, men endast inom va-huvudmannens verksamhetsområde för avlopp.

7.6 Arbetssätt för dagvatten inom Sundsvall kommun 7.6.1 Handläggarstöd Dagvattenstrategi Inom ramen för Klimatanpassa Sundsvall togs även ett handläggarstöd fram som heter dagvattenstrategi. Inom kommunkoncernen arbetar vi och ska fortsätta arbeta enligt den. Grundtanken i Sundsvalls kommuns dagvattenstrategi är att man ska rena dagvatten från miljöfarliga ämnen och att ansträngningar ska göras för att efterlikna de naturliga flödena som fanns innan exploateringen. En vik- tig aspekt är också att dagvattensystemen ska utformas på ett sätt som inte ger ökad skaderisk vid höga flöden. I bilaga 6, Behandling av dagvatten, till dagvattenstrategin finns stöd för handläggare där alternativ teknisk utformning för öppen dagvattenhantering ges liksom generella reningskrav. Dimensioneringskravet på dagvattenanläggningar är nederbörd med 10-års återkomsttid anpassad till förväntad klimatförändring för Sundsvallsregionen samt lokala effekter av nederbördshävning.

30 7.6.2 Havsvattenstånd och klimatanpassning Projektet Klimatanpassa Sundsvall har låtit göra en noggrann analys av framtida havsnivåer och hur sam- hället bör planeras utifrån det. Sundsvall kommun har en strategi för klimatanpassad höjdsättning i havsnä- ra lägen. Nya byggnader ska klara en höjning av havsytan med 0,5 meter. För samhällsviktiga funktioner gäller 1,0 meters höjning av havsnivån.

Tabell 3. Havsvattenstånd med förslag på klimatanpassade byggnivåer vid havet, i perspektivet minst 100 år.

Nivå (RH 2000) Högsta högvattennivå (Spikarna 1984) + 1,4 Byggnivå byggnader och fastigheter + 1,9 Byggnivå samhällsviktiga funktioners byggnader, + 2,4 fastigheter och anläggningar

I figur 13 nedan kan ytor som översvämmas vid havsvattennivå 0,5 m över högsta högvattennivå ses.

Figur 13. Havsvattennivå 0,5 m över högsta högvattennivå (HHVY) 2009 ses.

31 7.7 Arbete med dagvatten, plan- och klimatfrågor på kommunen 7.7.1 Arbete med översiktsplan 2021 En generell synpunkt som slås fast i översiktsplanen är att exploatering av områden bör göras med ett 100- års perspektiv. Utformning av nya områden måste tas hänsyn till bland annat klimataspekter och risker för skred. Om det till exempel är känt att ett område är känsligt för översvämningar (exempelvis instängda områden som karterats i centralorten) bör det uppmärksammas tidigt i planarbetet så att specifika krav kan fastställas i planen. Exempel på åtgärder bör redovisas i en utredning och om det behövs planera in extra generösa ytor för tillfälliga översvämningar. I översiktsplanen redovisas risker, problem och kunskapsluckor samt även delvis redovisat förslag till åtgärder.

7.7.2 Forum för dagvatten Forum för dagvatten utgör en av grundpelarna i ett långsiktigt hållbart arbete med dagvattenfrågan. Forum- ets uppgifter är att ajourhålla de verktyg som finns i verktygslådan, att bevaka forskning, klimatforskning, och utveckling samt att utgöra en kunskapskälla. Forum för dagvatten fungerar som en plattform för utvecklingen av Sundsvalls kommuns dagvattenstrategi. Forumet bevakar över tid samspelet mellan: dagvattenstrategi – påverkande faktorer – konsekvenser

I Forum för dagvatten deltar samtliga verksamheter som berörs av dagvattenfrågan. Utifrån dagens kommunala organisation innebär det representation från: • Miljökontoret • Räddningstjänsten • Mark och exploatering • MittSverigeVatten AB • Planavdelningen • Park • Strategisk planering • Byggavdelningen • Gatuavdelningen Stadsbyggnadskontoret är sammankallande till Forum för dagvatten.

7.7.3 Krav och tillsyn Det finns en viss oklarhet i vilka krav man kan ställa på dagvattenanläggningar i planbestämmelser. Det är 4 Kap i PBL som styr vad som kan regleras inom planbestämmelser och det finns ingen rättsgrund i PBL som tillåter planbestämmelser vars syfte är att reglera vattenflöden eller skydda vattenflöden, om syftet är något annat än klimatsäkerhetshöjande åtgärder. Krav på dagvattenanläggningar vad gäller till exempel flödesbegränsning, rening, teknikval kan ställas av va-huvudmannen med stöd av ABVA eller av miljökontoret med stöd av Miljöbalken.

7.8 Befintliga dagvattenanläggningar Allmänt dagvattenledningsnät med en något större utbredning finns, förutom i centralorten Sundsvall, i samhällena Matfors, Njurundabommen, Kvissleby, Sundsbruk, Vi (Alnö), Ljustadalen och Birsta. Sum- mering av ledningsnätet hämtat från ledningsdatabasen finns redovisat i planen för den allmänna avlopps- anläggning. Merparten av dagvattenledningsnätet inom kommunen är utbyggt från 1960-talet och framåt.

32 Tabell 4 Befintliga dagvattenbehandlingsanläggningar.

Anläggningsnamn Ägare och driftsansvarig Mårtensro dagvattendammar (2 st), Sidsjö Fastighetsägare. Räbbmoskogen, Alnö Fastighetsägare Birsta, flera anläggningar Respektive fastighetsägare Mariestadsvägen, Granloholm Fastighetsägare Anläggningar längs E4 Trafikverket

Idag tar Sundsvall Vatten AB ut en dagvattentaxa i vissa områden och ansvarsfrågan diskuteras för befintliga och planerade anläggningar. Anläggningar som anlagts inom fastigheter ägs och sköts av fastighetsägaren. Det ställs krav på oljeavskiljare vid större parkeringsanläggningar, bensinstationer och dylikt. Något register över dessa finns inte.

7.8.1 Birsta Birsta är till stora delar utbyggt med handel och verksamheter. Avrinningen i området sker mot Ljustabäck- en och Alnösundet. Ljustabäcken har ett högt skyddsvärde och får inte påverkas negativt. Bäckens kapacitet är begränsad och den är hårt belastad från Birstaområdets hårdgjorda ytor. Alnösundet uppnår inte god status på grund av miljögifter och övergödning. I samband med de senaste exploateringarna i Birsta har fördröjningsmagasin/dammar och/eller oljeavskiljare installerats. Det är viktigt att också tillkommande exploateringar får krav på att rena och fördröja dagvattnet.

7.9 Planerad dagvattenhantering 7.9.1 Ny E4 Dagvattenanläggningar anläggs vid ett flertal ställen längs nya E4:an.

• Vid trafikplats Nolby planeras dammar. Utloppet är i Nolbybäcken. • Vid Vaple planeras en partikelavskiljande dagvattendamm. Utloppet leds till Långsvedjebäcken och Vaplebäcken. Utloppet är fördelat på de två bäckarna för att skydda Vaplebäcken från överbelastning. • Vid båda brofästen för bron över Sundsvallsfjärden ska dagvattenanläggningar anläggas. Anläggning- en ska behandla vatten även från kringliggande områden. Vid södra brofästet (Skönsmon) ska också en dagvattendamm anläggas. Båda anläggningarna kommer skötas av MittSverige Vatten. • Bäckar som passeras av nya E4:an har setts över av stadsbyggnadskontoret i samverkan med MittSve- rige Vatten AB. Trafikverket har krav på sig att inte bygga in några hinder i berörda bäckar.

7.9.2 Norra och Södra Kajen I detaljplanen för bostäder på Norra kajen finns krav på dagvattenrening och sanering av markförorening- ar intill vattenförekomsten Sundsvallsfjärden. Under förutsättning att saneringar och rening av dagvatten genomförs bör det finnas möjligheter till förbättring eller i alla fall inte försämring av vattenförekomstens status jämfört med om utbyggnaden inte genomförts. Detta gäller även Södra kajen.

33 7.9.3 Tunadal- Korsta-Ortviken Miljökonsekvenserna av utbyggnaden i Tundal-Korsta-Ortivken har beskrivits inom detaljplanering- en av Tundalshamnens och Korstaverkets om/nybyggnader. Det finns en risk för att utbyggnaderna försämrar vattenkvaliteten i vattenförekomsterna Sundsvallsfjärden och Alnösundet. I detaljplanerna har åtgärder föreslagits för att rena och utjämna dagvatten från verksamhetsområdena. I miljöpröv- ningarna för Tunadalshamnen och Korstaverket kommer villkor att fastställas för att säkra vattenkvaliteten.

7.10 Snöupplag Förutsättningarna för nyetablering av ett snöupplag i området väster om Nacksta i Sundsvall har utretts. Behovet av snöupplaget har uppkommit som en följd av att snö inte längre får tippas ner i havet. Anläggningen har designats för att kunna ta emot 300 000 m3 snö per år samt att fånga upp och behandla smältvattnet från snön.

34 8. Allmän vattenförsörjning Inom Sundsvall kommun finns stora naturresurser i form av grundvattenförekomster i grusåsar. De tre största vattentäkterna i Sundsvallsområdet, Grönsta, Nolby och Wifsta ligger i dessa grusåsar och producerar ca 15 miljoner kubikmeter dricksvatten per år utan att det behövs någon rening. Det finns ett behov av långsiktigt skydd för dessa grundvattenförekomster. I detta kapitel beskrivs allmänna vattentäkter, vattenskyddsområden samt vilka befintliga och framtida risker och behov som finns för respektive vattentäkt (i den mån riskerna har identifierats i tidigare utredningar). I kapitlet ges även en översikt över distributionen av dricksvatten. Huvudman för allmänna vatten- täkter och distributionssystem är Sundsvall Vatten AB.

Figur 14. Karta över vat- tentäkter inom kommunen.

35 En summering av befintliga vattenverk i Sundsvalls kommun är enligt VASS (Vattentjänstbranschens Sta- tistik-System): Tabell 5. Vattenverk i Sundsvalls kommun samt Wifsta, Timrå kommun.

Storlek Namn Antal Antal vattenverk < 2 000 personer 11 st Antal vattenverk 2 000 - 20 000 personer Nolby och Matfors 2 st

Antal vattenverk > 20 000 personer Grönsta och Wifsta 2 st I tabellen nedan listas vattentäkter, vilken typ av vattentäkter och hur stor produktionen är vid respektive vattentäkt. Informationen kommer från MittSverige Vatten AB.

Tabell 6. Vattenverk i Sundsvalls kommun samt Wifsta, Timrå kommun.

Namn VSO Fastställt Typ av vattentäkt Produktion (siffror från 2012) Wifsta 22 FS 1995:36 Grundvatten, inducerad infiltration från Indalsäl- 6 385 611 m3/år Lst Västernorrland ven 200 l/s (normal) 22 500 anslutna Vattendom:290 l/s (årsbasis), maxdygn 385 l/s Nolby 22 FS 2009:8- Grundvatten, inducerad infiltration från Ljungan. 1 862 185 m3/år Lst Västernorrland 80 l/s (max). 12 000 anslutna Vattendom:Västbo 2:9 120 l/s (årsbasis), maxdygn 170 l/s, Nolby 1:112, 80 l/s (årsbasis), maxdygn 100 l/s, Grönsta 22 FS 2010:012 Grundvatten, inducerad infiltration från Ljungan. 6 043 101 m3/år Lst Västernorrland Vattendom: 275 l/s (årsbasis), maxdygn 365 l/s 42 700 anslutna Köpmanudden (Matfors) 22 FS 2007:10 Grundvatten, inducerad infiltration från Ljungan 710 434 m3/år Lst Västernorrland Vattedom:40 l/s (årsbasis), maxdygn 50 l/s 4 800 anslutna Ede (Stöde) 22 FS 1976:30 Grundvatten, inducerad infiltration från Ljungan 251 200 m3/år Lst Västernorrland 1 600 anslutna Nedansjö 22 FS 1970:19 Grundvatten, inducerad infiltration från Ljungan 40 659 m3/år Lst Västernorrland 300 anslutna

Indal (reserv) 22 FS 1977:21 Grundvatten, inducerad infiltration från Indal- 510 m3/år Lst Västernorrland sälven Liden 22 FS 1994:21 Grundvatten, inducerad infiltration från Indal- 45 552 m3/år Lst Västernorrland sälven 430 anslutna Gimåfors 22 FS 1994:24 Grundvatten 12 545 m3/år Lst Västernorrland 40 anslutna Järkvissle 22 FS 1994:22 Grundvatten 8628 m3/år Lst Västernorrland 50 anslutna Pipnäset (försörjer två VSO saknas Grundvatten, infiltration från Holmsjön vattenverk Vv Anundgård 8812 m3/år 80 anslutna Vv Vike 7067 m3/år 40 anslutna Lidensboda VSO saknas Grundvatten 4014 m3/år 50 anslutna Sulå VSO saknas Grundvatten 1385 m3/år 15 anslutna Storhullsjön VSO saknas Grundvatten 859 m3/år 15 anslutna

36 Totalt är 85 180 personer anslutna till den allmänna vattenanläggningen. Vattenförbrukningen 2013 var 260 l/pe, dygn inklusive kylvatten och industriförbrukning. Den producerade vattenmängden var 15 miljoner kubikmeter och den debiterade mängden 10,4 miljoner kubikmeter.

8.1 Vattentäkter längs Indalsåsen Längs Indalsälven ligger totalt fem (5) vattentäkter varav en är reserv (Indal VV), av dessa har fyra vatten- skyddsområde.

8.1.1 Wifsta vattentäkt Wifsta vattentäkt försörjer invånarna i Timrå, norra Sundsvall och Alnö och ligger i Timrå kommun. Vatten- täkten, som ligger i en grusås vid Indalsälven norr om Sundsvall. Grusåsen där vattentäkten ligger är unik med ett flöde av mer än 1 000 liter vatten per sekund, vilket sannolikt gör det till Sveriges största grund- vattenflöde. Normal dricksvattenproduktion är ca 200 l/s. Råvattnet pumpas ur 55-75-meter djupa brunnar. Nybildning av grundvatten till grusåsen sker genom inducering av ytvatten från Indalsälven. Grundvattennivåerna i vattentäkten är relativt konstanta beroende på att nivåvariationen i vattenmaga- sinet i Bergeforsdammen är liten. Grusåsen genomskärs av Indalsälven och där sker merparten av induce- ringen av älvvatten till grundvattenakvifären. Transporttiden till vattentäkten är beräknad till 6-9 veckor. Grundvattenakvifären där vattentäkten ligger kan påverkas av eventuella kemiska och mikrobiologiska föroreningar från Indalsälven eftersom transporttiden för grundvattnet är förhållandevis kort. Grundvattnet har dock sedan vattentäkten togs i drift (1992) varit av så god kvalitet att ingen behandling har behövts. Vid översvämning 2000 klorerades råvattnet av säkerhetsskäl. Vid årsskiftet 2010-2011 in- stallerades en UV-behandlingsanläggning. I vattenverket finns också möjligheten att desinficera med klor. Studier på vattenkvaliteten (inom projektet Klimatanpassa Sundsvall) har genomförts och pH-värdet och alkaliniteten på råvattnet visar en sjunkande trend under en 10-års period. Under 2013 har en utredning av alkaliniserings- och manganavskiljningsanläggning utförts.

De främsta hoten mot Wiftsta vattentäkt bedöms vara • förhöjda bakteriehalter, förekomst av parasiter och framförallt virus härrörande från undermåliga enskilda avlopp, och kommunala avloppsreningsverk uppströms Indalsälven. • Trafikolycka på RV86 (i synnerhet på bron över Indalsälven). • Konsekvenser av klimatförändringar som ger förändrad vattenkemi och mikrobiologi. • En dagvattendamm som avvattnar Vivsta industriområde mynnar i Indalsälven inte långt från infiltra- tionsområdena. • Skogsbruksåtgärder som kan medföra förändrade avrinnings- och infiltrationsförhållanden. Även föro- reningsrisker finns vid skogsbruksåtgärderna. • Dammbrott

37 8.1.2 Indal vattentäkt Indals vattentäkt är idag en reservvattentäkt för Indal som normalt försörjs från Grönsta vattentäkt. Vattentäk- ten består av 3 grusfilterbrunnar 9-18 m djupa. Vattentäkten motioneras regelbundet.

Figur 15.Översiktskarta över vattenskyddsområden i södra delen av Indalsälven. Indal Arklo vattentäkt är inte längre i bruk men vattenskyddsområdet är kvar.

38 8.1.3 Liden, Liden-Sillre, Järkvissle och Lidensboda vattentäkter Lidensboda saknar skyddsområde. Vattenverken Liden, Järkvissle och Lidensboda har samtliga UV-ljus installerat för desinfektion. I Liden finns luftning och perkolationsfilter för att reducera framförallt mangan. I Lidensboda vattenverk luftas vattnet för att höja pH-värdet i vattnet. Vattentäkten i Liden består av en grävd brunn som är 6 m djup och en formationsbrunn som är 11 m djup. Vattentäkten i Järkvissle består av 2 bergborrade brunnar till 80 m djup. Vattentäkten i Lidensboda består av 2 formationsbrunnar 15-16 m djupa. Skyddsområdena för Liden och Järkvissle vattentäkter är från 1994.

Figur 16. Översiktskarta över vattenskyddsområden i norra delen av kommunen längs Indalsälven och vid sjön Holmen.

39 8.2 Vattentäkter kring Holmsjön Två mindre vattentäkter finns vid Holmsjön, Pipnäset och Gimåfors som har UV-behandling för desinfektion. Från Pipnäset pumpas vatten via sjöledning till vattenverken i Vike och Anundgård. I Vike försörjs 30 pe och i Anundgård 50 pe. Behandlingen i vattenverken är avluftning med droppluftare för att höja pH-vär- det eller avskilja radon. Pipnäsets vattentäkt ligger i en grusås med inducering från Holmsjön. Vattentäkten består av 3 st formationsbrunnar 8-9,5 m djupa. Gimåfors vattentäkt består av 2 bergborrade brunnar. I Gimåfors försörjs 30 pe med dricksvatten. Gimåfors vattentäkt har ett skyddsområde från 1994. Pipnäset vattentäkt saknar skyddsområde.

8.3 Vattentäkter längs Ljunganåsen I Sundsvalls kommun finns fem större vattentäkter i Ljunganåsen (Nolby, Grönsta, Matfors, Nedansjö och Ede). Grönsta vattentäkt försörjer centrala delarna av Sundsvall och är den största vattentäkten (43 000 pe). Nolby vattentäkt försörjer Njurunda och södra delarna av Sundsvall (12 000 pe) och Matfors vattentäkt försörjer Matfors samhälle (5 000 pe). Skyddsområdena till dessa tre vattentäkter hänger ihop och inklude- rar Ljungan och sjön Marmen (se bild nedan). Skyddsområdena är från senare delen av 2000-talet. Längs Ljungan är åsen genombruten av älven på ett flertal platser. I dessa korsningspunkter mellan ås och älv sker infiltration av älvvatten till åsen eller utströmning av grundvatten från åsen till älven. Det bidrar till goda förutsättningar för uttag av stora mänger grundvatten i åsen. Vattentäkterna kan påverkas av kemiska och mikrobiologiska föroreningar eftersom skyddande täta jordlager saknas i de områden där den största mängden vatten infiltreras, speciellt vid höga vattennivåer i älven.

Figur 17. Vattenskyddsområden i nedre delen av Ljungan.

40 8.3.1 Grönsta vattentäkt Grönsta är kommunens andra stora vattentäkt där cirka 200 l/s produceras i genomsnitt. Grönsta vattenverk levererar dricksvatten till centrala Sundsvall och de västra tätorterna. I anslutning till Grönsta vattentäkt korsar Ljungan en grusås vilket har stor betydelse för grundvattenbildningen som till stor del bygger på inducerat älvvatten. Vattentäkten består av sju brunnar som är 35-45 m djupa. Råvattnet UV-behandlas innan det levereras på distributionsnätet. Skyddsområdet för Grönsta vattentäkt innefattar ytvatten bestående av en bit av Ljungan och hela Marmen, avsikten är att ha en insatstid i händelse av ett utsläpp som i förlängningen kan förorena vattentäkten Det finns flera potentiellt förorenade områden längs Ljungan som kan innebära en risk för vattentäkten. Nedlagda Mat- fors bruk, järn- och pappersbruk, ligger nära skyddsområdet för Grönsta vattentäkt. Även sediment i själva sjön Marmen kan utgöra en risk.

De främsta hoten mot Grönsta vattentäkt bedöms vara: • Förhöjda bakteriehalter, förekomst av parasiter och virus härrörande från undermåliga enskilda avlopp • inom primär skyddszon • Även badplatser, enskilda avlopp och kommunala reningsverk inom Ljungans avrinningsområde utgör en risk vid extrema vattennivåer. • Bekämpningsmedel från närliggande jordbruk (inom primär skyddszon) • Förorenat område och en privat oljecistern inom primärt skyddsområde • Industrier som ligger uppströms i Ljungan (bland annat i Ljungaverk och i Alby) • Konsekvenser av klimatförändringar som kan ge förändrad vattenkemi och mikrobiologi men även ras och skred vid extremväder • Dammbrott • Olycka med utsläpp av kemikalier/petroleumprodukter exv från kraftverk eller transporter • Höga ytvattennivåer

Råvattnet från Grönsta vattentäkt behandlas med UV-ljus innan det levereras på distributionsnätet ut till abonnen- terna.

8.3.2 Nolby vattentäkt Vatten från vattentäkten Njurunda-Nolby pumpas upp till Nolby vattenverk som levererar vatten till Nju- runda och Sundsvalls södra delar. Produktionsbrunnarna (tre på västra sidan och en på östra sidan av Ljungan) är cirka 35-40 meter djupa och levererar 60 l/s i snitt med en maxkapaciteten av totalt cirka 120 l/s tillsammans. Grundvattnet pumpas direkt från brunnsområdet utan någon behandling till en lågreservoar för vidare distribution. En UV-ljus anläggning skall installeras under 2013. Även här sker den största delen av grundvattenbildningen genom inläckage av älvvatten från Ljungan till gruså- sen. En mindre del sker genom infiltration av nederbörd inom tillrinningsområdet. Inläckageområden till grusåsen för Ljungans vatten finns dels mellan de två brunnsområdena, men även vid Nolbyforsen cirka 1 km uppströms. Den föreslagna sträckningen av Ostkustbanans dubbelspår ligger på samma ställe som befintligt spår, i ett flackt åsparti som ligger nedströms vattentäkten, utanför vattenskyddsområdet.

De främsta hoten mot Nolby vattentäkt bedöms vara: • En tidigare grustäkt som måste återställas. • Bekämpningsmedel och förhöjda bakteriehalter eller parasiter och virus från närliggande jordbruk • (inom primär skyddszon) • Närliggande oljecistern • Konsekvenser av klimatförändringar som kan ger förändrad vattenkemi och mikrobiologi men även ras och skred vid extremväder • Även badplatser, enskilda avlopp och kommunala reningsverk inom Ljungans avrinningsområde utgör en risk vid extrema vattennivåer • Förorenat område

41 8.3.3 Matfors vattentäkt Matfors vattenverk är kommunens fjärde största vattenverk och försörjer Matfors samhälle. Marken vid vattenverket klassas som känslig för grundvattenhöjning och har därmed karterats som ett område som är känsligt för ras och skred. Vattentäkten består av tre produktionsbrunnar som är 18-35 m djupa som i snitt producerar 22 l/s över året, maxkapaciteten bedöms till 120 l/s. Grundvattenbildningen består till största delen av inducerat ytvatten från Ljungan till grusåsen. I Matfors vattenverk alkaliniseras råvattnet med alkalisk massa för att justera pH innan det levereras ut på dricksvattennätet. Dricksvattnet UV-behandlas innan det levereras på distributionsnätet. I Matfors finns stora problem med inläckage av dag- och grundvatten till avloppsnätet. En konsekvens kan bli bräddning av orenat avloppsvatten till Ljungan. Det bedöms vara ett hot mot vattentäkten, men även mot nedströms belägna vattentäkter (Nolby och Grönsta) även om det sker en utspädning av orenat avloppsvatten och förorenat dagvatten under transportsträckan i Ljungan. Det faktum att ledningsnätet inklusive avloppspumpstationer ligger i direkt närhet till Ljungan innebär en risk för inträngning av ytvatten via bräddar, vilket också skapar utläckage av orenat avloppsvatten. En bild på befintliga bräddutlopp och pumpstationer har tagits fram med underlag från MittSverige Vatten AB. Merparten av pumpstationer och bräddavlopp ligger nedströms Matfors vattentäkt.

Figur 18. Avloppspumpstationer (röda fyrkanter) och bräddar från avloppsledningar (lila fyrkanter) i Matfors. På bilden syns även delar av Grönsta vattenskyddsområde.

42 Bräddning från pumpstationer beskrivs närmare i kapitel 9 Allmän avloppsförsörjning.

De främsta hoten i övrigt mot Matfors vattentäkt bedöms vara: • Bekämpningsmedel och förhöjda bakteriehalter eller parasiter och virus från närliggande jordbruk (inom primär skyddszon) • Närliggande nedlagd soptipp • Konsekvenser av klimatförändringar som kan ger förändrad vattenkemi och mikrobiologi men även ras och skred vid extremväder • Även badplatser, enskilda avlopp och kommunala reningsverk inom Ljungans avrinningsområde ut- gör en risk vid extrema vattennivåer • Förorenade områden uppströms vid Ljungan • Dammbrott • Olycka med utsläpp av kemikalier/petroleumprodukter exv från kraftverk • Höga ytvattennivåer

8.3.4 Nedansjö vattentäkt Vattentäkten i Nedansjö består av två formationsbrunnar i en grusås som levererar 1,3 l/s i snitt. Brun�- narna är 18-26 m djupa. I Nedansjö vattenverk luftas råvattnet för att höja pH-värdet i råvattnet innan det levereras ut på dricks- vattennätet. UV-ljus är installerat för desinfektion. Grundvattenbildningen bygger till stor del på inducerad infiltration från ytvatten och vattentäkten kan utsättas i stort sett för samma hot som övriga vattentäkter invid Ljungan. Vattentäkten bedöms vara relativt utsatt för föroreningsrisker baserat på ett stort antal förorenade om- råden som identifierats i Nedansjö. Dessutom är marken vid vattenverket i Nedansjö raskänslig enligt en bedömning av klimatpåverkan inom ras- och skredkänsliga markområden längs Ljungan.

Figur 19. Vattenskyddsområdet vid Nedansjö, längs Ljungan. Till höger syns delar av skyddsområdet för Matfors.

43 8.3.5 Stöde-Ede vattentäkt Stöde-Ede vattentäkt ligger i västra änden av Sundsvalls kommun (angränsar mot Ånge kommun cirka 40 km väster om centrala Sundsvall). Ede vattentäkt försörjer Stöde samhälle med dricksvatten, i snitt levereras 8 l/s. Vattentäkten består av tre (3) formationsbrunnar 16,5-22 m djupa. I Ede vattenverk luftas råvattnet för att reducera järn och manganhalten i råvattnet innan det levereras ut på dricksvattennätet. UV-ljus är installerat för desinfektion.

Grundvattenbildningen bygger till stor del på inducerad infiltration från ytvatten och vattentäkten kan utsättas i stort sett för samma hot som övriga vattentäkter invid Ljungan. Stöde-Ede vattenskyddsområde berörs av Mittbanan (järnvägen mellan Sundsvall och Ånge) samt av E14.

Figur 20. Vattenskyddsområdet vid Stöde-Ede,längs Ljungan. Baggnäsets vattentäkt är inte längre i bruk men vattenskyddsområdet finns kvar.

8.4 Övriga vattenverk Sulå och Storhullsjö vattenverk är de två minsta vattenverken som vardera levererar vatten till 15 personer. Inga vattenskyddsområden finns upprättat för dessa två vattentäkter. Sulå vattentäkt består av en grävd brunn i en åsformation. I Sulå vattenverk alkaliniseras råvattnet med alkalisk massa för att justera pH innan det levereras ut på dricksvattennätet. UV-ljus är installerat för desinfektion. Storhullsjön vattentäkt består av en bergborrad brunn som är 49 m djup. I Storhullsjön vattenverk luftas och filtreras råvattnet i perkolationsfilter för avskiljning av järn och mangan. UV-ljus är installerat för desinfektion. Sulå vattentäkt ligger skyddat och bedöms inte vara så utsatt för påverkan från klimatförändringar och föroreningsrisker. Höga yt- och grundvattennivåer skulle kunna påverka den kemiska och mikrobiologiska risken. Storhullsjöns vattentäkt bedöms ligga bra skyddat för påverkan från klimatförändringar och förorenings- risker och barriärverkan i vattenverket finns i två steg med olika funktion, filtrering och -ljus.UV

44 8.5 Säker vattenförsörjning 8.5.1 Framtida vattenförsörjning Längs Indalsälven undersöks möjligheterna till ny reservvattenförsörjning för Timrå och norra delarna av Sundsvall från det område som kallas för Wifsta 2 som ligger på norra sidan av Indalsälven. För de tre största vattentäkterna finns en reservvattenförsörjning till viss del genom ”Ringen” som beskrivs under pkt 8.7. 8.5.2 Planbestämmelser Området runt Grönsta vattentäkt saknar detaljplan. I översiktsplan 2005 påtalas Ljungans betydelse för dricksvattenförsörjningen och sträckan mellan Matfors och Nolby har angivits som ”Hänsynsområde” där behov av särskild hänsyn skall tas med anledning av yt- och grundvattenförhållandena kopplat till dricks- vattenförsörjningen.

8.5.3 Grundvattnets kvalitet och skydd av grundvatten Råvattnets kvalitet i de kommunala dricksvattentäkterna undersöks av MittSverige Vatten AB. Råvattnet undersöks avseende kemiska och mikrobiologiska parametrar, vid vissa vattenverk sker on-linemätning av vissa parametrar. Vid Grönsta vattentäkt sker on-linemätning av temperatur, pH, konduktivitet, syrehalt, turbiditet och vattennivå i Ljungan där det också finns möjlighet att provta älvvatten. SGU har föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten, SGU-FS 2008:2. Mer om detta beskrivs i avsnitt om miljömål. Grundvattenkvalitet omnämns även i avsnitt om enskilda avlopp och brunnar.

8.5.4 Beredskapsarbete För att ha en god beredskap för att motverka skadlig inverkan på dricksvattenförsörjningen i Sundsvalls kommun jobbar MittSverige Vatten med tidiga varningssystem som består i onlinemätning och provtagning på råvattnet för att få indikationer på om något inte är som det ska. Även trender analyseras från de kemiska och mikrobiologiska analyser som utförs, för att kunna se trender och upptäcka ”smygande” förändringar av råvattenkvaliteten. Ett beredskapsförråd med elverk finns i beredskap i händelse av strömbortfall. Det finns också nödtankar vid eventuell vattenbrist eller kris, samt saneringsmaterial i händelse av utsläpp av petroleumprodukter. Tillsammans med Räddningstjänsten har lämpliga platser inventerats för att lägga läns i Ljungan och Indalsälven som berör nio (9) av de tretton (13) vattentäkterna. För att förbättra beredskapen och skyddet av vattentäkterna uppdateras skyddsområdena för vattentäkterna kontinuerligt.

45 8.6 Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning Klimatförändringar i Sundsvalls kommun beskrivs i kapitel 7 om dagvatten och klimat. De två klimateffek- ter som utgör det största hotet mot Sundsvalls kommuns vattentäkter bedöms vara ökad temperatur, över- svämningar, nederbörd under vintern samt ökad frekvens för extremväder. De fyra största vattentäkterna är påverkade av ytvatten från Ljungan respektive Indalsälven. Merparten av avrinningsområdet till dessa ytvatten består av skogsmark och därmed kan en ökad humushalt i råvattnet bli ett framtida problem. En ökad skogsproduktion och förändrade grundvattennivåer som minskar reningen i den övre omättade zonen kan skapa humusproblem och även andra kemiska förändringar på grundvattnet. Dricksvattnets kvalitet har redan påverkats till viss grad av klimatförändringar vid Wifsta vattentäkt. Det visar en rapport som gjorts i ett samarbete mellan Mittuniversitetet, projekt Klimatanpassa Sundsvall och MittSverige Vatten AB. Om denna trend fortsätter, kommer sannolikt vattnet att behöva behandlas inom en 5-10 års period, innan det pumpas ut på vattenledningsnätet. Det är framförallt temperaturen, pH, kalcium- halten och alkalinitet som har förändrats. För Wifsta pågår en utredning om att justera alkaliniteten och reducera mangan. Ett sannolikt behov finns att höja pH-värdet i framtiden för att undvika korrosion på ledningsnätet och fastighetsinstallationer. Om syrehalten i råvattnet skulle reduceras i framtiden kan behovet av att avskilja järn och mangan bli aktuellt. Idag okända vattenburna parasiter och virus i råvattnet kan kräva ytterligare barriärsteg i kommunens vattenverk i framtiden. Generellt utgör närliggande allmänna och avlopp en stor riskkälla för vattentäkter även i dagens klimat. En över- svämning i närliggande vattendrag utgör en stor eller mycket stor mikrobiell risk för nästan samtliga vattentäkter inom kommunen. Samtliga vattentäkter kan tänkas få en ökad risk för förhöjda halter av någon kemisk förorening i råvattnet om nederbörden ökar, genom att risken för spridning ökar. Kemiska föroreningar kan komma från till exempel förorenade områden, vägar och trafik, bensinmackar, täktverksamhet, jordbruk med farmartankar, parkeringar och bilverkstäder. Riskobjekt nära vattentäkterna utgör de största hoten och är ett hot även i dagens klimat. Periodvis vattenbrist i vattensystemen, vid långvarig torka och hög temperatur, bedöms inte vara något större hot mot de vattentäkter som ligger vid de stora älvarna inom Sundsvalls kommun. Nybildning av grundvatten till grusåsarna sker genom inducering av älvvatten från Indalsälven respektive Ljungan. En viss kvalitetsförändring av råvattnet kan uppkomma vid ökade uttag vid vattentäkterna.

46 8.6.1 Identifierade översvämnings-, ras- och erosionsrisker vid kommunens dricksvattentäkter Risk för ras- och skred redovisas i kapitel 7 Dagvatten, klimat och sårbarhet. Nedan visas en bild från kommunens utredning som berör kommunala vattentäkter. Samtliga områden som beskrivs, bedöms ha en påtaglig risk även i dagens klimat.

Figur 21. Identifierade områden med känsliga för ras- och skred (rosa).

47 Följande risker har identifierats: • Fyra (4) av kommunens vattentäkter ligger i närheten av erosionsdrabbad strand längs Ljungan. Det finns ingen potentiell risk att hela vattentäkten ska eroderas bort men vattentäkten blir mer skyddsvärd (sårbar) då Ljungan för bort material som annars kan skydda mot att föroreningar kommer in till produktionsbrunnarna. Störst risk bedöms föreligga för Nolby och Köpmanudden. I Nolby ligger produktionsbrunnarna relativt nära strandkanten och i Köpmanudden ligger vattenverket på ett näs som både är erosionsdrabbad och raskänsligt. • Stöde-Ede, Stöde-Baggnäset, Nedansjö och Matfors vattenverk ligger inom raskänsligt markområde. Även vattentäkterna Grönsta och Nolby skulle troligen påverkas vid ett skred uppströms. • Samtliga vattentäkter som ligger längs Indalsälven inom Sundsvalls kommun omfattar områden med skredkänslig mark. • Generell ökad risk för vattenburna framtida parasiter, dels från utsläpp i närliggande ytvatten och dels ökad spridning från närliggande enskilda avlopp eller djurhållning. Det gäller i synnerhet risken för bräddning från kommunala pumpstationer vid Matfors (som då kan påverka Grönsta och Nolby). Här ligger totalt 14 avloppspumpstationer och avloppsledningsnätet är känt för att vara kraftigt påverkat av dagvatten, vilket gör att risken för bräddning bedöms vara stor. Utspädningseffekten bedöms dock vara relativt stor längs vattendraget mellan Matfors och Nolby.

8.6.2 Identifierad risk för förorening av vattentäkter Förorenat dagvatten från vägar kan lätt spridas till närliggande grundvattenakvifärer om vägen ligger på isälvsavlagringar eller sandiga sediment. Längs sträckor där större vägar passerar vattenskyddsområden krävs därför oftast uppsamling av dagvatten från vägen och en reningsanläggning innan vattnet kan accepteras att infiltrera till en vattentäkt. Det är normalt reglerat i sk skyddsföreskrifter för respektive vatten- skyddsområde. Ljungan och Indalälvens vatten kan påverkas genom att uppströms belägna förorenade områden ligger i erosionsdrabbade och översvämningsdrabbade områden. Ingen detaljerad studie finns på hur det kan på- verka vattentäkterna och hur stor denna risk är. Ett stort antal riskobjekt (förorenade områden) kan påverka kommunens dricksvattentäkter vid Ljungan. Detta har sammanställts inom projektet Klimatanpassa Sundsvall. Generellt gäller att områden saneras vid exploatering och det finns ingen generell plan för hur man hanterar risken mer än att man föreskriver att det inte ska ske någon infiltration i förorenade områden. För gamla kommunala nedlagda tippar finns en plan för sluttäckning. Många av riskobjekten är gamla sågverk. Där de allra högsta föroreningshalterna har uppmätts saneras marken.

8.7 Distribution av dricksvatten Det finns en vision och en plan att vattentäkterna i Wifsta (cirka 200 l/s), Nolby (cirka 50 l/s), Grönsta (cirka 200 l/s) och Matfors (Köpmanudden, cirka 20 l/s), skall kunna ingå i en fungerande reservvattenlösning som benämns Ringen. Fullt utbyggd skulle Ringen innebära att de olika vattenverken vid behov kan ersätta varandra. I dagsläget pågår en utredning om hur reservvatten kan distribueras ut mellan de normala distri- butionsområdena för de olika vattenverken. För full funktion av Ringen måste även ledningsnätet i de centrala delarna av Sundsvall samt huvudvat- tenledningarna till Nolby förstärkas. Utöver ledningstekniska frågor tillkommer även tryckstegringsstatio- ner och installationer som kan möjliggöra omvända flöden. Matfors är i dagsläget inte anslutet till samma ledningsnät men en överföringsledning mellan Grönsta och Matfors utreds.

48 Figur 22 Skiss över vision för vattenförsörjningen till Sundsvall tätort.

En övergripande utredning om en överföringsledning mellan Nedansjö och Ede (Stöde) har gjorts. Ede vattentäkt är sårbar med väg och järnväg i direkt anslutning till vattentäkten, men åtgärden prioriteras inte i dagsläget. En ny ledning vid Ortviken är nödvändig för att fördela reservvatten mellan Wifsta och Grönsta distri- butionsområde. Nyligen fattades investeringsbeslut om att lägga om huvudledningen mellan Fillan och Ortviken. Vattenförsörjningen till Skatanområdet har dimensionerats upp och försetts med ny reservoar. Indal försörjs med vatten från Grönsta efter att en överföringsledning byggdes mellan Kovland och Indal för ca 10 år sedan. Avseende leveranssäkerhet och reservvattenfunktion i kommunen har MittSverige Vatten AB ett VA- KA-lager (VAKA är en nationell vattenkatastrofgrupp) som bland annat omfattar tankar och elverk. Samt- liga vattenverk och ett prioriterat antal tryckstegringar vid reservoarer är anpassade för att kunna anslutas till reservkraft (mobila anläggningar).

8.8 Ledningsnät för dricksvatten Totala ledningslängden för distribution av dricksvatten i Sundsvalls kommun är 1 092 km. På nästa sida visas en tabell med en indelning som motsvaras av reningsverkens upptagningsområden (DUF-områden), vilket är en sammanställning som MittSverige Vatten AB har gjort i samband med denna va-översikt.

49 Tabell 7. Ledningsnät för dricksvatten i Sundsvalls kommun.

Upptagningsområde, baserat på renings- Ledningsnät, Reservoarer (antal) Trycksteg-ringar verkens upptagningsområde¨ dricksvatten (km) (antal) Tivoli 326 7 hög + 1 låg 17 Fillan 235 3 hög + 2 låg 8 Essvik 170 3 hög + 1 låg 10 Bällsta 59 2 hög + 2 låg 3 Stöde 51 1 hög 5 Indal 29,6 1 hög 2 Liden 26,2 2 hög + 2 låg 1 Viforsen 22,5 1 låg 3 Viskan 12,6 2 låg 1 Nedansjö 18,2 1 hög + 1 låg 3 Vike 4,4 1 låg Anundgård 7,5 1 låg Järkvissle 1,5 1 låg Lidensboda 4,4 1 låg Gimåfors 4,2 1 låg Hullsjö 0,5 1 låg Sulå 1,3 1 låg Ede 7,5 1 låg 1 Skatan 4,8 1 hög Medskogsbron, Tunby, Bergom-Vivsta 25,4 1 hög + 1 låg 1 Krånge 3,6 Långsjön, Rännö, Sköle, Lunde 25,9 1 hög Lucksta 11,7 Västanå (Ovansjö, Västanå, Bunsta) 50,6 1 låg 4 Summa 1092 23 hög + 21 låg 59

Under perioden 2004-2011 var förnyelsetakten för ledningsnätet 139 år. De senaste årens kraftiga utbyggnad av ledningsnätet har medfört ett avsevärt sänkt medelvärde. Om åren 2010-2011 räknas bort blir med- elvärdet 152 år. Ledningsnätets ålder är fördelat enligt tabellen nedan.

Tabell 8. Åldersfördelning vattenledningsnät.

Ålder Andel (%) Vattenledningsnät lagt före 1950 22 Vattenledningsnät lagt 1950-1980 46

Vattenledningsnätet lagt efter 1980 32

Utläckaget uppgår till cirka 24 procent, och materialrelaterade orsaker bedöms utgöra den viktigaste orsaken. MittSverige Vatten AB har en strategi att utveckla områdesmätningar i syfte att få en ökad kunskap om distributionsnätets funktion, och att kunna få tidiga indikationer på störningar till följd av till exempel läckor. Utvecklingen är påbörjad och startade inom Njurunda distributionsområde som i dagsläget har en fullt utbyggd sk online-mätning. Två flödesmätare är också installerade på överföringsledningen från Kov- land till Indal. För Sundsvall centralort, Matfors samt Stöde är möjlighet till mätningar snart färdigställd.

50 9. Allmän avloppsförsörjning I detta kapitel beskrivs nuläget och framtida behov i den allmänna avloppsanläggningen och ledningsnätet för spillvatten, och i viss mån dagvatten. Huvudman är Sundsvall Vatten AB. Drift, underhåll och förnyelse av den allmänna anläggningen utförs av MittSverige Vatten AB på uppdrag av va-huvudmannen.

9.1 Allmänna avloppsreningsverk Sundsvall Vatten har 25 avloppsreningsverk där Tivoli, Fillan, Essvik och Bällsta är dimensionerade för mer än 2 000 pe och därmed tillståndspliktiga. Grovrens från samtliga avloppreningsverk skickas till förbränning och slammet omhändertas av entre- prenör och går för närvarande till bland annat sluttäckning av deponier. Bällsta, Fillan och Indal tar emot externslam från de mindre avloppsreningsverken. Fillan tar även emot fett från fettavskiljare och slam från slutna tankar samt trekammarbrunnar. BOD-belastningen för Skatans avloppsreningsverk är maximal under sommaren och når då det tillstånds- givna 1000 pe. Fillans reningsverk har dock idag nått sitt tak belastningsmässigt pga mottagandet av externslam. Övriga reningsverk har god marginal till dimensionerande belastning. Se data för samtliga verk i tabellen nedan.

51 Tabell 9. Avloppsreningsverk Sundsvalls kommun.

Avlopps- Anslutna områden Ansl. pe Ansl. pe Tillstånds- Renings- Recipient reningsverk (folkbok- (BOD- given steg föring 2012) belastning) belastning / Qdim Tivoli Töva/Kovland i väster 50300 56400 85000 pe/ M-K-B Sundsvalls- till södra och centrala 1100 m3/h fjärden Sundsvall till Sköns- mon samt Skönsberg och Haga Fillan Timrå till Bydalen och 14200 21600* 30000 pe/ 750 M-K-B Alnösundet Alnön samt Sundsvalls m3/h sjukhus Essvik Centrala Njurunda, 12500 11900 18000 pe/ M-K-B Ljungans myn- från Fläsian i norr till ning i Svartviks- Stångom, Åmon i söder bukten samt från Juniskär. Bällsta Centrala Matfors, 6100 4900 10000 pe/220 M-K-B Ljungan Vattjom, Runsvik, m3/h Tuna, Lunde Stöde Stöde 1300 1300 1900 pe/80 m3/h M-K Stödesjön Skatan Skatan, Galtström, 55 300 pe vinter 1000 pe/15 m3/h M-K-B Galtströms- Lubban, Björn 1000 pe fjärden sommar Viforsen Viforsen och Klingsta 370 500 pe/15,3 m3/h S-K Ljungan Lucksta Lucksta, Sörfors, 750 6000 750 pe/xx m3/h S-K Marmen Attmarby

Nedansjö Nedansjö 440 300 500 pe/xx m3h S-K Stödesjön Hullsjön 2:15 Storhullsjön 50 10-15 40 pe/1 m3/h M-K-B Storhullsjön Liden Liden 370 440 500pe/xx m3/h S-FD Indalsälven Lidensboda Lidensboda 160 160 /4,6 m3/h S-BD Indalsälven Anundgård Anundgård 80 100 500 pe/xx m3/h S-K Holmsjön Järkvissle Järkvissle 40 70 120 pe/3,7 m3/h S-K Indalsälven Gimåfors Gimåfors 25 20 70 pe/1,8 m3/h S-K Holmsjöns utlopp Indal Indal 1100 850 1500 pe/xx m3/h M-K Indalsälven Krånge Krånge 90 90 100pe/2,8 m3/h S-BD Indalsälven Oxsjö (Sillre S:4) Oxsjö 36 pe/0,6m3/h S-MB Oxsjöån Sillre Sillre 2,6m3/h S-MB Indalsälven Sulå 2:1 Sulå 30 30 0,2m3/h S-MB Sulån Sulå 1:3 Sulå 20 0,5m3/h S-MB) Sulån (Indals-Säter 3:6)

Tomming Bäck och Tomming 80 80 100pe/4 m3/h S-BD Indalsälven Ede 3:62 Ede 16 0,3 m3/h S-MB) Ljungan Vike 2:14 Vike 13 0,2 m3/h S-MB Holmsjön Vike 1:5 Vike 30 0,8 m3/h S-MB Holmsjön Notvallen Kvissleby S Ljungan Viskan S Stångom (=Myre) S-MB Sågverksvägen Alnön S Alnösundet

*Antal pe inkluderande externslam är högre (ca 24000 pe 2011), **: Anslutningen varierar med högre belastning sommartid, M: Mekanisk rening, K: Kemisk rening, B: Biologisk rening, S: Slamavskiljning, MB: Markbädd, BD: Biologisk Damm, FD: Fällningsdam

52 9.2 Spillvattenledningsnät Allmän information om ledningsnätet i Sundsvalls kommun. Tabell 10. Total längd självfallsledningsnät 2011.

Ledningsnät Summa Avloppsledningar 749 km Summa Dagvattenledningar 331 km

Ledningsnätet för spillvatten delas upp på de större upptagningsområdena. I tabellen nedan redovisas total ledningslängd och tillhörande tekniska anordningar inom respektive område.

Tabell 11. Ledningslängd och antalet avloppspumpstationer 2011. Upptagningsområde Total ledningslängd Total ledningslängd Pumpstationer (spillvatten) (dagvatten) (avlopp) Tivoliverket 260 km 179 km 23 Fillanverket 198 km 81 km 21 Pågående projekt Alnö* 67 km 8 + 750 LTA pumpar Essviksverket 129 km 50 km 22 Skatanverket 17,4 km 1+ 200 LTA Bällstaverket 53 km 13 km 12 Stödeverket 30 km 1,3 km 5 Viforsen 10 km 0,9 km 3 Anundgård 1,7 km 0 km 0 Lucksta 10,1 km 0,8 km 2 Nedansjö 6,1 km 0,3 km 0 Sulå 0,8 km 0 km 0 Indal 24,9 km 1,6 km 3 Vike (2 anl) 1,4 km 0 km 0 Gimåfors 2,4 km 0 km 0 Järkvissle 1,9 km 0 km 0 Oxjö 0,5 km 0 km 0 Krånge 3,2 km 0 km 0 Ede 0,4 km 0 km 0 Bäck/Tomming 3,6 km 0 km 0 Liden 10,3 km 0,3 km 1 Bodacke 1,7 km 0 km 0 Sillre 2,8 km 0 km 0 Lidensbodarna 4,4 km 0 km 0 Viskan** 1,8 km 0 km 3 Hullsjön 0,4 km 0 km 0

*Totalt ansluts knappt 1500 fastigheter från Alnö till Fillanverket och det finns teknisk höjd tagen för en framtida anslutning av drygt 2 700 fastigheter. **Nätet i Viskan byggs för närvarande ut med 1 pumpstation samt 13-15 LTA-stationer med tillhörande ledningsnät. Slamavskiljaren i Viskan kommer att tas ur bruk och avloppet ledas till reningsverk i Ånge.

För att beskriva nederbördens inverkan på flödet i avloppssystemen används nyckeltalen utspädningsgrad (USG) och tillskottsvattenflöde per ledningslängd (LDM). Begreppen finns beskrivna i Naturvårdsverkets nyckeltalsrapport (SNV 4480). • USG (utspädningsgrad) definieras som den totala mängden flöde per medelspillvattenflöde. USG=2 betyder att halva mängden är spillvatten. • LDM (tillskottsvattenflöde per ledningslängd) definieras som den totala mängden tillskottsvatten per dygn och meter kommunal självfallsledning.

53 9.2.1 Tivoliverkets upptagningsområde I de centrala delarna av staden byggdes merparten av avloppsnätet under tidigt 1900-tal. Avskärande ledningar byggdes längs Selångersån under 1950-talet och avslutades under 1970-talet när Tivoliverket byggdes. Andelen kombinerade ledningar är 31 procent. Det kombinerade nätet i stadens centrala delar gav stora bräddproblem och som alternativ till att separera systemen byggdes fördröjningsmagasinet Regnbågen som togs i drift 1996. Regnbågen rymmer 30 000 m3 och klarar av att utjämna extrema tillrinningsflöden. Ytterli- gare ett utjämningsmagasin finns vid Bergsåkers pumpstation (500 3m ) samt vid Kovlands pumpstation, Lilla och stora Granloholm pumpstationer och Töva utjämningsmagasin (ca 120 m3 tillsammans). Inom upptagningsområdet har anpassningsåtgärder genomförts i samband med E4-projektet som medfört flyttning av ledningar i framförallt i Skönsberg och längs Norra Kajen. Kommande exploateringar av betydelse är Norra Kajen, Inre Hamnen och Södra Kajen. Lakvatten från kommunens avfallsanläggning på Blåberget leds via Valla och Högoms pumpstationer till Tivoliverket. När pumpstationen överbelastas stoppas lakvatten- flödet och fördröjs i dammen på Blåberget. Utspädningsgraden, det vill säga det totala flödet till reningsverket genom spillvattenflödet (debiterbar vat- tenmängd) för Tivoliverkets ledningsnät, uppgick 2007 till 2,43. Fördelat per dygn och meter ledning uppgick tillskottsvattnet till 58,9 l/m, dygn.

9.2.2 Fillanverkets upptagningsområde Spillvattennäten på Alnö och i Skön är i huvudsak från perioden mellan 1940 och 1960 och avskärande ledningar byggdes upp under 1970-talet i samband med Fillanverkets tillkomst. Från Alnö avleds avloppsvattnet med självfall/pumpning från Alvik till Fillan. Vid överföringsstationen i Alvik, ”Grovreningen”, finns en bräddpunkt . Relativt stora delar av ledningsnätet på Alnö har lagts om under 2000-talet. Det pågående utbyggnadsprojektet på Alnö omfattar utökning av verksamhetsområdet. Totalt ansluts knappt 1 500 fastigheter och teknisk höjd är tagen för en framtidabelastning av ytterligare 3000 personer. Överföring av spillvatten mellan Ankarsvik och Vi kan behöva se över beroende på driftstrategi. Omläggning av ledningsnät på Alnö mellan Alnö kyrka och Vi är aktuellt med anledning av förtätning och i samband med detta utreds dagvattenhanteringen i området. Det finns en utredning som visar på möjligheten att leda spillvattnet som fångas i Bosvedjeområdet till Tivoliverket för att avlasta Fillanverket. Andelen kombinerade ledningar är 61 procent. Inga utjämningsmagasin finns på ledningsnätet. Utspädningsgraden för Fillanverkets ledningsnät uppgick 2007 till 3,31. Fördelat per dygn och meter ledning uppgick tillskottsvattnet till 44,1 l/m, dygn.

9.2.3 Essviksverkets upptagningsområde Huvuddelen av ledningsnätet inom Essviks upptagningsområde är utbyggt under 1970-talet och de av- skärande ledningarna och pumpstationerna byggdes i samband med Essviksverkets uppförande. Andelen kombinerade ledningar är 59 procent. Inga utjämningsmagasin finns på ledningsnätet. Utspädningsgraden för Essvikverkets ledningsnät uppgick 2007 till 3,21. Fördelat per dygn och meter ledning uppgick tillskottsvattnet till 37,0 l/m, dygn.

9.2.4 Skatanverkets upptagningsområde Skatanverket har byggts om och byggts ut under senare år och till verket är områdena Skatan, Lubban, Björn, Hundholmen och Galtström anslutna. Stora utökningar gjordes i samband med utvidgning av verk- samhetsområdet under 2011.

54 9.2.5 Bällstaverkets upptagningsområde Huvudnäten är utbyggda under 1950-talet men stora delar av områdesnätena är yngre. Avledning från Lunde- Vattjom byggdes under sent 80-tal och tidigt 90-tal. Duplikatsystem finns i Bällsta och Ängomsområdet. För övriga områden är avloppsledningarna kombinerade. Det innebär att 76 procent av ledningarna är kombinerade. Utspädningsgraden för Bällstaverkets ledningsnät uppgick 2011 (2007) till 2,78 (1,86). Fördelat per dygn och meter ledning uppgick tillskottsvattnet till 22 (11) l/m, dygn. Bräddning av avloppsvatten kan ske vid reningsverket och 15 punkter på ledningsnätet varav 12 punkter är nödutlopp för pumpstationer. Majoriteten av bräddningarna sker på ledningsnätet och företrädesvis på sträckan från Vattjoms till Ängoms pumpstation. Självfallsledningarna bedöms vara begränsande. För att minska brädd- ningarna på den aktuella sträckan måste mängden tillskottsvatten minskas alternativt ledningarnas kapacitet ökas.

9.2.6 Stödeverkets upptagningsområde Stora delar av ledningsnätet är uppbyggt på 1950-talet och har relativt god kondition. Avskärande ledningar byggdes på 1980-talet i samband med reningsverkets tillkomst. Huvuddelen är kombinerade ledningar. Utspädningsgraden för Stödeverkets ledningsnät uppgick 2009 (2007) till 3,17 (4,2). Fördelat per dygn och meter ledning uppgick tillskottsvattnet till 17 (27) l/m, dygn. Under perioden 2005-2010 har vattenledningar åtgärdats vilket fått positiva effekter då utläckaget från vattenledningarna minskat och därmed också inläckaget till avloppsledningarna.

9.2.7 Viforsens upptagningsområde Avloppsreningsverket i Viforsen byggdes i början av 2000-talet. Ungefär samtidigt lades avloppsreningsverket i Klingsta ner och konverterades till en pumpstation varvid en överföringsledning förlades mot Viforsens ledningsnät. Områdesnätena är utbyggda på 1950 talet och uppsamlande avskärande ledningar byggdes på slutet av 90-talet och början på 2000-talet.

9.2.8 Lidenverkets upptagningsområde I de centrala delarna av Liden byggdes ledningsnätet ut 1953 med fortsatt utbyggnad i början på 1970-talet. Ledningsmaterialet är betong för spillvattenledningarna och gjutjärn för vattenledningarna. Ledningar som lagts under senare år är plastledningar. Ledningsnätet är i gott skick med endast några enstaka vattenläckor och stopp. Inga kända bräddningar förekommer.

9.2.9 Anundgård upptagningsområde Ledningsnätet är anlagt 1953 i de äldsta delarna och är därefter utbyggt fram till 1983. Ledningsmaterialet är betong för spillvattenledningarna och gjutjärn för vattenledningarna. Stor andel av ledningarna är infodrade. Inga dagvattenledningar finns i området vilket innebär att alla ledningar är kombinerade, men de flesta fastigheterna har utkastare på takvattnet. Utspädningsgraden för Anundgårdsverkets ledningsnät uppgick 2011 (2007) till 7,68 (6,14). Fördelat per dygn och meter ledning uppgick tillskottsvattnet till 38 (29) l/m, dygn. Andelen tillskottsvatten är mycket hög i området.

9.2.10 Lucksta upptagningsområde Ledningsnätet är anlagt under 1960-talet. Ledningsmaterialet är betong för spillvattenledningarna. En kor- tare dagvattenledning finns i området vilket innebär att i princip alla ledningar är kombinerade. Utspädningsgraden för Luckstaverkets ledningsnät uppgick 2011 (2007) till 6,14 (2,64). Fördelat per dygn och meter ledning uppgick tillskottsvattnet till 43 (13) l/m, dygn. Indikationer finns på att det är fel i flödesmätningen för 2007.

55 9.3 Bräddning Bräddning vid avloppsreningsverk och bräddning på ledningsnätet registreras av Sundsvall Vatten AB. Un- der 1990-talet påbörjades en inventering av bräddpunkter på självfallsledningsnäten, då man också började med uppföljning av bräddflöden. Registret på antal bräddar är därför att betrakta som heltäckande, men det kan finnas några enstaka bräddpunkter som man inte känner till. Vid bräddning från pumpstationerna beräknas bräddflödet utifrån vippmätare som registrerar när det sker en bräddning och hur lång tid bräddningen har pågått. Informationen lagras i övervakningssystemet. En be- räkning görs sedan, antingen utifrån ett uppmätt flöde eller så uppskattas flödet. Det går också att använda befintliga hydrauliska modeller för ledningsnätet för att på så sätt beräkna bräddflöden. Om övervakningssystemet visar oväntade siffror följer man upp detta med att koppla in en extra loggning vid den aktuella bräddpunkten. I tabellen nedan visas en summering av uppmätta bräddade volymer under åren 2009-2011.

Tabell 12. Registrerade bräddningar mellan åren 2009 och 2011.

2009 2010 2011 Total volym (m3) Total volym (m3) Total volym (m3) Bräddning vid avloppsreningsverk 173 000 207 000 220 000

Bräddning på ledningsnätet 131 000 130 000 197 000

I tabellen nedan visas en medelvärden för uppmätta bräddade volymer under åren 2009-2011 uppdelat på olika verksamhetsområden (DUF).

Tabell 13. Bräddningar 2009-2011 vid verket och på ledningsnätet för Tivoli, Fillan, Essvik och Bällsta.

Upptagningsområde Tivoli Fillan Essvik Bällsta Bräddning vid verket (m3) 123 680 32 167 13 298 2 291 Totalt antal bräddtillfällen 11 19 13 18 Varav pga hydraulisk överbelastning (m3) 123 680 31 534 11 698 1 618 Antal bräddtillfällen pga hydraulik 11 18 11 17 Varav pga driftsstopp (m3) 0 633 1 600 673 Antal bräddtillfällen pga driftstopp 0 1 2 1 Bräddning på ledningsnätet (m3) 16 460 50 569 37 680 34 428 Totalt antal bräddtillfällen 40 186 64 130 Varav pga hydraulisk överbelastning (m3) 12 533 47 102 37 442 34 262 Antal bräddtillfällen pga hydraulik 37 173 59 126 Varav pga driftsstopp (m3) 3 927 3 468 238 166 Antal bräddtillfällen pga driftstopp 3 12 7 4 Summa 140 140 82 737 50 978 36 719 Andel av utgående vatten från verket (%) 1,69 2,16 2,33 5,35

2011 var antalet bräddtillfällen på ledningsnät till Fillans reningsverk 307 stycken vilket bidrar till det höga medelvärdet på antal tillfällen med hydraulisk överbelastning. Även bräddningstillfällena på ledningsnätet till Tivoliverket var högre 2011 jämfört med tidigare åren men bräddvolymerna var begränsade vilket kan förklaras med fördröjningsmagasinet Regnbågens kapacitetshöjande funktion. Tivoliverket har procentuellt betydligt mindre bräddvolymer än de övriga verken.

56 Avloppsledningsnätet inom Bällsta upptagningsområde bräddar både vid stort antal tillfällen och med stora mängder i förhållande till utgående renat vatten från verket. Det kan förklaras med att 76 procent av ledningsnätet är kombinerat system. Av statistiken går att utläsa att det bräddar oftare på ledningsnätet än i avloppsreningsverken och i stort sett lika stora volymer.

Tabell 14. Nyläggning och renovering av ledningar perioden 2004-2011.

Ledningsnät Nylagda vattenledningar 57 km Nylagda spillvattenledningar 32 km

Nylagda dagvattenledningar 3,4 km

Renoverade vattenledningar 65 km

Renoverade avloppsledningar 36 km Enligt driftstatistik kan ses att förnyelsetakten avseende befintligt ledningsnät för vatten och spillvatten är enligt följande:

Tabell 15. Visar förnyelsetakten (år det tar att byta ut hela nätet i den takt man håller avseende rein- vestering och nyproduktion) för ledningsnätet perioden 2004-2011

Medel 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 139 154 124 135 146 186 172 123 74 Spillvatten 249 260 214 352 286 288 185 296 115

Dagvatten 239 325 423 352 211 132 169 208 89

9.4 Klimatförändringars påverkan allmänna avloppssystem

9.4.1 Förhöjda vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar Ökade vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar kan resultera i ökad risk för översvämningar av pumpstationer, och därmed källare samt risk för återströmning i brädd- och nödavlopp.

9.4.2 Ökad frekvens av intensivare kortvariga regn Ökad frekvens av intensivare kortvariga regn kommer att resultera i en ökad risk för översvämningar och bräddningar. Bräddningar påverkar ytvattenkvaliteten skapar en stor risk för ökad bakteriehalt och före- komst av parasiter i närliggande vattendrag. Kapacitetsutredningar i befintliga självfallsystem har genomförts med anledning av frekvent förekom- mande källaröversvämningar. I avsnittet för dagvatten redovisas den kartläggning av översvämningar som tidigare drabbat fastighetsägare i centrala Sundsvall.

9.5 Framtida behov Den befolkningsökning som möjliggörs av den kommande översiktsplanen (2021) riktar in sig på att Sunds- vall ska ha 100 000 invånare i slutet av planperioden, en ökning med ca 4 000 invånare från dagens nivå. Detta kommer att innebära en ökad belastning på reningsverk, ledningsnät och dagvattenhantering.

57 10. Enskild vatten- och avloppsförsörjning

I detta kapitel beskrivs nuläget och framtida behov för enskilda avlopp och brunnar. Boendet har förändrats mycket de senaste decennierna. Den tidigare uppdelningen i permanentboende och fritidsboende håller alltmer på att luckras upp. Fritidshus används i allt högre utsträckning året om. Den befintliga bostadsbebyggelsen utmed kusten utgörs främst av fritidshusbebyggelse från 1950- och 60-ta- len. Enskilda va-lösningar har hittills varit en begränsande faktor i fritidshusområdena. Människors ökade standardkrav i boendet samt myndigheters krav på lägre utsläpp av miljöförstörande ämnen innebär bland annat att det är långsiktigt ohållbart att lösa va-frågorna i tätbebyggda områden enbart genom enskilda an- läggningar. MittSverige Vatten genomför en utbyggnad av kommunalt va i ett flertal områden i kommunen. Anslutning till kommunalt vatten och avlopp kommer med all sannolikhet att innebära förväntningar på större byggrätter. Miljönämnden har fastställt Riktlinjer för små avloppsanläggningar – inom områden med hög skydds- nivå, daterad april 2009. Kraven varierar i olika delar av kommunen eftersom vissa områden är känsliga och där gäller så kallad hög skyddsnivå. Mer om detta beskrivs i avsnitt 10.1.3 Skyddsnivå. Strandnära boende kan medföra krav på anläggning av bryggor och båthus samt nya behov av muddring- ar, utfyllnader, avverkning, avvattning, avloppsutsläpp och vattenuttag. Detta ökar riskerna för utsläpp av näringsämnen, partiklar och kemikalier samt att naturliga biotoper riskerar att försvinna. Det är därför viktigt att den enskilda prövningen av byggnationer också belyser den påverkan som kan ske till följd av bygget.

10.1 Enskilda avlopp Utsläpp av avloppsvatten riskerar påverka både miljön genom övergödning, och människors hälsa genom utsläpp av smittämnen. Enskilda avlopp kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken. I Sundsvalls kommun finns idag cirka 8000 enskilda avlopp. Enskilda avlopp kan även utföras som ge- mensamhetsanläggningar. Miljökontoret som ansvarar för handläggning av tillstånd samt tillsyn handläg- ger cirka 100 nya eller ändrade avloppsanläggningar per år och lika många bygglovsremisser. De enskilda avloppen består av slamavskiljare. En slamavskiljare består av en, två eller trekammarbrunnar. Det efterföljande reningssteget kan vara en infiltration eller en markbädd. För vissa anläggningar saknas dock efterföljande rening. Inom områden med hög skyddsnivå finns ett mindre antal minireningsverk. En stor del av de enskilda avloppen har brister såsom felaktiga slamavskiljare, direktutsläpp till dike eller vattendrag och reningssteg som är ur funktion. Handläggning av inkommande ärenden, tillståndsansökningar och bygglovsremisser prioriteras. Miljö- kontoret har prioriterat ner arbetet med informationsinsatser som skulle behövas för att skapa förståelse för behovet av att göra om gamla dåligt fungerande avlopp. Istället prioriteras arbetet med att kunna hålla en hög servicenivå för enskilda som kontaktar miljökontoret med frågor. Olika år prioriteras olika tillsynsinsatser. Skälen till att göra en viss insats kan bero på att det finns ett behov av få en bättre bild av en viss situation eller att kommunen fått klagomål eller indikationer på att det finns brister.

10.1.1 Utförda inventeringar Inventeringar utförs om det finns någon särskild anledning. Det kan vara klagomål, att det kommer många nya ansökningar i ett område med svåra markförhållanden eller andra särskilda skäl.

58 10.1.2 Gemensamhetsanläggningar 15 större enskilda avloppsanläggningar finns inom kommunen med mer än 25 pe anslutna. Dessa kan ses i tabellen nedan.

Tabell 16 .Gemensamhetsanläggningar avlopp med mer än 25 pe anslutna.

Namn VSO Fastställt Typ av vattentäkt Produktion (siffror från 2012) Stornäsets vandrarhem Alnö-Näset 1.111 2 dammar + infiltrationsdike Max 60 pe Slamavskiljning + infiltration Dim 100 pe Jan-Erik wikström Alnö-Näset 1:7 Slamavskiljning + infiltration Dim 30 pe Öhns camping Slamavskiljning + infiltration ? Öjestrands Golfklubb Slamavskiljning + infiltration Dim 50 Öjestens herrgård ? Slamavskiljning + infiltration Dim 120 pe Bergafjärdens camping Berga 69:1 Slamavskiljning + infiltration Max 700 pe/dag Björköfjärdens samfällighets- Solberg 4:44 Slamavskiljning + infiltration ? förening Brf Hemgraven A Nedansjö 3:69 Slamavskiljning + infiltration 20 pe Brf Hemgraven B Nedansjö 3:69 Slamavskiljning + infiltration 15 pe Hamre-Långsjöns samf Tunbyn 1:24, 1:14 Slamavskiljning + infiltration 68 hushåll Juni avloppsförening Berga 6:62 Slamavskiljning + infiltration Ca 65 pe Kävstabrons camping ? Slamavskiljning + infiltration Dim ca 150 pe Midälvagården Sörböle 2:12 Slamavskiljning + infiltration ? NNG Entreprenad Njurunda-Västbyn 1:12 Slamavskiljning + infiltration Dim ca 30 pe

Utöver dessa anläggningar finns ett antal anläggningar på Alnön som ansluts till det allmänna avloppsled- ningsnätet som byggs ut.

10.1.3 Skyddsnivå Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) bör krav på avloppsanläggningar ställas utifrån en bedömning om normal eller hög skyddsnivå. Miljönämn- den beslutade 2009 om Riktlinjer för små avloppsanläggningar – inom områden med hög skyddsnivå. I dessa riktlinjer pekas 85 områden i kommunen ut som ska omfattas av höga krav på rening dvs hög skydds- nivå ska gälla för området. Bedömningsgrunder för miljöskydd respektive hälsoskydd har tagits fram och om ett eller flera av kriterierna uppfylls bedöms hög skyddsklass gälla för området. Bedömningsgrunderna kan ses i tabellen nedan.

Tabell 17. Bedömningsgrunder hög skyddsnivå. Bedömingsgrunder Miljöskydd Hälsoskydd Badplatser x Känsliga sötvatten x Vattenskyddsområden x x Vattentäkter x Skyddad natur x Känsliga havsvatten x x Av Länsstyrelsen speciellt utpekade vatten- x x områden Tätbebyggda områden x x

59 10.1.4 Jordartsförhållanden påverkan på avlopp För undermåliga enskilda avlopp, där ett läckage av orenat spillvatten sker kontinuerligt, har jordartsför- hållanden stor betydelse för hur snabbt och hur långt som avloppsvattnet rör sig i marken. I genomsläppliga material (sand, grus eller i morän där det finns stråk av material av grov karaktär) kan ett läckande avlopp få stora konsekvenser för exempelvis näringstillförsel och bakteriespridning till närliggande vattendrag.

10.2 Enskilda vattenbrunnar eller vattentäkter Inom kommunen finns inga större enskilda dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller har ett uttag som överstiger 10 m3/dygn. Vattenförsörjningen sker med borrade och grävda brunnar och vanligast är att varje fastighet har en egen brunn. I områden med tät bebyggelse finns även gemensamma vattentäkter.

10.2.1 Vattentillgång i berggrunden Grundvatten förekommer i två huvudtyper av berggrund: urberg och sedimentärt berg. Vattnet finns i större eller mindre sprickor i urberget, varpå vattentillgången styrs av hur sprickrikt berget är. Vattentillgången i sedimentär berggrund är ofta större än i urberget.

10.2.2 Vattenkvalitet i bergsborrade brunnar Arsenik är ett grundämne som finns naturligt i berg och jord, även i Sverige. I Sundsvall kommun finns områden där berggrunden orsakar förhöjda halter av arsenik i bergborrade brunnar (även över gränsvärdet). Några privata brunnsägare i Sundsvalls kommun kan alltså behöva vattenrening med jonbytare, vilket reducerar arsenikhalter- na med 90-95 % enligt Socialstyrelsen. På samma sätt som arsenik finns även uran och andra naturligt radioaktiva ämnen i vår berggrund och kan därmed även finnas i dricksvatten från bergsborrade brunnar. En undersökning har utförts av SGU, i samarbete med Statens strålskyddsinstitut (SSI). Där konstateras det att i Sundsvalls kommun finns det privata brunnar med radonhalter över riktvärdet, medan halterna av uran och radium ligger under Livsmedelsverkets gränsvärde. Majoriteten av de enskilda brunnar som finns registrerade i SGU´s brunnsregister ligger i längs stråken av sand- och gruslagringar (Ljunganåsen, Sundsvallåsen och Indalsåsen samt vid isälvsavlagringar vid Lucksta). Kommunen har inget register över andra brister i vattenkvaliteten i enskilda brunnar. Generellt kan det förkomma problem med järn och mangan i bergborrade brunnar. Saltvatteninträngning kan förekomma på Alnö och längs vissa kuststräckor.

10.2.3 Vattenkvalitet i ytvatten och grävda brunnar Kommunen har inget register över andra brister i vattenkvaliteten i enskilda brunnar. Generellt kan det förkomma problem med uran, nitrit och koppar. Andra brister kan vara mikororganismer. Detta kan ge smakproblem och missfärgat vatten.

60 Figur 23. Sammanställning av bergborrade och grävda brunnar, både dricksvatten och energibrunnar (blå prickar).

61 10.2.3 Grundvattnets kvalitet Miljöövervakning av grundvatten finns i 3 punkter inom Sundsvalls kommun (varav 2 är avslutade provtag- ningar av grundvattenkemi). Data samlas in inom ramen för programmen ”Referensstationer grundvatten”, ”SGUs grundvattennät” och ”Integrerad miljöövervakning”. Resultat från detta har inte gåtts igenom.

10.3 Klimatförändringars påverkan

10.3.1 Klimatförändringars påverkan på egna brunnar En ökad risk för torka under högsommaren kan göra att enskilda brunnar kan få följande konsekvenser: • grävda brunnar i ytligare grundvattenmagasin kan bli torrlagda vid längre torrperioder • risken för saltvatteninträngning ökar i kustnära brunnar • grunda och högt belägna bergborrade brunnar kan få minskad kapacitet • bergborrade brunnar kan vid längre torrperioder få högre halter av fluor, radon och metaller, på grund av liten vattenomsättning i marken

Vid kraftig nederbörd, främst på sensommaren och hösten, kan vattenkvalitén försämras, det rör främst brunnar med • ytligt grundvatten (grävda brunnar) • borrade brunnar med inläckage av ytligt grundvatten • 10.3.2 Klimatförändringars påverkan på enskilda avlopp Ökade vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar kan resultera i ökad risk för spridning av orenat dagvatten i enskilda anläggningar. En minskad effektivitet i infiltrationsanläggningar är en annan konsekvens. Ökad nederbörd över året medför en ökad spridning av exempelvis orenat avloppsvatten i marklager. Foto: Miljökontoret

62 11. Avfall I detta kapitel beskrivs nuläget och framtida behov av avfallshantering av organiskt avfall. En ny avfalls- plan börjar gälla from 1 januari 2015. I avfallsplanen finns lokala föreskrifter om hur avfallshanteringen ska ske.

11.1 Avloppsfraktioner Det slam som uppstår efter rening av avloppsvatten innehåller mycket organiskt material samt kväve och fosfor. MittSverige Vatten har under de senast åren levererat slam för tillverkning av anläggningsjord. An- dra användningsområden är sluttäckning av gamla avfallsupplag, skogsgödsling samt i begränsad omfatt- ning återföring till åkermark. Dessa övriga användningsområden kommer i framtiden att utredas. En annan fraktion som uppkommer vid rening av avloppsvatten är rens. Detta består till stor del av det skräp som slängs i toaletten men som inte hör hemma där som exempelvis tops, fimpar etc. Renset energi- återvinns vid Korstaverket. Annat som ofta felaktigt hamnar i avloppet är kemikalier, läkemedel och fett. Reningsverk är inte utformade för att rena kemikalier och läkemedel. Dessa ”förorenar” slammet så att dess användningsområde begränsas. Fett riskerar att orsaka stopp i ledningsnätet med risk för källaröversväm- ningar eller att svavelväte bildas vilket angriper ledningsnätet och är ett arbetsmiljöproblem för personalen MittSverige Vatten bedriver ett uppströmsarbete för att minska felanvändning av avloppssystemet. Slamhanteringen vid kommunens reningsverk beskrivs även i kapitel 9 allmän avloppsförsörjning. Grov- rens från kommunens avloppsreningsverk transporteras till Korstaverket för förbränning. Sanden från sandfång vid Tivoliverket tvättas och transporteras till Blåbergets deponi. Slam från de mindre reningsverken transporteras till Bällsta och Fillan avloppsreningsverk. Slam från Essvik, Fillan och Tivoli avloppsreningsverk behandlas och går sedan till sluttäckning av deponier. Avloppsfraktioner från enskilda avlopp hämtas av entreprenör på uppdrag av REKO, det kommunala renhållningsbolaget i Sundsvalls kommun. Slam från slamavskiljare med WC vid både åretruntboende och fritidshus hämtas minst en gång om året. Slammet från slamavskiljare avvattnas och körs till Torphammars slamanläggning där det frystorkas. Innehållet i slutna tankar körs till Fillans avloppsreningsverk. Latrin hämtas av entreprenör på uppdrag av REKO och körs till Blåbergets avfallsstation i Sundsvall för mellanlagring och komposteras därefter i Bollnäs. Latrintömningarna har minskat under åren. 951 hushåll komposterar sin latrin själva, detta ska ske utan olägenhet för omgivningen och näringsinnehållet ska återföras till kretsloppet. Fosforfällor räknas som hushållsavfall och kan antingen brännas eller deponeras beroende på teknisk utformning. Med fosforfälla menas ett reningssteg i en enskild avloppsanläggning, med någon form av filter, som syftar till att avskilja fosfor i filtermaterialet. Efterfrågan på hämtning av urin från urinseparerande toalet- ter har ökat. Denna tjänst finns inte idag.

TabellAnvändning 18. Enskilda avlopp, avloppsfraktionerSlamavskiljare *dispenser.Sluten tank Latrinhämtning Fritidshus med WC 1119 (*85) 639 Fritidshus med BDT 483 (8) 1009 Åretruntboende med WC 4468 (*46) 387 Åretruntboende med BDT 247 9 Gemensamhetsanläggningar

63 11.2 Kompost Idag samlas kompost in av Rang-Sells på uppdrag av REKO och komposteras i containrar på kommunens anläggning. Om den biogaskombinatanläggning, som är under utredning, byggs så behöver den substrat. Kompost kan bli aktuellt att sortera ut för transport till biogasanläggningen. Det är idag inte tillåtet att ansluta ytterligare avfallskvarnar till den allmänna avloppsanläggningen. Avfallskvarnar kan anslutas till en godkänd enskild avloppsanläggning om extra slamtömning utförs. Över 2360 hushåll har anmält att de tar hand om sin hushållskompost själva.

64 Noteringar

......

...... Noteringar

......

66 67 Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall Besöksadress: Norrmalmsgatan 4 Telefon Vxl: 060-19 10 00