Järnåldern Längs Indalsälven- En Outforskad Källa
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Institutionen för Arkeologi och Antik historia, Uppsala Universitet C-uppsats Emma Eriksson Järnåldern längs Indalsälven En outforskad källa Uppsala 2007 Abstract Eriksson, E., 2006. Järnåldern längs Indalsälven. En outforskad källa. C-uppsats i arkeologi, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. This essay is a study of the Iron Age along the river Indalsälven, situated in the northern part of Medelpad. The aim is to study artefacts and remnants from this time to investigate whether a certain time period is pre- dominant, and the river Indalsälven´s possible importance and impact on for example trade. Through a comparison with the two rivers Ljungan and Ångermanälven the importance of Indalsälven will be investigated. Keywords: Indalsälven, Mellannorrland, Iron Age, Indal, Västlandet, artefakts, trade connections, elite environments, great mounds [email protected] Emma Eriksson, Department of archaeology and ancient history, Uppsala University, Thunbergsvägen 3, Box 626, S-751 26 Uppsala, Sweden. Stort tack till: Ola George, Västernorrlands länsmuseum Fil. Doktor Peter Lindbom, Uppsala Universitet Framsida: Vy över Indalsälven från den norra sidan, vid Indal. Fotograf: Sara Bergström. 2 1. Inledning................................................................................................................................. 4 1.1 Bakgrund ...................................................................................................................... 4 1.2 Syfte ............................................................................................................................. 4 1.3 Material ........................................................................................................................ 5 1.4 Avgränsning ................................................................................................................. 5 1.5 Metod ........................................................................................................................... 5 1.6 Källkritik ...................................................................................................................... 6 2. Forskningshistorik.................................................................................................................. 7 3. Järnåldern i Mellannorrland ................................................................................................... 9 3.1 Indalsälvens geografi.................................................................................................. 11 3.2 Fornlämningarnas spridnings bild.............................................................................. 12 4. Fynden längs Indalsälven..................................................................................................... 12 4.1 Romersk järnålder 0 e.Kr -375 e. Kr.......................................................................... 13 4.2 Folkvandringstid 375- 550 e.Kr ................................................................................. 14 4.3 Vendeltid 550-750/800 e.Kr....................................................................................... 17 4.4 Vikingatid 750/800-1050/1100 e.Kr .......................................................................... 18 4.5 Övriga fynd ................................................................................................................ 21 5. Västlandet och Indal som mötesplats................................................................................... 21 5.1 En jämförelse mellan de tre älvarna, Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven...... 22 6. Diskussion och slutsats......................................................................................................... 24 7. Summary .............................................................................................................................. 25 8. Litteraturförteckning ............................................................................................................ 26 3 1. Inledning Uppvuxen i Indals socken som är belägen vid Indalsälven har jag länge funderat kring de människorna som bodde där innan mig. De branta dalgångarna och de höga bergen gör naturen längs älven dramatisk och vacker. Gravhögarna är koncentrerade längs älven på den norra sidan medan den södra helt saknar gravhögar. Högom gravfältet med den omtalade kammargraven, där en man med en komplett utrustnings för sitt nästa liv blev begraven under folkvandringstid, har jag passerat ett flertal gånger på väg in eller ut ifrån Sundsvall. Detta fick mig att bli intresserad av Västernorrlands förhistoria, intresserad av människorna som bodde där innan mig. Åtskilliga böcker har fått mig att inse att Västernorrland inte låg avskuren ifrån influenser från andra håll, utan människorna hade helt klart kontakter ut mot omvärlden. Något annat som jag också upptäckte var att älven Ljungan har dominerat forskningen medan Indalsälven och Ångermanälven inte har fått lika mycket studium. Egentligen har det för Norrlands del inte skett lika mycket forskning om förhistorien som i de södra delarna av Sverige. Det finns helt klart mycket kvar att studera i de norra delarna av Sverige. Därför valde jag att i denna uppsats studera Indalsälven och se vad som har hittats längs den samt försöka sätta den i ett större sammanhang för att kanske se vad för betydelse den kan ha haft en gång för länge sedan. 1.1 Bakgrund När det gäller järnålderns fynd och lämningar längs Indalsälven så har få studier och ingen riktig sammanställning av fynden gjorts. Tidigare forskning har varit inriktad på Ljungan med sina fina fynd av spadformiga ämnesjärn och storhögarna vid Kvissle-Nolby. De andra två älvarna i Västernorrlands län, Indalsälven och Ångermanälven, har inte fått lika stor betydelse. Detta på grund av att ingen har valt att studera dessa älvar närmare och satt dem i ett större sammanhang. Ljungan anses ha varit en betydande handelsled under äldre järnåldern och har ett biflöde till Storsjön i Jämtland där all järnproduktion skedde. Indalsälven däremot anses inte ha varit lika betydande handelsled, detta trots att den rinner igenom Storsjön. Personligen tror jag att Indalsälven har haft en större betydelse än tidigare ansetts just på grund av att den rinner igenom Storsjön. Det är med detta som utgångsläge som jag väljer att studera älven närmare för att se om den kan ha haft en större betydelse än tidigare ansett. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att i helhet studera järnålderns lämningar längs Indalsälven i Medelpad för att se var gravhögar och stensättningar finns koncentrerade. Vidare att se vilka fynd som har framkommit från de olika utgrävningarna, datering på fynden och var ifrån i Sverige eller övriga Norden de har sina paralleller samt slutligen se om det finns speciellt många fynd eller gravhögar från en viss period under järnåldern. Detta kan ge indikationer på en särskilt hög population vissa perioder och kan eventuellt avspegla en period med ökad handel. Genom att sedan placera in Indalsälven i ett större sammanhang, bland annat genom att kort jämföra de tre älvarna i länet, vill jag bland annat peka på Indalsälvens betydelse som handelsled. 4 1.3 Material Det material som jag använder mig av i denna uppsats är gravhögar och stensättningar, både undersökta och ej undersökta, samt fornfynd som framkommit vid utgrävningarna och vid plöjning. För att ta del av det som framkom vid utgrävningarna har jag läst rapporterna från dessa. Personalen på Länsmuseet i Härnösand hjälpte mig otroligt mycket när jag var där på besök genom att plocka fram de rapporterna som jag ville läsa samt visa mig deras databas som sammanställer de flesta rapporter och undersökningar gjorda i Västernorrlands län. Där hittade jag även artiklar som var skrivna kring den tid då det undersöktes som mest kring Indalsälven, nämligen på 1950-talet. Dessa har vissa gånger givit mig kompletterande information till utgrävningsrapporterna. Uppgifterna om utgrävningarna som skedde på slutet av 1800-talet av Gottfrid Aldrez har varit svårast att hitta. Ett besök till ATA (Antikvariska topografiska arkivet) hade varit nödvändigt för att få tag på dessa uppgifter, men de fåtal publicerande uppgifterna som jag har funnit ger mig den informationen jag behöver och därför behöver jag inte besöka ATA. En utmaning med denna uppsats har varit att få tag på all fakta, som vissa gånger har inneburit ett rent detektivarbete för min del. Detta har lärt mig inför framtida forskning lärt mig var jag kan få tag på all fakta. 1.4 Avgränsning För att arbetet inte ska bli för stort och omfattande undersökts bara en viss del av Indalsälven. Älvens mynning finns i Medelpad och i och med att jag vill studera Indalsälvens betydelse för handeln som byggde upp maktcentra i Mellannorrland, blir det naturligt att det är den nedre delen av älven som blir mitt studieområde. Maktcentra eller elitmiljöer som det också kallas, koncentrerar sig oftast vid älvarnas mynning eftersom ”hövdingarna” i dessa områden gärna ville kontrollera handeln; både införseln och utförseln av varor. Var älvens mynning ska läggas i förhistorisk tid är komplicerat eftersom den i dagsläget inte ligger där den ursprungligen ska ha legat. Förslagsvis kan den läggas ned mot Alnösundet där det intressanta Västlandet finns med en klar elitmiljö under äldre järnåldern. Området rymmer många storhögar, många på en diameter över 25 meter vilket gör att området klassas som en plats där ”hövdingen” fanns. Men för att begränsa arbetet