Farligt Gods Per Dag
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Staden Som Reste Sig Ur Askan
Staden som reste sig ur askan Arkitekturguide till Sundsvalls stenstad Nils Johan Tjärnlund carlsson bokförlag Staden som reste sig_inlaga.indd 2-3 2010-03-10 09.25 Innehåll Förord 6 Vid Storgatans västra del 118 Sundsvalls Barnkrubba (Lillgården) 184 »Sjögatsraden», nr 1–12 244 Nobelstiftelsens hus 120 Sundsvalls Teater 186 Tullhuset, Änkefru Anna Märta Försäkringsbolaget Skandias hus 122 Sveabiografen 190 Jäderbergs hus, Sjögatan 3, → Del ett Riksbanken 124 Sundsvalls Sparbank 194 Wickbergska huset, Anna Gustafva FÖRVANDLINGEN Varuhuset EPA 126 Anderssons hus, Änkefru Justina Bernska huset 128 Altins hus, Slaktaren C. G. Carlssons Inledning 10 Kring Vängåvan 196 hus, Sjögatan 8, Blombergska huset, Sundsvall före Stenstaden 16 Sundsvalls Enskilda Bank 202 Sjömanshemmets annex, Sundsvalls Branden 1888 28 Kring Hedbergska parken 132 Kihlmanska huset 206 Sjömanshem, Fiskaren Sundmans hus En provisorisk stad 34 Hedbergska huset 136 Nya Sparbankshuset 208 Försäkringsbolaget 1890-talsstadens särdrag 38 Sundsvalls Hantverksförening 142 Försäkringsbolaget Sveas hus 210 Trygg-Hansas hus 254 Arkitekter och dekoratörer 44 Villa Port Arthur 144 Sundsvalls Handelsbank 212 Livet i Stenstaden 58 Metodistkyrkan 146 Sundsvalls Konsumtionsförening 214 Utanför Stenstaden 78 Kring Köpmangatan 256 Hotet mot Stenstaden 86 Sjömanskapellet 258 Återupptäckten 96 Kring Stora torget 148 Kring Storgatans östra del 216 Dagbladet 260 Stadshuset 150 Blombergska huset 218 Godtemplarhuset 262 Thulebolagens hus 156 Hotell Knaust med annex 220 Elimkyrkan 264 → Del två -
Viimeinen Päivitys 8
Versio 20.10.2012 (222 siv.). HÖYRY-, TEOLLISUUS- JA LIIKENNEHISTORIAA MAAILMALLA. INDUSTRIAL AND TRANSPORTATION HERITAGE IN THE WORLD. (http://www.steamengine.fi/) Suomen Höyrykoneyhdistys ry. The Steam Engine Society of Finland. © Erkki Härö [email protected] Sisältöryhmitys: Index: 1.A. Höyry-yhdistykset, verkostot. Societies, Associations, Networks related to the Steam Heritage. 1.B. Höyrymuseot. Steam Museums. 2. Teollisuusperinneyhdistykset ja verkostot. Industrial Heritage Associations and Networks. 3. Laajat teollisuusmuseot, tiedekeskukset. Main Industrial Museums, Science Centres. 4. Energiantuotanto, voimalat. Energy, Power Stations. 5.A. Paperi ja pahvi. Yhdistykset ja verkostot. Paper and Cardboard History. Associations and Networks. 5.B. Paperi ja pahvi. Museot. Paper and Cardboard. Museums. 6. Puusepänteollisuus, sahat ja uitto jne. Sawmills, Timber Floating, Woodworking, Carpentry etc. 7.A. Metalliruukit, metalliteollisuus. Yhdistykset ja verkostot. Ironworks, Metallurgy. Associations and Networks. 7.B. Ruukki- ja metalliteollisuusmuseot. Ironworks, Metallurgy. Museums. 1 8. Konepajateollisuus, koneet. Yhdistykset ja museot. Mechanical Works, Machinery. Associations and Museums. 9.A. Kaivokset ja louhokset (metallit, savi, kivi, kalkki). Yhdistykset ja verkostot. Mining, Quarrying, Peat etc. Associations and Networks. 9.B. Kaivosmuseot. Mining Museums. 10. Tiiliteollisuus. Brick Industry. 11. Lasiteollisuus, keramiikka. Glass, Clayware etc. 12.A. Tekstiiliteollisuus, nahka. Verkostot. Textile Industry, Leather. Networks. -
Va-Plan För Sundsvalls Kommun
Va-översikt Va-plan för Sundsvalls kommun Antagandehandling september 2014 Va-översikt, en del av va-plan för Sundsvall kommun antagande- handling september 2014 2 Innehållsförteckning 1..........Inledning ................................................................................................................................ 5 2.1 ....Va-planens olika delar ............................................................................................................. 5 2.2 ....Metod ...................................................................................................................................... 5 2..........Kommunala mål .................................................................................................................... 6 2.1 ....Hållbar tillväxtstrategi .............................................................................................................. 6 2.2 ....Mål- och resursplan ................................................................................................................. 6 2.3 ....Översiktsplan Sundsvall 2021 ................................................................................................. 6 2.4 ....Miljömål ................................................................................................................................... 7 3..........Ansvar för vattenförsörjning och avlopp ............................................................................ 8 3.1 ....Bakgrund ................................................................................................................................ -
Karta Över Driftområde Ånge (Pdf, 2,5
1 7 8 6 7 5 Bleka 1 Börjesjö 2 Öster-Övsjö Kilen 9 2 1 Flomyran 585 5 727 5 4 721.1 Håsjöbyn 701 87 9 Rossbol 729 24 7 Björknäset Åbbåsen 2 Ångsta Tand 5 Östansjö 7 Bjärme 6 734 20 8 74 0 7 7 5 7 710720.1 Böle Östra 8 59 598 7 4 Tandsbyn 36 Östergraninge 1 Haga Hosjö 7 Västeråsen Bispgården 8 Tramsta Östbyn 2 5 Fåker596 7 5 Grönviken 737 Bleka 715.1 8 86 773 2 Ålsta556 Loke Marsätt Tavnäs Holmsjö Kälarne DRIFTOMRÅDESKARTA 5 Valne Gastsjö Åsan Fjällsta 715 Österåsen 5 7 5 Viken 323 8 Utanede Torsäng Ansjö 2 3 Sanne 80 5 5 331 590 5 58 Hållborgen 5 Fanbyn 0 70 .1 73 Brännan Kvarnbacken Börön 7 5 3 Dockmyr Pilgrimstad 7 7 Hölleforsen Landsom 5 Berge Landsom 14 9 Sörviken Ånge 3 Anviken 583!$ Håvdsjö 22 Näcksta 726 7 554.1 554 Skylnäs Hackås Värviken Tomasgård 591 55 568 Gällö Långliden 3 7 Förberg 567 Lund Östnår 0 708 6 17 Korsåmon Sund 7 55 Datum: 2020-08-27 2 707 Långsvedjan Grimnäs Storåsen Boda Skala (A3): 1:450 000 7 Västanå 1 Norder-Ösjö 8 Södra Ösjö 5 . 6 713 1 5 Mälgåsen Hällsjömon 0 3,5 7 10,5 14 17,5 5 Skurun 50 Grötingen 71 575 51 5 Gimdalen 8 6 574 Flatnor 559 4 km Vigge Salsån Rind 1 Vattviken Stavre Laxsjön © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 564 .1 Ammer 4 Döviken 3217 563 86 5 Bodsjöbyn Hoverberg Nor Sörbygden Dödre 56 7 Västanbäck 549 6 0 4 5 19 4 7 Albacken Oxsjö 5 Skucku Finnäs Galhammar Mordviken 0 716 4 Gråssjön Sillre 6 544.2Östberg 7 698 Vägar i driftområdet Våle Grönviken 1 711 Brudsjön 542Svenstavik Näkten 2 Strandåker Ljungå 544.1 Sösjö Bingsta Bräcke Dacke Lillhallen Bergsviken Hunge 46 Slättmon Driftklass 1-3* 5 Klärke Rörön Dackebrännan 81 543 6 6 3 6 Brynje 9 8 Sidsjö 1 Räggen Loviken Driftklass 4-5* 546.1 . -
GDM Konsult AB Bucher Emhart Glass Eurocon
svartsvart 15_15_15_100 qr-kod fr jenny dec -14 NORRA KAJEN SUNDSVALL 1 Handelskammaren Mittsverige 15 Sveriges bästa söderläge – Världens kontakter! Sveriges bästa söderläge blir Sundsvalls nya stadsdel. På Norra Kajen Vi förmedlar nationella och internationella affärskontakter, omvandlar vi historisk industrimark till en attraktiv del av innerstaden. – ger råd i export-/importfrågor, Granne med havet och med tre minuters promenad till Sundsvalls centrum. – driver näringslivsfrågor gällande infrastruktur och högre utbildning. Storgatan 23, 852 30 Sundsvall • Tel 060-17 18 80 • www.midchamber.se Projektkontor: Heffnersvägen 22 Sundsvall • Tel 070-720 65 25 • www.norrakajen.se Perspektiv gård rum rum rum rum rum rum rum rum rum S rum rum rum rum kö rum rum terrass rum rum n rum Än ha rum rum rum rum rum rum rum rum g mn terrass mot gården/tyst sida/vattnet e sväg A rum terrass Torrsvedberget J sv en terrass både mot gården/tyst sida/ och kök /bad mot gatan/bullrig sida a ä l Älva n ge n vä vattnet och gatan/bullrig sida/vattnet n u n ö g K a S e an e r v n n ta iv å L rellv g ä ä j ä g g M e u e g st n Typplaner Radhus med eget garage 1:200 Typplaner Kajhus 1:200 Typplaner Kvartershus 1:200 a v n vä Johannedal e o ge g gen e M r rgfotsvä a n ä Be r s Folkets Park ä k kin n Färsta s i v Lu stv ä n K 2 d v A v äge ge e on n ä 16 vig u Alnöbro n n g vo s g g ä sber Åsen n u n v jv g e ä svägen r e s ke rn Tro g B t n iv ac o s en e g j ä rb B T sv ä ä F g e o ä d v l illa e äv n g L ge l li k nv n N e s ån n ä k E Myran väg ge ac e S gs o -
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
Malandstriangeln Och Upprustning Av Tunadalsspåret, Sundsvalls Kommun, Västernorrlands Län
SAMRÅDSUNDERLAG Malandstriangeln och upprustning av Tunadalsspåret Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Järnvägsplan, 2015-10-01 Diarienummer: TRV 2015/35756 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Malandstriangeln och upprustning av Tunadalsspåret, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. Skapat av: ÅF-Infrastructure AB Dokumentdatum: 2015-10-01 Dokumenttyp: Rapport Diarienummer: TRV 2015/35756 Projektnummer: 107217 Version: 0.1 Publiceringsdatum: 2015-10-01 Utgivare: Trafikverket Projektledare: Håkan Åberg Distributör: Trafikverket, Nattviksgatan 8, 871 45 Härnösand, telefon: 0771-921 921 Projekt Triangelspår Maland samt upprustning och elektrifiering av Tunadalsspåret medfinansieras av EU:s TEN-T-programmet. Upphovsmannen ansvarar för publikationens innehåll. Europeiska unionen tar inget ansvar för hur innehållet används. 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ........................................................................ 7 1.1 Projektet .................................................................................................. 7 1.2 Avgränsningar ........................................................................................... 8 1.3 Förutsättningar ......................................................................................... 8 1.4 Tänkbara åtgärder ..................................................................................... 9 1.5 Tänkbara effekter .................................................................................... 12 1.6 Samlad bedömning ................................................................................. -
E14 Framtida Läge I Sundsvall Sundsvalls Kommun, Västernorrlands Län Vägplan 2019 -05-24 Projektnummer: 152637
SAMRÅDSREDOGÖRELSE E14 Framtida läge i Sundsvall Sundsvalls kommun, Västernorrlands Län Vägplan 2019 -05-24 Projektnummer: 152637 Trafikverket Postadress: 871 45 Härnösand E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: SAMRÅDSREDOGÖRELSE Författare: Sweco Dokumentdatum: 2019-05-24 Ärendenummer: TRV 2016/107713 Version: 0.1 4.0 Kontaktperson: Ulrika Sundgren, Trafikverket TMALL 0096 TMALL Samrådsredogörelse Samrådsredogörelse 2 Innehåll SAMMANFATTNING 4 PLANLÄGGNINGSBESKRIVNING 4 SAMRÅDSKRETS 4 SAMRÅD 4 Samråd med berörd länsstyrelse 5 Samråd med berörd kommun 9 Samråd med de enskilda som kan bli särskilt berörda 9 Samråd med övriga berörda myndigheter och organisationer 15 Samråd med allmänheten 24 3 I samrådsredogörelsen sammanställs och sammanfattas hur samrådet bedrivits, vilka synpunkter som kommit in från enskilda, myndigheter och organisationer samt var yttrandena, minnesanteckningar och protokoll från samrådet finns i sin helhet. I samrådsredogörelsen bemöter Trafikverket de inkomna synpunkterna. Sammanfattning Samrådsredogörelsen redovisar de samråd som hållits i vägplanen för E14 Framtida läge i Sundsvall. Ett tidigt samråd med Länsstyrelsen i Västernorrlands län har genomförts. Synpunkter som framfördes berörde bl.a. lokaliseringsutredningen, biotopskydd samt underlag som är viktiga att ta med sig i projektet. Vägplanens samrådsunderlag har varit utställt under perioden 2019-02-25--2019-04-05 och gjordes tillgängligt på Trafikverkets webbplats och på Trafikverkets lokalkontor i Härnösand. Remissbrev skickades ut till en utökad samrådskrets enligt sändlista. Många synpunkter har kommit in via e-post och brev till Trafikverket under denna period. Projektets planläggningsbeskrivning, där projektets gång kan följas, har från och med den 15 december 2018 funnits på projektets hemsida. Planläggningsbeskrivning I planläggningsbeskrivningen beskrivs syftet med samråd, vilka samrådsformer som planeras, när samråd är tänkt att genomföras och vilken samrådskretsen är tänkt att vara. -
Educational Inspection 2004
A SUMMARY OF REPORT 266 2005 Educational inspection 2004 Summary of inspection results Order address: Fritzes kundservice SE-106 47 Stockholm, Sweden Phone: +46 8 690 95 76 Fax: +46 8 690 95 50 E-mail: [email protected] www.skolverket.se Published by Skolverket Registration number: 06:933 ISBN: 91-85009-97-0 Graphic production and illustrations: AB Typoform Printed by: Stockholm 2006 Educational inspection 2004 Summary of inspection results Index Foreword 5 1. Summary 7 1.1. The purpose, basis and structure of the report 8 1.2. The National Agency for Education’s inspection function 11 The scope of the educational inspection 11 The purpose of the educational inspection 11 The educational inspection model and implementation 12 1.3. Inspected municipalities 2003 and 2004 14 1.4. Trends and tendencies 16 Results in compulsory schools and upper secondary schools 16 Student participation in compulsory schools and upper secondary schools 18 Steering, management and quality work in compulsory schools and upper secondary schools 21 Fees in compulsory schools and upper secondary schools 22 Results in adult education 22 Student participation in adult education 22 Steering, management and quality work in adult education 23 Pre-school activities and childcare for school children 23 Education for students with learning disabilities 23 Independent schools 25 1.5. Reflections on the results of the inspection 27 Background 27 Overall picture 28 Teaching 30 Variation in conditions, processes and results 36 Appendix 1. Inspection reports from the National Agency for Education regarding inspections carried out in 2004 42 Appendix 2. Sources (in addition to inspection reports from the National Agency for Education regarding inspections carried out in 2004) 45 Foreword In the appropriation directions for 2003, the Government commissioned the National Agency for Education to carry out educational inspections covering every municipality and all schools every six years. -
Församlingsinformation
Församlingsinformation Registrerade församlingar i kyrkoboksdatabaserna POPUM och POPLINK 2019 CEDAR, Enheten för demografi och åldrandeforskning 2 Innehåll Svenska kyrkböcker – en unik historisk källa ......................................................................... 5 Databaserna POPUM och POPLINK ............................................................................ 5 Linköpingsområdet .................................................................................................................. 7 Församlingar och härad i Linköpingsområdet ............................................................. 8 Linköping stad och Sankt Lars församling ............................................. 8 Valkebo härad .................................................................................................. 9 Hanekinds härad .......................................................................................... 10 Åkerbo härad ................................................................................................. 10 Bankekinds härad ......................................................................................... 11 Sundsvallsområdet ................................................................................................................. 12 Församlingar i Sundsvallsområdet ............................................................................. 13 Sundsvall stad och stadsförsamling ....................................................... 13 Sågverksförsamlingarna: ett skogsindustrins epicentrum -
Tätorter 2005 Localities 2005
MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora. -
Annual Report 2005 Report of the Directors
Kungsleden 2005 1 2 Kungsleden 2005 xxxx Kungsleden 2005 3 Contents 4 This is Kungsleden 36 Annual Report Report of the Directors 5 2005 in summary Income Statement Balance Sheet 6 1999–2005 Change in Shareholders’ Equity Cash Flow Statement 8 Chief Executive’s statement Parent company, ÅRL Note disclosures 10 The share Proposed appropriation of profits 12 Business model 54 Audit Report 14 Organisational and human 55 Definitions resources Organisational resources 56 Employees Human resources 58 Assets: Properties 16 The property market 63 Divested properties, 2005 18 The property holding and earnings capacity 64 Acquired properties, 2005 The property holding Property values 71 Invitation to the Annual General Meeting Earnings capacity 71 Addresses 25 Financial overview The past year Five-year overview Forecast for 2006 30 Environmental report 31 Corporate governance report Board activities during 2005 Internal control and financial reporting procedures Terms for remuneration Management Board 4 Kungsleden 2005 xxxxThis is Kungsleden BRIEF HISTORY Why do you work for Kungsleden? I started in April 2001, and Kungsleden has been an enjoyable Historically, Kungsleden has featured a brisk tempo of and positive workplace since. It’s definitely the right type of change and a high rate of turnover in its property port- company for me, where things just keep moving. You have to folio. As part of the Retriva AB and the Securum AB like things happening, the rate of change is high. What do you think makes Kungsleden different from other groups, Kungsleden’s assignment was to liquidate sub- property companies? stantial property holdings, and in 1996 to 1997, the com- We differ from other property companies in most respects.