Staden Som Reste Sig Ur Askan

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Staden Som Reste Sig Ur Askan Staden som reste sig ur askan Arkitekturguide till Sundsvalls stenstad Nils Johan Tjärnlund carlsson bokförlag Staden som reste sig_inlaga.indd 2-3 2010-03-10 09.25 Innehåll Förord 6 Vid Storgatans västra del 118 Sundsvalls Barnkrubba (Lillgården) 184 »Sjögatsraden», nr 1–12 244 Nobelstiftelsens hus 120 Sundsvalls Teater 186 Tullhuset, Änkefru Anna Märta Försäkringsbolaget Skandias hus 122 Sveabiografen 190 Jäderbergs hus, Sjögatan 3, → Del ett Riksbanken 124 Sundsvalls Sparbank 194 Wickbergska huset, Anna Gustafva FÖRVANDLINGEN Varuhuset EPA 126 Anderssons hus, Änkefru Justina Bernska huset 128 Altins hus, Slaktaren C. G. Carlssons Inledning 10 Kring Vängåvan 196 hus, Sjögatan 8, Blombergska huset, Sundsvall före Stenstaden 16 Sundsvalls Enskilda Bank 202 Sjömanshemmets annex, Sundsvalls Branden 1888 28 Kring Hedbergska parken 132 Kihlmanska huset 206 Sjömanshem, Fiskaren Sundmans hus En provisorisk stad 34 Hedbergska huset 136 Nya Sparbankshuset 208 Försäkringsbolaget 1890-talsstadens särdrag 38 Sundsvalls Hantverksförening 142 Försäkringsbolaget Sveas hus 210 Trygg-Hansas hus 254 Arkitekter och dekoratörer 44 Villa Port Arthur 144 Sundsvalls Handelsbank 212 Livet i Stenstaden 58 Metodistkyrkan 146 Sundsvalls Konsumtionsförening 214 Utanför Stenstaden 78 Kring Köpmangatan 256 Hotet mot Stenstaden 86 Sjömanskapellet 258 Återupptäckten 96 Kring Stora torget 148 Kring Storgatans östra del 216 Dagbladet 260 Stadshuset 150 Blombergska huset 218 Godtemplarhuset 262 Thulebolagens hus 156 Hotell Knaust med annex 220 Elimkyrkan 264 → Del två Hirschska huset 158 Dahlmanska-Nordlingska huset 224 Thuressonska huset 266 EN PROMENAD Holmströmska huset 160 Malmströmska huset 226 Schack- och Läsesällskapet I STENSTADEN Granska huset 164 »Bygg-Olles hus» 228 (Kårhuset) 268 Sundsvalls Folkbank 168 Elfströmska huset 230 Betlehemskyrkan 270 Kring Kyrkan och Skolhusallén 102 Rahmska huset 170 Casselska huset 234 Posthuset 272 Gustav Adolfs Kyrka 106 Centralhotellet 172 Gamla Järnvägsstationen Frimurarhuset 276 Flickskolan (Kyrkans hus) 110 (Casino Cosmopol) 236 Brandstationen 278 Prästgården 112 Läroverket (Hedbergska skolan) 114 Kring Esplanaden 176 Källor och litteratur 282 Stora Folkskolan Blå huset 178 Vid Sjögatan och Hamnen 240 Personregister 285 (Gustav Adolfs-skolan) 116 Wikströmska huset 180 Kulturmagasinet 242 Bildkällor 288 Odd Fellow 182 Staden som reste sig_inlaga.indd 4-5 2010-03-10 09.25 Arne Lindahl, min syster Pia Tjärnlund och mina föräldrar Bo-Erik Engström och Ulla-Britt Tjärnlund. Sundsvalls museums chef Mona Bornecrantz och all övrig perso- nal på museet har visat stort tillmötesgående samt glatt umgänge vid Förord kaffebordet. Det gläder mig särskilt att bokförläggaren Trygve Carlsson har velat ge ut boken på sitt förlag. Han är en av tyvärr allt färre perso- Sundsvalls stenstad är en enastående stadskärna i norra Europa. ner i bokvärlden som brinner för kvalitet och en bred humanistisk Det har varit en förmån att få skriva en bok om dess rika arkitektur- folkbildning, vilket framgår av förlagets utgivning. Jag har också haft och kulturhistoria och på det viset bidra till att öka kunskapen om förmånen att lära känna den utomordentligt skicklige formgivaren stadens historia hos den breda allmänheten. Johannes Molin, vars förtjänst det är att boken fått ett tilltalande och Först och främst ett varmt tack till Länsstyrelsen i Västernorrland, modernt uttryck under intensiva arbetspass i de charmiga röda trä- Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret i Sundsvalls kommun husen i hägnet av Sofia kyrka. samt Sundsvalls museum, vilkas ekonomiska stöd möjliggjort utgiv- Materialet till boken samlades in under sommaren och hösten ningen. 2008 och själva manuskriptet tillkom under en koncentrerad period i Jag vill även rikta ett särskilt tack till Peter Sundborg, byggnadsan- december. En stor del av arbetet baseras på tidigare forskning och jag tikvarie på Sundsvalls museum, som på våren 2008 hade vänligheten vill främst nämna Helge Höglund och Paul Lindgren, vars dokumen- att fråga om jag ville åta mig uppgiften att sammanställa arkitektur- tation av Stenstaden på 1960-talet är grundläggande för kunskapen guiden. Han har generöst ställt sitt eget arkivmaterial till förfogande om innerstadens historia. Men här ska också nämnas Barbro Björk, och bistått med många goda råd och synpunkter. Tack också för sti- Inger Liliequist, Anders Stjernberg och Peter Sundborg, utan vars mulerande möten med de övriga i referenskommittén, stadsarkitekt forskning den här boken hade blivit tunn och fattig. Anita Edlund och Ingemar Wilén, förvaltare vid Fastighetskontoret. Ett stort och innerligt tack till er alla! Samtidigt vill jag påminna En bok av det här slaget kan inte förverkligas utan att många per- om att eventuella kvarstående felaktigheter naturligtvis helt och hål- soner lägger ner ett stort och tidskrävande arbete. Det gäller fotoarki- let faller på författarens ansvar. varie Karin Sundell och fotograf Anna Porsmyr som hjälpt till med att Boken är den hittills mest omfattande om Sundsvalls stenstad, ta fram det intressanta bildmaterialet ur Sundvalls museums fantas- men det är min förhoppning att den inte sätter punkt utan tvärtom tiska samlingar. Anna Porsmyr och Ilona Linder i Härnösand har även kan vara början till en ännu rikligare skildring i text och bild i fram- bidragit med nytagna fotografier. Karin Westin, ansvarig för museets tiden. arkiv och bibliotek, har med sin stora kännedom om lokalhistorisk litteratur varit ovärderlig och som alltid underbart hjälpsam. Följande Selånger, midsommardagen 2009 företag och institutioner har dessutom välvilligt givit tillstånd till an- vändningen av bilder som är betydelsefulla för slutresultatet: Berns Nils Johan Tjärnlund salonger, Länsmuseet Västernorrland, Mittuniversitetet, Fastighets- bolaget Norrporten, Riksantikvarieämbetet samt Svenska kyrkan. Flera har läst hela eller delar av manuskriptet och gjort det möjligt för mig att undvika faktafel och språkliga fallgropar: Barbro Björk och Inger Söderholm på Sundsvalls museum, fastighetsägaren Bengt- 6 FÖRVANDLINGEN D E L E T T → FÖRORD 7 Staden som reste sig_inlaga.indd 6-7 2010-03-10 09.25 Del ett FÖRVANDLINGEN → INLEDNING Staden som reste sig_inlaga.indd 8-9 2010-03-10 09.25 Inledning Telegrammet nådde Stockholms slott måndagen den 25 juni 1888. En katastrofal brand hade brutit ut i Sundsvall. Kung Oscar II beslu- tade genast att resa norrut med hjälpsändningar. I Bollnäs fick han ytter ligare rapporter — även Umeå brann. Det var som ett Ragna rök hade drabbat Norrland denna torra, heta, kvävande sommar. En obeskrivlig syn mötte kungen när han klev ur salongsvagnen i Sundsvall den ljusa sommarkvällen den 26 juni. Den herrgårdslika stationsbyggnaden var märkligt nog skonad, skyddad av Järnvägs- parkens åldriga popplar. Inne bland de grönskande träden höll sta- dens gråsparvar och katter konsert. Sedan vidtog det ofattbara. Framför kungens ögon bredde en spöklik skog av skorstenar och ruiner ut sig västerut. Hundratals tomter var avbrända. Här och var syntes resterna av enstaka husskelett, stadens få stenbyggnader vars murar i det längsta försökt stå emot lågorna. Hela den förintade staden var inbäddad i en bolmande rödgul rök och den stickande lukten gjor- de det tungt att andas. Oscar II gick i rask takt en promenad genom den försvunna staden, uppför Storgatan till Storbron och den nedstörtade Lovisa Ulrika kyr- ka och sedan tillbaka igen. Det pyrde i marken och småbränder flam- made upp. Trottoarernas granit hade spruckit och söndrats till grus och på kyrkogården hade gravstenarnas marmor rämnat i den starka hettan. De glödgade gatorna brände till och med hål på kungens skor. Det blev sena överläggningar i salongsvagnen med bland andra civilministern, landshövdingen och borgmästaren. Omfattningen av katastrofen klarnade. Detta var en olycka av historiska dimensioner — Sveriges största stadsbrand någonsin. Omkring 9.000 av Sundsvalls 11.000 invånare hade förlorat sina hem och stod nu på bar backe. Vid 23-tiden undertecknade kungen ett brev till Sundsvalls medborgare, där han bland annat skrev: »Vid första underrättelsen om den förfär- liga olycka, som i går öfvergick och lade i aska hela detta idoga sam- En ödelagd stad. Storgatan från öster dagen efter branden. T. h. skorstenarna efter Hotel Nord samt skalet från Wessénska huset. → INLEDNING 11 Staden som reste sig_inlaga.indd 10-11 2010-03-10 09.25 hälle, hvilket jag förr flera gånger under lyckligare förhållanden besökt såsom stadens gäst, har jag skyndat hit, icke blott för att ådagalägga mitt innerliga deltagande, utan ock för att så hastigt som möjligt be- reda befolkningen hjelp i dess betryck. … Måtte den allgode Guden framdeles förskona Sundsvalls samhälle från olyckor, och måtte dess befolkning äfven visa undergifvenhet i motgången. Välsignelsen skall då ej uteblifva från deras, vill Gud, snart återuppbyggda hem.» En timme senare, vid midnatt, reste kungen vidare med båt till Umeå. Den gamla norrländska trästaden Sundsvall var nästan fullstän- digt ödelagd. Nu vidtog en förvandling som saknar motstycke i den svenska stadshistorien. En ny stad reste sig på några få år ur askan. Sundsvall var hem för de mytomspunna träpatronerna och för en rad förmögna grosshandlare som här skapade en borgerlig drömvärld med palatslika hus i sten. En elit av Sveriges arkitekter, dekoratörer och hantverkare anlitades för att förverkliga drömmarna. Stenstaden blev en tät och koncentrerad stadskärna av kontinental karaktär — ett ut- snitt av Berlin eller Wien mitt bland de norrländska furuskogarna.
Recommended publications
  • GDM Konsult AB Bucher Emhart Glass Eurocon
    svartsvart 15_15_15_100 qr-kod fr jenny dec -14 NORRA KAJEN SUNDSVALL 1 Handelskammaren Mittsverige 15 Sveriges bästa söderläge – Världens kontakter! Sveriges bästa söderläge blir Sundsvalls nya stadsdel. På Norra Kajen Vi förmedlar nationella och internationella affärskontakter, omvandlar vi historisk industrimark till en attraktiv del av innerstaden. – ger råd i export-/importfrågor, Granne med havet och med tre minuters promenad till Sundsvalls centrum. – driver näringslivsfrågor gällande infrastruktur och högre utbildning. Storgatan 23, 852 30 Sundsvall • Tel 060-17 18 80 • www.midchamber.se Projektkontor: Heffnersvägen 22 Sundsvall • Tel 070-720 65 25 • www.norrakajen.se Perspektiv gård rum rum rum rum rum rum rum rum rum S rum rum rum rum kö rum rum terrass rum rum n rum Än ha rum rum rum rum rum rum rum rum g mn terrass mot gården/tyst sida/vattnet e sväg A rum terrass Torrsvedberget J sv en terrass både mot gården/tyst sida/ och kök /bad mot gatan/bullrig sida a ä l Älva n ge n vä vattnet och gatan/bullrig sida/vattnet n u n ö g K a S e an e r v n n ta iv å L rellv g ä ä j ä g g M e u e g st n Typplaner Radhus med eget garage 1:200 Typplaner Kajhus 1:200 Typplaner Kvartershus 1:200 a v n vä Johannedal e o ge g gen e M r rgfotsvä a n ä Be r s Folkets Park ä k kin n Färsta s i v Lu stv ä n K 2 d v A v äge ge e on n ä 16 vig u Alnöbro n n g vo s g g ä sber Åsen n u n v jv g e ä svägen r e s ke rn Tro g B t n iv ac o s en e g j ä rb B T sv ä ä F g e o ä d v l illa e äv n g L ge l li k nv n N e s ån n ä k E Myran väg ge ac e S gs o
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Malandstriangeln Och Upprustning Av Tunadalsspåret, Sundsvalls Kommun, Västernorrlands Län
    SAMRÅDSUNDERLAG Malandstriangeln och upprustning av Tunadalsspåret Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Järnvägsplan, 2015-10-01 Diarienummer: TRV 2015/35756 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Malandstriangeln och upprustning av Tunadalsspåret, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. Skapat av: ÅF-Infrastructure AB Dokumentdatum: 2015-10-01 Dokumenttyp: Rapport Diarienummer: TRV 2015/35756 Projektnummer: 107217 Version: 0.1 Publiceringsdatum: 2015-10-01 Utgivare: Trafikverket Projektledare: Håkan Åberg Distributör: Trafikverket, Nattviksgatan 8, 871 45 Härnösand, telefon: 0771-921 921 Projekt Triangelspår Maland samt upprustning och elektrifiering av Tunadalsspåret medfinansieras av EU:s TEN-T-programmet. Upphovsmannen ansvarar för publikationens innehåll. Europeiska unionen tar inget ansvar för hur innehållet används. 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ........................................................................ 7 1.1 Projektet .................................................................................................. 7 1.2 Avgränsningar ........................................................................................... 8 1.3 Förutsättningar ......................................................................................... 8 1.4 Tänkbara åtgärder ..................................................................................... 9 1.5 Tänkbara effekter .................................................................................... 12 1.6 Samlad bedömning .................................................................................
    [Show full text]
  • Educational Inspection 2004
    A SUMMARY OF REPORT 266 2005 Educational inspection 2004 Summary of inspection results Order address: Fritzes kundservice SE-106 47 Stockholm, Sweden Phone: +46 8 690 95 76 Fax: +46 8 690 95 50 E-mail: [email protected] www.skolverket.se Published by Skolverket Registration number: 06:933 ISBN: 91-85009-97-0 Graphic production and illustrations: AB Typoform Printed by: Stockholm 2006 Educational inspection 2004 Summary of inspection results Index Foreword 5 1. Summary 7 1.1. The purpose, basis and structure of the report 8 1.2. The National Agency for Education’s inspection function 11 The scope of the educational inspection 11 The purpose of the educational inspection 11 The educational inspection model and implementation 12 1.3. Inspected municipalities 2003 and 2004 14 1.4. Trends and tendencies 16 Results in compulsory schools and upper secondary schools 16 Student participation in compulsory schools and upper secondary schools 18 Steering, management and quality work in compulsory schools and upper secondary schools 21 Fees in compulsory schools and upper secondary schools 22 Results in adult education 22 Student participation in adult education 22 Steering, management and quality work in adult education 23 Pre-school activities and childcare for school children 23 Education for students with learning disabilities 23 Independent schools 25 1.5. Reflections on the results of the inspection 27 Background 27 Overall picture 28 Teaching 30 Variation in conditions, processes and results 36 Appendix 1. Inspection reports from the National Agency for Education regarding inspections carried out in 2004 42 Appendix 2. Sources (in addition to inspection reports from the National Agency for Education regarding inspections carried out in 2004) 45 Foreword In the appropriation directions for 2003, the Government commissioned the National Agency for Education to carry out educational inspections covering every municipality and all schools every six years.
    [Show full text]
  • Församlingsinformation
    Församlingsinformation Registrerade församlingar i kyrkoboksdatabaserna POPUM och POPLINK 2019 CEDAR, Enheten för demografi och åldrandeforskning 2 Innehåll Svenska kyrkböcker – en unik historisk källa ......................................................................... 5 Databaserna POPUM och POPLINK ............................................................................ 5 Linköpingsområdet .................................................................................................................. 7 Församlingar och härad i Linköpingsområdet ............................................................. 8 Linköping stad och Sankt Lars församling ............................................. 8 Valkebo härad .................................................................................................. 9 Hanekinds härad .......................................................................................... 10 Åkerbo härad ................................................................................................. 10 Bankekinds härad ......................................................................................... 11 Sundsvallsområdet ................................................................................................................. 12 Församlingar i Sundsvallsområdet ............................................................................. 13 Sundsvall stad och stadsförsamling ....................................................... 13 Sågverksförsamlingarna: ett skogsindustrins epicentrum
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Prefix (Port) Codes[Rc006a]
    PREFIX (PORT) CODES Manual Declarations ......................................... not applicable CES Modules which uses this data ..................... MANIFEST • Prefix Code Reference Data:........................The table below shows the prefix (port) codes which are available in the Manifest module of the CES System. Code to Input in Manifest Port Port Country and Port Code Description Albania > Durres ALDRZ1 AL-Durres Albania > Sarande ALSAR1 AL-Sarande Albania > Shengjin ALSHG1 AL-Shengjin Albania > Vlora ALVOA1 AL-Vlora Algeria > Alger DZALG1 DZ-Alger Algeria > Annaba (Ex Bone) DZAAE1 DZ-Annaba (Ex Bone) Algeria > Arzew DZAZW1 DZ-Arzew Algeria > Bejaia (Ex Bougie) DZBJA1 DZ-Bejaia (Ex Bougie) Algeria > Benisaf DZBSF1 DZ-Benisaf Algeria > Bethoula DZBTA1 DZ-Bethoula Algeria > Cherchell DZCHE1 DZ-Cherchell Algeria > Collo DZCOL1 DZ-Collo Algeria > Dellys DZDEL1 DZ-Dellys Algeria > Djen-Djen DZDJE1 DZ-Djen-Djen Algeria > Djidjelli DZDJI1 DZ-Djidjelli Algeria > Ghazaouet DZGHA1 DZ-Ghazaouet Algeria > Mostaganem DZMOS1 DZ-Mostaganem Algeria > Oran DZORN1 DZ-Oran Algeria > Skikda (Ex Philippeville) DZSKI1 DZ-Skikda (Ex Philippeville) Algeria > Tenes DZTEN1 DZ-Tenes American Samoa > Pago Pago ASPPG1 AS-Pago Pago Angola > Ambriz AOAZZ1 AO-Ambriz Angola > Baia dos Tigres AOBDT1 AO-Baia dos Tigres Angola > Barra do Dande AOBDD1 AO-Barra do Dande Angola > Benguela AOBUG1 AO-Benguela Angola > Cabinda AOCAB1 AO-Cabinda Angola > Dombe Grande AODGR1 AO-Dombe Grande Angola > Landana (Cacongo) AOLAA1 AO-Landana (Cacongo) Angola > Lieura AOLIE1 AO-Lieura
    [Show full text]
  • Vattendraget Ljungan - Kartbladsindelning Redovisningen Ingår I En Översiktlig Kartläggning Av Stranderosionen Utmed Landets Vattendrag
    Liden Holmsjön ± E14 Leringen 86 Indal Stavreviken Bergeforsen Ånge83 Söråker Fränsta Timrå Alby Ljungaverk Hovid Torpshammar Kovland Sundsbruk Tuna- dal Vi Östavall Alnön StödeE14 Fanbyn Karta 1 Karta 2 Sundsvall Nedansjö Ankarsvik Vattjom Matfors Stockvik Allsta Karta 3 SvartvikEssvik Juniskär Lucksta KvisslebySkottsund Dingersjö Njurundabommen Karta 4 E4 83 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Hassela Vattendraget Ljungan - kartbladsindelning Redovisningen ingår i en översiktlig kartläggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Gnarp 0 5 10 15 Km 2009-11-16 Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± E14 83 Borgsjön Ånge Erikslund Ångesjön Alby Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Östavall Vattendraget Ljungan - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Silt Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Svämsediment Eventuella erosionsskydd har inte Fyllning inventerats. Tätort >200 invånare 2009-11-16 0 1 2 3 4 Km Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± Fränsta Torpsjön Torpshammar Ljungaverk E14 Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Vattendraget Ljungan - karta 2 Redovisningen
    [Show full text]
  • Länsstyrelsen Västernorrlands Prioriteringslista 2021 För Potentiellt Förorenade Områden
    Sida 1 av 32 Länsstyrelsen Västernorrlands prioriteringslista 2021 för potentiellt förorenade områden De 10 översta områdena är rangordnade utifrån uppskattad risk för människa och miljön. Resterande objekt är ordnade efter riskklass och objektnamn. Listan uppdateras varje år då ny information tillkommit. Sedimentområden finns listade i separat lista. Nr Id Objekt Kommun Primär bransch Risk- Finns Primär Status Tillsyns- enligt EBH-stödet klass ansvarig? förorening myndighet enligt EBH- stödet 1 110699 Alby klorat ÅNGE Kloratindustri 1 Ja Dioxin Huvudstudie Länsstyrelse pågående 2 194477 Nyhamn SUNDSVALL Massa och 1 Delvis Arsenik (As) Åtgärd pågående Länsstyrelse pappersindustri 3 110996 Midlanda TIMRÅ Flygplats 1 Ja Högfluorerade Huvudstudie Länsstyrelse flygplats ämnen (PFAS) pågående 4 111460 Essvik SUNDSVALL Massa och 1 Ej utrett Arsenik (As) Huvudstudie avslutad Länsstyrelse pappersindustri - åtgärd ej påbörjad 5 112911 Domsjö ÖRNSKÖLDSVIK Massa och 1 Ja Kvicksilver (Hg) Huvudstudie Länsstyrelse Fabriker AB pappersindustri pågående Nr Id Objekt Kommun Primär bransch Risk- Finns Primär Status Tillsyns- enligt EBH-stödet klass ansvarig? förorening myndighet enligt EBH- stödet 6 111402 Kubal SUNDSVALL Primära metallverk 1 Ja PAH (Antracen, Förstudie pågående Länsstyrelse Naftalen, Benso(a)pyren) 7 112917 Köpmanholmen ÖRNSKÖLDSVIK Sågverk med 1 Ej utrett Dioxin Förstudie pågående Länsstyrelse s sågverk doppning 8 111403 Stockvik nedre SUNDSVALL Övrig oorganisk 1 Ja Kvicksilver (Hg) Förstudie avslutad - Länsstyrelse kemisk industri huvudstudie
    [Show full text]
  • Farligt Gods Per Dag
    FÖRUTSÄTTNINGAR – JÄRNVÄG, TRAFIK FÖRUTSÄTTNINGAR – JÄRNVÄG, TRAFIK 4. FÖRUTSÄTTNINGAR Godsbangården Förutsättningarna behandlas under följande delrubriker: 1. Nuvarande järnvägssystem samt dess resande och gods 2. Nuvarande vägsystem samt dess trafik och transporter 3. Geotekniska och andra byggnadstekniska förutsättningar 4. Miljö 5. Hälsa 6. Hushållning med naturresurser 7. Markanvändning 4.1 NUVARANDE JÄRNVÄGSSYSTEM SAMT DESS Person- och godsbangården består av cirka 35 spår, varav 14 är centralt belägna. RESANDE OCH GODS Järnvägsanläggningen Nuläge Allmänt I Sundsvall sammanstrålar tre järnvägsbanor: Ostkustbanan söderifrån, Ådalsbanan från norr samt Mittbanan västerifrån. Samtliga banor är enkel- spåriga men Mittbanan och Ådalsbanan bildar ett dubbelspår från Selånger genom Sundsvalls centrala delar till Sundsvalls C. Godstrafik Kombiterminalen Från godsbangården finns spår till den så kallade hamnbangården. Från RailCombi som svarar för kombitrafiken kör bara ett heltåg med hamnbangården går kommunala industrispår dels via inre hamnen till kombivagnar till Sundsvall. Alla andra container/kombivagnar kommer Heffners industriområde (norr om Sundsvalls centrum) dels via Mokajen i blandade godståg. Dessa tåg måste således in på godsbangården för till Vindskärsvarv och Kubal (söder om Sundsvallsfjärden). Industri- rangering/växling. spårsanslutning finns även i Timrå från Ådalsbanan via Skönvik och Johannedal till Tunadal. Väster om Sundsvall i Töva finns en virkesterminal. I Töva sker en Persontrafik omlastning från tåg till lastbilar för vidare transport till skogsindustrierna Personbangården på Sundsvalls central har 4 plattformspår med en cirka i Ortviken, Tunadal samt Östrand. 365 meter lång perrong vid huvudspåret. Den andra perrongen är cirka 265 meter lång. För att nå den längre perrongen måste trafikanterna Som mest kommer det 16 godståg per dag till Sundsvall och dessa måste passera tre spår samt fem spår för att nå den korta.
    [Show full text]
  • Spatial & Transportation Mismatch in Sweden, 2015
    SPATIAL & TRANSPORTATION MISMATCH IN SWEDEN, 2015: EFFECTS OF MISMATCH & EASEMENT OF TRANSPORTATION IN ÖRNSKÖLDSVIK & SUNDSVALL Oscar Uneklint Master thesis in Human Geography and Spatial Planning Program: Spatial Planning and Development Spring term, 2018 Umeå University, Master thesis by Oscar Uneklint (2018) P a g e | 1 ABSTRACT SPATIAL & TRANSPORTATION MISMATCH IN SWEDEN, 2015: EFFECTS OF MISMATCH & EASEMENT OF TRANSPORTATION IN ÖRNSKÖLDSVIK & SUNDSVALL (Master thesis by Oscar Uneklint, 2018). The paper firstly aims to investigate how spatial and transportation workplace-access influences employment outcomes in the cities and municipalities of Sundsvall & Örnsköldsvik, located at the coastal north of Sweden. Secondly, the paper aims to evaluate the performance of the local public transportation networks in easing the effects of mismatch. Sweden’s sparse population, lesser degree of segregation and egalitarian economic model questions the influence of spatial mismatch in Sweden, recent increase in immigration and inequalities gives urgency to such questions. Accuracy of investigation is improved by the availability of microlevel-data but may be improved further by additional instruments. Results confirm minor influence of spatial access and major influence of transportation access on employment outcomes in the study area, 2015. The minor effect of job-access is stronger at the neighborhood-level, than commuting-level. The local public transportation networks reveal core-periphery structures and visualizes the strengths, weaknesses and complementarity of each system. While Örnsköldsvik’s network is more equitable and interconnected, Sundsvall’s network is better serviced with fewer but more relevant stations resulting in different challenges for public transportation in easing employment mismatch and improving life chances. Keywords: Spatial Mismatch Hypothesis, Transportation Mismatch, Public Transportation Performance, Network analysis, Multicriteria analysis.
    [Show full text]
  • Bebyggd Mark I Strandskyddsområden 2005
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(54) Bebyggd mark i strandskyddsområden 2005 MI0807 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Administrativa uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången MI0807_DO_2005 11-03-09 10.41 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(54) 0 Administrativa uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Miljövård 0.2 Statistikområde Statistikområde: Markanvändning 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: SCB, RM/MN Postadress: Box 24300, 104 51 Stockholm Besöksadress:
    [Show full text]