Segregationen – Hur Ser Den Egentligen Ut?
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Examensarbete Kandidatuppsats Segregationen – Hur ser den egentligen ut? En metodanalys och skildring av segregerade områden inom Sundsvalls tätort A method analysis and depiction over segregated living areas in Sundsvall Municipality, Sweden Författare: Hampus Selin Handledare: Daniel Brandt Examinator: Tony Svensson Ämne/huvudområde: Samhällsbyggnadsteknik Kurskod: GSQ25N Poäng: 15 hp Examinationsdatum: 2019-06-14 Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access): Ja ☐X Nej ☐ Högskolan Dalarna– SE-791 88 Falun– Tel 023-77 80 00 Förord Denna uppsats är resultatet av det 15-poängs examensarbete som avslutar utbildningen för programmet Bygg- & samhällsplanering vid Högskolan Dalarna i Borlänge. Utbildningen omfattar totalt 180 högskolepoäng och ger en teknologie kandidatexamen i samhällsbyggnadsteknik. Arbetet har genomförts under perioden april-juni 2019. Först vill jag rikta ett stort tack till Helene Svang och Susanne Klockar på planavdelningen på Sundsvalls kommun. Tack för det varma välkomnandet och för att jag fått spendera min tid med mitt arbete hos er på stadsbyggnadskontoret. Om man vill göra skillnader i samhället, finns det någon bättre plats att börja på? Jag vill även tacka Jesper Ljung Holm på planavdelningen. Att du tagit dig tid för att rådgiva och stämma av hur det går för mig i mitt arbete och även för att du låtit mig ta del av ditt eget arbete, utan det hade detta inte varit möjligt. Tack även till dig Gabriel Lundgren på avdelningen för strategisk samhällsutveckling. För att du inte tvekat en sekund på att släppa in en främmande datadesperat examensarbetare på ditt kontor och tillhandahålla denne med material. Utan det hade studien varit totalt omöjlig, tack! Till er andra på stadsbyggnadskontoret, för alla intressanta samtalsämnen i fikarummet, mörka som ljusa, djupa som lätta, så har de i många stunder varit väl behövda allihop. Tack för det! Sedan vill jag ge ett enormt tack till mina lärare, Tony Svensson och Daniel Brandt. Under dessa år av utbildning så har ni präglat oss studenter med lära och visdom i förhoppning om att vi en dag ska kunna flyga med egna vingar. Det kanske inte syns riktigt än, men se och häpna hur jag flaxar mig fram! Sist men inte minst vill jag tacka min kära mamma. Tack för att din dörr stått öppen för en trött och stressad student och för allt tjat om segregation som du genomlidit utan protest. Tack för de motiverande orden under stunder av svaghet och för maten på bordet till en kanske tillsynes otacksam gäst. Sundsvall, juni 2019 Hampus Selin Sammanfattning Det som ofta faller bort i den offentliga debatten är att segregationens innebörd anspelar på åtskillnader av olika grupper, inte enbart de ”utsatta” utan även de socioekonomiskt starkare grupperna. Denna studie kommer att undersöka hur segregationen ser ut inom Sundsvalls tätortsområden och vilka faktorerna är som har störst påverkan till de skillnader som finns. Studien baseras på att urskilja den relativa segregationen, d.v.s. fördelningen av segregationspåverkande faktorer, i positiv och negativ riktning. Syftet i studien är sedan att jämföra två olika geografiska indelningssystem. Det ena är det kommunala nyckelkodssystemet (NYKO) och det andra är Statistiska centralbyråns regionala indelningssystem, demografiska statistikområden (DeSO). I metoden har två olika index använts för att mäta fördelningen av segregationsfaktorer genom en multikriterieanalys (MKA). Den första mätningen har skett genom en nyutvecklad segregationsindex och den andra mätningen genom index of dissimilarity. Studien har visat att det finns svårigheter kring att använda ett indelningssystem som kan verka funktionellt i alla avseenden. Beroende på vad studien syftar till att mäta så spelar olika zon- och skalindelningar en stor roll i hur resultatet framställs. Resultatet visar att segregationen utspelar sig inom både de socioekonomiskt svaga och starka områdena. Det finns däremot svårigheter med att bedöma vilken områdesindelning som är mest användbar då de verkar på olika grunder. Genom att jämföra DeSO och NYKO har resultaten av studien visat att befolkningsantalet och storleken på den geografiska områdesindelningen har en stor betydelse för hur pålitlig en studie kan bli. Nyckelord: Segregation – Modifiable areal unit problem – MAUP – Demografiska statistikområden – DeSO – Nyckelkod – NYKO – Multikriterieanalys – Index of dissimilarity – Sundsvall. Abstract Title: The segregation – How does it really play out? A method analysis and depiction over segregated living areas in Sundsvall municipality, Sweden. What often falls away in the public debate is that the meaning of the segregation alludes to the separation of different groups, not just the "vulnerable" but also the socio-economically stronger groups. This study will investigate how the segregation plays out within Sundsvall's urban areas and which factors have the greatest impact on the differences that exist. The study is based on distinguishing the relative segregation, i. e. the distribution of factors affecting segregation, in a positive and negative direction. The purpose of the study is then to compare two different geographical area systems. One is the municipal key code system (NYKO) and the other is the state regional area system, demographic statistics areas (DeSO). In the method, two different indexes have been used to measure the distribution of segregation factors through a multi-criteria decision analysis (MKA). The first measurement has been made by a newly developed segregation index and the second measurement by the index of dissimilarity. The study has shown that there are difficulties in finding an area system that can function efficiently for all purposes. Depending on what the study aims to measure, the different zone and scale configurations play a major role in how the result is produced. The result of the study shows that the segregation takes place in both the socio-economically weak and strong areas. There are, on the other hand, difficulties in assessing which of the two area systems that is the most practical since they both operate on different grounds. By comparing DeSO and NYKO, the results of the study have shown that the population and size of the geographical area unit are of great importance for how reliable a study can be. Keywords: Segregation – Modifiable areal unit problem – MAUP – Demographic statistics areas – DeSO – Keycode areas – NYKO – Multi-criteria decision analysis – Index of dissimilarity – Sundsvall. Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 1 1.2 Syfte & frågeställningar ................................................................................................................ 2 1.3 Tillvägagångssätt ........................................................................................................................... 2 1.4 Avgränsning .................................................................................................................................. 3 2 Litteraturstudie ..................................................................................................................................... 4 2.1 Begreppet segregation ................................................................................................................... 4 2.2 Segregationen i Sverige ................................................................................................................. 4 2.2.1 Miljonprogrammet .................................................................................................................. 5 2.3 Segregation – Negativt eller positivt ............................................................................................. 6 2.3.1 Integration .............................................................................................................................. 6 2.3.2 Grannskapseffekter ................................................................................................................. 7 2.4 Gentrifieringsprocessen ................................................................................................................. 8 2.5 Segregationsfaktorer ...................................................................................................................... 9 2.5.1 Demografiska strukturer och förändringar ............................................................................. 9 2.5.2 Arbetslöshet & socioekonomisk segregation ......................................................................... 9 2.5.3 Etniska aspekter .................................................................................................................... 10 2.5.4 Upplåtelseformer & bostadssegmentering............................................................................ 11 3 Metod ................................................................................................................................................