Trafikstrategi Sundsvall - Nulägesbeskrivning

Trafikstrategi Sundsvall - nulägesbeskrivning Februari 2020 1 Innehåll 1 Inledning �� 3 2 Mål�� 3 2.1 Internationella mål �� 3 2.2 Nationella mål och strategier �� 4 2.3 Regionala mål �� 6 2.4 Kommunala mål �� 7 3 Trafiksystemet �� 9 3.1 Befolkning och sysselsättning �� 9 3.2 Sundsvallsbornas resor �� 9 3.3 Gångtrafik ��11 3.4 Cykeltrafik �� 12 3.5 Kollektivtrafik �� 15 3.6 Biltrafik �� 19 3.7 Godstrafik �� 23 3.8 Transportsystemets påverkan på människor och miljö �� 24 3.9 Trafiksäkerhet �� 26 4 Utmaningar och trender �� 28 4.1 Klimatförändringar �� 28 4.2 Drivmedel �� 28 4.3 Folkhälsa �� 30 4.4 Teknikutvecklingens påverkan på transport och resor �� 30 4.5 Mobilitet istället för privatbilism �� 31 4.6 E-handel och varutransporter �� 33 Källor �� 34 2 Innehåll 1 Inledning 2 Mål 1 Inledning �� 3 I en växande stad som Sundsvall är en viktig fråga Det finns ett antal internationella, nationella, regional hur trafiksystemet ska utformas och dimensioneras för och kommunala mål som på olika sätt berör hållbara 2 Mål�� 3 att klara transportbehovet för fler människor och fler resor och den framtida utvecklingen för trafiken i verksamheter. Sverige och i Sundsvall. 2.1 Internationella mål �� 3 2.2 Nationella mål och strategier �� 4 Den här nulägesbeskrivningen utgör underlag till de mål och riktlinjer som ska tas fram i arbetet med en 2.1 Internationella mål 2.3 Regionala mål �� 6 trafikstrategi för Sundsvalls kommun. Trafikstrategin Agenda 2030 2.4 Kommunala mål �� 7 innehåller mål och riktlinjer för hur kommunen ska utveckla och förändra trafiksystemet i Sundsvall. Trafik- Sverige har som ett av alla medlemsländer i FN skrivit 3 Trafiksystemet �� 9 strategin anger prioritering mellan de olika trafikslagen under Agenda 2030, som anger 17 globala mål för 3.1 Befolkning och sysselsättning �� 9 utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I gällande översikts- att nå en hållbar värld till 2030. Målen berör de tre dimensionerna av hållbarhet - social, ekonomisk och 3.2 Sundsvallsbornas resor �� 9 plan finns riktlinjer för trafikrelaterade frågor. Nya omvärldsförutsättningar och att Sundsvall växer, gör att ekologisk hållbarhet. Ansvaret för genomförandet av 3.3 Gångtrafik ��11 mål och riktlinjer för hur trafiksystemet i Sundsvall ska Agenda 2030 är gemensamt och gäller alla människor och länder. Det yttersta ansvaret för att genomföra 3.4 Cykeltrafik �� 12 utvecklas behöver förnyas. målen vilar på varje regering. Den svenska regeringen 3.5 Kollektivtrafik �� 15 Klimatförändringarna är en av vår tids absolut största gav i uppdrag åt Agenda 2030-delegationen att ta fram 3.6 Biltrafik �� 19 utmaningar. För att skapa en hållbar utveckling där ett betänkande för implementeringen av agendan. klimatförändringarna begränsas, behöver även förstå- Delegationen konstaterade bland annat att Agenda 3.7 Godstrafik �� 23 elsen och acceptansen för Sundsvalls trafikutveckling 2030 och hållbar utveckling måste integreras i den 3.8 Transportsystemets påverkan på människor och miljö �� 24 öka. Nulägesbeskrivningen fungerar som underlag till dagliga verksamheten inom alla samhällssektorer, inte trafikstrategin. behandlas som ett projekt på sidan av. 3.9 Trafiksäkerhet �� 26 4 Utmaningar och trender �� 28 Mål med en direkt koppling till transporter är nummer tre om hälsa och välbefinnande, mål nummer elva om 4.1 Klimatförändringar �� 28 hållbara städer och mål nummer tretton om att bekämpa 4.2 Drivmedel �� 28 klimatförändringarna. 4.3 Folkhälsa �� 30 Sundsvalls kommun har ställt sig bakom de globala 4.4 Teknikutvecklingens påverkan på transport och resor �� 30 målen. 4.5 Mobilitet istället för privatbilism �� 31 4.6 E-handel och varutransporter �� 33 Källor �� 34 Figur 1. De globala målen, i tårtform utifrån de tre hållbara sfärerna (Azote Images för Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet). 3 Parisavtalet Funktionsmålet berör tillgänglighet och säger att Den globala uppvärmningen under kommande sekel ”transportsystemets utformning, funktion och ska hållas väl under två grader. Det slog alla världens användning ska medverka till att ge alla en länder fast genom Parisavtalet under FN:s klimatkon- grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och ferens i Paris år 2015. För att möta det löftet har varje användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela land lovat att minska sina utsläpp av växthusgaser. landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill EU:s mål inom Parisavtalet är att minska utsläppen säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns av växthusgaser med 40 procent till 2030 i jämförelse transportbehov.” med 1990 års nivåer. Dessa mål gäller därför också för Sverige som medlemsland i EU. Hänsynsmålet handlar om att 2.2 Nationella mål och ”transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller strategier skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitets- målen uppnås och till ökad hälsa.” Utsläppsmål Utöver de utsläppsmål som Sverige är bundna till Nollvisionen genom EU finns nationella utsläppsmål för Sverige Den svenska Nollvisionen har som mål att ingen ska som är mer ambitiösa än de inom unionen. Under 2018 dö eller skadas allvarligt i trafiken. Nuvarande nollvi- beslutade riksdagen om införandet av ett klimatpolitiskt sion inkluderar inte andra folkhälsoaspekter såsom ramverk med tillhörande mål. Det övergripande målet den positiva hälsoeffekten av aktiva transportsätt, eller för samtliga sektorer innebär att Sverige inte ska ha förtida dödsfall till följd av de luftföroreningar som några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. trafikens utsläpp orsakar. Transportsektorn står för en tredjedel av de territoriella utsläppen av växthusgaser i Sverige. Territoriella Folkhälsomål utsläpp är de utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Nationella mål för folkhälsa syftar till att skapa samhäl- Förhållandet är ungefär detsamma när det kommer till leliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela utsläpp från transportsektorn i Sundsvalls

Load more