DOCSLIB.ORG

Resvanor I Sundsvall

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Resvanor I Sundsvall RESVANOR I SUNDSVALL Resultat från resvaneundersökning 2016 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 1 ± Liden Indal Kovland Omland Sundsbruk Stöde Tätortsområde Sundsvall Nedansjö Matfors Kvissleby Lucksta Njurundabommen 2 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 Hur reser Sundsvallsborna? Hösten 2016 genomfördes en resvaneundersökning i Sundsvalls kommun för att ta reda på Sundsvallsbornas resvanor. En liknande undersökning gjordes senast 2009. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning och skickades till 10 000 slumpvis utvalda personer i åldern 15-84 år. Varje person fick en specifik dag där de skulle redogöra för sina förflyttningar och resor under just den dagen. Totalt svarade drygt 4 000 Sundsvallsbor på enkäten. Kommunen har i undersökningen delats in i 26 områden fördelade på tätort och omland, se kartan här bredvid. RESVANEUNDERSÖKNING 2016 3 Majoriteten har tillgång till bil... RESULTATET En klar majoritet av de svarande (83 procent) uppgav att de oftast kan använda bil när de AV RESVANE- behöver det. Nästan 90 procent av hushållen har tillgång till en eller flera bilar. ENKÄTEN : ..och de flesta reser med bil 71 procent av resorna inom kommunen görs med bil och bilen är således det vanligaste transportsättet för Sundsvallsborna. Näst vanligast är att resa till fots (elva procent), följt av buss och cykel (båda sju procent). Jämfört med 2009 års undersökning har antalet resor med cykel ökat med hela sex procentenheter medan resor med bil har minskat med två procent. Även för kortare resor än fem kilometer i tätortsområdet utgörs drygt hälften, 54 procent, av resorna med bil. Det näst vanligaste alternativet är att resa till fots (22 procent) följt av cykel (15 procent). Totalt sett visar detta på att även för de allra kortaste resorna i de centrala delarna av Sundsvall görs de i hög utsträckning med bil. Färre resor med bil bland boende i centrala Sundsvall Vid jämförelser mellan områden syns stora skillnader. Boende i tätortsområdet gör betydligt färre resor med bil än boende i omlandsområden. Boende i tätortsområdet har dessutom minskat sin andel resor med bil sedan 2009, medan boende i omlandet har ökat sin andel resor med bil. För boende i Centrum/Norrmalm görs 43 procent av resorna med bil. I Haga utgör denna andel 50 procent av resorna och i Nacksta 55 procent. Högst andelen resor med bil är bland boende i områdena Indal/Liden/Kovland och Ankarsvik, Alnö glesbygdsområde och de södra delarna av kommunen (94 procent). 4 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 Andel resor med olika färdmedel 2016 respektive 2009. 80 73 71 Färdmedelsfördelning för resor kortare än 5 km i Sundsvalls tätortsområde, 70 färdmedelsfördelningen för resor kortare än 5 km i tätortsområden för personer i åldrarna 15- 64 år personer 15-64 år. 60 6 % 3 % 50 15 % Bil färdmedelsfördelningen för resor kortare än 5 km i tätortsområden för 54pe %rsoner i åTlidll rfoatrsna 15- 40 Cykel 64 år 22 % Buss Procent 30 Annat 6 % 3 % 20 15 % 12 11 BilBil 10 7 7 7 54 % 5 TillTill fotsfots 2 3 1 1 CykelCykel 0 22 % Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat BussBuss AnnatAnnat 2009 2016 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 5 Flest cyklister i Granlo och Nacksta Boende i Granlo och Nacksta är flitigast på att använda cykeln (21 procent respektive 17 procent). De områden där flest tar sig fram till fots är Centrum/Norrmalm och Haga (37 procent respektive 28 procent). Buss som färdmedel är vanligast i Ljustadalen/Tunadal och Sundsbruk (16 procent vardera). Äldre män kör mest bil - kvinnor och ungdomar åker mest buss Män använder bilen oftare än kvinnor medan kvinnor reser med buss och går till fots oftare än män. Andelen resor med bil är lägst för personer i åldrarna 15-24 år. Bilåkandet ökar sedan med åldern, och är som högst för personer i åldrarna i 65-74 år. Att åka buss är vanligt då man är som yngst eller äldst, medan resor till fots är relativt vanliga för alla åldersgrupper. Cykeln används oftast av personer i åldrarna 25-64 år. Knappt tre resor per person och dag I snitt görs 2,8 resor per dag och person. Antalet resor varierar mellan veckodagar och det görs fler resor under vardagar och färre under helgen. 6 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 Andel resor med olika färdmedel uppdelat på område. Stöde Indal/Liden/Kovland Syd Alnö Gb norra Ankarsvik, Alnö Gb södra Skottsund/Essvik Centrum/Norrmalm Skönsberg/Heners Granloholm Bosvedjan/Bydalen Granlo Bredsand/Stockvik Södermalm Sidsjön Bergsåker Sundsbruk Alnö Vi Ljustadalen/Tunadal Bil Nacksta Buss Klockarberget/Njurundabommen Svartvik/Kvissleby Cykel Haga Tåg Matfors Till fots Skönsmon Annat Tätort Omland 0 20 40 60 80 100 120 ProcentProcent RESVANEUNDERSÖKNING 2016 7 Reslängd Hälften av Resor kortare än 50 kilometer är klart vanligast och står för 95 procent av samtliga resor som görs av Sundsvallsborna. Hälften av de resor som görs i Sundsvall är kortare än fem kilometer. Sundsvallsbornas resor är Det är klara skillnader i reseavstånd beroende på vart i Sundsvall man bor, ju närmare kortare än centrala Sundsvall man bor desto kortare är resorna. 5 kilometer Flest reser morgon och kväll Totalt startar en fjärdedel av samtliga resor mellan klockan sex och nio på morgonen. På eftermiddagen mellan klockan 15.00 och 18.00 startar nästan 29 procent av resorna. Under helgen är resorna mer utspridda över dagen och framförallt startar resorna senare jämfört med vardagar. 14 12 10 8 6 Procent 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Timme för resans start Vardag Helg Procent 8 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 Ärende för resan Fördelning av ärenden för män, kvinnor samt totalt, % Det vanligaste ärendet Bostad för Sundsvallsbornas Bostad förflyttningar, näst efter att åka hem, är att ta sig Arbetsplatsen/Skolan till skola eller arbetsplats. Arbets-platsen/ skolan Resa/Ärende i tjänsten Det är stora skillnader Resa/ ärende i tjänsten mellan olika ålders- grupper sett till vilken Hämta/Lämna barn eller vuxen typ av ärenden ens resor Hämta/ lämna barn eller vuxen syftar till. Av naturliga Inköp av livsmedel med mera skäl är andelen resor till Inköp av livsmedel mm arbetsplats och skola högre för personer Vårdcentral/Sjukhus/Tandvård 15-64 år jämfört med Vårdcentral/ sjukhus/ tandvård äldre. Post/Bank/Myndighet Post/ bank/ myndighet Total Personer 65 år och äldre Män reser i hög grad för att Nöje/Fritid Kvinnor göra inköp och för nöjes- Nöje/ fritid och fritidsaktiviteter Släkt och vänner samt till bostaden. Även Släkt och vänner för yngre, 15-24 år, är resor till nöjes- och Annat fritidsaktiviteter vanligt. Annat 0 55 10 1515 20 25 30 35 Procent Procent RESVANEUNDERSÖKNING 2016 9 Vart går resan? Startområde för resan Vanligaste avslutområdet Näst vanligaste avslutområdet Den största andelen (utanför egna området) (utanför egna området) resor görs inom det Stöde Centrum/Norrmalm Birsta egna området. Av Indal/Liden/Kovland Centrum/Norrmalm Birsta samtliga områden är Syd Klockarberget/Njurundabommen Svartvik/Kvissleby Centrum/Norrmalm Alnö Gb norra Alnö Vi Sundsbruk den mest populära Ankarsvik, Alnö Gb södra Centrum/Norrmalm Alnö Vi slutdestinationen för Skottsund/Essvik Centrum/Norrmalm Svartvik/Kvissleby resan bortsett från det Centrum/Norrmalm Södermalm Haga egna området. Skönsberg/Heffners Centrum/Norrmalm Haga En liten del av samtliga Birsta Centrum/Norrmalm Nacksta resor har start eller Granloholm Centrum/Norrmalm Birsta mål för resan utanför Bosvedjan/Bydalen Centrum/Norrmalm Birsta Sundsvalls kommun. Granlo Centrum/Norrmalm Bergsåker Sjukhuset Haga Centrum/Norrmalm Totalt har 3,7 procent Bredsand/Stockvik Centrum/Norrmalm Svartvik/Kvissleby av samtliga resor Södermalm Centrum/Norrmalm Haga som startas i ett av Sidsjön Centrum/Norrmalm Nacksta Sundsvalls områden Bergsåker Centrum/Norrmalm Indal/Liden/Kovland en slutdestination i en Sundsbruk Centrum/Norrmalm Birsta annan kommun. Alnö Vi Centrum/Norrmalm Ankarsvik, Alnö Gb södra På samma sätt har Ljustadalen/Tunadal Centrum/Norrmalm Birsta Nacksta Centrum/Norrmalm Birsta 4,5 procent av samtliga Klockarberget/Njurundabommen Svartvik/Kvissleby Centrum/Norrmalm resor påbörjats inom Svartvik/Kvissleby Centrum/Norrmalm Klockarberget/Njurundabommen Sundsvalls kommun, Haga Centrum/Norrmalm Södermalm men avslutats utanför Matfors Centrum/Norrmalm Nacksta kommunen. Skönsmon Centrum/Norrmalm Södermalm 10 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 Vill du läsa mer? Läs hela rapporten från resvaneundersökningen på www.sundsvall.se/RVU2016 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 11 Vill du läsa mer? Läs hela rapporten från resvaneundersökningen på Sundsvalls kom mun , Ko nt or ss www.sundsvall.se/RVU2016 er vi ce fe b ru 12 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 a ri 2 0 1 7.
Load more

Recommended publications
  • Va-Plan För Sundsvalls Kommun
    Va-översikt Va-plan för Sundsvalls kommun Antagandehandling september 2014 Va-översikt, en del av va-plan för Sundsvall kommun antagande- handling september 2014 2 Innehållsförteckning 1..........Inledning ................................................................................................................................ 5 2.1 ....Va-planens olika delar ............................................................................................................. 5 2.2 ....Metod ...................................................................................................................................... 5 2..........Kommunala mål .................................................................................................................... 6 2.1 ....Hållbar tillväxtstrategi .............................................................................................................. 6 2.2 ....Mål- och resursplan ................................................................................................................. 6 2.3 ....Översiktsplan Sundsvall 2021 ................................................................................................. 6 2.4 ....Miljömål ................................................................................................................................... 7 3..........Ansvar för vattenförsörjning och avlopp ............................................................................ 8 3.1 ....Bakgrund ................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Västernorrlands Län Finns Det Anledning Att Prioritera Om Arbetet Med Avseende På Riskläget För Översvämning, Ras Och Skred?
    ± 0 10 20 40 Kilometers Examensarbete inom Miljövetenskap C, Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Potentiellt förorenade områden i Ljungans avrinningsområde i Västernorrlands län Finns det anledning att prioritera om arbetet med avseende på riskläget för översvämning, ras och skred? Elin Engberg 2010-06-15 MITTUNIVERSITETET Institutionen för teknik och hållbar utveckling (THU) Examinator: Erik Grönlund, [email protected] Handledare: Maria Åström, [email protected] Författarens e-postadress: [email protected] Utbildningsprogram: Ekoteknikprogrammet, 180 hp Omfattning: 8224 ord exklusive bilagor Datum: 2010-06-15 Based on the Mid Sweden University template for technical reports, written by Magnus Eriksson, Kenneth Berg and Mårten Sjöström. ii Sammanfattning 2010-06-15 Sammanfattning På grund av klimatförändringar förväntas naturolyckor öka i framtiden och detta påverkar bl.a. spridningsförutsättningarna för föroreningar som finns i vissa områden. En rad olika inventeringar och karteringar har gjorts för att identifiera riskområden för översvämningar, ras eller skred runt om i landet. Samtidigt som ett arbete pågår med att inventera och efterbehandla potentiellt förorenade områden (MIFO objekt). Ljungans avrinningsområde i Västernorrlands län är ett utsatt område då det finns en stor andel jordar med lera och silt, jordarter som är känsliga för ras och skred. Området har också ett stort antal MIFO objekt och det finns även översvämningsrisker. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilket dataunderlag som finns att tillgå rörande MIFO objekt, översvämnings, ras- och skredrisker i Ljungans avrinningsområde i Västernorrlands län. Samt undersöka om det finns MIFO objekt i det utvalda området som riskerar att drabbas av översvämning, skred eller ras och hur dessa prioriteras idag.
    [Show full text]
  • Medelpads Ishockeyförbund Oktober-05 Ledareförteckning Lagledare Ungdomslag 2005-2006 90-91:Or Timrå IK Vit Och
    Medelpads Ishockeyförbund Oktober-05 Ledareförteckning Lagledare Ungdomslag 2005-2006 90-91:or Timrå IK vit och röd 2 lag Raimo Kainu Kajakvägen 1 A 86551 Ankarsvik Tel: 060-587800 - 070-3778171 e-mail [email protected] Ånge IK Mats Toivoinen , Tel: 0690-20453 - 070-5701706 e-mail: [email protected] Kovland IF Anette Wallner Gåltjärn 120, 860 25 Kovland Tel: 060-98148 - 070-3778171 e-mail: [email protected] IF Sundsvall Hockey Christina Rylander, Basgränd 2 c, 856 44 Sundsvall Tel. 060-159577 e-mail: [email protected] Njurunda SK Mats Jönsson Tel: 060-27164 - 070-5429205 e-mail: [email protected] _____________________________________________________ - 92:or Njurunda SK Anders Gustafsson Serpentinvägen 36 , 862 33 Kvissleby Tel: 060-561176 - 070-3765702 e-mail: [email protected] Kovland IF Ulf Häggmark Byn 125 860 25 Kovlan Tel: 060-91089 - 070- 2467220 e-mail: [email protected] Ånge IK Jan Berglund, Björkvägen 6 , 84131 Ånge Tel. 0690-12259 - 070-6701818 e-mail: [email protected] IF Sundsvall Hockey Blå-Vit 2 lag Anders Olofsson , Piteåvägen 65 857 31 Sundsvall Tel: 060- 500653 - 070- 6901778 e-mail: [email protected] Timrå IK vit och röd 2 lag Ulf Nyberg , Kurbacken 10 861 33 Timrå Tel. 060-574963 - 070- 6411045 e-mail: [email protected] Matfors HC Britta Scharin-Lindgren, Tallskogsv. 18 a , 864 33 Matfors Tel: 060-23044 - 070-3161513 Töva Tigers Annika Svensson , Västeråsen 112, 855 90 Sundsvall 855 90 Sundsvall Tel: 060-564323 - 070-2169132 e-mail: [email protected] -93:or Ånge IK Torbjörn Pettersson, Köpmangatan 14, 841 34 Ånge Tel: 0690-10003 - 070-5725338 Matfors HC Mikael Persson Tel.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Ånge (Pdf, 2,5
    1 7 8 6 7 5 Bleka 1 Börjesjö 2 Öster-Övsjö Kilen 9 2 1 Flomyran 585 5 727 5 4 721.1 Håsjöbyn 701 87 9 Rossbol 729 24 7 Björknäset Åbbåsen 2 Ångsta Tand 5 Östansjö 7 Bjärme 6 734 20 8 74 0 7 7 5 7 710720.1 Böle Östra 8 59 598 7 4 Tandsbyn 36 Östergraninge 1 Haga Hosjö 7 Västeråsen Bispgården 8 Tramsta Östbyn 2 5 Fåker596 7 5 Grönviken 737 Bleka 715.1 8 86 773 2 Ålsta556 Loke Marsätt Tavnäs Holmsjö Kälarne DRIFTOMRÅDESKARTA 5 Valne Gastsjö Åsan Fjällsta 715 Österåsen 5 7 5 Viken 323 8 Utanede Torsäng Ansjö 2 3 Sanne 80 5 5 331 590 5 58 Hållborgen 5 Fanbyn 0 70 .1 73 Brännan Kvarnbacken Börön 7 5 3 Dockmyr Pilgrimstad 7 7 Hölleforsen Landsom 5 Berge Landsom 14 9 Sörviken Ånge 3 Anviken 583!$ Håvdsjö 22 Näcksta 726 7 554.1 554 Skylnäs Hackås Värviken Tomasgård 591 55 568 Gällö Långliden 3 7 Förberg 567 Lund Östnår 0 708 6 17 Korsåmon Sund 7 55 Datum: 2020-08-27 2 707 Långsvedjan Grimnäs Storåsen Boda Skala (A3): 1:450 000 7 Västanå 1 Norder-Ösjö 8 Södra Ösjö 5 . 6 713 1 5 Mälgåsen Hällsjömon 0 3,5 7 10,5 14 17,5 5 Skurun 50 Grötingen 71 575 51 5 Gimdalen 8 6 574 Flatnor 559 4 km Vigge Salsån Rind 1 Vattviken Stavre Laxsjön © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 564 .1 Ammer 4 Döviken 3217 563 86 5 Bodsjöbyn Hoverberg Nor Sörbygden Dödre 56 7 Västanbäck 549 6 0 4 5 19 4 7 Albacken Oxsjö 5 Skucku Finnäs Galhammar Mordviken 0 716 4 Gråssjön Sillre 6 544.2Östberg 7 698 Vägar i driftområdet Våle Grönviken 1 711 Brudsjön 542Svenstavik Näkten 2 Strandåker Ljungå 544.1 Sösjö Bingsta Bräcke Dacke Lillhallen Bergsviken Hunge 46 Slättmon Driftklass 1-3* 5 Klärke Rörön Dackebrännan 81 543 6 6 3 6 Brynje 9 8 Sidsjö 1 Räggen Loviken Driftklass 4-5* 546.1 .
    [Show full text]
  • GDM Konsult AB Bucher Emhart Glass Eurocon
    svartsvart 15_15_15_100 qr-kod fr jenny dec -14 NORRA KAJEN SUNDSVALL 1 Handelskammaren Mittsverige 15 Sveriges bästa söderläge – Världens kontakter! Sveriges bästa söderläge blir Sundsvalls nya stadsdel. På Norra Kajen Vi förmedlar nationella och internationella affärskontakter, omvandlar vi historisk industrimark till en attraktiv del av innerstaden. – ger råd i export-/importfrågor, Granne med havet och med tre minuters promenad till Sundsvalls centrum. – driver näringslivsfrågor gällande infrastruktur och högre utbildning. Storgatan 23, 852 30 Sundsvall • Tel 060-17 18 80 • www.midchamber.se Projektkontor: Heffnersvägen 22 Sundsvall • Tel 070-720 65 25 • www.norrakajen.se Perspektiv gård rum rum rum rum rum rum rum rum rum S rum rum rum rum kö rum rum terrass rum rum n rum Än ha rum rum rum rum rum rum rum rum g mn terrass mot gården/tyst sida/vattnet e sväg A rum terrass Torrsvedberget J sv en terrass både mot gården/tyst sida/ och kök /bad mot gatan/bullrig sida a ä l Älva n ge n vä vattnet och gatan/bullrig sida/vattnet n u n ö g K a S e an e r v n n ta iv å L rellv g ä ä j ä g g M e u e g st n Typplaner Radhus med eget garage 1:200 Typplaner Kajhus 1:200 Typplaner Kvartershus 1:200 a v n vä Johannedal e o ge g gen e M r rgfotsvä a n ä Be r s Folkets Park ä k kin n Färsta s i v Lu stv ä n K 2 d v A v äge ge e on n ä 16 vig u Alnöbro n n g vo s g g ä sber Åsen n u n v jv g e ä svägen r e s ke rn Tro g B t n iv ac o s en e g j ä rb B T sv ä ä F g e o ä d v l illa e äv n g L ge l li k nv n N e s ån n ä k E Myran väg ge ac e S gs o
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Annual Report 07 Annual Report 07
    Kungsleden Annual Report Annual Report 07 Contents This is Kungsleden 1 2007 in brief 2 Chief Executive’s statement 4 Business model and implementation 07 6 Market 10 Nordic Modular 12 Organisation and human resources 14 Property portfolio 14 valuation 15 transactions in 2007 18 the holding at year-end 20 rental contracts 21 earnings capacity 25 Financing and financial risks 27 Environmental activities 28 Five-year summary 30 The share 33 Corporate governance 34 Board of Directors 36 Group management 38 Report of the Directors 42 Consolidated Income Statement 43 Consolidated Balance Sheet 44 Consolidated Statement of Changes in Shareholders’ equity and Cash Flow Statement 45 Accounting principles, group 48 Notes, group 55 Income Statement and Balance Sheet, parent company 56 Change in Shareholders’ Equity and Cash Flow Statement, parent company 57 Accounting principles and notes, parent company 59 Proposed appropriation of profits 60 Audit Report 61 Employees 64 Definitions Property register 2007 Invitation to Annual General Meeting and addresses The audited Annual Report consists of pages 38–59. This Annual Report is a translation from a Swedish original. In the event of any inconsistency between the original and the translation, the Swedish Annual Report (Årsredovisning) will take precedence. Kungsleden Annual Report Annual Report 07 Contents This is Kungsleden 1 2007 in brief 2 Chief Executive’s statement 4 Business model and implementation 07 6 Market 10 Nordic Modular 12 Organisation and human resources 14 Property portfolio 14 valuation
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Mormor's Notebook Touring Medelpad
    no 6 2008-12 ROOTED IN SWEDEN New Internet database! Mormor’s notebook Touring Medelpad Washington workshop | Your local history bookshelf contents 4 1 EmiWeb - Migration archives under one roof 3 Washington workshop 4 Touring Medelpad 6 14 The digital race 7 Mormor’s notebook 8 Building you local his- tory bookshelf 12 6 Postscript 14 firstly... …I would like to introduce myself. When the opportunity was given I 8 jumped at the chance of relieving Olof Cronberg of one of his countless duties at the DIS Society, and become the editor of Rooted in Sweden. 3 My family background is the oppo- temporarily on hold, but I know that to offer a forum and a voice to those site to the backgrounds of the target it will flare again. Americans who want to give a hint of group of Rooted in Sweden. I am very what happened to our ancestors bey- much rooted in the province of Skåne Having studied English at university ond the last trace in the port of Goth- in the south of Sweden. My research level, and having spent a year of stu- enburg or Karlskrona. And in the op- on the paternal as well as on the ma- dies in New Zealand, I feel comforta- posite direction there is every chance ternal side hasn’t strayed more than ble expressing myself in English. My of using us Swedes to give a glimpse some 50 kilometres from where I live training is in the Queen’s English, into the vast source material only av- now.
    [Show full text]
  • Malandstriangeln Och Upprustning Av Tunadalsspåret, Sundsvalls Kommun, Västernorrlands Län
    SAMRÅDSUNDERLAG Malandstriangeln och upprustning av Tunadalsspåret Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Järnvägsplan, 2015-10-01 Diarienummer: TRV 2015/35756 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Malandstriangeln och upprustning av Tunadalsspåret, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. Skapat av: ÅF-Infrastructure AB Dokumentdatum: 2015-10-01 Dokumenttyp: Rapport Diarienummer: TRV 2015/35756 Projektnummer: 107217 Version: 0.1 Publiceringsdatum: 2015-10-01 Utgivare: Trafikverket Projektledare: Håkan Åberg Distributör: Trafikverket, Nattviksgatan 8, 871 45 Härnösand, telefon: 0771-921 921 Projekt Triangelspår Maland samt upprustning och elektrifiering av Tunadalsspåret medfinansieras av EU:s TEN-T-programmet. Upphovsmannen ansvarar för publikationens innehåll. Europeiska unionen tar inget ansvar för hur innehållet används. 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ........................................................................ 7 1.1 Projektet .................................................................................................. 7 1.2 Avgränsningar ........................................................................................... 8 1.3 Förutsättningar ......................................................................................... 8 1.4 Tänkbara åtgärder ..................................................................................... 9 1.5 Tänkbara effekter .................................................................................... 12 1.6 Samlad bedömning .................................................................................
    [Show full text]
  • Educational Inspection 2004
    A SUMMARY OF REPORT 266 2005 Educational inspection 2004 Summary of inspection results Order address: Fritzes kundservice SE-106 47 Stockholm, Sweden Phone: +46 8 690 95 76 Fax: +46 8 690 95 50 E-mail: [email protected] www.skolverket.se Published by Skolverket Registration number: 06:933 ISBN: 91-85009-97-0 Graphic production and illustrations: AB Typoform Printed by: Stockholm 2006 Educational inspection 2004 Summary of inspection results Index Foreword 5 1. Summary 7 1.1. The purpose, basis and structure of the report 8 1.2. The National Agency for Education’s inspection function 11 The scope of the educational inspection 11 The purpose of the educational inspection 11 The educational inspection model and implementation 12 1.3. Inspected municipalities 2003 and 2004 14 1.4. Trends and tendencies 16 Results in compulsory schools and upper secondary schools 16 Student participation in compulsory schools and upper secondary schools 18 Steering, management and quality work in compulsory schools and upper secondary schools 21 Fees in compulsory schools and upper secondary schools 22 Results in adult education 22 Student participation in adult education 22 Steering, management and quality work in adult education 23 Pre-school activities and childcare for school children 23 Education for students with learning disabilities 23 Independent schools 25 1.5. Reflections on the results of the inspection 27 Background 27 Overall picture 28 Teaching 30 Variation in conditions, processes and results 36 Appendix 1. Inspection reports from the National Agency for Education regarding inspections carried out in 2004 42 Appendix 2. Sources (in addition to inspection reports from the National Agency for Education regarding inspections carried out in 2004) 45 Foreword In the appropriation directions for 2003, the Government commissioned the National Agency for Education to carry out educational inspections covering every municipality and all schools every six years.
    [Show full text]
  • Jorden Åt Folket
    1. INLEDNING JORDEN ÅT FOLKET 1 JORDEN ÅT FOLKET Lindkvist, Anna, Jorden åt folket. Nationalföreningen mot emigrationen 1907–1925. [Land for the People. Th e National Society Against Emigration, 1907–25.] Umeå 2007, Monograph, 347 pp. Swedish text with a summary in English. Department of Historical Studies, Umeå University, Sweden. ISSN 1651-0046 ISBN 978-91-7264-387-1 Abstract: Land for the People. Th e National Society Against Emigration, 1907–25 Th is thesis deals with the National Society Against Emigration (Sw.Nationalföreningen mot emigrationen) – re- ferred to as the NE – and its radical right-wing leader Adrian Molin. Th e NE was founded in 1907 in order to stem the tide of emigration from Sweden and facilitate re-immigration by providing jobs and accomodation. Its many bureaus served as employment offi ces, land distribution centres and own-your-own-home companies, mainly aimed at creating smallholdings for Swedish working-class families. Th e purpose of the study is to investigate the organization, concept and practise of the internal coloniza- tion of rural Sweden between 1907 and 1925. By following both the successes and setbacks of the NE during the fi rst decades of the twentieth century, ideas and opportunities circulating in Swedish society in a time of wide-ranging ideological and material change are discussed. Questions in focus include why a society to prevent emigration from Sweden emerged at that particular time; the function it served for both society and the state; the form internal colonization actually took and how it was conducted in comparison with other governmental and private agricultural reforms; and the attitude of the NE toward modernization in general.
    [Show full text]