Jorden Åt Folket

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Jorden Åt Folket 1. INLEDNING JORDEN ÅT FOLKET 1 JORDEN ÅT FOLKET Lindkvist, Anna, Jorden åt folket. Nationalföreningen mot emigrationen 1907–1925. [Land for the People. Th e National Society Against Emigration, 1907–25.] Umeå 2007, Monograph, 347 pp. Swedish text with a summary in English. Department of Historical Studies, Umeå University, Sweden. ISSN 1651-0046 ISBN 978-91-7264-387-1 Abstract: Land for the People. Th e National Society Against Emigration, 1907–25 Th is thesis deals with the National Society Against Emigration (Sw.Nationalföreningen mot emigrationen) – re- ferred to as the NE – and its radical right-wing leader Adrian Molin. Th e NE was founded in 1907 in order to stem the tide of emigration from Sweden and facilitate re-immigration by providing jobs and accomodation. Its many bureaus served as employment offi ces, land distribution centres and own-your-own-home companies, mainly aimed at creating smallholdings for Swedish working-class families. Th e purpose of the study is to investigate the organization, concept and practise of the internal coloniza- tion of rural Sweden between 1907 and 1925. By following both the successes and setbacks of the NE during the fi rst decades of the twentieth century, ideas and opportunities circulating in Swedish society in a time of wide-ranging ideological and material change are discussed. Questions in focus include why a society to prevent emigration from Sweden emerged at that particular time; the function it served for both society and the state; the form internal colonization actually took and how it was conducted in comparison with other governmental and private agricultural reforms; and the attitude of the NE toward modernization in general. Th eoretically the dissertation takes its point of departure in theories on nation-building and internal colonization (i.e., the establishment of small-scale farming and the cultivation of new land within the national borders), corporatism and attitudes toward modernization. Th e ideological analysis has been inspired by political scientist Michael • Freeden´s theory of the construction of political ideologies via political concepts, as well as an analysis of the view of social categories such as gender, class and ethnicity. Th e source material is comprised of magazines, newspaper articles, letters and books and offi cial parliamentary publications. Th e practise of internal coloniza- tion has been studied with the aid of preserved accounts of the NE’s small-scale farming colonies, real estate documents, company reports, correspondance and further press materials. Th e surge of anti-emigration attitudes is explained as a powerful reaction arising at the turn of the century due to the economic upswing in Swedish industry and the social transformations which followed in the 1890s, when the country was seen as a nation with a promising future. Th at Adrian Molin founded the NE in 1907 is viewed as a consequence of his nationalistic thought. Together with political scientist Prof. Rudolf Kjellén, Molin was one of the country´s foremost advocates of an integrative nationalism. Th e NE was led by an elite of middle- and upper-class men involved in politics, industry and voluntary associations. Female members and representatives of the lower social classes were mostly absent. In general the NE neglected women in both speeches and plans, being preoccupied with ideas concerning the cultivation of middle-class Swedish men. Th e NE became a co-actor in a corporative colonization eff ort sanctioned by government fi nancing during the 1910s. In 1920 the NE’s projects were condemned as hierarchical and undemocratic in comparison with other own-home organizations. Many other own-home companies were built on a cooperative foundation, while the NE was run by a national, regional, and local political and fi nancial elite. Suspicions were raised about the raison d´être of the society. Th e state withdrew its subsidies and loans, and the NE lost it close connections with the government. Th ough conservative and reactionary in social issues, the NE cannot be characterized as critical of civilization or economic modernization of the country. Its programme intended to aid in the develop- ment of both agriculture and industry. Th e creation of more smallholdings would help bridge the problematic transition between two systems, from agrarian to industrial society. Keywords: emigration, anti-emigration, re-immigration, inner/internal colonization, siedlung, smallholdings, allotments, land distribution, own-your-own-home companies, corporativism, cooperativism, radical conserv- atism, right-wing radicalism. 2 1. INLEDNING JORDEN ÅT FOLKET Nationalföreningen mot emigrationen 1907–1925 ANNA LINDKVIST 3 JORDEN ÅT FOLKET • Skrifter från institutionen för historiska studier, Umeå universitet Nr. 19 Omslag: Petter Körnemark, www.pleaun.com Typsnitt: Adobe Garamond Pro 11,6/14 Sättning: Berit Eriksson, Demografi ska databasen Tryckt hos: Print och Media, Umeå universitet © Anna Lindkvist och Institutionen för historiska studier ISBN 978-91-7264-387-1 ISSN 1651-0046 Umeå 2007 4 1. INLEDNING TACK! Det tar några år att slutföra ett avhandlingsarbete och min väg har inte direkt följt en rak linje från start till mål. När jag räknar efter har jag hunnit förfl ytta mig från Norge till Sverige, mellan städerna Bryne, Sundsvall och Umeå och mellan sex olika arbetsgivare. Antalet människor jag hunnit träff a på under denna tid är många. En stor del av dem jag mött har blivit mer eller mindre involverade i det här projektet. Med ytterlig skräck för att glömma någon vill jag nu tacka dem som bidragit till att det till slut blev något av det hela. Först och främst vill jag tacka mina handledare, Ann-Katrin Hatje, som såg till att det här projektet överhuvudtaget blev möjligt att påbörja, och Tom Ericsson som under de senaste månaderna sett till att det blivit möjligt att slutföra. Stort tack också till Erland Mårald och Peter Lindström som har läst hela mitt manus och kommit med konstruktiva kommentarer. Ytterligare ett tack till Lars-Göran Tedebrand, som alltid har visat stort intresse för avhand- lingsämnet och läst och kommenterat ett par av kapitlen. Ett lika stort tack till Åsa Andersson och David Feltenius som läst valda delar. Carina Rönnqvist, Camilla Norrbin, Nina Almgren, Maria J. Wisselgren, Johanna Dahlgren och Lars-Daniel Öhman – ni ska ha en eloge för att ni läste korrektur mitt under semestern. Berit Eriksson ska ha ett stort tack för sättningen av avhandlingen, Stephen Fruitman för översättningen av summaryn och Annelie Andersson och Johanna Gardeström för att ha varit behjälpliga med olika viktiga saker i slutarbetet. Tack Petter Körnemark för omslaget! Ett forskningsprojekt kan inte genomföras utan ekonomiskt stöd. Projek- tet har fått grundfi nansieringen tillgodosedd av Vetenskapsrådet och Institu- tionen för historiska studier, Umeå universitet. Helge Ax:son Johnsons stiftel- se, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet har lämnat anslag till mer specifi ka uppgifter i projektet. Till fi nansiärerna vill jag även foga mina utomakademiska arbetsgivare som gjort att jag överlevt det senaste året. Allra främst vill jag tacka Hansson & Hammar och Frälsningsarmén. Utan er hade jag inte klarat mig. Det har ofta varit med stor behållning jag besökt större och mindre ar- kivinstitutioner. Bibliotekets personal vid Kungl. Skogs- och Lantbruksaka- 5 JORDEN ÅT FOLKET demien ska ha ett särskilt varmt tack för den hjälp de varit vänliga att bistå mig med vid mina besök. Av de större institutionerna, Riksarkivet och Kungl. Biblioteket, hade jag förväntat mig mer av byråkratisk stelbenthet än vad som blev fallet. Personalen jag haft turen att möta har både visat fl exibilitet och tjänstvillighet. Vid vissa mindre institutioner har det även generöst bjudits på såväl dyrbar arbetstid, som fi ka och lunchsällskap. Tack personalen vid Miljö- och stadsbyggnadskontoret i Södertälje och Folkrörelsearkivet i Umeå! Jag står också i enorm tacksamhetsskuld till alla nära och kära som låtit inhysa mig på mina många och ibland långa arkivresor. Avhandlingsarbetet för in en i sammanhang som man kanske inte alltid förväntat sig till en början. Ann-Katrin Hatje har bjudit med mig till ett fl ertal trevliga nätverksträff ar med forskare från olika discipliner och länder. Nils- Olav Østrem har varit en värdefull kontakt vid Stavanger universitet och jag vill tacka för alla uppmuntrande tillrop jag får med jämna mellanrum från vårt grannland i väst. Lena Berggren tog med mig till intressanta träff ar med forskargruppen i SweNaz-programmet (Sveriges förhållande till nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen). Deltagandet i en kurs arrangerad av projektet Landskapet som arena blev startpunkt för ett samarbete med kulturgeografen • Annika Strandin. Tillsammans utforskade vi Annikas hemtrakter kring Järna och fi ck möjlighet att skriva en fyllig artikel om våra forskningsprojekt i Läns- tidningen, Södertälje. Artikeln ledde mig vidare hem till Wolf och Waltraud Pietsch. Tack! Utan er hade jag vetat mindre och varit många erfarenheter fattigare. Nu har jag snart tackat färdigt. Några av de viktigaste fi nns dock kvar. Högre seminariet i historia och ni som huserar i korridorerna här och där på Umeå universitet och som man ömsom får beklaga sig, ömsom glädja sig hos, tack. Lars-Daniel, Andrea, Urban och Lisa, umgänget med er har nästan kun- nat normalisera tillvaron som doktorand. Slutligen, mina vänner och familjer, den här boken är till er. Ni har följt mig, hjälpt mig, glatt
Recommended publications
  • Stormklockan
    Stormklockan En kritisk röst inom arbetarrörelsen 1908-1914 Peter Sundborg Examensarbete för magisterexamen Huvudområde: Historia Högskolepoäng: 30 hp Termin/år: Vårterminen 2018 Handledare: Roland Anrup Examinator: Per Sörlin Utbildningsprogram: Magisterutbildning med inriktning mot historia Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte och frågeställning 3 Forskningsläget 4 Metoder och källor 10 Källkritik och avgränsningar 13 Bakgrund 14 Det socialdemokratiska ungdomsförbundet 17 Parlamentarismen och kampen för allmän rösträtt 20 Lågkonjunktur och kampen mot ungsocialisterna 23 Krisen inom arbetarrörelsen 26 ”Rättning vänster” 28 Kritik av riksdagsgruppen 32 Sammanfattning 36 Ministersocialism och samarbete med liberalerna 37 Storlockout och storstrejk 43 Liberalerna efter storstrejken 46 Ett val mellan två vägar för socialdemokraterna 52 Ministersocialismen och revisionismen 54 Sammanfattning 58 Staten och parlamentarismen 60 Diskussion om parlamentarismen 62 Statens klasskaraktär 65 Sammanfattning 71 Polemiken mot försvars- och militärpolitiken 72 Ned med vapnen 74 Stormklockan och värnpliktstrejken 75 Antimilitarismen och skytterörelsen 77 Försvar eller avrustning? 79 Pansarbåtsstriden 82 Pansarpatriotism och krigsrisker 83 1 Krigsindustri, imperialism och revolutionsrisk 86 Partikongressen 1914 93 Första världskriget bryter ut 95 Sammanfattning 98 Avslutande diskussion 100 Krisen inom arbetarrörelsen 100 Ministersocialismen och samarbetet med liberalerna 101 Staten och parlamentarismen 102 Försvaret och militären 103 Två typer av kritik
    [Show full text]
  • Welcome Home Mr Swanson Swedish Emigrants and Swedishness on Film Wallengren, Ann-Kristin; Merton, Charlotte
    Welcome Home Mr Swanson Swedish Emigrants and Swedishness on Film Wallengren, Ann-Kristin; Merton, Charlotte 2014 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Wallengren, A-K., & Merton, C., (TRANS.) (2014). Welcome Home Mr Swanson: Swedish Emigrants and Swedishness on Film. Nordic Academic Press. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 welcome home mr swanson Welcome Home Mr Swanson Swedish Emigrants and Swedishness on Film Ann-Kristin Wallengren Translated by Charlotte Merton nordic academic press Welcome Home Mr Swanson Swedish Emigrants and Swedishness on Film Ann-Kristin Wallengren Translated by Charlotte Merton nordic academic press This book presents the results of the research project ‘Film and the Swedish Welfare State’, funded by the Bank of Sweden Tercentenary Foundation.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Arv Nordic Yearbook of Folklore 2015 2 3 ARVARV Nordic Yearbook of Folklore Vol
    1 Arv Nordic Yearbook of Folklore 2015 2 3 ARVARV Nordic Yearbook of Folklore Vol. 71 Editor ARNE BUGGE AMUNDSEN OSLO, NORWAY Editorial Board Anders Gustavsson, Oslo; Gustav Henningsen, Copenhagen Bengt af Klintberg, Lidingö; Ann Helene Bolstad Skjelbred, Oslo Ulrika Wolf-Knuts, Åbo (Turku) Published by THE ROYAL GUSTAVUS ADOLPHUS ACADEMY UPPSALA, SWEDEN Distributed by SWEDISH SCIENCE PRESS UPPSALA, SWEDEN 4 © 2015 by The Royal Gustavus Adolphus Academy, Uppsala ISSN 0066-8176 All rights reserved Articles appearing in this yearbook are abstracted and indexed in European Reference Index for the Humanities and Social Sciences ERIH PLUS 2011– Editorial address: Prof. Arne Bugge Amundsen Department of Culture Studies and Oriental Languages University of Oslo Box 1010 Blindern NO–0315 Oslo, Norway phone + 4792244774 fax + 4722854828 e-mail: a.b.amundsen@ikos.uio.no http://www.hf.uio.no/ikos/forskning/publikasjoner/tidsskrifter/arv/index.html Cover: Kirsten Berrum For index of earlier volumes, see http://www.kgaa.nu/tidskrift.php Distributor Swedish Science Press Box 118, SE–751 04 Uppsala, Sweden phone: +46(0)18365566 fax: +46(0)18365277 e-mail: info@ssp.nu Printed in Sweden Textgruppen i Uppsala AB, Uppsala 2015 5 Contents Articles Ulrika Wolf-Knuts: Scepticism and Broad-mindedness in Talk of Paedophilia . 7 Amber J. Rose: The Witch on the Wall: The Milk-Stealing Witch in Scandinavian Iconography . 27 Jason M. Schroeder: Ruins and Fragments: A Case Study of Ballads, Fragments and Editorial Echolarship in Svenska folk- visor från forntiden . 45 Rósa Þorsteinsdóttir: “Ég kann langar sögur um kónga og drottningar”: Eight Icelandic Storytellers and their Fairy Tales .
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: marianne.eriksson@scb.se 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Public Financing of Health Care in Eight Western Countries
    PUBLIC FINANCING OF HEALTH CARE IN EIGHT WESTERN COUNTRIES The Introduction of Universal Coverage BY ALEXANDER SHALOM PREKER Ph.D. Thesis Submitted to Fulfill Requirements for a Degree of Doctor of Philosophy at the London School of Economics and Political Science UMI Number: U048587 All rights reserved INFORMATION TO ALL USERS The quality of this reproduction is dependent upon the quality of the copy submitted. In the unlikely event that the author did not send a complete manuscript and there are missing pages, these will be noted. Also, if material had to be removed, a note will indicate the deletion. Dissertation Publishing UMI U048587 Published by ProQuest LLC 2014. Copyright in the Dissertation held by the Author. Microform Edition © ProQuest LLC. All rights reserved. This work is protected against unauthorized copying under Title 17, United States Code. ProQuest LLC 789 East Eisenhower Parkway P.O. Box 1346 Ann Arbor, Ml 48106-1346 rnsse F 686 X c2I ABSTRACT The public sector of all western developed countries has become increasingly involved in financing health care during the past century. Today, thirteen OECD countries have passed landmark legislative reforms that call for compulsory prepayment and universal entitlement to comprehensive services, while most of the others achieve similar coverage through a mixture of public and private voluntary arrangements. This study carried out a detailed analysis of why, how and to what effect governments became involved in health care financing in eight of these countries. During the early phase of this evolution, reliance on direct out-of-pocket payment and an unregulated market mechanism for the financing, production and delivery of health care led to many unsatisfactory outcomes in the allocation of scarce resources, redistribution of the financial burden of illness and stabilisation of health care activities.
    [Show full text]
  • Vattendraget Ljungan - Kartbladsindelning Redovisningen Ingår I En Översiktlig Kartläggning Av Stranderosionen Utmed Landets Vattendrag
    Liden Holmsjön ± E14 Leringen 86 Indal Stavreviken Bergeforsen Ånge83 Söråker Fränsta Timrå Alby Ljungaverk Hovid Torpshammar Kovland Sundsbruk Tuna- dal Vi Östavall Alnön StödeE14 Fanbyn Karta 1 Karta 2 Sundsvall Nedansjö Ankarsvik Vattjom Matfors Stockvik Allsta Karta 3 SvartvikEssvik Juniskär Lucksta KvisslebySkottsund Dingersjö Njurundabommen Karta 4 E4 83 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Hassela Vattendraget Ljungan - kartbladsindelning Redovisningen ingår i en översiktlig kartläggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Gnarp 0 5 10 15 Km 2009-11-16 Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± E14 83 Borgsjön Ånge Erikslund Ångesjön Alby Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Östavall Vattendraget Ljungan - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Silt Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Svämsediment Eventuella erosionsskydd har inte Fyllning inventerats. Tätort >200 invånare 2009-11-16 0 1 2 3 4 Km Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± Fränsta Torpsjön Torpshammar Ljungaverk E14 Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Vattendraget Ljungan - karta 2 Redovisningen
    [Show full text]
  • Resvanor I Sundsvall
    RESVANOR I SUNDSVALL Resultat från resvaneundersökning 2016 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 1 ± Liden Indal Kovland Omland Sundsbruk Stöde Tätortsområde Sundsvall Nedansjö Matfors Kvissleby Lucksta Njurundabommen 2 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 Hur reser Sundsvallsborna? Hösten 2016 genomfördes en resvaneundersökning i Sundsvalls kommun för att ta reda på Sundsvallsbornas resvanor. En liknande undersökning gjordes senast 2009. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning och skickades till 10 000 slumpvis utvalda personer i åldern 15-84 år. Varje person fick en specifik dag där de skulle redogöra för sina förflyttningar och resor under just den dagen. Totalt svarade drygt 4 000 Sundsvallsbor på enkäten. Kommunen har i undersökningen delats in i 26 områden fördelade på tätort och omland, se kartan här bredvid. RESVANEUNDERSÖKNING 2016 3 Majoriteten har tillgång till bil... RESULTATET En klar majoritet av de svarande (83 procent) uppgav att de oftast kan använda bil när de AV RESVANE- behöver det. Nästan 90 procent av hushållen har tillgång till en eller flera bilar. ENKÄTEN : ..och de flesta reser med bil 71 procent av resorna inom kommunen görs med bil och bilen är således det vanligaste transportsättet för Sundsvallsborna. Näst vanligast är att resa till fots (elva procent), följt av buss och cykel (båda sju procent). Jämfört med 2009 års undersökning har antalet resor med cykel ökat med hela sex procentenheter medan resor med bil har minskat med två procent. Även för kortare resor än fem kilometer i tätortsområdet utgörs drygt hälften, 54 procent, av resorna med bil. Det näst vanligaste alternativet är att resa till fots (22 procent) följt av cykel (15 procent). Totalt sett visar detta på att även för de allra kortaste resorna i de centrala delarna av Sundsvall görs de i hög utsträckning med bil.
    [Show full text]
  • Antifascismens Fält Empiriska Exempel Från Sverige 1924–1945
    17 V ICTOR LUNDBERG & JOHAN A. LUNDIN Antifascismens fält Empiriska exempel från Sverige 1924–1945 nder 1930- och 1940-talen var våldsamma konfrontationer mellan fascister och motdemonstranter ett vanligt inslag på gator och torg runt om i Europa. Det anordnades även stora Ufredliga manifestationer och möten i protest mot den framväxande fascismen. Flera försök gjordes att skapa partiöverskridande samar- beten, men frågan om hur fascismen skulle bekämpas och vem som kunde samarbeta med vem i denna kamp var mycket laddad. Så var också fallet i Sverige. De olika politiska organisationerna företrädde här, ibland i samverkan och ibland i konflikt med varandra, olika for- mer av antifascism. Syftet med denna uppsats är att skissera hur denna mångfald av antifascistiska positioneringar kan undersökas och förstås med hjälp av det teoretiska begreppet fält, vilket illustreras med olika empiriska exempel. Vi vill härmed även ge en översikt över befintlig historisk forskning om fascism och antifascism i Sverige under perio- den 1924–1945 och visa hur den kan utvecklas.* Eftersom uppsatsen ingår i ett sammanhang med bidrag från flera olika nordiska länder, inleds den med en kort introduktion av den po- litiska situationen i Sverige under perioden i fråga och med en inblick i den svenska fascismforskningen. Därefter diskuterar vi forsknings läget om antifascism i Sverige utifrån vilket vi identifierar nya perspektiv och formulerar nya frågor. Efter en inblick i den internationella forsk- * Denna uppsats är skriven inom ramen för vårt pågående forskningsprojekt om anti- fascistisk politik, retorik och praktik i Sverige och dess transnationella sammanhang under perioden ca 1920–1950. Historisk Tidskrift för Finland årg.
    [Show full text]
  • Ernst Rolfs Kupletter
    Vem och Vad? Person- och kulturhistorisk nyckel till Ernst Rolfs kupletter Elisabet Hemström Falu kulturnämnds skriftserie 31 Falu kommun : Kultur- och ungdomsförvaltningen 2012 ISSN 0284-5251 Till minne av Ernst Rolf-samlaren Bertil Aspman (1911-2002) 4 Förord Ernst Rolf-samlaren och dito -kännaren Bertil Aspman (1911-2002), som lade grunden till Falu kommuns Ernst Rolf-samling 1978, hade en dröm som han ofta talade om. Han ville gå igenom texterna till Rolfs kupletter och skriva ett lexikon med förklaringar till de namn och gamla ord och uttryck som nämndes. Ju längre tiden går, desto svårare blir det för eftervärlden att förstå vad texterna anspelar på, händelser som var aktuella när visorna var nya. Bertil hann aldrig fullfölja sin idé. Nu har jag försökt göra det istället. Någon fullständig förteckning är det absolut inte, men jag har gått igenom alla de vishäften som gavs ut i anslutning till Rolfrevyerna och förtecknat dels det som jag tror behöver förklaras, dels det som kan vara intressant att veta att Ernst Rolf har sjungit om. Svenska historiska personer som alla känner till och som bara nämns i förbifarten (Gustav Vasa, Engelbrekt m. fl.) har jag dock inte tagit med. Några namn har jag tvingats hoppa över eftersom jag inte hittat någon förklaring. Kompletteringar och eventuella rättelser tas tacksamt emot! Ernst Rolfs konkurrent Karl Gerhard är känd för sina dagsaktuella och satiriska kupletter. Rolf hade också många sådana, även om han i motsats till Karl Gerhard var mån om att vara ”snäll”, så att ingen skulle gå sårad från hans revy. Men sammantaget ger denna förteckning förhoppningsvis en bild av vad och vilka man talade om i Sverige mellan ungefär 1920 och 1932.
    [Show full text]
  • Innehållsförteckning
    INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 5 1. INLEDNING 9 Syfte 12 Teoretiska och metodologiska utgångspunkter 12 Ekonomiskt medborgarskap – formella rättigheter som understöder individens ekonomiska oberoende 13 Kritik mot begreppet ekonomiskt medborgarskap 14 Könade värderingar och självklara antaganden om klass och civilstånd och medborgarskapets praktik 16 ”Vad är problemet?” – avhandlingens metodologiska angreppssätt 20 Det svenska kommitté- och utredningsväsendet – plattformar för konkurrerande problemrepresentationer 23 Frågor som analytiskt angreppssätt 25 Källor 26 Svenska kvinnors ekonomiska medborgarskap från 1840- till 1970-talet – bakgrund och tidigare forskning 27 Civil och ekonomisk myndighet 29 Äktenskaps- och skattelagstiftning 32 Arbete och arbetsrätt 36 Sociala och ekonomiska välfärdsreformer 40 Disposition 44 2. GIFTERMÅLSBALKEN OCH DEN LIKSTÄLLDA HUSMODERN 46 En fråga om giftermålsfrekvens – lagberedningen ramar in problemen 49 Den likställda ägande- och förmögenhetsrätten 52 En blandning av konservativa och feministiska värderingar 53 Rättvisa åt kvinnorna – orättvisa åt männen. Övergångsregler och självklara antaganden om mäns ekonomiska företräde 56 1 Den likställda försörjningsskyldigheten – att höja det husliga arbetets värde 57 Självklara antaganden om kvinnor och mäns olika förmågor att bidra till familjens försörjning 62 Befria gifta kvinnor från förvärvsarbete eller män från konkurrens? 68 Den likställda och moderna skilsmässan 73 Underhållsskyldighet, skuld och jämkningsregler 74 En maskulin kultur – marginaliserade men
    [Show full text]
  • Introduction-To-Nordic-Cultures.Pdf
    Introduction to Nordic Cultures Introduction to Nordic Cultures Edited by Annika Lindskog and Jakob Stougaard-Nielsen First published in 2020 by UCL Press University College London Gower Street London WC1E 6BT Available to download free: www.uclpress.co.uk Text © Contributors, 2020 Images © Copyright holders named in captions, 2020 The authors have asserted their rights under the Copyright, Designs and Patents Act 1988 to be identified as the authors of this work. A CIP catalogue record for this book is available from The British Library. This book is published under a Creative Commons 4.0 International licence (CC BY 4.0). This licence allows you to share, copy, distribute and transmit the work; to adapt the work and to make commercial use of the work providing attribution is made to the authors (but not in any way that suggests that they endorse you or your use of the work). Attribution should include the following information: Lindskog, A. and Stougaard-Nielsen, J. (eds.). 2020. Introduction to Nordic Cultures. London: UCL Press. DOI: https://doi.org/10.14324/111.9781787353992 Further details about Creative Commons licences are available at http:// creativecommons.org/licenses/ Any third-party material in this book is published under the book’s Creative Commons licence unless indicated otherwise in the credit line to the material. If you would like to reuse any third-party material not covered by the book’s Creative Commons licence, you will need to obtain permission directly from the copyright holder. ISBN: 978-1-78735-401-2 (Hbk.) ISBN: 978-1-78735-400-5 (Pbk.) ISBN: 978-1-78735-399-2 (PDF) ISBN: 978-1-78735-402-9 (epub) ISBN: 978-1-78735-403-6 (mobi) DOI: https://doi.org/10.14324/111.9781787353992 Contents List of figures vii List of contributors x Acknowledgements xiii Editorial Introduction to Nordic Cultures 1 Annika Lindskog and Jakob Stougaard-Nielsen Part I: Identities 9 1.
    [Show full text]