Om Vad I Rikets Styrelse Sedan Sista Lagtima Riksdags Sammanträde Sig Tilldragit

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags samman träde sig tilldragit;

given Stockholms slott å rikssalen den 12 januari 1920.

Under det förflutna året har en för konungahus och folk glädjande tilldragelse inträffat genom Hennes Kungl. Höghet Prinsessan Margarethas förmälning med Hans Kungl. Höghet Prins Axel av Danmark.

Kungl. Maj:t har under den 24 januari 1919 för en tid av ytter Utseende av ledamöter av ligare 6 år utsett ledamöter av permanenta skiljedomstolen i Haag. permanenta skiljedomsto len i Haag.

Den 12 februari 1919 undertecknades i Köpenhamn en deklaration Deklaration mellan Sverige, Danmark och Norge angående ömsesidighet i fråga om m®ch ™er ersättning för olycksfall i arbete. angående n J ersättning for olycksfall i arbete. Kungl. Maj:t har under den 18 mars 1919 utsett ledamöter i en Kommission särskild kommission med uppdrag att verkställa utredning för fastställande [an de av" av svenska undersåtar och Annor tillkommande tillgodohavanden i Ryssland svenska tål samt bemyndigat kommissionen att samarbeta med motsvarande kommis-° “ Ryggtag sioner i Danmark och Norge.

Kungl. Maj:t har under den 26 mars 1919 beslutat utsända dele- Finansdeiege- gerade till fredskonferensen i Paris med uppdrag att följa konferensens frredSkonfe- och dess kommissioners arbete i ekonomiska och finansiella frågor samt rensen i att, därest Sverige erhåller inbjudan deltaga i en officiell eller icke-officiell konferens i detta ämne, såsom Sveriges ombud därvid fungera. Bih. till riksd. prot. 1920. 1 Sami. 1 avd. 1 Riksdags-Berättelsen. 2 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Demolering Den 22 mars 1919 har Kungl. Maj:t ratificerat överenskommelsen aearna upp° den 30 december 1918 mellan Sverige, Finland och Tyska Riket angående förda befäst- demolering av på Alandsöarne uppförda befästningar och andra militära andra "nåiD anläggningar. Sedan demoleringsarbetena i enlighet med konventionen tara anlägg- slutförts, tiar den svenska medlemmen av kontrollkommissionen härom till mugar. [{urig]_ Ma] :t avgivit underdånig berättelse.

■Upphörande Kungl. Maj:t har under den 15 april 1919 förklarat, att den år 1911 för verksty- tillsätta nämnd för verkställande av förarbeten för Sveriges deltagande i 1 orsten rr näS * a fredskonferens skall upphöra, samt entledigat nämndens ledamöter Sveriges del-fr'&n deras förordnanden att vara ledamöter i densamma. tagande i nästa freds konferens.

överenskom- Genom ministeriella noter den 7 februari, den 18 mars och den 29 Danmark^om april 1919 har överenskommelse träffats mellan Sverige och Danmark om ömsesidigt ömsesidigt utlämnande av bortdrivna sjömärken. utlämnande J av bortdrivna sjömärken. Godkännande Kungl. Magt har under den 20 maj 1919 godkänt ett utav den “nykinesisk 1 internationella tulltaxekommissionen i Shanghai upprättat förslag till ny tulltariff, kinesisk tulltariff.

Konvention Den 5 februari 1919 undertecknades i Kristiania en konvention ge och Norge mellan Sverige och Norge angående fiyttlapparnas rätt till renbetning. angående Sedan Riksdagen godkänt konventionen har densamma av Kungl. Maj:t nas'rättnu ratificerats den 27 maj 1919. Ratifikationerna hava utväxlats den 28 renbetning, niaj S. å.

Möte i stock- Såsom fortsättning å de under 1916, 1917 och 1918 avhållna mi de äandina-uistermötena har på inbjudan av svenska regeringen den 26—28 maj viska^ länder- 1919 ett nytt möte hållits i Stockholm mellan de svenska, danska och ntrfkesmi- norska stats- och utrikesministrarna för fortsatt överläggning om sådana nistrar. frågor, som under kriget visat sig vara av gemensamt intresse för de tre länderna.

Deklaration^ Under den 28 maj 1919 har i Stockholm undertecknats en deklara- “och Norge tion mellan Sverige, Danmark och Norge angående transitering av utvisade ang. träns!- utlänningar, tering av utvisade utlän ningar. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Kungl. Maj:t har under den 30 mai 1919 ratificerat den i Berlin den Ratiiikution 13 november 1908 undertecknade, reviderade Bernkonventionen angående reviderade skydd för litterära och konstnärliga verk. Bernkonven- J " tion.

Kungl. Maj:t har under den 3 juni 1919 utsett delegerade för över- utseende av läggningar med Danmark ocli Norge om likartade åtgärder för genomförande"overiäg^nin^ av ersättningskrav° för förluster ögenom sjökriget.J o garmark med ochDau- Norge om lik artade åtgär der för ge nomförande av ersätt ningskrav för förlnsier ge nom sjökri get. Kungl. Maj:t har under den 3 juni 1919 erkänt Polen såsom själv Erkännande av Polen så ständig och oberoende stat. som själv ständig och oberoende stat.

Under den 6 juni 1919 har Kungl. Maj:t utsett delegerade att Nordiskt jämte norska och danska delegerade-deltaga i nordiskt samarbete rörande Yrande^ vissa frågor om utlänningars tillgodohavanden m. m. i Tyskland med frågor om utlänningars liera länder. tillgodoha vanden i Tyskland m. fl. länder.

Under den 20 juni 1919 har Kungl. Maj:ttjbeslutat träda i officiell Officiella för- bindelser med förbindelse med den nya regeringen i Tyskland. den nya rege ringen i Tyskland.

Genom ministeriella noter, växlade i Stockholm den 24 mars, 1 april Provisorisk och 27 juni 1919, har överenskommelse träffats mellan Sverige och Grek- Iv^håndeis- land angående provisorisk förlängning av handels- och sjöfart straktaten den och sjöfarts- 27/15 oktober 1852, modifierad genom deklarationen av den 2 mars—18 Grekland den februari 1893. 27/15 oktober 1852.

På framställning av Nordamerikas förenta staters, Storbritanniens, Svensk deio- Frankrikes, Italiens och Japans regeringar har Kungl. Maj:t den 11 juli®e^gionen°för 1919 utsett en medlem av den kommission, som i enlighet med stad- omhänderta gandet i art. 109 av fredsfördraget mellan nämnda makter och Tyskland fattningen' av 4 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tlu^dcn da”" k°rame att e^er fördragets ikraftträdande omhändertaga förvaltningen av ds, eu fri folk- Schlesvig intill den dag, då en fri folkomröstning av den intresserade be- omröstning folkningen avgjort frågan om Schlesvigs framtida ställning. . av de intres- o cw n in n serade avgjort frågan om SchlesvigB framtida ställning. ^/handds 6 Kungl. Maj:t har under den 16 juli 1919 beslutat godkänna den och tonnage- uppsägelse, som från Frankrikes, Italiens, Storbritanniens och Nordamerikas 2*9 maet 1918 ^Örenta staters si'la s^ett av det i London den 29 maj 1918 mellan Sverige mellan Sve- och nämnda makter undertecknade handels- och tonnageavtalet, varigenom rige å ena detta avtal upphört att gälla från och med den 12 iuli 1919. sidan och ilo j Frankrike, Italien, Stor britannien och Nordame rikas förenta stater å den andra. töriärTniif Genom ministeriella noter växlade i Madrid den 30 juni och 6 av' handels- augusti 1919 har handelstraktaten mellan Sverige och Spanien av den 27 traktaten juni 1892 tills vidare provisoriskt blivit förlängd. mellan Sve- ' r . n rige och Spa nien den 27 juni 1892. Upprättandet Under den 12 september 1919 har Kungl. Maj:t beslutat att i Warschau a' ning i° upprätta en beskickning och samma dag förordnat innehavare av posten. V/arsctiau. armled.11" Sedan den mellan Sverige och Nordamerikas förenta stater avslutade Nordameri- vänskaps- och handelstraktaten efter skedd uppsägning upphört att gälla kas förenta från och med den 4 februari 1919, har Kungl. Maj:t under den 20 sep- avsiutandTav tember 1919 beslutat upptaga förhandlingar med Nordamerikas förenta ny handels- stater om avslutande av ny handelstraktat mellan Sverige och nämnda land. traktat. . J °

Erkännande Kungl. Maj:t har under den 24 oktober 1919 erkänt Tjecko-Slova- siovakTska kiska republiken såsom en självständig och oberoende stat. republiken. Erkännande Under den 31 oktober 1919 har Kungl. Mai:t erkänt Österrikiska av Öster- , V1 ° ■’ rikiska republiken, republiken. Förlängning Den 8 november 1919 har i London överenskommelse träffats mellan domskoVven- Sverige och Storbritannien angående förlängning för en tidrymd av ytter- Berättelse em vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. likare 5 år av den i London den 11 augusti 1904 undertecknade och den tionen mellan 9 november 1914 förnyade konvention för avgörande genom skiljedom av storbritun- vissa slag av frågor, som kunna uppstå mellan de båda regeringarna i den ni«n den il mån bestämmelserna i nämnda konvention äga tillämpning för Sverige. aagU8 1 Genom ministeriella noter växlade i Helsingfors den 11 november överenskom- 1919 har överenskommelse träffats mellan S\erige och Finland angående “gyerigiToch oåltio-heten för Finland av vissa mellan Sverige och Ryssland avslutade Finland angå- ° ° . . o j ende girighet överenskommelser. av visaa mel lan Sverige och Ryss land avslutade överenskom melser.

Den 12 november 1919 har i London överenskommelse träffats mellan överenskom- Sverige och Storbritannien angående uppgörelse av samtliga prisrättsmål, mg^j“!Coc ah vari svenska krigsriskkommissionen varit intresserad. Genom överenskom- storbritanui- melsen har inrymts möjlighet även för enskilda intressenter att ansluta sig uppgörelse av till densamma. samtliga pris- rättsmål vart svenska krigsrisk- kommissio nen varit inblandad. Sedan de jämlikt Kung!. Maj-.ts nådiga bemyndigande den 20 juni Omorganisa- 1918 av ministern för utrikes ärendena tillkallade sakkunniga för verk- ^“"depane"" ställande av en allsidig utredning angående behovet av förändringar och mentet och utvidgningar av Sveriges utrikesrepresentation jämte erforderliga ändringar ^esentation 1! i dess lönestat samt om lämpliga ändringar i kompetens- och antagnings- utlandet, bestämmelserna för anställning i utrikesdepartementets tjänst den 1 februari 1919 avgivit betänkande rörande omorganisationen av utrikesdepartementet samt Sveriges representation i utlandet, och proposition med anledning härav blivit till Riksdagen avlåten angående omorganisation av utrikes departementet samt förstärkning av Sveriges representation i utlandet, vilken proposition av Riksdagen blivit bifallen, har Kungl. Maj:t dels under den 11 juli 1919 fastställt ny ordinarie avlöningsstat för utrikesdeparte mentet med övergångsstat att tillämpas från och med den 1 oktober 1919, ävensom utfärdat nådig kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande från den 1 oktober 1919 av avlöningsförmåner för i staten för utrikesdepartementet samt i staten för beskickningar och konsulat uppförda befattningar dels ock under den 12 september 1919 i samband med ut seende av nya befattningshavare i utrikesdepartementet utfärdat ny in- (! Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. struktion för nämnda departement ävensom nya bestämmelser angående antagande och utbildning av attachéer i utrikesdepartementets tjänst. Under den 6 december 1919 hava ovannämnda sakkunniga avgivit ytterligare betänkande rörande provisoriska åtgärder i avseende på Sveriges representation i utlandet.

Provisorisk Genom ministeriella noter växlade i Stockholm den 30 december av^handcif- 1919 har handels- och sjöfartsavtalet mellan Sverige och Tyskland den och sjöfarts- 2 maj 1911 provisoriskt förlängts till och med den 31 mars 1920. traktaten med Tyskland den 2 maj 1911. ------

Under nedannämnda dagar har Kungl. Maj:t utfärdat följande av Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen dels i oförändrat skick dels med vissa förändringar antagna författningar, nämligen: 1919 den 15 april: lag om ändrad lydelse av 1 § och 18 § 11, 42, 43, 55 och 56 punkterna i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909; » ; 25 » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 26 april 1918 om förfogande över viss egendom under utomordent liga, av krig föranledda förhållanden; » * » lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 30 april 1918 om fastställande av högsta pris å vissa varor under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden m. m.; lag om fortsatt tillämpning av lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under utomor dentliga, av krig föranledda förhållanden; » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 17 april 1916 angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. in.; » » lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartvg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri; lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter; Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1919 deri 25 april: lag angående fortsatt tillämpning av Ingen den 20 juni 1918 om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort; » » » » lag, innefattande ändring i 2 kap. 3 § kyrkolagen; » » » » lag med särskild bestämmelse att tillsvidare gälla ilråga om skydd för vissa främmande patent; 9 maj: lag angående upphävande av vissa bestämmelser i lego stadgan; > » » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län; » » 27 » lag om ändrad lydelse av 6 kap 11 § i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad; i » » » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni 1918 med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring; » » » » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni 1918 innefattande tillägg till lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907; » » 30 » lag om ändrad lydelse av 7 kap- 3 § strafflagen; » » » » lag om rätt till litterära och musikaliska verk; » » » » lag om rätt till verk av bildande konst; » » > » lag om rätt till fotografiska bilder; > » 3 juni: lag om ändrad lydelse av fi5 och 67 §§ utsöknings- lagen; » » » » lag om ändrad lydelse av 30 § konkurslagen; > » 6 » lag om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra stråfoder in. m.; » » » » lag om inskränkning för viss tid i rätten att överlåta fast egendom; > » 13 » lag angående ändrad lydelse av 2 § 8:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt; > » » » lag om ändrad lydelse av 2 § 17:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt; » » » » lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av sköv- ling av skog å fastighet i enskild ägo; » » 19 » lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. in.; » » » » lag om statsdepartementen; » » » » lag om ändring i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 ; 8 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 1919 den 19 juni: lag om fri rättegång; » » » » lag angående förordnande av rättegångsbiträde åt häktad; » » » » lag om ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken; » » » » lag angående ändring av 80 § i lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes; » D » » lag om ändrad lydelse av §§ 66 och 68 i lagen om val till riksdagen; X- » » » lag om ändring i vissa delar av vattenlagen; » » » » lag om flottning i allmän flottled; » » » » lag huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen all män flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas; » » » » lag om skyldighet i vissa fall att vid flottled anordna härbärgen åt flottningsarbetarna; » * » » lag om ändrad lydelse av 19 kap. 15 § strafflagen; » » » » lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom; > » » » lag med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens; » » » » lag med ändrad lydelse av 25 kap. 5 och 21 §§ straff lagen ; i » 20 » lag innefattande bestämmelser i anledning av konven tionen den 5 februari 1919 mellan Sverige och Norge angående flyttlapparnas rätt till renbetning. Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda: 1919 den 24 jan.: kungörelse om magistrats i stad fördelning på avdel ningar samt sammansättning vid valförrättningar under år 1919; » »31 » kungörelse om provisorisk förteckning å de vattendrag, där kongsådra enligt vattenlagen skall anses finnas; » 11 febr.: kungörelse med bestämmelse, att särskilda för vinter utbildning sammandragna avdelningar av fortifikationen skola lyda under viss krigsrätt; * » 14 » kungörelse angående ordningen för fastighetsregistre- ringen beträdande vissa samhällen inom Kristianstads län; » » 28 » kungörelse med vissa bestämmelser beträffande entledi gande av förrättningsman för upprättande av register karta; * * » » förordning angående vattenbokens inrättande och förande; Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 1919 den 11 mars: kungörelse om insändande till statistiska centralbyrån av vissa uppgifter rörande under år 1919 förrättade val av landstingsmän samt stads-, kommunal- och municipalfullmäktige ; » »21 » kungörelse om ändring av stadgan den 31 mars 1900 angående fördelning av ärendena mellan statsdeparte meriten; » » » kungörelse om ändrad lydelse av §§ 3, 8, 10, 15, 16 och 20 i förordningen den 7 december 1883 angående expeditionslösen; D » » » kungörelse om rätt att återfå till vattenrättsdomare, vattendomstol eller vattenöverdom stol ingivnahandlingar; 28 » kungörelse angående inrättande av fältkrigsrätt vid viss del av krigsmakten; 15 april: kungörelse om ändrad lydelse av § 4 mom. 1, § 6 mom. 3 och § 18 i förordningen den 14 december 1917 angående indrivning och redovisning av böter; 25 » förordning angående fortsatt tillämpning av förord ningen den 26 april 1918 med närmare bestämmelser för verkställighet av lagen den 26 april 1918 om för fogande över viss egendom under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden; » » kungörelse om fortsatt tillämpning av 2—12 §§ lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under utomordentliga, av krig föranledda förhål landen; » » förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 17 april 1916 angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor in. in.; » » förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 28 mars 1917 angående förbud i vissa fall mot över låtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktier i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri; » » » » förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 28 mars 1917 angående förbud i vissa fall mot fort skaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter m. m.; » » » » förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 20 juni 1918 angående förbud i vissa fall mot fort- Bih. till riktd. prof. 1920. 1 Samt. 1 avel. 2 Riksdans-Berättelsen. 10 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. skaffande av gods med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort; 1919 den 25 april: kungörelse om fortsatt tillämpning av kungörelsen den 13 oktober 191 G angående skyldighet för ägare av fartyg att tillhandahålla statens handelskornmission vissa uppgifter; » 29 » kungörelse med bestämmelse, att kustartilleriets mi- nerings- och skjutskolor skola lyda under vissa rege- ment skrigsrätter; » »16 maj: kungörelse med bestämmelse, att fortifikationen till hörande, inom Västernorrlands län för särskilt ändamål tillfälligt förlagd personal skall lyda under regements- krigsräiten vid Västernorrlands regemente; » 27 » kungörelse angående ersättning till ordförande i nämnd, som avses i lagen den 28 juni 1918 med vissa bestäm melser mot oskälig arrendestegring samt lagen av samma dag innefattande tillägg' till lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907; » 30 » kungörelse med anledning av Sveriges tillträde till den reviderade Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk; » 6 juni: kungörelse med närmare föreskrifter angående till- lämpningen av lagen den 6 juni 1919 om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra stråfoder m. in.; » » » kungörelse med föreskrifter rörande utredning i ärende, varom stadgas i lagen den 6 juni 1919 om inskränk ning för viss tid i rätten att överlåta fast egendom; »19 » instruktion för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler; » » » » kungörelse angående skyldighet för övervakare över villkorligt dömd att insända övervakningsbok; » » » » kungörelse angående villkor och bestämmelser för åt njutande av avlöningsförmåner enligt de från och med 1920 års början fastställda nya avlöningsstaterna för rikets hovrätter; » » » » kungörelse angående vissa hovrättsråds rätt till ålders- tillägg; » » » kungörelse angående villkor och bestämmelser för åt njutande av avlöningsförmåner enligt den från och med 1920 års början fastställda nya avlöningsstaten för nedre justitierevisionen; Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 11 1919 den 20 juni: öppet brev om nya val i hela riket till riksdagens första kammare; » » » förordning om anstånd med erläggande av vissa patent avgifter; » » » kungörelse om skyldighet för häradshövding, som hädan efter utnämnes, att i sammanhang med en allmän omorganisation av underrätterna övergå till annan tjänst vid sådan domstol; i» 27 » kungörelse om den ort, till vilken Österbygdens vatten domstols kansli skall tillsvidare vara förlagt; kungörelse med vissa bestämmelser för undanröjande av genom ägoutbyte av jord inom särskilda förvalt ningsområden uppkommen hinderlig oregelbundenhet i administrativ indelning; x 4 juli: kungörelse med särskild bestämmelse att tills vidare gälla ifråga om skydd för vissa främmande patent; t » » kungörelse om ändrad lydelse av § 3 i förordningen den 7 december 18ö3 angående expeditionslösen; 16 » öppet brev och påbud angående ett urtima riksmöte i Stockholm den 4 augusti 1919;

'i 29 aug.: arbetsordning för Svea hovrätt med krigshovrätten; » » » arbetsordning för Göta hovrätt; y> » » » arbetsordning för hovrätten över Skåne och Blekinge; » $ 12 sept.: kungörelse angående tingssammanträden med tremans- nämnd i Lysings och Göstrings härads domsaga; > » kungörelse angående understöd av statsmedel till offent liga rättshjälpsanstalter; 26 » kungörelse angående ändring av stadgan den 31 mars 1900 angående fördelning av ärendena mellan statsdepartementen ; » » » förordning om upphävande av förordningen den 17 april 1916 angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. in.; ■ » » » » kungörelse angående skyldighet för ägare av fartyg att tillhandahålla kommerskollegium vissa uppgifter; » » kungörelse innefattande ändring i vissa bestämmelser i förordningen den 7 december 1883 angående expedi tionslösen; s » » » kungörelse angående indrivningen och användningen av vissa enligt vattenlagen utgående avgifter; 12 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 1919 den 1 okt. : kungörelse om upphävande av den genom kungörelsen den 28 mars 1919 inrättade fältkrigsrätt vid viss del av krigsmakten; » » » kungörelse angående sainmanträdesturerna i Borås och Marks domsagor; » 10 » kungörelse i anledning av Tjecko-Slovakiska republikens tillträde till unionen för skydd av den industriella äganderätten; kungörelse om ikraftträdande dels av lagen den 7 maj 1917 om ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen samt dels av 8 § i lagen den 7 maj 1917 om ändrad lydelse av 4, 5, 6, 8 och 10 §§ i lagen den 27 juni 1902 an gående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran ; » * > kungörelse om ändrad lydelse av 2 § 6 mom. och 46 § i förordningen den 12 maj 1917 med närmare före skrifter om fastighetsregister för stad; > » * » kungörelse angående ikraftträdande av lagen den 3 maj 1918 om ändrad lydelse av 5 § i lagen om straff register den 17 oktober 1900; » kungörelse angående tingssammanträden med tremans- närnnd i Frösåkers tingslag; » » 7 nov. : kungörelse om ändring av § 3 i förordningen den 7 december 1883 angående expeditionslösen; » » 12 » kungörelse i anledning av Polens tillträde till unionen för skydd av den industriella äganderätten; » » 28 » kungörelse angående ändrad lydelse av vissa delar utav instruktionen för Kungl. Maj:ts nedre justitierevision den 23 september 1915; > » » » kungörelse om ordningen för utbetalning av ersättning av allmänna medel till rättegångsbiträde åt häktad; 12 dec.: kungörelse angående förlängd giltighet av kungörelsen den 18 oktober 1918 om tillfällig ändring av § 3 i förordningen den 7 december 1883 angående expedi tionslösen; » » » » kungörelse med bestämmelse, att till Halmstad förlagd del av Kronobergs regemente skall lyda under viss krigsrätt; » » 19 » kungörelse angående ändring i viss del av kungörelsen den 17 december 1915 angående inrättande av sär- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 18 skilda -krigsrätter för vissa till armén hörande avdel ningar av krigsmakten; 1919 den 19 dec.: förordning om anstånd med erläggande av vissa patent avgifter; * kungörelse med särskild bestämmelse att tills vidare gälla i fråga om skydd för vissa främmande patent; förordning om vad iakttagas skall vid tillämpning av lagen om fri rättegång den 19 juni 1919; > » » » kungörelse angående ändring av kungörelsen den 6 decem ber 1918 angående indelning av rikets domsagor i klasser, såvitt denna kungörelse angår Marks, Vedens och Bolle- bygds härads samt As och Gäsene härads domsagor m. m.

Kungl. Maj:t har förordnat, dels att Torpa socken skall från och med Indelnings- år 1920 i judiciellt, administrativt och kommunalt avseende införlivas med ändringar. Borås stad, dels att hemmanen 2 mantal Lövsättra n:r 1 och 2 skola från och med år 1920 i judiciellt och administrativt avseende ävensom i jorde- boken avskiljas från Täby socken och Danderyds skeppslag samt Södra Roslags domsaga och förenas med Vallentuna socken och härad samt Stock holms läns västra domsaga, dels att Nya Varvets socken skall från och med dag, Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, i judiciellt, administra tivt, kommunalt och ecklesiastikt avseende införlivas med Göteborgs stad och Karl Johans församling, dels att den del av Malexanders socken, som nu tillhör Ydre härad, Kinda och Ydre fögderis häradsskrivardistrikt samt Ydre landsfiskalsdistrikt, skall från och med år 1920 överflyttas till respek tive Göstrings härad, Mjölby fögderis häradsskrivardistrikt och Göstrings landsfiskalsdistrikt, dels att vissa delar av Skönberga socken skola från och med år 1920 i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt av seende införlivas med Söderköpings stad, dels att vissa områden inom Hille socken skola från och med år 1920 införlivas med Gävle stad och Helga Trefaldighets församling i judiciellt, administrativt, kommunalt och eckle siastikt avseende, dels att med Haparanda stad skall från och med år 1920 i administrativt och kommunalt ävensom i skolhänseende införlivas visst område av Nedertorneå socken, dels ock att vissa delar av Allerums och Kropps socknar skola från och med år 1920 i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt hänseende införlivas med Hälsingborgs stad.

Kungl. Maj:t har förordna!, att Marks, Vedens och Bollebygds härads Omreglering domsaga samt As och Gäsene härads domsaga skola från och med den 1 av domsaga. januari 1920 vara indelade sålunda, att Vedens och Bollebygds båda härad 14 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. O överföras från förstnämnda domsaga till As och Gäsene härads domsaga, att efter den beslutade regleringens genomförande sistnämnda domsaga skall benämnas Borås domsaga och Marks härads tingslag Marks domsaga, samt att de fyra härad, varav Borås domsaga sålunda,kommer att bestå, skola vara indelade i två tingslag sålunda, att As, Vedens och Bollebygds härad bilda ett tingslag under benämningen As, Vedens och Bollebygds tinsslagf med tingsställe i Borås samt Gäsene härad fortfarande utgör ett tingslag under benämningen Gäsene tingslag med tingsställe i Ljung.

På låntförsvarsdepartementets föredragning hava följande författningar under år 1919 av Kungl. Maj:t utfärdats: den 11 januari: kungörelse om ändrad lydelse av §§ 3, 4, 5 och 7 i kungörelsen den 6 oktober 1905 (nr 62) angående utbetalandet av under håll från Vadstena krigsmanshuskassa; den 28 februari: lag om ändrad lydelse av § 19 mom. 1 värnpliktslagen den 17 september 1914 (nr 202); den 1 mars: kungörelse angående ändrad lydelse av § 2, § 4 mom. 2, § 7 mom. 2, § 8 mom. 2, § 9 mom. 2 samt §§11 och 14 i reglementet för underhållet och vården av ingenjörmaterielen vid ingenjörkårerna samt av fälttelegrafkårens materiel (ingenjörmaterielreglementet) den 11 oktober 1907 (nr 104); kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1 och 3 i kungörel sen den 20 december 1912 (nr 380) angående bestridande av kosthållet för den å militärsjukhus intagna, armén tillhörande personal; den 14 mars : kungörelse om ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen den 17 december 1915 (nr 596) angående den ständiga indelningen i fred av arméns trupp förband m. in.; den 22 mars: lag angående inkallande av värnpliktiga för fullgörande av viss tjänstgöring utom landets gränser; den 22 april: lag Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. angående tillägg till § 27 inom. 4 värnpliktslagen den 17 september 1914 (nr 202); deri 23 maj: kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 3, 4, 5,7, 8, 9, 12, 14, 15, 10, 18, 19 och 20 i kungörelsen den 22 januari 1915 (nr 53) angående läkarundersökning av dem, som söka fast anställning vid krigsmakten, samt av värnpliktiga; kungörelse angående Hyttningshjälp åt personal vid armén och marinen; den 30 maj: kungörelse om ändring i vissa delar av kungörelsen den 13 augusti 1917 (nr 553) angående rikets indelning i hästutskrivningsornråden och automobilmönstringsdistrikt; deri 0 juni: kungörelse angående grunder för tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal vid armén; kungörelse angående villkor och be stämmelser för åtnjutande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal vid armén; den 13 juni: kungörelse angående tillfälligt till- lägg till de understödsbelopp, som utgå jämlikt § 2 i förordningen den 1 juni 1912 (nr 84) om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd), sådan nämnda paragraf lyder enligt kungörelsen den 17 september 1914 (nr 267); kungörelse om ändrad lydelse av §§ 2, 3, 4 och 10 i kungörelsen den 19 februari 1915 (nr 104) angående bere dande av anställning i postverket för viss personal vid armén; den 19 juni: kungörelse om ändrad tydelse av § 9 mom. 2 i förordningen angå ende arméns reservstater den 5 november 1915 (nr 518); kungörelse om ändrad lydelse av §§ 11 och 12 i reglementet för arméns avlöning under fred den 11 oktober 1907 (nr Ilo); den 4 juli: kungörelse angående tillsättan det av vissa beställningar å arméns reservstater under år 1919; kungörelse om ändrad lydelse av § 7 mom. 1, § 13 mom. 1 och § 14 mom. 1 i reglementet lör anskaffning, underhåll och vård av intendenturmaterielen vid arméns truppförband (intendenturmaterielreglementet) den 11 oktober 1907 (nr 105); den 20 augusti: k ungörelse angående grunder för pen- sionsförbättring för viss personal vid armén; kungörelse angående förhöj ning i gratial från Vadstena krigsmanshuskassa in. m.; kungörelse om än drad lydelse av punkten 2 i de av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst; kungörelse angående tillstånd för officerare vid armén att såsom tjänstår för rätt att åtnjuta pension tillgodoräkna sig viss tjänstetid; kungörelse angående höjning för år 1919 av ersättning, som utgår jämlikt förordningen den 18 juni 1909 om er sättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring; den 25 augusti: lag angående befrielse för värnpliktiga av 1918 års klass från fullgörande av viss värnpliktstjänstgöring i fredstid in. m.; den 29 augusti: lag om befrielse för vissa värnpliktiga från skyldighet att full göra reservtruppövning; den 20 september: kungörelse angående fördel- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. ningen av vissa å arméns reservstater för år 1920 upptagna beställ ningar; den 10 oktober: lag om ändrad utbildningstid för vissa värnplik tiga av 1919 års klass in. in.; kungörelse angående stipendier från det under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda anslaget till resestipendier; den 24 oktober: kungörelse om ändrad lydelse av § 4 inom. 1 i kungörel sen den 14 juni 1916 (nr 349) angående hästhållningen för officerare och vederlikar vid armén; den 5 december: kungörelse om ändrad lydelse av § 8 mom. 1 i förordningen angående arméns reserver av befäl och civil- militär personal den 15 november 1912 (nr 413); kungörelse angående använ dandet och redovisningen av truppförbandens allmänna lägerkassor; kun görelse om ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen den 17 december 1915 (nr 596) angående den ständiga indelningen i fred av arméns truppför band m. in.; den 19 december: kungörelse om ändrad lydelse av mom. 9 c i kungörelsen den 24 mars 1916 angående antagande och avskedande av volontär (fast anställt manskap) vid armén, med undantag av musikvolon- tär; den 31 december: kungörelse angående ändring i vissa delar av den vid förordningen den 31 december 1913 (nr 384) angående rikets indel ning i områden för värnpliktigas inskrivning samt om val av ledamöter i inskrivningsnämnder och inskrivningsrevisioner in. in. fogade tabell 1, sådan denna tabell lyder enligt kungörelse den 31 december 1918 (nr 1,078); kungörelse angående ändring i vissa delar av den vid förordnin gen den 31 december 1918 (nr 1,077) om landstormen (landstormsförord- ningen) fogade tabell. a) Vapenövningar för den fast anställda personalen. Skolor och övningar hava fortgått enligt gällande bestämmelser. b) Vapenövningar för de värnpliktiga. För de värnpliktiga hava övningar jämlikt värnpliktslagen § 27 varit anbefallda. Härutinnan hava sedermera anbefallts avvikelser, varigenom första tjänstgöringens längd växlat mellan: vid infanteriet 131 och 216 dagar, vid kavalleriet 106 och 281 dagar, vid artilleriet 106 och 295 dagar, vid ingenjörtrupperna 131 och 295 dagar, vid trängen 135 och 180 dagar. Vid intendenturtrupperna har fullgjorts första tjänstgöring under 210 dagar. Jämlikt lag av den 25 augusti 1919 hava repetitionsövningarna vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, trängen och intendentur trupperna dels inställts, dels uppskjutits. Likaså hava årets reservtrupp- övningar uppskjutits eller jämlikt lag av den 29 augusti 1919 inställts. Vapenföra studenter och likställda tillhörande årskontingent motsvarande 1918 års klass hemförlovades den 30 augusti 1919 och befriades från åter stående tjänstgöringsskyldighet under året. För 1919 års klass har järn- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 17 likt lag av den 10 oktober 1019 inkallelsen till första tjänstgöring för huvuddelen av infanteriet samt för trängen uppskjutits till 1920. Inkallelse till tjänstgöring jämlikt värnpliktslagen § 28 har under år 1919 icke ifrågakomma. På grund av de förhållanden, som inträtt vid tillämpandet av lagen av den 25 augusti 1919, hava gemensamma större fälttjänstövningar under året icke ägt rum. Fältövningar hava varit anordnade i likhet med under är 1918. Fältövningar. Dessutom har en arméfältövning ägt rum under ledning av chefen för generalstaben. övningar för arméns befäl hava varit anordnade enligt förut gäl- lande bestämmelser. Vid krigshögskolan äro som elever beordrade 45 officerare (20 i kursen 1918 —1920 och 25 i kursen 1919 —1921) samt vid artilleri- och ktirser. ingenjörhögskolan 64 officerare. Från krigsskolans officerskurs hava under året utexaminerats 78 elever. Från båda reservofficerskurserna hava utexaminerats sammanlagt 83 elever. _ Till ridskolan å Strömsholm äro som elever beordrade 24 officerare, därav 1 infanteriofficer. Till gymnastiska centralinstitutet äro som elever beordrade 58 offi cerare, därav 30 till instruktörskursen, 20 till gymnastiklärarkursen och 8 till sjukgymnastkursen. _ Vid infanteriskjutskolan å Rosersberg hava varit anordnade dels två kurser för majorer och kompani- (skvadrons-) chefer, vardera om 30 dagar, dels två kurser för yngre subalternofticerare, vardera om 60 dagar. För utom befäls- och lärarpersonal hava till kurserna för majorer och kom pani- (skvadrons-) chefer varit beordrade sammanlagt 39 samt till kurser na för yngre subalternofficerare sammanlagt 64 officerare ur armén. För artilleriet har under året en gemensam skjutskola försöksvis varit sammandragen å Skillingaryd under omkring 6 veckor med kurser för regementsofficerare, eldledare och observationsofficerare; ett antal rege mentschefer vid infanteriet och kavalleriet samt officerare vid generalstaben hava därjämte under kortare tid följt övningarna. Två flygmaskiner med erforderlig personal hava stått till skjutskolans förfogande. För utbildning i kulsprutetjänst har eu kurs varit anordnad å Rom- Bih. till riksd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 3 Riksdags-Berättelsen. 18 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. mehed under omkring 4 veckor. Till densamma hava 34 officerare ur in fanteriet och kavalleriet varit beordrade. Dessutom hava officerare och underofficerare av nämnda truppslag deltagit i regementsvis anordnad ut bildning i kulsprutetjänst. Till utbildning som flygplanförare hava beordrats 5 officerare, 1 underbefäl och 1 värnpliktig och till utbildning som flygspanare 4 offi cerare. För utbildning till vapenofficerare hava 17 officerare beordrats till kurser av omkring 3 månaders varaktighet vid gevärsfaktoriet. Kurser för utbildning i ridning, hästvård och stalltjänst av omkring 3 månaders varaktighet hava anordnats. Till kurserna hava beordrats sammanlagt 28 officerare och 14 underofficerare ur infanteriet. Utbildningskurs för bataljonsveterinärer har varit anordnad under tvä perioder om respektive 2 och 6 veckors varaktighet. För utbildning av officersaspiranter pågå officersaspirantskolor vid samtliga truppslag. Kurs för utbildning i skjutning och eldstrid för underofficerare vid infanteriet under 30 dagar har anordnats å Karlsborg för 28 elever. För utbildning av tvätt föreståndare, kokvagnsinstruktörer in. in. hava särskilda kurser för underofficerare (förrådsförvaltare) anordnats. Underofficersskolor hava under året varit anordnade vid samtliga truppslag. Utbildningskurser i icke militära ämnen för fast anställt underbefäl, som avlagt furirsexamen, hava anordnats under en tid av omkring' 2 må- nader. För utbildning av sjukvårds-, hovslagar- och gevärshantverkarbe- ställningsmän m. fl. hava särskilda kurser anordnats.

Expedition till Åland, Under april månad 1919 avsändes ett detachement till Aland för utförande av de demoleringsarbeten därstädes, som ålågo Sverige. Efter fullgjort uppdrag återvände detachementet i september månad 1919.

General Generalstabens verksamhet under år 1919. staben. Vid centralavdelningen har verkställts bearbetning av mobiliserings- handlingar, allmän revision av krigspost- och krigstelegrafplaner samt ut arbetande och distribuering av vissa hemliga instruktioner. Dessutom hava utförts förarbeten till 1919 års arméfältövning samt handlagts ären den angående personalanskaffning och redovisning. Vid organisationsavdelningen har bl. a. utarbetats förslag till: Berättelse ura vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 19 ändringar i rikets indelning i hästutskrivningsområden och automo- bilrnönstringsdistrikt ; ändringar i fördelning på rikets kommuner av hästar och anspanns- fordon ; instruktion för depåchef; för år 1920 gällande generalorder n:r 1 och vissa därmed samman hängande generalorder; samt vissa kurser för officersutbildning under är 1920. Arbetet med statistik över de värnpliktiga åren 1915 —1916 har avslutats. Därjämte hava avgivits ett stort antal yttranden i olika ämnen, var ibland särskilt märkas över förslag till lag om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919 års klass, över inskränkning i de värnpliktigas tjänstgöring under år 1919 samt över rapporterna angående landstorms- övningärna år 1918. Utrikesavdelningen har fortsatt insamlandet och bearbetandet av underrättelser angående militärväsendets utveckling inom utlandets arméer samt verkställt utredningar angående vissa värnplikts-, organisations- m. fl. förhållanden inom olika arméer. Vissa i samband med krigsförberedelsen stående utredningar och arbeten hava utförts. Inom avdelningen har ut arbetats »Meddelanden från Generalstaben 1919». Kommunikationsavdelningen har följt utvecklingen av landets kom munikationsväsende samt fullständigat sin kännedom om järnvägarnas, kanallinjernas och övriga förbindelsemedels beskaffenhet. Officerare tillhörande avdelningen hava närvarit vid besiktningar och avsyningar av nya järnvägsanläggningar samt undersökt vissa ur mili tär synpunkt viktiga bansträckningar. Utarbetande av nya samt revidering av äldre transporthandlingar har under året utförts. Krigshistoriska avdelningen har slutfört och utgivit III. och IV. de larna av verket »Karl XII på slagfältet».

Av verket »SverigesO o krigO under åren 1808 och 1809» har VII. delen slutförts och utgivits. A VIII. delen pågå arbeten. Inom krigsarkivet har ordnandet av regementsarkiven fortgått och uppläggandet av en nominal-katalog över boksamlingen påbörjats. Dess utom hava de i f. d. Arvfurstens palats och i riksarkivet förvarade delarna av krigsarkivets samlingar överflyttats till dess nya lokal vid Tegelbacken och en omordning av uppställningen av krigshandlingar etc. företagits. Tekniska avdelningen har under året följt utvecklingen inom och utom landet av luftfarts-, automobil-, belysnings- och förbindelseväsendet 20 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. samt ställningskrigets speciella tekniska hjälpmedel. Planer och förslag i frågor berörande dessa områden hava inom avdelningen utarbetats. Vissa försök hava planlagts och utförts. Samarbetet mellan armén och de frivilliga sammanslutningarna, Fri villiga automobilkåren och Frivilliga motorbåtskåren, har förmedlats av avdelningen. Topografiska avdelningens verksamhet har, utöver vad chefen för rikets allmänna kartverk anmält i sin redogörelse till jordbruksdeparte mentet, å avdelningens militärgeografiska detalj omfattat arbeten å krigs- karteutrustningen och landbeskrivningen. Av generalstabens översiktskarta över Sverige i skalan 1:400,000 har bladet Göteborg under året utgivits, varjämte bladet Malmö år under tryckning och bladen Karlskrona och Sundsvall äro under uppritning.

Artterieima Anskaffning av materiel och utredning för fält-, positions- och fäst- erle ningsartilleriet har fortgått. fö”'artilleri1' Anskaffningen av mobiliseringsaminunition har fortgått. pjäser. Eidhandva- Vid Karl Gustafs städs gevärsfaktori har tillverkningen av 6,5 mm. pen och ,» , „ ., ° ° ’ ammunition. Vapen fortgått. Vid Huskvarna vapenfabriksaktiebolag har tillverkning av 9 mm. pistoler pågått. Vid ammunitionsfabriken hava tillverkats skarpa, lösa och kammar- patroner föv eldhandvapen, rör för artilleriprojektiler samt hylsor för ar tilleriammunition. Krnt - Tillverkningen vid Åkers krutbruk har omfattat röksvagt krut för handvapen och artilleripjäser samt brisanta sprängladdningar. K utspruta Vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori har tillverkning av kulsprutor materic1' fortgått. F

Förtänka- Utbildningen vid ingenjörtrupperna har av flera orsaker försvårats ^Tens ”?-* och dess resultat därför särskilt inom vissa övningsgrenar blivit mindre ningar. tillfredsställande. Fältingenjör skola har på grund av bristande tillgång på personal icke kunnat sammandragas. Fortifikationens fältövning har ägt rum i tvenne omgångar enligt härför utfärdad generalorder. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 21 För militära studier hava fem fo rti Ii kali on sofficerare varit till utri kes ort kommenderade. Materielen har underhållits och kompletterats i enlighet med fast-ingenjör- och ställda arbetsplaner. Nyanskaffning av materiel för medel å extra anslag tel®f™g“a" har under året fortgått.

Följande arbeten hava fullbordats : Byggnads- Uppförandet av nya byggnader för Norrbottens kavallerikår har arbeten fullbordats med undantag av vissa inredningsarbeten, vilka tillsvidare an stå till följd av Kungl. Maj:ts beslut den 28 februari 1919. Uppförandet av nya byggnader för Bodens artilleriregemente har fullbordats med undantag av arbetena ovan grund för kasernbyggnaden och de båda officersbyggnaderna, vilka på grund av kungl. brev den 21 februari 1919 skola tillsvidare anstå. Uppförandet av nya byggnader vid Bodens ingenjörkår har full bordats med undantag av en kasernbyggnad och en förrådsbyggnad samt arbetena ovan grund för ridhuset, med vilka byggnaders uppförande tills vidare skall anstå enligt kungl. brev den 16 maj 1919. Beredandet av ökat stallutrymme vid infanteriet har fullbordats med undantag för Norrbottens regemente, för vilket tillsvidare beretts erforder lig plats uti de för Norrbottens kavallerikår uppförda stallbyggnaderna. Uppförandet av intendenturförråd vid vissa truppförband har full bordats. Uppförandet av nya byggnader vid fästningsingenjörkompanierna i Vaxholm och Karlskrona är fullbordat med undantag av sjukpaviljongen för kompaniet i Vaxholm, med vilkens uppförande enligt kungl. brev den 14 mars 1919 tillsvidare skall anstå.

Ordnandet av vissa kasernetablissemangO för vinterförläggningOO ö är fullbordat förutom beträffande exercishuset vid Västernorrlands regemente, varmed på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 11 april 1919 skall tills vidare anstå. Följande arbeten äro under utförande: Uppförandet av förråd för andra fordon än vinterfordon har full bordats med undantag av förråden för Skånska husarregementet, med vilkas uppförande delvis skall anstå, tills regementets förläggningsfråga blivit avgjord. Uppförandet av skidförråd pågår inom tredje arméfördelningen. Uppförandet av nya byggnader för Norrlands artilleriregemente i Östersund fortsättes med undantag för underofficersbyggnad, sjukpaviljong, 22 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. exercishus, ridhus, sommarstall och uthus, med vilkas uppförande, enligt kungl. brev den 16 juli 1919 skall tillsvidare anstå. Beredandet av ökat stallutrymme vid artilleriet anstår fortfarande på grund av för höga byggnadspriser. Med uppförandet av nya befälsbyggnader vid Vaxholms grenadjär- regemente skall tillsvidare anstå enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 sep tember 1919. På grund av bestämmelserna i kungl. brev den 19 juni 1919 hava 3 lägenheter å Rindön inköpts för att inredas till underofficers- bostäder, vartill förslag är under utarbetande. Uppföi ’andet av landstormsförråd pågår å vissa platser. Ombyggnad av Karlsborgs vattenledning har i det närmaste full bordats. Arbetet med anordnande av ökat förrådsutrymme för arméns regle- raenterade fordon fortsättes. Vissa nybyggnads- och förändringsarbeten i arméförvaltningens äm- betshus äro påbörjade. Sjukpaviljongen för Göta artilleriregemente är under uppförande. Med uppförandet av den nya sjukpaviljongen för Norrlands trängkår skall enligt kungl. brev den 21 mars 1919 tillsvidare anstå. Anoi ’dnandet av torkrum vid vissa kasernetablissemang har fortsatts förutom beträffande de arbeten, vilka enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 juli 1919 tillsvidare skola anstå. Reparationsarbeten i bad- och tvättinrättningarna vid Upplands in fanteriregemente och Värmlands regemente pågå. Arbetena med införande av elektrisk belysning å Karlberg hava i det närmaste fullbordats. Vissa ändrings- och tilläggsarbeten vid Västgöta regemente hava påbörjats. Uppförandet av nytt kasernetablissemang för Svea ingenjörkår har fortsatts. Beträffande uppförandet av nytt kasernetablissemang för Fälttele grafkåren hava grundläggningsarbetena fullbordats för ridhus, vinterstall, sommarstall, sjukstall och skosmedja. Fn del sprängnings- och schakt- ningsarbeten hava utförts för kasernbyggnaden. Vattenledning har fram- dragits till det befintliga etablissemanget. Två förrådsbyggnader hava redan under år 1918 fullbordats. Övriga arbeten å detta etablissemang skola tillsvidare anstå enligt Kungl. Maj:ts den 11 april 1919 med delade beslut. Vad angår uppförandet av nytt kasernetablissemang för Norrlands ingenjörkår, hava arbetena med uppförandet av 4 stycken ingenjörförråds- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 2» byggnader fortsatts och äro i det närmaste avslutade. Övriga arbeten å detta etablissemang skola enligt kungl. brev den 21 mars 1919 tills vidare anstå. Vid förplägnadsanstalten i Östersund hava arbetena med uppförandet av havremagasinet fortsatts. Med uppförandet av övriga byggnader skall tillsvidare anstå enligt Kungl. Maj:ts den 4 april 1919 meddelade beslut. Vid förplägnadsanstalten i Hässleholm har havremagasinet, med undantag av inredningsarbetena, fullbordats. Med uppförandet av bageri byggnaden skall enligt kungl. brev den 21 mars 1919 tillsvidare anstå. Följande arbeten skola, utöver förut nämnda, på grund av Kungl. Maj:ts beslut tillsvidare anstå, nämligen: uppförandet av havremagasin i Boden; uppförandet av havremagasin å Järvafältet, vartill grunden redan under år 1918 utförts; samt elektrisk högspänningsledning å Järvafältet.

Arbetena å rikets landbefästningar hava, där sådana varit anbefallda, Befästnings arbeten. pågått enligt pljm.

Kasernbyggnadsarbetenas fortskridande under år 1919. Arméns kasernbygg Vid etablissemangen för Livregementets grenadjärer invid Örebro, nadsnämnd. Värmlands regemente invid Karlstad, Upplands infanteriregemente invid Uppsala, Bohusläns regemente invid Uddevalla, Jönköpings regemente invid Jönköping och Älvsborgs regemente invid Borås hava alla arbeten, till hörande det kasernbyggnadsnämnden förelagda byggnadsprogrammet av slutats före årets ingång. Etablissemanget för Skaraborgs regemente invid Skövde. Av arbetena för etablissemanget enligt fastställt byggnadsprogratn återstår endast att uppföra och inreda en varmbad- och tvättinrättning. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 augusti 1917 skall emellertid med denna byggnads uppförande tillsvidare anstå. Etablissemanget för Västgöta regemente invid Vänersborg. Etablissemanget'är numera fullt färdigt enligt fastställt program. Enär klagomål framställts beträffande den verkställda planeringen av kasern- och stallgårdarna samt vissa av de utförda rännstenarna och vägarna in. m., har nämnden under år 1919 uppgjort förslag till behöv liga justeringsarbeten, och har Kungl. Magt, genom brev den 26 september 1919 beviljat härför erforderliga medel. 24 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Arbetet med utförande av dessa justeringsarbeten hava, med undantag av den slutliga grusningen av gårdsplanerna, fullbordats under år 1919.

Etablissemanget för Kronobergs regemente invid Växjö.' Sedan nämnden från och med augusti månad 1917 bedrivit arbetena vid etablissemanget under egen ledning, hava desamma pågått utan av brott och endast med mindre väsentliga störningar. Kasernhuset I A, de mellan kasernhusen I A och I B samt mellan kasernhusen II A och II B liggande bostadshusen liksom även fyra av de friliggande underofficersbostäderna hava fullbordats och överlämnats till regementet den 15 november 1919. Kanslibyggnaden, kasernhuset I B, den för manskapets utspisning avsedda delen av ekonomibyggnaden, nedre våningen av marketenteri- byggnaden samt fyra av de friliggande underofficersbostäderna, vilka byggnader och byggnadsdelar äro i det närmaste färdiga, hava jämväl under året överlämnats till regementet. Övriga kasernhus, II A, II B, III A och III B, äro uppförda under tak och putsade invändigt. Inredningsarbetena uti byggnaderna hava del vis verkställts, och ledningsarbetena inom byggnaderna närma sig sin fullbordan. Kasernhusen II A och III A hava därjämte putsats utvändigt. Någon inredning i kasernhusens vindsvåningar har icke verkställts, emedan nämnden avvaktar Kungl. Maj:ts beslut, huruvida ett större eller mindre program för dessa inredningsarbeten skall tillämpas. Ekonomibyggnaden är i det närmaste färdig. Endast en del golv- läggnings-, inrednings-, lednings- och målningsarbeten återstå. Vakt- och arrestbyggnaden är färdig utom beträffande en del mål ningsarbeten. Uti mässbyggnaden åtérstå golvläggning samt en del målnings- och inredningsarbeten ävensom några mindre kompletteringsarbeten beträffande ledningsarbetena. Uti vinterstallet, sommarstallet, ammunitionsboden och halmboden återstå endast en del inredningsarbeten. För sjukhusbyggnaden är grunden färdiggjuten i enlighet med det ursprungligen fastställda byggnadsprogrammet. Kungl. Maj:t har emeller tid genom brev den 4 juli 1919 bestämt, att med uppförande av ifråga varande byggnad skall tillsvidare anstå, och har genom brev den 7 no vember 1919 medgivit, att provisoriskt sjukhus må anordnas i en kom paniavdelning i kasernhuset III A. Arbeten med inredande av det provi soriska sjukhuset hava påbörjats. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 25 Reningsverket för avloppsvattnet från kasernetablisseinanget är i det närmaste färdigt. Nämnden har till Kungl. Magt gjort hemställan att få komplettera anläggningen med ett biologiskt filter till förhindrande av eu hälsovådlig förorening av vattnet i det öppna dike, som skall mottaga avloppsvattnet från etablissemanget.

Etablissemanget för Kalmar regemente invid Eksjö. Vid detta etablissemang har nämnden anlitat entreprenörer för ut förande av byggn ad sstom in ärna och för utförande av bjälklagen av armerad betong, men i övrigt utfört arbetena under egen regi. De mellan kasernhusen I A och I B samt mellan kasernhusen II A och II B liggande bostadshusen hava under året fullbordats och över lämnats till regementet. Kanslibyggnaden, kasernerna I A och 111 A, gymnastik- och ekonomibyggnaden, vakt- och arrestbyggnaden samt inarketenteribyggnaden hava i enlighet med arbetsplanen ställts till regementets förfogande. Kasernhuset I B är färdigt, förutom mindre inredningsarbeten. I kasernhusen II A, II B och III B återstå inläggning av under slag och golv samt inrednings- och målningsarbeten. Inredningen av kasernhusens vindar har icke verkställts av enahanda skäl, som ovan anförts beträffande etablissemanget i Växjö. För åtta stycken av de friliggande bostadshusen äro grunderna färdiga och murningsarbetena påbörjade. För sjukhuset bär grunden färdigställts i enlighet med de ursprung ligen fastställda ritningarna för ifrågavarande byggnad. Genom brev den 4 juli 1919 har emellertid Kungl. Maj:t bestämt, att sjukhusbyggnaden skall utföras av större typ i enlighet med av nämnden' i samråd med arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse uppgjorda ritningar, och ställt härför erforderliga medel till nämndens förfogande. Arbetena med byggnadens uppförande äro igångsatta. Stallen och förrådsbyggnaden äro i det närmaste fullbordade.

Etablissemanget för Södermanlands regemente invid Strängnäs. Vid etablissemanget i Strängnäs hava planerings-, grundläggnings- och sockelarbetena, förutom för de friliggande underofficersbyggnaderna, utförts på entreprenad och avslutats under år 1918. Övriga byggnads arbeten hava utförts under nämndens egen ledning:. Kanslibyggnaden är under tak, invändiga putsningsarbeten äro i det närmaste färdiga samt fönster och dörrkarmar insatta. Bih. till rihd. prat. 1920. 1 Sami. 1 Avel. * 4 Riksdags.Berättelsen. 2(> Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Samtliga kasernhus, mellan desamma förlagda bostadsbyggnader, ekonomibyggnaden, vakt- och arrestbyggnadcn samt mässbyggnaden äro uppförda under tak. Betongbjälklagen äro inlagda i kasernhusen förutom vindsbjälklagen i kasernhusen I A och I B. Invändiga putsningsarbeten aro färdiga i tre kasernhus och förenämnda bostadsbyggnader. Bergmannsrör för de elektriska ledningarna äro indragna i samtliga ovannämnda byggnader. Vinterstallet är uppmurat till vindsbjälklaget. För fyra av de friliggande underofficersbostäderna äro grunderna färdiggjutna. För sjukhusbyggnaden är grunden färdiggjuten i enlighet med det ursprungligen fastställda byggnadsprogrammet. Kung!. Maj:t har emel lertid genom brev den 4 juli 1919 bestämt, att med uppförande av ifråga varande byggnad skall tillsvidare anstå, och genom brev den 7 november 1919 godkänt förslag till provisoriskt sjukhus inom kasernhuset IIF A. Det utvandra ledningsnätet är färdigt. Etablissemangen för Första och Andra livgrenadjärregementena invid Linköping. Vid dessa etablissemang utföras arbetena helt och hållet under nämndens egen regi. Genom Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut har byggnadsprogrammet tillsvidare betydligt inskränkts, och komma nu till uppförande endast 8 av de planerade 12 kasernhusen, varjämte skall anstå med uppförande av en marketenteribyggnad och en mellan kasernhus för lagd bostadsbyggnad. De båda bostadshusen för underofficerare vid stadsgränsen, vilka innehålla tillsammans 40 stycken lägenheter, hava under året fullbordats och överlämnats till respektive regementen. Inom Första livgrenadjärregementets blivande etablissemang äro kasernhusen 1 A och I B jämte mellanliggande bostadshus uppförda under tak, jordvåningarna till kasernhusen II B och III B uppmurade, murningsarbetena för vinterstallet påbörjade, grunderna för kanslihuset samt gymna stik- och ekonomibyggnaden under utförande samt sommarstallet, halm- hoden, slädfordonsboden och ammunitionsboden i det närmaste färdiga. Inom Andra livgrenadjärregementets blivande etablissemang äro kasernhusen II A. II B och III A uppförda under tak, jordvåningen å kasernhuset III B uppmurad, grunder och socklar färdiga för gymnastik- och ekonomibyggnaden, mässbyggnaden och vinter3tallet, grunderna färdiga för kanslihuset samt vakt- och arrestbyggnaden, grundgrävningsarbetena i det närmaste fullbordade för kasernhuset I A och det mellan kasernhusen Berättelse om vad ■,i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 27 I A och I B liggande bostadshuset samt bostadshuset mellan kasernerna fl A och II B, sommarstallet, halmboden, slädfordonsboden och nramuni- tionsboden i det närmaste färdiga. Planeringsarbetena inom kasernområdena äro till största delen verkställda. Inom båda etablissemangens kasernområden pågå grävning och sprängning av rörgravar samt utläggning av vatten- och avloppsledningar. De båda uppfartsvägarna till etablissemangen öro färdiga och huvud avloppsledningen från etablissemangen till stadens ledningsnät nedlagd.

Etablissemanget för Norm skånska infanteriregementet invid Kri stianstad. Detta etablissemang utföres jämväl helt och hållet under nämndens egen regi. Kanslibyggnaderi, kasernhusen II A, II B och III B, de mellan kasernhusen förlagda bostadsbyggnaderna, ekonomibyggnaden samt vakt- och arrestbyggnaden äro uppförda under tak. Bjälklagen i byggnaderna äro inlagda samt de invändiga putsningsarbetena fullbordade i kanslihuset och ovan omförmälda kasernhus. Inredningsarbetena i byggnaderna äro igångsatta. Uti kasernhusen I A och 1 B äro jordvåningarna uppmurade och bjälklagen över dessa våningar färdiggjutna. Arbetena för värme-, gas-, vatten-, avlopps- och elektriska led ningar pågå. För kasernhuset III A samt mässbyggnaden äro grundmurar och socklar färdiga. Halmbod, sommarstall och ammunitionsbod äro i det närmaste fäi’diga. För vinterstallet äro grund- och sockelarbeten fullbordade. Planeringsarbetena äro färdiga å ungefär halva kasernområdet. Det utvändiga ledningssystemet är nedlagt. Vid det av nämnden arrenderade Ugerups tegelbruk hava under året cirka 1,350,000 stycken tegel tillverkats och till största delen fram- transporterats till byggnadsplatsen.

Etablissemanget för Södra skånska infanteriregementet invid Lund. Arbetena vid etablissemanget påbörjades i april 1918. Sedan 1919 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t beslutit, att arbetet å kasernbygget vid Lund skulle tillsvidare inställas, har Kungl. Maj:t genom brev den 21 mars 1919 bestämt, att byggnadsarbetena vid kasern- 28 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. bygget i Lund skulle så bedrivas, att kasernhuset III A skulle uppföras under tak och att grunderna för kasernhusen I A, I B och II A skulle uppföras till socklarnas och mellanväggarnas i jordvåningarna undre yta, samt att grunderna därefter skulle lämnas oskyddade, sedan de täckts med ett tunt skikt av fet betong, att stommarna till sommarstall och vinterstall skulle fullbordas, samt att vissa åtgärder skulle vidtagas till skydd för inventarier och materialier under tiden för uppskovet. Ifrågavarande arbeten hava med anledning härav under året full bordats och byggnadsarbetena därefter nedlagts. Med anledning av bestämmelserna i samma brev har förrådet vid ifrågavarande kasernbygge utbjudits till försäljning.

Nämndens expedition. Arbets- och detalj ritningar samt övriga handlingar, som erfordras för pågående arbeten och utlämnade leveranser, hava utarbetats och av lämnats. Nya kostnadsberäkningar hava uppgjorts för samtliga under uppförande varande etablissemang med tillämpning av kristidspriser och till Kungl. Maj:t avlämnats. Nämnden har dels själv och dels genom sin byggnadschef nog grant följt de pågående arbetena och av arbetsledningen å de olika byggnadsplats^^ vidtagna åtgärder genom upprepade inspektioner. De relationsritningar och berättelser över redan färdiga etablisse mang, vilka nämnden jämlikt föreskrift av Kungl. Maj:t skall avlämna till arméförvaltningens fortifikationsdepartement, äro fullbordade och avläm nade för etablissemangen i Örebro, Karlstad, Uppsala, Skövde, Jönköping och Borås samt i det närmaste färdiga för etablissemanget i Uddevalla.

utrikes kom- Besiktning av för sjöförsvarets behov beställd krigsmateriel har fort- ”'fficerare'" gått under inseende av officerare från flottan och mariningenjörer. m. fl. Marinstabens Bland ärenden, till vilka förslag utarbetats eller över vilka yttran- verksamhet. avgivits inom marinstaben, må nämnas: yttrande över betänkande i fråga om tillfällig inkvartering i fredstid, yttrande över betänkande i fråga om truppers och persedlars fort skaffande i fredstid, yttrande angående verkan i värnpliktshänseende av fast anställning vid marinen, Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 21) yttrande över betänkande i fråga om värnpliktiga, som hysa sam vetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, yttrande över vissa frågor från försvarsrevisionen rörande avkortning i de värnpliktigas tjänstgöringstid, förslag till bestämmelser rörande frivilliga motorbåtskårens med lemmars värn pliktsövningar, vissa förslag med anledning av Fårösunds fästnings nedläggande, yttrande angående rekryteringen av reservofficersaspiranter, yttrande över svenska underofticersförbundets framställning rörande rekryteringen av underbefäl, yttrande angående beredande av civilanställning åt uttjänt manskap, förslag till åtgärder för vakansernas inom marinen nedbringande, yttrande angående resestipendier för ämneslärare vid skeppsgosse skolan, yttrande angående flottans musikorganisation, yttrande över förslag till åtgärder för motarbetande av könssjuk domarnas utbredning ifråga om krigsmän vid marinen, yttrande angående organisationen av den militära tjänsten vid flot tans stationer, förslag till åtgärder för minskande av minfaran, förslag till provisorisk kungörelse för handelns och sjöfartens tryggande under krig, yttrande angående lotsning av krigförande makts örlogsfartyg, utlåtande angående kartverkskommissionens förslag till dess orga nisation, utlåtande angående telegrafstyrelsens hemställan om koncession å fartygsradiostationer, yttrande angående upprensning av ränna i Oxdjupet, utlåtande angående upprensning av lederna genom Kodjupet och Finnhålet, yttrande angående upprensning av Fårösunds norra inlopp. Ovanstående förteckning upptager endast ett fåtal avgivna betänkan- den och i densamma ingå ej förslag, utarbetade enligt »Närmare bestäm melser med avsende på marinstabens verksamhet i fredstid», ej heller förslag och utredningar av hemlig natur.

Nybyggnadsarbetena å pansarbåtarna Gustav V och Drottning Vic- Fartygs-,his toria samt å till byggnad anbefallda undervattensbåtar hava fortgått. byggnader. Kanonbåten Blendas ändring till depåfartj^g är avslutad ävenså änd ringen av minfartyget Clas Fleming. 30 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Pansarbåten Sveas ändring till depåfartyg har fortgått. Byggandet av bärgningspråm och bärgningsponton för undervat tensbåtar bär fortgått. övningsbriggen Falken har iståndsatts efter grundstötning. Arbetena för anläggning av docka vid Gustafsviks örlogsdepå hava fortgått. Bergmassan är till omkring hälften utsprängd. Fångdammen är i det närmaste färdig. Transformatorstationer] för depån är färdig. Järnvägsspår hava anordnats och kajarbeten utförts. Elektrisk belysning har anordnats i marinens förrådsanläggningar vid Notviken. För anordnande av transformator- och omformarestation vid Göte borgs örlogsdepå hava arbeten och anskaffningar verkställts och i det närmaste avslutats. Byggnader för marketenteri och arbetarkök å flottans varv i Stock holm äro uppförda. Arbetena med uppförande av arbetarbostadshus å Saltö vid Karls krona hava framskridit så långt, att av byggnaden, som är avsedd att uppföras å tomterna 3, 4 och 5, den del, som är belägen inom tomt n:r 3, är uppförd och försedd med yttertak. Inredningsarbetena pågå inom denna byggnadsdel och beräknas densamma vara fullt färdig den 1 april 1920, varigenom 3 lägenheter om 2 ruin och kök samt 15 lägenheter om 1 rum och kök bliva tillgängliga. A intill liggande tomt n:r 4 hava sprängnings- och murningsarbeten för grunden påbörjats. Vid flottans varv hava utöver de arbeten, vilka äro att hänföra till fartygsinaterielens reparation, underhåll och klargöring för expedition, även utförts arbeten för nybyggnad av mindre båtar samt för uppförande av nya och ändring av äldre byggnader in. m., varjämte arbeten i ganska stor utsträckning utförts för enskilda. Logementsfartyget Eugenie och pansarbåtarna Hildur och John Ericsson hava utrangerats och med undantag av vissa delar försålts.

Kustfäst Fårösunds fästning har nedlagts. ningarna. Arbeten med av riksdagen beviljade medel hava under året fortgått. Någon närmare redogörelse för dessa arbeten torde, med hänsyn till ar betenas beskaffenhet, här ej böra lämnas.

Artilleri wa* En del artillerimateriel för under byggnad varande fartyg har teriel m. m. levererats. Komplettering av fartygs och fästningars artilleriammunitionsutred- ning har ägt rum. berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Hl A flottans rustade fartyg hava varit anordnade skjut-, signal-, tor- Flottaimm- l>ed-, undervattensbåt-, urin-, maskin-, korpral- och rekrytskolor samt yrkes- irbetenX- kurser för såväl sjömanskårens manskap som i tjänst varande värnpliktiga, ningar och undervis varjämte underofficers-, korpral- och rekrytskolor för personal av nyss ningsverk nämnda kategorier jämväl varit anordnade å flottans stationer. in. in. Pansarkryssaren Fylgia utgick på hösten på expedition till Nord amerika och Västindien. Kustflottans fartyg hava, vid sidan av reglementerade övningar för höjande av personalens sjömannaegenskaper, tjänsteduglighet och yrkes skicklighet samt flottans krigsberedskap, tagits i anspråk för bevakning av minfält, minförstöring ooch minsvepning ävensom för bevakning av fiske platser, transporter till Aland m. m. Nämnda minsvepningar hava pågått i Älands hav och utanför Stockholms skärgård, varjämte på västkusten kontrollsvepning utanför Tistlarna ägt rum. Därjämte har under hela året förstöring av ilanddrivna eller i närheten av land självankrade eller dri vande minor försiggått genom försorg av flottans fartyg med hjälp, vad beträffar Gottlands kuster, av personal från kustartillet. Under minför- störingsarbetena har ett antal av över 800 minor blivit under året oskad- liggjorda i farvattnen kring Sveriges kuster. Vapenövningar för de värnpliktiga hava vant anordnade jämlikt § 27 värnpliktslagen. På grund av influensa-epidemi hava vederbörande befälhavare i stor utsträckning medgivits rätt att bevilja tjänstledighet åt värnpliktiga, som icke varit för tjänsten oundgängligen erforderliga. Jämlikt lag angående befrielse för värnpliktiga av 1918 års klass från fullgörande av viss värnpliktstjänstgöring i fredstid m. in. hava av lagen berörda värnpliktiga befriats från viss del av dem åliggande tjänst göring i fredstid. För icke vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass, med undantag av dem, som nämnas under B eller C i värnpliktslagen § 27 mom. 2, hava jämlikt lag om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. in. order om förkortad fredstjänstgöringstid utgått. Skeppsgossarnas undervisning och övningar hava bedrivits enligt plan. Sjökrigsskolans verksamhet såväl iland som ombord har fortgått en ligt utbildningsplanen. Undervisningen i sjö krig shög skolan har pågått med fullt antal elever. Handvapenskjutskola, artillerieldledningskurs och militärpedagogisk kurs hava under hösten varit anordnade för officerare. För arbeten med militärleder ävensom för övriga sjömätningar hava särskilda fartyg varit rustade. 32 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kustartiiie- För den fast anställda personalen hava skolor och övningar fortgått odfövningår. enligt gällande bestämmelser. Vapenövningar för de värnpliktiga hava varit anordnade enligt gäl lande bestämmelser. Repetitionsövning för värnpliktiga har pågått i in skränkt omfattning enligt gällande lag.

Cheferna för Inom chefens för kustartilleriet stab hava, bland annat, utarbetats ^rie^stabs" och avgivits följande förslag och yttranden, nämligen: verksamhet. förslag: å vissa uniformspersedlar och gradbeteckningar å försöksuniform samt till vissa . ändringar med avseende på grad- och yrkesbeteckningar till gällande uniform, till åtgärder, som böra företagas i samband med nedläggandet av Fårösunds fästning, rörande in- och utryckningsdagar för återstående kustartilleriets värnpliktiga av 1918 års klass, å inryckningsdagar för kustartilleriets värnpliktiga av 1919 års klass, till åtgärder för avhjälpande av den rådande bristen på bostäder för officerare och underofficerare i Vaxholms fästning, till åtskilliga ändringar i reglemente för marinen, del III, till ändringaro i bestämmelser m. in. beträffande beväringenO tillhö- rande värnpliktiga, till tjänstgöringstider för värnpliktiga under år 1920;

yttranden: angående anmälningsskyldighet vid ankomst till kustfästning in. fl. platser, angående tilloppet till statstjänst m. m., angående underbefäls- och underofficersrekryteringen vid kustartille riet in. m., angående eventuell nedsättning av tjänstgöringstiden för kustartille riets icke vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass, över förslag till löne- och pensionsförbättring för personal å mari nens reservstat, angående förslag att upprensa Ivodjupet. och Finnhålet, över betänkande rörande civilanställning åt uttjänt manskap, angående behov av särskilda besiktningsmän för regementena och kustfästningar av l:a klass, Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 33 rörande tjenstgöring vid franska armén och marinen, angående ifrågasatta föreskrifter för befordran av musikdirektör, angående tillerkännande av pension till officerare i flottans reserv, utnämnda jämlikt nådiga förordningen den 13 december 1915, angående förplägnadsanstalt i Vaxholms fästning, angående ifrågasatt förkortning av värnpliktigas av 1919 års klass utbildningstid. Slutligen hava ett flertal förslag, yttranden och utredningar av hem lig natur utarbetats.

Jämväl år 1919 hava på grund av utav dyrtiden beroende förhål- Sjökurte- landen sjömätningsarbetena givit mindre resultat, än som beräknats. verket. Triangulerings- och sjömätningsarbeten hava utförts i Västernorr- lands, Stockholms, Södermanlands, Västerås, Hallands samt Göteborgs och Bohus läns områden och har därunder sjömätts: i skala 1 : 10,000—1 : 20,000 en ytvidd av 18,6 kv.-mil, » » 1 : 50,000 » » » 52,7 » samt » » 1 : 200,000 » » » 115,3 » Sjömätningsarbetena i Mälaren i och för upptagning av fördjupad farled i samband med utvidgningen av Södertälje kanal hava i det allra närmaste slutförts. En officer har beretts tillfälle att medfölja en handelsexpedition till mynningen av floden Öb i Sibirien för inhämtande av kännedom om sjö- fartsförhållandena i Karahavet och Obviken. Denne officer har upprättat beskrivning över seglingen i nämnda farvatten. Två nya sjökort hava under året utgivits. Av sjökort hava under tiden 1 januari —15 november försålts: av större korttypen ...... 20,323 st. och av mindre » ...... 6,968 » samt av »Svensk lots» ...... 1,103 ex. Nautisk-meteorologiska byråns verksamhet har under år 1919 fort- Nautisk-mc- gått i huvudsakligen samma utsträckning som förut och enligt samma teo b r°|.jgn '9ka plan, som följts under senare år. De av världskriget förorsakade inskränk ningarna hava ännu icke fullt upphört, men dock något minskats under året. En ny observationsplats har tillkommit, nämligen fyrfartyget Ölandsrev. De magnetiska rekognosceringarna hava förlagts till Gottland och Gottska Sandön samt Stockholms yttre skärgård. Bearbetningen av tidi- Bih. till riksd. prof. 1920. 1 Samt. 1 Avd. 5 Riksdans-Berättelsen. 34 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. gare undersökta störingsområden har fortsatts och hava under året tvenne specialisogonkort över dylika störingsområden publicerats. Sakkunnigutlåtanden och utredningar hava lämnats av byrån i fullt samma utsträckning som under föregående år. Vid byråns kontrollstationer och speciellt vid kontrollstationen i Stockholm har arbetets omfattning rönt en utomordentligt starkt stegrad tillväxt. Antalet fartyg i transoceanisk fart, vilka utfört observationsarbete åt byrån, har under året minskats än ytterligare genom fartygsförluster, vid vilka även byråns förråd av för sådant ändamål disponibla instrument lidit en beklaglig minskning.

Lotsverket. För Salvorev inom mellersta lotsdistriktet har anskaffats en agalys- och ljudboj och för södra lotsdistriktet har anskaffats en agalys- och ljud boj i reserv. Vid Rödkallens, Skags och Björns fyrplatser hava anordnats mist- signalstationer, bestående av motordrivna mistsirener för komprimerad luft. Vid Skags fyrplats har i sammanhang härmed uppförts ett nytt fyrmästarhus. För fyrbelysning i Singö skärgård hava uppförts 5 stycken 6:e ord ningens agafyrar, nämligen å Halvvägen, Lamskärshällan, Hensviksudde, Kälsholmen och Långöskär. För fyrbelysning i farleden från Oxdjupet till Halvkakssundet samt över Askrikefjärden till Stora Värtan hava uppförts 5 stycken 6:e ord ningens agafyrar, nämligen å Södernäs, Tynningö, Karlsudd, Granholmen och Västra Haga. Denna fyrled har tillkommit i samband med uppren sandet av Oxdjupet. Å Slagstaholme i Mälaren har anordnats en 6:e ordningens agafyr. Denna Oholme är belägen i farleden Stockholm —Södertälje. A Donsö huvud i södra infartsleden till Göteborg har uppförts en 6:e ordningens agafyr. A Östergarns holme öster om Gottland har fyrplatsen flyttats från västra sidan av holmen till den östra, varest uppförts ett nytt fyrtorn och nytt bostadshus jämte behövliga uthus. I fyrtornet har uppsatts en motor driven mistsiren för komprimerad luft. A västra sidan av holmen har uppförts en 4:e ordningens agafyr. Vid Dämmans fyrplats har ombyggnadsarbetet av vågbrytaren avslutats. Vid Glommens fiskehamn å Hallandskusten har anordnats en liv räddningsstation, i samband varmed livräddningsstationen vid Smögen å Bohuskusten indragits. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 35 o A fyrskeppet Grepen har anordnats en ny fyrapparat och eu ma skindriven mistsiren för komprimerad luft. Vid Husurns, Löruddens, Kråkskärs, Kråkö, Sundsinars och Tolvöre- grunds fyrar har fotogen belysningen utbytts mot agabelysning.

Vid rikets navigationsskolor hava under läsåret 1918 —19 varit in Navigations skrivna i navigationsavdelningen 289 elever, av vilka 48 utexaminerats skolorna. såsom skeppare, 106 såsom styrmän och 81 såsom sjökaptener samt i maskinistavdelningen 181, av vilka 36 avlagt 3:e maskinistexamen, 78 2:a maskinist examen och 48 l:a maskinistexamen. Antalet av dem, som, utan att såsom elever hava tillhört skolorna, anmält sig till undergående av examen, har utgjort 55, av vilka tre avlagt sjökaptensexamen, 17 styr- mansexamen, 1 l:a maskinistexamen, 3 2:a maskinistexamen och 12 3:e maskinistexamen.

Enligt från statskontoret lämnad uppgift utgöres den kvarvarande Båtsmans effektiva styrkan av båtsmän för närvarande av 25 man. håll!

Under år 1919 hava på chefens för sjöförsvarsdepartementet före Utfärdade 1 dragning följande författningar utfärdats, nämligen: den 7 mars: kun författningar. görelse angående vissa ändringar i och tillägg till förnyade reglementet för sjökrigsskolan den 8 oktober 1915 (nr 382); den 28 mars: kungörelse angående ändrad lydelse av art. IV i förnyade reglementet den 24 maj 1864 (nr 32) för prästerskapet vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona; den 25 april: kungörelse angående ändrad lydelse av § 7 i förordningen den 3 december 1915 (nr 523) angående reservstat för marinen; samma dag: kungörelse angående ändrad lydelse av § 10 mom. 1 c) i kungörel sen den 18 juni 1915 (nr 239) angående antagning, utbildning och pen sionering av befäl i kustartilleriets reserv; samma dag: kungörelse om ändrad lydelse av det i § 2 i kungörelsen den 31 december 1907 (nr 147) angående antagning av manskap vid flottans sjömanskår genom kon trakt omförmälda formulär 1; den 9 maj: kungörelse angående fortsatt till- lämpning av genom kungörelse den 28 november 1913 (nr 334) beslutat tillägg till de i reglementet för navigationsskolorna i riket den 29 mars 1912 (nr 55) intagna övergångsbestämmelser; den 6 juni: kungörelse an gående grunder för tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss per sonal vid marinen; samma dag: kungörelse angående villkor och bestäm melser för åtnjutande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal vid marinen; den 19 juni: lag om överföring till hären av vissa marinen tilldelade värnpliktiga av 1919 års klass; samma dag: kungörelse 36 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. om ändrad lydelse av § 9 inom. 2 i förordningen angående reservstat för marinen den 3 december 1915 (nr 523); den 1 augusti: kungörelse om ändring i och tillägg till kungörelsen den 18 juni 1915 (nr 238) angåen de antagning, utbildning och pensionering av befäl i flottans reserv; sam ma dag: kungörelse om ändrad lydelse av § 4 mom. 1 i kungörelsen den 18 juni 1915 (nr 240) angående utbildning till reservofficersaspiranter av vid sjömanskåren anställda korpraler; den 25 augusti: kungörelse angå ende upphävande av kungörelsen den 1 november 1918 (nr 839) med vissa bestämmelser för sjöfarten till och från Stockholms skärgård; den 29 augusti: kungörelse angående grunder för pensionsförbättring för viss per sonal vid marinen ; samma dag: kungörelse angående visst tillägg till gäl lande grunder för pensionering av flottans befäl och underbefäl med veder likar m. m.; samma dag: kungörelse angående förhöjning i pensioner genom flottans pensionskassa till avskedade båtsmän (marinsoldat); den 20 september: instruktion för marinförvaltningen; samma dag: instruktion för chefen för marinens flygväsende; den 10 oktober: förordning med närmare före skrifter angående godkännande av fartygskompasser; den 24 oktober: kungö relse om vissa ändringar i kungörelsen den 31 augusti 1914 (nr 235) om an ställning i kustartilleriets reserv av personal, som förut tillhört kustartille riets stam; samma dag: kungörelse om vissa ändringar i förordningen den 3 december 1915 (nr 500) angående anställning i flottans reserv av per sonal, som förut tillhört någon av flottans militära kårer; den 31 oktober: kungörelse angående tillämpning beträffande kustfästningarna av bestäm melserna i kungörelsen den 3 augusti 1914 (nr 109) angående krigs- polisreglemente för hären; den 5 december: reglemente för flottans pen sionskassa; den 12 december: kungörelse angående tilläggsarvoden under år 1920 åt skeppsmätare för vissa förrättningar; samma dag: kungörelse angående vissa ändrade bestämmelser om skeppsmätningsväsendet; den 19 december: kungörelse angående vissa ändringar i reglementet för naviga tionsskolorna i riket den 29 mars 1912 (nr 55); samma dag: kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 29 mars 1912 (nr 56) angå ende navigationslärarexamen; den 31 december: kungörelse om ändring av § 23 i förordningen den 3 december 1915 (nr 523) angående reservstat för marinen; samma dag: kungörelse om ändring av § 10 i kungörelsen den 11 december 1914 (nr 475) angående antagning och utbildning av kustartillerikadetter. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 37 På civildepartementets föredragning hava följande författningar under år 1919 av Kungl. Maj:t utfärdats:

Den 31 jan.: kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning åt vissa befattningshavare vid sjökarteverket. (49.) » » » kungörelse angående ändrad lydelse av 1 § i kungörelsen den 30 november 1917 (nr 832) angående särskilda be stämmelser i fråga om tillämpning av lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916 åt arbetare, som användas till arbete för statens räkning. (99.) ■» 14 febr.: kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 120 och 124 i instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande linje förvaltningar den 31 december 1917 (nr 985). (82.) kungörelse angående ändrad lydelse av 14 § 1 mom. och 20 § i resereglementet den 13 december 1907 (nr 131). (91.) 21 » kungörelse angående innebörden i vissa fall av benämningen länsstyrelse. (69.) » 25 » lag med vissa föreskrifter i fråga om val under våren 1919 av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän. (56.) kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 13 mars 1917 (nr 74) angående åtgärder för åstadkommande av minskning av bränsleförbrukningen vid gas- och elektri citetsverk. (77.) » 21 mars: kungörelse om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 ^november 1918 (nr 847) angående förbud mot försälj ning tills vidare inom riket av skjutvapen och ammunition. (116.) kungörelse om ändrad lydelse av § 13 i kungörelsen den 28 juni 1918 (nr 504) angående lotsningen å Trollhätte kanal. (203.) » 28 » lag om anställande av distriktsbarnmorskor m. m. (138.) » 8 april : kungörelse angående åtgärder till förekommande av fläck feberns införande i riket. (145.) kungörelse om upprättande av kommunal röstlängd samt den i avseende härå vissa myndigheter åliggande uppgifts- skyldighet. (160.) » 11 » kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning åt assistent hos lantbruksingenjör. (153.) 38 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Deri 25 april: kungörelse angående ändrad lydelse av § 10 mom. 1 i telefonreglementet den 29 november 1915 (nr 474) (179). kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning åt den å skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning anställda konsulenten och särskilda föredraganden för ärenden rö rande handelsundervisningen. (209.) lag angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning och kolning av härberge åt arbetarna m. m. (222.) instruktion för statens fattigvårdskonsulenter. (410.) maj: lag om lindring i de mindre bemedlades kostnader för vård av sinnessjuka, sinnesslöa och fullandesjuka. (283.) kungörelse angående tillägg till den vid stadgan angående sinnessjuka den 14 juni 1901 (nr 48) fogade bilagan C. (284.) 23 kungörelse angående lufttrafik över svenskt område. (238.) kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 i kungörelsen den 30 juni 1916 (nr 319) angående bidrag av statsmedel till gäldande av viss del av resekostnader för medellösa arbetssökande. (239.) 30 lag om begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse. (270.) kungörelse angående tillfällig höjning av postavgifterna m. m. (272.) kungörelse angående ändrad lydelse av 11 och 12 §§ i förordningen den 17 juni 1916 (nr 216) angående villkoren för postbefordran av tidningar och andra periodiska skrifter. (273.) kungörelse angående överflyttning av yrkesinspektionens tillsyn å vissa ångpannor från bergmästarna till yrkesin- spektörerna. (302.) kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 i kungörelsen den 31 december 1912 (nr 387) angående läkarundersök ning och läkarbesiktning av minderåriga arbetare. (321.) kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 8 i taxan den 31 december 1912 (nr 399) å gottgörelse för läkarundersökning och läkarbesiktning av minderåriga arbe tare enligt lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912 (nr 206). (322.) 6 juni: förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i sjukstuge- stadgan den 18 oktober 1901 (nr 84). (279.) Berättelse om rad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 39 Den 6 juni: förordning om ändrad lydelse av §§ 10 och 12 i lasaretts- stadgan den 18 oktober 1901 (nr 83). (280.) » y> kungörelse angående resekostnads- och traktarnentsersättning åt vissa befattningshavare i försäkringsrådet. (438.) » 13 » lag om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning. (293.) lag om kommunalförbund. (294.) lag om ändrad lydelse av §§ 2, 3, 37, 74 och 79 i för ordningen den 21 mars 1862 (nr 13) om kommunalstyrelse på landet. (295.) » » » lag om ändrad lydelse av § 2 i förordningen den 21 mars 1862 (nr 14) om kommunalstyrelse i stad. (296.) » » » lag om ändrad lydelse av 6, 7 och 13 §§ i lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården. (298.) i » » kungörelse angående statsbidrag till uppförande av bostads hus med smålägenheter. (303.) * » » kungörelse angående ändrad lydelse av § 2 i kungörelsen den 27 juni 1914 (nr 292) angående statsbidrag för upp förande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter in. m. (305.) * * » kungörelse angående ändrad lydelse av § 3 i avlönings- reglementet för sjukvårds- och ekonomipersonalen vid sta tens anstalter för sinnessjuka den 28 juni 1918 (nr 493). (306.) > » » kungörelse om antalet fattigvårdskonsulentdistrikt i riket in. in. (307.) » » » kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnju tande av de från och med 1920 års början fastställda avlöningsförmåner för försäkringsinspektionen. (312.) > V » kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnju tande av de från och med år 1920 fastställda avlöningsför måner för förste provinsialläkare och provinsialläkare. (313.) » » » kungörelse angående extra statsbidrag för år 1919 åt regist rerade sjukkassor. (314.) » > » kungörelse angående ändrad lydelse av mom. 3 i kungö relsen den 22 juni 1914 (nr 320) angående statsbidrag till väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbygg nader samt upprensning av åar och farleder. (315.) > ) » kungörelse angående provisoriska tilläggsavgifter å vissa enskilda järnvägar. (346.) 40 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Den 13 juni: kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 5 i reglementet för statens järnvägars änke- och pupillkassa den 30 december 1910 (nr 162 s. 5). (595.)

» 19 » lag om anstånd i visst fall med upprättande av kommunal röstlängd. (308.) » » » lag om ändrad lydelse av 1, 2, 9 och 37 §§ i lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i ar bete. (323.) » » » lag om ändrad lydelse av 35 § i lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete. (324.) » » » lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting den 21 mars 1862 (nr 16). (332.) > » » kungörelse angående dyrtidstillägg åt viss farmaceutisk per sonal. (333.) » » » kungörelse angående tillfällig extra avgift för expedition enligt recept av läkemedel från apotek m. in. (334.) » » » avlöningsreglemente för tjänsteman vid postverket, telegraf verket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk. (343.) » » » epidemilag. (443.) » » » lag angående överflyttning på hälsovårdsnämnd av kom munalnämnds åligganden i avseende å allmänna hälsovården. (444.) » s> » kungörelse angående skyldighet för kommunala myndig heter att till socialstyrelsen avgiva vissa uppgifter rörande levnadskostnader. (378.) » » » hälsovårdsstadga. (566.) kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning åt statens folkskolinspektörer. (587.)

» » » kungörelse angående ändring i vissa delar av ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868 (nr 22). (602.) » 11 juli: kungörelse angående provisoriska tilläggsavgifter m. in. å statens järnvägar. (431.) » 13 aug.: kungörelse angående provisoriska tilläggsavgifter å vissa enskilda järnvägar. (5(16.) » » » kungörelse med ändrade bestämmelser angående passtvång för till riket ankommande danska undersåtar m. m. (532.) » » » kungörelse om ändrad lydelse av § 33 i kungörelsen den 26 november 1918 (nr 793) angående övervakande av ut länningar i riket. (533.) berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 41 Deri 20 aug.: kungörelse angående dyrtidstillägg för år 1019 åt vissa extra provinsialläkare. (534.) » » » kungöre lse angående krigstidshjälp för år 1919 åt kommu nalt anställda barnmorskor. (556.) » » » kungörelse angående ordningen för inbetalning av vissa försäkringsbolags bidrag till bestridande av omkostnaderna för försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten. (598.) » 29 » kungörelse angående ändrad lydelse av § 6 i kungörelsen den 1 december 1914 (nr 459) angående statsbidrag till resor, som av vanföra jämte vårdare företagas till och från vanföreanstalt eller i samband med sådan anstalt anordnat skol- och uppfostringshem. (578.) » 12 sept.: kungörelse angående ändring i vissa delar av telefouregle- mentet den 29 november 1915 (nr 474). (585.) » » » kungörelse angående ändrad lydelse av § 14 mom. 7 i telegrafreglementet den 27 maj 1909 (nr 52). (586.) » » kungörelse angående ändrad lydelse av § 2 i kungörelsen den 28 juni 1918 (nr 494) angående statsbidrag till drift kostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter. (589.) » » kungörelse om ändrad lydelse av 32 § i instruktionen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt de ordinarie tjänste männen i väg- och vattenbyggnadsdistrikten den 30 decem ber 1911 (nr 165). (695.) » 20 » kungörelse om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 november 1918 (nr 847) angående förbud mot försäljning tills vidare inom riket av skjutvapen och ammunition. (603.) » 26 » kungörelse angående ändrad lydelse av § 9 i instruktionen den 14 december 1917 (nr 903) för landsfiskalerna. (637.) » » » kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning åt de i statens tjänst anställda instruktörer i husslöjd. (657.) » 10 okt.: kungörelse om ändrad lydelse av § 2 i kungörelsen den 20 oktober 1916 (nr 484) med bestämmelser angående till- lämpningen av den internationella konventionen rörande automobiltrafik. (700.) » » j. kungörelse om ändrad lydelse av §§ 9, 12, 26 och 39 i giftstadgan den 7 december 1906 (nr 114). (724.) » » » kungörelse angående begagnande av cyanvåtegas till för görande av ohyra och andra djur. (725.) Bill. till riksd. prot. 1920. 1 Sami. 1. Avd. ^ Itiksdags-Berättelsen. 42 Berättelse om. vacl i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Den 17 okt. : lag om arbetstidens begränsning. (652.) » » » lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriar bete. (653.) » 24 » kungörelse angående understöd av statsmedel åt anstalter för obildbara sinnesslöa. (658.) kungörelse angående understöd av statsmedel åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och åt epileptikeranstalter. (659.) » » » kungörelse angående provisoriska tilläggsavgifter å vissa enskilda järnvägar. (662.) » 7 nov.: kungörelse angående ändrad lydelse av 41 § 2 mom. i läkarinstruktionen den 30 december 1911 (nr 163). (696.) kungörelse angående ordningen för utbetalning av ersätt ning till på arbetsrådets föranstaltande vid allmän under rätt hörda vittnen och sakkunniga m. m. (697.) » » y> kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning åt ledamot av arbetsrådet. y> » » kungörelse angående fortsatt tillämpning av bestämmel serna i kungörelsen den 19 februari 1915 (nr 46) angå ende desinfektion av järnvägsvagnar, som med ångfärja från utlandet ankomma till Sverige. (701). » 12 » kungörelse om fortsatt tillämpning av kungörelsen den 26 september 1918 (nr 793) angående övervakande av utlän ningar i riket. (689.) » » » kungörelse om fortsatt tillämpning av kungörelsen den 13 augusti 1919 (nr 532) med ändrade bestämmelser angående passtvång för till riket ankommande danska undersåtar in. m. (690.) » 21 > kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning åt inspektrisen över sjuksköterskeväsendet. (718.) > » » reglemente för barnmorskor m. m. » » » reglemente för barnmorskestyrelserna i riket, » » » kungörelse om ändrad lydelse av vissa §§ i läkarinstruk tionen den 30 december 1911 (nr 163). » 5 dec.: kungörelse angående ändrad lydelse av 21 § i instruktio nen för medicinalstyrelsen den 17 december 1914. » > » kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 i kungörelsen den 13 december 1918 (nr 1018) med närmare bestäm melser om inbetalning och redovisning av avgifter för för Berättelse om råd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 48 säkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om för säkring för olycksfall i arbete. Den 5 dec.: kungörelse angående resekostnads- och traktamcnlsersätt ning åt egnahemsinspektören i jordbruksdepartementet, kungörelse om fortsatt tillämpning av förnyade taxan den 20 juni 1918 (nr 546) på arvode för förrättningar, soin verkställas av tjänstemännen i väg- och vattenbyggnads- distiikten. > > » kungörelse angående ändrad lydelse av § 20 i instruktionen den 18 oktober 1912 (nr 253) för yrkesinspektionens be fattningshavare. » 1 i) » kungörelse angående ändring i reglementet för föreningen apotekarkårens ålderstilläggskassa in. m. • >' »- kungörelse angående tillfällig extra avgift för expedition enligt recept av läkemedel från apotek in. in. > >' » kungörelse angående ändrade provisoriska tilläggsavgifter å statens järnvägar för il- och fraktgods, > ' » » kungörelse rörande tillämpning av kungörelsen den 8 no vember 1912 (nr 270) angående införande av provisoriska exporttariffer å statens järnvägar. » » kungörelse angående tillsyn å härbärgen åt skogsavverk nings-, kolnings- och flottningsarbetare. * » » kungörelseO angåendeO allmänna bestämmelser för lan från vattenkraftslånefonden . kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 5, 6 och 28 i instruktionen för pensionsstyrelsen den 11 december 1914. > » » instruktion för kominunikationsverkens lönenämnd. J » » instruktion för kominunikationsverkens bostadsnämnd, » » » kungörelse angående desinfektion av svenska järnvägsvagnar, som över svensk-finska gränsen ankomma till Sverige.

Fastställda Kungl. Maj:t har fastställt stadsplan för vissa delar av Ulvsunda stadsplaner. egendom och Äppelvikens trädgårdsstad i Stockholm; för Motala gäst givaregård m. fl. områden i Motala; för stadsdelen Stugsund i Söderhamn; för viss del av kronoplanteringen i Ängelholm; för vissa delar av 13 och 14 rotarna i Göteborg; för vissa delar av städerna Kristianstad, Lund, Ludvika, Trälleborg, Karlskrona, Landskrona och Karlstad samt av Säffle köping; för Torsås och Kisa municipalsamhällen samt för Fullersta villa stad. 44 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Förordnande!! Kungl. Maj:t har förordnat, att stadsplan skall upprättas för vissa om upprättan de av stads områden vid Vagnhärads, Tillberga, Örsundsbro och Stenstorps järnvägs plan. stationer, för Långedrags och Hagens municipalsamhällen in. fl. områden inom Västra Frölunda socken samt för ett område vid Otterbäckens hamn. Tillämpning Kungl. Maj:t har förordnat: råden på lan- att ordningsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla det av l kap. för Smedjebackens köping; fasUghetsnt- att 1 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad samt ordningsstad- stad Barnmord- gan ’ b ygo liads.stadgan och brandstadgan för rikets städer och hälsovårds- nfngsstadgan stadgans för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla m. fl. stadgar inom dels visst område vid Järpås järnvägsstation, dels visst invid Bollnäs köping beläget område, dels visst område vid Grillby järnvägsstation, dels visst område vid Veberöds järnvägsstation, dels ock visst område vid Fal köpings stad; att ordningsstadgan för rikets städer och hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla dels inom visst område av Fosie socken, dels ock inom Kramfors municipalsamhälle; att hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla inom Borensbergs samhälle; att 1 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad samt ordningsstad gan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer ävensom hälso vårdsstadgan av den 19 juni 1919, i vad den avser stad, skola fr. o. m. den 1 januari 1920 i tillämpliga delar gälla inom vissa delar av det s. k. östra grannhållet vid Växjö samt inom visst område vid Hovmanstorps järnvägsstation ; att 1 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad samt byggnadsstad gan och brandstadgan för rikets städer ävensom hälsovårdsstadgan av den 19 juni 1919, i vad den avser stad, skola fr. o. m. den 1 januari 1920 i tillämpliga delar gälla inom Stenungsunds samhälle; att brandstadgan för rikets städer skall gälla för Stockholms stads icke planlagda område samt för vissa icke planlagda delar av Motala stad.

st^cTsens Enligt kung], brev den 28 mars 1919 hava de personer, vilka av krisbyX Kungl. Maj:t den 28 juni 1918 förordnats att till den 1 oktober 1919 å medicinalstyrelsens s. k. krisbyrå föredraga eller biträda vid handlägg ningen av ärenden angående anskaffande och handhavande av för sjuk vårdsinrättningarna i riket erforderliga proviantartiklar, bränsle och andra förnödenheter, entledigats från nämnda förordnanden från och med den 1 april 1919. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 45 Medicinalstyrelsens läkemedelskommission, vilken tillsatts av styrelsen på grund av i kungl. brev den 19 november 1915 meddelat be- läkemeilels- inyndigande och som haft i uppdrag att under kristiden ombesörja inköp kommission, samt import av apoteksvaror och övriga läkemedel in. in., har under år 1919 avslutat sin verksamhet samt av styrelsen försatts i likvidation, vilken slutförts vid utgången av oktober månad 1919.

Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1919 utfärdat cirkulär med före- Tiiiämp- skrifter i fråga om tillämpningen av vissa bestämmelser i nya hälsovårds- vissa bestäm - stadgan av den 19 juni 1919. ÄvårdT

Genom brev den 13 juni 1919 har Kungl. Maj:t fastställt ny av%fn °g”„ä{-™; löningsstat för förste provinsialläkare och provinsialläkare in. in. att trädavloch pro- i kraft den 1 januari 1920. vinsiaiiäkare. Det genom kungl. brev den 9 maj 1919 medgivna sammanträdet med förste provinsialläkarna i riket har hållits den 11—13 juni 1919 i Stockholm. Genom kungörelser den 11 juli 1919 har medicinalstyrelsen offent liggjort bestämmelser angående ersättning åt vikarier för förste provinsial läkare m. fl. samt angående flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare. Kungl. Maj:t har under år 1919 beviljat tjänstårsberäkning lika med civila läkare i statena tjänst för extra provinsialläkaren i Avestav samt sådan tjänstårsberäkning och statsbidrag för extra provinsialläkaren i Gysinge distrikt samt allenast statsbidrag för extra provinsialläkaren i Oregrunds distrikt. Genom brev den 24 juli 1919 har Kungl. Maj:t medgivit rätt till tjänstårsberäkning för en av Klippans municipalsamhälle anställd läkare.

Genom brev den 7 november 1919 har Kungl. Maj:t anbefallt me- gkj^'kor dieinalstyrelsen att med anledning av anslagen till anställande av en inspektris över sjuksköterskeväsendet, till anordnande av7 en statens skola för utbildning av distriktssköterskor, till stipendier för genomgående av nämnda skola samt för beredande av statsbidrag för anställning av distriktsskö terskor inkomma med förslag till författningar i ämnet. I anledning härav har styrelsen avgivit förslag till kungörelse angående godkännande av sjuksköterskor och sjuksköterskebyråer samt till kungörelse angående statsbidrag till anställning av distriktssköterskor. 46 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Hospitalen. Det under år 1917 kontrakterade arbetet med uppförande av bygg- nadsstommarna med innerväggar, yttertak m. m. vid Strängnäs hospital bar under året pågått och avslutats, varefter besiktning av arbetena under december månad ägt rum. Enligt bemyndigande av Kung]. Maj:t har medicinalstyrelsen antagit anbud å elektrisk belysnings- och kraftanlägg ning vid hospitalet. I övrigt hava arbetena därstädes under året fortgått. De under år 1918 påbörjade grundläggningsarbetena för två nya paviljonger vid Lunds hospital och tillbyggnad av två paviljonger vid Lunds asyl hava under året fullbordats. Enligt särskilda bemyndiganden av Kungl. Maj:t har medicinalstyrelsen antagit anbud å byggnadsarbetena, värmeledning, vatten- och avloppsledningar samt elektrisk belysningsan- 1 äggning för sagda ny- och tillbyggnad. 1 iH de beslutade två nya paviljongerna för oroliga sjuka vid vart dera av Säters oeh Västerviks hospital samt ekonomibyggnaden vid Göte borgs hospital har medicinalstyrelsen jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t under året antagit anbud å grundläggningsarbetena, och hava dessa arbeten under året tagit sin början. Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 18 december 1918 fastställt vissa bestämmelser med anledning av sjukvårds- och ekonomipersonalens vid statens anstalter för sinnessjuka uppförande på ordinarie stat m. m., har medicinalstyrelsen med stöd av i samma brev givet bemyndigande den 15 februari 1919 meddelat vissa föreskrifter angående berörda personals antagande och entledigande samt behörighet till ordinarie befattning, angå ende gottgörelse för av samma personal mottagen kost från anstalten, an gående nämnda personals rätt till trädgårdsland och tjänstedräkt samt an gående grunder för avlöning åt extra befattningshavare vid anstalterna. Medicinalstyrelsen har erhållit i uppdrag att verkställa utredning angående möjligheten och lämpligheten av att för sinnessjukvården an vända de till försäljning avsedda militära övningsplatserna.

Skyddskopp- Enligt förste provinsialläkarnas och Stockholms stads hälsovårds- ympnmgen. nämn( js årsberättelser utgjorde antalet av dem, som under år 1918 första gången fullgjort ympningsplikt, för Stockholm 1,471 och för riket i övrigt 71,156 personer.

* fest och Karantänsanstalten å Känsö har jämlikt reglementet den 9 november flera^mitt- 1915 även under år 1919 hållits öppen som karantäns- och observations- samma sjuk-plats för såväl pest som kolera. Dessutom hava på vederbörande kom- domar. mUna ia myndigheters begäran observationsplatser för kolera varit inrättade i Hälsingborg, Malmö, Gävle och Sundsvall, och har medicinalstyrelsen Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 47 medgivit, att dessa studel1 järn vill må vara observationsplatser för pest. Karantänsanstalten å Fejan öppnades den 6 juni 1911) och var i verksam het till och med den 7 december 1919. Ett fall av fläckfeber och fem fall av smittkoppor hava under året inträffat, samtliga i Stockholm och under årets första månader. Pest, kolera eller återfall sfe ber hava icke uppträtt inom riket. Bland andra smittsamma sjukdomar märkes särskilt difteri, som under årets senaste tredjedel i påfallande grad vunnit ökad spridning inom stora delar av riket, särskilt å landsbygden. Influensa uppträdde under första halvåret 1919 epidemiskt som fortsättning på epidemin från 1918. Kulmen nåddes under månaderna mars—april, varefter fallens antal små ningom minskades. Från och med juni månad hava endast ett fåtal ströfall iakttagits.

Kungl. Maj:t har under år 1919 förordnat om förändring av medi- Apotek, kamentsförråden vid Bräcke järnvägsstation, i Långshyttan samt i Avesta till självständiga apotek. Kungl. Maj:t har under år 1919 medgivit bibehållande under vissMed^“ent8' tid av medikamentsförråden inom Giliberga socken, i Byn i Indals-Lidens socken, i Björkviks socken, i Kosta, i Grönskåra by samt vid Gustavsbergs porslinsbruk i Gustavsbergs socken.

Kungl. Maj:t har den 22 augusti 1919 föreskrivit ändrade bestäm- Vanföre- melser för åtnjutande av bidrag från anslagen till vanförevården m. m.

Den genom kungörelse den 30 maj 1919 beslutade förhöjningen Tillfällig av postavgifterna m. m. skulle tillämpas från och med den 1 juli 1919 p h 0g{åvgSifter till och med den 31 december 1920. I samma kungörelse förefinnas m. m. jämväl bestämmelser om rätt för korrespondent, som samtidigt avlämnar ett större antal andra inrikes trycksakskorsband än utgivarkorsband, att under vissa villkor åtnjuta rabatt med 10 procent å befordringsavgifterna. Vidare har Kungl. Maj:t genom brev den 30 maj 1919, för tillämp ning från och med den 1 juli 1919, förordnat om höjning av vissa post avgifter, rörande vilkas belopp riksdagens hörande icke påfordras.

På grund av bemyndigande genom kungl. brev den 30 maj 1919 a^“df[g”„aafgr har generalpoststyrelsen, för tillämpning från och med den 1 juli 1919 brev och brev- till och med den 31 december 1920, med postförvaltningarna i Danmark ^draTmei-" och Norge träffat överenskommelse om viss ändring av avgifterna för brev lan Sverige, å ena samt Danmark eller Norge, å andra sidan . 48 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. och brevkort, som befordras mellan Sverige, å ena, samt Danmark eller Norge, å andra sidan.

Nytt avtal Jämlikt bemyndigande genom kungl. brev den 5 december 1919 har 'och norska genera lp oststyrelsen den 15 i samma månad med postförvaltningarna i postförvait- Danmark och Norge avslutat ett avtal angående postutväxling mellan Sve- mngarna an- rj„e och nämnda länder, att från ingången av år 1920 tillämpas i stället gående post- o0,..,, ■, o ■ n r ntväxiingen för hittillsvarande separata postavtal mellan länderna i fråga. mellan Sve rige, Dan mark och Norge. överflyttande Efter att genom kungl. brev den 29 november 1918 hava i erfor- ^ionerna^ch" derliga delar därtill erhållit bemyndigande har generalpoststyrelsen, för postmästarna tillämpning från och med den 1 februari 1919, beslutat, dels att vissa ärenden, vilkas avgörande tidigare tillkommit generalpoststyrelsen, skulle rande. överflyttas till postdirektionerna, dels ock att postmästarna skulle erhålla befogenhet att besluta i vissa ärenden, i vilka postdirektörerna förut haft att meddela beslut.

Förhöjning Kungl. Magt har den 13 december 1918, för tillämpning från och av trakta- me(j den ^ juli 1918 tills vidare intill utgången av år 1919, meddelat posttjanste- bestämmelser angående förhöjning av traktamenten till posttjänstemän, ni gi3ran(ie D&t" tjenstgörande å järnvägs- eller ångbåtslinjer. järnvägs- €ller ångbåts-

Bestämmelser Kungl. Maj:t har den 24 januari 1919 meddelat bestämmelser an- angående gående kostnadsfri läkarvård och sjukavlöning in. in. för vid postverkets läkarvård verkstad, tryckeri och bokbinderi anställda arbetare, vilka icke äro an- och sjukav- tågna som tjänstemän av postiljons grad. vissa arbetare vid postver kets verkstad, tryckeri och bokbinderi. löneförhätt Kungl. Maj:t bär den 19 juni 1919 föreskrivit, att tillfällig löneför- ring 6 åt vissa bättring skall, tills vidare från ingången av år 1919 till utgången av juni befattnings- månad 1920, av vederbörande verks medel utgå till vissa befattningshavare havare vid i ° kommunika- vid. kominunikcitionsvGrkeu. tions verken. Angående Kungl. Maj it har genom brev den 31 december 1918 bemyndigat reglering ^av generalpoststyrelsen att, för tillämpning från och med den 1 januari 1918, Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 4t> reglera ersättningen för handhavande av postgöroraålen å förenad post- ersättning och järnvägsstation vid statens juni v älgar i enlighet med de grunder, som f vand" tv"' jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillämpas beträffande ersättningen för poatgöromå- handhavande av postgöroraålen å förenad post- och järnvägsstation vid en- 10^0tt-f°och a<1 skild järnväg. järnvägs station vid statens järn vägar. Genom särskilda brev den 31 oktober 1919 har Kungl. Maj:t för- Provisorisk ordnat, dels att till förvaltningarna vid de enskilda järnvägar, å vilka post förhöJni .ns av befordras för postverkets räkning, skall, räknat från och med den 1 ja- asr postbo ” nuari 1919 intill utgången av år 1919, för utförande av posttransporter utgå provisorisk tilläggsersättning med sjuttiofem procent å de genom e”å statens"* kungörelsen den 4 oktober 1895 fastställda avgifter, dels ock att till statens järnvä gar järnvägar skall, räknat från och med den 1 januari 1919 intill utgången av år 1919, för utförande av posttransporter utgå provisorisk tilläggser sättning med 75 procent å de avgifter, som fastställts genom brev den 18 maj 1900.

Under 1919 hava tre nya postkontor inrättats, nämligen dels i Fasta post- Bräcke municipalsamhälle av Jämtlands län, dels i Tyringe i Finja socken anstalter av Kristianstads län, dels ock i Annedals församling av Göteborgs stad med benämning Göteborg 11. Vid årets slut utgjorde antalet postkontor tillhopa 256. Efter indragning av en del äldre och inrättande av nya poststa tioner uppgick antalet sådana postanstalter vid 1919 års slut till 3,383. Antalet brevsamlingsställen utgjorde vid 1919 års ingång 20. Under året nyinrättades en sådan postanstalt, varjämte tre indrogos. Antalet postanstalter av detta slag uppgick alltså vid årets slut till 18. Hela antalet fasta postanstalter utgjorde sålunda vid utgången av år 1919 3,657 eller 53 mera än vid slutet av år 1918. Sommaren 1919 var i Göteborg under tiden för den s. k. svenska mässan inrättad en tillfällig postanstalt ■ med postkontors befogenhet, be nämnd Göteborg 1 Svenska mässan.

Under året har postföringen å järnvägslinjen Charlottenlund —Skivarp Järnvägs- postbe- indragits. fordran. Under år 1918 — det senaste år, för vilket fullständiga statistiskaAntalet P°st- uppgifter föreligga — hava enligt anställda beräkningar inom riket be- försändelsfr- handlats tillhopa 699,802,630 postförsändelser, vilket antal vid jämförelse Bih. till rilcsd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. ^ Riksdagrs-Berättelsen. 50 - Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. med nästföregående år utvisar en minskning med mer Sin 51 miljoner eller 6,8 procent. Denna minskning heror emellertid huvudsakligen på en ftnnu större nedgång i de till den vanliga brevposten hörande krigsfångeförsäu- deber, som transiterat Sverige. Om inga dylika försändelser förekommit under de ifrågavarande år>m, skulle är 1918 jämfört med år 1917 ha före tett en ökning i hela antalet postbehandlade försändelser med omkring 64 miljoner eller 10,i procent. De å försändelserna vilande värdebelopp visa högst avsevärd uppåt gång. Det belopp, för vilket postverket varit ansvarsskyldig!, uppgick år 1918 till nära 5,4 miljarder kronor och utgjorde över 1 miljard mer än motsvarande belopp är 1917. Av ökningen komma närmare 678 miljoner kronor pa de assurerade försändelserna och nära 450 miljoner kronor på postanvisningarna.

Nya posthus. För postverkets räkning har under år 1919 inköpts dels lägenheten »Posten» i Värnamo med därå uppförd byggnad, dels och bebyggda fastig heten nr 1 och 2 i kvarteret Banken i Västanfors.

Postverkets Postverkets inkomster för år 1918 uppgingo till 46,283,769 kronor överskott. 17 öre och utgifterna för samma år till 44,451,935 kronor 7 öre, vadan det under år 1919 till statskontoret levererade överskottet utgjorde 1,831,834 kronor 10 öre.

Nya franko- General poststyrelsen har under år 1919 låtit förfärdiga, av vanliga tecken. fran k0tecken dels frimärken å 3 öre, dels frankokuvert å 3 och 5 öre, dels ock kortbrev å 15 öre, dels ock vanliga dubbla brevkort å 10+10 öre av ny modell samt av tjänstefrankotecken dels frimärken å 3 öre, dels ock brevkort å 10 öre. Vidare har generalpoststyrelsen låtit förfärdiga nya friinärkshäften, innehållande 20 vanliga frimärken å 15 öre. välgörenhets- Ett nytt s. k. välgörenhetsmärke har under år 1919 utgivits av marken. gveng ka nationalföreningen mot turberkulos. Det nya märket tillhanda- hålles allmänheten under tiden december 1919 —januari 1920.

Vissa i tete- Genom brev den 31 januari 1919 har Kungl. Maj:t meddelat be- tjänsTan- 8 stämmelser, som skola gälla för de arbetare, som vunnit anställning vid ställda afbe- telegrafverket i samband med telegrafverkets övertagande av det enskilda aktighet i telefonnätet i Stockholm med omnejd, i fråga om deras inträde i telegraf- teiegrafver- y^ets pensionskassa för pensionering av verkstads-, förråds- och linje- kets pensions- , r L kassa för pen- arbetare, sionering av verkstads-, förråds- och linjearbetare. lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Öl

Genom brev den 7 februari 1919 bär Kungl. Maj:t meddelat lindrade Bidrag till best» nu nelser angående bidrag till uppehållet för elev, som genomgår lilro- för^Tiev^Lmn kurs vid telegrafverkets undervisningsanstalt i Stockholm. genomgår lärok ars vid telegrafver kets under visnings anstalt, i Stockholm. Kungl. Maj:t har genom brev den 11 april 1919 bemyndigat tele- Sakkunniga grafstyrelsen att tillkalla sakkunniga för verkställande av utredning rörandela^â^ût"- arbetarnas vid telegrafverket yrkesutbildning; och hava av styrelsen till- ledning rö kaltare sakkunniga den 24 juli 1919 till styrelsen avgivit utlåtande i ämnet, ^"nås^d" telegrafverket yrkesutbild ning. Kungl. Maj:t har dels genom brev den 29 april 1919, bland annat, Särskild vä- bemyndigat statens meteorologiska anstalt att under månaderna maj—ok- tmôrdbra- tober 1919 efter överenskommelse med telegrafstyrelsen anordna särskild kets fromma, väderlekstjänst till jordbrukets fromma, dels oek genom brev den 19 juni 1919, med upphävande av vad i brevet den 15 december 1916 härutinnan föreskrivits, för tillämpning från och med den 1 januari 1920 förordnat, att de institutioner och enskilda personer i Sverige, som anmäla sig önska genom telegrafverkets försorg erhålla del av de från statens meteorologisk hydrografiska anstalt dagligen utsända uppgifter och förutsägelser rörande väderleken, skota till telegrafverket erlägga vissa angivna avgifter.

Kungl. Ma j:t har genom brev den 2 maj 1919 medgivit, att tele-Rätt för över gram, som rörande svenska röda korsets verksamhet avsändas av dess över-®^®k®n röfj® styrelse, få befordras som statst elegram. korset att av sända stats- telegram. Kungl. Maj:t. har genom brev den 6 juni 1919 bemyndigat telegraf- Sakkunniga styrelsen att tillkalla högst fyra personer inom telegrafverket för att i for verksläf- egenskap av sakkunniga verkställa utredning och till styrelsen avgiva för- redning och slag i fråga om telegram bärarn as avlöningsförmåner m. in.; och har stv- reisen, sedan tillkallade sakkunniga avgivit dylikt förslag, den 23 oktober om .telegram- 1919 utfärdat bestämmelser i ämnet. bärarnas av- loniiigsfoima- . iier m. in. Genom brev den 13 juni 1919 har Kungl. Maj:t bemyndigat sty- Bemyndi- relsen atr. vid utbetalandet av reseersättning till tjänsteman för tjänsteresa teiegrafat1 i vissa fall överskrida skjutslegorna. reisen att i vissa fall överskrida skjutslegorna. 52 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Beräkning av Genom brev den 13 juni 1919 har Kung!. Maj:t meddelat bestäm- francfTvid meker angående beräkning av kursen å francs vid uppgörande av vissa uppgörande avräkningar. av vissa av räkningar. Lönereglering Genom särskilda brev den 19 juni 1919 har Kungl. Maj:t, som verket*^nTm. nämnda dag utfärdat avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, meddelat be stämmelser dels angående lönereglering för telegrafverket in. in., dels an gående tillsättande av kommunikationsverkens lönenämnd, dels ock angå ende tillsättande av kommunikationsverkens bostadsnämnd.

Upphävande Kung]. Maj:t har den 24 juli 1919 upphävt brevet den 24 augusti skränkningar 1914 angående vissa inskränkningar i telegraf- och telefontrafiken i den i telegraf-och män samma brev ej redan den 15 november 1918 blivit upphävt. telefontrafiken. Telefon Genom särskilda brev den 20 augusti 1919 har Kungl. Maj:t förklarat, förbindelser mellan Sve dels att hinder från Sveriges sida icke mötte mot återupptagande av den rige och genom krigsutbrottet avbrutna telefonförbindelsen mellan Sverige och Tyskland. Tyskland över Danmark, dels ock att hinder icke mötte för telegrafsty relsen att gå i författning om anordnande av en direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland. Beträffande den ifrågakomna direkta telefon förbindelsen har den anordnats och öppnats för trafik den 1 december 1919.

Höjning av Genom brev den 26 september 1919 har Kungl. Maj:t, med ändring förStdeesven- av de i breven den 10 juni 1910, den 15 september 1911, den 26 ja skakuststa- nuari 1912, den 15 december 1914, den 28 juli 1916, den 18 februari 1919 och den 19 juni 1919 i ämnet meddelade föreskrifter, förordnat om höjning av kustavgiften för de svenska kuststationerna m. m. utförande och Genom brev den 10 oktober 1919 har Kungl. Maj:t meddelat be- "anfäggnfngar stämmelser angående tillstånd att å svenska fartyg utföra och nyttja an för trädiös läggningar för trådlös telegrafering eller telefonering in. m. telegrafering eller telefone ring in. in. Förhöjd av- Telegrafstyrelsen har bestämt, att avgiften för telegrams utskrivning Tvxteiegram. a lyxblankett skall från och med den 1 augusti 1919 utgå med ett för höjt belopp av 70 öre, därav 40 öre skola tillfalla Nationalföreningen mot tuberkulos. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 53

Telegrafstyrelsen har i juni 1919 utgivit en ny upplaga av »För Ny upplaga av stations- teckning över Sveriges telegraf- och växelstationer samt radiotelegrafsta förteckning tioner». en.

De staten tillhörande telegraf- och telefonnätens linjer hava genom Telegrafver de under år 1919 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 950 kilo kets linjer. meter stolplinjer; och utgjorde sammanlagda längden av stolplinjer och kablar vid 1919 års utgång omkring: 36,200 kilometer.

De uteslutande för telegrafering avsedda trådledningarna hava under Tolegrailor- bindelseled- år 1919 ökats med ungefär 2,485 kilometer, och uppgick vid 1919 års slut ningar. nämnda ledningars sammanlagda längd till omkring 42,900 kilometer.

Under år 1919 hava 16 järnvägsstationer blivit satta i förbindelse Järnvägs stationer i ' med telegrafnätet. Av dessa stationer hava upplåtits 2 för skandinavisk förbindelse och 14 för internationell telegramväxling. med telegraf nätet. Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 21 filialstationer, Antalet tele utgjorde vid 1919 års utgång 173, och voro då med dem förbundna 1,231 grafstationer. telegramexpeditioner samt 1,879 järnvägstelegrafstationer, så att hela an talet av rikets i förbindelse med varandra stående telegrafanstnlter vid slutet av år 1919, oberäknat telegraminlämningsställen, uppgick till 3,283.

t Under år 1918, det senaste för vilket fullständig statistik är upp Telegram rättad, hava befordrats 6,886,591 taxerade telegram samt 882,835 avgifis- växling. fria telegram och meteorologiska observationer. Av de taxerade telegram men hava varit: 4,240,311 inländska, 2,096,107 till eller från utlandet samt 550,173 transiterande.

Rikstelefonnätets riks- och landsledningar hava under år 1919 genom Rikstelefon nätets riks- utförda nybyggnadsarbeten ökats med omkring 11,150 kilometer dubbel- och lands trådiga ledningar samt med omkring 310 kilometer enkeltrådiga ledningar; ledningar. och utgjorde vid 1919 års slut riks-och landsledningarna omkring 203,930 kilometer i dubbeltrådiga och omkring 2,820 kilometer i enkeltrådiga led ningar.

Central- och Antalet central- och växeltelefonstationer i rikstelefonnätet har under växeltelefon 1919 ökats med 101, och uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda stationer. 54 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. års utgång till 2,901. Antalet stationer i telegrafverkets Stockholm stele fons nät, vilka ännu ej sammanslagits med rikstelefonnätets stationer, ut gjorde vid 1919 års utgång 80, varav eu centralstation i Stockholm.

Telefon Antalet av de i rikstelefonnätet uppsatta telefonapparater har under apparater. år 1919 ökats med omkring 25,900, och utgjorde sammanlagda antalet i bruk varande telefonapparater inom rikstelefonnätet vid samma års utgång 285,900. I telegrafverkets Stockholmstelefons nät uppsätta telefonappa rater hava (huvudsakligen till följd av sammanslagningen mellan de båda näten) under året minskats med omkring 14,100 och utgjorde vid ut gången av år 1919 90,200.

Växlade tele Under år 1918, det sista för vilket fullständig statistik blivit upp fonsamtal. rättad, har antalet samtal med abonnemangsavgift i rikstelefonnätet upp gått till omkring 366.198,100 och antalet av de mot särskild avgift mellan taxeområdena i nämnda nät och med utlandet växlade samtalsperioderna till 49,789,416. I Stockholmstelefons nät, som av telegrafverket övertagits den 1 juli 1918. hava under samma års sex sista månader omkring 89,759,000 samtal blivit utväxlade.

Radiotele Vid 1919 års utgång funnos 132 radiotelegrafstationer i riket, därav grafstationer. 8 fasta s. k. kuststationer, 38 inrättade å krigsfai4yg och 86 å andra fartyg.

Fullbordade Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten och godkända arbeten. hava under år 1919 såsom fullbordade av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkänts: 76 vägföretag, omfattande en väglängd av 359 kilometer, för vilka kostnaden beräknats till 2,704,440 kronor, varav 1,745,897 kronor 68 öre utanordnats såsom statsbidrag från de till bidrag för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar anvisade medel och 23.300 kronor från av Kungl. Maj:t förskotterade medel, samt 19 bro-, hamn- och farledsarbeten, för vilka kostnaden beräknats till 933,800 kronor, varav 584,585 kronor 13 öre utgått såsom statsbidrag från de till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder anvisade medel.

Fiskehamnar. Under år 1919 har fiskehamnen vid Stenshamn blivit färdigbyggd samt fiskehamnarna vid Gislöv och Grönhögen blivit påbörjade. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit . 55

Under år 1919 liar Kung]. Maj:t beviljat nedanstående järnvägar koncession: vägar, Spårvidd Längd in ter. kin. Il om dal—Västanhede 1...... L435 ^,5° Kättil-byn—Högsäter1...... * 21.05 Axel fors—Åtran 1...... >:> 38,42 Fagerliult—\ irserum 1...... 0,89i 24,62 Fängersfors —Ärrsjön...... Q>600 _ ^-54 Summa — 93,13

Under år 1919 bar Kung]. Maj:t avslagit ansökningar om konces sioner å nedanstående järnvägar: Åtran —Sjötofta12 Fegen —Axelfors 2 Västerås—Krylbo Linköping —N orsholm. Under år 1919 har koncession å nedanstående järnväg upphört att gälla: / Skivarp —Charlottenlund. Under år 1919 hava nedanstående järnvägar erhållit väg- och vatten- byggnadsstyrelsens tillstånd att öppnas för allmän trafik: Spårvidd Längd meter. km. Jularbo —Månsbo (godstrafik)...... I,433 4,89 Bandelen Långebro —Kristianstad av Everöd—Kristianstad . » l,oo Bandelen Fålunge —Upplands Tuna av Faringe— Gimo (gods trafik) ...... fh 891 12,40 Summa — 18,29 För nedanstående, för allmän trafik öppnade järnväg har väg- och va ttenbyggnadsstyrelsen under år 1919 utfärdat avsyningsbetyg:

1 Koncessionen beviljad under år 1918, men har järnvägen, då Kungl. Maj:ts re solution konmit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillhanda först efter 1919 års ingång, ej medtagits i föregående års uppgifter. 2 Ej medtagen i föregående års uppgifter, enär Kungl. Maj:ts resolution, ehuru med delad i december 1918, kommit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillhanda först efter 1919 års ingång. 56 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Spårvidd Längd meter. km. Everöd—Kristianstad 1.435 16,49 Förutom den ökning av tåghastigheten, som vanligen meddelas sam tidigt med avsyningsbetygs utfärdande, har väg- och vattenbyggnadssty relsen under år 1919 medgivit ökning av tåghastigheten på nedanstående järnvägar: Gånghester— Ulricehamn By valla—Långshyttan. o A nedanstående koncessionerade järnvägar är arbetet påbörjat före 1919 års slut: J Spårvidd Läng d meter. k in. Gävle—Härnösand (Ostkustbanan) ...... 1,435 301,28 Mellerud—Billingsfors— Arvika...... > 162 96 JDärnskog —Skillingsfors ...... » 19 ’n A mål Årjäng . . _...... » 68 ,’s9 Värtan —Ropsten— Lidingö...... » 0 96 Horndal —Västanhede ...... » 650 \ Finspång —Lotorp ...... 0,89 i 6*06 Klintehamn —Haxarve (Hablingbo) ...... » 26,50 Virserum—Hultsfred...... » 2 9 ,90 Ekedalen —Ödegårdens kalkbrott (Svensbro —Tidaholm) . . > l,io Faringe —Gimo ...... » 35,10 Ålghult —Ruda...... » 47,00 Brittatorp —Sävsj öström...... » 2 7,so Sävsjöström—Alghult ...... » 11,10 Summa — 744,26 o A nedanstående koncessionerade järnvägar och spårväg är arbetet ej påbörjat före 1919 års slut: Järnväg ar: Spårvidd Längd meter. km. Älmhult —Strörasnäs bruk ...... 1,435 2 6 90 Skattungbyn —Storstupet ...... •...... » 5,90 Uppsala —öregrund...... » 79,60 Kisa—österbymo...... » 34,so Katrineholm —Köping ...... » 65,40 Kerstinbo —Uppsala ...... » 63,90 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Spårvidd Längd meter. km. Limedsforsen—Surna...... » 99,20 Hosjö—Gropsveden ...... » 26,so Gropsveden—Linghcd...... 0,89i 1,50 Sala—Sätra brunn...... 1,435 16, i o Igelsta—Ösrno...... » 33,39 Sorundamalin—Fållnäs...... » 8,52 Kisa—Västervik...... » 78,19 Kättilsbyn—Högsäter...... » 21, os Axelfors—Atran ...... » 38,42 Vimmerby—Hällefors...... 0,89i 26,30 Linköping—Ulrika...... » 42 ,20 Askersund—Godegård...... » 27,47 Godegård—Borggård...... » 26,13 Tun—Grästorp...... » 11,so Grästorp—Hallebo...... » 11 ,00 Lidköping—Kvänum...... » 25,90 Timmersdala—Mariestad...... » 22 ,00 Delen Svalnäs—Altorp av Kohagsviken—ösby...... » 2,60 Norrtälje—Väddö...... » 28,50 Berga—Kristdala...... » 25.60 Vårgårda—Nossebro...... 0,8öi 20 ,60 Motala—Bjälbo...... » 22 ,40 Hygnestad—Vadstena...... » 13 ,30 Borensberg—Tjällrao...... » 21 ,20 Valdemarsvik—Hälgenäs...... » 32,03 Hälgenäs—Gamleby...... » 14,57 Älvsered—Mård aklev...... * 9,so Fallby—Ödbogården (Lidköping—Kinnekulle)...... 2 9,9*5 Fagerhult—Virserum...... » 24,62 Ältneboda—Ingelstad...... 0,600 2 9,30 Säffle—Millesvik...... » 25,00 Fängersfors—Ärrsjön...... »___ 2,54 Summa — 1,106,39

Spårväg: Spårvidd Längd meter. km. Sundsvalls spårvägs utsträckning från Skönsberg till Sund och Gångviken...... 1,435 11,22 Bill. till riksd. prof. 1920. 1 Samt. 1 Avd. 8 Riksdags-Berättelsen. 58 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statslån har av Kungl. Maj:t under år 1919 ur den s. k. allmänna järnvägslånefonden beviljats följande enskilda järnvåg till nedanstående belopp: K ronor. Älghult—Ruda...... 1,525,000

Statens järn Längden av statens trafikerade järnvägar, som vid 1919 års utgång vägstrafik. utgjorde 5,376,8 km., har sedan dess ökats med bandelarna Orsa—Sveg om 123,o km. och Haparanda—Finska gränsen om 0,9 km. och utgör så lunda 5,500,7 km.

Brutto Bruttoinkomsterna av statsbanornas trafik belöpa sig för år 1919 till inkomster. omkring 294 miljoner kronor.

Statens järn Å statsbanan genom Bohuslän samt statsbanorna Veittijärvi—Ka- vägsbyggna der. rungi Matarengi, Karungi—Haparanda och Ulriksfors—Volgsjön ävensom å utfart sv ägarn a mellan Boden och Lappträsk utfördes en del kompletteringsarbeten. A statsbanan Sveg—Brunflo fortgingo beträffande sträckan Ljungan —Sveg arbeten med skogsröjning, terassering och trumläggning, fullbor dades stenarbetena för kulvert över Röja älv samt för broar över Tvär- hoan I och II, Hoan, Linån och Norrälven samt uppsattes järnöverbygg naden för bro över Ljungan. Permanent spår utlades i huvudlinjen på en sträcka av 27 km. söderut från Ljungan, varav 17 km. även färdigbal- lastades och eu mindre del undergrusades. Terrasseringsarbetena fortgingo å Kvarnsjö håll-, last- och mötesplats samt Röjans och Ytterhogdals sta tioner, ävensom å Älvros håll-, last- och mötesplats, samt påbörjades dy lika arbeten å Andåsvalh ns mötesplats och Svegs station, uppfördes 3 enkla banvaktstugor med tillhörande uthus, samt omlades en del större och mindreo vägar.O A statsbanan Haparanda—Finska gränsen, som öppnades för provi sorisk godstrafik med Torneå den 1 april och för allmän trafik den 7 ok tober, fullbordades terasseringen i huvudsak å Haparanda bangård, varest även rälsläggning och ballastning för huvudspår och ( n del av sidospåren verkställdes, fullbordades stationshus ävensom tullkammar-, godsexpedi tions- och magasinsbyggnader samt 1 boställshus, utfördes för ledande av sjötrafiken genom svängspannen vid bron över Torne älv en pelare jämte anslutande ledverk och dammkrön, samt avslutades inmonteringen av svängbromaskineriet. Dessutom fullbordades en vägport under de tvenne Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. !)‘l svenska spåren vid östra ändan av stationshuset ävensom vatten och av loppsledningar å bangården. A Inlandsbanan, södra distriktet (Volgsjön—Stensele), fortgingo ar betena, med skogsröjning, tcrrassering och trumlflggning, fullbordades sten arbetena för bro över Angermanälven (Lillan) i bispåret Malgomajsjön, över bäck vid sekt. 304 -j- 335 och över Olovsjöbäcken, samt fortginyo dylika arbeten för bro över Umeälv, uppsattes järnöverbyggnaderna för broar över Nästa,nsjöan I och II, utlades permanent huvudspår mellan sist nämnda broar (4,6 km.), vilket spår även underballastades, samt fullbor dades husbyggnaderna vid Lövlids håll- och lastplats, där även erforder liga sidospår och spårväxlar utlades. varjämte järnvägsområdet inhägnades av 5,7i)0 meter staltrådsstängsel med en siar a överst. A Inlandsbanan, norra distriktet (Gällivare—dockmock), fortsattes de å bandelen Gällivare—Porjus förut påbörjade kompletteringsarbetena, omfattande terrasseringsarbeten och de provisoriska trummornas ersättande med permanenta, vilka sistnämnda arbeten även färdigställdes, fullborda des i huvudsak terrasseriugsarbetena för utvidgning av Kuosakäbbå ban gård och för den nya bangården vid Porjus, fullbordades eif boställshus och eu kombinerad banmästar- och banvaktsstuga i Porjus, varjämte grun der lades till Porjus nya stationshus med godsmagasin och uthus samt till tre stationsstugor med uthus vid trafikplatser mellan Gällivare och Porjus. Under året utfört granskningsarbete omfattade dels underballast- ning av det nja spåret söder om Porjus på en sträcka av 4,5 km., dels komplettering o v bankfyllning och ballast mellan Gällivare och Porjus. A statsbanan Sveg—Mede fortgingo i mindre omfång arbetena med skogsröjning, terassering och trumla,ggning samt fullbordades stenarbetena för bro o över Vemån. A broförbindelse över Dalälven vid Mora verkställdes grundgrävning och grundlä ggning för samt uppförande av de båda landfästena, likaså pålning, spåntning och uppmurning av pelare nr 3 ävensom pålning för pelare nr 2, samt fullbordades landfästen lör vägport i linjen Mora—

Mora Noret.o A statsbanan Forsmo— Boting fortgingo arbetena med skogsröjning terrasserina: och trumlägjniing, samt verkställdes terassering å Forsmo station och Vignäsbrännans hållplats, varjämte en del större och mindre vägar omlades.

Trollhätte kanal har under år 1919 hållits öppeni i för trafik dels kanalverkTroUhatte under hela januari månad, dels från och med den 1 april, efter vilken dag segelfarten pågått utan nämndvärda hinder till årets slut. Trafiken 60 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. har under året varit normal med undantag av tiden efter den 15 november, då trafikintensiteten minskades på grund av inträdd köld. De större far tygens antal resor hava under året varit mindre än föregående år, varemot inkomsterna för desamma varit högre. Kanalinkomsterna under året hava uppgått till omkring 780,000 kronor; motsvarande summa år 1918 var 693,300 kronor.

Södertälje Södertälje kanal har under år 1919 hållits öppen för trafik dels kanal verk. under januari månad, dels från och med den 16 april till årets slut. Kanalinkomsterna för året uppgå tiil 90,000 kronor mot 82,100 kronor 45 öre för år 1918.

Trollhätte Under år 1919 hava försålts tre tomter inom Trollhättans till stads fastighets förvaltning. plan indelade område samt elva tomter inom egnahemsområdet å Stavered, Hjulkvarn och Stallbacka. A Malöga industriområde hava två tomter blivit sålda.

Statens kraft- verksförvalt- Den sammanlagda belastningen vid statens kraftverk har under år ning. 1919 uppgått till cirka 160,000 kilowatt emot cirka 157,000 kilowatt under föregående år. Den totala energiproduktionen har utgjort cirka 685 mil joner kilowattimmar emot cirka 705 miljoner kilowattimmar år 1918. Be lastningen har sålunda ökats blott obetydligt och energiproduktionen till och med gått tillbaka. Detta beror för Trollhätte kraftverks del på att under senare halvåret driften vid de elektrokemiska och elektrotermiska industrierna vid Stallbacka varit inskränkt eller rent av nedlagd på grund av konjunkturförhållanden och arbetskonflikter. För Älvkarleby kraftverks del beror minskningen på den under årets sista månader ovanligt ringa vattentillgången i Dalälven, varigenom en del energileveranser måst in skränkas. Även vid Porjus kraftverk har energiproduktionen nedgått på grund av driftinskränkning hos dess industriabonnenter. Sammanlagt torde genom dessa inskränkningar den levererade energimängden hava blivit cirka 90 miljoner kilovattimmar mindre än under normala förhållanden. Bruttoinkomsterna av samtliga statens kraftverk belöpa sig för 1919 till omkring 11,350,000 kronor; motsvarande summa år 1918 var 9,634,130 kronor 7 öre. Kraftverkens distributionsanläggningar hava under året utökats på följande sätt: Landslinjernas längd har ökats från 1,135 till cirka 1,150 km. och bygdelinjerna från 2,069 till cirka 2,960 km. Sekundärstationernas antal har ökats från 22 till 24 och den installerade transformatoreffekten från Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. til

110,000 till cirka, 185,000 kilovoltampére. Antalet tertiärstationer för all män distribution har ökats från 155 till cirka 240. Distributionsområdena för Statens kraftverk omfatta nu större delarna av Västergötland, Bohus län och Dalsland, hela Uppland och Södermanland samt stora delar av Gästrikland, Dalarna, Västmanland, Närke och Östergötland. Beträffande större anläggningar för landsbygdens elektrifiering må omnämnas, att området kring Hallsberg anslutits till Älvkarleby kraftverk, samt att avtal träffats om Vikbolandets elektrifiering, och att härför erfor derliga ledningar påbörjats. Bland större energiavtal, som tillkommit under år 1919, må nämnas avtal om leverans till Nödinge A.-B. av 2,750 kilowatt för fett- och näringsämnesindustri samt till Surahammars Bruks A.-B. av 1,025 kilowatt.

Vattenfallsstyrelsens byggnadsarbeten hava under 1910 bedrivits på Vattenfalls styrelsens sådant sätt, att endast de anläggningar, vilkas färdigställande inom snar byggnads framtid är av vikt med hänsyn till erforderliga kraftleveranser, blivit i arbeten. någon avsevärd mån forcerade. Detta gäller isynnerhet kraftstationsbygg naden vid Motala. Övriga arbeten hava bedrivits i något långsammare tempo, beroende dels på de genom den ytterligare prisstegringen allt knappare anslagen, dels därpå, att styrelsen ansett sig böra avvakta en sänkning i såväl arbetskostnader som materialpris. Arbetsstyrkan vid styrelsens byggnadsarbeten har under året varierat mellan 800 och 1,850 man. Den relativt stora variationen beror därpå, att arbetena vid Harsprånget igångsatts med en arbetsstyrka av omkring 300 man, varjämte arbetarantalet vid Motala avsevärt ökats. Vid Troll- hättearbetena hava i medeltal varit anställda 400 man, vid Luleälvsarbetena omkring 500, i Motala 800 samt i Södertälje omkring 100 man.

Vid denna anläggning hava endast pågått vissa mindre komplette- Trollhätte kanals om ringsarbeten, omfattande bl. a. utbyte av en del mindre lämplig materiel, byggnad. som måste insättas under krigsåren.

Kungl. Maj:t har den 7 augusti 1919 fastställt definitivt läge för Södertälje kanals om landsvägsbron över Södertälje kanal samt intilliggande delar av kanalen. byggnad. Medelst grävmaskin har intill sommaren 1919 uttagits så gott som hela överschaktet med undantag av de delar, vilka med hänsyn till vissa resterande markförvärv tillsvidare måste kvarstå. Den för slussens grund läggning erforderliga grundvattensänkningen har fortskridit så långt, att vattenytan blivit sänkt omkring 3 in., och har massans utschaktning med grävmaskin fortgått inom den sålunda torrlagda delen av slutschaktet. På 62 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. grund av en arbetskonflikt i augusti månad haya emellertid arbetena sedan dess varit blockerade.

Trollhätte Arbetena med kraftstationens tredje utbyggnad i Trollhättan hava kraftverksbyggnader. fullbordats. Samtliga maskinaggregat hava tagits i bruk med undantag av det sista, nr 13, vilket, ehuru färdigmonterat, ännu icke blivit provkört. Vid Lilla Edet. hava arbetena för den nya kraftstationen under året bedrivits relativt långsamt, enär på grund av ändrade konjunkturer det genom tredje utbyggnaden i Trollhättan vunna krafttillskottet visat sig tillfyllest under längre tidsperiod än förut kunnat beräknas. Bortrivningen av de gamla fabriksbyggnaderna har emellertid så gott som avslutats, var jämte för den stora fångdamm, inom vilken hela arbetsplatsen skall torr läggas, muddring utförts intill berggrunden med tillhjälp av ett stort paternostermudderverk.

Luleiilvens kraftvcrks- Arbetena vid kraftstationen i Porius hava under året fortskridit så byggnader. långt, att det nya rmskinaggregatet i första utbyggnaden, nr 4, tagits i bruk och det första aggregatet i andra utbyggnaden, nr 6, i det närmaste färdigmonterats. På industri- och bostadsområdena vid Porjus hava ytter ligare arbeten för anordnande av vägar samt vatten- och avloppsledningar utförts. För de fortsatta arbetena i Porjus samt för anläggningar vid Har- språnget och Suorvajaure har i Porjus tillsatts en byggnadschef med över inseende över samtliga Luleälvens kraftverksbyggnader. Den större om fattningen av plai sorganisationen har nödvändiggjort utvidgning av kon torslokalerna i Porjus, varjämte även nya bostadshus därstädes uppförts för att kunna tillgodose det ökade behovet, av bostäder för personalen. Kraftstationsanläggningen vid Harsprånget kunde först på våren 1919 påbörja* i någon avsevärd omfattning, sedan undersökningarna ”hvit. till definitivt resultat, att kraftstationen borde förläggas på älvens östra sida. Under sommaren 1919 hava uppförts byggnader för kontor, förråd, bo städer, marketenterier o. ds 1. ISprängningsarbetena för dammbyggnaden hava påbörjats liksom tunnelsch-ikten för maskinstationen och avlopps- tunneln. För förbindelsen med Porjus har eu väg blivit aidagd, varjämte bredspårsförbindelse med inlandsbanan är under utförande. Arbetena för regleringsdammen vid £>uorvajaure hava under som maren 1919 påbörjats genom uppförande av bostäder för arbetspersonal samt byggnader för förråd, kontor o. dyl. På hösten påbörjades även i mindre omfattning sprängning av den blivande regleringstunneln. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. <>;s

Så*om ovan anförts, hava arbetena för denna anläggning bedrivits Motala kraft med stark forcering. Under året har avloppskanalen från kraftstationen vcr^yKP' till Boren till stor del färdigställts genom uppmuddring av gamla älv faran. Betmggjutningen i maskinstationens grund under de till första ut byggnaden hörande maskinaggregaten bär under året utförts, varjämte ställverkets törsta utbyggnad filrdigmurats och inredningsarbetet därstädes påbörjats, för att tillgodose bostadsbehovet för driftpersonalen äro fyra bostadshus under uppförande å ett för ändamålet inköpt område.

Hos riksförsäkringsanstallen hava under tiden 1 januari —30 novem- Riksfarsäk- ber 191!) anmälts olycksfall till ett antal av 25.633 enligt 1916 års lag ten och*dess och 5 enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till verksamhet, följd av olycksfall i arbete, vilka drabbat i anstalten försäkrade arbetare. Förutom ersättning, smil utgått till följd av övergående skada, har på grund av försäkring i riksförsäkringsanstalten under samma tid tillerkänts ersättning till följd av dödsfall i 2o5 fall och till följd av invaliditet i 1,001 fall, allt enligt 1 16 års lag och till icke statsanställda arbetare, samt till följd av invaliditet i 32 fall enligt 1901 års lag. Av ovannämnda 25,633 olycksfall hava 4,429 drabbat i statens tjänst anställda arbetare. Förutom den ersättning, som beviljats dylika arbetare till följd av över gående skada, har under ovannämnda lid bestämts ersättning till följd av dödsfall i 117 fåll samt till följd av invaliditet i 368 fåll. Under samma tid hava med anledning av olycksfall, som drabbat i riksförsäkringsanstalten icke försäkrade arbetare, inköpts livränta i anstalten enligt 1901 års lag på grund av invaliditet i 6 fåll och till f ljd av dödsfall i 2 fall. Genom postsparbanken har under tiden 1 januari —30 november 1919 för riksförsäkringsanstalten enligt 1901 års lag utanordnats ett sam manlagt belopp av omkring 502,300 kronor för att genom postsparbanken till vederbörande ersättningstagare utbetalas. Eldigt 1916 års lag har under ovannämnda tid i premier inbetalts ett sammanlagt belopp av omkring 3,532,820 kronor och har i ersättning till icke statsanställda arbetare utbetalts i runt tal följande belopp: sjukpenning ...... kronor 1,053,300 läkarvård in. m...... » 382,800 livräntor till skadade . . » 268,800 » d efterlevande » 127,100 begravningshjälp .... » 37,300 Summa kronor 1,869,300 64 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Enligt förordningen den 11 juni 1918 angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall hava under tiden 1 januari —30 november 1919 utfärdats nya försäkringsbrev till ett antal av 1,856. Hela antalet försäkrade fiskare utgjorde vid november månads utgång omkring 3,090. Under ovannämnda tid har enligt kun görelsen den 2 oktober 1908 angående fiskares olycksfallsförsäkring utanordnats ett sammanlagt ersättningsbelopp av 11,449 kronor 14 öre samt enligt 1918 års förordning i samma ämne utanordnats tillhopa 17,268 kronor 71 öre. På begäran antingen av arbetsgivare och arbetare eller av domstol eller annan ämbetsmyndighet har riksförsäkringsanstalten i enlighet med bestämmelserna i 1901 års lag under nämnda tid i 119 fall meddelat ut låtande rörande den grad av invaliditet, som en till följd av olycksfall i arbete uppkommen skada förorsakat. Under åberopande av förordningen den 18 juni 1909 om ersätt ning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, har under tiden 1 januari —30 november 1919 framställning i 513 fall bli vit gjord om ersättning i anledning av kroppsskada eller sjukdom, som ådragits under militärtjänstgöring, och har under ovan angivna tid liv ränta på grund av för framtiden bestående men tillerkänts i 244 fall och dödsfallsersättning i 126 fall. Dessutom har i en mängd fall sjukhjälp tillerkänts den skadade eller sjuke. På grund av bestämmelserna i 10 § av lagen den 14 juni 1917 om barn utom äktenskap hava under ovannämnda tid i riksförsäkrings anstalten inköpts 46 livräntor med ett sammanlagt kapitalbelopp av kronor 126,044: 10.

Barnmorskor Under tiden den 1 januari —30 november 1919 hava i enlighet nas pensionsanstalt. med reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt den 30 december 1910 93 baimmorskor vunnit inträde såsom delägare i pensionsanstalten. Under samma tid hava 32 barnmorskor upphört att vara delägare i anstalten. Hela antalet delägare enligt reglementet den 31 december 1904 och för nyade reglementet den 30 december 1910 utgjorde vid november månads slut 2,099. I nämnda siffra hava icke medräknats de barnmorskor, som erhållit tillträde till pensionsanstalten jämlikt kungörelsen den 18 sep tember 1908 angående rätt till pension för äldre barnmorskor. Dessa delägares antal utgjorde vid november månads slut 197. Antalet pensio närer uppgick till 158. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har utsett särskilda regcringsombud, vilka för Sverige Sveriges re- deltagit i den internationella socialpolitiska konferensen i Washington irvid°denTn- C oktober och november 1919. ternationeiiii socialpoli tiska konfe rensen i Washington. Under år 1919 har beslutits anställande av socialattachéer vid vissa Sociaiatta- svenska beskickningar i utlandet, och hava från och med den 1 oktober cl“'cr' 1919 sådana attachéer vant placerade i London, Paris och Berlin.

Under år 1919 gjordes vid samtliga arbetsförmedlingsanstalter sam- Arbetsför- manlagt cirka 314,400 ansökningar om arbete, anmäldes tillhopa 255,300 wedhng ' lediga platser samt förmedlades i allt 176,700 arbetsanställningar.

Tillgången på arbete under år 1919 har i stort sett varit god, Arbetsmark- likaså efterfrågan på arbetskraft. De under föregående år på vissa om- “betslöshet råden förekommande driftinskränkningarna, vilka voro föranledda av han delskrigets avspärrning, hava under år 1919 upphört, sedan råvaruimpor ten återgått till mera normala proportioner. Beträffande stenindustrin har emellertid icke någon nämnvärd förbättring i förut rådande förhållanden inträtt, enär fortfarande stora svårigheter förefinnas för export av denna ’ industris alster. Under senare delen av år 1919 har till följd av knapp nederbörd vissa inskränkningar måst företagas å vissa orter i sådan indu striell drift, som är beroende av vattenkraft. Jordbrukets behov av arbetskraft har under det gångna året på ett tillfredsställande sätt kunnat tillgodoses, vilket torde till stor del vara be roende på de högre löner, som numera betalas inom jordbruket. Vid statens anstalt för vård av alkoholister, vilken under året varit Aikohoiist- förlagd till Salbohed, hava under år 1919 t. o. in. november månad in- värde”' tagits 52 personer och utskrivits 36. Vid de under året i verksamhet varande erkända alkoholistanstalterna — tillhopa fyra, varav en endast under januari och februari månader — hava under samma tid intagits 47 personer och utskrivits 28.

Antalet registrerade sjukkassor har under året endast obetydligt Sjukkasse- ökats och uppgick vid årets slut till 1,352, därav 28 fortsättningskassor. y“sen Sammanlagda antalet medlemmar inom dessa kassor torde kunna uppskattas till omkring 780,000, varav omkring 75,000 kommo på fortsättnings- kassorna. Bik. till riksd. prot. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 9 Riksdags- Berättelsen. fie> Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Av sjukkassorna hade inemot 400 med omkring 125,000 kvinnliga medlemmar i sina stadgar upptagit bestämmelser om understöd vid till fälle av barnsbörd i anslutning till föreskriften i kungörelsen den 30 juni 1913 om statsbidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp. Under år 1919 har av socialstyrelsen utbetalats i statsbidrag till sjukkassor jämlikt kungörelsen den 4 juli 1910 sammanlagt 1,895,841 kronor 50 öre. Bidrag åt sjukkassor i anledning av meddelad moderskapshjälp hava under år 1919 utgått med tillhopa 109,694 kronor 40 öre. Under året har dessutom jämlikt kungörelsen den 31 maj 1918 till sjukkassor utbetalats extra statsbidrag till ett sammanlagt belopp av 1,260,747 kronor 50 öre.

Understöds Av de föreningar; å vilka lagen om understödsföreningar den 29 föreningar. juni 1912 äger tillämpning, hava under år 1919 14 vunnit registrering enligt nämnda lag. Hela antalet vid årets slut registrerade understödsföreningar ut gjorde 212, därav 81 pensionskassor. Av dessa föreningar voro 25 re gistrerade med s. k. godkända stadgar.

Undersök Ivungl. Maj:t har den 27 maj 1919 uppdragit åt socialstyrelsen att ning angående åtgärder för under medverkan av statistiska sektionen av sociala rådet verkställa eu erhållande noggrann undersökning angående åtgärder för erhållande av tillförlitliga av tillförlit liga lcvnads- levnadskostnadsberäkningar. kostnadsbe- räkningar. Statistisk Kungl. Maj:t har den 19 juni 1919 uppdragit åt socialstyrelsen att undersökning angående dyr- verkställa utredning i fråga om den i avlöningsreglementet för tjänstemän ortsgruppe- vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfalisverk ring. upptagna grupperingen av vissa orter med hänsyn till levnadskostnadernas storlek.

Statistisk Kungl. Maj:t har den 10 oktober 1919 uppdragit åt socialstyrelsen undersökning angående livs att verkställa utredning angående livsmedelsförbrukningen och levnads medels för kostnaderna bland de mindre bemedlade klasserna av landsbygdens be brukningen och levnads folkning. kostnaderna bland de mindre be medlade klas serna ålands bygden. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Med pensionsstyrelsens ombud hava under året. hållits 5 möten i Pcosiouissty- olika delar av landet. Meddelanden till pensionsnåmnderna och ombuden rc'lh s°^1Jti;r hava såsom förut influtit i »Tidskrift för den svenska pensionsförsäkringen». Ombudens antal utgjorde vid 1919 års slut 123. Jämlikt kung!, kungörelsen den 10 april 1915 angående redovisning och inbetalning av pensionsavgifter hava till pensionsförsäkringsfonden under år 1919 till och med november månad redovisats i runt tal 16,624,400 kronor, varav för år 1914 tilläggsavgifter 150 kronor, för år 1915 grund avgifter 250 kronor och tilläggsavgifter 300 kronor, för år 1916 grund avgifter 15,250 kronor och tilläggsavgifter 1,050 kronor, för år 1917 grund avgifter 107,600 kronor och tilläggsavgifter 277,900 kronor, för år 1918 grundavgifter 6,263,700 kronor och tilläggsavgifter 7,167,500 kronor samt för år 1919 grundavgifter 2,790,700 kronor. Det register över de försäkrade, som föres inom pensionsstyreisen med ledning av de i 14 § pensionsförsäkringslagen omförmälda förteck ningar, omfattade vid årets slut omkring 3,550,000 personer. Till pensionsstyreisen hava under år 1919 till och med november månad inkommit ansökningar om pension eller understöd för 29,259 per soner, därav 13,211 män och 16,018 kvinnor. Under tiden januari —november 1919 utfärdades definitiva pensionsbrev för 21,824 personer, av vilka 4,711 tillhörde de kategorier, som av ses i lagen om övergångsbestämmelser den 8 juni 1915. Dessutom hava under samma tid pensionsbrev utfärdats för 526 personer, vilka på grund av stadgandena i 6 och 33 §§ pensionsförsäkringslagen, sådana nämnda lagrum lyda jämlikt lagen den 28 juni 1918, åtnjuta särskilt pensions tillägg (understöd) för barn. Av dessa pensionstagare tillhörde 16 de kategorier, som avses i ovannämnda lag om övergångsbestämmelser den 8 juni 1915. Jämkningar enligt 8 § pensionsförsäkringslagen hava under tiden januari —november 1919 förekommit i 7,759 fall. Avslag å ansökningar om pension eller understöd eller ökning därav har under tiden januari —oktober 1919 meddelats beträffande 4,126 sö kande. De kostnader för pensionstillägg och understöd, som bestritts under år 1919, hava utgjort omkring 17,000,000 kronor. Därav har statsverket haft att bestrida omkring 7,250,000 kronor och pensionsförsäkringsfonden omkring 5,500,000 kronor. Återstående kostnader, omkring 4,250,000 kronor, skola betalas av kommuner och landsting. Till styrelsen hava under tiden januari —november 1919 inkommit 886 ärenden angående besvär om avgiftspåföring in. m. enligt 16 § pen- 68 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. sionsförsäkringslagen, och har beslut fattats i omkring 1,050 dylika ärenden. Till pensionsstyrelsen hava under år 1919 till och med november månad inkommit 2,485 ansökningar om vidtagande av åtgärder till före byggande och hävande av invaliditet, varjämte styrelsen på eget initiativ upptagit frågan om dylika åtgärder i 161 fall. Antalet till förnyad pröv ning upptagna ärenden har under samma tid utgjort 832. Styrelsen har i 1,961 fall beslutit bidraga till sjukvårdande åtgärder. Dessa åtgäider hava avsett bland annat värd å vanföreanstalter, lungtuberkulossanatorier, kustsanatorier, kurorter, lasarett, bidrag till inackordering i lupushem under finsenbehandling, yrkesutbildning i blindskola, hos privat yrkesid- kare, handelsskola m. m. samt anskaffande av konstgjorda lemmar, stick maskiner, arbetsverktyg och dylikt. Från pensionsförsäkringsfonden hava under tiden januari —november 1919 beviljats lån dels till kommuner eller mot kommunal garanti för bostadsändamål 5,571,500 kronor och för andra ändamål 4.829,000 kronor, dels till centralkassor för jordbrukskredit 300,000 kronor, dels ock till enskilda företag (sjukvårdsanstalter och dylikt) 500,000 kronor, tillhopa 11,200,500 kronor. Den 30 november 1919 uppgingo fondens tillgångar, förutom oguldna räntor, till sammanlagt 108,493,300 kronor 57 öre. Av ansökningar om understöd enligt kungl. förordningen den 13 augusti 1914 om understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs familj, som fullgör tjänstgöring till rikets försvar, har under tiden januari —november 1919 till styrelsen inkommit endast ett fåtal.

Arbetsrådets Till arbetsrådet hava under tiden från den 1 november 1919, då verksamhet. rådet trädde i verksamhet, och intill den 28 december 1919 inkommit cirka 1,250 framställningar dels om rådets avgörande beträffande tillämp ningen av lagarna om arbetstidens begränsning och om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete, dels ock om undantag från i dessa lagar meddelade bestämmelser respektive anstånd med tillämpningen därav. Under samma tid hava cirka 65 beslut blivit av rådet meddelade.

Under nedannämnda dagar av år 1919 har Kungl. Maj:t, i över ensstämmelse med av riksdagen fattade beslut, utfärdat följande författ ningar, nämligen: Den 25 febr.: lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. tf!) riksbank den 12 maj 1897 (nr 27) och av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 (nr 31) (nr 57); Den 25 febr.: förordning om visst undantag från tillämpningen av stad gandet i 13 § 4 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 (nr 86) angående tillverkning av brännvin in. m. (n:r 64); förordning om undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 (nr 170) angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av stärkelse (nr 61); * 28 » lag om visst undantag från tillämpningen av 49 § 1 mom. och 165 § 1 mom. lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse (nr 75); >' lag innefattande tillfälligt undantag från gällande inskränk ningar i rätten att använda sparbanks vinst (nv 76); » 14 mars: kungörelse angående viss nedsättning av sockerskatten (nr 100); 18 förordning om särskilda avdrag vid 1919 års taxering till bevillning för inkomst samt till inkomst- och förmögen hetsskatt (nr 97); 21 lag om ändrad lydelse av 235 § i lagen om bankrörelse den 22 juni 1911 (nr 106); 26 » förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordnin gen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper (nr 120); förordning angående särskilda bestämmelser om tiden för förvarande av vissa till ledning för taxering avgivna de klarationer (nr 121); » 31 » lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt (nr 119); 1 april: lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse (nr 124); » 29 förordning om visst undantag från bestämmelserna i 2 § förordningen den 11 oktober 1907 (nr 86) angående till verkning av brännvin (nr 189); » » kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnju tande av avlöningsförmåner enligt den för kammarkol- legiet från och med år 1920 gällande avlöningsstat (nr 206); 70 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Deri 2 maj: förordning angående rätt till ränta vid restitution av ut- skylder m. m. (nr 200); v » lag om visst undantag från tillämpningen 21 § lagen den 16 oktober 1914 (nr 349) om tillsyn å fartyg (nr 201); 9 » förordning om ändrad lydelse av 25 § 3, 4 och 6 mom. förordningen den 11 oktober 1907 (nr 87) angående be skattning av socker (nr 223); »16 » lag med vissa bestämmelser om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper (nr 242); förordning om spritdrycksaceis (nr 235); förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913 (nr 199) angående statsverkets fond av rus- drycksmedel (nr 236); lag om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet (nr 240); lag om ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse (nr 241); 27 förordning om vissa ändringar i förordningen den 19 no vember 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften (nr 255); 30 ». förordning om rätt för kommun att upptaga särskild avgift vid vissa offentliga nöjestil Iställningar (nr 256); 6 juni: förordning angående försäljning för vissa ändamål av ode- naturerad sprit, framställd ur avfallslut vid sulfiteellulosa- tillverkning (nr 309); förordning om ändrad lydelse av 12 § förordningen den 11 oktober 1907 (nr 86) angående tillverkning av brännvin (nr 310); kungörelse angående försäljning av sulfitsprit till den, som till avsalu äger bedriva rening av brännvin (nr 311); » 19 » kungörelse angående inskränkning i den s. k. allmänna expeditionstiden vid tullförvaltningarna (nr 326); » T> » kungörelse angående löne- och ortstillägg för år 1920 åt viss personal vid tullverket (nr 335); kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer (nr 347); kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst in. fl. (nr 349); Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 71 Deri 19 juni: kungörelse angående dyrtidstillägg för år 1919 åt pensio nerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigs- manshuskassas understödstagare (nr 351); kungörelse angående visst undantag från det i åtskilliga fall stadgade förbud att med civil befattning förena annan tjänst å rikets stat in. m. (nr 523); kungörelse angående villkor och grunder för tilldelande av statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda landskommuner (nr 396); kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnju tande av avlöningsförmånerna enligt den från och med år 1920 gällande stat för statens provningsanstalt (nr 398); lag om ändrad lydelse av 3, 4, 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till pension (nr 399); kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnju tande av avlöningsförmåner enligt den för patent- och re gistreringsverket från och med år 1920 gällande avlönings- stat (nr 489); kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnju tande av avlöningsförmåner enligt den för kommerskolle gium från och med år 1920 gällande avlöningsstat (nr 50<>); kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnju tande av avlöningsförmånerna enligt den från och med år 1920 gällande stat för bergsstaten (nr 501); kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnju tande av avlöningsförmånerna enligt den från och med år 1920 gällande stat för sprängämnesinspektionen (nr 502); kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnju tande av avlöningsförmånerna enligt den från och med år 1920 gällande stat för inspektionen över elektriska anlägg ningar för belysning eller arbetsöverföring (nr 503); kungörelse angående nya avlöningsbestämmelser, att till- lämpas från och med år 1920, för de hos ämbetsverk och myndigheter uppförda, under andra —åttonde huvudtitlarna, med undantag av postsparbanken, befintliga ordinarie kvinn liga biträdesbefattningarna m. m. (nr 507); » 27 » kungörelse angående tillfällig löneförbättring under år 1919 för viss personal inom den civila statsförvaltningen (nr 362); Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Den 4 juli: förordning om ändrad lydelse av 30, 31, 35 och 39 §§ i förordningen den 11 oktober 1907 (nr 86) angående'till verkning av brännvin (nr 379); » » » förordning om ändrad lydelse av 25 § i förordningen den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel med skattefri sprit (nr 380); 11 förordning om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror (nr 401); » » » förordning angående försäljning av pilsnerdricka (nr 406); » » » förordning angående ändrad lydelse av 3, 7, 23, 26 och 31 §§ i förordningen den 7 augusti 1907 (nr 63) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker (nr 407); » » » förordning angående ändrad lydelse av 1 och 25 §§ i för ordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker (nr 408); förordning angående ändrad lydelse av 1, 2, 3, 6 och 11 §§ i förordningen den 9 juni 1905 (nr 36 s. 32) angående försäljning av tillagade, alkoholfria drycker samt svag dricka (nr 409); » » » kungörelse angående viss skyldighet för blivande innehavare av revisorstjänst och kvinnlig biträdestjänst i kammarrätten (nr 524); » » » förordning om vissa ändringar i förordningen den 19 no vember 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften (nr 415); » » » kungörelse angående ändrad lydelse av § 2 i instruktionen för kammarrätten den 23 december 1908 (nr 159) (nr 525); » » » förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 okto ber 1910 (nr 116) angående bevillning av fast egendom samt av inkomst (nr 416); » 16 förordning angående ändrad lydelse av 19 § i förordningen den 19 november 1914 (nr 381) om arvsskatt och skatt för gåva (nr 422); » » » förordnii.g om rätt för Konungen att i visst fall åsätta särskild tullavgift (nr 423); förordning om ändrad lydelse av §§ 16, 17, 18 och 20 i förordningen om frihamn den 15 november 1907 (nr 117) (nr 448); » » » förordning om ändrad lydelse av § 19 mom. 1 i förord ningen om frilager den 20 december 1912 (nr 351) (nr 449); Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Deri 16 juli: förordning om ändrad lydelse av § 1 inom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 (nr 61) angående mantalsskrivning (nr 452); förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober 1910 (nr 116) angående bevillning av fast egendom samt av inkomst (nr 454); förordning om särskilda avdrag vid 1920 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt (nr 455); förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 3(J juni 1916 (nr 260) om krigskonjunkturskatt (nr 456); » '1 aug.: förordning om upphävande av förordningen den 1 juli 1918 (nr 559) om ändrad lydelse av punkt 3:o i de vid förordningen den 28 oktober 1910 (nr 115) om inkomst-

och förmögenhetsskattC8 fogadeO särskilda anvisningaro till ledning vid taxeringen (nr 486); » 17 okt. : kungörelse angående dels inställande av skatteköp enligt kungörelsen den 4 februari 1811 jämte övriga författnin gar om användande av de till bruken och bergverken upp låtna rekognitionsskogarna dels ock förbud tillsvidare av skatteköp i vissa andra fall (nr 660); » 24 » lag om arbetstiden å svenska fartyg (nr 663); » 31 » förordning angående det procenttal av stadgade grundbe lopp, varmed inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1920 skall utgå (nr 741); * » förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 (nr 115) om inkomst- och förmögenhets skatt (nr 733); förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 (nr 117) om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering (nr 734). Härjämte har Kung!. Maj:t låtit utfärda följande, i Svensk författ ningssamling under år 1919 utkomna författningar, nämligen: Den 17 järn: kungörelse angående upphävande av vissa bestämmelser i 1 kap. av förordningen den 12 april 1918 (nr 182) angå ende reglering av handeln med och förbrukningen av vissa slag av beklädnadsvaror in. m. (nr 9); kungörelse angående frihet från utmätning för pension eller livränta, utgående jämlikt pensionsreglemente för tjänste personalen hos brandförsäkringsaktiebolaget Norrland (nr 26); Bill. till riksd. prof. 1920. 1 Samt. 1 Avd. 10 Riksdags-Berättelsen. 74 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Deri 17 jarl.: kungörelse angående frihet från utmätning för pension, ut gående från Sala fabriks- och hantverksförenings pensions kassa, understödsförening (nr 27); » » » kungörelse angående frihet från utmätning för pension, ut gående från understödsföreningen Bistånd på ålderns dag, pensionskassa (nr 28); » 24 » förordning angående beslag å och avstående till kronan av fårull, som införes till riket (nr 11); » » » kungörelse angående ändrad lydelse av sista stycket i kun görelsen den 13 december 1918 (nr 1020) angående bank bolagens bidrag till bestridande av kostnaden för bankin spektionen (nr 12); * » » kungörelse angående lösen för vissa bevis i ärenden om undantag från förbud mot in- och utförsel av ryskt pap persmynt (nr 15); kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 21 augusti 1917 (nr 569) om tillämpning å gasformigt bränsle av föiordningen den 20 juli 1917 (nr 497) angående reg lering av förbrukningen av flytande bränsle för trafikända mål in. in. (nr 16); kungörelse angående upphävande av § 5 i förordningen den 22 juli 1918 (nr 621) angående reglering av tillverk ningen av och handeln med tvättmedel (nr 17); kungörelse om vissa ändringar i förordningen den 14 de cember 1917 (nr 916) angående föreskrifter om utmätning för krono- och kommunalutskylder, allmänna avgifter med mera (restindrivningsförordning) (nr 21); kungörelse angående utvidgning av det område, som av ses i 1 § 1 mom. av förordningen den 13 oktober 1916 (nr 451) angående förbud mot införsel av åtskilligt export- förbjudet gods till visst område inom Norrbottens län (nr 23); kungörelse angående frihet från utmätning för pension, ut gående enligt av huvudmännen för Örebro sparbank anta gen stadga för pensionering av sparbankens tjänstepersonal jämte dennas änkor och barn (nr 39); kungörelse angående upphävande av vissa författningar, som med anledning av krigsförhållandena meddelats i fråga om regleringsåtgärder rörande flytande bränsle, vissa metaller, svensk fårull, avfalls- och lumpartiklar av ull och bomull, m. m. (nr 22); lierättelse om råd i rikets styrelse sedan sista lagtima rilcsdags sammanträde sig tilldragit. Den 31 jan.: kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 i förordningen den 27 november 1908 (nr 149) om fartygslanternor (nr 112); 4 febr.: kungörelse angående upphävande av förordningen den 25 januari 1918 (nr 24) angående reglering av handeln med vissa slag av garvbark och kungörelsen samma dag (nr 25) angående förbud mot transport å järnväg eller fartyg av vissa slag av garvbark (nr 29); kungörelse angående upphävande av dels vissa stadganden i förordningen den 30 augusti 1918 (nr 704) med vissa bestämmelser angående handeln med skodon samt ovan läder och plattläder dels ock kungörelsen samma dag (nr 705) angående lösen för bevis om tillstånd enligt nämnda förordning (nr 30); ii ]. 4 » kungörelse angående ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen den 31 december 1918 (nr 1050) med vissa bestämmel ser angående uppbörd under år 1919 av krigskonjunkturskatt (nr 59); kungörelse om ändrad lydelse av § 143 i tullstadgan den 1 juli 1904 (nr 35), (nr 43); kungörelse angående tillämpning i visst fall av bestämmel sen i 3 § b) i förordningen den 3 mars 1916 (nr 49) om straff för olovlig varu utförsel m. m. (nr 126); 18 » kungörelse angående upphävande av vissa författningar, som med anledning av krigsförhållandena meddelats i fråga om regleringsåtgärder rörande däggdjursben, vissa fettämnen och tvättmedel (nr 47); 21 » kungörelse angående frihet från utmätning för pension från Skomakareföreningens i Stockholm understödsförening (nr 70); » » » cirkulär angående meddelande av vissa uppgifter vid av givande av yttrande jämlikt 54 § i gällande förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering (nr 158); 25 » förordning angående riksbankens fritagande under viss tid från skyldigheten att inlösa guld i plants, som för riks bankens räkning till myntverket avlämnas, ävensom angå ende inställd tillämpning av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 (nr 31), (nr 58); 28 » kungörelse angående tillägg till förteckningen å gods, som avses i 1 § 1 mom. av förordningen den 13 oktober 71) Berättelse om vad i'rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 1916 (nr 451) angående förbud mot införsel av åtskilligt exportförbjlidet gods till visst område inom Norrbottens län (nr 84); Den 28 febr.: instruktion för länsarkitekterna (nr 105); » 11 mars: kungörelse angående upphävande av förordningen den 1 februari 1918 (nr 36) angående beslag å och reglering av handeln med kåda samt förordningen den 22 februari 1918 (nr 102) angående förbud mot befordran med järn väg eller fartyg av kåda samt fotogen in. in. (nr 85); » X » kungörelse angående tullfrihet för på hermetiskt slutna kärl förpackad kondenserad och koncentrerad mjölk (nr 103); » 14 » kungörelse om upphävande av kungörelsen den 16 novem ber 1915 (nr 478) angående uppgifter för inventering av landets förråd av vissa för industrien behövliga varor (nr 102); » » » kungörelse angående ändrad lydelse av § 24 i mäklareord ningen den 9 juni 1893 (nr 51), (nr 137); kungörelse angående förhöjt förrättningsarvode under år 1919 åt inspektörerna över elektriska anläggningar för be lysning eller arbetsöverföring (nr 113); 18 kungörelse angående fastställelse av vissa, till ledning- vid uträknandet av särskilda avdrag vid 1919 års taxering- till bevillning för inkomst erforderliga tabeller (nr 98); >' 21 » kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 4 de cember 1917 (nr 805) angående förbud mot transport å järnväg eller fartyg av avfall av kautschuk och förslitna kautschuk varor samt förordningen den 26 september 1918 (nr 749) angående beslag å och avstående till kronan av dylika varor (nr 118); » 28 x kungörelse angående visst undantag från föreskriften i kun görelsen den 20 september 1918 (nr 732) angående instäl lande av brännvinstillverkning under tillverkningsåret 1 oktober 1918 —1 maj 1919 (nr 123); » kungörelse angående upphävande av förordningen den 19 juni 1917 (nr 335) angående förbud mot användning av träkol för eldning av ångpannor, förordningen den 13 juli 1917 (nr 476) angående reglering av bränsleförbrukningen och kungörelsen den 11 september 1917 (rir 613) angående Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. viss utsträckt tillämpning inom Stockholms stad av sistbe- rörda förordning (nr 146); )en 4 april: kungörelse angående upphävande av vissa författningar, som med anledning av krigsförhållandena meddelats i fråga om regleringsåtgärder rörande tagel samt vissa till borstbindar- arbeten tjänliga vegetabiliska ämnen (nr 129); 8 » kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot ut försel ur riket av varor (nr 135); » 7,> lag om ändrad lydelse av 13 och 25 §§ i lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank (nr 136); »11 förordning angående förbud mot förtyngning av vissa lädersorter in. in. (nr 139); » kungörelse angående restitution av tillverkningsskatt för brännvin, som partihandlare, varom förmäles i förordningen den 1 juli 1918 (nr 5o8) angående handel med skattefri sprit, enligt särskilt tillstånd äger för försäljning inköpa jämlikt bestämmelserna i nämnda förordning (nr 154), 15 » kungörelse angående upphävande av förordningen den 23 oktober 1917 (nr 690) angående beslag å och avstående till kronan av järnvägs- och spårvägsskenor (nr 147); >• s> » kungörelse angående upphävande av forordningen den 21 april 1917 (nr 163) angående reglering av handeln med vissa slag av hudar och skinn, såvitt angår skinn av får och lamm (nr 148); »' 29 » kungörelse angående tillstånd till viss brännvinstillverkning under tiden 1 maj—1 oktober 1919 (nr 190); 2 maj: kungörelse angående ändrad lydelse av 60 § 1 mom., 67 § 4 inom., 74 § 1 mom., 79 § 2 mom., 83 §, 85 § 1 mom. och 86 § 1 mom. i förordningen den 23 december 1915 (nr 514) angående fartygs byggnad och utrustning (nr 199); kungörelse angående bemyndigande för fartygsinspektionens chefsmyndighet att lämna sådant medgivande, som avses i lagen den 2 maj 1919 (nr 201) om visst undantag från tillämpningen av 21 § lagen den 16 oktober 1914 (nr 349) om tillsyn å fartyg (nr 202); 9 » förordning angående förbud mot användning av papp och konstläder i skodon (nr 219); kungörelse om ändrad lydelse av 16 § 2 mom., 21 § 1 och 3 inom., 26 § 1 inom., 28 § 1, 3 och 4 mom. samt 29 § 78 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 1 mom i ordningsstadgan rörande sockerbeskattningen den 23 juli 1908 (nr 69), (nr 224); De» 16 maj: kungörelse angående arvoden åt tillsyningsman: över han deln med fondpapper (nr 275); » 30 » kungörelse med allmänna grunder för d yrtid stillägg åt be fattningshavare i statens tjänst (nr 262); » » » kungörelse angående fastställelse av vissa tabeller till hjälp vid uträkning av befattningshavare i statens tjänst till kommande dyrtidstillägg (grundtal = 147) (nr 263); » » » kungörelse angående upphävande av förordningen den 24 januari 1919 (nr 11) angående beslag å och avstående till kronan av fårull, som införes till riket (nr 254); » 3 juni: kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot ut försel ur riket av varor (nr 264); » » » kungörelse angående upphävande av förordningen den 28 augusti 1917 (nr 586) angående beslag å brännvin av visst slag (nr 265); » »• » förordning om ändrad lydelse av 9 § i förordningen den 3 mars 1916 (nr 49) om straff för olovlig varu utförsel in. in. (nr 266); » 13 kungörelse angående stämpelavgift för spelkort samt om kortstämplingens verkställande (nr 291); » 19 » kungörelse med särskilda bestämmelser att gälla i avseende å vissa å extra stat för åren 1919 och 1920 uppförda be fattningar vid tullverket (nr 336); » » » kungörelse angående fastställelse av vissa tabeller till hjälp vid uträkning av f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer tillkommande dyrtidstillägg (grundtal = 147) (nr 348); i » » kungörelse angående fastställelse av vissa tabeller till hjälp vid uträkning av pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. tillkommande dyr tidstillägg (grundtal = 147) (nr 350); » » » kungörelse angående utbetalande av statsunderstöd åt syn nerligt skattetyngda landskommuner (nr 397); » » » kungörelse angående tjänstårsberäkning i fråga om pen sion för tjänstinnehavare vid statens provningsanstalt (nr 400); » » » kungörelse angående ändrad lydelse av 3 § inom. 1 i kun görelsen den 1 november 1918 (nr 836) angående avlönings- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. förbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (nr 485); Den 19 juni: stadgar för ingenjörsvetenskapsakademien (nr 591); » ■ » stadgar för ingenjörsvetenskapsakademiens stiftelse (nr 592); 20 » kungörelse angående fortsatt tullfrihet å vissa livsmedel (nr 356); » » >/ kungörelse angående upphävande av vissa författningar, som med anledning av krigsförhållandena meddelats i fråga om regleringsåtgärder rörande hudar och skinn, läder, smörj medel, stenkolstjära, beklädnadsvaror, av frön av vitsenap pressad olja m. in. (nr 339); 27 :> kungörelse angående restitution i vissa fall av erlagda to- bakslicensavgifter (nr 412); » 11 juli: kungörelse angående ändrad lydelse av vissa delar av in struktionen för statskontoret den 21 november 1913 (nr 336), (nr 577); » 16 » kungörelse angående fastställande enligt kungörelsen den 30 maj 1919 (nr 262) med allmänna grunder för dyrtids- tillägg åt befattningshavare i statens tjänst av nytt grund tal att gälla tillsvidare från och med juli månad år 1919 (nr 417); kungörelse angående fastställelse av vissa tabeller till hjälp vid uträkning av befattningshavare i statens tjänst tillkom mande dyrtidstillägg (grundtal — 141) (nr 418); » » » förordning om ändrad lydelse av §§ 3, 7 och 12 i förord ningen den 13 december 1912 (nr 355) angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel av utländsk vara (nr 450); » » » kungörelse angående fastställelse av vissa tabeller till hjälp vid uträkning av f. d. befattningshavare i statens tjänst m. ti. pensionärer tillkommande dyrtidstillägg (grundtal = 141) (nr 451); » » » kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 22 november 1918 (nr 894) angående skyldighet att vid ut försel av järnmalm lämna viss statistisk uppgift (nr 439); » » » förordning angående riksbankens fritagande under viss tid från skyldigheten att inlösa guld i plants, som för riks bankens räkning till myntverket avlämnas, ävensom angå ende inställd tillämpning av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 (nr 31), (nr 432); 80 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. L)en 16 juli: kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot ut försel ur riket av varor (nr 433); » » :: kungörelse om ändrad lydelse av § 14 mom. 3 i kungö relsen den 15 november 1912 (nr 299) med vissa före skrifter angående rättighet att hålla provianteringsfrilager (nr 436);

>■ » kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 30 augusti 1918 (nr 694) angående skyldighet för befälhavare å från utrikes ort ankommande fartyg att till veder börande tullförvaltning avlämna märkrulla i två exemplar (nr 438); kungörelse angående fastställelse av vissa tabeller tillhjälp vid uträkning av pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst in. fl. tillkommande dyr- tidstillägg (grundtal = 141) (nr 528); kungörelse med närmare föreskrifter rörande tillämpningen av förordningen den 30 maj 1919 (nr 256) om rätt för kommun att upptaga särskild avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar (nr 529); * kungörelse angående fastställande av tabell till ledning vid uträknande av i 8 § i förordningen om krigskonjunkturskatt omförmäld minskning i skattebeloppet (nr 667); 2 augusti: förordning om upphävande av förordningen den 1 juli 1918 (nr 560) om ändrad lydelse av 3 § i de vid förordningen den 28 oktober 1910 (nr 116) angående bevillning av fast egendom samt av inkomst fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen (nr 487); kungörelse angående understöd i vissa fall åt genom tobaks- monopolets införande nödlidande personer (nr 535); » angående ersättning av statsmedel i vissa fall för under stöd åt arbetslös tobakspersonal (nr 536); » 13 » kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot ut försel ur riket av varor (nr 522); kungörelse angående frihet från utmätning för pension ut gående från Nedre Dalälvens flottningsförenings pensions kassa (nr 537);

21 > angående vissa ändringar i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor (nr 568); » kungörelse om ändrad lydelse av § 14 mom. 3 i kungörel sen den 15 november 1912 (nr 299) med vissa föreskrif- Berättelse om vacl i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. ter angående rättighet att hålla provianteringsfrilager (nr 551); Den 29 augusti: kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot ut försel ur riket av varor (nr 565); » 10 sept. : kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot ut försel ur riket av varor (nr 5*1); - * » » kungörelse om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 i förord ningen den 31 dec. 1914 (nr 491) med närmare föreskrif ter angående tillsyn å fartyg (nr 599); » 20 » kungörelse angående förbud mot viss brännvinstillverkning utan särskilt tillstånd tillsvidare under tillverkningsåret 1 oktober 1919 —1 maj 1920 (nr 597); » kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 16 februari 1915 (nr 19) angående skeppning inrikes orter emellan av till utförsel förbjudet gods (nr 606); » kungörelse angående ändrad lydelse av 2 och 13 §§ i för ordningen den 3 mars 1916 (nr 49) om straff för olovlig varuutförsel in. in. (nr 619); *» s » kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 9 april 1915 (nr 67) angående förbud i visst fall mot för ändring av fartygs bestämmelse (nr 620); ■ * » » kungörelse angående tiden för ikraftträdandet av förord ningarna den 16 juli 1919 (nr 448 och 449) om ändrad lydelse av §§ 16, 17, 18 och 20 i förordningen om fri hamn den 15 november 1907 (nr 117) och om ändrad lydelse av § 19 mom. 1 i förordningen om frilager den 20 december 1912 (nr 351), (nr 621); » » » kungörelse angående tillfällig löneförbättring under år 1919 för viss extra personal inom den civila statsförvaltningen (nr 650); * 23 » kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 14 juni 1918 (nr 445) angående förlängd giltighet av kungö relsen den 7 september 1917 (nr 597) angående förbud mot utförsel av ved från Gottland och Öland (nr 616); » » » Kungl. Maj:ts frihamnsstadga (nr 626); » » » kungörelse angående ändring i vissa delar av §§ 9 och 36 i tullstadgan den 1 juli 1904 (nr 35), (nr 627); » » » kungörelse angående reglemente för Stockholms frihamn (nr 628); Bih. till riksd. prat. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 11 Riksdngs>Beriittelseii. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Den 26 sept. : kungörelse angående viss ändring i de genom kungörelsen den 23 augusti 1918 (nr 69U) meddelade bestämmelserna för kontroll å efterlevnaden av förordningen den 20 juni 1918 (nr 498) angående förbud i vissa fall mot fortskaf fande av gods med svenskt fartyg mellan svensk och ut rikes ort (nr 615); » 10 okt.: kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot ut försel ur riket av varor (nr 645); » 17 » kungörelse angående frihet från utmätning för pension, ut gående enligt reglemente för arbetsgivarnas ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolags pensionsinrättning (nr 678); » » » kungörelse angående tiden för ikraftträdande av förord- ningen den 16 juli 1919 (nr 450) om ändrad lydelse av §§ 3, 7 och 12 i förordningen den 13 december 1912 (nr 355) angående tullrestitution i vissa fall vid återut- försel av utländsk vara (nr 693); kungörelse angående fastställelse av förteckning å de varu slag, för vilka rätt till restitution av erlagd tull enligt för ordningen den 13 december 1912 (nr 355) angående tull restitution i vissa fall vid återutförsel av utländsk vara må åtnjutas m. in. (nr 694); » 24 » förordning med närmare föreskrifter rörande tillämpningen av lagen om arbetstiden å svenska fartyg (nr 664); » » » kungörelse med vissa bestämmelser angående tillverkning av brännvin vid bränneri, där allt det tillverkade bränn vinet försäljes till partihandlare, varom förmäles i förord ningen angående handel med skattefri sprit, utföres ur riket eller användes i tillverkarens rörelse (nr 666); kungörelse angående extra lönetillägg för år 1920 åt vissa tjänstemän och betjänte in. m. (nr 673); » » » kungörelse angående taxa för lösen av medaljer vid mynt- och justeringsverket (nr 772); »31 » kungörelse angående frihet från utmätning för pension, utgående enligt stadgar för föreningen Unitas (nr 691); kungörelse angående fastställelse av tabell för bestämmande av skattefria avdrag jämlikt 18 § 1 inom. a) och b) i för ordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt (nr 737); » » kungörelse angående fastställelse av tabeller för utfinnnnde av beskattningsbara belopp jämlikt 18 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt (nr 738); Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. ,x Den 31 okt.: kungörelse angående fastställelse av vissa till ledning vid uträknandet av inkomst- och förmögenhetsskattens grund belopp erforderliga tabeller (nr 739); » kungörelse angående ändrad avfattning av vissa för till- läm pinligen av förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering avsedda formulär (nr 740); » » » kungörelse angående fastställelse av tabell för bestämmande av skattefria avdrag jämlikt 2 § i förordningen om sär skilda avdrag vid 1920 års taxering till inkomst- och för mögenhetsskatt (nr 742); » » kungörelse angående fastställelse till ledning vid uträknan det av inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1920 erfor derliga tabeller (nr 743); 7 nov. : kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot ut försel ur riket av varor (nr 680); » » kungörelse om upphävande av förordningen den 13 oktober 1916 (nr 451) angående föibud mot införsel av åtskilligt ex port förbjudet gods till visst område inom Norrbottens län jämte övriga i ämnet utfärdade författningar (nr 686); » » » kungörelse angående ändrad lydelse av § 31 i förordningen den 9 oktober 1885 (nr 62) om mått och vikt (nr 711); » » kungörelse angående bestämmelser rörande näringslegitima- tionsbevis för svenska handelsresande i Nederländerna (nr 712); 12 » kungörelse angående frihet från utmätning för pension, utgående enligt reglemente för pensionering av innehavare av ordinarie tjänst hos Sydsvenska kreditaktiebolaget (nr 705); » » kungörelse angående tiden för ikraftträdandet av vissa be stämmelser i förordningen den 29 mars 1912 (nr 54) an gående befäl å svenska handelsfartyg (nr 751); » 21 » kungörelse angående visst undantag från tillämpningen av lagen den 24 oktober 1919 (nr 663) om arbetstiden å svenska fartyg (nr 706); » » » kungörelse angående upphävande av förbud mot utförsel ur riket av torvmull och torvströ (nr 707); » * » kungörelse angående vissa ändringar i reglementet för tull statens enskilda pensionsinrättning den 30 maj 1884 (nr 30), (nr 735); 84 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Den 21 nov.: kungörelse angående utbetalande av förskott i avräkning å tillfällig löneförbättring för år 1920 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen (nr 778); » 28 » förordning om ändrad lydelse av § 4 k) i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor (nr 716); > 2 dec.: kungörelse angående fastställelse av nytt formulär till krigs- konjunkturskattelängd m. in. (nr 723); » 5 » förordning angående behörighet att utföra elektriska an läggningar för belysning eller arbetsöverföring m. m. (nr 755); » » » kungörelse angående tilläggsarvoden under år 1920 för justering av mått och vikt (nr 779); » » » kungörelse angående fastställande av taxa för statens provningsanstalt; »12 » kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot ut försel ur riket av varor (nr 768); ■ »19 » kungörelse angående fortsatt tullfrihet å vissa livsmedel (nr 777).

Mynt- och Under år 1919 hava följande belopp av de olika myntvalörerna justerings- verkct. blivit vid Kungl. Myntet utmyntade:

Stycken Stycken Kronor Kronor Silvermynt: 50-ören...... • 458,29ö 229,148 25-ören ...... 3,2o5,164 801,291 10-ören...... 5,737.020 9,400,480 571,702 1,604,141 Bronsmynt : 5-ören ...... 280,000 14,000 2-ören ...... 1,202,700 1,482,700 24,054 38.054 Järnmynt: 5-ören...... 2302,480 415,124 3,721.000 74,420 1-ören ...... 7,169,500 13,192,980 71.695 261.239 Miinma: 24,076,100 1,903,434

Därjämte har under samma tid från Mynt- och justeringsverket utväxlats : i silvermynt kronor . . . 1,677,600 i brons- och järnmynt » . . 321,475 eller tillsammans kronor 1,999,075 Borättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima, riksdags sammanträde sig tilldragit. 85 Vidare hava under år 1919 vid verket präglats 27,206 st. medaljer till värde av kronor 160,069: 80.

lvungl. Maj:t har den 14 februari 1919 utfärdat kungörelse angå Tuilstadgan. ende ändrad lydelse av § 143 i tullstadgan den 1 juli 1904. Kungl. Maj:t har den 23 september 1919 utfärdat kungörelse angå ende ändringar i vissa delar av §§ 9 och 36 i samma stadga.

Kungl. Maj:t har den 16 juli 1919 utfärdat förordning om rätt för Talltaxan. Konungen att i visst fäll åsätta särskild tullavgift. Kungl. Magt, har den 21 augusti 1919 utfärdat förordning angående glidtullsatser för vissa slag av spannmål in. m. Kungl. Maj:t har den 21 augusti 1919 utfärdat kungörelse angående vissa ändringar i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor. Kungl. Maj:t har den 28 november 1919 utfärdat kungörelse om ändrad lydelse av § 4 k) i samma förordning.

Kungl. Maj:t har den 11 mars 1919 utfärdat kungörelse angående Tullfrihet. tullfrihet för på hermetiskt slutna kärl förpackad kondenserad och kon centrerad mjölk. Kungl. Maj:t har den 20 juni 1919 utfärdat kungörelse angående fortsatt tullfrihet å vissa livsmedel.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1918 avlåtit brev till general Avlönings- bestämmel tullstyrelsen angående grunder för ortstillägg, utgående till tjänstemän vid ser. tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Kungl. Maj:t har den 23 december 1918 avlåtit brev till general tullstyrelsen angående förhöjd dagavlöning till extra ordinarie tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning under för ordnande å ordinarie tjänst. Kungl. Maj:t har den 19 juni 1919 utfärdat kungörelse angående löne- och ortstillägg för år 1920 åt viss personal vid tullverket.

Kungl. Maj:t har den 19 juni 1919 utfärdat kungörelse med sär Extrastats- bcfattningar skilda bestämmelser att gälla i avseénde å vissa å extra stat för åren 1919 vid tull och 1920 uppförda befattningar vid tullverket. verket.

Kungl. Maj:t har den 23 december 1918 utfärdat kungörelse angående Til] äggs- illäggsarvoden under år 1919 åt skeppsmätare för vissa förrättningar. arvoden åt skepps mätare 86 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Restitution. Kungl. Maj:t. har den 16 juli 1919 utfärdat förordning om ändrad lydelse av §§ 3, 7 och 12 i förordningen den 13 december 1912 (nr 355) angående tullrestitution i vissa fall vid reexport av utländska varor. Kungl. Maj:t har den 17 oktober 1919 utfärdat kungörelse angående fastställelse av förteckning å de varuslag, för vilka rätt till restitution av erlagd tull enligt förordningen den 13 december 1912 (nr 355) angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel av utländska varor må åt njutas m. in.

Socker- Kungl. Maj:t har den 14 mars 1919 utfärdat kungörelse angående skatten. viss nedsättning av sockerskatten.

Förtyngning Kungl. Maj:t har den 11 april 1919 utfärdat förordning angående iädersorter förbud mot förtyngning av vissa lädersorter in. m.

utförsel av Kungl. Maj:t har den 16 juli 1919 utfärdat kungörelse angående järnmalm, Upphävande av kungörelsen den 22 november 1918 (nr 894) angående skyldighet att vid utförsel av järnmalm lämna vissa statistiska uppgifter.

sträft för Kungl. Maj:t har den 3 juni 1919 utfärdat förordning om ändrad 0l0n 1tförseKU'1ydelse »V 9 § i förordningen den 3 mars 1916 (nr 49) om straff för olovlig varuutförsel in. m. Kungl. Maj:t har den 20 september 1919 utfärdat kungörelse angå ende ändrad lydelse av 2 och 13 §§ i samma förordning. Kungl. Maj:t har vidare den 14 februari 1919 utfärdat kungörelse angående tillämpning i visst fall av bestämmelsen i 3 § b) i samma för ordning.

in- och ut- Kungl. Maj:t har den 31 december 1918 utfärdat förordning angå- föraeiförbud. en de förbud mot in- och utförsel av ryskt pappersmynt.

Upphävda Kungl. Maj:t har utfärdat särskilda kungörelser angående upphävan- rerbud 1 de av 'vdssa fövhud mot utförsel ur riket av varor, nämligen den 8 april, den 29 april, den 3 juni, den 16 juli, den 13 augusti, den 29 augusti, den 10 september, den 10 oktober, den 7 november och den 21 november, allt år 1919.

Införsel- Kungl. Maj:t har den 16 juli 1919 utfärdat förordning angående monopol a införselmonopol å socker. socker. 1 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. K 7 Kung]. Maj:t har den 21 augusti 1919 utfärdat förordning angående införsei- införselmonopol å vete och råg samt mjöl och gryn därav. vete^oct^räg in. ra. Kungl. Maj:t har den 20 september 1919 utfärdat kungörelse angå- Skeppning ende upphävande av kungörelsen den 16 augusti 1915 (nr 19) angående inrikc8 ortC:r skeppning inrikes orter emellan av till utförsel förbjudet gods. till utförsel förbjudet gods.

Kungl. Mnjiti har den 16 juli 1919 utfärdat förordning om ändrad Frihamn, lydelse av §§ 16, 17, 18 och 20 i förordningen om frihamn den 15 no- fri!aser vember 1907 (nr 117). Kungl. Maj:t har den 16 juli 1919 utfärdat förordning om ändrad lydelse av § 19 mom. 1 i förordningen om frilager den 20 december 1912 (nr 351). Kungl. Magt har den 16 juli 1919 och den 21 augusti 1919 ut färdat kungörelser om ändrad lydelse av § 14 mom. 3 i kungörelsen den 15 november 1912 (nr 399) med vissa föreskrifter angående rättighet att hålla provianteringsfrilager. Kungl. Maj:t har den 23 september 1919 utfärdat frihamnsstadga. Kungl. Maj:t har den 20 september 1919 utfärdat kungörelse an gående tiden för ikraftträdande av. förordningarna den 16 juli 1919 (n:ris 448 och 449) om ändrad lydelse av §§ 16, 17, 18 och 20 i förordningen om frihamn den 15 november 1907 (nr 117) och om ändrad lydelse av § 19 mom. 1 i förordningen om frilager den 20 december 1912 (nr 351). Kungl. Maj:t har den 23 september 1919 utfärdat kungörelse angå ende reglemente för Stockholms frihamn. Angående tulltjänstordning för frihamn har kungl. generaltullsty relsen den 20 september 1919 utfärdat cirkulär.

Kungl. Maj:t har den 6 december 1918 utfärdat kungörelse angå- Lossning ur ende handläggning av ansökningar om tillstånd för utländska fartyg att fartyg, lossa från utlandet medförd last å annan ort vid flod, kanal eller insjö än stapelstad.

Kungl. Maj:t har den 11 mars 1919 utfärdat kungörelse om ändrad Förekom- lydelse av 1 § 1 mom. och 9 § 1 mom. i kungörelsen den 9 december smittsamma 1898 (n:r 127) angående vad iakttagas bör till förekommande av smitt- husdjnrs- Sftinma husdjurssjukdomars införande i riket. införande1! riket. S.S Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Märkruiia. Kungl. Maj:t har den 16 juli 1919 utfärdat kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 30 augusti 1918 (nr 694) angående skyl dighet för befälhavare å från utrikes ort ankommande fartyg att till ve derbörande tullförvaltning avlämna märkrulla i två exemplar.

Fartygs be- Kungl. Maj:t bär den 20 september 1919 utfärdat kungörelse an ammelse. g^en( je upphävande av kungörelsen den 9 april 1915 (nr 67) angående förbud i visst fall mot förändring av fartygs bestämmelse.

Lufttrafiken. Kungl. Maj:t har den 23 maj 1919 utfärdat kungörelse angående lufttrafik över svenskt område.

Stapelstads- Kungl. Maj:t har den 6 december 1918 utfärdat kungörelse angå- Tgs-^r enc * e stapelstads- samt nederlags- och transitupplagsrätt för Motala. tran situpp- lagsrätt för Motala. Tullstaten. Kungl. Maj:t har den 21 november 1919 utfärdat kungörelse angå ende vissa ändringar i reglementet för tullstatens enskilda pensionsinrätt- ning den 30 maj 1884 (nr 30).

FbanJc ar ~ Genom nådigt brev till styrelsen den 23 maj 1919 har Eders Kungl. a en- Maj:t förordnat, att av postsparbankens reserverade medel ett belopp av högst 20,000 kronor måtte användas till gratifikationer åt poststations- föreståndare, lantbrevbärare och enskilda sparmärksförsäljare, vilka med nit och framgång verkat för postsparbanksrörelsens utveckling. Det nya postsparbanksreglemente, som styrelsen på grund av nådigt bemyndigande ägt utfärda, har börjat tillämpas från och med början av mars månad innevarande år. Bland de förenklingar, som därigenom vunnits, må nämnas den större lätthet, som beretts motboksägare att vid anfordran utfå inne- stående medel hos banken.

Jämlikt tillgängliga uppgifter gestaltar sig bankens verksamhet under tiden 1 januari — 30 november 1919 på följande sätt: Antalet postanstalter, vid vilka postsparbanksrörelse var anordnad, utgjorde vid sistnämnda tidpunkt 3,654; de ställen, varest postsparbankens sparmärken funnos att tillgå, uppgingo vid samma tid till 6,078. Delägarnas antal utgjorde vid utgången av 1918 644,624. Under tiden 1 januari —30 november 1919 hava tillkommit 58,824, under det att lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. -sil 30,879 avgått genom uttagande av samtliga inneståendc medel. Antalet delägare utgjorde således, om ej hänsyn tages till motböcker, som pre skriberats, sistnämnda dag 672,569. De under tiden 1 januari —30 november 1919 i 718,381 poster in satta medlen hava utgjort 28,758,832 kronor,'varemot uttagningarna till ett antal av 161,597 hava belöpt sig till 22,675,477 kronor 21 öre. Del ägarnas behållning, som vid årets ingång uppgick till 74,721,456 kronor 42 öre, har sålunda avsevärt ökats och utgjorde tillhopa med tillgodoförda räntor i runt tal kronor 83,585,765. Inlåningsräntan har länder år 1919, i likhet med föregående år, ut gjort 4 f. Vid november månads utgång voro av postsparbankens medel kronor 59,622 806: 28 med ett nominellt värde av 64,197,051: 63 placerat i obli gationer utfärdade av svenska staten, Allmänna hypoteksbanken eller kom muner inom landet, kronor 11,528,748: 15 i direkta lån till kommuner samt i lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar kronor 7,203,261: 47. Dessutom voro utlämnade mot säkerhet av växlar, utfärdade av riksgäldskontoret, kronor 3,540,000. Omfattningen av postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetal ningar för riksförsäkringsanstaltens räkning under tiden 1 januari —30 november 1919 framgår av följande uppgifter. Antalet inbetalningar, som förmedlats av postsparbanken på grund av 1901 års försäkringslag, utgjorde 22 och utbetalningarnas antal 18,439; de förra å kronor 10,052: 15, de senare belöpande sig till kronor 348,481: 91. Enligt 1916 års olycksfallsförsäkringslag hava av banken för leverering till riksförsäkringsanstalten inkasserats kronor 4,995,719: 67 i 21,353 poster, enligt 1918 års förordning kronor 45,406: 25 i 2,794 poster. Av de för riksförsäkringsanstaltens räkning av postsparbanken för valtade medlen voro den 30 november placerade i obligationer 6,518,641: 75 å nominellt värde av 6,713,729: 65, kronor 1,438,210: 06 i direkta lån till kommuner samt i förskrivningar nominellt kronor 75,571:26 bokförda till 71,414: 84. Mot säkerhet av fastighetsinteckningar voro därjämte placerade kronor 305,000. .Beträffande det postsparbanken åliggande bestyret med mottagandet av insättningar i barnmorskornas pensionsanstalt och utbetalande av där ifrån utgående pensioner, samt förvaltningen av pensionsanstaltens medel, meddelas, att vid utgången av 1918 voro 2,259 barnmorskor på grund av insättning i postsparbanken delägare i pensionsanstalten. Den 30 november utgjorde delägarantalet 2,296. Bill. till riksd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 12 Riksdags-Berättelsen. 90 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Av anstaltens tillgångar vid utgången av nämnda tid voro 1,179 094: 30 med nominellt värde av kronor 1,225,972: 22 placerade i sv enska statens, Allmänna hypoteksbankens och kommuners obligationer. Från postanstalter hava under tiden januari —november utbetalats pensioner till ett sammanlagt belopp av 8,891: 09. Av de för fiskareförsäkringens räkning av postsparbanken förvaltade medlen voro den 30 november i obligationer placerade sammanlagt kronor 98,870, nominellt till ett värde av 102,660 kronor. Utbetalningarna från nämnda fond hava utgjort 413 st. å tillhopa kronor 9,150: 99. Genom postsparbankens försorg hava under året till och med den 30 november verkställts 4,430 utbetalningar av pensioner för civilstatens änke- och pupillkassa till ett sammanlagt belopp av 451,516: 69 kronor. Likaledes har genom förmedling av postsparbanken under samma tid utbetalats sjuk- och begravningshjälp samt livräntor i anledning av kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring till sammanlagt belopp av 389,965: 68 fördelade i 8,978 poster. Rörande det postsparbanken jämlikt nådigt beslut den 28 november 1913 givna uppdrag att från och med ingången av 1914 tills vidare verk ställa utbetalning av pension eller understöd, som utgår på grund av be stämmelserna i lagen den 20 juni 1913 och den 8 juni 1915 om allmän pensionsförsäkring meddelas att under tiden 1 januari till 30 november 1919 förmedlats utbetalning av 1,732,772 st. understöd till ett samman lagt belopp av kronor 14,698,572: 44. För beredande av pension på grund av frivilliga avgifter jämlikt § 34 i pensionsförsäkringslagen av den 30 juni 1913 har under samma tid i 798 poster insatts ett sammanlagt belopp av 13,552 kronor samt ut färdats 116 nya motböcker. Vidare har på grund av nådiga kungörelsen den 14 augusti 1914 postsparbanken från årets början och till den tidpunkt innevarande år, då nämnda utbetalningar på grund av meddelade föreskrifter upphört att ut betalas, förmediat dylika å tillhopa kronor 6,987: 80. Slutligen hava genom postsparbanken av statens räntefria lån ut lämnats till 69 låntagare ett sammanlagt belopp av 78,510 kronor.

Patent och Under år 1919 hava till patent- och registreringsverket inkommit ringsverket. 6,165 ansökningar om patent, 1,770 ansökningar om registrering av varumärken samt 53 » » » » mönster och modeller. Berättelse om vacl i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 91 Under året har patent- och registreringsverket beviljat 1,456 patent, samt registrerat 1,360 varumärken och 28 mönster och modeller. Under samma år hava till patent- och registreringsverket inkommit 0,134 anmälningar till aktiebolagsregistret, därav 1,448 avsett registrering av nya aktiebolag. Under året hava hos patent- och registreringsverket registrerats 1,507 aktiebolag och banker, vilkas sammanlagda aktiekapital utgjorde kronor 321,406,990, varav kronor 267,221,246 eller 83 ,12 % av det tecknade aktie kapitalet vid registreringen anmäldes vara inbetalt. Ovanstående tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper av bolag och banker, nämligen 2 bankaktiebolag med ett sammanlagt belopp av kronor 11,545,000, 475 industri- och lanrbruksaktiebolag med ett samman lagt belopp av kronor 118,594,800, 787 handelsaktiebolag med ett samman lagt belopp av kronor 133,240,050, 70 trafikaktiebolag ined ett sammanlagt belopp av kronor 20,916,690, 173 bolag för diverse ändamål med ett sam manlagt belopp av kronor 37,110,450.

Den 8 april 1919 har Kungl. Maj:t utfärdat lag om ändrad lydelse Ändring i av 13 och 25 §§ i lagen den 12 maj i897 för Sveriges Riksbank. Sverige Riksbank.

Kungl. Maj:t har den 25 februari 1919 utfärdat lag angående rätt Rätt för Ko- för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket fritaga* rfks- i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om banken från rikets mynt den 30 maj 1873. att inlösa Den 25 februari och den 16 juli 1919 har Kungl. Maj:t utfärdat guld i plants förordningar angående riksbankens fritagande under viss tid från skyldig- !"' heten att inlösa guld i plants, som för riksbankens räkning till myntverket avlämnas, ävensom angående inställd tillämpning av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.

Kungl. Maj:t har den 31 mars 1919 utfärdat lag angående rätt för ökad sedei- Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad sedelutgivningsrät t utglrYtiSS

Den 24 januari 1919 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående Bankboiagens ändrad lydelse av sista stycket i kungörelsen den 13 december 1918 an- bestridande sående bankbolagens bidrag; till bestridande av kostnaden för bankinspek- ^ kostnaden n ° för bankin- tion en. apektionen. 92 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. \aukiffeV ^en ^ februari 1919 har Kungl. Maj:t utfärdat lag om visst un- ’arå. m.en dantag från tillämpningen av 49 § 1 mom. och 165 § 1 mom. lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse och den 21 mars 1919 lag om ändrad lydelse av 235 § i banklagen. Därjämte har Kungl. Maj:t den 1 april och den 16 m;ij 1919 utfärdat lagar om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

Sparbank s- Kungl. Maj:t har den 28 februari 1919 utfärdat lag innefattande författning, tillfälligt undantag från gällande inskränkningar i rätten att använda sparbanks vinst.

Allmänna Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1917 års utgång hypoteksbanken. uppgick till 304,613,880 kronor, utgjorde vid 1918 års slut 300,658,393 kronor, varav mot inhemska obligationer 137,266,300 kronor, mot tyska 129,530,133 kronor och mot franska 33,861,960 kronor, och utgjorde räntan, varmed obligationerna voro förskrivna, 5 procent å 17,277,000 kronor, 4 procent å 206,028,960 kronor, 33A procent å 29,003,800 kronor och 372 procent å 48,348,633 kronor. Under år 1919 hava blivit försålda: obligationer av 1909 års franska 4-procentlån till ett belopp av 63,000 kronor samt obligationer av 1915 års svenska 5-procentlån till ett belopp av 3,993,000 kronor. Banken har under år 1919 upplagt ett svenskt 5-proc^nt obliga tionslån å 15,000,000 kronor, varav dock ingen försäljning för likvid under nämnda år ägt rum. Följande amorteringar hava under år 1919 verkställts å bankens obligationslån, nämligen: å 1877 års svenska 5-procentlån 581,100 kronor, å 1880 och 1883 års svenska till 4 procent avstämplade lån 488,300 kronor, å 1880 och 1883 års svenska till 33A procent avstämplade lån 334,400 kronor, å 1889 års svenska 372-procentIån 193, 5lt0 kronor, å 1910 års svenska 4-procentlån 67,000 kronor, å 1878 års tyska 4-procentlån 1,012,800. kronor, å 1886 års tyska 372-procentlån 348,000 kronor samt å 1879, 1908 och 1909 års franska 4-procentlån 959,760 kronor.

Hypoteksför Enligt den översikt av hypoteksföreningarnas ställning vid 1918 års eningarnas ställning. slut, vi ken upprättats i bankinspektionen efter uppgifter från de särskilda hypoteksföreningarna, utgjorde summan av den amorteringslåneskuld, vari hypotekstöreningarna, efter avdrag av de å lånen verkställda amorteringarna, då häftade till allmänna hypoteksbanken, 291,225,105 kronor eller 7,221,290 kronor större än vid utgången av år 1917. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. !)ii

Konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationsskuld, som vid Konungariket 1917 års utgång utgjorde 238,124,901) kronor, uppgick vid slutet av år Xdshypo- 1918 till 240,023,800 kronor, varav mot svenska och tyska obligationer tekskassn. 117,623,800 kronor, och mot franska obligationer 122,400,000 kronor, och utgjorde räntan, varmed obligationerna voro förskrivna, 5 procent å 76,794,000 kronor, 472 procent å 4,897,000 kronor, 4 procent å 27,369,600 kronor och 372 procent å 130,963 200 kronor. Under år 1919 har hypotekskassan utlämnat obligationer av 5-pro- centlånet av år 1915 å kronor 2,542,000. Följande amorteringar hava under år 1919 verkställts å hypoteks- kassans obligationslån, nämligen, å 1883 års 4-procentlån 232,OöO kronor, å 1888 års 372-procentlån 191,200 kronor, å 1902 års 4-procentlån 76,400 kronor, å 1904 års 4-procentlån 88,000 kronor och å 1906 års 4-procentlån 61,600 kronor. Fordringar hos delägande stadshypoteksföreningar och kommuner uppgingo vid 1918 års slut, efter avdrag av verkställda amorteringar, till sammanlagt 226,915,713 kronor, mot 223,181,621 kronor vid utgången av år 1917.

Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande be- Riksbanken* stämmelser, utgjorde vid slutet av november år 1919 i runt tal 299,954,800 “ageus^guui- kronor mot 283,360,300 kronor vid samma tid år 1918. kassa och Bankbolagen ägde vid utgången av november år 1919 i myntat och Utlandet* 1' omyntat guld 836,186 kronor mot 814,024 kronor vid samma tid år 1918. Riksbanken och bankbolagen hade vid november månads utgång år 1919 fordringar hos utlandet i räkning och på grund av växlar till ett belopp av 705,300,915 kronor mot skulder å tillhopa 195,067,066 kronor, så att bankens överskjutande fordran hos utlandet utgjorde 510,233,849 kronor mot en överskjutande fordran på 560,733,356 kronor vid samma tid år 1918.

Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo vid utgången av november utelöpande år 1919 till ett belopp av i runt tal 723,485,400 kronor. Då motsvarande banbsedlar - belopp vid samma tid år 1918 utgjorde 783,989,000 kronor, har alltså en minskning i riksbankens sedelstock ägt rum med i runt tal 60,503,600 kronor.

I Riksbanken och bankbolagen voro vid utgången av november år Bankernas in- 1919 innestående på sparkasseräkning 977,545.712 kronor mot 869,557,647 ocl * nt,ämns ' kronor vid samma tid år 1918, på giro- och löpande räkning 1,467,105,986 94 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. kronor mot 1,316,370,397 kronor vid samma tid år 1918 samt på depo sitions- och kapitalräkning 2,692,133,176 kronor mot 2,352,329,014 kronor år 1918. Beloppet av diskonterade inrikes växlar, som vid november månads utgång år 1918 var 1,674,655,293 kronor, utgjorde vid samma tid år 1919 1,982,690,186 kronor. Vid slutet av november år 1919 utestod såsom lån ett belopp av 2,593,726,929 kronor. Motsvarande 'belopp för 1918 upp gick till 2,298,313,223 kronor. Det å kassa-, rese- och byggnadskreditiv- räkning samt löpande räkning utestående belopp hade från slutet av no vember år 1918 till samma tid år 1919 ökats från 1,485,711,278 kronor till 1,620,245,731 kronor. Totalsumman av bankernas till den allmänna rörelsen lämnade för sträckningar utgjorde alltså vid slutet av november 1919 6,196,662.846 kronor mot 5,458,679,794 kronor vid samma tid år 1918 och har således ökats med 737,983,052 kronor, under det att hela inlåningen på stparkasse-, giro- och löpande räkning samt depositions- och kapitalräkning samtidigt ökats från 4,538,257,058 kronor till 5,136,784,874 kronor eller med 598,527,816 kronor. Bankernas Bankernas sammanlagda fonder hava från utgången av november fonder. m^na( j £r 1918 till samma tid år 1919 ökats från 1,119,348,265 kronor till 1,177,973,880 kronor eller med 58,625,615 kronor. Upphörda Följande banker hava under år 1919 tratt i likvidation, nämligen nankhoiag b a„kaktiebolaget Södra Sverige, som uppgått i aktiebolaget Stockholms handelsbank, vilken sistnämnda bank därjämte ändrat firmanamn till aktie bolaget Svenska handelsbanken, aktiebolaget Industribanken, som uppgått i aktiebolaget Göteborgs handelsbank, vilken bank ävenledes ändrat firma namn till aktiebolaget Nordiska handelsbanken, aktiebolaget Skånska han delsbanken, som övertagits av Skandinaviska kreditaktiebolaget, aktiebolaget Borås folkbank och aktiebolaget Värmlands folkbank, vilka bada övertagits av Enskilda banken i Vänersborg, aktiebolaget Gävleborgs folkbank, som uppgått i Upplands enskilda bank, samt aktiebolaget Medelpads lantmanna bank, aktiebolaget Dalarnes folkbank och aktiebolaget Provinsbanken, som övertagits av aktiebolaget Mälareprovinsernas bank. Därjämte har aktiebolaget Privatbanken trätt i likvidation under året. Förlängd Vidare har Kungl. Maj:t under år 1919 meddelat tillstånd åt aktie- oktroj- bolaget Luleå folkbank att fortfarande driva bankrörelse intill utgången av år 1929. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 95

Antalet i verksamhet varande bankbolag, vilket vid 1918 års slut Antal bank utgjorde 50, uppgick vid 1919 års slut till 43. bolag.

På föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet har Kungl. Författningar i varjehanda Maj:t under år 1919 utfärdat: ämnen. den dl januari kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 22 och 43 i reglementet för lappmarks ecklesiastikverk den 31 januari 1896; samma dag kungörelse angående avlöning åt lärare vid statens egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor i de finsktalande församlin garna inom Luleå stift; den 1 mars kungörelse angående behörighet till ämneslärartjänst vid allmänt läroverk, i vilken kristendom ingår såsom un dervisningsämne; samma ; dag lag om ändrad lydelse av § 4 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863 (nr 58); dm 14 mars kungörelse om utsträckt tillämpning av kungörelsen den 18 juni 1910 (bih. nr 46) angående resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarierna; den 25 april brev angående antalet emeritilöner åt präster; den 1<> maj kungörelse om ändrad lydelse av vissa §§ i stad gan den 8 november 1901 (nr 88) angående folkundervisningen i Stock holm; samma dag kungörelse angående avlöning åt lärare vid folkskolor och vissa andra skolor under tjänstgöring till rikets försvar m. m.; samma dag kungörelse angående ändring i de enligt kungörelse den 10 juni 1912 (nr 190) gällande villkoren för understöd åt anstalter och föreningar, som anordna popolärvetenskapliga föreläsningar; dm '23 maj kungörelse an gående lönetursberäkning för docenter vid statsuniversiteten samt Stock holms och Göteborgs högskolor; den 6' juni stadga för tekniska fackskolor och tekniska gymnasier; samma dag kungörelse angående ändring i vissa för de tekniska elementarskolorna gällande bestämmelser; samma dag lag om ändrad lydelse av 14, 15 och 23 §§ i lagen den 13 juni 1902 (nr 67) angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn; den 13 juni lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i för ordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skol råd; samma dag kungörelse om ändrad lydelse av § 3 i stadgan den 29 maj 1896 (nr 35) för läroanstalter för blinda; den 19 juni kungörelse an gående beräkning i vissa fall av löneförmåner för ordinarie lärare och lärarinnor vid allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet eller statens folkskoleseminarier in. in.; samma dag kungörelse angående statsbidrag till uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende försummade barn; samma dag kungörelse angående villkor och bestämmelser för åt njutande av de för ordinarie befattningshavare vid universitetskanslersex- JK) Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. peditionen fastställda avlöningsförmånerna; samma dag kungörelse angå ende villkor och bestämme^er för åtnjutande av de för befattningshavare hos skolöverstyrelsen fastställda avlöningsförmånerna; samma dag kungö relse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de för ordi narie befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet fastställda avlö ningsförmånerna; samma dag kungörelse angående dyrtidstillågg för år 1919 åt lärare vid högre folkskolor; samma dag kungörelse angående dyr- tidstillägg för år 1919 åt lärare vid egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor; samma dag kungörelse angående rätt till viss lönetursbe- räkning för lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller småskola in. in.; samma dag kungörelse angående villkor och bestämmelser för åt- , njutande av de för ordinarie befattningshavare vid statens blindundervis ningsanstalter fastställda avlöningsförmånerna samt angående grunder för’ avlönande av vikarier för lärarpersonalen vid sagda anstalter; samma dag kungörelse angående viss ändring i kungörelsen den 23 september 1912 (nr 229) angående understödjande av folkbiblioteksväsendet; samma dag kungörelse angående pensionsbestäminelser för vissa lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier; samma dag kungörelse angående pensionsförhållanden för tillförordnade rektorer vid de allmänna läroverken in. fl. undervis ningsanstalter; samma dag reglemente för utdelning av statens räntefria studielån; samma dag kungörelse angående dyrtidstillägg åt lärare vid statsunderstödda folkhögskolor under läsåret 1918 —1919; samma dag kun görelse angående dyrtidstillägg för år 1919 åt lärare vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna småskolesemi- narierna; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 i kun görelsen den 16 september 1918 (nr 762) angående statsbidrag till av lönande av lärare vid fortsättningsskolan; samma dag kungörelse angå ende tillfällig avlöningsförbättring under år 1919 åt lärare i slöjd uti folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola; samma dag kungörelse angående tillfällig avlöningsförbättring under år 1919 åt lärarinna i hus lig ekonomi vid folkskola, högre folkskola eller folkhögskola; samma dag kungörelse angående avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer in. in.; den 16 juli kungörelse angående dyrtidsnnderstöd under ecklesiastikåret 1919 —1920 åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster; samma dag kungörelse angående dyrtids tillägg under ecklesiastikåret 1919 —20 åt innehavare av prästerliga eme- ritilöner; samma dag kungörelse angående grunder för beräkning av tjänst- göringspenningar in. m. för rektorerna vid de allmänna läroverken samt av avlöningsförmåner i vissa fall för tjänstledig lärare och lärarinna ävensom Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 97 av arvoden åt ordinarie och extra ordinarie lärare och lärarinnor vid de allmänna läroverken; samma d"g kungörelse angående grunder för be räkning av tjänstgöringspenningar in. in. för rektor vid högre lärarinne seminariet samt av avlöningsförmåner i vissa fall för tjänstledig lärare och lärarinna ävensom av arvoden åt ordinarie och extra ordinarie lärare och lärarinna vid nämnda seminarium; samma dag kungörelse angående grunder för beräkning av tjänstgöringspenningar in. in. för rektorerna vid statens folkskoleseminarier samt av avlöningsförmåner i vissa fall för tjänstledig lärare och lärarinna ävensom av arvoden åt ordinarie och extra ordinarie lärare och lärarinnor vid nämnda seminarier; samma dag kun görelse angående rätt till semesterledighet för rektorer vid de allmänna läroverken in. fl. läroanstalter; den 1 augusti kungörelse angående dyrtids- tillägg för år 1919 åt lärare vid kommunala mellanskolor; samma dag kungörelse angående dyrtidstillägg under år 1919 åt vissa lärare vid pri vatläroverk; samma dag kungörelse angående viss ändring av stadgan för rikeis allmänna läroverk den 18 februari 1905 (nr 6); den 2 augusti kun görelse angående tillfällig löneförbättring under år 1920 åt vissa lärare vid privatläroverk; samma dag kungörelse angående formulär för ansökan om statsbidrag till högre folkskola och till avlönande av lärare vid sådan skola; samma dag kungörelse angående formulär för ansökan om statsbi drag till avlönande av lärare vid folkskolor oeh småskolor; den 12 sep tember kungörelse angående utbetalande i förskott av lönetillskott från kyrkofonden för ecklesiastikåret 1919 —1920 åt vissa prästmän uti icke nyreglcrade pastorat; samma dag brev till skolöverstyrelsen angående rikets indelning i folkskolinspektionsområden; den 11 oktober kungörelse angå ende ändrad lydelse av vissa paragrafer i stadgarna för karolinska mediko- kirurgiska institutet den 28 januari 1916 (nr 67); den 31 oktober kungörelse angående provisorisk lönereglering under år 1920 för notarier och amanuenser vid de eckle>iastika konsistorierna; samma dag kungörelse angående ändrad tydelse av kungörelsen den 24 juli 1914 (nr 128) angående utbetalning från kyrkofonden av vissa anslag till prästerskapets avlöning och redovis ning av vissa för prästerskapets avlöning avsedda medel, som uppbäras av vederbörande kyrkoråd; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse av § 7 mom. 2, § 10 samt § 62 mom. 1 i förnyade stadgan den 10 december 1897 (nr 108) angående folkundervisningen i riket; samma dag kungörelse angående tillägg till kungörelsen den 11 september 1909 (nr 127) rörande tillämpning i vissa städer av förnyade stadgan angå ende folkundervisningen i riket den 10 december 1897 (nr 108) med flera författningar; samma dag kungörelse om ändrad lydelse av § 13 mom. 2 samt § 18 i förnyade instruktionen den 15 december 1914 (nr 489) Bih. till rikud. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 13 Riksdans-Berättelsen. 98 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. för folkskolinspektörer; samma dag undervisa ngsplan för rikets folk skolor; samma dag instruktion för skolöverstyrelsen; samma dag kungörelse angående tillämpande å skolöverstyrelsen av givna bestämmelser om läro- verksöverstyrelsen; den 1 november kungörelse angående stipendier m. m. åt tonsättare; den 21 november stadgar för småskoleseminarierna; samma dag kungörelse angående avlöning åt lärare vid av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättade småskoleseminarier samt angående statsbidrag till sådana seminarier; den 21 november kungörelse angående statsbidrag till tryckning av vissa akademiska avhandlingar; den 19 december kungörelse angående ändring av vissa §§ i universitetsstatuterna; samma dag kungörelse angående ändring av vissa §§ i stadgarna för karolinska mediko-kirurgiska institutet; samma dag kungörelse angående ändring av §§ 4, 5 och 6 i förordningen angående antagande av släktnamn den 5 december 1901 ; den 31 december 1919 kungörelse angående avlöning åt lärare vid folkhög skola samt statsbidrag till sådan skola; samma dag reglemente för statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl.; samma, dag kungörelse angående ändrad lydelse av § 37 i reglementet den 8 december 1911 för lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse av § 29 i reglementet den 13 novem ber 1903 för lasarettsläkarnas pensionskassa; samma dag kungörelse an gående ändrad lydelse av § ö3 i reglementet den 8 oktober 1915 för döv- stumslärarnas pensionsanstalt; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse av § 29 i reglementet den 23 december 1910 för lärarinnornas pensionsanstalt; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse av § 30 i reglementet den 30 december 1911 för extra provinsialläkarnas pensions kassa; samma dag kungörelse angående avlöning åt lärare vid folkhögskola samt statsbidrag till sådan skola; samma dag stadga lör statsunderstödda folkhögskolor; samma dag kungörelse angående formulär för ansökan om statsbidrag till avlönande av lärare vid fortsättningsskola.

Den kyrkliga Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherde- och^reHgions- tjänster i Vallerstads och därstads församlingars pastorat, detta pastorat värden, samt Normlösa och Härberga församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Normlösa, Härberga, Vallerstads och Järstads församlingars pastorat med kyrko herde, bosatt i Normlösa och komminister bosatt i Vallerstad. Kungl. Maj:t, har förordna!, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten i Tingstads församlings pastorat, detta pastorat och Styrestads försam lings pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. förenas till ett pastorat, benämnt Styrestads och Tingstads församlingars pastorat med endast kyrkoherde, bosatt i Styrestad. Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att, med indragning av kyrko herdetjänsten i Ripsa och Lids församlingars pastorat, detta pastorat samt Runtuna församlings pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Runtuna, Ripsa och Lids församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Runtuna, och kommi nister, bosatt i Ripsa. Kungl. Maj:t har förordnat, att Ekeberga församling skall från och och med den 1 maj 1920 avskiljas från Lenhovda pastorat för att utgöra ett eget pastorat, benämnt Ekeberga församlings pastorat, med endast kyrkoherde. Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherde tjänsten i Lundby församlings pastorat, detta pastorat samt Västerås och S:t Ilians församlingars pastorat skola från och med den 1 maj 1920 förenas till ett pastorat, benämnt Västerås, S:t Ilians och Lundby församlingars pastorat. Vidare har Kungl. Maj:t förordnat, att med indragning av kyrkoherde tjänsten i Skuttunge församlings pastorat, detta pastoiat och Björldinge för samlings pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, före nas till ett pastorat, benämnt Björkhage och Skuttunge församlingars pasto rat, med endast kyrkoherde, bosatt i Björklinge. Kungl. Magt har förordnat, att Eringsboda församling skall från och med den 1 maj 1920 avskiljas från Tvings och Eringsboda församlingars nuvarande pastorat för att bilda eget pastorat, benämnt Eringsboda för samlings pastorat, med endast kyrkoherde. Kungl. Magt har ytterligare förordnat, att med indragning av kyrko herdetjänsten i Haeksta och Lots församlingars pastorat, detta pastorat och Villberga församlings pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill fram deles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Villberga, Haeksta och Lots församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Villberga, och kom minister, bosatt i Haeksta. Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherde tjänsten i Munsö församlings pastorat, detta pastorat samt Adelsö försam lings pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Adelsö och Munsö församlingars pasto rat, med endast kyrkoherde, bosatt å Adelsö. Kungl. Maj:t har förordnat, att Stenkyrka, Klövedals och Valla för samlingars pastorat samt Rönnängs och Klädesholmens kapellförsamlingars pastorat skall från och med den 1 maj 1920 delas i två pastorat, det ena 100 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

benämnt Stenkyrka, Klövedals och Valla församlingars pastorat och be stående av sagda tre församlingar samt det andra benämnt Rönnängs och Klädesholmens församlingars pastorat och bestående av Rönnängs och Klädesholmens nuvarande kapellförsamlingar. Ivungl. Magt bär förordnat, att, med indragning av kyrkoherde tjänsten i Vartofta-Asaka pastorat, detta pastorat och Yllestads pastorat skola å dag, som Kung!. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt \ llestads, \ istorps, Näs, Vartofta-Asaka och Kälvene församlingars pastorat, varost skola vara anställda kyrkoherde, bosatt i Yllestad, och komminister, bosatt i Vartofta-Asaka. Kung!. Maj:t har vidare förordnat, att, med indragning av kyrko herdetjänsten i Vallby och Arnö församlingars pastorat, detta pastorat samt Lillkyrka och Boglösa församlingars pastorat skola å (lag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Lillkyrka, Bog lösa, Vallby och Arnö församlingars pastorat med kyrkoherde, bosatt i Lillkyrka, och komminister, bosatt i Vallby. Kungl. Maj:t har förklarat, att å dag, som Kungl. Maj:t vill fram deles bestämma, skall, med indragning av kyrkoherdetjänsten i Rappestads och Sjögestads församlingars pastorat, Rappestads församling förenas med \ ikingstads pastorat till ett pastorat, benämnt Vikingstads och Rappestads församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Vikingstad, samt Sjögestads församling förenas med Gammalkils pastorat till ett pastorat, benämnt Gammalkils och Sjögestads församlingars pastorat, likaledes med endast kyrkoherde, bosatt i Gammalkil. Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherde tjänsten i Hejnums och Bäls församlingars pastorat, detta pastorat samt Källunge och Vadstena församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Källunge, Vallstena, Hejnums och Bäls församlingars pastorat, med endast kyrko herde, bosatt i Källunge. Kungl. Maj:t har förordnat, att å dag, soin Kungl. Maj:t vill fram deles bestämma, skall med indragning av k> rkoherdetjänsterna i Grötlingbo och Fide församlingars pastorat samt Vamlingbo och Sundre församlingars pastorat, Grötlingbo församling förenas med Havd hems och Näs försam lingars pastorat till ett pastorat, benämnt Havdhems, Näs och Grötlingbo församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i llavdhem, samt Vamlingbo och Sundre församlingars pastorat jämte Fide församling av Grötlingbo pastorat förenas med Oja och Hamra församlingars pastorat till ett pastorat, benämnt Öja, Hamra, Fide, Vamlingbo och Sundre försam- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 101 lingars pastorat, i vilket skola vara anställda kyrkoherde, bosatt i öja, och komminister, bosatt i Vamliugbo. Kung!. Magt har vidare förordnat, att, med indragning av kyrko herdetjänsten i Alva och Hemse församlingars pastorat, detta pastorat samt Rone och Eke församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Rone, Eke, Alva och llemse församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Rone. Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherde tjänsten i Fole och Lokrume församlingars pastorat, detta pastorat samt Västkinde och Bro församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Magt vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Västkinde, Bro, Fole och Eokrume församlingars pastorat, med endast k}rkoherde, bosatt i Västkinde. Vidare har Kungl. Magt förorordnat, att, med indragning av kyrko herdetjänsten i Endre och Hejdeby församlingars pastorat, detta pastorat samt Barlingbo och Ekeby församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Barlingbo, Ekeby, Endre och Hejdeby församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Barlingbo. Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherde tjänsten i Follingbo och Akel'äcks församlingars pastorat, delta pastorat samt Roma och Björke församlingars pastorat skola från och med den 1 maj 1920 förenas i ill ett pastorat, benämnt Roma, Björke, Follingbo och Akebäcks församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Roma. Ytterligare har Kungl. Maj:t förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten i Sjonhems och Viklau församlingars pastorat, detta pastorat samt Vånge och Buttle församlingar av Vånge, Buttle och Guld- rupes församlingars pastorat, skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Vånge, Buttle, Sjonhems och Viklau församlingais pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Vånge, samt att, ingaledes å dag, som Kungl. Magt vill framdeles bestämma, Guldrupes församling av Vånge pastorat skall förenas med Hejde och Väte församlingars pastorat till ett pastorat, benämnt Hejde, Väte och Guldrupe församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Hejde. Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherde tjänsten i Hörsne och Bara församlingars pastorat, detta pastorat och Dal hems pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, för enas till ett pastorat, benämnt Dalhems, Ganthems, Halla och Hörsne med Bara församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Dalhem. Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherde- 02 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. tjänsten i Ytterselö församlings pastorat, detta pastorat och Överselö för samlings pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Överselö och Ytterselö församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Överselö, och komminister, bosatt i Ytterselö. Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjäns ten i Martebo och Lummelnnda församlingars pastorat, detta pastorat samt Stenkyrka och Tingstäde församlingars pastorat skola från och med den 1 maj 1920 förenas till ett pastorat, benämnt Stenkyrka, Tingstäde, Martebo och Lummelunda församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Stenkyrka. Kungl. Maj:t har vidare förordna!, att, med indragning av kyrko herdetjänsten i Valls och Hogräns församlingars pastorat samt Atlingbo församlings pastorat, sagda båda pastorat skola från och med den 1 maj 1920 förenas med Stenhumla, Västerhejde och Träkumla pastorat till ett pastorat, benämnt Stenhumla, Västerhejde, Träkumla, Valls, Hogräns och Atlingbo församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Stenhumla och komminister, bosatt i Vall. Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherde tjänsten i Levede och Gerums församlingars pastorat, detta pastorat samt Eksta och Sproge församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Eksta, Sproge, Levede och Gerums församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Eksta. Kungl. Maj:t hav vidare förordnat, att Sura församling skall från och med den 1 maj 1920 avskiljas från Ramnäs och Sura församlingars pastorat för att bilda eget pastorat, benämnt Sura församlings pastorat, med endast kyrkoherde. Kungl. Maj:t har slutligen förordnat, att, med indragning av kyrko herdetjänsten i Björkebergs pastorat, detta pastorat och Västerlösa pastorat skola från och med den 1 maj 1920 förenas till ett pastorat, benämnt Västerlösa, Björkebergs och Ledbergs församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Västerlösa. J

iönereg- I enlighet med 1910 års lagstiftning angående reglering av präster- isterska-1 skåpets avlöning hava under år 1919 nya löneregleringar fastställts för pet- prästerskapet i 168 pastorat, därav 21 i Uppsala stift, 12 i Linköpings stift, 10 i Skara stift, 13 i Strängnäs stift, 7 i Västerås stift, 15 i Växjö stift, 31 i Lunds stift, 11 i Göteborgs stift, 3 i Karlstads stift, 7 i Härnö sands stift, 32 i Visby stift samt 6 i Luleå stift. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 10tf Kungl. Maj: t liar under år 1919 fas t s tillit ritningar till ändring och Ny ^kyrkor reparation 'av 11 kyrkor samt till altare, orgelfasad och andra inrednings- föremål i 42 kyrkor. Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet närvarande lärjungar Anmäla» vid början av 1919 års hösttermin 27,384. m. fl. läro- Under år 1919 hava 1,959 lärjungar från offentlig och enskild un- anstalter dervisning, därav l,63t> (83,5 %') manliga och 323 (Ib, 5 7") kvinnliga, under gått godkänd studentexamen vid allmänna läroverk och privata läroan stalter med dimissionsrätt. Under år 1919 hava 2,133 lärjungar från offentlig och enskild un dervisning, varav 1,425 (66,8 %) gossar ocli 708 (33,2 %) flickor, vindel gått godkänd °realskolexamen vid allmänna läroverk, kommunala mellanskolor och sådana enskilda läroanstalter, vilka erhållit rätt att anställa dylik examen. Provårskurser för praktisk utbildning av blivande lärare hava under år 1919 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre all männa läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Norrmalm i Stockholm, vid högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund samt vid högre realläroverket och högre latinläroverket i Göteborg. För att ge nomgå dylik kurs hava under året 70 lärarkandidater blivit hänvisade till nämnda läroverk. Jämlikt gällande instruktion har läroverksöverstyrelsen under år 1919 inspekterat följande läroanstalter: I. Av staten upprättade läroanstalter: högre latinläroverket å Norrmalm, högre realläroverken å Norrmalm och Östermalm samt nya elementarskolan, alla i Stockholm; högre allmänna läroverken i Halmstad, Hälsingborg, Härnösand, Kalmar, Malmö, Skara, Strängnäs, Västervik, Växjö och Ystad; realskolorna i Arvika, Malmö och Varberg samt Jakobs realskola i Stockholm; samskojorna i Arboga, Askersund, Falköping, Hlipstad, Haparanda, Vimmerby, Åmål och Ängelholm. II. Av kommun eller enskilda upprättade läroanstalter: a) kommunala mellanskolorna i Boden, Hedemora, Hjo, Hör, Hörby, Karlskoga, Ludvika, Malmköping, Malmö, Nederkalix, Nybro, Nässjö, Skurup, Svedala, Säffle, Tidaholm, Tranås och \ ärnaino; b) enskilda läroanstalter: Arvika elementarskola för flickor, nögie samskolan i Eslöv, Lundénska privatskolan och Vasa flickskola, båda i Göteborg, högre elementarläroverket för kvinnlig ungdom i Halmstad, 104 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Härnösands elementarläroverk för flickor, Petersenska stiftelsen å Johannes- dal, Kalmar läroverk för flickor, Lindesbergs Barnskola, Anna ocli Eva Bnnths skola för flickor samt enskilda latin- och realläroverket, båda i Malmö, Osby högre Barnskola, Skara högre flickskola, Solbacka läroverk, Sollefteå samskola, Ateneum för flickor och det därmed förenade skol- köksseminariet, Beskoxvska skolan, Knngsholras läroverk för flickor, Lyckönska skolan, Margaretaskolan samt Wallinska skolan, de sex sist nämnda i Stockholm, Strängnäs elementarläroverk för flickor, Trollhätians Barnskola, Varbergs läroverk för flickor, Västerviks läroverk för flickor, Yäxjö elementarläroverk för flickor, Ystads högre läroverk för flickor samt Åstorps samskola; c) högre folkskolorna i Höganäs, Leksand och Sundbyberg.

Av de till understöd åt högre goss- och samskolor anslagna medel har under år 1919 utgått understöd till 14 läroanstalter samt av anslaget till enskilda mellanskolor understöd till 1 1 dylika skolor. Understöd av för ändamålet anvisade anslag har under år 1919 ut gått till 79 högre flickskolor. Anslag har under år 1919 utgått till 3 enskilda lärarinneseminarier. Under år 1919 har därjämte anslag utgått till 48 kommunala mel lanskolor.

Elevernas antal utgjorde höstterminen 1919 vid statens nio manliga, seminarierna. f0ikskoleseminarier 1^44 och vid (]e sex kvinnliga folkskoleseminarierna 830, eller tillsammans 1,971 elever. Vid privata folkskollärarseminarierna i Stockholm och Göteborg ut gjorde elevernas antal höstterminen 1019 respektive 88 och 107. Avgångsexamen undergingo 1919 års vårtermin 2*7 manliga elever och 237 kvinnliga elever, eller tillsammans 524 elever. Vid privata folkskollärarinneseminariet i Stockholm, vilket erhållit rättighet att utexaminera folkskollärarinnor, i avseende på kompetens lik ställda med de från statens seminarier utgående, utexaminerades 27 elever vid slutet av vårterminen 1919. V id privata folkskollärarinneseminariet i Göteborg, vilket jämväl erhållit dylik examensrätt, utexaminerades 43 elever vid slutet av nämnda vårtermin.

Småskoie- Vid seminariet i Munek, som är avsett för utbildande av lapsk- seminarierna. talande, , , småskolläraresin,. ochi -lararmnor,. .. voro höstterminen 1919 inskrivna. 73 elever. Berättelse om vad i rilcets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 105 Vid seminariet i Haparanda för utbildande av finsktalande småskol- lärare och -lärarinnor voro samma termin inskrivna 53 elever. Vid slutet av vårterminen 1919 avlades examen för behörighet till lärarbefattning vid småskola av 24 elever vid seminariet i Murjek och av 17 elever vid seminariet i Haparanda. Vid av landsting eller stad, som ej deltager i landsting, underhållna småskoleseminarier hava vid slutet av vårterminen 1919 enligt låmnade uppgifter 448 elever undergått den prövning vid under offentlig kontroll ståenda seminarium för anställning som lärare vid småskola in. in., som päbjudes i stadgan den 28 maj 1897. Provning av behörighet till erhållande av befattning såsom lärarinna vid småskola har undergåtts av 97 elever vid av enskilda personer an ordnade småskoleseminarier.

Till stipendier åt elever vid statens folk- och småskoleseminarier Stipendier, hava för år 1919 anvisats:

Vid folkskoleseminarier: v.t. h.t. Summa klasserna 1—4 kronor 90,367: — 1 90,688: — s 181,055: — parallell- ock studentklasser ... > 7.160: — 10,380: - 17,540: - Ö T CO -f —1 lapsktalande elever...... > 1,350: — 1 2,700- — flnsktalande ...... > 3,600: — 3,300: — 6,900: — Summa kronor 102,477: — 105,718: — 208,195: —

Vid småskoleseminarier: lapsktalande elever . 8.650: — 8,100: — 16,750: — finsktalande » ...... ' > 7.300: — 12 3 4 4,625: — 11.925: — Summa kronor 15,950: - 12,725: — 28,075: — Jämlikt gällande instruktion för skolöverstyrelsen har under tiden inspektion. Vt 18 —31/i2 19 inspekterats: Av överstyrelsens chef och ledamöter 18 statens och 1 enskilt folkskoleseminarium, 11 av landsting eller enskilda upprättade småskoleseminarier, folk- och småskolor inom 11 skoldistrikt, 9 högre folkskolor, 3 folkhögskolor, 3 abnormskolor, 1 vanföreanstalt, 1 skeppsgosseskola, 8 handelsgymnasmr, 7 tekniska elementarskolor, 21 lägre tekniska yrkesskolor, 12 yrkesskolor, 8 lärlingskolor, 2 praktiska skolor och 2 lantmannaskolor. Dessutom har lokalen vid 1 folkskulesemi- 1 Häri insår besparade medel 854 kr. 2 Häri insår besparade medel 75 kr. 3 Häri insår besparade medel 1,176: 67 kr. 4 Häri ingår besparade medel 150 kr. Bill. till rilrsd. prut. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 14 Riksdags-Berättelsen. 106 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. narium besiktigats, hållits 3 föredrag om och 10 utbildningskurser för fort- sättningsskola samt bevistats 19 sammanträden. Av inspektörer och sak kunniga har under tiden *l h 18 —30/e 19 inspekterats: Av inspektören för folk högskolorna 9 folkhögskolor. Av förste bibliotekskonsulenten 1 biblio tek. Av inspektören för dövstumundervisningen 4 dövstumskolor. Av in spektören för blindundervisningen 2 blindskolor. Av inspektören förgym nastikundervisningen 3 folkskoleseminarier, 3 småskoleseminarier samt 1 folkhögskola. Av inspektören för undervisning i manlig slöjd skolor inom 24 skoldistrikt. Av inspektrisen för undervisning i huslig ekonomi skol köken vid 1 folkskoleseminarium, 2 högre folkskolor och vid 13 folksko lor samt därjämte 1 vandrande skolkök. Av inspektrisen för undervisning i kvinnligt handarbete 4 folkskoleseminarier, 3 småskoleseminarier, 2 högre folkskolor och 8 folkskolor. Av inspektören för undervisning i musik 13 folkskolor. Av pedagogiska inspektören för sinnesslöanstalterna 14 upp fostringsanstalter och arbetshein för sinnesslöa.

Folkskolorna. Enligt de — jämte föreskriften i § 67 av gällande stadga angående folkundervisningen samt nådiga breven den 14 maj 1915 och den 12 maj 1917 — av folkskoleinspektörerna och Stockholms folkskoledirektion in sända uppgifterna angående folkundervisningen meddelades år 1918 under visning i 54 högre folkskolor. I rikets 2,430 skoldistrikt funnos 6,861 fasta och 76 flyttande eller tillsammans 6,937 folkskolor, 2,124 » » 629 > » » 2,753 mindre folkskolor, 6,799 » » 332 » » » 7,131 småskolor, Summa 15,784 fasta och 1,037 flyttande eller tillsammans 16,821 skolor,

eller, med inräknande av de högre folkskolorna, 16,875 skolor .1 I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen eller i såväl läs- som öviiingsämnen 114 lärare och 62 lärarinnor samt i folkskolorna 6,471 lärare och 5,428 lärarinnor eller tillsammans 11,899 mindre folkskolorna 89 » > 2,668 » » » 2,757 småskolorna 56 » » 8,945 » » » 9,001 Summa 6,616 lärare och 17,041 lärarinnor eller tillsammans 23,657 1 Skolornas antal är beräknat på samma sätt som i ecklesiastikdepartementets be rättelser om folkskolorna. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 107 Med inräknande av de högre folkskolornas lärarpersonal utgjorde antalet 23,833. Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid mitten av år 1918 943,662, varav 480,880 gossar och 462,782 llickor. Vid slutet av vår terminen 1918 (resp. 30 juni) undervisades 743,206 på något av nedan angivna sätt. 197,514 åtnjöto vid nämnda tidpunkt ingen undervisning. Om 3,312 saknas uppgifter. Summa 944,062. Bland de vid mitten av år 1918 befintliga barnen i 7—14 års ålder undervisades vid vårterminens slut i sina egna distrikts fasta folkskolor ...... 399,626 » » » Hylande folkskolor ...... 3,696 » » '» fasta mindre folkskolor ...... 51,192 > » » flyttande mindre folkskolor .... 16,490 » » » fasta småskolor ...... 201,522 » d » flyttande småskolor ...... 8,577 nomadskolor ...... •...... 400 enskilda skolor anordnade som folkskolor ...... 329 1 folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina egna distrikt...... 17,744 699,576 » seminariernas övningsskolor ...... 2,135 t> högre folkskolor ...... 1,037 » kommunala mellanskolor ...... 1,230 t> allmänna läroverk ...... 13,943 » högre flickskolor, enskilda mellanskolor m. fl. privata läroan stalter ...... 20,364 » skolor för abnorma barn ...... 1,559 » anstalter för vanartade barn ...... 743 » hemmen ...... 2,539 2 fackskolor ...... 80 Summa 743,206 Bland de vid mitten av år 1918 befintliga barnen i 7—14 års ålder, vilka under vårterminen ej åtnjutit undervisning på något av angivna sätt, hade 68,453 undergått godkänd avgångsprövning, och 7,720 inhämtat folkskolans minimikurs. 103,508 skola först vid höstterminens början inskrivas. 108 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. För 12,209 hade undervisningen uppskjuta med stöd av folk skolestadgans § 35 mora. 2, varjämte 3,100 uteblivit till följd av sjukdom eller naturfel och ______2,524 » av annan anledning. Summa 197,514. Med inräknande av dem, som voro över eller under den ovan an givna skolåldern av 7—14 år, undervisades i högre folkskolor samt i folk skolor, mindre folkskolor och småskolor 709,774. Folkhög På därom av vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl. skolor. Maj:t, efter folkskolöverstyrelsens hörande, för år 1919 beviljat understöd till folkhögskolorna till följande belopp: för vinterkurserna 1918 —19 åt 51 folkhögskolor ...... 379,000 kr. samt såsom tillfällig förhöjning...... 75.800 » för sommarkurserna 1919 åt 41 folkhögskolor ...... 157,085 » samt såsom tillfällig förhöjning...... 31,417 » 643,302 kr. Enligt styrelsernas berättelser hava under nämnda år vid dessa sko lor undervisats vid vinterkurserna 1,569 manliga och 442 kvinnliga elever samt vid sommarkurserna 1,473 kvinnliga och 2 manliga elever, eller till sammans 3,486 elever. Anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor har av skolöver styrelsen fördelats på följande sätt:

Antal elever. Kurser. Kronor. Kronor.

877 Vinterkurserna 1918 —1919 ...... 133,491:50 varav av olika anledningar ej disponerades ...... 3,701: 50 129,790: — 740 Sommarkurserna 1919 ...... 63,242: 50 varav av olika anledningar ej disponerades ...... 225 — 63,017: 50 I Summa kronor _ 192,807: 50 De av överstyrelsen utdelade stipendierna beräknades för varje läs- månad till 35 kronor för obemedlade och 20 kronor — i ett mindre antal fall 15 eller 12 kronor — för mindre bemedlade. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 109

Till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste Foikundor- trakter bosatta tinnar bär, enligt uppgift från statskontoret, för «är 1919 å biau ‘(jufeIi länsstat varit uppfört ett belopp av 89,680 kronor, allt till höjande av folk- rikets nord- skollärarnas löner till och över minimum, till ökande av lärares löner vid ^"bosatta mindre folkskolor och småskolor, till avlönande av lärare vid av staten an- finnar ordnade skolor, till anskaffande av undervisningsmateriel, bildande av lä rare in. in.

De allmänna folkskolorna, dövstumskolorna järnte andra folkunder- Under visningsanstalter, som därtill äro berättigade, hava till nedsatt pris erhål- materiel" lit den undervisningsmateriel, som anskaffats genom skolöverstyrelsen. Under år 1918 uppgick kostnaden härför till 30,010 kronor. Under samma år utbetalades 11,128 kronor 58 öre från anslaget till befräm jande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter bosatta tinnar för anskaffande av undervisningsmateriel för seminariet i Hapa randa samt folkskolorna i Paj al a in. fl. församlingar och 299 kronor 84 öre från anslaget till lappmarks ecklesiastikverk till undervisningsmateriel för seminariet i Murjek.

Vid institutet å Handla för bildande av dövstumskollärare voro Läroanstalter under läsåret 1918 —1919 tre elever intagna. 1 provårskurs vid Manilla och Gävle dövstumanstalter under nämnda läsår deltogo två elever. och blinda. Vid samtliga dövsturnanstalterna voro vid början av höstterminen 1918 intagna 612 elever. Till uppehållande av dövstumskolor har för år 1919 anslagits ett belopp av 144,374 kronor, varjämte till tredje dövstumskoldistriktets lant bruksskola å Råbylund utanordnats ett belopp av 500 kronor. Vid institutet för blinda å Tomteboda voro vid början av höstter minen 1918 intagna 108 elever, därav 64 gossar och 44 flickor. Under läsåret 1918 —1919 hava 13 av gossarne varit hänvisade till hantverksskolan i Kristinehamn för erhållande av undervisning, 10 elever avgingo efter fullbordad lärokurs, 2 på grund av väsentligt förbättrad synförmåga, 3 avledo och eu relegerades. Provårskurs vid institutet har under läs året 1918 —1919 genomgåtts av 1 elev, och under vårterminen utbildades en handarbetslärarinna. Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen 1918 intagna 42 elever, varav 25 gossar och 17 flickor. Under läsåret 1918 —1 9 19 utskrevos 6 elever på grund av oförmåga att tillgodogöra sig undervisningen och 2 avledo. Vid förskolan för blinda i Växjö voro under höstterminen 1918 in- 110 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. tågna 38 elever, 22 gossar och 16 flickor. Under läsåret 1918 —1919 utskrevos 3 lärjungar på grund av oförmåga att tillgodogöra sig under visningen. Vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda voro vid början av höstterminen 1918 inskrivna 48 elever. Vid vårterminens slut utskrevos efter fullbordad kurs 13 lärjungar, av vilka 3 tillhörde institutet å Tomteboda. Till skolhemmet för blinda dövstumma i Vänersborg har Kungl. Maj:t för år 1919 beviljat för förra halvåret 1919 4,980 kronor 20 öre, för senare halvåret 1919 ej ännu beviljat av Kungl. Maj:t. Höstterminen 1919 undervisades därstädes 79 elever.

stiftelsen Kung]. Maj:t har den 13 juni 1919 utsett en av de revisorer, som skola granska styrelsens för Nobelstiftelsens förvaltning och räkenskaper för år 1919.

Uvntra Öför-ät Kungl. Maj:t har av det till understöd åt vittra författare beviljade fattare m. m. anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre personer, som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för litterär verksamhet.

Antikvariska; forsknings Antikvariska forskningsresor hava under år 1919 genom vitterhets-, resor. historie- och antikvitetsakademiens försorg blivit företagna i åtskilliga delar av riket. för*affila Vkl den under akademiens för de fria konsterna inseende ställda konsterna. konsthögskolan hava höstterminen 1919 varit inskrivna 57 elever och 22 aspiranter.

Akademien* 1 " Under år 1919 hava vid det under musikaliska akademiens inseende ställda musikkonservatoriet varit inskrivna vårterminen 173 och höstter minen 1(6 elever. Under samma år har organistexamen avlagts av 5 elever och 2 privatister, kyrkosångarcxamen av 5 elever och 1 f. d. elev, examen för behörighet till musiklärartjänst vid allmänt läroverk av 5 elever och 2 f. d. elever, examen för behörighet till musikdirektörstjänst vid militärkår av 2 privatister, varjämte utfärdats specialbetyg i piano stämning för 1 elev och 2 privatister. vetenskap a" ^ Till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populär- föreiäsningsfr! vetenskapliga föreläsningar, beviljade riksdagen på extra stat för år 1919 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima rilcsdags sammanträde sig tilldragit. ett anslag av 270,000 kronor samt medgav, att av detta anslag Unge enligt av Kung!. Maj:t fastställda villkor användes dels högst 12.000 kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslut ningar för förmedling av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels högst 3,000 kronor till understöd åt vissa nybildade anstalter, dels oek högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare. Av nämnda anslag har Kungl. Maj:t tilldelat understöd med sammanlagt 268,000 kronor åt 535 anstalter för anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar samt åt 1 centralbyrå och 20_andra sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar, j

Under år 1919 hava vid farmaceutiska institutet varit inskrivna vår Farma- ceutiska terminen 46 och höstterminen 93 farmacie kandidater, varjämte 42 apoteks- institutet. elever deltagit i den för dem anordnade hah årskursen. Under samma år har farmacie kandidatexamen avlagts av 46 apotekselever och apotekar- examen av 14 farmacie kandidater.

Under loppet av år 1919 hava inalles 88 elever blivit vid rikets Barnmorske- undervis- läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossnings ningen. konsten och förklarats berättigade att utöva barnmorskeyrket. Av dessa hava 41 utgått från läroanstalten i Stockholm och 47 från den i Göteborg. Vidare hava 93 barnmorskor, därav 42 i Stockholm och 51 i Göte borg erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och efter att däruti hava adagalagt godkända insikter och färdighet förklarats berättigade att utöva även denna del av barnmorskeyrket. Sedan på extra stat för år 1919 av riksdagen anvisats ett anslag av 2,000 kronor till fortbildningskurser för barnmorskor, hava under sist nämnda år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm 2 sådana kurser hållits med tillhopa 41 deltagare samt vid motsvarande anstalt i Göteborg 2 kurser med tillhopa 14 deltagare samt i Lund en sådan kurs med 25 deltagare.

Med anlitande av å extra stat för år 1919 anvisade statsmedel har Statskonsu lent för det en statskonsulent för det mindre jordbruket under året varit anställd. I mindre jord bruket. I enlighet med Kungl. Maj:ts den 19 oktober 1911 utfärdade regle Premiering av mindre mente med däruti genom kungörelser den 1 november 1912, den 24 okto jordbruk ber 1913 och den 11 juli 1918 föreskrivna ändringar hava med statsmedel m. m. 112 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. understödd premieririg av mindre jordbruk ävensom studieresor och un dervisning för i mindre jordbruk deltagande män och kvinnor anordnats, varjämte bidrag av statsmedel lämnats dels till bestridande av kostnaderna för organisation av kontrollföreningar med ändamål att underlätta och ordna undersökningar av och kontroll å utfodringen och avkastningen av ladugårdsbesättningar, tillhörande föreningens medlemmar, dels till under stöd åt föreningsmedlemmar med visst begränsat koantal, dels ock till premieririg av mindre odlingsföretag. Statskonst Statskonsulenten i fröodling har jämlikt gällande instruktion verkat lent i frö- odling. för den inhemska fröodlingens befordrande samt för vall- och beteskultu rens utveckling. # Fröodlings- Statsunderstödda åtgärder för fröodlingens främjande hava under föreningar. året vidtagits av ett flertal hushållningssällskap och fröodlingsföreningar.

Sveriges Sveriges pomologiska förening har för sin verksamhet för fruktod pomologiska förening. lingens befrämjande under år 1919 åtnjutit statsanslag. Stoj d- För undervisning i husslöjd och inspektion av slöjdskolor m. m. hava instrnktörer. tvenne slöjdinstruktörer varit anställda.

Statsbidrag Statsbidrag till husslöjdens befrämjande hava utgått till flertalet till husslöj dens befräm hushållningssällskap och några landsting. jande. Lanlbrnks- För befrämjande av svenska lantmannaprodukters avsättning i ut konsulenter i England och landet hava tvenne lantbrukskonsulenter varit anställda, en i England med Tyskland. station i London samt eu i Tyskland med station i Berlin.

Redskaps- Verksamheten vid redskapsprovningsanstalterna, kemisk-växtbiologiska provuings- anstalter, anstalten i Luleå, kemiska stationerna, frökontrollanstalterna samt jordför kemisk-växt- medlings- och bokföringsb) råerna har under året upprätthållits och med biologisk an stalt. kemiska statsmedel understötts. stationer, frö- kontrollan- stalter, jord- förmedlings- och bokfö- ringshyråor. Sveriges Sveriges utsädesförening, Svenska mosskulturföreningen och Svenska utsädes för ening, Sven motokulturföreningen, vilka var å sitt område utöva en gagnande verk ska mosskul- samhet, hava i likhet med föregående år åtnjutit bidrag av statsmedel. turförenin gen, svenska motokultur- föreuingen. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 113

För år 1919 hava i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den Jordbruks- 15 september 1914 statsbidrag beviljats till avlöning åt jordbrukskonsu- vandring^ lenter. Likaså hava i enlighet med kungörelsen den 1 november 1912 rättare, med (Häruti genom kungörelse den 27 juni 1919 föreskriven ändring stats bidrag beviljats till avlönande av vandringsrättare.

Statskonsulenten i boskapsskötsel har jämlikt gällande instruktion Statskonsu- leutiboskapg' varit verksam för nötboskapsavelns förkovran. skötsel.

Under år 1919 hava 9 ladugårdsbesättningar av ayrshireras samt Aveiscentra. 15 ladugårdsbesättningar av fjällras varit i verksamhet.

Den med statsmedel understödda nötboskapspremieringen, vars ända- Nötboskaps- mål är att verka för åstadkommande av goda och för olika trakter inom Prumerm&- landet fullt lämpliga nöt kreat ursstam mar, har fortgått i enlighet med reglementet av den 17 november 1914 med däruti genom kungörelse den 9 maj 1919 föreskriven ändring.

Den gagnande verksamhet, som utövas av avelsföreningarna för Statsunder- ayrshireras, rödbrokig svensk boskap, rödkullig svensk lantras samt svensk ^föreningar läglandsboskap för de olika kreatursrasernas förkovran har understötta med statsmedel.

Statskonsulenten i mejerihushållning har i enlighet med för honom Statskonsu- lent i mejeri gällande föreskrifter verkat för mejerihanteringens utveckling. hushållning.

Smörprovningarna i Malmö och Göteborg hava fortgått även under Smörprov- år 1919 med anlitande av därtill anvisade medel. ningar.

Statskonsulenten i svinskötsel har jämlikt gällande instruktion varit Statskonsu- verksam för svinavelns höjande. ^skötsel1”"

Statsanslag hava utgått till svinpremiering, till bildande och upprätt Svinpremi- hållande av svinavelsstationer samt till bildande av svinavelsföreningar. ering m. m.

Svenska svinavelsföreningen har i likhet med föregående år åtnjutit Svenska svinavels- statsanslag. föreuingen.

Statskonsulenten i får- och getskötsel har i enlighet med gällande Statskonsu- lent i får- och föreskrifter verkat för får- och getavelns förkovran. getskötscl. Bik. till riksd. prot. 1920. 1 Sami. 1 Aod. 15 Riksdags-Beriittelsen. 114 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit .

Firpremi- Statsbidrag hava utgått till fårpremiering, till bildande ocli upprätt- crmg m. m. hållande av fåravelsstationer, gäldande av kostnader för stambokföring samt anordnande av utställningar för premiering och försäljning av ull.

Sveriges aii- Sveriges allmänna fjäderfäavelsförening, som huvudsakligen genom mfäavei* före-1" konsulent- och undervisningsverksamhet söker befordra fjäderfäavelns ut- ning. veckling, har liksom under tidigare år åtnjutit statsbidrag.

Biskötseln. För biskötselns befrämjande hava jämlikt kungörelsen den 9 oktober 1917 utgått statsbidrag till hushållningssällskapen.

Torvtjänste- För torvtillgångarnas tillgodogörande hava varit anställda en förste mannen, torvingenjör, fyra torvingenjörer samt tre torvassistenter, av vilka en tagits i anspråk för statsmosseinventeringen.

Statskonst För att tillhandagå med råd och upplysningar rörande åtgärder för bygden^efök- ^en elektriska kraftens användning å landsbygden har varit anställd en triiiering. statskonsulent för landsbygdens elektrifiering.

Lantbruks- För den högre lantbruksundervisningen hava lantbruksinstituten vid Mejeriin- Ultuna och Alnarp fortfarande varit i verksamhet. Den högre mejeri- stitut. undervisningen har tillgodosetts vid Alnarps mejeriinstitut.

Lantbruks- För den lägre lantbruksundervisningen hava verkat förutom lant mannaskolor b ruksskolorna å Ultuna och Alnarp 10 lantbruksskolor, därav 7 i södra lanthushålls- och mellersta Sverige samt 3 i Norrland och Dalarna, 46 lantmannaskolor, lanthnshåu- ^4 lanthushållsskolor ävensom 2 lanthushållningsskolor. ningsskolor.

Trädgårds- Fyra med statsmedel understödda trädgårdsskolor hava varit i verk- Bkolor - samhet, nämligen en för södra Sverige vid Alnarp, två för mellersta Sverige vid Adelsnäs och vid Experiinentalfältet samt en för norra Sverige i Härnösand.

Mejeriskolor o Den lägre mejeriundervisningen har ombesörjts av mejeriskolorna ”stationer. 1" Åtvidaberg och Alnarp samt av ett flertal mejeristationer.

Torrskolan Torvskolan vid Markaryd har under året varit i verksamhet. vidMaikaryd. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 115 Dessutom hava i likhet med föregående år kurser hållits för utbil- utbiidnings- dande av kontrollassistenter, ladugårds förman, svinskötare, vandringsrilt- dfkTdag tare m. fl.

Tillsynen över den med statsmedel understödda lägre lantbruksun- inspektörer dervisningen har handhafts av tvenne inspektörer och eu inspektris. ?Mtbruk»undervisningen. Kungl. Maj:t har den 14 mars 1919 fastställt vissa ändringar i gäl-Hashåiinings- lande stadgar för Kronobergs läns hushållningssällskap. sällskapen.

Kungl. Maj:t har den 25 februari 1919 utfärdat kungörelse angå- Undersökning ende villkor för erhållande på statens bekostnad av undersökning med J^sta- tuberkulin av nötkreatur. tens bekost nad. Aven under år 1919 har varit anställd eu konsulent vid bekant- Tubcrkuios- pande av tuberkulosen hos nötkreaturen med huvudsakligt åliggande att konsulent - tillhandagå den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i berörda hänseende.

Undersökningar med tuberkulin av nötkreatur hava fortgått oavbru- Undersök- tet under år 1919 och hava därvid undersökts omkring 80,000 djur. tnberkniinav ladngårdsbe- sättningar. Rörande fisket inom västra distriktet under år 1919 hava följande Fisket, uppgifter erhållits: Sillfisket med snörpvadar var under årets början synnerligen givande. Under tiden Vi—22/s ilandfördes i Sverige omkring 500,000 hl. till ett värde av omkring 7,600,000 kronor mot omkring 330,000 hl. och om kring 11,000,000 kronor samma tid året förut. Vadsillfisket under inne varande säsong började i september, och har till den 14 december av fångsten omkring 65,000 hl. ilandförts i Sverige eller betydligt mindre än föregående år. Trålfisket efter sill gav under årets början omkring 60,000 hl. och under senare delen något över 20,000 hl. Garnsilltisket har lämnat gott resultat, omkring 100,000 valar. Under sillfisket i början av året saltades omkring 200,000 hl. sill. Under innevarande säsong har hittills blott omkring 1,300 hl. saltats. Islandsfisket har återupptagits, men på grund av ogynnsam väderlek har det ej lämnat det väntade resultatet. 116 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Skarpsillfisket har under innevarande säsong lämnat helt liten fångst, men priset har varit ovanligt högt, ända till över 150 kronor per hl. Makrillfisket med drivgarn torde hava givit en fångst av omkring 320,000 tjog, ett mycket gott resultat. Makrillfisket med dörj kring Skagen var gott, omkring 1,200,000 kg. till ett värde av omkring 600,000 kronor. Nordsjöfiskets resultat var klent, omkring 10,000 tunnor makrill, varav omkring 2,000 förts till Sverige, de övriga till Norge. Något över 5,000 tunnor därav var fläkt. Storsjöfisket har utfallit dåligt på grund av låga priser. Såväl detta fiske som fisket i Nordsjön har hindrats av mineringarna. Backefisket och snurrevadsfisket har i allmänhet varit gott. Särskilt synes tillgången på rödtunga hava varit god. På grund av svårigheter att avsätta fisken hava emellertid priserna under vissa tider varit synnerligen låga. Närmaste anledningen härtill har varit exportsvårigheten till Tysk land på grund av valutavärdet. Trålfisket har på grund av svårigheten att avsätta fångsterna be drivits i ringa omfattning. Under senare delen av året hava endast om kring lo4 av de befintliga över 40 ångtrålarna varit i arbete. Alfisket har varit dåligt, laxfisket medelmåttigt. Hummerfisket har lämnat klent resultat. Rörande fisket inom södra distriktet meddelas följande: Sillfisket har utmed Kalmar, Blekinge och Skånes östra kust varit under medelmåttan, i Sundet torde det få betraktas som medelmåttigt, fastän det i jämförelse med fjolårets rekordfångst ter sig dåligt. Ålfisket har längs hela kusten varit dåligt. Bäst torde det hava varit i Blekinge län, där under första mörkret ovanligt mycket ål erhölls. De senare mörkren gåvo däremot mycket dålig fångst. Torskfisket utefter skånska kusten har varit gott, på andra ställen medelmåttigt. Fisket efter röd- spätta, flundra och annan flatfisk har varit medelmåttigt längs hela kusten. Lax- och laxöringsfisket i åarna har varit, medelmåttigt till dåligt. Utan för Blekingekusten var laxfisket däremot en tid på hösten alldeles ovanligt givande. Skärgårdsfisket har i allmänhet varit medelmåttigt. Dock klagas över, att gäddfisket utanför Blekinge år efter år minskas. Avkastningen av fiskodlingen i dammar torde under året i allmänhet varit under medelmåttan. Fiskpriset, som i början av året stod högt, har så småningom av sevärt sjunkit, och svårighet att få avsättning för fisken har ofta före kommit, givetvis i första rummet beroende på omöjligheten av export på Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 117 Tyskland till följd av deri låga markkursen. Särskilt svår är ställningen för många dammodlare. Från östra distriktet hava följande uppgifter inkommit: Inom Stoekholms län har strömmingsfisket vant knappt medelmåttigt, ål- och torskfisket gott. För övrigt har saltsjöfisket givit medelmåttigt utbyte. I Mälaren har gösfisket vant gott och övrigt fiske medelmåttigt. Insjöfisket i övrigt har varit medelmåttigt utom kräftfisket, som varit något däröver. I Uppsala län har fisket vid Saltsjön i allmänhet varit medelmåttigt. 1 Mälaren har gös- och lakefiskena varit göda, övrigt fiske medelmåttigt eller dåligt. 1 Östergötlands län har strömmingsfisket varit gott, övrigt fiske i skärgården medelmåttigt, ålfisket i yttre skärgården mycket gott och i den inre knappt medelmåttigt. I Vättern var rödingfisket mycket gott, laxfisket gott, men siklöje- fisket dåligt och andra slag av fiske medelmåttiga. Insjöfisket för övrigt fullt medelmåttigt. I Gottian ds län har strömmingsfisket å norra kusten varit gott, eljest medelmåttigt, torskfisket mycket gott, laxfisket å norra och västra kusterna medelmåttigt, å östra kusten mycket gott.

Ifrån nedre norra distriktet meddelas: Strömmingsfisket har i det närmaste givit lika stor totalfångst som under år 191 S och kan sålunda betecknas som mycket gott, vad fångsten beträffar. Bruttoinkomsten torde emellertid det oaktat knappast hava varit hälften så stor som under sistnämnda år, beroende i främsta rummet på det inträdda mycket starka prisfallet å saltströmming. Denna har under året rönt helt ringa efterfrågan, och stora partier äro ännu osålda. Priset har gått ned ända till 20 kronor per tunna, vilket icke ens täcker kost naderna för kärl, salt och arbetshjälp. Fjällfisket vid kusten har fortfarande bedrivits högst obetydligt vid sidan av strömmingsfisket och med växlande, men i stort sett, mindre gott eller dåligt resultat. Kustlaxfisket har i Gävleborgs län varit dåligt men i Västernorrlands län givit ganska gott resultat. Laxfisket har varit mycket dåligt i Dalälven och de smärre älvarna i Västernorrlands län, medelmåttigt i Ljusnan och Ljungan, gott i Indals älven och mycket gott i Angermanälven. Nej onögon fångst en i Dalälven har varit något över medelmåttan. 118 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit,

O Alfångsten i ålkar har varit avsevärt större än under de närmast föregående åren. Insjöfisket torde i allmänhet hava varit medelmåttigt eller något över medelmåttan.

Inom övre norra distriktet har fisket utfallit på följande sätt: I Norrbottens län: Strömmingsfisket har varit under medelmåttan, troligen beroende på de rådande olämpliga väderleksförhållandena. Sikfisket har varit under medelmåttan, på våren gott, men mest bestående av småsik, på sommaren och hösten dåligt på grund av väderleken. Siklöjefisket har varit dåligt, abborrfisket medelmåttigt, liksom gadd- och lakefisket. Laxfisket har varit gott. I Västerbottens län: Strömmingsfisket var under medelmåttan, delvis dåligt, sikfisket un der medelmåttan, siklöjefisket medelmåttigt, abborr- och lakefisket gott. Gäddfisket under medelmåttan och laxfisket gott. Laxfisket inom distriktet har i älvarna varit mycket gott, utmärkt, av^ låg medelvikt för den fångade laxen, men sikfisket medelmåttigt. In sjöfisket torde i stort sett få anses vara under medelmåttan. Det höga vattenståndet under den bästa fisketiden på våren försvårade fisket. På hösten bidrog den tidiga kölden och sjöarnas hastiga och starka tillfrys ning att försvåra fisket efter sik och siklöja. På en del trakter har dock fisket efter gädda och abborre varit bättre. Rödingfisket medelmåttigt eller därunder.

över fisket i mellersta distriktet har följande meddelats: Vänern: Gösfisket i Värmlands län medelmåttigt, på sina ställen gott, i Skaraborgs län mycket gott och i Älvsborgs län medelmåttigt. Sikfisket i yärmlands län under medelmåttan, i Skaraborgs län medel måttigt, i Älvsborgs län under medelmåttan. Övrigt fiske i Värmlands och Skaraborgs län medelmåttigt och i Älvsborgs län under medelmåttan. Vättern: Laxfisket dåligt, rödingfisket inom Skaraborgs län mycket gott, inom Örebro län under medelmåttan. Övrigt fiske inom båda iänen medelmåttigt och siklöjefisket inom Skaraborgs län dåligt. Hjälmaren: Gösfisket gott, övrigt fiske medelmåttigt. Övriga sjöar och vattendrag: inom Värmlands län gott, inom Skara borgs och Ålvsborgs län medelmåttigt och inom Örebro läns norra distrikt under medelmåttan. berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 119 Kräftfisket uppges inom Örebro och Värmlands län hava varit gott, inom Skaraborgs och Älvsborgs län medelmåttigt.

Endast Södra Sveriges fiskeriförenings fiskeriskola i Aneboda inom FiskerUkolor. Kronobergs län har varit i verksamhet under året.

Likasom under de föregående åren hava statsanslag utgått till un-Undervisning dervisning i navigation åt bohuslänska fiskare och till fiskerapporter vid föM.uhuluin- västkusten. ska fiskare. Sillfiske- rapporter. Likaså har Kungl. Magt på samma sätt som under de föregående Kräftpesten. åren utfärdat kungörelse med föreskrifter i anledning av den så kallade kräftpestens uppträdande i vissa till Mälarens och Hjälmarens vattensystem hörande vattendrag.

Under mars och april månader har undersökningsfartyget Eystrasalt Undersak- och under juni och juli undersökningsfartyget Skabrak fortsatt de under battr^tiii- förra året påbörjade undersökningarna rörande fisktillgången i de kring godogörande Öland och Gottland liggande delarna av Östersjön, och har Kungl. Maj:t dV faket?8 " till dessa undersökningar anvisat särskilt anslag. Det vid undersöknin garna insamlade materialet och de gjorda observationerna äro nu under utarbetande inom lantbruksstyrelsen och synas komma att giva flera för fisket i ifrågavarande område viktiga resultat. I södra Östersjön utanför Skånes kust hava med särskilda fiske båtar anställts fiskeriförsök för att tillgodogöra sig där tidigare påvisad riklig förekomst av vissa Åskslag. Försöken, som utföllo väl, bekostades med anslag av Kungl. Maj:t samt hushållningssällskapen i de båda Skåne länen och Blekinge län.

Av de för år 1919 under benämning allmänna avdikningsanslaget Allmänna av diknings tillgängliga medel, 800,000 kronor, hava beviljats 704,560 kronor.. anslaget.

Av de till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar Norrländska inom Norrland och Dalarna (norrländska avdikningsanslaget) för är 1919 a'ausiaget.S" anvisade medel, 1,900,000 kronor, hava beviljats 446,545 kronor.

Lantbruksstyrelsen har hos statskontoret gjort framställning om ut- Tiiiäggs- betalning av tilläggsbidrag enligt kungörelsen den 27 juni 1919 (n:r 464) meVstatsbi- med 92,740 kronor till 109 med statsbidrag från allmänna avdiknings- drag Mn^aii- anslaget understödda företag. niugsaiisiaget understödda företag. 120 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tiiiagge- Lantbruksstyrelsen har hos statskontoret gjort framställning om utmed^t!1 betalning av tilläggsbidrag enligt kungörelsen den 27 juni 1919°(n:r 465) bidrag (rån med 109,030 kronor till 166 med statsbidrag från norrländska avdiknings- avdiknings- anslaget understödda företag, anslaget un derstödda företag. Odiingsiåne- Av odlingslånefonden för år 1919 hava beviljats 1,367,340 kronor. fonden. 0 7 näTsiåm' Av täckdikningslånefonden, som utgör 200,000 kronor, har lantbruks- Dfonden. 6" styrelsen under år 1919 beviljat 2,830 kronor till 1 hushållningssällskap för tillgodoseende av 5 företag.

Allmänna ny- Av från allmänna nyodlingsfonden tillgängliga medel, 200,000 kro- ° dem °n " nor » h ar lantbruksstyrelsen under år 1919 beviljat 500 kronor till 1 hus hållningssällskap för tillgodoseende av 1 företag.

Norriänd-ka Av tillgängliga lånemedel från norrländska nyodlingsfonden, 300,000 ^fonden. 0 kronor, hava under året 70,366 kronor av lantbruksstyrelsen beviljats till 5 hushållningssällskap för tillgodoseende av 171 företag. G“dkändaav- Under år 1919 hava bland de med statsmedel understödda avdik- tagS "nings- och vattenavledningsföretag av lantbruksstyrelsen godkänts: 20 företag, för vilka kostnaden beräknats till 69,327 kronor 16 öre, varav 28,770 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna avdikningsanslaget. Genom omförmälda företag har avdikats en areal av 434,84 hektar; 117 företag, för vilka kostnaden beräknats till 638,859 kronor 48 öre, varav 314.200 kronor utgått såsom bidrag ur norrländska avdikningsanslaget. Genom omförmälda företag har avdikats en areal av 5,418,07 hektar; 4 företag, för vilka kostnaden beräknats till 50,821 kronor 65 öre, varav 24,730 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna frostminsk- ningfsanslaget. Genom omförmälda företag har avdikats en areal av 304,11 hektar; 8 företag, för vilka kostnaden beräknats till 45,526 kronor 73 öre, varav såsom statslån ur odlingslånefonden utgått 42,010 kronor. Genom omförmälda företag har eu areal av 2 83,46 hektar befriats från vatten eller eljest förbättrats; 44 företag, för vilka kostnaden beräknats till 438,694 kronor 94 öre, varav dels 275,110 kronor utgått såsom statslån ur odlingslånefonden och Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 12. dels 117,460 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna avdikningsanslaget. Genom omförmfllda företag har en areal av 3,343,57 hektar be friats från vatten eller eljest förbättrats; 2 företag, för vilka kostnaden beräknats till 11,161 kronor 83 öre, varav dels 5,330 kronor utgått såsom statslån ur odlingslånefonden och dels 4,510 kronor utgått såsom st atsbidrag ur norrländska avdi krön gs- anslaget. Genom omförmälda företag har en areal av 71,02 hektar befriats från vatten eller eljest förbättrats.

Kungl. Magt har den 11 mars 1919 utfärdat kungörelse (nr 93) Ändring i kungörelsen angående ändrad lydelse av 1 § 1 mom. och 9 § 1 mom. i kungörelsen om vad iakt den 9 december 1898 (nr 127) angående vad iaktagas bör till förekomtagas bör till förekomman mande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket. de av smitt samma hus djurssjukdo mars införan de i riket. Kungl. Maj:t har den 23 maj 1919 utfärdat kungörelse (nr 243) Ändring i förordningen angående tillämpning å sjukdomen skabb hos djur, hörande till hästsläktet, angående vad av vissa föreskrifter i förordningen den 9 december 1898 (nr 126) angå iakttagas bör till förekom ende vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma mande och sjukdomar bland husdjuren. hämmande av smittsamma sj ukdomar bland hus djuren. Rätt att vid befordran räkna tjänstår lika med länsveterinär har Tjänstårsbe - räkning för genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 juni 1919 medgivits, för den tid, värn examinerad pliktig examinerad veterinär fullgjort honom åliggande fackutbildning och veterinär vid fullgörande facktjänstgöring. av viss värn pliktstjänst göring. Kungl. Maj:t har den 10 september 1919 utfärdat kungörelse an- Dyrtidstjli- gående dyrtidstillägg för år 1919 åt vissa distriktsveterinärer. diffriktsvete*

Kungl. Maj:t har den 28 november 1919 utfärdat kungörelse Provisorisk angående fortsatt provisorisk höjning av de i taxan för distriktsveterinärerdfstriktfvetl den 31 juli 1914 (nr 180) bestämda arvoden. nuärtaxan.

Kungl. Maj:t har den 17 januari och den 10 september 1919 ut-Kontroll vid färdat kungörelser (nr 10 och 594) angående kontroll å från transoce- Infökrgj£ av anska länder i fruset tillstånd 1 ill riket infört kött av nötkreatur eller får. Bih. till riksd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 16 Riksdags-Berättelsen. 122 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Veterinärhsg- De studerandes antal vid veterinärhögskolan uppgick vid 1918 års 8 0 aD' början till 136. Under årets lopp hava 24 nyinskrivna tillkommit. Av eleverna hava under året 28 avlagt veterinärexamen och 9 avgått utan examen. Elevantalet vid årets slut utgjorde 123. 4 hovslagarlärlingar hava under året varit intagna vid skolan, varav 3 utexaminerats och 1 avgått utan examen efter två månaders kurs.

Statens vete- Undersökningar för juvertuberkulos hava under året verkställts å ologiska an- tillsammans 335 insända prov. I övrigt äro undersökningar i diagnostiskt stait syfte gjorda å 999 insända preparat. För lantbruksstyrelsens behov har tillverkats och levererats 33,0o0 kem tuberkulin. Till skydd mot kalv sjukdomar hava framställts coli-, paracoli-, pyogenes- och pasteurellasera; till användning vid rödsjuka hos svin och svinsjuka hava framställts röd- sjukeserum och en annan art pasteurellaserum, mot kvarka och anasarka specifika streptokocksera och mot vissa former av sårinfektion hos häst streptokock- och stafylokocksera. Av dessa anstaltens egna sera hava under året inalles expedierats 491,000 kem. För bekämpande av smittsam kastning hos nötkreatur har fortsatts försök med vaccinering enligt den vid anstalten utarbetade metoden. 5,634 doser abortvaccin har utsänts under året. Under anstaltens ledning hava med statsunderstöd fortsatts de under år 1917 började åtgärderna mot smitt sam kastning i Norrbottens län. Serologisk undersökning för diagnostice rande av smittsam kastning har verkställts å prov från 491 djur. (Mot svarande antal ingick föregående år i talet för andra diagnostiska under sökningar.) Därjämte hava framställts autogen vaccin samt bakteriepreparat för diagnosticerande av åtskilliga infektionssjukdomar. Slutligen hava, enligt kungörelsen den 22 februari 1916 med sär skilda föreskrifter till förekommande av införande i riket av rots hos djur av hästsläktet, å anstalten verkställts serologiska undersökningar av 1,440 blodprov från till riket importerade hästar, och har för undersökning av sådana hästar med malleinögonprov expedierats 882 kem mallein.

'^stvrcia'Cr" ^ id de under år 1919 hållna besiktningsmötena för prisbelönande n ' av hästar hava enligt gällande premieringsreglementes allmänna föreskrif ter premierats tillhopa 10,250 hästar, i det att utav statsmedel och av de inom underdistrikten tillskjutna medel gemensamt utdelats penningpris för 9,034 hästar, nämligen 507 hingstar, 4.068 betäckta ston och fölston samt 4,459 nngston, varjämte utfärdats intyg om godkännande för 1,216 hingstar. lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 123 Dessutom hiiva inom ett underdistrikt 7 ston blivit under särskilda av stuteriöverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande med för ända målet av vederbörande hushållningssällskap tillskjutna medel. Vid samma års p r e m i er i n gs för r ä 11 n i n gar måste på grund av bristande tillgång på medel 1,966 hästar uteslutas från premiering med penningpris, nämligen 684 hingstar och 1,282 betäckta ston och fölston. För statens hingstdepåers räkning hava inköpts dels inom landet 17 hingstföl av halvblodsras, dels från utlandet 8 unghingstar av halvblodsras i 3:dje året samt 2 fullblodshingstar.

Vid rikets allmänna kartverk hava under år 1919 utförts följande Rikets all männa kart arbeten. verk. A. Byråarbeten. 1) Bearbetning av sista årens trianguleringsresultat, uppgörande av punktbeskrivningar, utjämning av höjdnät, bearbetning av material för trigonometrisk höjdmätning, uppgörande av grafisk framställning av astro nomiska inställningstal, utredningar för den ifrågasatta omläggningen av rikstrianguleringen för katasterändamål, undersökning av viktsfördelningen vid mätning av basnät, projektionsberäkningar. 2) Ärealberäkningar inom Blekinge län, transportering av lantmä terikartor, 1,127 st., inom Hallands, Blekinge, Kristianstads, Kalmar, Kronobergs, Uppsala, Örebro, Kopparbergs och Västerbottens län. 3) Redaktionsarbeten samt areal- och höj dberäkningar. 4) Rit- och gravyrarbeten för kartreproduktion. 5) Förberedelser till fältarbeten.

B. Geodetiska fältarbeten. 1) Trianguleringsnrbeten av 1. ordningen. Stakning av 1. ordningens nät Vikbolandet —Oskarshamn— Vetlanda, stakningsarbeten inom norra delen av 1. ordningens nät Karlsborg— norr ut samt byggande av 3 instrumentbockar om 6, 7 och 11 m. höjd, mät ning å de 3 sydligaste punkterna inom 1. ordningens nät Karlsborg — norrut. 2) Trianguleringsarbeten av 2. och 3. ordningen: I Kristianstads län mätning c:a 13 kv.mil med 59 punkter. Föl- mätningen har byggts 3 instrumentbockar om 8, 12 och 18 m. höjd; 1 Kalmar län stakning, bebyggande och mätning av de delar av topografiska kartbladen Karlskrona och Ottenby, som tillhöra Kalmar län, 124 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

jämte ett e:a IV2 mil brett bälte å de angränsande bladen. Nätet omfattar omkring 8 kv.mil med 41 punkter, varav 37 nya, 2 instrumentställningar om 12 och 16 in. hava blivit byggda; trianguleringsarbeten å de delar av topografiska kartbladen Skinnskatteberg, Sala och Gysinge, som falla utanför Västmanlands län, varvid trianguleringen utsträckts ungefär 1 mil in på angränsande blad. Området omfattar ungefär 50 kv.mil med 117 punkter, varav 80 nya; 11 instrumentställningar byggda om 8 —18 me ters höjd. 3) Markering av Ölandsbasens södra hälft.

C. Ekonomiska och topografiska fältarbeten.

1) Stomkartearbeten hava utförts i skalan 1 : 20000 inom Hallands län samt i skalan 1 : 50000 inom Västerbottens län. 2) Ekonomisk fältmätning i skalan 1 : 20000, omfattande 4,924 kv.mil inom Blekinge län och 3,49 kv.mil inom Hallands län. 3) Topografisk fältmätning' i skalan 1 : 50000, även omfattande öv- ningsmätning av generalstabens aspiranter, av 41,66 kv.mil inom Västman lands län. 4) Höjdmätning inom Västmanlands och Jämtlands län dels genom linjeavvägning på en sträcka av 72,87 mil, varvid 207 punkter bestämts, dels genom barometerobservationer, varvid 3,264 punkter bestämts. Utgivning. Utgivna eller färdiga att före årets slut utgivas äro: av ekonomiska kartor i skalan 1 : 20000 inom Blekinge län bladen Hällaryd, Halahult, Bälganet, Bräkne —Hoby, Tararp, Konga, Backaryd, Ronneby och Bredåkra; av topografiska kartor i skalan 1 :100000 bladet Malung, i skalan 1:200000 bladen Ramsjö och Holmön; av generalstabens översiktskarta i skalan 1 : 400000 bladet Malmö.

Statens mete- Kung!. Maj:t har den 16 maj förordnat, att överinseendet över storm- orologisk- hydrografiska varningsväsendet skall från och med den 1 juli 1919 överflyttas från lant- anstalt. bruksstyrelsen till statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, samt att nämnda anstalt, från samma dag räknat, jämväl skall hava att genom sina tjänste män utöva den närmare uppsikten över stormvarningsstationerna. Kung!. Maj:t har den 31 oktober förordnat, att tillsynen över 6 vattenhöjdsmätningspeglar i Mälaren skall från och med den 1 januari 1920 överflyttas från nautisk-meteorologiska byrån till statens meteorolo gisk-hydrografiska anstalt. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 125 Väderlekstjänsten har under hela året varit anordnad morgon och afton, varjämte under månaderna maj—oktober en särskild väderlekstjänst middagstiden till jordbrukets fromma varit anordnad. Stormvarningar hava sedan den 6 mars åter utfärdats. Ett stort antal av stormvarningsstationerna och kontrollstationerna för. stormvarningarna. hava under året° inspekterats. De meteorologiska iakttagelserna hava under året fortgått vid 45 stationer av 2:dra ordningen, 360 stationer av 3:dje ordningen med enbart nederbördsiakttagelser samt 275 stationer med jämväl temperaturiakttagelser; de hydrografiska vid 787 stationer för vattenståndsiakttagelser. Under året hava utförts 160 vattenmängdsmätningar, av vilka 154 genom anstaltens försorg. Vid den hydrometriska provningsanstalten hava 54 undersökningar verkställts, av vilka 26 rörande anstaltens instrument. Profilavvägningen för vattenfall-förteckningen har fortskridit 490 km., av vilka komma på Torneälv 180 km., på ^yskeälv 130 km., på Gideälv 70 km., på Järpströmmen 10 km. samt på Areälv 100 km. Av trycket har utgivits: Meteorologiska iakttagelser i Sverige 1917; Bihang till meteorologiska iakttagelser i Sverige 1917, innehållande H. E. Hamberg: Ilaglets frekvens i Sverige 1865— 1917; Hydrografiska Byråns årsbok 1916; Hydrografiska byråns årsberättelse 1918 samt gemensamt med vattenfallsstyrelsen »Förteckning över Sveriges vattenfall: Lagan blad 98, 1 — 6, Ljusnan blad 48, 1—8 . Den relativt blida väderleken i slutet av år 1918 fortfor under större delen av januari 1919, men under sista veckan av nyssnämnda månad, hela februari och till omkring sista veckan i mars var temperaturen i hela landet i medeltal närmare 2° lägre än den normala, dock med en varmare period i mitten av mars. Större delen av april, hela maj och juni var det 1° ä 2° varmare än vanligt, vilket, beträffande Norrland, var händel sen även med temperaturen i juli, under det att i de södra delarna av landet densamma i juli var något därunder. Kyligare väderlek inträdde i augusti och relativt kallare i södra än i norra delarna av riket, i me deltal dock omkring 1° kallare än vanligt för landet i sin helhet. Under september, oktober, november och december var temperaturen i medeltal lägre än den normala, i första hälften av november mycket lag, lägre än på 30 år på de flesta ställen, men i slutet av november och första hälften av december högre än vanligt. Nederbörden har under året varit mycket ojämt fördelad överlandet. En jämförelsevis varm och torr vår (april och maj) med ovanligt blåsig väderlek, ingav allvarliga farhågor för den växande höst- och vårsäden, särskilt med tanke på möjligheten av svåra frostskador, liknande dem, som 126 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. inträffade våren och försommaren 1918, men dels kom frosten i år tidi gare och dels inträffade i slutet av maj och början av juni riklig neder börd, dock synnerligen ojämt fördelad över landet. I juli,, augusti och september har nederbörden i de nordliga delarna av landet varit normal eller något däröver, men i den övriga delen av riket något mindre än normalmängden. Oktober månad och första hälften av november var ne derbörden långa, vartill kom stark köld, vilket bl. a. förhindrade plöjnings- och andra arbeten vid jordbruket samt gjorde vattentillgången i källor och mindre vattendrag på många ställen synnerligen knapp i betraktande av årstiden. Under resten av november och under första hälften av decem ber koinmo emellertid mycket stora nederbördsmängder, vilka fördelade sig tämligen jämt över landet, dock i södra delen av riket något under normalmängden. Vattentillgången var under januari till maj månader i allmänhet ungefär normal. Under senare delen har den i regel varit mindre än den normala samt i oktober och november betydligt understigit den normala. Förhållandena hava emellertid härutinnan varit ganska olika i landets olika delar, i det att det varit mellersta Sverige och de östra delarna av södra Sverige, som mest lidit av vattenbrist, medan i Norrland och i västra de larna av sydligaste Sverige vattentillgången varit mycket rikligare.

Sveriges Större delen av fältarbetena hava ägnats åt erforderliga omfattande geologiska undersök revisionsarbeten inom södra och mellersta Sverige dels för de geologiska ning. kartbladen i skalan 1 : 50,000, dels ock för berggrundskartan i skalan 1 : 200,000, varjämte i skalan 1 : 50,000 nyrekognoscerats områden med eu sammanlagd ytvidd av 293 kvadratkilometer, belägna inom Värmlands och till en mindre del inom Gottlands län. Den förrådsstatistiska utredningen beträffande södra Sveriges torv tillgångar har pågått inom Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Väst manlands, Uppsala och Stockholms län, varjämte den kvalitativa rekognos ceringen av torvmarker i närheten av kominunikationslederna slutförts inom de topografiska kartbladen Borås, Vänersborg och Skara, samt dess utom bedrivits inom bladen Mariestad, Ulricehamn och Linköping. Av de anbefallda djupborrningarna efter stenkol i Skåne bär borr ningen vid Kullemölla avslutats, sedan densamma nått ett djup av 644,5 meter. Bland utförda utredningar rörande malmer samt nyttiga mineral och bergarter må nämnas fortsatta undersökningar och bearbetning av materielet rörande Sveriges fosfattillgångar, utredning av tektoniken inom Tuolluvaara malmfält, undersökning av de malmgeologiska förhållandena Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 127 vid Stråssa och Riddarhyttans gruvfält, fortsatt arbete med en beskriv ning över Sveriges ädlare malmer samt mindre omfattande undersök ningar vid ett liertal malmförekomster och ett antal utredningar rörande industriellt användbara bergarter. De praktiskt-geologiska undersökningarna inom Västerbottens och nordligaste delen av Jämlands län hava omfattat dels eu allmän geologisk rekognoscering av de efter 1918 års fältarbeten återstående delarna av Vilhelmina sockens fjälltrakter samt av delar inom Tärna och Stensele socknar jämte ett mindre område i nordligaste Jämtland, dels ock en detaljundersökning av.de för kronans räkning inmutade fyndigheterna vid 'Stekenjokk samt besiktningar av andra nyligen uppdagade malmanled ningar inom angränsande fjälltrakter. Inom Västerbottens läns kust- och skogsomiåden hava dessutom på börjats undersökningar för åstadkommande av praktiskt-geologiska över siktskartor med beskrivning över jämväl dessa delar av länet. De hy di ogeologiska undersökningarna hava under året förnämligast omfattat undersökningar inom Alsterns och Ölmans vattenområden i Värm lands län samt i trakten av Hammarbysjön vid Stockholm, ävensom djup- lodning av vissa sjöar, varjämte utförts utredningar rörande erosionsrisker vid Dalälven och Indalsälven, rörande berggrundens beskaffenhet vid kraftverksanläggningar vid Harspränget med flera ställen samt ett antal utredningar rörande tillgång på grundvatten inom olika delar av landet. Under året hava av trycket utkommit de geologiska kartbladen Mässvik, Värmlandsnäs och Sövdeborg i skalan 1 : 50,000 jämte 12 av handlingar eller uppsatser, ingående dels i Årsboken för 1918, dels i Årsboken för 1919.

Av det av riksdagen på extra stat för år 1919 beviljade förslags Lantmäteri- anslaget å 20,000 kronor till bestridande av kostnader för vissa av lant styrelsen. Vissa lant mätare företagna tjänsteresor har enligt vad till lantmäteristyrelsen in mätares komna redogörelser utvisa under år 1919 tagits i anspråk ett belopp av tjänsteresor. 17,578 kronor Öl öre. I

I enlighet med den av Kungl. Maj:t fastställda utgiftsstaten för av- Skiften och vittringsverket i Västerbottens och Norrbottens län för är 1919 hava här avvittringar. vid varit anställda för hela året en styresman samt därjämte på skilda tider lantmätare under sammanlagt 2672 månader. 128 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Reparation Arbetet med reparation och renovation av kartor i lantmäterikon- tion avkårtörtoren i länen, vilket arbete tog sin början i slutet av år 1911, har fort- & lantmäteri- gått även under år 1919. kontoren i länen.

Kopior av Det under år 1918 påbörjade arbetet med anskaffande för lantmäteri- ^krifter^v' kontoret i Karlstad av kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar, handlingar som gått förlorade vid eldsvåda år 1865, har fortgått under år 1919. till lantmäte- rikontoret i Karlstad. Kopior av Arbetet med anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning angående 8t£av kopior av kartor in. in. angående statens järnvägars jordområden, tens jarnva-vilket arbete tog sin början under år 1917, har fortgått under år 1919. gara jordom- o J o råden för lantmäteri- kontoren i länen. Nya registra- Arbetet, med uppläggande av nya registratur och arkivens ordnande vonB°ord^an-i lantmäterikontoren i länen, vilket arbete påbörjades under år 1912, har de i lantmä- fortsatts även under år 1919. terikontoren i länen. inbindning Jämväl arbetet med inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i lantmäteri- länen har fortgått under år 1919. kontoren i länen. Lantmäteri- Sedan lantmäteristyrelsen avgivit förslag i ämnet, har Kungl. Maj:t "nfngwT genom brev den 12 september 1919 dels fastställt läroplaner och läsord- ningar till efterrättelse vid lantmäteriundervisningens ordnande och be drivande under läsåret 1919 —1920 dels ock anvisat och ställt till lant- mäteristyrelsens förfogande ej mindre återstående 16,000 kronor av det av riksdagen för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisade reservations anslag ä 39,800 kronor, än även efter ingången av år 1920 23,800 kronor av det för år 1920 för samma ändamål anvisade reservationsanslaget å 39,800 kronor samt desslikes ett belopp av 10,000 kronor av nionde hu vudtitelns anslag till skrivmaterialier och expenser, ved in. in. att använ das till eldning, städning och rengöring samt belysning av undervisnings lokalerna ävensom för anskaffning och underhåll av undervisningsmaterial och övriga inventarier in. in. I enlighet med sålunda meddelade före- skrifter fortgår undervisningen under innevarande läsår. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 129

Sedan riksdagen för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens Fotomeka- reproduktionsanstalt å extra stat för år 1919 anvisat ett rcservationsan- auktion av sia»- av 6,000 kronor, har Kund. Makt den 18 december 1918 dels lantmäteri- ställt till styrelsens förfogande förenämnda anslag å 6,000 kronor dels ock bemyndigat styrelsen att under år 1919 för anstalten disponera ej allenast, behållningen å anstaltens rörelse vid utgången av år 1918 än även de under år 1919 inflytande inkomster av vid anstalten utfört arbete. Arbetena vid reproduktionsanstalten hava fortgått under år 1919. Under året har anstalten förflyttats till en rymligare och ändamålsenligare lokal, varigenom öppnas möjlighet att utvidga anstaltens verksamhet. För anställande under år 1919 av examinerade biträden å lånt- ExUa farbota- mäterikontoren i länen har lantmäteristyrelsen haft till förfogande ett lantmäteri- sammanlagt belopp av7 64.678 kronor 40 öre. Fxaminerade biträden ha,va kontoren i för året i dess helhet eller vissa tider därav förordnats å lantmäterikon- anen ' toren i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Kristianstads. Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skara borgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämt lunds, Västerbottens och Norrbottens län. För beredande av skrivhjälp å lantmåterikontoren i länen under år 1919 har lantmäteristyrelsen haft att disponera ett sammanlagt belopp av 51,904 kronor 73 öre. För bildande av nya eller utvidgande av förut befintliga kronoparker Kronoparkers hava under år 1919 köp avslutats för en köpeskilling av 109,500 kronor. 1 0 ning ' Inköp av ströängar å kronoparker i Norrland och Dalarna har ägt rum för 5,511 kronor 77 öre. Dessutom har vid markutbyten i vederlag för mindre uppskattnings- värde å kronans vid bytena ingående fastigheter utbetalts 5,500 kronor. Kungl. Maj:t har antagit avgivna köpeanbud å hela eller delar av Försäljning 17 kronoegendomar med ett sammanlagt taxeringsvärde av 381,700 kronor, kronoegen- och uppgå forsaljningsbeloppen härför till 983,980 kronor. domar. Dessutom hava försålts för tillsammans 240,944 kronor 13 stycken från utarrenderade kronoegendomar och kronoparker avsöndrade lägenheter och för 66,300 kronor 2 stycken områden från egendomar, vilka äro av sedda till försäljning. I I enlighet med gällande författningar rörande upplåtande av skogstorp och odlingslägenheter å kronoparker och kronoövcrloppsmarker i de parker ” Bih. till riksd. p*ot, 1920. 1 Sami. 1 Avd. 17 Riksdags-Berättelsen. 130 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. sex norra länen voro vid 1919 års början sådana lägenheter upplåtna i följande omfattning: skogstorp upplåtna på 20-årigt arrende 564 stycken samt odlingslägenheter och på 50-årigt arrende upplåtna skogstorp 1,119 stycken. Under året har upplåtande av dylika ägt rum i ungefär samma omfattning som under därförut gångna år.

Domän- Kungl. Maj:t och riksdagen har beslutat, att domänstyrelsen skall ■ yre sen. fr^n och me(j J92 Q fr&n domänbokföringssakkunniga övertaga den av bemälda sakkunniga hittills bedrivna kassabokföringen beträffande domän fonden i samband varmed å extra stat å styrelsens kamerala byrå upp förts två andra gradens tjänstemän (doinänkamrerare och domänstatistiker).

Skogsstaten. Kungl. Maj:t och riksdagen har därjämte i fråga om avlöningsstaten för skogsstatens ordinarie personal beslutat dels att där ytterligare uppföra från och med år 1920 1 överjägmästare, 11 jägmästare, 1 överjägmästar- assistent, 1 skogstaxator samt å extra stat 2 biträdande jägmästarbefatt- ningar, dels fastställa den omreglering av överjägmästardistrikt och revir, som föranletts av inrättande av ovannämnda tjänster. Nyinrättade äro: Stockholm —Gävle överjägmästardistrikt, Södra Piteå, Norra Malå, Västra Jörns, Mellersta Stensele, Vännäs, Örnsköldsviks, Hårnö, Ragunda, Idre Västra, Fryksdals och Nässjö revir samt Sala och Södertälje revirdelar. 1 samband härmed hava en del namnförändringar ägt rum både i fråga om distrikt och revir. Sedan Kungl. Maj:t och riksdagen år 1918 fastställt ny avlönings- stat för skogsstatens ordinarie personal att tillämpas från och med år 1919 och i denna stat uppfört bland annat 11 skogsingenjörer, har Kungl. Maj:t förordnat om ny indelning av Norrbottens och Västerbottens läns kust land i skogsvårdsornråden.

skY5*" Den aV Knn* L och riksdagen beslutade provisoriska skogs- s o orna. 8 ]j0]an vj(j Baggå har från 1 oktober börjat sin verksamhet. bränsiekom Den skogsstatspersonal, som varit ställd till 1917 års bränslekom mission och missions disposition har under året i huvudsak återgått till tjänstgöring i skogsstats- skogsstaten. personalen.

Skogshsg- På grund av en svårartad influensaepiderai måste undervisningen vid S o an. förberedande jägmästarkursen å Garpenberg avbrytas under 1 månad av vårterminen, men utsträcktes denna i stället till den 6 juni, då 34 elever Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 131 utexaminerades. Till sommarterminen antogos vid denna kurs 45 nya elever, av vilka 35 vid höstterminens slut antogos till fortsatt utbildning. Vid själva högskolan i Stockholm utexaminerades under början av året 20 elever tillhörande jägmästarkursen, och 35 nya sådana antogos vid höstterminens början. Vid årets slut utgjorde hela antalet elever vid jäg- mästarkursen 104. Av forstmästarkursen utexaminerades vid årets början 12 lärjungar, och 12 nya sådana antogos till sommarterminen. Vid årets slut kvarstodo vid denna kurs 22 elever. Dessutom har undervisningen vid högskolan under vissa tider av året följts av 2 svenska tillfälliga elever och 5 utländska studerande, varav 2 från Holland och 3 från Amerika. Förutom den ordinarie undervisningen hava högskolans lärare bi trätt vid en av skogsägarförbundet anordnad kurs i högskolan för för- • valtande personal i enskild tjänst, vilken kurs besöktes av omkring 120 personer. • Vid skogsförsöksanstaltens skogsavdelning, som särskilt har på sitt State»* arbetsprogram att studera resultaten efter olika starka gallringar samt attskof^5®ks utföra i samband därmed stående tillväxtberäkningar in. m , hava under år 1919 undersökts och anlagts 15 fasta och 10 tillfälliga nya försöks- ytor om en sammanlagd areal av 8 hektar, varjämte av äldre dylika ytor reviderats 53 stycken. Härjämte hava 335 olika parceller skogsodlings- försök under året reviderats. Sammanlagda antalet serier av fasta för- söksytor uppgick vid årsskiftet till 450. Inom anstaltens naturvetenskapliga avdelning har påbörjats en större undersökning över humusformerna i våra barrskogar samt en studie över klimatets inverkan på skogsträdens höjd- och diametertillväxt. En större undersökning över skogsmarksbildningen i Norrland föreligger i det när maste tryckfärdig. Vid entomologiska laboratoriet hava studierna över märgborrarna fortskridit så långt, att ett större arbete över dem föreligger tryckfärdig^ varjämte undersökningarna över tall- och splintvivlarna m. 11. fortgått efter uppgjord plan. Till speciella skogsföryngringsförsök i Norrland har det för året å extra stat anvisade anslaget å 25,700 kronor helt tagits i anspråk. För söken hava huvudsakligen gått ut på undersökningar över tall- och gran fröet från olika höjdlägen och breddgrader samt utförande av skogsod lings- och markberedningsförsök. Dylik kultur har under året utförts på' 25 försöksfält om tillsammans 21,9 hektar, varjämte 9 nya fält utstakats 132 Berättelse om växt i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. samt revisioner och undersökningar av flera olika slag utförts på ett stort antal gamla kulturfält. Av försöksanstaltens publikationer hava under året utgivits häftet 16 av »Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt» om 206 sidor samt 4 flygblad.

Kommittéer och dylika beredningar.

Justitiedepartementet. * Revision av strafflagstiftningen. Professorn vid universitetet i Lund Johan C. W. Thyrén, åt vilken Kungl. Maj:t den 19 februari 1909 uppdragit att verkställa utredning rörande de ändringar i gällande lagstiftning angående bötes- och bötesför- vandlingsstraffen, vilka kunde befinnas lämpliga, samt på grundvalen av denna utredning framlägga utkast till sådana ändringsförslag, har under år 1919 utgivit utkast till lagförslag om ärekränkningsbrotten (för beredande utkast till strafflag. Speciella delen. 11.) Sedermera har Thyrén övergått till behandling av förmögenhetsbrotten och torde om någon månad tryckningen av utkast till lagförslag angående tjuvnads- och rånsbrotten kunna påbörjas samt under förra delen av innevarande år vara avslutad. Statsverkets kostnader för utredningen belöpa sig intill 1919 års slut till 73,831 kronor 59 öre.

Sakkunniqa för utredning av frågan om förundersökning i brottmål. Kungl. Magt bemyndigade den 9 oktober 1914 chefen för justitie departementet att tillkalla en och, därest så sedermera skulle befinnas önskligt, ytterligare en sakkunnig person för att inom justitiedepartementet biträda vid utredningen av frågan om ny lagstiftning angående förunder sökning och häktning i brottmål ävensom vid uppgörande av de lagförslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda.

* Arbetsredogörelser för år 1919 angående lagberedningen och den förberedande utredningen angående en rättegångsreform äro, för att bringas till riksdagens kännedom, bilagda det till årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedeparte- mentsärenden. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 133 På grund av nämnda bemyndigande tillkallades den 19 november 1914 advokaten Eliel Löfgren och den 5 september 1916 revisionssekreteraren Algot bagge att biträda vid ifrågavarande utredning. Sedan Löfgren utnämnts till statsråd och chef för justitiedeparte mentet, har advokaten friherre Georg Stjernstedt tillkallats att biti äda vid nämnda utredning. I anledning därav, att Bagge under år 1917 och första hälften av år 1918 varit sysselsatt såsom biträde inom justitiedepartementet med annat brådskande lagstiftningsarbete, har arbetet på nu ifrågavarande lag stiftningsärende först under senare hälften av år 1918 kunnat på fullt allvar upptagas. Under år 1919 hava de sakkunniga utarbetat utkast till lag angå ende polisundersökning i brottmål samt häktning in. in. jämte utkast till andra därmed sammanhängade författningar, över dessa utkast hava den 27 juni 1919 utlåtanden iniordrats från vederbörande myndigheter. Sedan dessa utlåtanden inkommit under oktober och november månader, hava i anledning av desamma utkasten ytterligare genomarbetats. Kostnaderna för de sakkunniga hava till 1919 års slut uppgått till 7,638 kronor 44 öre.

Sakkunnig för behandling av frågan om ändring i gällande bestäm melser angående fdeikommiss. Chefen för justitiedepartementet erhöll den 9 oktober 1914 Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst två sakkunniga personer för att inom departementet biträda vid behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser angående fideikommiss. Departementschefen har därefter den 20 i samma månad kallat envoyén, juris doktorn greve J. J. A. Ehrensvärd att för nämnda ändamål biträda inom departementet. En av greve Ehrensvärd utarbetad utredning i ämnet har över lämnats till jordkommissionen. Greve Ehrensvärd har på därom gjord framställning entledigats från uppdragets utförande. Kostnaderna för frågan hava intill 1919 års slut utgjort 4,350 kronor.

Kommittén för frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation. Kungl. Maj:t uppdrog den 13 november 1914 åt en kommitté att verkställa förnyad utredning av frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation samt till Kungl. Magt inkomma med det utlåtande och förslag i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda. Till ordförande i 134 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. denna kommitté förordnade Kungl. Maj:t biskopen i Luleå stift, teologie doktorn O. Bergqvist, samt till ledamöter numera biskopen i Växjö stift, teologie doktorn K. L. Lindberg, f. d. hovrättsrådet, häradshövdingen G. Ribbing, undervisningsrådet K. L. E. Sandberg, kyrkoherden N. S. Stadener samt ledamoten av riksdagens andra kammare O. H. Walldén ävensom numera revisionssekreteraren G. Masreliez, vilken sistnämnde jämväl skulle tjänstgöra såsom kommitténs sekreterare. Sedan riksdagen i skrivelse den 27 maj 1915 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, om och på vad sätt en jämkning i gällande stifts- indelning lämpligen borde äga rum och i samband därmed, huruvida Stockholm i kyrkligt avseende borde skiljas från ärkestiftet, samt för riks dagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning, har Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 3 september 1915 anbefallt kommittén att i sammanhang med det kommittén förut givna uppdrag verkställa berörda utredning. Genom nådig remiss den 18 december 1918 har Kungl. Maj:t an befallt kommittén avgiva underdånigt utlåtande över en av konsistorie notarien Anders Radhe in. d. gjord hemställan om beredande av tillfällig löneförbättring åt konsistorienotarier och konsistorieamanuenser. Hovrättsrådet Ribbing har den 27 november 1915, på egen begäran, entledigats från ledamotskapet. På grund av särskilda uppdrag hava numera landshövdingen K. Stenström samt konsistorienotarien A. E. Carlgren i vissa avseenden biträtt kommittén. Det genom nådiga remissen den 18 december 1918 begärda utlåtan det har avgivits den 23 januari 1919. Kommitténs betänkanden och förslag i anledning av nådiga besluten den 13 november 1914 och den 3 september 1915 hava överlämnats till vederbörande departement den 24 maj 1919. Kommitténs arbeten äro härmed avslutade. Sammanlagda kostnaderna för kommittén hava uppgått till 134,913 kronor 80 öre.

Sakkunnig för fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande stiftelser. Jämlikt nådigt bemyndigande förordnade chefen för justitiedeparte mentet den 4 februari 1915 hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustav O lin att inom departementet biträda vid fortsatt behandling av frågan om lagstift ning rörande stiftelser. Uppdraget har innefattat förnyad utredning av nämnda lagstiftningsfråga samt av utredningen föranledd omarbetning av Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 13S det den 21 december 1903 av därtill utsedda kommitterade avgivna förslag till lag om offentligen erkända stiftelser. Arbetet, som på grund därav att Olin varit sysselsatt såsom ledamot och sekreterare i strafflagskommissionen redan förut upprepade gånger under längre tid varit avbrutet, har av samma anledning sedan år 1917 fullständigt vilat och torde till följd av den omläggning av strafflagskommissionens verk samhet, varom förmäles här nedan angående nämnda kommission, icke komma att återupptagas, förr än kommissionen utarbetat och till Kungl. Maj:t ingivit lagförslag med motiv rörande de ämnen, som falla inom straff rättens allmänna del. Kostnaderna för utredningen hade till 1917 års slut uppgått till 7,8G7 kronor 14 öre. Därefter har statsverket icke haft några utgifter i ärendet. Strå fflng skota missionen. Genom beslut den 10 mars 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt en straff- lagskommission att, med föranledande av ett av professorn vid universitetet i Lund Johan C. W. Thyrén utarbetat förberedande utkast till strafflag ävensom övriga av Thyrén verkställda förarbeten till eu ny strafflagstift ning avgiva yttrande rörande huvudgrunderna för en sådan lagstiftning. Kommissionen utgjordes vid 1919 års början av presidenten i hovrätten över Skåne och Blekinge juris doktorn Berndt Hasselrot, ordförande, samt följande ledamöter: ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren Sven Bengtsson i Norup, häradshövdingen i Askims, Hisings och Sävedals domsaga Ivar Peterson Ernberg, professorn vid universitetet i Lund Ernst Anton Kallenberg, ledamoten av riksdagens andra kammare, glassliparen Axel Albert Lindqvist i Kosta, advokaten vice häradshövdingen Otto Salo mon Mannheimer, hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustav Olin, tillika kom missionens sekreterare, ledamoten av riksdagens andra, kammare, lantbru karen David Hjalmar Pettersson i Bjälbo, läkaren vid centralfängelset i Malmö, medicine licentiaten Carl Thure Henrik Petrén, vice häradshöv

dingenö Axel Westman,o t häradshövdingenO i Hallands läns södra domsagaO Assar Emanuel Åkerman samt vid behandling av frågor, hörande till strafflagstiftningens allmänna del, överdirektören och chefen för fångvårds styrelsen Viktor Almquist. Kommissionens uppdrag och planen för dess verksamhet hava under sistförflutna år i vissa avseenden förändrats. Genom beslut den 8 april 1919 har nämligen Kungl. Maj:t förklarat, att det genom ovannämnda beslut den 10 mars 1916 åt kommissionen givna uppdrag skall anses gälla avgivande av förslag till lagtext jämte motiv rörande de ämnen, som falla inom allmänna delen av strafflagen, att förslag till lagtext jämte motiv 136 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. skall, i den mån kommissionen fattat beslut om grunderna för den nya lagstiftningen, inom kommissionen utarbetas av ett särskilt arbetsutskott, vars förslag i berörda avseende skall i den ordning kommissionens ord förande äger bestämma underställas kommissionens prövning och god kännande, att sagda arbetsutskott skall bestå av Hasselrot, som skall vara ordförande i utskottet, Olin, Thyrén, Kallenberg och Åkerman samt att arbetsutskottet skall äga anmoda Almquist, att i den utsträckning utskottet finner lämpligt deltaga i dess arbete. Sedermera har Kungl. Maj:t för ordnat Thyrén att vara ledamot jämväl av strafflagskoinmissionen. Numera revisionssekreteraren Gustaf Masreliez har den 23 maj 1919 förordnats att från och med den 1 augusti 1919 tills vidare vara biträ dande sekreterare i kommissionen och dess särskilda arbetsutskott. Sedan kommissionen under föregående år genomgått och granskat andra, tredje, femte, sjätte, sjunde, åttonde, elvte och tolvte kapitlen i förenämnda av Thyrén utarbetade förberedande utkast till straff lag, allmänna del< n, därvid kommissionen beträffande varje särskilt stad gande fattat preliminära beslut, har kommissionen vid sammanträden under januari och februari månader 1919 på liknande sätt behandlat första, fjärde och trettonde kapitlen i samma utkast ävensom de delar av utkastets nionde och tionde kapitel, som ansetts lämpligen kunna göras till föremål för behandling av kommissionen i dess helhet. Därmed har kommissionen avslutat det förberedande arbetet med ifrågavarande utkast. Kommissionens arbetsutskott har sedermera vid sammanträden under september och oktober månader 1919 till förnyad behandling upptagit frågorna om straffens arter och om skyddsåtgärder, varefter på grundval av utskottets beslut förslag till lagtext rörande nämnda ämnen utarbetats. Berörda förslag har därefter underställts kommissionens prövning och av kommis sionen godkänts. Kommissionen har under år 1919 jämväl granskat ett av Kungl. Maj:t till kommissionen remitterat betänkande med förslag till vissa änd ringar i lärares straff- och processrättsliga samt disciplinära ställning samt däröver avgivit utlåtande. Utgifterna för kommissionen hava intill 1919 års slut uppgått till 47,815 kronor 54 öre.

G ritningstyf in ing sko in in i ttén. Den 10 mars 1916 upprog Kungl. Maj:t åt en kommitté att verk ställa dels en förnyad allsidig granskning samt omarbetning av de för riksdagen år 1910 framlagda förslagen till ordnande av frågan om till godogörande av inineralfyndigheter å kronojord och dels en revision av Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 137 gruvestadgan. Till ordförande i kommittén förordnade Kung!. Maj:t. hä radshövdingen i Ingelstads och Järrestads domsaga, före detta revisions sekreteraren friherre Bror Carl Cederström och till ledamöter i kommittén ledamoten av riksdagens andra kammare, järnarbetaren -Johan Bernhard Eriksson i Grängesberg, kommerserådet Emil Lorens Fredrik Hubner, ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren Adolf Linus Lundström i Långnäs, ledamoten av riksdagens första kammare, bruks disponenten Otto Mauritz Strömberg samt gruvingenjören i mellersta berg- mästardistriktet Olof Herman Sundhohn. Sedan Kungl. Maj:t den 8 december 1916 på ansökning entledigat Lundström från ledamotskapet i kommittén, förordnade Kungl. Maj:t samma dag till ledamöter i kommittén ledamoten av riksdagens första kammare, tillförordnade bergmästaren Carl Immanuel Asplund oeh dispo nenten Karl Gustaf Brunnberg i Persberg. Till sekreterare i kommittén förordnade Kungl. Maj:t den 28 juli 1916 numera hovrättsrådet i Svea hovrätt, riksdagens militieombudsman Gustaf Lindstedt. Sedermera har Kungl. Maj:t drls den 9 november 1917 entledigat Lindstedt från berörda uppdrag och till sekreterare i hans ställe förordnat assessorn i samma hovrätt Arthur Lindhagen, dels ock, sedan Lindhagen den 23 augusti 1918 entledigats, den 18 september samma år till sekreterare i hans ställe förordnat assessorn i hovrätten över Skåne och Blekinge John Alsén. Betänkande med lagförslag har överlämnats den 20 juni 1919, och har kommittén därmed slutfört sitt arbete. Sammanlagda utgifter för kommitténs arbete har uppgått till 52,302 kronor 87 öre. Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om särskild instansordning för mål angående avlöningsförmåner och pension m. in. Jämlikt den 19 april 1916 meddelat nådigt bemyndigande tillkal lade chefen för justitiedepartementet den 5 mai 1916 hovrättsrådet i hov rätten över Skåne och Blekinge Axel Uno Strandberg och dåvarande advokatfiskal Per Georg VVidén att såsom sakkunniga biträda inom justitie departementet vid fortsatt behandling av frågan om särskild instansordning för mål angående avlöningsförmåner och pension in. in. Arbetet, som under 1919 icke kunnat slutföras på grund därav, att Strandberg av sjukdom under avsevärd tid hindrats att fullfölja det samma, väntas inom den närmaste tiden Idiva avslutat. Intill 1919 års slut hava till de sakkunniga utbetalts 33,415 kronor 32 öre. Bill. till rilsd. prat. 1920. 1 Sami. 1 Avd, 18 Riksdiigs-Bcrättelsen. 138 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om ny konkurslag stiftning. Sedan Kung!. Maj:t den 8 september 1916 bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tillkalla högst två sakkunniga personer för-att inom departementet biträda vid fortsatt behandling av frågan om ny konkurslagstiftning, har departementschefen i anledning härav tillkallat dels nämnda dag häradshövdingen i Ase, Viste, Barne och Laske härads domsaga Carl Arhusiander att inom departementet biträda vid berörda lagstiftningsarbete, dels ock den 28 september 1917 tillförordnade revi sionssekreteraren, assessorn och fiskalen i Göta hovrätt Sven Lawski att jämte Arhusiander från och med den 1 oktober 1917 tills vidare inom departementet biträda vid samma lagstiftningsarbete. De sakkunniga hava under året avslutat överarbetningen av 1911 års konkurslagstiftningskommittés förslag till konkurslag in. m. De sakkun nigas tryckta betänkande, dagtecknat den 7 juli 1919 och omfattande för slag till konkurslag, lag om nya konkurslagens införande och vad i av seende därå skall iakttagas samt lag om ackordsförhandling utan konkurs ävensom till av nämnda förslag föranledda ändringar i tjugusju särskilda författningar, avlämnades till justitiedepartementet i september 1919. Intill 1919 års slut hava till de sakkunniga från statskontoret ut betalts 33,788 kronor 93 öre.

Sakkunniga för undersökning rörande verkningarna av gällande lag stiftning till förekommande av vanhävd av viss jord i Norrland och Dalarne. Sedan Ivungl. Magt den 13 oktober 1916 bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tillkalla en person att såsom sakkunnig biträda inom nämnda departement med verkställande av en allsidig undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning till förekommande av van hävd av viss jord i Norrland och Dalarne samt utarbetande av därav för anledda förslag, har bemälde departementschef tillkallat häradshövdingen i Norra Hälsinglands domsaga, f. d. revisionssekreteraren Nils Wihlborg att i sagda avseende biträda inom justitiedepartementet. Sedermera har departementschefen jämlikt nådigt bemyndigande den 1 februari 1918 förordna! numera förste lantmätaren Olof Niisson att jämte Wihlborg inom departementet biträda vid nämnda utredning. Ifrågavarande undersökning har under år 1919 bedrivits i enlighet med den för densamma uppgjorda plan. Sålunda har bearbetningen av det införskaffade statistiska materialet ävensom av de inkomna svaren å de under 1918 utsända frågecirkulären fortsatts och avslutats, varjämte Il vrål t elfte om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 139 de sakkunniga för vinnande av mera omedelbar erfarenhet om den ifråga varande lagstiftningens verkningar under sistlidne juni företagit en stu dieresa genom olika delar av Norrland. Undersökningen, vilken varit av sedd att avslutas detta år, har blivit något fördröjd tillföljd därav att de sakkunniga deltagit även i andra offentliga utredningsarbeten. I det när maste fullständigt betänkande över undersökningen föreligger emellertid i manuskript. Sedan detta slutjusterats, kommer tryckningstillstånd att begäras. Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava intill 1919 års slut uppgått till 83,098 kronor 44 öre.

Kommittén för revision av gällande bestämmelser om stadsplan och tomt indelning. Kungl. Maj:t har den 15 december 1916 uppdragit åt en kommitté att verkställa revision av gällande bestämmelser angående stadsplan och tomtindelning. Till ordförande i denna kommitté har Kungl. Maj:t för- ordnat presidenten i kammarrätten Gustaf Albert Petersson samt till le damöter byggnadsrådet Isak Gustaf Clason, f. d. rådmannen Peter Adolf Dahl, rådmannen i Malmö Knut Dahlberg, ledamoten av riksdagens första kammare grosshandlaren Herman Fredrik Lamm, filosofie doktorn Yngve Larsson och förste stadsingenjören i Göteborg Albert Lilienberg. Den 16 augusti 1918 bär emellertid Larsson på ansökan entledigats från uppdraget att vara ledamot av kommittén. Under år 1919 har arbetet inom kommittén bedrivits dels vid pleni- sammanträden den 16 maj samt den 27 oktober —8 november, dels ock under vissa tider av det utav kommittén tillsatta beredningsutskottet, be stående av ordföranden och Dahlberg, vid särskilda tillfällen förstärkt med tillkallade stadsplanetekniker. Under större delen av året har hovrättsrådet i Svea hovrätt S. Dahl- qvist, vilken enligt nådigt beslut den 19 juli 1918 förordnats att biträda kommittén vid utredning av vissa till dess arbete hörande frågor, varit sysselsatt med arbete åt kommittén. De preliminära förslag till förändrad lagstiftning av de till kommit téns behandling hänskjutna ämnen, som vid början av år 1919 förelågo, hava under året undergått väsentlig bearbetning, och förelågo vid årets slut reviderad lagtext jämte tillhörande motivering till de avdelningar i kommitténs förslag, som avhandla stadsplan, utomplansbestämmelser, tomt indelning, förbud mot nybyggnad, avstående av mark, omläggning av fastighet för genomförande av stadsplan eller tomtindelning, gatas upp låtande och tomtägares ersättningsskyldighet beträffande gatumark, gatas 140 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit- anläggning och kloakledning, gatas underhåll och renhållning samt skyl dighet för stad att ersätta viss av stadsplans genomförande vållad skada. Under 1919 har inom kommittén jämväl upprättats preliminärt för slag till vissa delar av byggnadsstadga för riket. Den 8 november har kommittén, i anledning av nådig remiss, av givit underdånigt utlåtande över en av Aktiebolaget Fullersta gjord ansö kan om fastställande av särskilda föreskrifter rörande Fullersta villastads bebyggande. Kostnaderna för kommitténs arbete hava intill 1919 års slut uppgått till 31,401 kronor 60 öre. Sakkunnig för behandling av frågan om ideella föreningar. Kungl. Maj:t har den 15 december 1916 förordnat numera justitie- kanslern Oscar Henry Arsell att biträda inom justitiedepartementet såsom sakkunnig vid utarbetande av förslag till lag om ideella föreningar. Betänkande med utkast till lag angående ideella föreningar har av lämnats den 31 december 1919 och har Arsell från och med deu 1 i samma månad entledigats från ifrågavarande uppdrag. Kostnaderna för uppdraget hava uppgått till 24,316 kronor 59 öre. Sakkunniga beträffande fastställande av församlingsfrihetens grund sats in. in. Enligt nådigt beslut den 21 maj 1918 bemyndigades chefen för justitiedepartementet ait tillkalla sakkunniga personer att biträda inom nämnda departement vid upprättande av förslag till den nya lagstiftning och de ändringar av nu gällande författningar, som ansågos erforderliga för fastställande av församlingsfrihetens grundsats och av de för dess ge nomförande nödiga ordningsföreskrifterna, och uppdrog departementschefen deri 5 juni 1918 åt ledamoten av riksdagens första kammare, landshöv dingen Carl Fredrik Holmquist, ledamoten av riksdagens andra kammare, borgmästaren Johan Otto Holmdahl, stadsfiskalen i Stockholm Carl Gustaf Lidberg, ledamoten av riksdagens första kammare, kassören Ernst Julius Söderberg och ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören Ivar Teodor Vennerström att i sagda hänseende biträda inom justitiedeparte mentet, varvid Holmquist skulle såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. Sedan Söderberg i juni 1919 avlidit, tillkallade departements chefen den 20 augusti 1919 i hans ställe ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören Viktor Larsson. Såsom sekreterare hos de sak kunniga hava tjänstgjort till den 1 februari 1919 förste aktuarien i sta tistiska centralbyrån Sven Oden och från och med sistnämnda dag notarien i lantbruksstyrelsen Christian Giinther. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 141 Efter slutfört arbete liava de sakkunniga den 11 oktober 1919 av givit betänkande med förslag till lag om utövande av deri svenska med borgare tillförsäkrade församlingsrätt in. m. Statsverkets kostnader för de sakkunniga belöpa sig till omkring 9,870 kronor.

Sakkunniga beträffande frågan om utträde ur statskyrkan in. in. Jämlikt, bemyndigande den 21 maj 1918 förordnade chefen för ju stitiedepartementet ledamoten av riksdagens andra kammare, professorn Knut Kjellberg, ledamoten av riksdagens första kammare, predikanten Vilhelm Gullberg, ledamoten av riksdagens andra kammare, komministern Harald Hallén, ledamoten av riksdagens första kammare, läroverksadjunkten, nu mera statsrådet Olof Olsson samt konstituerade revisionssekreteraren A. E. Rodhe att såsom sakkunniga biträda inom departementet vid utredning av frågan om rätt till utträde ur statskyrkan in. m. De sakkunniga hava antagit benämningen Religionsfrihetskommittén. 1 de sakkunniges sammansättning har under år 1919 den ändring ägt ruin, att Rodhe den 9 maj 1919 på därom framställd begäran entledigats från ^ ifrågavarande sakkunniguppdrag samt hovrättsrådet i Svea hovrätt V. E. O. Petrén samma dag utsetts att i stället såsom sakkunnig biträda vid nämnda utredningsarbete. Vid sammanträde den 6 juni 1919 beslöto de sakkunniga uppdraga dels åt Olsson att verkställa utredning rörande med de sakkunnigas upp drag sammanhängande undervisningsfrågor samt att utarbeta redogörelse för den norska och danska lagstiftningen angående s. k. borgerlig begrav ning dels ock k t Petrén att uppgöra förberedande utkast rörande borgerlig begravning, vilka uppdrag sedermera fullgjorts. Under årets lagtima riks dag och de två första månaderna av urtima riksdagen hava de sakkunniga i övrigt icke hållit sammanträden. Gullberg har jämlikt av de sakkunniga erhållet uppdrag under ok tober och november månader uppsatt redogörelse för de frikyrkliga tros samfundens organisation, medlemsantal m. m. Ordföranden och Petrén hava under tiden den 2—den 26 oktober utarbetat förslag till lag angående jordfästning och har den sistnämnde tillika uppgjort förslag till lagmotiv. Därefter hava de sakkunniga vid plenisammanträden under december månad 1919 granskat och omarbetat nämnda lagförslag jämte motiv. I detta arbete hava ordföranden, Petren och Gullberg deltagit, varemot Hallén varit av sin tjänst förhindrad att däri deltaga. Olsson har efter tillträ dandet av statsrådsämbetet ock varit förhindrad att vidare deltaga i de sak- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. kunnigas arbete. De sakkunniga avse att under första hälften av januari månad innevarande år ånyo sammanträda för slutlig justering av berörda förslag. De sakkunniga hava hållit samtliga sammanträden i Stockholm. De sakkunniga hava i oktober 1919 hos hans excellens herr ministern för utrikes ärendena gjort framställning om införskaffande av utländsk lag stiftning i ämnet; och har sådan rörande borgerlig begravning till största delen numera inkommit. De kostnader, som utredningen under år 1919 intill årsskiftet med fört för statsverket, hava uppgått till ungefär 6,500 kronor.

Tvångsuppfostrinqssakkunniga. Den 28 juni 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitie departementet att tillkalla sakkunniga personer för att inom nämnda de partement biträda med verkställande av utredning och avgivande av för slag rörande beredande av ökad möjlighet att å uppfostringsanstalt mot taga till tvångsuppfostran dömda minderåriga manliga förbrytare. Den 1 därpå följande juli förordnade departementschefen landshöv dingen Axel Ekman, direktören vid statens uppfostringsanstalt å Bona Knut Blomquist, ledamoten av riksdagens första kammare, överinspektören Daniel Alfred Petrén, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbru karen Johan Jönsson i Revinge och fältläkaren Conrad Fredrik Vahlquist att i nämnda hänseende biträda i departementet, därvid landshövdingen Ekman såsom ordförande skulle leda de sakkunnigas arbete samt Blomquist tjänstgöra såsom sekreterare. I skrivelse den 16 augusti samma år anmodade departementschefen de sakkunniga att vid utredningsarbetet jämväl taga hänsyn till det be hov av anstaltsvård, som kunde väntas uppkomma, därest Kungl. Maj:t förordnade, att bestämmelserna i 5 kap. 3 § strafflagen, såsom detta lag rum lyder enligt lag den 7 maj 1917, skulle tråda i kraft. De sakkun niga hade ock °att taga under övervägande frågan, huruvida eventuella nya anstalter borde ställas under särskilda styrelser samt i vad mån an- staltsvården borde på skilda sätt anordnas med hänsyn till elevernas olika ålder och anlag. De sakkunniga hava under år 1919 avgivit fyra betänkandet), nämligen: I den 31 januari med förslag till upprättande vid Venngarn av en permanent statlig uppfostringsanstalt för minderåriga manliga förbrytare samt till provisoriska åtgärder, erforderliga för beredande av ökad möjlig het att verkställa domstols förordnande om tvångsuppfostran; Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 143 II deri 8 mars med förslag om disponerande för statsverkets egen åkning av kungsgården Bilckaskog i Kristianstads lån och till förbere dande åtgärder för upprättande därstädas av en uppfostringsanstalt för minderåriga manliga förbrytare; III den 6 september med förslag till ikraftträdande av lagen den 7 maj 1 7 angående ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen; IV den 17 oktober 1919 med förslag till vissa nybyggnads- och ändringsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Venngarn. Därjämte hava uppgjorts preliminära förslag till Venngarnsanstal- tens utbyggande i händelse av ökat behov av anstaltsplatser samt med ledning av uppgifter, som till fångvårdsstyrelsen ingå rörande de perso ner, vilka i rikets fångvårdsanstalter börjat undergå straff, utarbetats sta tistiska översikter beträffande straffade personer av mankön i åldern 15— 18 år, på vilka lagen den 7 maj 1917 angående ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen varit tillämplig, därest densamma förklarats ikraftträdd. Då det av dessa översikter blivit tydligt, att ungdomsbrottsligheten, som under kristiden ökades så att extraordinära åtgärder för anskaffande av anstaltsutryinme måste omedelbart vidtagas, numera är i avtagande, hava de sakkunniga i slutet av oktober 1 y 19 med chefens för justitie departementet tillstånd tillsvidare ajournerat sina förhandlingar för att bliva i tillfälle att under någon tid iakttaga utvecklingen på det nu ifråga varande området och kunna, sedan förhållandena stadgat sig, efter dessa avpassa de åtgärder, till vilka de sakkunniga i enlighet med det åt dem givna uppdrag ytterligare hava att avgiva förslag. Utgifterna för de sakkunnigas arbeten hava till 1919 års slut upp gått till 38,943 kronor 24 öre.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning m. m. av det av en kommitté utarbetade förslaget till lag innefattande vissa bestämmelser i syfte att trygga rätt till elektrisk kraft in. in. _ Sedan Kungl. Maj:t den 6 september 1918 bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom justitie departementet biträda med beredning, föredragning samt verkställande av erforderlig omarbetning av det av en kommitté utarbetade förslaget till lag innefattande vissa bestämmelser i syfte att trygga rätt till elektrisk kraft m. m., har chefen för justitiedepartementet på grund av berörda bemyndigande tillkallat före detta revisionssekreteraren, häradshövdingen i Västra Göin^e domsaga Ernst Mauritz Håkanson samt kanslirådet Carl Johan Carlberg att biträda vid ifrågavarande arbete. De sakkunnigas förslag blev färdigt i början av år 1919. Innan 144 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. förslaget överlämnades till granskning av lagrådet, biträdde Carlberg under senare delen av augusti med viss omarbetning av förslaget. Sedan före dragning inför lagrådet ägt rum, hava Håkanson och Carlberg under de cember månad 1919 varit sysselsatta med vidtagande av de ändringar i förslaget, som föranledas av lagrådets anmärkningar. Sammanlagda kostnaden för de sakkunniga utgör omkring 2,500 kronor. Färsäkring lagstifta ilig slom mitten. För fortsättande av det gemensamma skandinaviska lagstiftningsar betet på obligationsrättens område har den 8 november 1918 tillsatts en kommitté med uppdrag att utarbeta förslag till lagbestämmelser angående försäkringsavtal. Till ordförande i nämnda kommitté liar Ivungl. Maj:t förordnat justitierådet juris doktorn Tore Alinén samt till ledamöter i kommittén numera hovrättsrådet i Svea hovrätt Rudolf Eklund, verk ställande direktören i försäkringsaktiebolaget Skandia, vice häradshövdingen juris och filosofie kandidaten K. G. Berlitz och verkställande direktören i Allmänna livförsäkringsaktiebolaget, förre professorn filosofie doktorn L. E. Pkragmén. Efter det Almén den 14 mars 1919 avlidit, har till ordförande i hans ställe den 16 maj 1919 förordnats f. d. justitierådet friherre E. Marks von Wurtemberg. Till sekreterare har kommittén antagit ombudsmannen hos livför säkringsaktiebolaget Thule juris kandidaten Gunnar Palme. Kommittén, som börjat sitt arbete den 1 januari 1919, har erhållit bemyndigande att med danska, finländska och norska kommittéer, som för motsvarande ändamål blivit tillsatta, sammanträda till gemensamma över läggningar i syfte att åstadkomma största möjliga överensstämmelse mellan kommittéernas blivande förslag. Dylika överläggningar hava hållits vid sammanträden i Norge under mars och april samt i Danmark under sep tember detta år. Därvid hava förberedande förhandlingar ägt rum på grundval av en från norsk sida utarbetad promemoria i ämnet. Kostnaden för kommittén har intill 1919 års slut utgjort 56,090 kronor 4 öre. Sakkunniga för utarbetande av förslag till åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten. Jämlikt nådigt bemyndigande den 22 november 1918 har chefen för justitiedepartementet förordnat överdirektören och chefen för fång vårdsstyrelsen Viktor Almquist, dåvarande hovrättsrådet i Svea hovrätt, Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 145 numera häradshövdingen i Gärds och Albo härads domsaga Holdo Edling, ledamoten av riksdagens andra kammare, järnarbetaren Bernhard Eriksson i Grängesberg, överläkaren vid Långbro sjukhus, medicine doktorn Olof Kin- berg samt direktören vid åkerbrukskolonien Hall, tilosofie doktorn David Lund att i egenskap av sakkunniga biträda inom justitiedepartementet vid utarbetande av förslag till åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottslig heten. Åt Almquist har uppdragits att såsom ordförande leda de sak kunnigas förhandlingar. På begäran har Eriksson den 29 april 1919 entledigats från upp draget och har chefen för justitiedepartementet samma dag tillkallat leda moten av riksdagens andra kammare, glassliparen Axel Albert Lindqvist i Kosta att i Erikssons ställe såsom sakkunnig biträda vid utarbetandet av ovan omförmälda förslag. Såsom de sakkunnigas sekreterare har tjänstgjort e. o. notarien i Svea hovrätt Olof Barklind. Sedan av Edling med biträde av sekrete raren utförts förberedande utredningar, hava de sakkunniga varit samlade under månaderna maj och juni samt augusti, september, oktober och november 1919, varjämte under årets övriga månader vissa av de sakkun niga jämte sekreteraren varit sysselsatta med särskilda för uppdragets fullgörande nödiga arbeten. Vid de sakkunnigas sammanträden hava de allmänna grunderna för ungdomsbrottslighetens behandling varit föremål för övervägande samt förberedande utkast till vissa delar av den ifråga satta lagstiftningen utarbetats. Statens uppfostringsanstalt å Bona samt centralfängelserna i Norr köping och å Långholmen hava av de sakkunniga besökts. Därjämte har Kinberg vid besök under juni, juli och augusti månader 1919 i Danmark, Frankrike och Italien tagit närmare kännedom om därstädes vidtagna åt gärder för särskild behandling av mindre tillräkneliga unga brottslingar. Utgifterna för de sakkunniga hava intill 1919 års slut uppgått till 2,388 kronor 68 öre.

Sjölag stiftning skommittén. Sedan Kungi. Maj:t på initiativ av den norska regeringen den 28 september 1917 beslutat återupptagande av samarbetet med Danmark och Norge för revision av de svenska, danska och norska sjölagarna, hölls i Stockholm den 23 och 24 oktober 1918 en förberedande konferens mellan delegerade för Sverige, Danmark och Norge. Därvid enades man beträf fande organisationen av det beslutade samarbetet om följande punkter: 1. För varje land utses en kommitté av nio ledamöter. I varje kommitté insättas tre jurister, av vilka en skall vara kommitténs ord- Bih. till rikad. prof. 1920. 1 Samt. 1 Avd. 19 Riksdans-Berättelsen. 14fi Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. förande, samt vidare en representant för redarna, en för affärsmannen, eu för assuradörerna, en för fa r tyg sb e f111 h av a r n a, en för maskinbefälet samt en för däcksmanskapet och eldarna. Det avses att så ordna arbetet, att de två ledamöter, som komma att företräda besättningen, skola deltaga i kommittéförhandlingarna endast så vitt angår frågor, som röra besätt ningens intressen. 2. Arbetet skall bedrivas dels av var kommitté för sig dels vid gemensamma sammanträden, avsedda att hållas alternerande i de tre län derna. 3. Vidkommande frågan, huruvida bestämmelserna om sjöförsäk ring skulle behålla sin plats i sjölagen och således tillhöra sjölagskoin- mittéernas arbetsuppgift eller i sin helhet hänskjutas till de plane rade skandinaviska försäkringslagstiftningskommittéerna, överenskoms, att sjölags- och försäkringslagstiftningskommittéerna skulle avgiva gemensamt yttrande härutinnan, varefter frågan skulle slutligen upptagas och avgöras av de tre ländernas regeringar. 4. Kommittéerna skola upptaga till behandling alla ämnen, som finnas böra regleras i själva sjölagen, oberoende därav huruvida vissa frågor, såsom om bemanningen och. bostäder ombord, under senare tid gjorts till föremål för lagstiftning eller utredning i det ena eller andra landet. Sedan denna konferens hållits, har Finland anslutit sig till samar betet ifråga, varjämte Island berättigats att deltaga i detsamma. Med godkännande av det av de delegerade uppgjorda programmet har Kungl. Maj:t den 31 december 1918 uppdragit åt en kommitté att deltaga uti ifrågavarande lagstiftningsarbete samt förordnat till ordförande i kommittén före detta regeringsrådet Herman Otto Falk samt till leda möter i kommittén verkställande direktören i Stockholms Sjöförsäkrings aktiebolag Casper Harald Andersson, delägaren i firman Ekman & C:o, Carl Johan Jacob Emil Ekman, dispaschören Per Axel Hasselrot, ombuds mannen i svenska inaskinbefälsförbundet, övermaskinisten Eskil Jordman, verkställande direktören i Sveriges fartygsbefälsförening, sjökaptenen Nils Peter Larsson, verkställande direktören i Trälleborgs ångfartygs nya aktie bolag, vice häradshövdingen Frans Didrik Malmros, ombudsmannen i Svenska eldareunionen Einar Martin Roth och förutvarande statsrådet, advokaten, vice häradshövdingen Gustaf Sandström. Sedermera har Kungl. Maj:t dels den 8 april 1919 efter därom gjord framställning entledigat Falk från uppdraget att vara ordförande i kom mittén samt till ordförande i hans ställe förordnat förutvarande statsrådet, rådmannen i Malmö Knut Dahlberg, dels den 23 maj 1919 på ansökning Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sigta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit . 147 entledigat Ekman från ledamotskapet i kommittén samt till ledamot i hans ställe förordnat direktören Vollrath Henrik Sebastian Thatn. Till sekreterare i kommittén förordnade Kungl. Maj:t den 20 juni 1919 assessorn i hovrätten över Skåne och Blekinge John Alsén. Efter konstituerande sammanträde den 17 maj 1919 sammanträdde kommittén åter den 8 och 4 september samt hade med de tre andra län dernas kommittéer ett möte i Gjeilo, Norge, under tiden 15—27 september, varvid förekonnno till behandling frågorna om tidsbefraktning och om änd ring i sjölagens bestämmelser om besättningen. Sedermera har kommittén haft sammanträde i Stockholm den 24 november och den 1—8 december för behandling av sistnämnda ämne och i samband därmed stående frågor. I övrigt har kommittéarbetet bedrivits med biträde av sekreteraren, dels av ordföranden ensam, dels av en subkommitté, bestående av ord föranden, Hassel rot och Sandström. Utgifterna för kommittén hava intill 1919 års slut uppgått till 33,615 kronor 12 öre.

Jor (Ikorn m issionen . Den 29 november 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justi tiedepartementet att tillkalla högst nio sakkunniga med uppdrag att verk ställa utredning i vissa angivna hänseenden huvudsakligen rörande dels omfattning av bolags jordförvärv och enskilda personers större jordinnehav särskilt i mellersta och södra delarna av riket samt i vad mån berörda jordförvärv i olika hänseenden kunde anses verka avsevärt till men för jordbrukets utveckling och ortsbefolkningens berättigade intressen, dels i vad mån lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907 kunde jämkas i syfte att bereda bolagsarrendatorer, torpare och deras vederlikar en mera tryggad ställning, dels huruvida och i vad mån tvångsavlösning av jord för tillgodoseende av jordbruksändamål utöver vad för närvarande vore stadgat borde på lagstiftningens väg genomföras, dels ock frågan om upphävande av fideikominisstiftelser i fast egendom och därmed samman hängande spörsmål, särskilt med hänsyn till denna frågas bedömande ur sociala och ekonomiska synpunkter, ävensom avgiva de förslag, vartill ut redningarna kunde föranleda. T anledning härav tillkallade nämnda departementschef den 10 ja nuari 1919 landshövdingen August Robert Hagen, disponenten Anders Hugo Brundin, förtroendemannen Albin Hansson, ledamöterna av riks dagens andra kammare, hemmansägarna Carl Petter Jansson i Edsbäcken och Carl Johan Johansson i Uppmälby, ledamoten av riksdagens första 148 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. kammare, boro-mästaren Carl Albert Lindhagen, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren Olof Olsson i Kullenbergstorp, häradshöv dingen i Norra Hälsinglands domsaga Nils Wihlborg samt professorn Nils Richard Wohlin att i sagda avseenden biträda inom justitiedepartementet samt uppdrog tillika åt Hagen att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. Chefen för justitiedepartementet har därefter den 12 november 1919 på ansökan entledigat Hagen och Brundin från de dem lämnade uppdrag samt i deras ställe förordnat ledamoten av riksdagens första kammare Ake Inge ström och hovrättsrådet i Svea hovrätt Tor Bertil Wieselgren att deltaga i ifrågavarande sakkunnigutredning, ävensom uppdragit åt Wihlborg att tillsvidare vara de sakkunnigas ordförande. Till sekreterare hos de sakkunniga har enligt nådigt bemyndigande chefen för justitiedepartementet den 4 februari 1919 utsett hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustaf Lindstedt samt, sedan Lindstedt på ansökan entle digats från detta uppdrag, den 14 mars 1919 till sekreterare förordnat assessorn i samma hovrätt Nils von Steyern. De sakkunniga, vilka antagit benämningen jordkommissionen, hava under år 1919 hållit plenisammanträden 3—20 februari, 5—7 mars, 31 mars—14 april, 15 maj—6 juni, 11—15 augusti, 6—9 september, 23 sep tember —4 oktober samt 4—13 december.

• Kommissionen har utarbetat och den 7 mars 1919 avgivito förslago till lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nytt janderätt upplåtet område samt på anmodan av chefen för justitiedeparte mentet avgivit utlåtande över det av sakkunniga inom nämnda departe ment utarbetade förslaget till lag om delning av jord å landet in. in. även som i vissa andra till kommissionen hånskjutna, särskilda frågor. Kommissionen har vidare till fullgörande av det kommissionen givna utredningsuppdraget utarbetat frågeformulär rörande vissa under utred ning fallande frågor, vilka formulär för besvarande tillställts ett stort an tal statliga och kommunala myndigheter. De inkomna svaren äro enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande föremål för särskild statistisk bearbetning. Jämväl genom statistiska centralbyrån har införskaffats utredningsmaterial, vars bearbetning pågår. Under senare delen av året hava inom kommissionen utarbetats för beredande förslag till lagstiftning i vissa av de ämnen, som hänskjutits till kommissionen. Kostnaderna för kommissionen hava intill 1919 års slut uppgått till 67,238 kronor 28 öre. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 149 Kommittén för samarbete mellan regering och riksdag i viktigare ut rikespolitiska angelägenheter. Kungl. Maj:t uppdrog den 31 december 1918 åt eu kommitté att upprätta förslag till åtgärder för åstadkommande och lagfästande av ett närmare samarbete mellan regering och riksdag i viktigare utrikespolitiska angelägenheter in. in. Till ordförande i denna kommitté förordnade Kungl. Maj:t f. d. justitierådet friherre Erik Teodor Marks von Wurtemberg och till ledamöter i kommittén ledamoten av riksdagens andra kammare, re daktören Karl Hjalmar Branting, envoyén friherre Sten Gustaf Fredrik Troil Ramel samt ledamöterna av riksdagens första kammare, f. d. justitie rådet jur. d:r Ernst Trygger och redaktören Otto Ferdinand von Zweig- bergk, varjämte till sekreterare förordnades docenten Axel Karl Adolf Brusewitz. Kommittén avgav den 15 mars 1919 betänkande med förslag till grundlagsändringar, åsyftande ett närmare samarbete mellan regering och riksdag i utrikespolitiska angelägenheter, varmed kommitténs uppdrag slutförts. Kostnaderna för kommittén hava uppgått till 12,087 kronor 84 öre.

Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om ny jordabalk. Sedan lagberedningen under åren 1905 —1909 avlämnat sitt i tre delar avfattade förslag till ny jordabalk, hava på grundval av detta för slag utfärdats dels år 1907 lag om nyttjanderätt till fast egendom jämte ett antal därmed sammanhängande lagar dels år 1912 lagar om ändring i vissa delar av utsökningslagen och inteckningsförordningen med flera för fattningar. Genom beslut den 17 januari 1919 har Kunpd. Maj:t bestämt, att frågan om ny jordabalk skall återupptagas, ävensom förordnat f. d. hovrätts rådet, häradshövdingen i Västra Hälsinglands domsaga fil. doktorn Hjalmar Himmelstrand att såsom sakkunnig biträda i justitiedepartementet vid frågans fortsatta behandling. Därefter har, på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 april 1919, chefen för justitiedepartementet samma dag såsom sak kunniga att, jämte Himmelstrand såsom ordförande, deltaga i berörda arbete tillkallat hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustaf Grefberg, revisionssekreteraren Yngve Wisén ävensom, i vad angår inskrivning av rätt till fast egendom och vad därmed har samband, häradshövdingen i Luggude domsaga Axel Östergren. De sakkunniga — som enligt sin instruktion haft att tillse, huruvida det icke för tids vinnande kunde låta sig göra att, på sätt som skett i fråga om förutnämnda under år 1907 och 1912 utfärdade lagar, särskilda 150 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. därför lämpade delar av lagberedningens förslag till jordabalk utbrytas till självständig behandling för att träda i kraft så snart ske kan och där efter i sinom tid intagas i den nya fullständiga jordabalken — hava plan lagt arbetet så, att till en början kommer att framläggas förslag till be stämmelser motsvarande de i 1—13 kap. av beredningens förslag upptagna. De sakkunnigas nämnda förslag ävensom förslag till därav föranledda ändringar i lagfarts- och inteckningsförordningarna med flera författningar beräknas komma att avlämnas under år 1920. Därefter skulle de sakkun niga till behandling upptaga den återstående delen, 14—18 kap., av be redningens förslag, vilka kapitel innefatta en omreglering av det nuvarande inskrivningsväsendet. Kostnaderna för de sakkunniga hava intill 1919 års slut uppgått till 3,379 kronor 36 öre.

Sakkunniga för fortsalt behandling av frågan om ny lagstiftning an gående torrläggning av mark och därmed sammanhängande ämnen. Sedan Kungi. Maj:t den 24 januari 1919 förordnat vatten rättsdoma- ren Johannes Natanael Gärde att tillsvidare biträda inom justitiedeparte mentet vid fortsatt behandling av frågan om ny lagstiftning angående torrläggning av mark och därmed sammanhängande ämnen samt assessorn i hovrätten över Skåne och Blekinge Carl Albert Brvcker den 4 april 1919 av Kungl. Maj:t förordnats att vara behjälplig vid utförandet av nämnda uppdrag, har chefen för justitiedepartementet den 20 juni 1919 på grund av samma dag erhållet nådigt bemyndigande kallat byråchefen E. W. Ewe samt riksdagsmännen, hemmansägaren Per Nilsson i Bonarp, häradsdomaren Per Johan Persson i dofta och redaktören Johan Nilsson i Malmö såsom sakkunniga att jämte Gärde deltaga i berörda arbete. Åt Gärde har uppdragits att leda de sakkunnigas arbete, varjämte Brvcker förordnats att därvid tjänstgöra såsom sekreterare. Arbetet är numera slutfört och betänkande avlämnat under inne varande januari månad. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 21,195 kronor 86 öre.

Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om ny lagstiftning be - trälande de nuvarande äg o stycknings- och jord av söndring sinstituten och vad därmed äger sammanhang . Kungl. Maj:t bemyndigade den 19 juni 1919 chefen för justitie departementet att tillkalla sakkunniga att biträda inom nämnda departe ment vid fortsatt utredning av frågan om ny lagstiftning beträffande de berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. nuvarande ägostycknings- och jordavsöndringsinstitnten och vad därmed äger sammanhang. Den 23 i samma månad tillkallade departementschefen häradshövdingen i Luggude domsaga Axel östergren, hovrättsrådet i Svea hovrätt Tor Bertil Wieselgren, ledamoten av riksdagens andra kammare lantbrukaren Olof Olsson i Kullenbergstorp samt förste lantmätarna Karl Isak Grubbström och Olof Nilsson att i sådant avseende biträda inom de partementet, därvid östergren skulle såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Efter det två av de sakkunniga under juli och augusti månader utfört vissa förberedande arbeten, hava de sakkunniga sammanträtt under september, oktober, november och december månader 1919, varjämte de sakkunniga eller någon eller några av dem, jämlikt meddelat bemyndi gande, under oktober och november månader nämnda år besökt ett flertal lantmäterikontor i landsorten för inhämtande av en mera ingående känne dom om förekomsten inom respektive län av sådana förhållanden — såsom planlös jordstyckning, olämplig delning av skogsmark med mera — som den ifrågasatta nya lagstiftningen skulle avse att såvitt möjligt förebygga. De sakkunnigas arbete väntas föreligga avslutat under loppet av år 1920. Kostnaden under år 1919 för de sakkunnigas arbete uppgår till omkring 13,500 kronor.

Sakkunniga angående utredning rörande disciplinstraffen inom fän gelserna. Chefen för justitiedepartementet har, jämlikt nådigt bemyndigande den 21 augusti 1919, såsom sakkunniga att inom departementet biträda vid utredning av frågan rörande lämpligheten och tillräckligheten av de vid fångvården nu brukliga disciplinstraffen ävensom att avgiva det för slag till ändrade bestämmelser i detta ämne, vartill utredningen må för anleda, tillkallat byråchefen i fångvårdsstyrelsen Carl Vilhelm Natanael Sandell, ledamoten av riksdagens andra kammare, direktören vid straff fängelset i Karlskrona Ulrik Leander, ledamoten av riksdagens andra kam mare, glassliparen Axel Albert Lindqvist, läkaren vid centralfängelset i Malmö Carl Thure Henrik Petrén samt direktören vid tvångsarbetsan- stalten å Svartsjö Carl Gerhard Reutercrona, ävensom åt Sandell upp dragit att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. De sakkunniga, som, i avbidan å begärda upplysningar rörande ut ländska förhållanden å ifrågavarande område, verkställt historiska och sta tistiska undersökningar samt inhämtat de svenska fängelsemyndigheternas yttranden i ämnet, hava periodvis under oktober och november månader Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 1919 vant samlade för gemensamma överläggningar och preliminära beslut, varjämte de sakkunniga företagit studieresor till ett antal svenska fåno-- vårdsanstalter. Dessutom har under vissa mellantider ett arbetsutskott, bestående av tvenne bland de sakkunniga, utfört en del förberedande arbeten. Kostnaderna för de sakkunniga hava intill 1919 års slut uppgått till 5,570 kronor 62 öre.

Sakkunniga för utredning rörande en partiell löneförbättring för hä radshövdingarna med mera. Enligt nådigt bemyndigande den 21 augusti 1919 har statsrådet och chefen för justitiedepartementet tillkallat häradshövdingarna Carl Esaias Arhusiander och Caspar Henrik Gavelius Cederschiöld samt ledamöterna av riksdagens förinta kammare redaktören Anders Pers och häradshövdingen Assar Emanuel Åkerman att i egenskap av sakkunniga biträda inom de partementet vid verkställande av utredning rörande lämpligheten av och omfattningen för en partiell löneförbättring för häradshövdingarna samt till behandling upptaga i samband därmed stående frågor om säkerställ- lande av tillgången på nödiga arbetskrafter för rättsskipningens behöriga gång ävensom andra med utredningen sammanhängande spörsmål angående domsagornas förvaltning. Åt Cederschiöld har uppdraga att såsom ord förande leda de sakkunnigas förhandlingar. Till sekreterare åt de sakkun niga har förordnats extra revisionssekreteraren, vice häradshövdingen Björn Ragnar Zetterstrand. De sakkunnigas uppdrag är slutfört och betänkande har avlämnats under innevarande januari månad. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 9,011 kronor 5 öre.

Sakkunniga för utredning och avgivande av förslag rörande de än dringar i gällande bestämmelser rörande proportionella val , som för av hjälpande av bristerna i det nuvarande valsystemet må anses påkallade. Sedan Ivungl. Maj:t bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tillkalla vissa sakkunniga att inom justitiedepartementet biträda med verk ställande av utredning och avgivande av förslag rörande de ändringar i gällande bestämmelser rörande proportionella val, som för avhjälpande av bristerna i det nuvarande valsystemet må anses påkallade, ävensom rörande vissa därmed sammanhängande ämnen, har chefen för justitiedepartementet den 28 november 1919 tillkallat professorn vid universitetet i Lund, filosofie doktorn Mårten Johan Sigfrid Wallengren, professorn vid handelshög skolan i Stockholm, juris doktorn Martin Nikolaus Fehr, f. d. majoren Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 153 Werner Johan Ernst von Heidenstam och ledamoten av riksdagens andra kammare, godsägaren Axel Wilhelm leodor von Sneidern att i berörda hänseende biträda inom justitiedepartementet, samt tillika åt Wallengren uppdragit att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar Till sekreterare hos de sakkunniga har förordnats assessorn i Svea hovrätt Eskil Johan Emanuel Drangel. Sakkunniga för verkställande av utredning av frågan om dödsstraffets avskaffande. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 augusti 1919 har cheien för justitiedepartementet samma dag tillkallat professorn vid universitetet i Lund Johan C. W. Thyrén, hovrättsrådet i Göta hovrätt Fredrik William Linder och borgmästaren i Södertälje Jakob Gustav Pettersson att såsom sakkunniga biträda inom justitiedepartementet för verkställande av utred ning av frågan om dödsstraffets avskaffande; och har åt Thyrén uppdragits att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Till sekreterare hos de sakkunniga har förordnats juris doktorn Alvar Montelius. Arbetet med utredningen har så fortskridit, att tryckning av betän kande i ämnet för närvarande pågår, och torde detsamma föreligga färdigt under innevarande januari månad. Av de till de sakkunnigas disposition ställda expensmedel, 500 kronor, har ännu intet lyftats. Sakkunniga för utarbetande av de ändringar i riksdagsordningen, som följa av 1918 års urtima riksdags beslut angående politiska författnings revisionen. Den 28 december 1918 tillkallade chefen för justitiedepartementet ledamoten av riksdagens första kammare, professorn juris doktorn Nils Alexanderson jämte f. d. rådmannen Adolf Dahl och redaktören Gustaf Möller att såsom sakkunniga biträda inom departementet vid utarbetandet av de ändringar i riksdagsordningen, särskilt i fråga om första kammarens bil dande och därmed sammanhängande bestämmelser, som följde av 1918 års urtima riksdags beslut i vad anginge den politiska författningsrevisionen; och förordnades Alexanderson att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Sedan Möller anmält förhinder att deltaga i arbetet, förordnades i hans ställe komministern Harald Hallén. Under senare delen av januari och förra delen av februari 1919 hade de sakkunniga flera sammanträden, därvid preliminärt utkast till ändringar Bih. till riksd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 20 Riksdags-Berättelsen. Berättelse om vad i rilcets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. i riksdagsordningen uppgjordes samt med hänsyn till dessas innehåll fast ställdes, att omfattande tillägg och ändringar jämväl i vallagen bleve nöd vändiga. Då för den följande tiden förhinder av olika slag uppkornmo för Dahl och Hallén att vidare ägna sig åt uppdraget, fullföljdes under den följande månaden arbetet av Alexanderson ensam och slutfördes i medio av mars månad.

Lantförsvarsdepartementet.

Djurgdrdsko mmissionen. Djurgårdskommissionen har under år 1919 försålt tomter — samtliga tillhöriga lantförsvaret — till ett värde av 257,000 kronor. De gatu- och ledningsarbeten, som kommissionen har i uppdrag att låta utföra, hava, i den mån omständigheterna det medgivit, jämväl under år 1919 så mycket som möjligt forcerats. Såsom ordförande har från årets början till den 5 mars fungerat översten C. E. Grill samt såsom ledamöter vice häradshövdingen G. Abenius och majoren 1. Petersson. Sedan översten Grill nämnda dag avlidit, har kommissionen utgjorts av omförmälda ledamöter, av vilka majoren Petersson enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 april 1919 fungerat såsom verkställande ledamot av kommissionen ävensom chef för dess expedition.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande underbefäls befordran till officer och reservofficer. Kungl. Maj:t bemyndigade den 17 september 1914 chefen för lant försvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för att inom departementet verkställa utredning angående de omständigheter, under vilka personal i underbefäls ställning vid armén och marinen vid yngre ar må kunna befordras till officer och reservofficer, ävensom avgiva det förslag, vartill nämnda utredning kunde giva anledning; och utsågos härtill överstelöjtnanten vid Livregementets grenadjärer G. Hedengren, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören A. J. C. Christiernson och fanjunkaren vid Kalmar regemente C. G. Andersson. Sedan överstelöjtnanten Hedengren på därom gjord anhållan ent ledigats från ovannämnda uppdrag, utsågs i hans ställe till sakkunnig då varande översten i armén, överstelöjtnanten i Svea livgarde G. Bouveng; och uppdrogs åt den sistnämnde att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Berättelse om vari i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vidare anmodades chefen för krigsskolan, överstelöjtnanten i Upp lands infanteriregemente E. Nordenskjöld att i egenskap av sakkunnig bi träda vid berörda utredning. Efter det fanjunkaren Andersson pa därom gjord anhållan entledigats frän det honom meddelade uppdraget, anmodades fanjunkaren pa reservstat vid Svea livgarde M. Mårtensson att i Anderssons ställe fullgöra detsamma. Genom beslut den 11 februari 1919 biföll Kungl. Maj:t eu av de sakkunniga gjord framställning att få tillkalla folkskoleinspektören, rektorn K. Nordlund för utredning av vissa frågor. De sakkunnigas arbete har fortskridit sa långt, att betänkande be räknas kunna avlämnas under januari månad 1920. Utgifterna för de sakkunniga hava uppgått till 10,010 kronor. Kommissionen för organiserandet av samarbete mellan militära för valtningsmyndigheter och industrien. Den 26" juli 1915 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommission med huvudsaklig uppgift att enligt vissa angivna grunder leda och organisera samarbetet mellan militära förvaltningsmyndigheter och industrien, i syfte att vid ett eventuellt krigsutbrott industrien skulle vara i möjligaste mån rustad för tillverkning av krigsmateriel; och utsågos till ledamöter av kom missionen generallöjtnanten i generalitetets reserv C. D. L. W. W:son Munthe, marinöverintendenten och chefen för marinintendenturkaren, kom mendörkaptenen av första graden i flottans reserv H. F. Lindberg, över ingenjören vid järnkontoret A. F. Wahlberg, direktören för Allmänna svenska elektriska aktiebolaget i Västerås J. S. Edström, majoren vid gene ralstaben A. I. Lyström och verkställande direktören i Sveriges industri förbund, kaptenen i kustartilleriets reserv E. Nordlund. Åt generallöjt nanten Munthe uppdrogs att såsom ordförande leda kommissionens för handlingar. Sedan kaptenen Nordlund avgått från befattningen såsom verkstäl lande direktör i Sveriges industriförbund och i denna egenskap efterträtts av överstelöjtnanten i intendenturkåren A. F. Hultkrantz, förordnades överstelöjtnanten Hultkrantz den 3 november 1916 att jämväl vara leda mot av kommissionen. Kommissionens arbete har under året pågått utan avbrott, men har detta arbete i huvudsak utförts av ordföranden och sekreteraren, dock med biträde, då så erfordrats, av kommissionens olika ledamöter och särskilt till kallade sakkunniga samt tekniska biträden. Vid behov hava plenisaminan- träden, tillsamman 16 stycken, hållits. Utgifterna för kommissionen hava uppgått till 184,300 kronor. 156 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för granskning av förslag till lag angående upplåtande av mark till militära övningar in. in. Genom beslut den 14 juni 1916 bemyndigade Kung!. Maj:t chefen för ^^försvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer jämte sekreterare för granskning av ett inom departementet utarbetat för slag till lag angående upplåtande av mark för militära övningar m. m.; och ut- sågos härtill generallöjtnanten i generalitetets reserv J. G. Björlin samt leda möterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren C. Persson i Stallerhult, redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp och lantbrukaren J. Jönsson i Revinge. Genom beslut den 15 december 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt nämnda sakkunniga att i samband med det förut meddelade uppdraget avgiva yttrande över ett inom lantförsvarsdepartementet utarbetat förslag rörande den tillfälliga inkvarteringens ordnande ävensom inkomma med förslag, i vad mån förordningen om truppers och persedlars fortskaffande den 6 Sep tember 1842 borde, vad lantförsvaret anginge, ersättas med nya och mera tidsenliga bestämmelser. Förutom ovannämnda personer tillkallades den 14 februari 1917 andre länsnotarien i Göteborgs och Bohus län T. A. U. von Sydow att såsom sakkunnig deltaga i sistberörda arbete. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 februari 1918 har sistnämnda uppdrag utvidgats att gälla jämväl motsvarande frågor rörande marinen. Sedan de sakkunniga under år 1917 avlämnat förslag till lag angå ende upplåtande av mark för militära övningar och under år 1918 förslag till lag angående kommuners och enskildas skyldigheter i avseende å till" fällig inkvartering, har arbetet under år 1919 varit inriktat på den sista delen av de sakkunnigas uppdrag, nämligen frågan om nya bestämmelser i stället för 1842 års tågordning. Den 12 februari 1919 överlämnades ett av de sakkunniga uppgjort förslag till lag angående kommuners och enskildas skyldigheter beträffande truppers och persedlars fortskaffande i fredstid. Detta förslag har därefter tillika med det förut omnämnda inkvarteringsförslaget varit utremitterat till länsstyrelserna, armé- och marinförvaltningarna samt vissa militära myndigheter, vilka haft att däröver avgiva utlåtanden före den 1 juli 1919. Sedan de inkomna utlåtandena därefter överlämnats till de sakkun niga, har en sammanfattning av desamma uppgjorts, varefter förslaget av de sakkunniga underkastats en förnyad granskning och omarbetning, vilken slutförts den 22 november 1919. Härefter har utarbetande av motiveringen påbörjats. # Förslaget beräknas kunna avlämnas i början av år 1920. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 32,496 kronor 82 öre. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sisla lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 157 Sakkunniga för verkställande av utredning och. avgivande av förslag rörande frågan om vidtagande av åtgärder för främjande av manskapsrekry- t er ing en vid armén. Genom beslut den 4 augusti 1916 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågan om vidta gande av åtgilrder för främjande av manskapsrekryteringen vid armén; och utsågos härtill översten i sjätte arméfördelningens reserv friherre C. A. Fock, kaptenen vid Hälsinge regemente P. W. Genberg samt kaptenen vid Söder manlands regemente P. V. S. Mannerstedt. Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 14 april 1917 föreskrivit, att utredningen skulle avse jämväl frågan om beredande av civilanställ ning för f. d. fast anställt manskap vid såväl armén som marinen, till kallades jämlikt bemyndigande sistnämnda dag kommendörkaptenen A. Meister att såsom sakkunnig deltaga i de sakkunnigas utredningsarbete i vad avsåge sistberörda fråga. Då emellertid kommendörkaptenen Meister anmält, att han på grund av sin tjänstgöring vore förhindrad att åtaga sig uppdraget, entledigades han därifrån, varefter kaptenen vid flottan J. A. F. Eklund i stället förordnades att deltaga i ifrågavarande utred ningsarbete. Efter därom av de sakkunniga gjord framställning anmodade de partementschefen den 5 juni 1917 postdirektören i Stockholms distrikt J. Enger och byråchefen i telegrafstyrelsen K. E. Landström att biträda de sakkunniga med verkställs)nde av utredning rörande frågan om civil anställning för f. d. fast anställt manskap. Vidare anmodade departementschefen — jämlikt bemyndigande den 29 juni 1917 att i mån av behov, efter framställning av de sakkunnigas ordförande, tillkalla ytterligare erforderligt antal personer för att biträda de sakkunniga med verkställande av utredning rörande frågan om civil anställning för f. d. fast anställt manskap vid armén — t. f. sekreteraren i järnvägsstyrelsen, byråassistenten L. F. G. Nylinder, byråchefen i domän- styrelsen friherre T. W. Hermelin, t. f. överkontrollören vid packhusin spektionen i Stockholm N. M. Nordström och läroverksrådet A. Åström att biträda de sakkunniga med verkställandet av nämnda utredning, var jämte efter framställning av de sakkunniga fanjunkaren vid Göta livgarde J. V. Rehnberg och flaggstyrmannen A. Nilsson anmodades att, i den mån fullgörandet av deras ordinarie tjänsteåligganden det medgåve, biti-äda de sakkunniga vid samma utredning. Efter framställning av de sakkunniga anmodades slutligen, jämlikt sistnämnda bemyndigande, trafikinspektören L. G. Englund och byråassi- 158 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. stenten i socialstyrelsen O. E. F. Järte att biträda de sakkunniga med vei-kställande av sist omförmälda utredning. Sedan de sakkunniga den 31 december 1918 avgivit betänkande angående beredande av civil anställning åt uttjänt manskap vid armén och marinen, hava de sakkunniga anmodats att verkställa en sammanfattning av de från vederbörande myndigheter över betänkandet infordrade yttran den ävensom att häröver avgiva utlåtande. Efter vissa förberedande arbeten hava de sakkunniga den 17 novem ber 1919 sammanträtt för slutförande av ovanberörda uppdrag. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 49,948 kronor 33 öre,

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag angående värnpliktstjänstgöringens ordnande för värnpliktiga, vilka hysa religiösa samvetsbetänkligheter mot vapentjänst. Jämlikt bemyndigande den 29 juni 1917 anmodade chefen för lant- försvarsdepartementet generalmajoren på reservstat J. A. M. Blomstedt, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören J. Byström, ledamoten av riksdagens första kammare, regementspastorn P. W. Olsson samt kanslers- sekreteraren, vice häradshövdingen O. U. Croneborg, tillika sekreterare, att såsom sakkunniga inom departementet biträda med verkställande av ut redning och avgivande av förslag angående värnpliktstjänstgöringens ord nande för värnpliktiga, vilka hysa religiösa samvetsbetänkligheter mot vapentjänst, varjämte uppdrogs åt generalmajoren Blomstedt att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. De sakkunniga hava den 24 februari 1919 avgivit betänkande och förslag i ämnet, daterat den 16 december 1918. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 15,974 kronor 89 öre. Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag angående åtgärder mot den försvarsfientliga propagandan. Kungi. Magt bemyndigade den 29 juni 1917 chefen för lantför- svarsdepartementet. att, i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet, tillkalla högst fem sakkunniga personer jämte sekreterare för att inom lånt- och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande av utredning och avgivande av förslag angående åtgärder mot den försvarsfientliga pro pagandan. På grund härav anmodades generalmajoren i armén H. E. Hult, kommendören A. Ekström, sekreteraren i justitieombudsmansexpeditionen, friherre E. Gyllenstierna, tillika sekreterare, ledamoten av riksdagens Berättelse om växt i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 159 andra kammare, borgmästaren J. O. Holmdahl samt ledamoten av riks dagens första kammare, borgmästaren G. S. Neiglick att i egenskap av sakkunniga verkställa ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt ge neralmajoren Hult att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Sedan friherre Gyllenstierna, på därom gjord anhållan, entledigats från ifrågavarande uppdrag, anmodades krigsdomaren G. H. O. Collin att i friherre Gyllenstiernas ställe fullgöra samma uppdrag. De sakkunniga hava varit samlade under februari månad 1919, var vid formuleringen av ifrågasatta lagändringar i huvudsak slutförts. De sakkunnigas sekreterare har därefter haft i uppdrag att till ett betänkande sammanföra de sakkunnigas tidigare och i februari fattade beslut, ett upp drag, som emellertid befunnits kräva ökande av sekretariatets arbetskrafter, vadan föreslagits förstärkning med en juridiskt och en militärt utbildad sekre terare. Därest sådan förstärkning erhålles, förväntas betänkandets stomme föreligga färdig i början av februari 1920. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 7,135 kronor 64 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande organisationen av armens och marinens flygvapen. Kungl. Maj:t bemyndigade den 29 juni 1917 chefen för lantför- s va r s de par te men te t att, i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet, tillkalla högst sju sakkunniga personer jämte sekreterare för att inom lant- och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande organisationen av arméns och marinens flygvapen. På grund härav anmodades generallöjtnanten G. A. Ii. Jungstedt, ledamoten av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg, chefen för marinstaben, konteramiralen H. V. M. von Krusen stimma, leda möterna av riksdagens andra kammare P. B. Nilsson i Linnås och J. Påls- son i Anderslöv, majoren vid generalstaben J. G. Sylvan och kommen dörkaptenen av andra graden vid flottan G. Unger att i egenskap av sak kunniga verkställa ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt general löjtnanten Jungstedt att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhand lingar. Sedan Eriksson, på därom gjord ansökning, entledigats från berörda uppdrag, anmodades kaptenen vid kustartilleriet T. C. N. Wahlman att i egenskap av sakkunnig biträda med verkställande av omförmälda ut redning. Sedan de sakkunniga den 31 oktober 1918 avlämnat sitt betänkande nr 2 angående organisationen av ballongvapnet, har arbetet med det dem 160 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. tilldelade uppdraget att uppgöra en fullständig plan för ordnandet av Sveriges luftförsvar oavbrutet pågått och fortskridit så långt, att betän kande kunnat börja tryckas. För att icke överlämnandet av betänkandet i vad detta rör det egent liga luftförsvaret må fördröjas, har det härmed sammanhängande förslaget rörande organisationen av väderlekstjänsten och flygkartors utarbetande — vilket dock delvis varit under behandling — icke medtagits i betänkandet, utan kommer detta förslag att avgivas framdeles. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 84,861 kronor 33 öre.

Sakkunniga för utredning rörande underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa åt visst avskedat indelt manskap. Jämlikt bemyndigande den 13 augusti 1917 anmodade chefen för lantförsvarsdepartementet ledamöterna av riksdagens andra kammare, re gementsläkaren C. F. Vahlquist och redaktören O. F. Bogren samt t. f. krigsrådet J. G. L. C. Stenberg, tillika sekreterare, att såsom sakkunniga skyndsammast möjligt verkställa utredning, huruvida och under vilka vill kor det skulle kunna medgivas indelt manskap med minst 20 men under 25 tjänstår, som avskedats före den 1 januari 1910 och vore i behövande omständigheter, att likställas med sådant manskap, avskedat efter sistnämda tidpunkt, och sålunda komma i åtnjutande av underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa enligt de närmare bestämmelser, vilka funnes angivna i 1914 års senare riksdags beslut och Kungl. Maj:ts på grund härav ut färdade kungörelse den 6 november 1914. Åt regementsläkaren Vahlquist uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Genom beslut den 30 augusti 1918 uppdrog Kungl. Maj:t åt ifråga varande sakkunniga att vid fullgörande av det dem meddelade uppdraget jämväl utreda, huruvida och under vilka villkor underhåll och pensioner till avskedat indelt manskap vid armén och flottan skulle kunna utgå med ett belopp av 200 kronor årligen till varje underhålls- och pensionsbe- rättigad vid fyllda 67 år. De sakkunniga hava den 17 februari 1919 överlämnat utredning och förslag i fråga om tilldelande av underhåll och pensioner till indelt man skap vid armén och flottan. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 25,211 kronor 42 öre. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 101 Kommittén för verkställande av utredning rörande samarbete mellan civila och militära sjukhus in. in. „ Genom beslut den 9 november 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att verkställa utredning, huruvida och under vilka organisato riska, administrativa och andra förhållanden ett samarbete skulle kunna med fördel åstadkommas mellan å afinan ort ån Stockholm belägna civila och militära sjukhus dels på det sättet, att de civila sjukhusen å orter, där två eller flera truppförband vore förlagda, utvidgades därhän, att de kunde mottaga även de sjuka från armén, varvid jämväl borde tagas un der omprövning lämpligheten av, att å dessa sjukhus inrättades vissa spe cialavdelningar, såsom för ögonsjukdomar samt för öron-, näs- och svalg sjukdomar, dels ock på så sätt, att på de orter, å vilka redan funnes mili tärsjukhus men ej civila sjukhus, de militära sjukhusen anordnades så, att de kunde mottaga även civila sjuka i större utsträckning, än hittills varit fallet; och förordnade Kungl. Maj:t i denna kommitté: till ordförande: generalfältläkaren, medicine doktorn F. J. Bauer, till ledamöter: ledamoten av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg, lasarettsläkaren vid länslasarettet i Umeå, medicine doktorn K. H. Giertz, översten och chefen för Första livgrenadjärregementet C. G. V. Hammarskjöld, leda moten av riksdagens andra kammare J. Jönsson i Revinge, medicinalrådet, medicine doktorn E. Sederholm och ledamoten av riksdagens andra kam mare, fältläkaren i fältläkarkåren, regementsläkaren vid Andra livgrenad järregementet C. F. Vahlquist, samt till sekreterare amanuensen i lantför- svarsdepartementet, juris kandidaten C. O. H. Humble. Kommittén har år 1919 varit samlad under maj och juni månader samt därvid förchaft till behandling frågan om samarbete mellan civil och militär sjukvård vid länslasaretten i Umeå och Jönköping, militärsjukhu set i Skövde samt garnisonssjukhuset i Boden. Framställningar i berörda syfte hava av kommittén avlatits till direktionen för Västerbottens läns södra lasarett, Västerbottens läns landsting, Jönköpings läns landsting, stadsfull mäktige i Skövde ävensom till av horrbotiens läns landsting utsedda dele gerade för behandling av frågan om utvidgning av garnisonssjukhuset i Boden för mottagande av civila sjuka. Kostnaderna för kommittén hava uppgått till 14,350 kronor 25 öre.

Sakkunniga för utarbetande av plan för ordnande av det militära sjuktransporträsendet under krig. Jämlikt bemyndigande den 16 november 1917 anmodade chefen för lantförsvarsdepartementet fördelningsläkaren vid andra arméfördelningen, Bih. till riksd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 21 Riksdags-Berättelsen. ] 62 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. fältläkaren A. Gullströrn, majoren vid Norrbottens regemente T. M. G. Alsterlurid, kaptenen vid trängen S. E. T. Carlsson och kaptenen vid ge neralstaben S. O. Wijkman att inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse såsom sakkunniga biträda med utarbetande av plan för ordnande av det militära sjuktransportväsendet under krig samt avgivande i samband där med av förslag å de olika transportmedel, som enligt de lind. r nu pågå ende krig vunna erfarenheter visat sig nödvändiga och lämpliga. Tillika uppdrogs åt fältläkaren Gullströrn att såsom ordförande leda de sakkun nigas arbete. Såväl den del av de sakkunnigas betänkande och förslag, vilken skall befordras till trycket, som de delar, vilka äro avsedda att överlämnas en dast i ett exemplar, föreligga nu i sådant skick, att slutförandet av de sakkunnigas arbeten är beroende i huvudsak endast på de tryckeritekniska förhållandena. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 29,476 kronor 60 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande inom landet be fintlig sjukvdrdsmateriel in. m. Jämlikt bemyndigande den 7 december 1917 anmodade chefen för lantförsvarsdepartementet överfältläkaren A. H. Christenson, medicine li centiaten A. Ahlström, disponenten K. F. Kjellander och kaptenen vid in- tendenturkåren A. A. E. Palm att såsom sakkunniga biträda med verk ställande av utredning angående dels inom landet befintlig sjukvårdsmate- riel, dels mängden av den materiel, som vore behövlig för driften av så väl samtliga krigssjukhus i hemorten som ock karantänssjukhusen, dels huru mycket materiel, som omedelbart borde anskaffas, dels ock slutligen sättet för säkerställande av det övriga behovet av sjukvårdsmateriel, allt i enlighet med av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse meddelade föreskrifter. Tillika uppdrogs åt överfältläkaren Christenson att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. De sakkunnigas betänkande beräknas komma att ingivas till armé förvaltningens sjukvårdsstyrelse under loppet av januari manad 1920. Kostnaderna för ifrågavarande sakkunniga hava upprätt till 8 194 kronor 80 öre. ’

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande arméns behov av tekniska officerare in. in. Sedan Kungl. Maj:t den 18 januari 1918 bemyndigat chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 10a att inom departementet Inträda med verkställande av utredning och av givande av förslag angående arméns behov av vissa tekniska officerare samt rörande den utbildning dylika officerare borde erhålla, anmodades generallöjtnanten C. A. 11. Jungstedt, majoren vid generalstaben G. J. Hazelius, majoren vid fortifikationen J. S. Ericsson och kaptenen vid Göta livgarde E. M. H. G. Testrup att fullgöra ifrågavarande uppdrag. Tillika uppdrogs åt generallöjtnanten Jungstedt att såsom ordförande leda de sak kunnigas arbete. De sakkunnigas arbete har alltsedan den 16 november 1918 oavbru tet pågått. Arbetet har fortskridit så långt, att betänkande kunnat börja tryckas. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 13,154 kronor 20 öre. Sakkunnig för avgivande av förslag till närmare bestämmelser i fråga om värnpliktiga tillkommande penningtillskott vid tjänstgöring såsom un derbefäl. Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 25 januari 1918 anmo dade chefen för lantförsvarsdepartementet dåvarande översten C. G. V. Hammarskjöld att såsom sakkunnig inom departementet biträda med verk ställande av utredning och avgivande av förslå? till närmare bestämmelser i fråga om värnpliktiga tillkommande penningtillskott vid tjänstgöring så som underbefäl. 1’ppdraget är ännu icke slutfört, emedan detsamma synts böra sättas i samband med avgörandet av frågan om förändrad tjänstgöring för värn pliktiga studenter och med dem i värnpliktshänseende likställda.

För ifrågavarandeo utredningo hava ännu icke någrao medel utbetalts. Sal kunniga för omarbetning av förordningen om ersättning i anled ning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring. Jämlikt bemyndigande den 19 april 1918 anmodade chefen för lant försvarsdepartementet försä k ringsråd et E Tengstrand, överfältläkaren A. H. Christenson, kommendörkaptenen av andra graden J. B. Malström och kaptenen L. A. Schenström att såsom sakkunniga biträda inom riksförsäk- ringsanstalten med verkställande av den omarbetning av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöiing, vartill bestämmelserna i lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete kunde förardeda. Riksförsäkringsanstalten har den 12 mars 1919 till Kungl. Magt över lämnat ett den 30 december 1918 daterat, med biträde av förenämnda 164 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. sakkunniga utarbetat utlåtande och förslag rörande ändrade bestämmelser angående ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militär tjänstgöring. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 8,733 kronor 80 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning angående behovet av sani- tetsliundar för det militära sjukvårdsväsendet in. in. Jämlikt bemyndigande den 3 maj 1918 anmodade chefen för lant- försvarsdepartementet kaptenen vid generalstaben N. H. Strandberg och ba talj onsläkaren i fältläkarkårens reserv K. A. E. Fries att hos arméförvalt ningens sjukvårdsstyrelse såsom sakkunniga biträda med verkställande av utredning angående behovet av sanitetshundar för vårt lands militära sjuk- vårdsväsende, sättet för åstadkommande av erforderligt samarbete mellan armens myndigheter och en under bildning varande frivillig sanitetshunds- förening samt övriga i samband härmed stående frågor. De sakkunniga hava under en studieresa i Tyskland gjort sig för vissade om den stora användningen av sjukvårdshundar under' det im av slutade kriget, åtminstone vad nämnda land beträffar, och på samma gån» noga studerat alla med dressyr och uppfostran av de för ändamålet lämp liga hundarna sammanhängande saker. Vidare hava de sakkunniga sökt att förskaffa sig ett rikhaltigt material från alla de länder, som under kriget haft sjukvårdshundar i arbete, för att på grundval av därigenom förvärvade erfarenheter komplettera sin uppfattning om sjukvårdshundar- nas nytta. Härjämte hava de sakkunniga noga följt utvecklingen av den inom landet nybildade hundföreningen, vilken på sitt program upptagit även utbildning av sjukvårdshundar. Enligt de erfarenheter, som de sakkunniga hittills förvärvat, komma med stor sannolikhet sjukvårdshundar hädanefter att utbildas och utgöra en viktig del av den militära sjukvården inom ett flertal länder, åtnfins- tone sådana, där den militära sjukvården står på ett något så när högt plan. I enlighet härmed är det också de sakkunnigas uppfattning, att även i vårt land dessa hundar kunna komma att bliva till nytta. Om själva or ganisationen av sjukvårdshundsväsendet hava de sakkunniga dock ännu icke kunnat bilda sig eu fullt klar uppfattning. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 10,086 kronor 33 öre. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 166 Utarbetande av fortsättning pa '»Sakregister över kungl. brev, författ ningar och generalorder in. in. rörande armén». Jämlikt bemyndigande den 31 maj 1918 uppdrog chefen för lant- försvarsdepartementet åt kaptenen vid Norrbottens regemente R. V. Berg att utarbeta en fortsättning på »Sakregister över kungl. brev, författ ningar och generalorder in. in. rörande armén» omfattande åren 1914 —1918. Uppdraget är»numera slutfört. Kostnaderna för ifrågavarande arbete hava uppgått till 1,800 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande definitiv lönereglering för arméns oeh marinens personal in. in. Kungl. Maj:t bemyndigade den 14 juni 1918 chefen för lantför- svarsdepartementet att, i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet, tillkalla högst fem sakkunniga personer jämte sekreterare för att inom lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande av ut redning och utarbetande av förslag rörande dels tillfällig pensionsförbätt- ring för viss personal vid armén oeh marinen, dels definitiv lönereglering- för arméns och marinens personal, dels ock de ytterligare förslag till till fällig löneförbättring för vissa personalgrupper, som till äventyrs befunnes erforderliga, med rätt för departementscheferna att, efter därom av de sak kunniga gjord framställning, under arbetets fortgång tillkalla, för att i de sakkunnigas överläggningar deltaga, representanter för olika personalkate gorier vid armén och marinen. På grund härav anmodades kanslirådet A. E. M. Ericsson, ledamo ten av riksdagens första kammare, överdirektören J. L. Widell, krigsrådet C. E. T. Sterkv, förste marinintendenten S. F. Lagerholm och ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp att fullgöra ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt kanslirådet Ericsson att leda de sakkunnigas förhandlingar. Jämlikt ovannämnda bemyndigande anmodades sedermera, efter fram ställning av de sakkunniga, översten K. E. W. Söderhielm, kommendör kaptenen av första graden O. E. Lybeck, fanjunkaren E. Nyquist och flaggstyrmannen K. O. Tallberg att, med bibehållande av innehavande be fattningar, tillsvidare, på kallelse av de sakkunnigas ordförande, deltaga i de sakkunnigas överläggningar. På grund av bemyndigande den 26 september 1918 anmodades vi- dåre dels byråchefen hos arméns pensionskassa C. H. E. Hallin och kam reraren hos flottans pensionskassa A. R. Lundgren att i egenskap av sak kunniga deltaga i förenämnda sakkunnigas överläggningar, såvitt anginge 166 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid armén och marinen, dels ock fullmäktigen i riksgäldskontor, professorn G. Kobb att biträda de sakkunniga med verkställande av de för utredning angående berörda pen sionsförbättring erforderliga kostnadsberäkningar. Slutligen har, jämlikt bemyndigande den 30 september 1918, f. d. kanslirådet A. G. Afzelius anmodats att i egenskap av sakkunnig biträda vid fullgörandet av ifrågavarande uppdrag och att därvid jämväl tjänst göra såsom sekreterare. De sakkunniga hava under år 1919 avgivit tryckt betänkande och förslag rörande pensionsförbättring för viss personal vid armén oah mari nen, daterat den 14 februari 1919. Därjämte hava ett större antal skriftliga utlåtanden eller förslag av givits i ärenden, som till de sakkunniga överlämnats från lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen eller vilka eljest tillhört de sakkunnigas hand läggning. Av dessa torde följande böra här nämnas: förslag till grunder för tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal vid armén och marinen; förslag rörande avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3. graden vid flottan och kustartilleriet; förslag till bestämmelser rörande flyttnings hjälp åt viss personal vid armén och marinen; förslag rörande tillfällig löneförbättring för arméns och marinens manskap; förslag till löne- och pensionsförbättring för personal å arméns och marinens reservstater; utredning rörande upphörande av den vissa städer åliggande skyl dighet i avseende å ständig inkvartering för viss personal vid armén. På grund av särskilt uppdrag jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10 oktober 1919 hava de sakkunniga påbörjat behandlingen av frågorna om tillfällig avlöning vid armén och sjöavlöning in. fl. särskilda förmåner till personal vid marinen. I övrigt hava en del förberedande arbeten utförts för avgivande av förslag rörande definitiv lönereglering för arméns och marinens personal. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 55,007 kronor 45 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av för slag rörande förbättrad andlig och sedlig värd för den värnpliktiga ung domen. Kungl. Majrt bemyndigade den 28 juni 1918 chefen för lantför- svarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för att inom Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 167

Sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande exercisreg lemente för kavalleriet. Genom beslut den 13 december 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla fyra sakkunniga perso ner för att verkställa omarbetning av gällande exercisreglemente för ka valleriet enligt av inspektören för kavalleriet för arbetets detaljer medde lade direktiv. På grund härav anmodades överstelöjtnanten vid Skånska dragonre gementet J. V. E. D. af Sandeberg, kaptenen vid generalstaben H. E. F. von Krusenstjerna, ryttmästare!! vid Livregementets husarer J. A. R. Mont- gomery-Cedei hielm och ryttinästaren vid Livregementets dragoner H. G. R. Peyron att i egenskap av sakkunniga verkställa berörda omarbetning, varjämte uppdrogs åt överstelöjtnanten af Sandeberg att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. Uppdraget är numera slutfört. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 13,997 kronor 15 öre.

Kommissionen för beredande av frågor om begränsning av de militärt utgifterna och därmed sammanhängande ärenden. Den 18 december 1918 besiöt Kungl. Maj:t att tillkalla en kommis sion av nio ledamöter för att bereda de frågor om begränsning av de mi- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit . 169 litära utgifterna och därmed sammanhängande ärenden, som av vederbö rande departementschefer till dem hänvisades; och förordnade Kungl. Maj:t till ordförande i denna kommission ledamoten av riksdagens första kam mare, förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius och till medlemmar ledamö terna av samma kammare, redaktören C. G. Ekman, f. d. majoren friherre O. H. A. Fleming och överdirektören J. L. Widell samt ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren S. Bengtsson, redaktören P. A. Hansson, redaktören V. Larsson, lantbrukaren D. H. Pettersson och om budsmannen A. V. Sävström. Till sekreterare hos kommissionen förordnade Kungl. Maj:t den 9 ja nuari 1919 statssekreteraren i lantförsvarsdepartementet, filosofie doktorn C. A G. Malmroth. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 november 1919 har kommissio nen upplösts. Kostnaderna för kommissionen hava uppgått till 21,069 kronor 88 öre.

Sakkunnig för verkställande av utredning rörande biblioteksverksam heten inom armén. Sedan Kungl. Maj:t den 7 mars 1919 bemyndigat chefen för lant försvarsdepartementet att tillkalla en sakkunnig person för att inom de partementet biträda med verkställande av utredning angående beskaffen heten av de vid arméns truppförband befintliga bibliotek för officerare, underofficerare och manskap samt uppgörande av förslag till den organi sation av biblioteksverksamheten inom armén, som kunde finnas av be hovet påkallad, anmodades förste bibliotekskonsulenten, filosofie doktorn J. F. B. Hjelmqvist att såsom sakkunnig biträda med berörda arbete. Under året hava frågecirkulär rörande biblioteksverksamheten ut sänts till samtliga truppförband, varjämte den sakkunnige personligen be sökt de vid ett flertal truppförband befintliga biblioteken. Några kostnader för ifrågavarande utredning hava ännu icke redo visats. Sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av för slag rörande militärapoteksväsendets ordnande i fredstid. Kungl. Maj:t bemyndigade den 16 maj 1919 chefen för lantförsvars departementet att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte sekreterare för att inom departementet biträda med verkställande av utredning och utarbe tande av förslag rörande militärapoteksväsendets ordnande i fredstid samt därvid taga i övervägande, huruvida den redan befintliga apoteksinrätt- ningen vid garnisonssjukhuset i Stockholm kunde utvidgas så, att den- Bih. till rikad. prot. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 22 Riksdags-IJerättelsen. 170 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. samma bleve i stånd att tillgodose hela arméns och marinens behov, vare sig genom anordningar i den till garnisonssjukhnset hörande fastigheten Hantverkaregatan 27 eller, om lämpligen så ej läte sig göra, annorstädes, eventuellt genom nybyggnad. På grund av nämnda bemyndigande anmodades förste marinläkaren i marin läkarkåren, docenten O. T. Hult, apotekaren vid garnisonssjuk huset i Stockholm C. F. Bergendorff, kaptenen vid intendenturkåren oA. A. E. Palm och sekreteraren i general poststyrelsen filosofie doktorn A. Elimson att verkställa ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt Hult att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar samt åt Elision att jämte sakkunniguppdraget sköta befattningen såsom de sakkunnigas sekreterare. De sakkunniga sammanträdde första gången den 5 oktober 1919, varvid beslut fattades om verkställande av utredningar rörande läkemedels- åtgången, respektive läkemedelskostnaden vid arméns och marinens olika formationer. Ledningen av dessa utredningar uppdelades på de särskilda sakkunniga. Under höstens lopp hava de sakkunniga tid efter annan över lagt angående viktigare detaljer i nämnda utredningsarbete, vilket fort farande pågår. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 3,000 kronor.

Sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov m. in. för värnpliktiga med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering . Genom beslut den 12 september 1919 bemyndigade Kungl. M dagens forsta kammare, riksgäldsfullmäktigen S. H. Kvarn- zelius och till medlemmar ledamöterna av samma kammare, redaktören C. G. Ekman, f. d. majoren friherre O- H. A. Fleming, redaktören J. Nilsson, överdirektören J. L. Widell och lektorn E. J. Wigforss samt ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren S. Bengtsson, generalmajoren C. G. V. Hammarskjöld, redaktören P. A. Hansson, lant brukaren J. Jönsson, redaktören V. Larsson, redaktören K. F. Månsson, bergsmannen E. G. Nilsson och lantbrukaren 1). 11. Pettersson. Till kommissionens generalsekreterare förordnade Kungl. Maj:t stats sekreteraren C. A. G. Malmroth. Sedan redaktören Månsson anhållit om befrielse från det honom så lunda meddelade uppdraget, biföll Kungl. Maj:t den 20 november 1919 denna ansökan. Kostnaderna för kommissionen hava uppgått till 8,099 kronor 10 öre.

Sj öförsvarsdepartementet. Sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag rörande erforderliga ändrimjar i marin förvaltningens organisation in. in. Genom nådigt brev den 27 april 1917 har Kung!. Maj:t bemyndigat chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga per soner, varav en ordförande, för att inom departementet biträda med verk ställande av utredning och uppgörande av förslag rörande erforderliga ändringar i marin förvaltningens organisation samt därmed sammanhängande 172 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. författningsändringar. Med stöd härav tillkallade departementschefen den 7 maj 1917 följande personer att verkställa sagda utredning, nämligen viceamiralen G. Dyrssen, ordförande, ledamoten av riksdagens första kam mare, förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius, statskommissarien Chr. L. Tenow, amiralitetsrådet H. Wolff samt kaptenen vid kustartilleriet E, Swensson. De sakkunniga hade under år 1918 uppgjort förslag till en omfat tande omorganisation av marinförvaltningen, innefattande förvaltningens uppdelande, under bibehållen benämning av marinförvaltningen, på°två med varandra sidoordnade överstyrelser, den tekniska överstyrelsen och den ekonomiska överstyrelsen. I sammanhang därmed hade uppgjorts för slag dels till ny stat för marinförvaltningen och dels till förnyad instruk tion för densamma. Sedan emellertid Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 15 november 1918 uppdragit åt de sakkunniga att snarast möjligt avgiva yttrande och förslag beträffande ej mindre erforderliga åtgärder i syfte att åt cheferna för marinförvaltningens olika avdelningar skulle överlämnas beslutande rätt i större omfattning än dittills, och såmedelst lindring i chefens för ämbetsverket arbetsbörda samt behövlig decentralisation av arbetet inom ämbetsverket skulle kunna ernås, än även de övriga anordningar i avse ende å ämbetsverkets organisation, vilka kunde anses snarast möjligt böra genomföras och som kunde åvägabringas utan riksdagens medverkan, och Kungl. Maj:t tillika föreskrivit, att med de sakkunnigas behandling av frågan om marinförvaltningens omorganisation i övrigt skulle tillsvidare anstå, hava härefter de sakkunniga slutfört det sålunda begränsade arbetet; och hava de den 3 februari 1919 i enlighet med det sålunda lämnade direktivet avgivit förslag i ämnet. Kostnaderna för de sakkunnigas utredningsarbete hava uppgått till 28,195 kronor 39 öre.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande förordning angående lotsverket och därmed sammanhängande författning ar. Den 22 september 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t' chefen för sjö försvarsdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga personer, varav en ordförande och en sekreterare, för att inom departementet biträda med verkställande av omarbetning av gällande förordning angående lotsverket och därmed sammanhängande författningar. Med stöd av berörda bemyn digande har departementschefen samma dag utsett följande personer att verkställa förenämnda arbete, nämligen kommerserådet C. Malmen, ord förande, samt direktören G. Carlsson i Göteborg, inästerlotsen och lots- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. i7å förmannen A. O. Hjalmar i Landskrona, hovrättsrådet G. W. Masreliez, jämväl i egenska]) av sekreterare, byråchefen i lotsstyrelsen J. A. Sjöberg och sjökaptenen M. Svensson. Sedan direktören Carlsson på egen begäran den 20 november 1917 entledigats från uppdraget, har direktören P. A. Welin å Lidingön samma dag blivit utsedd till sakkunnig i direktören Carlssons ställe. På grund av nådigt bemyndigande den 1(5 november 1917 har che fen för sjöförsvarsdepartementet dels den 18 mars 1918 utsett kommen dörkaptenen A. Hägg att såsom sakkunnig deltaga i berörda arbeten, i vad de avse lotsplikten och andra försvarets intressen berörande spörsmål, dels ock den 29 oktober 1919 lotskaptenen O. H. Stenberg i Göteborg att såsom sakkunnig deltaga i berörda arbeten vid behandling av frågor, som angå lotsningens förrättande, lotstaxors uppställande, uppbörden av lots avgifter, särskilda ersättningar, som i vissa fall skola utgå till lotsarna, samt vissa ändringar i tjänstgöringsreglementet för lotsverk!. Hovrättsrådet Masreliez har på därom gjord framställning blivit den 19 juni 1919 entledigad från och med den 1 augusti 1919 från uppdraget att vara de sakkunnigas sekreterare. Den 9 maj 1919 har Kungl. Maj:t uppdragit åt de sakkunniga att vid fullgörande av det dem lämnade uppdraget jämväl taga fragan om lotspersonalens skyldighet beträffande anskaffnings- och underhålls- in. fl. kostnader för tjänstebåtar under övervägande och därutinnan framställa förslag. Under år 1919 hava de sakkunniga fortsatt med .att utarbeta för slag huvudsakligen till ny förordning angående lotsverket och till ändring i tjänstgöringsreglementet för lotsverket, samt efter det uppdraget rörande lotspersonalens tjänstebåtar meddelades, inriktat sitt arbete väsentligen på dithörande frågor och därutinnan, bland annat, verkställt omfattande ut redningar. De sakkunniga hava under året haft överläggningar med särskilt till kallade representanter för segelfartens intressen, i vad dessa intressen be röras av de sakkunnigas arbete. De sakkunniga, vilkas arbete krävt ökad tid till följd av uppdraget rörande lotspersonalens tjänstebåtar, hava under år 1919 icke hunnit slut föra sitt uppdrag, men torde detta vara avslutat inom en nära framtid. Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigutredning hava hittills ut gjort inemot 35,200 kronor. 174 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit . Sakkunniga för verkställande av förberedande utredning och avgivande av preliminärt förslag rörande en mera rationell uppställning av utgifterna under riksstat ens femte huvudtitel. På grund av chefen för sjöförsvarsdepartementet den 9 november 1917 givet bemyndigande att tillkalla högst tre sakkunniga personer, var av en ordförande, för att inom departementet biträda med verkställande av förberedande utredning och avgivande av preliminärt förslag rörande en mera rationell uppställning av utgifterna under riksstatens femte huvud titel tillkallade departementschefen den 16 samma månad generalkrigs kommissarien F. E. Bergenholtz, ordförande, revisionskommissarien K. M. Kinnander och marinintendenten av l:a graden R. C. T, Näsman, samtliga i Stockholm, att verkställa berörda arbete. De sakkunniga hava den 26 april 1919 avgivit förslag i ämnet. Samtliga kostnader för ifrågavarande utredning hava uppgått till 13,324 kronor 32 öre. Genom nådigt, brev den 13 augusti 1919 uppdrog Kungl. Maj:t åt beinälda sakkunniga att taga frågan om förändrad uppställning av ansla gen å femte huvudtiteln under förnyad omprövning samt att avgiva det yttrande och förslag, som därav kunde föranledas. I samband därmed borde jämväl verkställas undersökning rörande de eventuella mindre vä sentliga ändringar i de marina myndigheternas organisation och verksam het, som härav kunde påkallas. Samtidigt bemyndigade Kungl. Maj:t che fen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla ytterligare högst två sakkun niga personer, varav en representant för marinen samt en utom marinen stående, på budgettekniska området förfaren person, för att jämte nyss nämnda sakkunniga deltaga i berörda arbete. Med stöd av detta bemyn digande har chefen för sjöförsvarsdepartementet den 30 september 1919 för berörda ändamål utsett konteramiralen i marinen A. B. Juel samt över direktören, filosofie doktor «J. L. Widell, båda i Stockholm. De sakkunniga hava genomgått större delen av det föreliggande för slaget och därvid verkställt en förberedande prövning av de punkter i för slaget, mot vilka anmärkningar blivit framställda. Kostnaderna härför hava under år 1919 uppgått till 1,692 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga om erforderliga bestämmelser beträffande daglönarnas vid marinen anställande, avlöning orh pensionering m. in. Genom nådigt brev den 11 september 1918 har Kungl. Maj:t be myndigat chefen för sjöförsvarsdepartementet uppdraga åt de enligt nå digt brev den 23 november 1917 tillkallade sakkunniga rörande manads- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. m lönarnas vid marinen anställande, avlöning och pensionering in. rn., näm ligen dåvarande kommendörkaptenen av l:a graden, numera kommendören H. A. M. Eneström, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare redaktören C. G. Ekman, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören

J. A. Ingvarssono och kontrollanten vid flottans varvs i Karlskrona ingen ^departement T. Langwagen, att inom departementet biträda jämväl med verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga om er forderliga bestämmelser beträffande de vid marinen med dag- eller tim- lön anställda personers (daglönares) anställande, avlöning och pensionering samt därmed sammanhängande frågor. På grund .av detta bemyndigande uppdrog chefen för sjöförsvarsdepartementet åt bemälda sakkunniga att verkställa ifrågavarande utredning. Att biträda med samma utredning tillkallades samtidigt ytterligare två sakkunniga, nämligen marindirektören I. J. Falkman och överingenjören 0. E. Smith, och uppdrogs i samband härmed dessutom åt daglönaren vid flottans varv i Karlskrona J. 0. K. Olausson att inträda bland de sakkunniga i stället för kontrollanten Lang wagen, vilken i och med slutförandet av utredningen rörande månads- lönarna avgått från det lämnade uppdraget. Av de sakkunniga hava re daktören Ingvarsson och överingenjören Smith avlidit, den förre den 27 december 1918 och den senare den 9 mars 1919, och hava såsom ersättare för dem tillkallats ledamoten av riksdagens andra^kammare, redaktören P. A. Hansson i Stockholm samt ingenjören G. R. Ägren i Råsunda. De sakkunniga hava utarbetat förslag till allmänna bestämmelser för marinens arbetare samt till härav föranledda ändringar i reglemente för marinen. Utredingen av pensioneringsfrågan har fortskridit därhän, att de sakkunniga kunnat låta verkställa beräkningar angående kostnaderna för ett til tänkt nytt pensioneringssystem. Under fullgörandet av berörda uppdrag hava sakkunniga haft över läggningar med tdlkallade representanter för telegraf-, järnvägs- och vat tenfallsstyrelserna, ävensom anlitat försäkringstekniskt biträde för utfö rande av nyssnämnda kostnadsberäkningar. Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava hittills uppgått till 23,880 kronor. Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande o ffc ersk är ens vid flottan rekrytering och utbildning in. in. På grund av nådigt bemyndigande den 15 mars 1918 tillkallade chefen för sjöförsvarsdepartementet konteramiralen i marinen G. åt Klint, ordförande, dåvarande kommendörkaptenen av l:a graden, numera kommen dören J. C. Schneidler och dåvarande kommendörkaptenen av 2:a graden, 176 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

O numera kommendörkaptenen av l:a graden C. H. Åkermark, samtliga med bostadsort i Stockholm, för att inom sjöförsvarsdepartementet biträda med verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande rekryte ringen och utbildningen av flottans officrrskår samt underofficers befordran till officer på stat jämte därmed i samband slående frågor. Den 3 september 1918 förordnades kommendörkaptenen av 2:a gra den N. E. Selander att biträda vid de sakkunnigas arbete i stället för kommendören Schneidler, som till följd av sjökommendering varit förhindrad deltaga i nämnda arbete. På grund av uppdragets omfattning hava de sakkunniga uppdelat detsamma i följande avdelningar, nämligen: I. Officerskårens rekrytering. II. Underofficers vid flottan befordran till officer på stat. III. Sjöofficerarnas utbildning och personalchef för sjöofficerskåren. IV. Antagning och utbildning av befäl i flottans reserv. Sedan de sakkunniga under år 1918 fullbordat första delen av upp draget och den 31 december samma år avgivit betänkande i ämnet, på börjades i enlighet med av chefen för sjöförsvarsdepartementet darom gjord anmodan arbetet med frågan om personalchef för sjöofticerskåren, vilken fråga sålunda utbröts ur ovannämnda avdelning III. Betänkande i sistnämnda ämne avgavs den 15 maj 1919. Härefter påbörjade de sakkunniga arbetet med frågan om under officers befordran till officer på stat. Jämlikt bemyndigande i nådigt brev den 6 juni 1919 har chefen för sjöförsvarsdepartementet tillkallat flaggartillerikonstapeln E. A. Ljung berg att såsom sakkunnig deltaga vid behandlingen av sistnämnda fråga. Behandlingen av frågan om beredande av möjlighet för underofficer vid flottan att vinna befordran till officer på stat har nu fortskridit så långt, att de sakkunniga beräkna att inom närmaste tiden begynna tryck ning av betänkande i ämnet. Kostnaderna för denna utredning hava uppgått till omkring 22,900 ki’onor. Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande organisationen av den militära tjänsten vid flottans stationer in. in. Sedan Kungl. Maj:t den 21 maj 1918 bemyndigat chefen för sjö försvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer, därav en ordförande, för att under departementschefens ledning biträda med verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande organisa- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 177 tionen av deri militära tjänsten vid flottans stationer järnte därmed i sam band stående frågor, bär chefen för sjöförsvarsdepartementet den 14 juni 1918 utsett konteramiralen H. V. M. von Krusenstierna såsom ordförande samt dåvarande kommendörkaptenen av l:a graden, numera kommendören H. A. M. Eneström, dåvarande kommendörkaptenen av 2:a graden, nu mera kommedörkaptenen av l:a graden C. E. Holmberg och kaptenen E. G. M. von Ai-bin att verkställa förenämnda arbete. Chefen för sjöförsvarsdepartementet har den 1!) juni 1919 till de sakkunniga överlämnat eu framställning från flottans maskinistförening i Stockholm angående inrättandet av ett intressekontor. På grund av de omfattande ekonomiska frågor, som berördes av de sakkunnigas arbete, har marinintendenten av 2:a graden O. von Malmborg från den 3 februari 1919 ställts till de sakkunnigas förfogande. De sakkunniga hava den 10 september 1919 avgivit »Betänkande och förslag beträffande organisationen av den militära tjänsten vid flottans stationer m. in.», och har uppdraget sålunda slutförts. Kostnaderna härför hava uppgått till tillhopa 27,973 kronor 29 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande marinläkares av 2:a graden in. flis anställning såsom under läkare och amanuenser vid civila sjukvård sanstalter och medicinska institu tioner m. in. Sedan Kungl. Maj:t den 14 juni 1918 bemyndigat chefen för sjö försvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer, varav en ordförande, för att under bemälde departementschefs och, såvitt lant- försvaret anginge, jämväl under chefens för lantförsvarsdepartementet led ning biträda med verkställande av utredning och avgivande av förslag be träffande marinläkares av 2:a graden och marinläkarstipendiaters samt med nämnda läkare och stipendiater jämställda befattningshavares vid fältlä karkåren anställning såsom underläkare och amanuenser vid civila sjuk- vårdsanstaltar och medicinska institutioner, ordnandet av viss fråga med avseende å värnpliktiga medicine kandidaters och studerandes studie- och utbildningsförhållanden samt villkoren för anställning såsom marinläkar- stipendiat jämte i samband med nu nämnda spörsmål stående frågor, har chefen för sjöförsvarsdepartementet nämnda dag tillkallat marinöverläkaren, medicine doktorn L. G. E. Nilson, i egenskap av ordförande, samt då varande fältläkaren, numera överfältläkaren, medicine licentiaten S. R. Er- hardt, ledamoten av riksdagens andra kammare, professorn, medicine doktorn K. E. O. Kjellberg och professorn, medicine doktorn J. H. Fors- ner, samtliga med bostadsort i Stockholm, att verkställa förenämnda arbete. Bill. till riksd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 23 Riksdans-Berättelsen. 178 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit . Arbetet har omfattat dels insamlande och bearbetande av för ut redningen erforderligt statistiskt material, dels överläggningar för klarläg gande av de riktlinjer, varefter till de sakkunniga hänskjutna spörsmål må anses böra lösas. Sedan försvarsrevisionen blivit tillsatt och inom densamma före handläggningen av försvarets allmänna organisation fråga uppstått om avkortning av utbildningstiden för värnpliktiga, hava de sakkunniga ansett sig böra lägga arbetet med utredningen så, att hänsyn kan tagas till den inverkan på de sakkunnigas uppdrag, som resultatet av försvarsrevisionens arbete kan komma att medföra. I följd härav har arbetet ansetts höra ajourneras tillsvidare.

Hittills har för bemälda. sakkunnigasO räkningO utbetalts 559 kronor. Sakkunniga för avgivande av yttrande och förslag beträffande anord nande av befälskurser för fänrikar vid flottan. Sedan Kung!. Maj:t den 26 september 1918 bemyndigat chefen för sjö försvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer, varav eu till lika sekreterare, för avgivande av yttrande och förslag beträffande anordnande av befälskurser för fänrikar vid flottan, har departementschefen samma, dag utsett generaldirektören B. J:son Bergqvist, dåvarande kommendören, numera konteramiral en greve C. A. Wachtmeister och kaptenen C. G. Wahlström att verkställa förenämnda arbete. De sakkunniga hava den 22 november 1918 erhållit bemyndigande att för biträde tillkalla professorn vid Lunds universitet A. Herrlin och hava i visst avseende samarbetat med denne. Med skrivelse den 28 maj 1919 hava de sakkunniga avgivit betän kande och förslag och har uppdraget därmed slutförts. De kostnader, vilka uppdraget åsamkat statsverket, uppgå till 9,418 kronor 52 öre.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning av kustartilleriets skol reglemente in. m. Sedan Kungl. Maj:t den 6 december 1918 bemyndigat chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer, varav en ordförande, för verkställande av omarbetning av kustartilleriets skol reglemente in. m., har departementschefen samma dag utsett överste löjtnanten vid kustartilleriet A. L. Törner, Oscar-Fredriksborg, till sådan sakkunnig och att i egenskap av ordförande leda förenämnda arbete, varjämte departementschefen den 31 december 1918 till sakkunniga för ifrågavarande arbete utsett kaptenerna G. A. Peterson och G. H. Engbloim Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 175* Genom nådigt brev den 31 december 1918 har Kungl. Maj:t uppdragit åt de sakkunniga att verkställa utredning ocli avgiva förslag till ändrade bestämmelser för kustartillerikadetternas utbildning samt genom nådigt brev den 21 mars 1919 att verkställa utredning och av<>iva förslag jäm väl beträffande rekryteringen och utbildningen av kustartilleriets officerskår. Kaptenen ‘ Engblom upphörde med den 14 oktober 1919 och kap tenen Peterson med den 30 oktober 1919 att vara sakkunniga och ersattes med kaptenen G. Rubenson, Oscar-Fredriksborg, från och med den 15 oktober 1919 och dåvarande kaptenen vid kustartilleriet, numera majoren E. N. Larsén från och med den 1 november 1919. Majoren Larsén har entledigats med den 31 december 1919 och kaptenen A. A. S. Ballé, Oscar- Fredriksborg, utsetts i hans ställe. De sakkunniga avgåvo den 14 maj 1919 »Betänkande och förslag angående officerskårens vid kustartilleriet rekrytering och utbildning in till tiden för kommendering till sjökrigsskolan». Den 15 maj 1919 påbörjade sakkunniga utarbetandet av nytt »Reg lemente för kustartilleriets skolor och övningar» (kustartilleriets skolre glemente) och förelåg detsamma färdigt i koncept den 25 oktober 1919. Den 26 i samma månad påbörjades utarbetandet av »Artilleriinstruktion för kustartilleriet.» Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigutredning hava beräknats till sammaglagt 19,850 kronor.

Sakkunniga för verkställande ar utredning och avgivande av förslag beträffande undervisningen i marinens korprals- och underofficer skolor. Genom nådigt brev den 16 maj 1919 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga per soner, varav en ordförande och en sekreterare, för att under departe mentschefens ledning biträda med verkställande av utredning och avgivande av förslag angående i vad mån med hänsyn till allmänna pedagogiska synpunkter samt i och för åstadkommande av en rationell undervisning ändring erfordrades beträffande vare sig ämnesfördelning, timplan, under visningsmetod eller andra därmed sammanhängande förhållanden vid ma rinens underbefälsskolor, varvid skulle iakttagas, att undervisningen där städes, vilken i främsta rummet hade till syfte att bibringa för den mi litära banan erforderliga insikter, i möjlig utsträckning jämväl borde vara ägnad att meddela kunskap av allmännyttig art. Med stöd härav till kallade departementschefen samma dag följande personer att verkställa sagda utredning, nämligen dåvarande kommendören, numera konteramiralen greve C. A. Wachtmeister, i egenskap av ordförande, generaldirektören 180 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. B. J:son Bergqvist, undervisningsrådet N. O. Bruce, tillika sekreterare, kommendörkaptenen av 2:a graden J. A. F. Eklund samt flaggstyrmannen A. E. Åkerberg, samtliga med bostad i Stockholm. De sakkunniga hava med biträde av tillkallade personer med spe ciell insikt och erfarenhet i olika grenar av manskapets inom flottan ut bildning utarbetat utförliga utkast till timplaner och kursplaner med till hörande anvisningar för såväl rekrytskolan som korpral- och underoffi- cersskolorna, avseende samtliga förekommande yrkesgrenar. De kostnader, som hittills åsamkats statsverket, hava utgjort 7,180 kronor 17 öre.

Flygkommissionen. Genom nådigt brev den 23 maj 1910 har Kungl. Maj:t uppdragit åt en kommission att för befrämjande av enhetlighet och planmässig het inom det militära flygväsendet i avseende å såväl materiel som perso nalens utbildning hos Kungl. Maj:t eller underordnad myndighet föreslå de åtgärder, som härför kunde finnas erforderliga, ävensom att verkställa undersökningar rörande vid framförande av militära och andra luftfartyg inträffande flygolyckor och svårare flyghaverier samt avgiva därav föran ledda yttranden. Till ledamöter i denna kommission har Kungl. Maj:t utsett chefen för fälttelegrafkåren, överstelöjtnanten i fortifikationen K. A. B. Amundson, tillika kommissionens ordförande, chefen för marinens flygvä sende, kommendörkaptenen av 2:dra graden T. W. M. Löbeck, kaptenen vid fortifikationen C. G. von Porat, Linköping, kaptenen vid flottan S. A. O. Beckman, t. f. professorn vid tekn. högskolan A. H. Rosborg, torped ingenjören E. J. Sjögren och t. f. flygingenjören vid fälttelegraf kårens flygkompani H. Kjellson, Malmslätt. Enligt nådigt brev den 27 juni 1919 har under kaptenen von Porats utrikes kommendering såsom ledamot i kommissionen varit förordnad kap tenen vid fortifikationen P. F. C. Koch till och med den 4 augusti 1919. Undersökningar hava genom kommissionens ledamöter verkställts vid: 1) flottans varv i Stockholm med anledning av eu flygbåts för olyckande å Lilla Värtan den 20 maj, varvid föraren, löjtnant Eckerström och passageraren, ingenjören Vidmark omkommo; 2) Malmslätt med anledning av ett arméflygplans förolyckande den 11 juni, varvid löjtnanterna Söderström och Bagge omkommo; 3) Thulins flygskola å Ljungby hed med anledning av förolyckan det av ett Thulinbiplan E-typ den 20 juni, varvid föraren, instruktören Mag nusson, omkom och passageraren, Paulsson, allvarsamt skadades: berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. KH'J 4) Malmslätt med anledning av ett armeflygplans haveri därstädes den 1 oktober, varvid föraren, löjtnanten llodéhn, svårt skadades, under det att passageraren, furiren Smith, förblev oskadad; 5) Hälsingborg med anledning av eu flygbåts haveri den 4 okto ber, varvid passageraren, doktor Lejre, omkom, under det att föraren, löjtnant Wigert, förblev oskadad; 6) Landskrona med anledning av en flygbåts haveri den 4 oktober, varvid flygbåten svårt ramponerades, men såväl föraren som spanaren för blevo oskadade. Över alla dessa undersökningar bar kommissionen till Kungl. Maj:t avgivit utlåtanden. Dessutom har kommissionen verkställt utredning angående det vid Karlskrona flygstation inträffade haveriet med en flygbåt den 20 maj, över vilken utredning utlåtande avgivits den It) juni, samt utredning över dok tor E. Thulins flygolycka vid Landskrona den 14 maj. I samband med de angående ovannämnda flygolyckor verkställda utredningarna har kommissionen till militära flygmyndigheter, flygplans- fabriker och flygskolor lämnat särskilda meddelanden om de resp. flyg olyckornas kända orsaker, i ändamål att så vitt möjligt förekomma ett upprepande av desamma, i vilka meddelanden bland annat gjorts erin ringar angående flygplanens konstruktion, kontroll och användning. Kommissionen har påbörjat en serie »råd och anvisningar för fly gare» och är den första delen härav, berörande den s. k. »skruven», tryckt och utdelad till alla förefintliga flyginstitutioner. För befrämjande av enhetlighet och planmässighet inom det mili tära flygväsendet har kommissionen dels utarbetat förteckningar med de taljuppgifter över arméns och marinens flygmateriel, dels med anledning av inträffade flygolyckor verkställt kontrollberäkningar över därvid använda flygplantyper. Kommissionen har, efter förslag av de militära flygmyndigheterna till upphandling av viss flygmateriel, tagit dessa förslag under ompröv ning. Nämnda myndigheter hava även anmodats låta pröva vissa instru ment, avsedda att befrämja flygplanens säkra framförande. . En del konstruktionsdetaljer hava av kommissionen undersökts och föreslagits till prövning vid arméns och marinens flygskolor. Kommissionen har till Kungl. Maj:t avgivit yttrande och förslag angående anställande å stat av behövligt antal flygingenjörer vid såväl ar méns som marinens flygväsende. Approximativa kostnaden för kommissionens verksamhet är 17,500 kronor. 182 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Sakkunniga för utredning rörande inträffade torpedförluster m. in. Genom nådigt brev den 5 september 1919 har Kungl. Maj:t bemyn digat chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkun niga personer, därav en ordförande, för att biträda inom nämnda depar tement med verkställande av utredning rörande orsakerna rörande till de under år 1919 inträffade torpedförlusterna och torpedhaverierna vid flot tan samt avgiva förslag till de åtgärder, som kunde anses erforderliga till förebyggande för framtiden i möjligaste mån av sådana förluster och ha verier. Denna utredning skulle omfatta varje särskilt fall, då torped gått förlorad eller havererat, med angivande därvid, huruvida enligt de sak kunnigas mening fel eller försummelse i tjänsten förelegat, samt jämväl avse möjligheten av att genom tvålning återfinna och bärga förlorade tor peder. På grund härav har chefen för sjöförsvarsdepartementet samma dag utsett viceamiralen W. Dyrssen, i egenskap av ordförande, samt kom mendörkaptenen av l:a graden C. H. Åkermark, kaptenen friherre L. M. Beck-Friis och torpedingenjören E. J. Sjögren att verkställa förenämnda arbete. Samtliga nu nämnda sakkunniga äro bosatta i Stockholm. Utredningsarbetet har omfattat undersökning av samtliga under året timade förluster och haverier ävensom åtskilliga i samband härmed stå ende frågor. Utredningen har icke slutförts. Kostnaderna härför hava uppgått till omkring 3,000 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag ifråga om ordnandet av förrådsverksamheten vid marinen, ra. in. Jämlikt nådigt bemyndigande den 20 september 1919 att tillkalla högst fyra sakkunniga personer, varav eu ordförande, för att biträda inom sjöförsvarsdepartementet med verkställande av utredning ifråga om ord nandet av förrådsverksamheten vid marinen och därmed sammanhängande förhållanden samt att avgiva det yttrande och förslag, vartill denna ut redning kunde föranleda, har chefen för sjöförsvarsdepartementet den 17 oktober 1919 utsett viceamiralen G. Dyrssen, i egenskap av ordförande, samt dåvarande kommendören, nuvarande konteramiralen i marinen A. B. Juel, marinintendenten av l:a graden F. E. Aurell och revisorn S. Svensr son att verkställa förenämnda arbete. Den 21 oktober 1919 har chefen för sjöförsvarsdepartementet utsett marinintendenten av l:a graden G. S. W. Ehlin såsom sakkunnig i marinintendenten Aurells ställe. Med undantag för konteramiralen Juel är de sakkunnigas bostadsort Stockholm. Konteramiralen Juels bostadsort är Sjönevad, Wessigebro. Utredningen har icke slutförts. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 18H Kostnaderna för år 1919 beräknas uppgå till omkring 4,000 kronor.

Sakkunnig för verkställande av undersökning och avgivande av ytt rande beträffande det nya redovisningsväsendet vid marinen. Genom nådigt brev den 20 september 1919 har Kungl. Maj:t. upp dragit åt statskommissarie!) och byråchefen i statskontoret C. L. Tenow att verkställa undersökning beträffande det nya redovisningsväsendet vid marinen och att avgiva det yttrande, vartill undersökningen kunde föranleda. Statskommissarie!) Tenow har verkställt vissa förberedande under sökningar inom marin förvaltningen ävensom insamlat material för utred ningen. Utredningen har icke slutförts. Några kostnader hava icke förorsakats statsverket. Sakkunniga för utredning av vissa frågor angående marinen. Genom nådigt brev den 31 december 1919 har Kungl. Maj:t be myndigat chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sak kunniga personer, varav eu ordförande, för att biträda inom nämnda departement med verkställande av utredningar, vilka i anledning av för- svarsrevisionens arbeten påkallades, med föreskrift tillika att de sakkun niga skulle vara skyldiga att på direkt framställning från försvarsrevisionen hos densamma verkställa muntlig föredragning i förekommande ärenden. Med stöd av detta bemyndigande har chefen för sjöförsvarsdepartementet nämnda dag utsett viceamiralen G. Dyrssen, i egenskap av ordförande, samt kommendörkaptenerna av l:a graden G. R. Stark och J. B. Malström ävensom kaptenen vid kustartilleriet C. A. Claus att verkställa förenämnda arbete. De sakkunnigas bostadsort är Stockholm.

Civildepartementet. Fattigvårdslagstiftningskommittén. Fattigvårdslagstiftningskommittén, som tillsattes den 21 juni 1907, erhöll därvid i uppdrag att utarbeta förslag till den förändrade lagstift ning dels angående fattigvården och dels angående lösdrivares behandling, som kunde finnas erforderlig och lämplig, ävensom till de ändrade be stämmelser i andra delar av lagstiftningen, som härav påkallades. Seder mera har Kungl. Maj:t åt kommittén ytterligare uppdragit: den 12 juni 1908 att verkställa av riksdagen begärd revision av lagen om fosterbarns 184 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. vård; den 9 oktober 1908 att verkställa utredning och avgiva förslag i anledning av riksdagens skrivelse om internering av alkoholister; den 20 november 1908 dels att taga i övervägande, huruvida och i vilken om fattning lagen angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn den 13 juni 1902 och därmed sammanhängande stadganden tarvade omarbetning och dels att i anledning av riksdagens skri velse den 7 april 1904 taga i övervägande, i vilken omfattning och på vad sätt åtal i vidsträcktare mån än nu medgåves kunde anställas för vissa förbrytelser, som av målsmän begingos mot minderåriga eller dem, vilka saknade förståndets fulla bruk; den 4 februari 1910 att i anledning av riks dagens skrivelse den 16 mars 1909 taga i övervägande i vad män ändring kunde ske av 5 kap. 3 § strafflagen i syfte att där omförmälda minder åriga förbrytare måtte i större utsträckning än för närvarande vore med givet kunna insättas i allmän uppfostringsanstalt; den 23 januari 1918 att avgiva utlåtande i anledning av riksdagens skrivelse den 11 juni 1917 angående förskott av allmänna medel åt barn utom äktenskap ävensom i vissa fall åt barn inom äktenskap; samt den 26 april 1918 att taga under övervägande riksdagens skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 mars samma år om upptagande i samband med pågående revision av vissa barnavårds- lagar till undersökning av frågor om utsträckning och enhetlig organisa tion av samhällets barnavård. Härförutom hava åtskilliga andra ärenden, som stå i sammanhang med de sålunda åt kommittén givna uppdrag, av Kungl. Maj:t remitterats till densamma. Kommitténs ledamöter äro: landshövdingen Johan Widén, ordförande, godsägaren Olof Björklund, Rörön, Månsåsen, fattigvårdsinspektören Albin Lindblom, Stockholm, häradshövdingen Jacob Linders, Stockholm, tillika sekreterare, och hemmansägaren Ernst Otto Magnusson i Tumhult, Måla skog. V id behandlingen av barnavårdslagstiftningen äro professorn, över läkaren vid allmänna barnhuset I. Jundell och fröken Ebba Wedberg, Stockholm, samt vid behandlingen av lösdrivarlagstiftningen direktören G. Reutercrona, Svartsjö, ledamöter av kommittén. Kommittén har tidigare avgivit betänkande och förslag till lagstift ning i'örande behandling av alkoholister, angående fattigvården, angående utsträckt användning av tvångsuppfostran för minderåriga förbrytare samt angående ändrad lydelse av vissa stadganden i lagen den 13 juni 1902 angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn. Därjämte har kommittén avgivit utlåtande i ett flertal av Kung]. Maj:t eller vederbörande departementschef till densamma remitterade frå gor. Under år 1919 hava några förslag eller utlåtanden icke avgivits. Till kommittén har den 6 juni 1919 av Kungl. Maj:t överlämnats lie-rättelse om nåd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 18 riksdagens skrivelse den 4 i summa månad rörande besviirsrätt för barna vårdsnämnd över beslut av styrelse för skyddshem rörande vanarta! barns intagande å hemmet. Kommitténs arbeten under år 1919 hava avsett barnavårdslagstiIl ningen. Plcnisammanträden hava hållits i Stockholm den 10—28 februari, 17—22 mars, 27 mars—-IT april, 28 april— 9 maj, 19 maj—5 juni. Under övriga tider har arbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren samt under kortare tider av subkommitterade. Med Kungl. Maj:ts tillstånd har kommittén tillkallat representanter för skyddshemsverksamheten för att med dem överlägga rörande av kom mittén upprättade förslag om anordnande av skyddshem. Dessa överlägg ningar pågingo under tiden den 1—5 april. Kommittén har i fråga om skyddshemmens anordnande dessutom överlagt med representanter för sty relsen vid åkerbrukskolonin Hall, varest kommitténs ledamöter därjämte under året avlagt ett besök i och för vinnande av närmare kännedom om egendomens och anstaltens beskaffenhet m. in. Den undersökning angående barnavårdens handhavande inom ett antal kommuner i olika delar av landet och angående skyddshemmen, som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande igångsattes år 1917, har under året. avslutats, i det fullständiga redogörelser därför nu föreligga. I övrigt har under året den statistiska avdelningen av kommitténs be tänkande om barnavården slutförts och föreligger nu i fullständigt kor rektur. Under hösten hava ordföranden och sekreteraren haft en överlägg ning med lagberedningen rörande vissa med barnavårdslagstiftningen för bundna spörsmål, som hade samband även med civillagstiftningen. Sedan förut upprättade utkast till lagtext och motiv beträffande barnavårdslagstiftningen under första halvåret 1919 genomgåtts, hava lag texten och motiven i väsentliga delar omai-betats. De nya förslagen komma att av kommittén granskas i början av år 1920, under vars lopp kommittén förväntar sig kunna avlämna slutligt betänkande och förslag rörande barnavårdslagstiftningen . För lösdrivarlagstiftningen har redan tidigare en del utredningsar beten undangjorts och provisoriska utkast till lagtext utarbetats, men det vidare arbetet därpå har med hänsyn till kommitténs övriga uppdrag måst undanskjutas för att återupptagas så snart arbetet med barnavårdslagstift ningen blivit avslutat. Utgifterna för kommittén hava intill 1919 års slut uppgått till om kring 253,000 kronor, däri inbegripna kostnaderna för statistiska utred- Bih. till riksd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 24 Eiksdagrs-Berättelsen. 18tf Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. ningar och tryckning av kommitténs betänkanden. För år 1919 hava de utgjort omkring 18,000 kronor.

Järnvägstaxehornmittén. Kungl. Maj:t har den 28 juni 1907 uppdragit åt en kommitté att inkomma med betänkande och förslag beträffande ny taxa för transporter å statens järnvägar samt rörande förändrade bestämmelser i fråga om samtrafik mellan statens och enskilda järnvägar ävensom avgiva yttrande angående införande av särskilda tariffer för export- och transitogods, var vid kommittén hade att taga under övervägande, huruvida icke särskilt betänkande rörande envar av sistnämnda båda frågor skulle kunna avgi vas, innan förslag angående godstaxan avlämnades. Ordförande i kom mittén är f. d. landshövdingen A. Asket-, Stockholm, samt ledamöter: grosshandlaren J. A. Waller, Göteborg, direktören R. T. Hennings, Sanda, överdirektören J. H. Flodin, verkställande direktören vid Stockholm —Väs terås—Bergslagens järnväg J. D. Simonsson och byråchefen N. Ahlberg, Stockholm, vilken sistnämnde tillika är kommitténs sekreterare. Därjämte har Kungl. Maj:t den 8 november 1912 förordna! verkställande direktören i Svenska järnvägsföreningen, majoren O. Bärnheim, Stockholm, att vid behandling av frågor rörande samtrafiken mellan statens och enskilda järnvägar deltaga i kommitténs överläggningar och beslut. Kommitténs ordförande har meddelat: Kommittén har under året haft sammanträden den 15 januari och 21 juni. Kommittén har under år 1919 avlämnat del VI av sitt betänkande, avseende utredning och förslag rörande samtrafiken med utlandet. Kom mitténs arbete är därmed avslutat, undantagandes endast utgivningen av den samlade historiken över svenska statsbanornas taxeförhållanden, vilken kommittén på sammanträdet den 21 juni uppdrog åt sin ordförande och sin sekreterare att framlägga. Arbetet härpå torde under den närmaste tiden vara avslutat. De av kommittén av expensmedel förskottsvis utbetalta utgifterna för dess arbeten beräknas för tiden från kommitténs tillsättande den 28 juni 1907 intill 1919 års utgång komma att uppgå till ett belopp av omkring 168,000 kronor, däri inberäkna! kostnaderna för tryckning av de utgivna delarna av betänkandet. Dessutom hava av statskontoret utbetalts dels rese- och traktamentsersättningar (såvitt kommittén har sig bekant uPPf?^en( te till ett belopp av omkring 39,000 kronor), dels ersättningar för de avlöningsförmåner, som kommitténs ledamöter eller tjänstemän ha avstått på grund av arbete i kommittén. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. IK7 Sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden. Jämlikt bemyndigande den 11) januari 1912 har chefen lör civil departementet uppdragit åt numera direktören A.Cederborg och numera direk tören i svenska stadsförbundet, filosofie doktorn Y.Larsson, Stockholm, direk tören, kaptenen C. H. F. Meurling, Djursholm, filosofie doktorn A. Molin, Li dingö villastad, och professorn G. F. Steffen, Herserud, att, i egenskiap av sak kunniga, inom civildepartementet verkställa utredning och avgva förslag till åtgärder med avseende å de mindre bemedlade klassernas bostadsför hållanden; och har chefen för nämnda departement, enligt bemyndigande den 12 september 1913, uppdragit åt förste aktuarien E. R. Sjöstrand, Stockholm, att vara sekreterare hos kommissionen. Chefen för civildepartementet har den 30 mars 1917 entledigat förste aktuarien Sjöstrand från berörda uppdrag, varefter biträdande sekre teraren hos kommissionen, filosofie licentiaten R. K. A. Bergström tjänstgör såsom sekreterare. Jämlikt bemyndigande den 2 mars 1917 har chefen för civildeparte mentet uppdragit åt sundhetsinspektören G. Göthlin, Göteborg, att biträda kommissionen såsom sakkunnig på det bostadshygieniska området. Därjämte har chefen för civildepartementet, enligt bemyndigande den 6 oktober 1916, uppdragit åt verkställande direktören i Göteborgs inteckningsgarantiaktiebolag P. A. Blomqvist, verkställande direktören i Konungariket Sveriges stadshypotekskassa J. A. Swartling, Stockholm, direktören, vice häradshövdingen K. G. Herlitz, Stockholm, borgmästaren V. A. Schneider, Örebro, och byggmästaren J. Lundahl, Malmö, att, i egenskap av sakkunniga och i samråd med förenämnda sakkunniga, del taga i verkställande av utredning rörande åtgärder för ordnande av fastighetskreditenÖ vid beredande av bostäder åt de mindre bemedlade klasserna. Den 15 november 1918 har Kungl. Maj:t förklarat, att det kommis sionen lämnade uppdrag skulle anses slutfört genom redan avlämnade eller under utredning varande undersökningar, utlåtanden och förslag. Under år 1919 har kommissionen sammanträtt in pleno den 28 och 31 januari, den 6, 7, 8 och 12 februari samt den 6 december. Därjämte har en delegation av kommissionen sammanträtt under hela januari månad. Alla sammanträdena hava hållits i Stockholm. I skrivelse den 31 januari 1919 till chefen för civildepartementet har kommissionen framfört vissa erinringar rörande den 1 april 1915 avgivet betänkande med förslag till ny hälsovårdsstadga för riket. På grund av remiss den l juli 1918 hava socialstyrelsen och kom- IMS Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. missionen jämte tvenne av Kungl. Maj:t genom beslut den 2 augusti 1918 utsedda särskilda sakkunniga, nämligen ledamoten av riksdagens första kammare, före detta rådmannen Adolf Dahl och ledamoten av riksdagens andra kammare, borgmästaren Jakob Pettersson den 12 februari gemen samt, avgivit utlåtande rörande lagen med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. in. den 14 juni 1918. Ett till utlåtandet fogat lagförslag har med vissa avvikelser lagts till grund för den seder mera av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna lagen med vissa åndradé bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. in. den 19 juni 1919. Det inom kommissionen uppgjorda förslaget till ny byggnadsstadga föreligger numera i avslutat skick. I och med att sistnämnda förslag överlämnas, har kommissionen full gjort samtliga den 15 november 1918 sig åvilande under utredning varande undersökningar, utlåtanden och förslag och har därmed enligt ovannämnda beslut av sagda dag slutfört sitt uppdrag. De kostnader, kommissionens arbeten medfört för statsverket, torde vid årsskiftet 1919 —1920 komma att uppgå till cirka 230,000 kronor, vartill komma kostnaderna för den åt socialstyrelsen anförtrodda, av sty relsen och kommissionen planlagda utredningen rörande i Sverige rådande bostadsförhållanden, cirka 95,600 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder mot faran av kronisk arsenikförgiftning. Jämlikt bemyndigande den 30 januari 1912 har chefen för civil departementet uppdragit åt professorn K. G. F. Lennmalm, professorn J. P. Klason och professorn H. K. A. S. von Euler-Chelpin att inom civil departementet, i egenskap av sakkunniga, biträda vid utredning i fråga om de åtgärder från det allmännas sida, som borde vidtagas för att i möjligaste mån upptäcka, förebygga och motverka faran av kronisk arsenik förgiftning. På därom gjord ansökan har chefen för civildepartementet den 15 april 1913 entledigat bemälda sakkunniga från det dem meddelade upp drag samt uppdragit åt professorn K. A. Petrén, professorn I. C. Bang och laboratorn L. Ramberg, samtliga i Lund, samt professorn G. Wirgin, Uppsala, att inom civildepartementet, i egenskap av sakkunniga, biträda vid ifrågavarande utredning, varjämte chefen för civildepartementet an modat professorn Petrén att såsom ordförande leda de sakkunnigas för handlingar. I fråga om kommissionen har meddelats: Ledamoten av kommissionen professorn Tvär Bang avled den 11 Ilerättelse om råd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdans sammanträde sig tilldragit. december 1918. De specialarbeten, som varit åt honom inom kommis sionen uppdragna, hade vid hans frånfälle hunnit av honom slutföras. Under sammanträdena år 1919 har kommissionen vant sysselsatt med att utarbeta sitt betänkande. Sedan detsamma blivit den 24 april 1919 slutredigerat, har det, dagtecknat sistnämnda dag, utgivits från trycket och översänts till civildepartementet. De kostnader, kommissionen intill utgången av år 1919 medlört för statsverket, uppgå till inemot 124,000 kronor. Kommittén för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket vid 1020 års utgång m. in. Kungl. Maj it har den 23 september 1912 uppdragit åt en kommitté att verkställa utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket vid 1920 års utgång m. m. Till ordförande i kommittén utsågs f. d. landshövdingen H. T. Björklund, Stockholm, samt till ledamöter: hemmansägaren J. Ericsson i Vall sta, borgmästaren i Trälleborg K. E. von Geijer, examinerade apo tekaren E. V. Hellström, Stockholm, redaktören S. Persson, Norrköping, medicinalrådet E. Sederholm, apoteksinnehavaren K. M. Sjöberg och revi sionssekreteraren J. A. J. Österlöf, Stockholm, vilken sistnämnde samtidigt är kommitténs sekreterare. . , Kommitténs ordförande har meddelat, att arbeten för kommitténs räkning hava tagit ledamöterna i anspråk under följande tider: ordföranden och sekreteraren under hela året; en ledamot under sammanlagt 188, eu 180. en 79, en 72, en 36 samt en, som från den 1 juli bestritt sekreterar befattningen, under förra halvåret 74 dagar. Det av kommittén under året utförda arbetet har omfattat slutbe handling av pensionsfrågan och av de a betänkandet grundade författnings- förslag, slutlig justering av betänkandet i dess helhet och detsammas be fordrande till tryck samt avgivande av infordrat utlåtande i en kungl. remiss angående upprättat förslag till utnämning av innehavare av per sonliga privilegiet å apoteket Tre Kronor i Karlskrona. Kommittén höll sitt sista sammanträde den 21 november, då det kommittén lämnade uppdrag ansågs fullgjort, med undantag i vad angar ombesörjandet av tryckningsarbetet. Detta har väsentligt fördröjts genom den under året uppkomna långvariga tryckeristrejken. Emellertid var korrekturläsningen av betänkandet i början av decem ber 1919 avslutad med undantag av den del, som omfattar bilagor och redogörelse för huvuddragen av apotekslagstiftningen i åtskilliga främmande länder, och tryckningen av kommitténs utlåtande i övrigt pågick samt beräknades vara fullbordad inom några veckor. 190 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De kostnader, kommittén under året medfört för statsverket, beräknas approximativt till 35,000 kronor.

Sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnes sjuka m. m. Jämlikt bemyndigande den 12 september 1913 har chefen för civil- d partementet uppdragit åt t. f. överinspektören för sinnessjukvården i riket D. A. Petrén, Stockholm, förste stadsläkaren i Malmö E. A. Forn- mark, advokaten, vice häradshövdingen G. Huselius, Stockholm, hemmans ägaren D. Pettersson i Bjälbo och borgmästaren i Västervik A. O. Rune att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet biträda med verk ställande av revision av stadgan angående sinnessjuka in. m.; och har chefen för nämnda departement tillika anmodat t. f. överinspektören Petrén att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbeten och vice härads hövdingen Huselius att vara sekreterare hos de sakkunniga. Vid sammanträden den 27 januari —7 mars 1919 företogs först slut lig redigering av den redan den 14 december 1918 beslutade skrivelsen angående av Betaniastiftelsen m. fl. gjorda framställningar om rätt att utan intagningshandlingar få mottaga sinnessjuka m. m.; varefter genom- gingos sinnessjukstadgans bestämmelser med ledning av tidigare förda me morialprotokoll och de yttranden, som av vederbörande myndigheter av givits över de sakkunnigas förslag till provisoriska ändringar i stadgan m. in. av den 7 .augusti 1915. Därvid fattades även preliminära beslut rörande ändringar i stadgan. Detta arbete fortsattes vid sammanträden under tiden den 28 mars — 8 april 1919. Sedan de sakkunniga därefter med begagnande av dem i sådant av seende lämnat bemyndigande till samråd med "sig inkallat överläkaren vid Göteborgs hospital, medicine licentiaten E. Göransson och överläkaren vid Stockholms stads -sjukhus vid Långbro, medicine doctorn O. Kinberg, dis kuterades vid sammanträden under tiden från och med den 25 april till och med den 30 maj 1918 i närvaro av de sålunda tillkallade överläkarna vissa principer och viktigare detaljer i tidigare preliminärt beslutade ändringar av stadgan. Under månaderna juni och delar av juli och augusti samt under september var de sakkunnigas sekreterare sysselsatt med utarbetande av förslag till lagtext och delar av motiveringen till densamma. Och från slutet av september hava ordföranden och sekreteraren med kortare av brott gemensamt fortsatt arbetet med uppgörande av förslag till lagtext. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 191 De kostnader, kommissionen till 1919 ars slut medfört för statsver ket, uppgå till omkring 37,000 kronor. Sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rö rande det administrativa besvärsförfarandet m. in. Kungl. Maj:t har den 12 september 1913 uppdragit åt numera t. f. landshövdingen D. Ekelund, Stockholm, att inom civildepartementet biträda, med utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande det admi nistrativa besvärsförfarandet jämte övriga författningsändringar, som i sam band därmed kunde böra vidtagas m. m. T. f. landshövdingen Ekelund har meddelat, att han under år 1919 uti ifrågavarande egenskap icke utfört något arbete. Någon annan gottgörelse för uppdraget har t. f. landshövdingen Ekelund hittills icke" bekommit än att honom beretts ersättning för de löneförmåner, varav han under tjänstledighet för uppdraget varit i mist ning, vilken ersättning till 1919 års slut uppgått till omkring 4,170 kronor. Arbetslöshet skommissionen. Kungl. Maj:t har den 10 augusti 1914 tillsatt en kommission med uppdrag att i samråd med socialstyrelsen upprätta ech inkomma med för slag till åtgärder, ägnade att motverka den under dåvarande förhållanden väntade eller rådande arbetslösheten och mildra verkningarna av densam ma, ävensom föreskrivit, att chefen för civildepartementet, eller, vid för hinder för honom, chefen för finansdepartementet skulle vara ordförande i nämnda kommission, dels ock förordnat till ledamöter i kommissionen: fru Emilia Broomé, byråchefen, numera t. f. generaldirektören och chefen för socialstyrelsen E. G. Huss, redaktören, numera statens fattigvårdsin- spektör, byråchefen G. H. von Koch, f. d. fattigvårdsinspektören i Stock holm A. F. C. Lindblom, landsorganisationens ordförande, talmannen i riksdagens andra kammare, A. H. Lindqvist, f. d. generaldirektören F. W. H. Pegelow, direktören C. A. Ramström, Stockholm och generalkon suln J. Sachs, Stockholm, av vilka f. d. generaldirektören Pegelow utsågs till kommissionens vice ordförande och byråchefen IIuss till dess sekrete rare. Hösten 1917 antogs förste aktuarien i socialstyrelsen O. E. F. Järte till biträdande sekreterare i kommissionen. Genom beslut den 11 april 1919 har Kungl. Maj:t förordnat f. d. generaldirektören Pegelow att vara ordförande och byråchefen Huss att vara vice ordförande i kommissionen. Samtidigt förordnades till nya ledamöter i kommissionen förste aktuarien Järte och assistenten i social- 19-2 Berättelse am vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. styrelsen, stadsfullmäktigen i Stockholm, Wictor Karlsson varjämte upp drogs åt Järte att vara kommissionens sekreterare. Tillika föreskrev Kungl. Maj:t beträffande arbetets ordnande inom arbetslöshetskommissionen, att i allmänhet endast ärenden av synnerlig betydelse skulle slutligt handläg gas och avgöras i plenum; övriga ärenden skulle handhavas av ett arbets utskott, bestående av kommissionens ordförande, vice ordförande, sekreterare samt herr Karlsson och fru Broomé. Ifråga om kommissionens verksamhet under år 1919 har meddelats: Under förra hälften av år 1919 rådde tämligen omfattande arbets löshet i vårt land, till följd av dels sviterna av handelsavspärrningen un der krigstiden, dels den efter vapenstilleståndet i november 1918 plötsligt påkomna »fredskrisen», som gjorde sig särskilt kännbar inom konfektions- och skoindustrierna. Framtidsutsikterna på arbetsmarknaden tedde sig också på grund av kända förhållanden mycket mörka och ovissa. På grund därav utverkade Kungl. Maj:t, på kommissionens framställning, på våren 1919 ytterligare anslag till arbetslöshetens bekämpande. Med anli tande av berörda anslag har fullföljts dels understödsverksamhet för ar betslösa, dels och tidigare anordnade och påbörjade nya nödhjälpsarbeten för arbetslösa, i synnerhet äldre försörjningspliktiga stenarbetare, över vilka företag kommissionen haft att jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag utöva viss tillsyn. Understödsverksamhet ens omfattning under år 1919 framgår av efter följande tabell.

Antal kommuner 1919 Understödens 1 lärav in Statens andel köpingar mun er totalbelopp natura (beräknad till) Kr. Kr. Kr. Januari ...... 27 29 417,015 12,403 260,628 Februari ...... 31 33 398,247 15,048 231,000 Mars...... 31 34 416,776 9,081 233,710 April ...... 31 33 358,734 33,509 196,400 Maj...... • ... 30 19 175,481 18,923 94,440 Juni ...... 22 12 68,462 6,340 35,456 Juli...... 16 O 38,749 3,895 19,639 Augusti ...... 9 1 14,018 2,105 7,153 September ...... 4 1 2,966 926 1,586 Oktober ...... 4 1 4.441 494 2,341 November ...... — — r:a 4,000 c:a 450 e:a 2,000 Occember ... — — c:a 4,00(1 c:a 450 c:a 2,000 c:a 1,900,000 c:a 103.000 c:a 1,080,000 Berättelse om vild i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 19

Antal kommuner Understödens Därav in Statens andel Städer och Landskom- totalbelopp natura (beräknad till) köpingar muncr Kr. Kr. Kr. (»ktober—1 leecinber 1914 . . — 182,659 77,085 90,330 Januari —December 1915 . . — 680,165 361,644 340,083 Januari —December 1916 80,665 38,318 40,333 Januari —December 1917 . . 266,681 80,505 133,341 Januari —December 1918 . . -- 3,069,379 67,237 1,860,351 Jauuari—December 1919 c:a 1,900,000 c:a 103,000 c:a 1,080.000

Uriderstödsverksamhetens omfattning under år 1919 har sålunda varit avsevärt mindre än under föregående år, beroende dels på en ned gång i antalet arbetslösa under årets lopp i mån av fredskrisens mildring, dels på den ökade utsträckning, i vilken de understödda arbetslösa hänvi sats till de genom skogssällskapets statsarbeten anvisade nödhjälpsarbete- na. Statens kostnader för understödsverksamheten hava icke nämnvärt överstigit 1,000,000 kronor, medan på kommunernas andel belupit sig 900,000 kronor. Att statens kostnader överstiga kommunernas, ehuru i regel enligt gällande författning statsbidraget endast skall utgöra hälften av understödsbeloppen, har sin grund i den bestämmelsen, att statsbidra get till ekonomiskt betungade och av särskilt svår arbetslöshet hemsökta kommuner, efter ansökan hos Kungl. Maj:t och prövning av vederbörande länshjälpkommitté och arhetslöshetskoinmissionen, kan höjas upp till 90 %. Hela kostnaden har man icke ansett sig böra gälda av statsmedel, då kommunens självintresse av uriderstödsverksamhetens begränsning och kost nadernas hållande inom rimlig gräns därigenom skulle bortfalla. Den na individualisering av statsbidragets höjning med hänsyn till de olika kommunernas finansläge och arbetslöshetsförhållanden har jämväl medfört den fördelen, att statsbidraget kunnat sättas högre i den kommun, som, genom anordnande av nödhjälpsarbeten samt beredande av utbildningskurser och andra bildningstillfällen för de arbetslösa, visat sig intresserad av att av egna krafter göra något för arbetslöshetens förebyggande och lindrande, medan åter statsbidraget hållits lägre till sådana kommuner, som underlåtit dylika åtgärder. På så sätt har inom samma län en syn nerligen ändamålsenlig tävlan och jämförelse kommunerna emellan åväga- bragts. Vid början av 1919 fortfor ännu arbetslösheten inom textilindu strien, vilken gjorde sig särskilt kännbar inom dennas lokala centra: de 7 häradena i södra Älvsborgs län med Borås, Göteborgstrakten, Norrköping och Mamö. För landskommunerna i förstnämnda område blev denna arbets-

Bih. till riksd. prot. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 25 Riksdags-Beriittelsen. 194 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. löshet en alltför stark belastning, för att de enbart med 50 % statsbidrag skulle kunna bestrida de stora kostnaderna för understödsverksamheten. Aven för staden Borås visade sig detta ogörligt, trots de synnerligen om fattande och välbetänkta åtgärder, som där vidtogos för att bereda de ar betslösa sysselsättning och utbildning med träslöjd, skomakeri, tillverkning av billiga kläder och dylikt. Även hemarbetarna måste på hösten 1918 i Älvsborgs län omhändertagas av hjälpkommittéerna, enär genom brist på råmaterial deras förtjänstmöjligheter inskränktes till ett minimum eller all deles upphörde. Statsbidraget höjdes sålunda för ett kvartal i sänder till följande kommuner med vidstående andel: Inom Älvsborgs län: Borås (3/i), Berghem (3A), Fotskäl (9 /io), Fritsla (3/4, under en period 9 /'io), Fors (2/3), Fristad (2/3), Hajom (9 /io), Finna (3A), Kinnarumraa (3A, under en period 9 /io), Seglora (Fä ), Sätila (2/s), Toarp (2/3), Torpa (3/4), Örby (3/4); samt inom Göteborgs och Bohus län: Uddevalla (2/V), Fässberg (9 /io), Råda (9 /io), Orgryte (2/s) samt i Norrbottens län: Luleå (2/s). De under nyåret 1917 —1918 påbörjad,c utbildningskurserna för sär skilt arbetslösa textilarbeterskor, för vilka kurser lärarlönerna bekostades av statsmedel, hava till följd utav arbetslöshetens fortvara inom denna in dustri pågått även under förra delen av innevarande år, om än i mindre utsträckning och endast i städerna Borås, Göteborg, Hälsingborg och Upp sala. Undervisningsämnena hava liksom förut varit matlagning, sömnad, tvätt och bostadsvård, hemmets ekonomi, hemslöjd (korg- och träullsarbe- ten) skolagning, yrkeshygien, yrkeslagstiftning, modersmål och räkning samt gymnastik och sång. Kurserna pågingo under 12 å 15 vecker med eu undervisningstid av 35 timmar per vecka. Framemot sommaren 1919 kunde denna utbildningsverksamhet helt avvecklas, då de berörda indu strier, textil-, sko- och konfektionsbrancherna, blevo i tillfälle att helt återupptaga driften. Särskilt blev arbetslösheten inom skoindustrin av ganska kort var aktighet, varvid det allmänna endast i undantagsfall behövde ingripa, eme dan skofabrikanterna i regel permitterade sina arbetare och av egna me del beviljade dem ett understöd på cirka 2A av deras normala inkomst. Härigenom synes också skoindustrin hava undgått den kännbara brist på särskilt kvinnlig arbetskraft, som under senare hälften av året utgjort ett visst hinder för en återupptagning av textilindustrin. Genom de re striktiva bestämmelser beträffande understödet samt den växlande art av sysselsättning, som erbjödos de understödda och varvid vägran medförde understödets indragande, främjades arbetskraftens rörlighet i den grad, att cirka 20 % av textilindustrins arbetsstyrka beräknas hava sökt sig arbete inom andra yrkesgrenar; denna utvandring har på grund av den samti- Berättelse om nåd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. (liga livsmedelsbristen varit mest framträdande i städerna. Textilindustrins arbetsgivare sökie under hela hösten 1917 med berömvärda uppoffringar i det längsta uppehålla sina arbetsstyrkor; tidvis utbetalade do av egna medel cirka 100,000 kronor i veckan. Men då mot slutet av 1917 han delskrigets avspärrning fortsatte och ingen ljusning kunde skönjas på in dustrins tryckande råvarubrist, måste fabrikanterna till sist vädja till stat och kommun, vilka då lingo träda emellan med den offentliga understöds- verksamheten. Under senare hälften av år 1919 har, såsom i förestående tabell tydligt ådagalägges, understödsverksamheten allt mer kunnat begränsas. 1 december hade den praktiskt taget överallt upphört. Till detta goda resultat har skogssällskapets statsarbeten på ett avgörande sätt medverkat, i det att värjo arbetslös, som nu söker understöd, kan hänvisas till deras olika slag av lämpliga nödhjälpsarbeten. De kommunala hjälporganen hava också av arbetslöshetskommissionen anmodats att före igångsättandet av någon understödsverksamhet omedelbart hänvända sig till kommissionen, vilken därefter underrättar statsarbetena att vidtaga lämpliga åtgärder an tingen genom att meddela vederbörande arbetsförmedlingsanstalt på orten, att de arbetslösa kunna hänvisas till något pågående nödhjälpsarbete, eller också att genom samråd med de kommunala myndigheterna söka igång sätta lämpligt sådant arbete inom nämnda kommun eller i omedelbart grannskap av densamma. Det är arbetslöshetskommissionens förhoppning, att den offentliga understödsverksamheten under stundande vinter härige nom skall kunna avsevärt inskränkas. I de författningar som ligga till grund för den offentliga under stödsverksamheten, nämligen kungörelsen den 19 maj 1916 med tillägg senast den 16 augusti 1918, hava under årets lopp ingå ändringar vidta gits. Understödssatserna utgöra fortfarande per dag högst 3 kronor för man och hustru, 2 kronor för ensamstående man eller kvinna samt 60 öre för varje inom eller utom äktenskapet fött barn. Genom Kungl. Maj:ts beslut och tvenne kungörelser av den 2 augusti 1919 har arbetslöshetskommissionen ålagts att även handhava den under stödsverksamhet för nödlidande arbetslösa f. d. tobaksarbetare, vilka prövats vara i behov av särskild hjälp. För de arbetsföra har understödsverksam heten reglerats i överensstämmelse med gällande författning, dock med den skillnaden, att hela understödsbeloppet skall utgå av statsmedel. För icke arbetsföra bestridas understöden av det belopp på 125,000 kronor, som av aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet ställts till förfogande. Så dant utgår under december månad 1919 till cirka 300 tobaksarbetare av vardera kategorin. 196 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. För upprätthållandet av skogssällskapets statsarbetens framgångsrika verksamhet hava under året 4,000,000 kronor av Kungl. Maj:t beviljats från anslaget för arbetslöshetens bekämpande. Statsarbetena stå fortfaran de under ledning av en särskild arbetsdirektion i Göteborg inom vilken arbetslöshetskommissionen år representerad. Alla viktigare avgöranden träffas städse i samråd med kommissionen. Under innevarande år har dock den förändringen inträtt i statsarbetenas verksamhet, att flertalet av de sysselsatta arhetslösa icke längre som i fjol utgöres av arbetslösa textilarbeterskor utan av manliga arbetslösa, särskilt stenarbetare, vilka genom inställandet av arbetet på statens stenbeställningar vid sommarens inbrott firo hänvisade till att söka sig annan sysselsättning. Sådan har då stått till buds inom jordbruket, varav också större delen av stenarbetarna be gagnat sig, men även för äldre stenarbetare vid statsarbetenas förläggnin gar, i synnerhet vid väganläggningar å Mästermyr på Gottland och vid regleringen av Krokån på gränsen mellan Småland och Halland, vid vilka senare arbetsplatser ungefär 500 man varit sysselsatta. Då kommissionen kostnadsfritt disponerar lokaler hos socialstyrelsen, vilken även lämnar sin medverkan vid förekommande utredningar och allt expeditionsarbete, hava administrationskostnaderna för kommissionen intill 1919 års utgång kunnat hållas nere vid en summa av omkring 40,000 kronor. Beträffande särskilt stenleveranscentralen har meddelats: Kungl. Maj:t har den 2 juni 1916 bestämt, att övervakandet av leve ransen av gatsten och därmed sammanhängande göromål skulle omhänder- havas av en stenleveranscentral, vilken vid fullgörandet av sitt uppdrag har att ställa sig till efterrättelse de anvisningar, som meddelas av statens arbetslöshetskom mission. Till chef för stenleveranscentralen, med rätt att ensam fatta beslut i till densamma hörande frågor, förordnades dåvarande ledamoten numera ordföranden av statens arbetslöshetskommission, f. d. generaldirektören Pegelow, samt till sakkunniga med uppgift att, i den mån chefen så an ser erforderligt, tillhandagå honom med råd och upplysningar, Stockholms stads byggnadschef, överstelöjtnanten A. G. H. Kinberg, direktören V. Kullgren i Uddevalla och stenhuggaren C. G. Tinggren å Kronoberget, Lysekil samt till suppleant för överstelöjtnanten Kinberg Stockholms stads ombudsman J. E. Johansson, till suppleant för direktören Kullgren dispo nenten K. Petersen i örgryte och till suppleant för stenhuggaren Tinggren stenhuggaren P. O. Vesterberg i Ålvsberg, Karlshamn. För att bereda sysselsättning under vintern åt arbetarna inom denna alltifrån krigsutbrottet särskilt nödlidande näringsgren, vars tillvaro i vä- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 197 sentlig del var grundad på export, hava under vintern IDIG—1917 först kommunerna, därtill föranledda av statsmakternas medgivande om billigt lån lör ändamålet, gjort avsevärda stenbeställningar och sedermera staten själv under hösten 1917 —1918 genom stcnleveranscentralen uppgjort kon trakt om framtida leverans av gatsten till ett belopp av respektive i,800,000 och 2,700,000 kronor. Genom dessa statens åtgöranden bereddes under de nämnda åren arbete åt följande antal arbetare nämligen:

Vintern Vintern Vintern 1916-1917 1917 —1918 1918-1919 nnder november cirka ...... 1,500 850 1,100 > december » ...... 1,600 900 1,300 > januari > ...... 1,800 1,750 2,100 febrnari > ...... 2.200 2,300 2,2o0 mars » ...... 2,100 2,450 2,450 > april > ...... 2,200 2,100 2,400 Fördelade på olika landsdelar, utgjorde dessa arbetare i genomsnitt under vintern 1916 —1917 cirka 360 i Blekinge, 280 i Halland, 1,300 i Göteborgs och Bohus län samt 70 i andra län, under vintrern 1917 —1918 cirka 400 i Blekinge, 220 i Halland, 1,100 i Göteborgs och Bohus län samt 40 i andra län, under vintern 1918 —1919 cirka 400 i Blekinge, 250 i Halland, 1,200 i Göteborgs och Bohus län samt 50 i andra län. Då denna senare statsbeställning numera är avverkad och läget inom stenindustrin till följd av valuta- och fraktförhållanden alltjämt är myc ket tryckt, har arbetslöshetskommissionen sett sig nödsakad att i samråd med stenleveranscentralen även i år göra hemställan hos Kungl. Maj:t om ny stenbeställning för statens räkning för ett belopp av sammanlagt 3,665,000 kronor, häri inberäknat fraktkostnader på 375,000 kronor för framforslan- det av 1917 års stenbeställning. Härigenom beräknar kommissionen att kunna sysselsätta i Bohuslän 1,200, i Halland 200, i Blekinge 450 och på ostkusten 50, enbart äldre och försörjningspliktiga stenarbetare, vilka icke under den kalla årstiden kunna anvisas annan sysselsättning utom hemor ten. Genom arbetskraftens utflyttning till andra orter och yrken har ar betarstammen inom denna näringsgren numera efter hand nedbragts till endast 1/i av vad den var 1914. Kommissionen för granskning av det s. k. 1914 ars förslag till nya bangärdsanordningar i Stockholm. Kungl. Maj:t har den 19 november 1915 uppdragit åt en kommis sion att verkställa granskning av det utav järnvägsstyrelsen upprättade Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. s. k. 1914 års förslag till nya bangårdsanordningar i Stockholm och vad därmed står i samband samt över den verkställda granskningen till Kungl. Maj:t inkomma med yttrande. Ledamöter i denna kommission äro f. d. generaldirektören för de danska statsbanorna G. C. C. Ambt, bandirektören vid de norska stats banorna H. J. Darre-Jenssen, överstelöjtnanten A. G. H. Kinberg, vice talmannen i riksdagens första kammare, grosshandlaren H. T. Lamm, leda moten av riksdagens andra kammare, kaptenen i väg- och vattenbyggnads kåren S. E. J. Ltibeck, ledamoten av riksdagens andra kammare, järnarbe taren J. B. Eriksson, professorn vid konsthögskolan I. J. Tengbom samt förste byrådirektören, kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren G. Dieden. Beträffande kommissionen har meddelats, att kommissionen den 11 februari 1919 avgivit sitt betänkande till Kungl. Maj:t. De kostnader, kommissionen medfört för statsverket, hava uppgått till' sammanlagt 206,924 kronor 35 öre.

Kommittén för utredning rörande obligatorisk sjukförsäkring m. in. Kungl. Maj:t har den 31 december 1915 uppdragit åt en kommitté att verkställa utredning dels angående införande i vårt land av obligatorisk sjukförsäkring av arbetare, dels ock huruvida och i vad mån åtgärder från det allmänna må kunna vidtagas för främjande av arbetares försäkring för de ekonomiska följderna av oförvållad arbetslöshet, samt att inkomma med de förslag, som kunna av den verkställda utredningen föranledas. Ordförande i kommittén är presidenten, filosofie doktorn A. Lind stedt, Stockholm, samt ledamöter: talmannen i riksdagens andra kam mare A. H. Lindqvist, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren P. Nilsson i Bonarp, ledamoten av riksdagens första kam mare, vice häradshövdingen A. H. von Sydow, Stockholm, och ledamoten av riksdagens första kammare, förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius, Sundsvall. Särskilda ledamöter i kommittén äro för att deltaga i dess behand ling av frågan om obligatorisk sjukförsäkring av arbetare byråchefen, filo sofie doktorn J. T. Andersson, byråchefen O. F. Enbom och kassören i Sveriges allmänna sjukkasseförbund J. E. Berglund, Stockholm, och ord föranden i styrelsen för Eskilstuna sjuk- och begravningskassa J. W. Westergren samt av frågan om främjande av arbetares försäkring för de ekonomiska följderna av oförvållad arbetslöshet förste aktuarie!], filosofie licentiaten O. E. F. Järte, Stockholm, föreståndaren för Hälsingborgs stads arbetsförmedling C. Johansson och förtroendemannen i svenska typograf förbundet E. A. Wiberg, Stockholm. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. lits» Deri statistiska undersökning rörande sjuklighetsförhållandena in. in. inom de registrerade sjukkassorna, vilken efter utförda förarbeten tagit sin början i april 1917, bär under året preliminärt avslutats. Kommittén har den 14 oktober 1919 till Kungl. Magt avlämnat tvenne delar av sitt betänkande rörande sjukförsäkringen, nämligen del 1, innehållande dels förslag till lag om allmän sjukförsäkring, till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken, till lag om ändrad lydelse av 1 och 6 §§ i lagen den 29 juni 1917 om försäkringsrådet samt till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen, dels ock motivering till dessa förslag, samt del II, innehållande översikt av lagstiftningen rö rande sjukförsäkringen i vissa länder, redogörelse för de viktigaste bestäm melserna i de registrerade sjukkassornas stadgar in. in., statistisk utred ning angående de av arbetsgivare för närvarande lämnade bidrag till sjuk- hjälp åt arbetare, redogörelse för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksam het samt utredning angående sjuklighetsförhållandena bland ett begränsat antal inom nuvarande sjukkassor försäkrade män och kvinnor. Kommittén har för avsikt att sedermera avgiva förslag till vissa ändringar i lagen om försäkring för olycksfall i arbete och till nya lag bestämmelser för reglerande av de frivilliga sjukkassornas verksamhet efter det obligatorisk sjukförsäkring kan varda genomförd. Förberedande ar beten för dessa ändamål hava under året utförts inom kommittén. För beredande av frågan om införande av arbetslöshetsförsäkring hava under hela året fortgått förberedande arbeten. Utgifterna för kommittén hava under året utgjort omkring 127,000 kronor. Hela kostnaden för kommittén intill 1919 års slut kan beräknas till omkring 407,000 kronor, därav betydligt mer än hälften åtgått för ovannämnda statistiska undersökning.

Sakkunniga för utredning av frågan rörande brandföreskrifter för offentliga samlingslokaler in. in. Kungl. Älaj:t har den 31 december 1915 bemyndigat chefen för civildepartementet att tillkalla sakkunniga för verkställande av utredning av frågan om behövliga brandskyddsföreskrifter för byggnader och lägen heter, använda som offentliga samlingslokaler eller för drivande av hotell- eller pensionatrörelse eller dylikt. Jämlikt berörda bemyndigande har chefen för civildepartementet den 28 januari 1916 uppdragit åt landssekreteraren H. L. Uddén, Västerås, brandkaptenen vid Stockholms stads brandkår C. G. O. S. Borgenstierna, inspektören vid försäkringsaktiebolaget Skandia K. Thorngren, Stockholm, 200 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. och hotellföreståndaren K. N. Wallin, Linköping, att, i egenskap av sak kunniga, inom civildepartementet biträda vid berörda utredning. Sedan de sakkunniga slutfört uppdraget, i vad det avsåge brand skyddsföreskrifter för hotell och pensionat, samt anmält blivit, att utred ning av frågan om brandskyddsföreskrifter för teatrar och övriga samlings lokaler, som i fråga om brandfara för människor kunde anses jämförliga med teatrar, skulle företagas, har chefen för civildepartementet jämlikt bemyndigande den 15 februari 1918 uppdragit åt arkitekten A. J. Ander berg att, i egenskap av särskild sakkunnig, biträda kommissionen vid ut redningen av frågan om brandskyddsföreskrifter för teatrar och övriga samlingslokaler, som i fråga om brandfara för människor kunna anses jämförliga med teatrar. Vidare har Kungl. Maj:t den 15 februari 1918, i anledning av en utav styrelsen för de svenska djurskyddsföreningarnas centralförbund gjord framställning, dels uppdragit åt Uddén, Borgenstierna och Thorngren att jämväl avgiva yttrande och förslag till föreskrifter i syfte att minska för lusterna genom eldsvådor i ladugårdar och stall samt bereda där inrymda husdjur bättre skydd mot eldfara, och har chefen för civildepartementet jämlikt bemyndigande samma dag uppdragit åt godsägaren E. W. Kumlin att, i egenskap av särskild sakkunnig, biträda vid avgivande av yttrande och förslag till föreskrifter i syfte att minska förlusterna genom eldsvådor i ladugårdar och stall samt bereda där inrymda husdjur bättre skydd mot eldfara. Slutligen har Kungl. Maj:t den 5 september 1919 uppdragit åt Uddén, Borgenstierna och Thorngren att i egenskap av sakkunniga tillika verkställa utredning av frågan om vilka åtgärder, som höra vidtagas till skydd för människor mot skada av brand uti såväl varuhus som fabriker i egentlig mening, ävensom avgiva det förslag, vartill berörda utredning- kan föranleda. Kommissionens huvudsakliga arbeten hava omfattat följande ämnen. 1. Kommissionen har den 11 juni 1919 till departementschefen avlämnat i tryck två skilda avdelningar av sitt betänkande angående offentliga samlingslokaler, nämligen II. förslag till stadga angående teaters byggnad, inredning och drift med motiv och ritningar, 103 sidor, omfattande 124 §§ författnings text, samt III. förslag till stadga angående offentliga samlingslokalers byggnad, inredning och drift, vilket förslag upptar 117 sidor och 182 §§ författningstext; och har kommissionen i sammanhang därmed utarbetat för tidnings- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. m pressen en sakkunnigt gjord sammanfattning av förslagens huvudsakliga innehåll. 2. Vidare har kommissionen, enligt befallning den (! december 1918, under år 1919 varit sysselsatt med revision av brandstadgan för rikets städer den 8 maj 1874 med hänsyn till brandskyddets tillvarata gande enligt nutida fordringar, i sammanhang varmed oek bort utredas, om och i "vad mån jämväl för rikets landsbygd några allmänna bestäm melser i brandskyddshänseende kunna erfordras. 8. Enligt departementschefens remiss den 18 januari 1919 bär kommissionen under bearbetning frågan om anordnande på statsverkets bekostnad vid ett flertal järnvägsknutpunkter av rörlig brandmateriel med särskilt syfte att tjäna det allmänna genom dämpande av eldsvådor vid större järnvägsstationer och av skogseldar samt även eljest av eldsvådor, där större värden stå på spel, allt inom rayonen för sådan materieldepå. 4. Kommissionen har den 12 november 1919 enligt anmodan av givit utlåtande till departementschefen över Visby stads framställning om befrielse från efterlevnad av kungörelsen den 6 juni 1918 angående kopp- lingsanordningar för tryckslangar eller redskap, som äro avsedda att före nas med dylika slangar. 5. Till Svenska stadsförbundet har kommissionen den 22 september 1919 på begäran avgivit utlåtande i fråga om brandmäns vid fast brand kår anställnings- och tjänstevillkor. 6. Den 23 september 1919 fick kommissionen mottaga kung!, bre vet den 5 i samma månad med uppdrag att, med anledning av en utav Svenska brandskyddsföreningen gjord framställning, verkställa utredning av frågan om behovet av föreskrifter till beredande av brandskydd vid tillverkning, bearbetning och lagring av celluloid ävensom avgiva det för slag, vartill berörda utredning kunde föranleda. 7. Slutligen har kommissionen den 2 december 1919 fått för yttrande sig tillställd Svenska brandskyddsföreningens framställning den 14 november 1919 om föreskrifter rörande anordnande av och verksam heten inom garage för med eldfarlig vätska av första klassen drivna motorfordon. Det under punkten 2 omnämnda uppdrag hade odelat utgjort före mål för kommissionens överläggningar och arbetet därmed resulterat i vissa, nu föreliggande diskussionsutkast till brandstadgans omarbetning, då kommissionen, såsom ovan nämnts, den 23 september 1919 fick mot taga Kungl. Maj:ts befallning av den 5 i samma månad rörande en cellu- loidförfattning för riket. Sistnämnda ärende ansågs av den brådskande natur, att alla övriga arbeten borde i och för celluloidfrågans bearbetande läggas

Bill. till riksd. prof. 1920. 1 Samt. 1 Avd. Riksdagrs-Berättelsen. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

a sido. Kommissionen är således nu och framgent, sannolikt till och med februari månad 1920, sysselsatt med ifrågavarande ärende, vid vars bere dande kommissionen enligt kungl. brevet den 17 oktober 1919 åtnjuter biträde av överingenjören vid Nitroglycerinaktiebolagets fabrik vid Vinter viken Sigurd Nauckhoff samt av ordföranden i Sveriges filmuthyrarföre- ning Eduard Sjöbäck. Inberäkna! kostnaden för åtskilliga med Kungl. Maj:ts tillstånd fö retagna resor inom riket i studiesyfte ävensom för lokalhyra, vilken sist nämnda utgift dock år 1919 icke omedelbart bestritt 3 av till kommis sionens förfogande ställda medel, lära statsverkets utgifter för kommissio nens arbeten intill 1919 års utgång kunna approximativt beräknas till 71,380 kronor.

Kommittén för utredning angående enhetlia, utrida ad livsmedelslaa- stiftning. Kungl. Maj:t har den 5 maj 1916 uppdragit åt en kommitté att verkställa utredning och avgiva förslag till enhetlig, utvidgad livsmedels-

lagstiftning.o Ö Ordförande i denna kommitté är ledamoten av riksdagens andra kammare, rådmannen K. G. W. Kant, Uppsala, samt ledamöter: medici nalrådet, medicine licentiaten F. G. Bissmark, ingenjören G. T. Rosendahl och civilingenjören, medicine doktorn K. G. 4. Sondén, Stockholm, samt andre stadsveterinären i Stockholm N. O. E. Afeklt. I fråga om kommittén har meddelats följande: Kommittén har under år 1919 sammanträtt i Stockholm under må naderna januari maj och september— december samt i Strömstad under tiden 11 30 augusti. Därjämte hava sammanträden med delegerade för Danmark och Norge hållits i Köpenhamn den 8 —14 mars, i Larvik i Norge den 12 25 juni samt i Stockholm den 6—8 november. Kommittén har under år 1919 fortsatt med utarbetandet av så dana specialförfattningar, varom förmälts i redogörelserna för 1917 och 1918 års verksamhet, varjämte, i likhet med vad under föregående år ägt rum, kemiska och biologiska undersökningar av livsmedel utförts av kommitténs sakkunnige, docenten Th. Sundberg och filosofie doktorn Harald Huss. _ På grund av den stora betydelse, dricksvattnet äger för livsmedels sanitära beskaffenhet, har kommittén jämväl utarbetat ett ut kast till förordning, innefattande vissa bestämmelser rörande vattenled- ningsanläggningar. Kommitténs arbete i dess helhet har under året fram skridit så långt, att kommittén hyser förhoppning att under år 1920 kun na framlägga sitt slutliga förslag i ämnet. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 20 De kostnader, kommittén intill 1919 års slut medfört för statsverket, uppgå, inberäknat kostnaderna för verkställda kemiska och biologiska un dersökningar av ett stort antal näringsmedel, till omkring 85,000 kronor. Sakkunniga för utredning av frågan om gemensam tryckning av de för överstäthållarämbetet och länsstyrelserna behövliga blanketter. Jämlikt bemyndigande den 19 maj 1916 har chefen för civildepar tementet uppdragit åt landshövdingarna G. W. A. Koos, Visby, och A. II. Hagen, Gävle, att inom nämnda departement biträda med utredning av frågan, i vad mån och på vad sätt de för överståthållarämbetet och läns styrelserna behövliga blanketter må lämpligen kunna gemensamt tryckas. Därefter bär Kuugl. Magt den 7 mars 1918 uppdragit åt landskamreraren K. A. Gislén att i stället för landshövdingen Hagen inom nämnda departement biträda med ifrågavarande utredning. De sakkunniga hava under år 1919 avslutat sitt arbete, i det be tänkande avgivits den 17 maj 1919. De kostnader, de sakkunniga intill 1919 års slut medfört för stats verket, uppgå till sammanlagt 5,628 kronor 30 öre. Kommittén för utredning i fråga om reglering av avlöningsförhållan dena föv förste provinsialläkare och provinsialläkare. ' Kungl. Magt har den 30 juni 1916 uppdragit åt en kommitté dels att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om reglering av av löningsförhållandena för förste provinsialläkare och provinsialläkare jämte i samband därmed stående frågor, därvid även borde tillses, huruvida jämkning i rikets indelning i provinsialläkardistrikt kunde vare påkallad, dels ock att skyndsamt inkomma med yttrande och förslag, huruvida och i vad män särskilda anordningar provisoriskt skulle kunna vidtagas för att avhjälpa svårigheterna att besätta mera avlägset belägna provinsial läkardistrikt, såväl ordinarie som extra. Ordförande i denna kommitté är medicinalrådet, medicine licentia ten F. E. A. Block, Stockholm, och ledamöter: ledamoten av riksdagens andra kammare, banvakten A. Andersson i Råstock, ledamoten av riks dagens andra kammare, extra jägmästaren O. E. Kolm, Gällivare, förste provinsialläkaren, medicine licentiaten A. J. Larson, Gävle,Ooch ledamo ten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren O. Osberg, Aseby. Kommitténs arbete under år 1919 har föranletts av följande Kungl. Maj:ts skrivelser: 1. Kungl. brevet den 15 april 1919 med uppdrag för kommittén att verkställa utredning och avgiva förslag, om och på vad sätt kom- 204 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

muner, som äro belägna över ett visst avstånd från närmaste läkare, må kunna genom anslag av staten beredas möjlighet att anordna läkarmottag ningar inom kommunen. För utredning av denna fråga beslöt kommittén utsända dels skri velser och . frågeformulär till samtliga förste provinsial-, provinsial- och extia piovinsialläkare, dels också skrivelser till länsstyrelserna med begä- taii om yttrande. Utsändandet och bearbetandet av dessa skrivelser och däiå inkomna svar uppdrogs åt en subkommitté inom kommittén; denna skulle också hos vederbörande myndigheter i Norge, Danmark och Finland inhämta, huruvida i dessa länder anslag av staten lämnas för det ändamål, som här avses. Då emellertid åtskilliga såväl ordinarie som extra provinsialläkar- tjänster inom landet voro vakanta och då förslag om ordnandet av läkar- mottagningar i dessa läkardistrikt ej inkommit eller också lämnats i mer eller mindre ofullständigt skick samt då från länsstyrelse ifrågasatts, att även kommunerna borde få tillfälle yttra sig i frågan, har kommittén, sedan departementschefens åsikt inhämtats, den 19 augusti 1919 beslutat infordra yttranden i fragan jämväl från kommunerna i riket. De inkomna svaren och förslagen hava bearbetats av ordföranden och sekreteraren. 2. Kungl. brevet den 13 november 1919 med uppdrag att avgiva yttrande och förslag dels med anledning av en framställning från de 8 förste provinsialläkare, som samtidigt äro provinsialläkare, att de icke måtte uteslutas från den vid årets lagtima riksdag beslutade löneregle ringen för provinsialläKare, utan i likhet med övriga provinsialläkare komma i åtnjutande av en slutavlöning på G,500 kronor och således för båda deras tjänster eu slutavlöning på 8,800 kronor; dels ock med anledning av en skrivelse den 24 oktober 1919 från medicinalstyrelsen med förslag om ersättning till förste provinsialläkarna för ökat arbete i deras tjänst, om arvode åt deras ställföreträdare samt om vidtagande av åtgärder för beredande av skrivhjälp och arkivlokal åt förste provinsialläkarna. Dessa till kommittén remitterade ärenden hava föranlett densamma att till länsstyrelserna och förste provinsialläkarna utsända skrivelser med anhållan om upplysningar, som äro av vikt för ärendets bedömande. Kommittén kan beräknas avgiva utredningar och förslag över de fiägor, som sålunda hänskjutits till densamma, under förra hälften av år 1920* Kommitténs omkostnader intill 1919 års slut kunna approximativt beräknas uppgå till 47,380 kronor. Hr rättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdans sammanträde sig tilldragit. ■20 Sakkunnig nämnd för utredning angående användande av armerad betong för broar ä enskilda järnvägar i Sverige. Kungl. Maj:t har deri 17 augusti 11)17 tillsatt eu sakkunnig nämnd med uppdrag att verkställa utredning angående lämpligheten av och vill koren för användande av armerad betong vid uppförande av broar å de enskilda järnvägarna i Sverige. Till ordförande i nämnden har Kungl. Maj:t förordna! landshövdingen C. G. O. Malm, Luleå, samt till ledamöter: byråchefen, överstelöjtnanten F. B. Stafning och professorn Ef. Kreöger, Stockholm. 1 sammanhang härmed har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja, efter framställning av nämnden, i sinom tid taga under övervägande frågan om utvidgande av det nämnden lämnade uppdraget. Sedermera har Kungl. Maj:t till ledamot av nämnden förordnat in genjören hos Stockholms stads byggnadsnämnd G. Chatillon-Winbergh. Beträffande nämnden har meddelats, att genom nämndens försorg igångsatts och under år 1919 slutförts eu provserie rörande järns rost ning i -betong efter ett halvt år. Därjämte har inom nämnden utarbetats preliminärt förslag till vissa bestämmelser för byggnadsverk av betong och armerad betong, vilket för slag för närvarande är föremål för diskussion och ytterligare utformning inom nämnden. 1 sammanhang härmed har nämnden föranstaltat om ut förande dels av vissa prover beträffande minimihållfastheten hos olika be tongblandningar vid olika vattenhalter, dels ock av vissa provserier för undersökning av cementbruks och betongs förhållande vid låga tempera turer. Tillika har nämnden föranstaltat om undersökningar rörande even tuell rostning å järn i betongkonstruktioner under vatten och i vatten brynet. De kostnader, nämnden intill årsskiftet 1919 —1920 medfört för statsverket, torde approximativt kunna beräknas till 24,300 kronor.

Kommittén för utredning angående statens bakteriologiska laboratoriums organisation och utveckling. Kungl. Maj:t har den 25 september 1917 uppdragit åt en kommitté att verkställa en allsidig utredning beträffande riktlinjerna för statens bakteriologiska laboratoriums organisation och utveckling samt därmed i samband stående spörsmål ävensom att däröver inkomma med förslag och till ordförande i berörda kommitté förordnat generaldirektören B. Buhre samt till ledamöter: förste provinsialläkaren i Uppsala län E. B. A. Bohlin, Uppsala, föreståndaren för bakteriologiska laboratoriet, professorn A. Petters son och docenten vid Karolinska medicinsk-kirurgiska institutet N. E. 206 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Selander, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare C. O. Strid, Halmstad, samt ledamoten av riksdagens första kammare, överdirektören J. L. Widell och föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska anstalt, professorn S. M. Bergman, Stockholm. Beträffande kommittén har meddelats, att kommittén under året sammanträtt dels från och med den 13 maj till och med den 2 juni, dels ock från och med den 28 oktober till och 'med den 15 november. Under arets första hälft hava till kommittén avlämnats dels eu inom kommittén verkställd utredning rörande organisation och drift av utländska med statens bakteriologiska laboratorium likställda institutioner, dels ock eu av dess dåvarande sekreterare, juris kandidaten G. J. M. Hasselgren ut arbetad historik rörande den statsmedicinska anstaltens uppkomst och ut veckling. Vid sammanträdena under samma tid har kommittén fattat pre liminära. beslut rörande kommitténs blivande förslag. kran och med den 1 juni 1919 har såsom kommitténs sekreterare tjänstgjort sekreteraren i medicinalstyrelsen, juris kandidaten A. E. Bast- man. Under tiden mellan kommitténs två sammanträdesperioder "har ge nom sekreteraren utarbetats dels en ekonomisk utredning rörande verk samheten under år 1917 vid statens bakteriologiska laboratorium, dels ock ett första utkast till kommitténs betänkande och förslag. Denna utredning och detta utkast till betänkande hava därefter granskats av kommittén vid sammanträdena under 1919 års höst. Kom mittén har vidare fattat nya preliminära beslut rörande innehållet i sitt förslag. Med anledning härav har uppdragits åt sekreteraren att om arbeta sitt utkast till betänkande till enlighet med av kommittén senast givna direktiv. Så snart sekreteraren slutfört detta sitt uppdrag, kommer kommittén att åter sammanträda till fortsatt arbete in pleno. Kostnaderna för kommitténs arbete intill årsskiftet 1919 —1920 uppgå till 14,624 kronor 22 öre.

Kommittén för utredning beträffande införande i vält tand av s. k. postcheckrörelse. Kungl. Maj:t har den 9 oktober 1917 uppdragit åt en kommitté att verkställa utredning beträffande införande i vårt land av s. k. post checkrörelse. lill ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat general- postdirektören, filosofie doktorn A. J. Juhlin samt till ledamöter: bankdi rektören, filosofie doktorn b. A. A. Grönwall, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare, grosshandlaren O. A. E. Lithander, Göteborg, Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. ■jo fullmäktigen i riksbanken, vice häradshövdingen S. 1. W. Philipson, Stock holm, samt postdirektören T. G. B. Wennqvist, Göteborg. Kommittén bär den 20 oktober 1919 avgivit sitt betänkande till Kungl. Maj:t. De kostnader, kommittén intill 1919 års utgång medfört för stats verket, kunna approximativt beräknas till 33,000 kronor.

Kommittén för verkställande av utredning angående lag stiftning för reglering av arbetstidens längd och förläggning in. in. Kungl. Maj:t har den 15 februari 1918 uppdragit åt en kommitté att verkställa utredningO och avgivaO förslagO till lagstiftningO O.CTO för reglering av arbetstidens längd och förläggning, däri ingående frågorna om. söndags vila, arbetarsemester in. in., ävensom till de åtgärder i övrigt, som i sam manhang härmed anses böra ifrågasättas. Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat landshöv dingen friherre L. de Geer samt till ledamöter disponenten J. A. Ekman, yrkesinspektören B. O. V. Hellström, förtroendemannen i metallindustri arbetarförbundet K. V. Holmström, förste provinsialläkaren C. J. F. Lund berg, ingenjören E. Magnus, sekreteraren i grov- och fabriksarbetarförbun- det C. Michaelson, byråchefen i socialstyrelsen J. A. E. Molin, förtroende mannen i sågverksindustriarbetarförbundet A. Svensson samt disponen terna C. Wahren och B. E. Wijkander, med uppdrag åt byråchefen Molin att tillika vara sekreterare i kommittén. Därefter har Kungl. Maj:t den 1 juli 1918 till kommittén över lämnat det socialstyrelsen den 27 juli 1917 lämnade uppdrag att verk ställa utredning angående nattarbete i bagerier, konditorier och s. k. hembagerier. Beträffande kommittén har meddelats, att av kommittén hava i början av år 1919 avlämnats betänkanden med förslag till lagar om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete samt om arbetstidens begränsning. De av kommittén föranstaltade ekonomiska och arbetsstatistiska ut redningarna beträffande arbetstidens reglering hava under år 1919 fullföljts. Resultaten av den förra utredningen, som avslutades framåt våren, äro publicerade under titel »Redogörelse för utredning om de ekonomiska verk ningarna av lagstadgad förkortning av arbetstiden inom industrin». Den senare utredningen, som varit inriktad på en mångfald olika förhållanden av intresse för kommitténs arbetsuppgifter och lämnat för dessas behand ling erforderligt statistiskt material, håller nu på att avslutas, och hoppas kommittén kunna i början av år 1920 avlämna en tryckt sammanfattande 208 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. redogörelse över arbetstidsförhållandena inom olika verksamhetsområden och för olika grupper av arbetare. Kommittén har under år 1919 upptagit till behandling frågorna om lagstadgad reglering av natt- och söndagsarbete samt om arbetarsemester. Behandlingen av dessa frågor har fortskridit så långt, att kommittén anser sig kunna rakna på att vid årsskiftet 1919 —1920 vara i tillfälle att fram lägga resultaten av sitt arbete på berörda områden. Förutom sådana arvoden samt rese- och traktamentsersättningar till kommitténs ledamöter, som utbetalas direkt av statskontoret, belöpa sig kommitténs kostnader intill 1919 års utgång till omkring 62,700 kronor.

Sakkunniga för revision av gällande resereglemente. Jämlikt bemyndigande den 26 april 1918 har chefen förcivildepar tementet uppdragit åt hovrättsrådet V. E. O. Petrén, ledamoten av riks dagens andra kammare, folkskolläraren W. Bäckström, ledamoten av riksda gen första kammare, f. d. redaktören L. Danström och revisionskommissarien J. R. Vide att inom civildepartementet såsom sakkunniga biträda vid verkställande av revision av gällande resereglemente, varjämte chefen för nämnda departement uppdragit åt hovrättsrådet Petrén att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Därefter har chefen för civildepartementet den 11 oktober 1918 på därom gjord ansökning entledigat Danström från ifrågavarande uppdrag samt uppdragit åt ledamoten av riksdagens första kammare, t. f. domän intendenten E. A. Lindblad att, i Danströms ställe, inom departementet såsom sakkunnig biträda vid verkställande av revisionen av resereglementet. De sakkunniga hava den 23 december 1919 avgivit förslag till nytt resereglemente. De kostnader, som de sakkunniga intill årsskiftet 1919 —1920 med fört för statsverket, torde uppgå till, approximativt uppgivna, 17,000 kronor, däri inberäknat ersättning till tre av de sakkunniga för mistade avlöningsförmåner ävensom arvode till de sakkunnigas sekreterare.

Kommittén för utredning beträffande löne- och orginisationsförhållan dena vid statens järnvägar, vid telegrafverket och statens vattenfallsverk ävensom vid postverket. Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 uppdragit åt en kommitté att verkställa utredning i enlighet med i statsrådsprotokollet över civilärenden för nämnda dag angivna grunder beträffande löne- och organisationsför- hållandena vid statens järnvägar, vid telegrafverket och statens vattenfalls- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

verk ävensom vid postverket samt att skyndsammast inkomma med de förslag, som av utredningen föranledas. _ Till ordförande i kommittén har Kung]. Maj:t förordnat ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören C. G. Ekman, Stockholm, samt till ledamöter dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare, N. Pers son, Malmö, ledamöterna av riksdagens andra kammare, förste kontorsbi- trädet E. G. E. Eriksson, Stockholm, kaptenen i väg- och vattenbyggnads kåren S. E. J. Lttbeck, Stockholm, och hemmansägaren P. B. Nilsson 3, Lan- deryd, salut byråchefen i telegrafstyrelsen greve H. A. Hamilton och byrå chefen i fångvårdsstyrelsen E. T. Sidenbladh ävensom, såsom representanter för verken: för statens järnvägar: distriktsschefen G. E. Löfmarck, Stockholm, förste byrådirektören A. B. Gärde, Stockholm, och förbundssekreteraren A. Löfgren, Stockholm; för telegrafverket: byråingenjören J. A. Lundgren, Stockholm, och linjeförmannen A. J. Andersson, Gävle; för statens vattenfallsverk: kontorschefen, civilingenjören A. T. Jacobsson, Stockholm, och förste maskinisten J. A. Svantesson, Troll hättan; samt för postverket: postmästaren V. K. A. Petrelius, Uppsala, och nu mera överpostiljonen J. A. Wallin, Stockholm. Tillika liar Kungl. Maj:t uppdragit åt byråchefen greve Hamilton att vara sekreterare hos kommittén. Vidare har Kungl. Maj:t den 6 december 1918 uppdragit åt kom mittén att jämväl verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om löne- och organisationsförhållanden vid domänstyrelsen. skogsstaten och statens skogsskolor samt förordnat till ledamöter i kommittén vid sistnämnda ären des behandling tre representanter för domänverket, nämligen byråchefen i domänstyrelsen friherre T. V. Hermelin, numera överjägmästaten C. L. Björkbom och kronojägaren O. J:son Bragée. Sedan byråchefen greve Hamilton anhållit om entledigande från upp draget att vara kommitténs sekreterare, har Kungl. Magt den 15 augusti 1919 förordnat andre kanslisekreteraren i jordbruksdepartementet S. J. M. 0:son Idar att i greve Hamiltons ställe vara sekreterare hos kommittén. I fråga om kommitténs arbete har meddelats följande: Kommitténs sammanträden hava hållits i Stockholm. Under tiden den 1 januari —20 februari 1919 slutförde kommittén sitt arbete rörande gemensamt avlöningssystem samt lönereglering vid post verket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk med undantag av övergångsbestämmelser och definitiva pensionsföreskrifter i Bill. till riksd. prof. 1920. 1 Samt. 1 Ard. 27 Riksdags-BeriUtelsen. 210 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima rihsdags sammanträde sig tilldragit. fråga om dessa verk, och avlämnades sistnämnda dag till Konungen be tänkande i förevarande ämne. Därefter har kommittén med undantag av verksrepresentanterna sammanträtt under tiden den 21 februari —20 mars för förberedande ar beten rörande frågorna om övergångsbestämmelser och pensionsföreskrifter i vad angår kommunikationsverken. Detta arbete har sedan under tiden den 1 april —31 maj bedrivits av en inom kommittén utsedd subkommitté, bestående av ordföranden samt byråcheferna greve Hamiiton och Sidenbladh. Under juni och juli måna ler fortsattes arbetet i vad rörde ovannämnda pensionsföreskrifter, vissa dagar i närvaro därjämte av ledamöterna Persson och Nilsson. Samtidigt verkställde ledamoten Eriksson på kommitténs uppdrag viss statistisk utredning. Frågan om övergångsbestämmelser beträffande kommunikationsverken hänsköts sedermera jämlikt kungl. brev den 19 juni 1919 till den samma dag tillsatta kommunikationsverkens lönenärnnd. Den 22 juli upptogs tillika frågan om planläggande av kommitténs arbete rörande löne- och organisationsförhållandena vid domänverket. Den 5 augusti sammanträdde kommittén för första gången i närvaro av representanterna för domänverket, varvid behandlingen av frågan om lönereglering och omorganisation beträffande nämnda verk tog sin början. Därefter har kommittén intill denna dag jämsides med sistnämnda spörsmål behandlat frågan om definitiva pensionsföreskrifter för kommu nikationsverken. Härvid hava under vissa dagar närvarit representanterna för respektive kommunikationsverken och domänverket. Inom kommittén hava utarbetats preliminära förslag ej mindre till pensionslag för kommunikationsverken än även till avlöningsreglemente för domänverket. Kommittén hyser förhoppning att kunna avgiva sina be- tänkanden i dessa båda ämnen inom sådan tid, att förslag därutinnan må kunna föreläggas 1920 års riksdag. Kostnaderna för kommitténs verksamhet intill 1919 års utgång hava uppgått till omkring 93,000 kronor. Sakkunniga för utredning angående riktlinjerna för vänja revärd en. Jämlikt bemyndigande den 28 juni 1918 har chefen för civildepar tementet uppdragit åt professorn So E. P. Haglund, överläkaren i riksför- säkringsanstalten, professorn J. H. Åkerman, byråchefen i pensionsstyrelsen H. I. EHiot, t. f. överinspektören för sinnessjukvården, överläkaren vid Säters hospital, medicine doktorn W. A. Petrén samt fröken Tora Reu terswärd i Hälsingborg, att, i egenskap av sakkunniga, verkställa en allsi dig utredning angående riktlinjerna för vanförevårdens vidare utveckling Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 211 samt inkomma med de förslag, vartill utredningen må föranleda, var j II inte chefen för civildepartementet utsett sekreteraren i pensionsstyrelsen E. A. Cederberg att vara sekreterare hos de sakkunniga. Beträffande kommissionen har meddelats följande: Efter att hava genomdiskuterat de frågor, som falla inom området för deras uppdrag, hava de sakkunniga utarbetat sitt, betänkande. För fullgörande av sitt uppdrag hava de sakkunniga under året före tagit resor till Göteborg, Jönköping, Hälsingborg och Köpenhamn. De sakkunniga hava i Stockholm haft överläggningar i skilda frågor med styrelsen för Svenska vanföreanstalternas centralkommitté samt dele gerade från styrelsen för föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm och från styrelsen för Eugeniahemmet. Därjämte hava de sakkunniga på grund av kungl. remiss den 22 februari 1919 avgivit utlåtande över en av föreningen för bistånd åt van föra i Skåne gjord framställning om statsbidrag till täckande av under åren 1917 och 1918 uppkommen brist. De sakkunnigas betänkande föreligger nu färdigt i manuskript, och har tryckningen därav börjat. De kostnader, de sakkunniga intill 1919 års utgång medfört för statsverket, beräknas uppgå till omkring 18,000 kronor.

Kommittén för utredning angående ett mera allmänt förstatligande av Sveriges järnvägar in. in. Kungl. 3Iaj:t har den 13 september 1918 uppdragit åt en kommitté att verkställa utredning i enlighet med i statsrådsprotokollet över civil ärenden för nämnda dag angivna grunder angående innebörden och be tydelsen av ett mera allmänt förstatligande av Sveriges järnvägar samt sättet för genomförandet av ett sådant förstatligande. Ordförande i kommittén är f. d. landshövdingen M. R. Sahlin, Stockholm, samt ledamöter: generaldirektören och chefen för statens järnvägar A. 31. Granholm, verkställande direktören i svenska järnvägs- föreningen, majoren i väg- och vattenbyggnadskåren O. Bärnheim, över direktören och souschefen vid statens järnvägar J. H. Flodin, tillika huvud sekreterare, riksgäldsfullmäktiges ordförande, vice häradshövdingen C. E. Kinander, ordföranden i svenska bankföreningen, bankdirektören J. H. R. C:son Kjellberg, avdelningschefen vid generalstabens kommunikationsav- delning, överstelöjtnanten P. U. Lägerhalm, vice talmannen i riksdagens första kammare, grosshandlaren H. F. Lamm, ledamoten av riksdagens andra kammare, järnvägskonduktören C. O. N. Loven, ledamoten av riks dagens första kammare, lantbrukaren J. Nilsson å Skottlandshus, byrådi- 212 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. rektören i järnvägsstyrelsen S. Norrman, vice ordföranden i svenska järn- vägsföreningen, majoren i väg- och vattenbyggnad skåren J. O. H. Nyström, bruksdisponenten C. A. Sahlin samt professorn vid Lunds universitet E. F. K. Sommarin. Kommittén i sin helhet har icke under år 1919 sammanträtt. Vid flera av arbetsutskottets sammanträden, om tiden för vilkas hållande kom mitténs samtliga övriga ledamöter regelbundet underrättas, hava emellertid derå av de övriga ledamöterna närvarit. Under hela året har regelbundet arbete pågått inom kommitténs kansli. De under föregående år påbörjade specialundersökningarna i rätts ligt, ban-, maskin- och trallktekniskt samt järnvägsekonomiskt hänseende hava under år 1919 fortskridit på följande sätt. I rättsligt hänseende har granskning och sammanställning av koncessionsvillkor och andra av Kungl. Maj:t utfärdade medgivanden och bestämmelser slutförts beträffan de samtliga normalspåriga och flertalet smalspåriga järnvägar. I bantek- niskt hänseende hava slutförts förberedande undersökningar beträffande den nuvarande beskaffenheten av flertalet normalspåriga järnvägar i mel lersta Sverige ävensom i södra Sverige med undantag av Skåne. I fråga om en del av dessa järnvägar har jämväl undersökts, vilka fördelar i tra- fiktekniskt hänseende, som skulle tillföras statens järnvägar genom banor nas förstatligande, ävensom huru trafikrörelsen skulle komma att gestalta sig efter förstatligandet. I samband härmed har undersökts, vilka kompletteringsarbeten å själva banan behöva vidtagas vid de olika järnvägarna, för att de skola kunna ombesörja den ifrågasatta trafikrörelsen. I samma syfte har upprättats beskrivning över den vid vissa banor nu befintliga rullande materielen, varvid tillika undersökts, huruvida och i vad män denna motsvarar de krav, de ifrågasatta nya trafikförhållandena komma att ställa å densamma. I järnvägsekonomiskt hänseende hava specialundersök ningar utförts rörande dels den allmänna skillnaden i inkomster och ut gifter vid stats- och privatbanor, dels det inflytande på inkomsternas och utgifternas storlek, som förstatligandet av vissa banor medför eller kan komma att medföra. I andra de ekonomiska spörsmålen berörande frågor hava förberedande arbeten bedrivits. Slutligen har påbörjats och i vä sentliga delar avslutats en historisk utredning rörande hittills verkställd statsinlösen av enskilda järnvägar i Sverige. I anledning av kungl. remiss den 21 maj 1919 angående förslag till bestämmelser i fråga om statens rätt att inlösa järnväg, å vilken kon cession meddelats, samt chefens för civildepartementet skrivelse den 11 oktober samma, år angående förvärv för statens räkning av Stockholm— Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 2 lä Nynäs järnväg hava förberedande åtgärder för besvarandet av sagda remiss och skrivelse vidtagits. Kostnaderna för kommitténs arbete intill utgången av år 1919 kunna beräknas till omkring 114,500 kronor, därav under år 1919 omkring 103,000 kronor.

Delegationen för Sverige av den för de nordiska länderna och Finland gemensamma kommittén för fastställande av enahanda regler inom nämnda länder för skiftsystemet inom pappers-, cellulosa- och trämasseindustrin. Sedan svenska regeringen förklarat sig biträda ett av norska rege ringen framlagt förslag om utseende av representanter i en för Sverige, Norge, Danmark och Finland gemensam kommitté för fastställande av ena handa regler inom nämnda länder för skiftsystemet inom pappers-, cellulosa- och trämasseindustrin, har chefen för civildepartementet den 18 oktober 1918, jämlikt Kungl. Maj:ts därutinnan givna bemyndigande, till leda möter för Sverige utsett ingenjören E. Biesért, Lennartsfors, ombudsman E. Palmgren, konsuln H. Wulff samt förtroendemännen G. O. Strand och C. J. J:son Söder, varjämte Biesért utsetts till ordförande i den svenska delegationen. Den svenska delegationen sammanträdde under senhösten 1918 i Stockholm till förberedande överläggningar, vid vilka närvoro represen tanter från olika företag inom ifrågavarande industrier för såväl arbets givare och arbetare som ekonomiska och tekniska ledare. Härunder gjorde delegationen även ett besök vid de Holmens Bruks och Fabriks Aktiebolag tillhöriga nyanlagda fabrikerna vid Hallsta i Uppland. Kommittén i sin helhet, med delegationer från alla fyra länderna, hade sammanträden i Kristiania den 13—15 februari och i Stockholm den 3—5 april 1919. Därvid fattades följande beslut: »Det bär under mötet visat sig vara enighet mellan de delegerade om det berättigade i princip i en arbetsordning med indelning av dygnet i 3 skift inom avdelningar med kontinuerlig drift i de industrier, som om fattas av konferensens överläggninjjar. 1 avseende å arbetsveckans längd m. fl. detaljfrågor har vid kon ferensen icke uppnåtts fullständig enighet, utan hänvisas härutinnan till vid mötet framkomna särskilda förslag. Emellertid uttalar konferensen, att om i de särskilda länderna lagar komma att bliva gällande innefattande en maximalarbetstid av 48 timmar pr arbetare och vecka, konferensen anser sig kunna förorda, att en genomsnittlig dylik arbetstid tillämpas även för skiftarbete inom här ifrågavarande industrier, dock under förutsättning att genom 214 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. särskilda bestämmelser i lagarna möjlighet gives till sådan avvikande an ordning, som, med hänsyn till dessa industrier berörande tekniska och ekonomiska omständigheter, kan för viss tid finnas nödvändig, att dylika bestämmelser i möjligaste män bliva enhetliga och till- lämpas efter lika grunder, samt att för den skull avvikelser från den lagstadgade maximalar betstiden, för såvitt avvikelserna äro av större räckvidd, icke må i ett land medgivas utan att vederbörande myndigheter samt arbetsgivar- och arbetarorganisationer i de övriga länderna satts i tillfälle att därom ut tala sig.» Den åsyftade enigheten har alltså ej kunnat åstadkommas. Efter kommitténs möte i Stockholm har den svenska delegationen ej haft några sammanträden. Huruvida arbetet borde fortsättas eller helt nedläggas skulle bero på vidare meddelande från chefen för civildepartementet. Delegationens kostnader intill 1919 års utgång kunna approximativt beräknas till 8,200 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande åtgärder, som erfordras för att bland allmänheten sprida kunskap om könssjukdomarnas natur och smitt- färlighet rn. m. Jämlikt bemyndigande den 25 oktober 1918 har chefen för civil departementet uppdragit åt generaldirektören, filosofie doktorn B. J:son Bergqvist, professorn vid konsthögskolan, medicine doktorn K. E. O. Kjell berg, överläkaren vid sjukhuset S:t Göran i Stockholm, medicine doktorn K. J. Marcus, f. d. lektorn, filosofie doktorn C. K. S. Sprinchorn samt praktiserande läkaren, medicine licentiaten Alma Maria Katarina Sundquist att, i egenskap av sakkunniga, verkställa utredning angående de åtgärder, som erfordras för att bland allmännheten sprida kännedom om könssjuk domarnas natur och smittfarlighet, om medel, som stå till buds för att hindra smittas överförande, samt om skyldighet för en var, som angripits av sådan sjukdom, att skyndsamt söka läkarvård, samt därefter till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen må föranleda, var jämte chefen för nämnda departement anmodat generaldirektören Bergqvist att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Därefter har departementschefen den 7 februari 1919 entledigat generaldirektören Bergqvist från berörda uppdrag ävensom uppdragit åt kanslirådet J. Franzén, Stockholm, att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. De sakkunniga hava diskussionsvis genomgått den åt de sakkunnigas behandling lämnade uppgiften samt fattat preliminära beslut rörande de Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 215 flesta till sagda uppgift hörande spörsmål. Vidare hava de sakkunniga dels genom en rundskrivelse till ett stort antal läroanstalter av olika slag erhållit upplysningar i fråga om undervisning rörande de smittsamma könssjukdomarna samt sexuell hygien, dels ock genom utrikesdeparte mentet från åtskilliga främmande länder begärt och delvis erhållit upp gifter beträffande de åtgärder, som i nämnda länder vidtagits för främ jandet av det med de sakkunnigas uppdrag avsedda syfte. Åtskilliga undersökningar och utredningar hava under arbetets gång verkställts av olika personer bland de sakkunniga- En av de sakkunniga, doktor Alma Sundquist, som under hösten 1919 deltagit i en kvinnlig läkarkongress i Förenta Staterna, har därunder på uppdrag av de sakkunniga inhämtat upplysningar rörande föremålet för de sakkunnigas arbete. Arbetet med det åt de sakkunniga lämnade uppdraget har fortskridit därhän, att plan för de sakkunnigas blivande betänkande utarbetats och att utformandet av sagda betänkande under ordförandens ledning påbegvnts av de sakkunnigas sekreterare. Statsverkets utgifter för de sakkunniga till och med november 1919 hava uppgått till 10,562 kronor 50 öre.

Sakkunniga för vissa utredningar på bostadsfrågans område (1918 års bostadssakkunniga). Jämlikt den 15 november 1918 erhållet bemyndigande har chefen för civildepartementet den 14 december 1918 uppdragit åt ledamoten av riksdagens andra kammare, borgmästaren J. G. Pettersson, Södertälje, t. f. byråchefen i socialstyrelsen R. K. A. Bergström, Stockholm, och numera landskamreraren i Örebro län A. V. B. Wijkman, Örebro, att, i egenskap av sakkunniga, i enlighet med de närmare anvisningar, som chefen för civildepartementet kunde komma att meddela, inom nämnda departement biträda med vissa utredningar på bostadsfrågans område, ävensom utsett borgmästaren Pettersson att tillika såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Därjämte har chefen för civildepartementet uppdragit åt länsassessorn i Västernorrlands län O. J. P. Rundqvist att vara sekreterare hos de sakkunniga. Därefter har chefen för civildepartementet den 5 februari 1919 upp dragit åt arkitekten Sven Wallander, Stockholm, att vara ledamot av kom missionen. Den 31 oktober 1919 har chefen för civildepartementet på fram ställning av länsassessorn Rundqvist entledigat denne från uppdraget att vara kommissionens sekreterare samt uppdragit åt ledamoten av kommis sionen Bergström att tillika vara sekreterare. 216 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Kommissionen bar den 1 mars 1919 till chefen för civildepartementet avgivit ett tryckt betänkande angående hyresstegringsskatt för bostadsända mål samt den 26 augusti 1919 avlåtit eu skrivelse med förslag till vissa åtgärder för åstadkommande av ekonomiska byggnadsmetoder. Genom ämbetsskrivelse den 27 oktober 1919 har chefen för justitie departementet anmodat socialstyrelsen att gemensamt med kommissionen före den 15 januari 1920 avgiva yttrande, huruvida lagen med vissa änd rade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. den 19 juni 1919, vilken lag gäller till och med den 31 december 1920, bör erhålla förlängd giltighetstid. Slutligen har kommissionen i enlighet med utav chefen för civil departementet lämnade anvisningar under hand avgivit vissa yttranden och förslag. De kostnader, kommissionens arbeten åsamkat statsverket vid ut gången av år 1919, torde kunna beräknas till cirka 16,000 kronor.

Delegationen för Sverige av den svensk-dansk-norska kommittén för dryftande av vissa spörsmål angående lufttrafik m. in. Sedan Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för civildepartementet att utse tre personer i förhandlingar inom en svensk-dansk-norsk kommitté för dryftande av vissa spörsmål angående lufttrafik samt eventuellt upp görande av förslag till gemensam lagstiftning på förevarande område, har chefen för nämnda departement den 22 november 1918 uppdragit åt överstelöjtnanten K. A. B. Ainundson, Stora Frösunda, professorn, juris doktorn T. Engströmer, Uppsala, och kaptenen vid fortifikationen B. V. L. Jacobson, Stockholm, att vara ledamöter i ifrågavarande kommitté ävensom utsett överstelöjtnanten Amundson till ordförande i den svenska kommitté delegationen. Till sekreterare i delegationen har departementschefen den 31 maj 1919 utsett löjtnanten vid fortifikationen N. P. A. Kindberg. Den svenska delegationen har i sin helhet sammanträtt i Stockholm den SO—31 maj, i Kristiania den 1—5 juni och i Stockholm den 11 juli, den 30 oktober och den 2—7 november 1919. Delar av delegationen (arbetsutskott, subkommitté m. in.) hava sammanträtt i Stockholm den 24 september och den 30 oktober —2 novem ber samt i Köpenhamn den 24—27 november 1919. Slutligen hava en skilda delegerade utfört arbete för delegerades räkning den 8 —19 juli och den 3 augusti—30 november 1919. Det av delegationen utförda arbetet har omfattat: Studium, översättning och bearbetning av bestämmelser för luftfart i olika länder. lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 21 Deltagande i den första officiella nordiska luftfartskonferensens för handlingar i Kristiania den 2—4 juni 1919. Upprättandet och insändandet av protokoll från densamma. Uppgörandet av förslag till grunder för beräkning och besiktning av flygplan, luftvärdighetsbestämmelser, bestämmelser för erhållandet av olika slag av förarcertifikat in. m. Förarbeten för och ordnandet av den andra officiella nordiska luft- fartskonferensen i Stockholm den 3—4 november 1919, ävensom deltagande i dennas förhandlingar. Upprättande och insändande av förberedande protokoll härifrån ävensom av redogörelse för konferensens förhandlingar och vid densamma fattade beslut. Dessutom har delegationen avlåtit yttranden till civildepartementet i remitterade ärenden, såsom i frågan om en eventuell överenskommelse om avslutande av en luftfartskonvention mellan Sverige och England, ävensom beträffande ifrågasatt sådan överenskommelse mellan Sverige och Tyskland. Delegationens arbete, som från början huvudsakligen avsetts att om fatta dryftandet och utarbetandet av förslag till i mesta möjliga mån lik artade bestämmelser för luftfart i de fyra nordiska länderna, har på grund av den på sistone från viss makt gjorda framställningen om en eventuell anslutning till den av fredskonferensen i Paris i ett flertal länder nu mera antagna internationella konventionen om luftfart i stället blivit så tillvida utökat, att nämnda arbete jämväl har kommit att omfatta beredan det av frågan om en eventuell svensk eller nordisk anslutning till denna konvention. Den nordiska luftfartskommittén, som fortsätter sitt arbete ifråga om att söka åstadkomma gemensam nordisk lagstiftning på ifrågavarande område, har nämligen i princip enats om lämpligheten av ett gemensamt uppträdande i fråga om de fyra nordiska ländernas anslutning till mot svarande internationella bestämmelser. Arbetet å det delegationen lämnade uppdraget har framskridit så långt, att man torde kunna förmoda, att detsamma skall kunna slutföras på en eller högst två följande gemensamma nordiska luftfartskonferenser. För att så skall kunna ske, har det av delegationerna skapade gemen samma nordiska arbetsutskottet och den gemensamma tekniska subkomittén påbörjat och väntas under den närmaste tiden slutföra vissa dem lämnade särskilda uppdrag. Nämnda arbetsutskott har sammanträtt i Köpenhamn i december 1919. Bill. till rilcsd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 28 Riksdags-Berättelsen. 218 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. De kostnader, delegationens uppdrag intill 1919 års utgång föranlett statsverket, torde approximativt kunna beräknas till cirka 15,000 kronor.

Kommittén för utredning angående reguljär lufttrajik in. in. Kungl. Maj:t har den 2 maj 1919 uppdragit åt en kommitté att verkställa utredning angående reguljär lufttrafik och särskilt vilka åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för befrämjandet av en sådan trafik, samt att inkomma med de förslag, som av den verkställda utredningen föranledas. Till ordförande i kommittén har Kungl. Magt förordnat f. d. lands hövdingen M. R. Sahlin, Stockholm, samt till ledamöter överstelöjtnanten K. A. B. Amundson, Stockholm, kanslirådet C. J. Carlberg, Mörby, Stocksund, generalpostdirektören A. J. Juhlin, Stockholm, disponenten C. E. Lundquist, Stockholm, ordföranden hos Stockholms stadsfullmäktige G. G. Magnusson, Stockholm, och filosofie doktorn E. L. Thulin, Lands krona, varjämte Kungl. Maj:t till sekreterare i kommittén utsett sekre teraren hos svenska aeronautiska sällskapet, redaktören T. I. Gullberg, Stockholm. Sedan filosofie doktorn Thulin avlidit, har Kungl. Maj:t den 23 maj 1919 till ledamot i kommittén förordnat kaptenen C. G. von Porat, Stockholm. Kommittén har under året hållit sammanlagt åtta sammanträden, därav två under maj månad, ett under juni, ett under juli, ett under augusti, ett under september och två under november månader, samtliga i Stockholm. Sedan kommittén den 7 maj uppdragit åt en särskild subkommitté att med anledning av Kungl. Maj:ts remiss angående Stockholms flygplats- fråga verkställa utredning, har denna subkommitté under tiden 1 juli—8 november å ort och ställe ur flygtekniska synpunkter undersökt inalles 14 platser i Stockholms omgivningar samt till kommittén i ärendet avgivit yttrande. Kommitténs första åtgärd har varit att verkställa en allmän orien tering över situationen på luftfartens olika områden. Härvid har kom mittén funnit, dels att i och med världskrigets upphörande dittills såsom konfidentiellt föreliggande tekniskt erfarenhets- och studiematerial börjat bliva successivt tillgängligt, dels att ett relativt rikligt utländskt officiellt material föreligger ifråga om utredning av lufttrafikspörsmål och i sam band därmed ifrågasatta eller redan vidtagna statsåtgärder, samt dels att sålunda föreliggande material kan för kommitténs uppdrag tillgodogöras först efter närmare behandling med hänsyn till luftfartens förhandenva- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 219 rande förutsättningar bär i landet samt de speciella flygtekniska och andra faktorer, med vilka en kommande regelbunden lufttrafik i Sverige måste räkna. Dessa omständigheter hava vid uppdragandet av linjerna för kom mittéarbetet föranlett kommittén att förberedelsevis låta verkställa vissa specialutredningar av härför särskilt kompetenta fackmän inom och utom kommittén. Dessa specialutredningar gälla: flygplanens och motorballongernas nuvarande utvecklingsstadium med hänsyn till deras användbarhet för regelbunden trafik, Sveriges geografiska och meteorologiska förhållanden ur flygsynpunkt samt de förutsättningar och fordringar, som dessa förhållanden kunna uppställa för bedrivande av regelbunden lufttrafik, riktlinjer för införande och utveckling av ett system i Sverige för aerologiska observationer, allmänna beräkningar angående lufttrafikens ekonomi med hänsyn till svenska förhållanden, särskilt önskvärda router för lufttrafik inom landet, samt riktlinjer för införande av ett aeronautiskt studieväsen. Sedan kommittén sålunda i nämnda frågor igångsatt specialutred ningar, vilka bedrivas under samråd med kommittén hava hittills utred ningarna angående aerologiska observationer och angående aeronautiskt studieväsen blivit verkställda och lagda till grund för dessa ärendens vidare behandling. I samband med detta förberedande arbete har kommittén dessutom anmodat flygsakkunniga, vilka med statsuppdrag eller annorledes under året bedrivit flygstudier utomlands, att till kommittén ingiva redogörel ser i särskilt angivna avseenden, för vilket ändamål resebidrag blivit förutsatt. Under det handläggandet av kommitténs allmänna uppdrag sålunda fortskrider enligt av kommittén uppgjord plan, och för kommitténs ytt rande grundläggande utredningar i allmänhet torde kunna väntas föreligga på nyåret, har kommittén hittills mottagit och behandlat kungl. remisser angående Stockholms flygplatsfråga, till kommittén överlämnad den 26 maj och besvarad den 18 november, angående förslag till provisorisk svensk- engelsk lufttrafikkonvention, till kommittén överlämnad den 13 augusti och besvarad den 20 september, samt angående tryggande av statsverkets rätt till tullinkomster för till riket inkommande luftfartyg, till kommittén över lämnad den 13 augusti och varande under kommitténs behandling. De approximativa kostnader, kommittén intill årsskiftet 1919 —1920 medfört för statsverket, uppgå till 13,100 kronor. 220 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Sakkunniga för utarbetande av nytt förslag angående inagistrats- förvaltningens ordnande i städer under landsrätt. Jämlikt bemyndigande den 30 maj 1919 har chefen för civildeparte mentet. uppdragit åt ledamoten av riksdagens andra kammare, borgmästaren J. G. Pettersson, Södertälje, borgmästaren G. M. F. Funt, Nyköping, direk tören hos svenska stadsförbundet, filosofie doktorn Y. Larsson, Stockholm, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören G. Gustafsson, Norr köping, samt ledamöterna av riksdagens andra kammare, förrådsförmannen A. J. Bärg, Katrineholm, och handlanden A. L. Johansson, Trollhättan, att i egenskap av sakkunniga inom civildepartementet biträda vid ut arbetande av nytt förslag angående magistratsförvaltningens ordnande i städer under landsrätt, varjämte departementschefen anmodat borgmästaren Pettersson att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. De sakkunniga hava sammanträtt i Stockholm den 20 och den 21 juni 1919 samt därvid utarbetat förslag i omförmälda ämne. Sedan där efter doktor Larsson, vilken tjänstgjort såsom sekreterare hos de sakkun niga, uppsatt motivering till förslaget samt denna efter cirkulation bland de övriga sakkunniga justerats, hava de sakkunnigas betänkande i septem ber 1919 till chefen för civildepartementet avlämnats, varmed uppdraget fullgjorts. De kostnader, som de sakkunnigas arbete intill årsskiftet 1919 —1920 medfört för statsverket, uppgå till omkring 1,000 kronor.

Kommissionen för utredning rörande vissa spörsmål ä kommunalför valtningens område. Jämlikt bemyndigande den 30 maj 1919 har chefen för civildepar tementet uppdragit åt rådmannen E. E. Lyberg, Falun, dåvarande ledamo ten av riksdagens första kammare häradsskrivaren A. R. Rooth, Ljungby, samt ledamöterna av riksdagens andra kammare parkvaktmästaren K. É. Magnusson, Kalmar, hemmansägaren P. A. Lidström, Näsåker, och häradsdo maren P. Y. Persson, Dofta, att i egenskap av sakkunniga inom civilde partementet biträda med utredning och förslag rörande vissa spörsmål å kommunalförvaltningens område, varjämte chefen för nämnda departement uppdragit åt rådmannen Lyberg att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar samt till sekreterare hos de sakkunniga utsett förste aktuarien S. A. Oden, Stockholm. De sakkunniga hava sammanträtt in pleno i Stockholm under tiden 27 31 augusti, 2—19 oktober samt 26 november —10 december, varjämte under mellantiderna de sakkunniga i respektive hemorter varit sysselsatta med arbete för uppdragets fullgörande. Berättelse om råd % rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragil. 221 Härvid har utarbetats förslag och motivering angående frågorna om röstning i kommunerna utan personlig inställelse, valdistriktsindelning vid kommunala och politiska val samt sammanföring av den politiska och den kommunala röstlängden. Del I av de sakkunnigas betänkande, omfattan de sagda frågor, torde vara att förvänta under januari 1920. De kostnader, kommissionen intill 1919 års utgång medfört för statsverket, kunna beräknas till omkring 6,000 kronor.

Sakkunniga för undersökning angående möjligheten för kontinuerligt samarbete' mellan Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island på det socialpolitiska området. Den 18 oktober 1918 bemyndigade Kung]. Maj:t statsrådet och che fen för civildepartementet att för Sverige utse högst 5 ledamöter i eu nordisk kommission med uppgift att verkställa undersökning angående möjligheten för ett kontinuerligt samarbete mellan de nordiska länderna på det socialpolitiska området. Med anledning därav utsågs den 30 no vember 1918 till ledamöter av nämnda kommission: direktören, f. d. råd mannen A. Cederborg, t. f. generaldirektören och chefen för socialstyrel sen E. G. Huss, ledamoten av riksdagens andra kammare, partisekreteraren F. G. Möller, direktören J. S. Edström, Västerås, och ledamoten av för- såkiingsrådet, förutvarande förtroendemannen för svenska stenindustriar betareförbundet O. Carlsson, Stockholm, av vilka Cederborg skulle vara den svenska delegationens ordförande. Till sekreterare antog delegationen förste aktuarie!! i socialstyrelsen O. E. F. Järte. Delegationen, som antog namnet »Nordiska socialdelegerade för Sve rige»,_ höll under vintern åtskilliga förberedande sammanträden samt deltog i den konferens med motsvarande delegationer för Danmark, Norge, Finland och Island, vartill danska regeringen inbjudit under tiden den 25 29 april 1919. Vid nämnda konferens antogs enhälligt det utfalan- J 0 . ~ issioncn ansa^ ett permanent samarbete på det socialpolitiska området angeläget och önskvärt samt att detta samarbete icke borde be gränsas till att omfatta endast arbetarspörsmål i trängre bemärkelse utan socialpolitiken i dess helhet. I detta syfte borde utses en permanent nor disk socialpolitisk kommission. Vidare borde vederbörande regeringar snarast möjligt tillsätta en specialkommission av högst fem delegerade från \aije nordiskt land för att undersöka möjligheterna för ett gemensamt uppträdande utåt från de nordiska staternas sida på socialpolitikens om råde i avsikt att hävda gemensamma intressen, särskilt med hänsyn till den planerade internationella socialpolitiska konferensen i Washington under hösten 1919. ' 222 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Efter Köpenhamnkonferensens avhållande har ovannämnda delegation ansett sitt uppdrag slutfört. Kostnaderna för densamma belöpa sig till cirka 1,000 kronor. Sveriges delegation av den 'permanenta nordiska socialpolitiska dele gationen samt av den nordiska kommissionen för undersökning av möjlig heterna för ett gemensamt uppträdande utåt från de nordiska ländernas sida på det socialpolitiska området. Den 30 maj 1919 tillsatte Kungl. Maj:t Sveriges delegation av den permanenta nordiska socialpolitiska kommissionen. Till ordförande för ordnades generaldirektören G. H. Elmquist samt till ledamöter: ledamoten av försäkringsrådet, förutvarande förtroendemannen för svenska stenindu- striarbetarförbundet O. Carlsson, Stockholm, direktören, förutvarande råd mannen A. Cederborg, Stockholm, yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren, Stockholm, landsorganisationens ordförande, talmannen i andra kammaren A. H. Lindqvist, ordföranden i svenska arbetsgivarföreningen, ledamoten av riksdagens första kammare, vice häradshövdingen Hj. von Sydow och bruksdisponenten B. E. Wijkander. Därjämte förordnades en suppleant för ordföranden, t. f. ehefen för socialstyrelsen, byråchefen E. G. Huss. Samtidigt utsåg Kungl. Maj:t en delegation för Sverige av den nor diska kommissionen för undersökning av möjligheterna för ett gemensamt uppträdande utåt från de nordiska ländernas sida på det socialpolitiska området och särskilt för att bevaka deras intressen å den tillämnade in ternationella socialpolitiska konferensen i Washington. Till ordförande i sistnämnda delegation förordnades generaldirektören Elmquist samt till le damöter: statens fattigvårdsinspektör, byråchefen G. H. von Koch, byrå chefen i socialstyrelsen J. A. E. Molin samt ovanbemälda talmannen Lind qvist och vice häradshövdingen von Sydow. Till suppleanter utsågos: för ordföranden byråchefen Iluss, för Lindqvist ledamoten av försäkringsrådet O. Carlsson samt för von Sydow direktören J. S. Edström i Västerås. Till sekreterare hava delegationerna utsett förste aktuarien i socialstyrelsen O. E. F. Järte.

Av delegationernao har under året endast den för internationell social-. politik varit i verksamhet. Under sommaren har denna sålunda avhållit flera sammanträden för att förbereda Sveriges representation vid den in ternationella socialpolitiska konferensen i Washington den 29 oktober, var till inbjudan ingått till svenska regeringen från presidenten Wilson. I samband härmed har för Sveriges vidkommande utförlig redogörelse över lämnats på de spörsmål beträffande gällande lagstiftning för arbetstid samt åtgärder mot arbetslösheten, vilka infordrats från organisationskommittén Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 22H för Washingtonkonferensen. I september deltog delegationens ordförande, dennes suppleant och sekreteraren i den konferens, som i Kristiania äg de rum mellan representanter för motsvarande delegationer för Norge, Dan mark och Finland beträffande möjligheterna för ett gemensamt nordiskt uppträdande i Washington. För att representera Sveriges regering i Washington utsåg Kungl. Maj:t legationsråd E. Sjöborg och byråchefen G. H. von Kock samt ovanbemälda vice häradshövdingen von Sydow och talmannen Lindqvist som representanter för respektive arbetsgivar- och arbetarorganisationer. Som experter för regeringsrepresentanterna medföljde byråchefen fluss och yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren samt som experter för arbetsgivar- och arbetarrepresentanterna respektive direktören Edström och redaktören Otto Johansson. Delegationens utgifter intill 1919 års slut hava uppgått till cirka 700 kronor.

Kommittén för en allmän revision av gällande bestämmelser rörande lapparnas förhållanden inom riket in. m. Kungl. Maj:t har den 13 juni 1919 tillsatt en kommitté för utfö rande av en allmän revision av de bestämmelser, som reglera lapparnas förhållanden inom riket och den icke lappska befolkningens rätt att hålla renar. Kungl. Magt har därvid utsett: till ordförande i kommittén landshövdingen W. Murray, Västerås, till ledamöter under kommittéarbetet i det hela: kanslirådet L. Berglöf, Stockholm, lappfogden J. O. Holm, Svappavara, landssekreteraren S. A. Lilja, Växjö, samt ledamöterna av riksdagens andra kammare, lant brukaren J. Rehn, Hissjö, och sparbankskamreraren E. J. Lindley, Sö derhamn, till ledamöter vid behandling av frågor angående det lappska skol väsendet: ledamoten av riksdagens andra kammare folkskolläraren Em. Kristensson, Göteborg, komminister IL L. Marklund, Dorotea, och teologie studeranden G. Park, Uppsala; samt till sakkunniga att med kommittén överlägga rörande frågor som angå västerbottenslapparna: lappfogden, filo sofie doktorn E. Bergström, Umeå, kommunalnämndsordföranden G. Johans son i \ ästansjö, landsfiskalen G. D. L. Lindström, Vilhelmina, samt lapp männen Torkel Larsson Kråjk och Torkel Toinasson. Kommittén har haft ett huvudsammanträde under tiden den 17—27 november 1919, varefter några utav kommitténs ledamöter besökt Jukkas- järvi för att därstädes med lappar överlägga om särskilda till kommittén, hänskjutna frågor. '21 4 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Under huvudsammanträdet, i vilket samtliga ledamöter i kommittén ävensom av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga deltagit, hava till kom mittén hänskjutna frågor varit föremål för inledande överläggningar, var jämte till kommittén remitterade ärenden anmälts för kommittén samt några skrivelser i särskilda ämnen beslutats. De kostnader, kommittén intill årsskiftet 1919 —1920 medfört för statsverket, uppgå till omkring 10,000 kronor.

Kommissionen för utredning angående ordnandet av Stockholms för- ortsbanefråga. Kungl. Maj:t har den 19 juni 1919 uppdragit åt en särskild kom mission att i enlighet med i statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag angivna grunder verkställa utredning i fråga om huvuddragen för ord nandet av Stockholms förortsbanefråga. Till ordförande i kommissionen har Kungl. Maj:t utsett fullmäktigen i riksgäld skontoret, byråchefen greve J. G. Lagerbjelke och till ledamöter: kommunalstämmans i Sundbyberg ordförande, ingenjören J. Bergström, stadsfullmäktigen i Stockholm, redaktören C. G. Björklund, civilingenjören N. O. Gellerstedt, Stockholm, förste byrådirektören vid statens järnvägar, kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren A. G. Hellgren, byråingenjören vid Stockholm —Västerås—Bergslagens järnväg G. O. F. Lundborg samt civilingenjören E. Winell, vilken sistnämnde den 21 augusti 1919 utsetts att tillsvidare vara sekreterare hos kommissionen. Kommissionen har efter några förberedande sammanträden från och med den 7 oktober varit samlad till sammanträden eu å två gånger i veckan, och har samarbete i vissa hänseenden ägt rum med Stockholms stads trafikkommitté. Det arbete, som kommissionen under denna tid utfört, består huvud

sakligen i fastställande dels av vissa allmänna drag i Stockholms trafik

förhållanden, dels av vissa huvudgrunder för det successiva anordnandet av ett nät av förortsbanor i huvudstadens närmare grannskap och dessas inledande till Stockholm. . För dessa ändamål hava statistiska utredningar verkställts och grafiska tablåer upprättats samt kartor anskaffats, å vilka olika förslag inritats. Arbetet har fortskridit så långt, att det kan antagas bliva färdigt inom den av kommissionen vid arbetets påbörjande avsedda tiden eller till hösten 1920. Kostnaden för kommissionens arbete intill 1919 års utgång beräknas approximativt utgöra 14,700 kronor, varav 2,600 kronor utgått av till kommissionens förfogande ställda expensmedel. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 225 1919 års kommission angående statsbaneekonomin m. in. Kungl. Maj:t har den 19 juni 1919 uppdragit åt en kommission att snarast möjligt verkställa och för Kungl. Maj:t framlägga en allsidig ut redning rörande de åtgärder, som böra vidtagas för erhållande för fram tiden av ett tillfredsställande resultat av driften vid statens järnvägar. Ordförande i kommissionen är ledamoten av riksdagens andra kam mare, direktören A. F. Vennersten, Stockholm, och ledamöter: ledamoten av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg, bruksdispo nenten C. A. Sahlin, Stockholm, riksgäldsfullmäktigen H. S. Tamm, Stock holm, f. d. kaptenen J. O. Wallenberg. Stockholm, ledamoten av riks dagens andra kammare A. Anderson i Råstock, verkställande direktören vid Stockholm —Västerås—Bergslagens järnvägar A. O. L. Karnph och överdirektören vid statens järnvägar I. Virgin, Stockholm. Till särskilda sakkunniga att med viss utredning biträda kommissio nen hava förordnats filosofie doktorn I. Hallberg, Stockholm, trafikchefen vid Nora Bergslags järnväg, majoren i väg- och vattenbyggnadskåren E. G. A. Hildebrand samt trafikdirektören vid statens järnvägar E. T. E. Klingberg, Göteborg. Kommissionen, som antagit namnet 1919 års kommission angående statsbaneekonomin, har in pleno under juli—december månader 1919 hållit ett 20-tal sammanträden i Stockholm. Kommissionen har vidare uppdelat det föreliggande arbetets bered ning på fyra subkommittéer, nämligen en för organisationsfrågor, en för personalfrågor, en för tekniska frågor och en för finansiella frågor. Dessa subkommittéer hava hållit ett flertal sammanträden i Stockholm och även företagit resor till åtskilliga orter för studium vid statens järnvägars olika tjänsteställen. Kommissionen har under juli månad till besvarande av remisser av givit dels utlåtande över höjning av provisoriska tilläggsavgifter vid sta tens järnvägar, dels utlåtanden över en framställning från aktiebolaget Porjus smältverk angående fraktberäkning å bandelen Gällivare—Porjus. Sedan kommissionen därefter med anlitande av sakkumugt biträde utarbetat ett arbetsprogram för det kommissionen påvilande arbetet, har kommissionens arbete huvudsakligen bedrivits inom ovannämnda subkom mittéer för beredning av skilda ärendesgrupper. Arbetet inom dessa sub kommittéer och följaktligen även inom kommissionen har hittills utgjorts av förberedande undersökningar, och kommissionen har icke ännu tagit slutlig ståndpunkt till de uppgifter, som förelagts kommissionen. De kostnader, kommissionen intill årsskiftet medfört för statsverket, beräknas till approximativt 18,000 kronor.

Bih. till riktd. prof. 1920. 1 Samt. 1 Avd. 39 Btkidagg-Burättelien. 226 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Kommissionen för utredning angående ytterligare bestämmelser för trafik med motorcykel m. m. Jämlikt bemyndigande den 12 september 1919 har chefen för civil departementet uppdragit åt polismästaren G. R. Hårleman, Stockholm, löjt nanten N. F. O. Brambeck, Stockholm, ingenjören E. A. Bratt, Stockholm, länsassessorn E. T. Lidman, Linköping och chauffören K. A. J. Hagelin, Stockholm, att i egenskap av sakkunniga verkställa utredning och avgiva förslag till de ändringar och tillägg i förordningen om automobiltrafik den 30 juni 1916, vartill i statsrådsprotokollet över civilärenden för den 12 september 1919 uttalade anvisningar giva anledning eller som i samman hang darmed eljest kunna av chefen för nämnda departement underställas de sakkunnigas prövning, varjämte departementschefen utsett polismästaren Hårleman att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar och länsassessorn Lidman att tillika vara sekreterare hos de sakkunniga. Kommissionen har utarbetat förslag till ändrad lydelse av förord ningen om automobiltrafik den 30 juni 1916 i de hänseenden, vartill i statsrådsprotokollet över civilärenden den 12 september 1919 uttalade an visningar givit anledning, omfattande dels komplettering av bestämmelserna beträffande trafik med motor cyklar i huvudsakligt syfte att bringa dessa i den närmare överensstäm melse med stadgandena om automobiltrafik i övrigt, som trafiksäkerheten kunde fordra, dels revision av bestämmelserna om rätten att föra automobil, sär skilt ifråga om sättet för utbildning och prövning av automobilförare, dels frågan om skärpande av de i automobilförordningen innehållna straff bestäm m elser, dels frågan om obligatoriskt införande av taxor för yrkesmässig automobiltrafik samt dels ifrågasatt höjning av taxan för besiktningsförrättningar enligt berörda förordning. Därjämte har kommissionen efter medgivande av chefen för civil departementet utarbetat förslag till ändring av några andra bestämmelser i nämnda förordning. Kommissionen har under december 1919 avgivit sitt betänkande, vadan uppdraget är slutfört. De kostnader, kommissionen medfört, torde, förutom tryckningskost naden, komma att uppgå till omkring 3,500 kronor. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 227 Sakkunniga för utredning om behovet av förkortad arbetstid vid gruv arbete under jord m. m. Jämlikt bemyndigande den 17 oktober 1919 har chefen för civil departementet uppdragit åt bergmästaren C. 0. Norelius, Knutsberg, Nora, att, jämte direktören N. R. Hedberg, Grängesberg, ledamoten av riksda gens ’ andra kammare M. V. Holmström, Stockholm, gruvarbetaren K. V. Karlsson i Grängesberg, disponenten J. 0. Hj. Lundbohm, Kiruna, över ingenjören T. Svedberg, Billesholm, samt gruvarbetaren N. Svensson i Malm berget, i egenskap av sakkunniga verkställa utredning ocli avgiva förslag beträffande frågan, huruvida vid gruvarbete under jord en kortare arbets tid än den eljest lagstadgade kan anses av behovet påkallad, varjämte de partementschefen uttsett bergmästaren Norelius att i egenskap av ordfö rande leda de sakkunnigas förhandlingar och sekreteraren i kommers kollegium C. G. 0. Hindbeck att vara sekreterare hos de sakkunniga. Beträffande de sakkunniga har meddelats, att de sakkunniga påbörjat sin verksamhet. De sakkunniga hava intill 1919 års utgång icke medfört någon ut gift för statsverket.

Finansdepartementet. Stats bokföring skomm ittén. Kungl. Maj:t uppdrog den 26 september 1902 åt en kommitté att avgiva yttrande om de ändringar i nu gällande bestämmelser rörande bokföringen i statskontoret, vilka kunde anses påkallade, ävensom fram ställa förslag om sådana ändringar i de särskilda ämbetsverkens bokföring, som kunde föranledas av en föreslagen ändrad eller utvidgad bokföring i statskontoret. Ledamöter i kommittén öro: presidenten friherre A. L. E. Aker- hielm, Stockholm, generaldirektören greve H. H:son Wachtmeister, Stock holm, friherre B. K. J. Langenskiöld, Stockholm, samt statskommissarien Chr. L. Tenow, Stockholm. Statsbokföringskommitténs arbeten hava pågått under hela år 1919. Förutom det granskningsarbete i avseende å länsstyrelsernas, kotnmers- kollegii, nationalmusei, institutets för blinda och veterinärhögskolans räken skaper, som blivit kommittén ålagt, har kommittén under året i detalj mot verifikationer granskat lotsstyrelsens, väg- och vattenbyggnadssty relsens samt karolinska medico-kirurgiska institutets räkenskaper. Arbetet med upprättande av förslag till förändrad räkenskapsorga- 228 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. nisation för arméförvaltningen och Överståthållareämbetet har under året slutförts och de upprättade förslagen underställts nämnda ämbetsverks prövning, och skola desamma överlämnas till Kungl. Maj:t snarast möjligt under år 1920. I övrigt har kommittén genom granskning och sammanställning av de på grund av kungörelsen den 22 maj 1908 avgivna kassarapporterna sökt befordra ett enhetligt genomförande av statsbokföringsreformen, i den mån detta utan tillgång till räkenskaperna och därtill hörande verifikationer varit möjligt. Tabeller, utvisande riksstatsanslagens successiva belastning under året, hava tid efter annan avgivits till vederbörande departementschefer, för tiden januari —november 1919 redan omkring den 20 december 1919. Kommitténs arbeten hava stått under ledning av statskommissarie!! Tenow, som varit kommitténs föredragande och verkställande ledamot samt med biträde av anställd personal ombesörjt de löpande göromålen efter samråd, där så varit erforderligt, med kommitténs ledamot friherre Langen- skiöld. Personalen har varit fördelad på fyra avdelningar, en för gransk ning av länens räkenskaper, en för granskning av övriga till kommittén insända räkenskaper, en för central bokföring och kansligöromål samt en för utarbetande av nya formulär. De kostnader kommitténs arbeten under året dragit uppgå till om kring 160.000 kronor, hela kostnaden från dess början år 1902 intill års skiftet 1919 —1920 uppgå till omkring 480,000 kronor.

Löneregleringsko m ra ittén. Den 3 oktober 1902 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för av givande av förslag rörande reglering av statens ämbetsverks och myndig heters löneförhållanden. Ledamöter i kommittén voro vid 1918 års utgång: byråchefen F. H. Schlytern (ordförande), Stockholm, ledamöterna av riksdagens första kammare redaktören C. G. Ekman och direktören C. A. Ståhlberg, leda möterna av riksdagens andra kammare Aug. Nils'On i Kabbarp och P. B. Nilsson i Landeryd, kanslirådet A. E. M. Ericsson och förste kanslisekre teraren F. St. Linroth. Intill utgången av år 1918 hade serien av kommitténs tryckta be- tänkanden fortskridit till och med nr LIX och serien av kommitténs skrift liga utlåtanden till och med nr 150. Härvid må emellertid erinras, att ett den 23 april 1913 avgivit skriftligt utlåtande blivit under år 1915 befordrat till trycket och intagits i serien av de tryckta betänkandena under nr XLVI. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 229 Under år 1919 har kommittén med underdånig skrivelse den 21 oktober avlämnat tryckt betänkande, delen LX, innefattande utredning och förslag i fråga om det i avlöningsbestämmelser för befattningshavare inom den civila statsförvaltningen intagna villkor om gott vitsor d för erhållande av ålderstillägg. Därjämte har kommittén under år 1919 avgivit följande skriftliga utlåtanden: den 8 februari angående ny utgiftsstat för försäkringsinspektionen (nr 151); den 10 februari angående förändrade avlöningsförhållanden i hov rätterna och nedre justitierevisionen samt i samband därmed stående änd ringar i nämnda ämbetsverks arbetssätt (nr 152); den 13 februari i fråga om förbättrade avlöningsförmåner för pro fessorer och laboratorer vid farmaceutiska institutet m. m. (nr 153); den 15 februari angående tillfällig lönereglering för fångvårdsstaten (nr 154); samma dag angående tillfällig lönereglering för befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt å Bona (nr 155); den 20 februari angående tillfällig lönereglering för personal vid lots- och fyrväsendet (nr 156); den 25 februari angående uppförande å ordinarie stat av vissa be fattningshavare i kammarrätten (nr 157); den 28 februari angående förstärkning av arbetskrafterna å finans departementets regeringsrättsbyrå (nr 158); den 27 mars i fråga om avlöning och pensionering för lärare, som på grund av smittosam lungsot avstänges från tjänstgöring eller entledigas från sin tjänst (nr 159); den 1 maj angående ett av särskilda sakkunniga avgivet förslag rörande det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering (nr 160); samma dag i fråga om semester åt vissa befattningshavare vid statens hingstdepåer m. m. (nr 161); samma dag i fråga om semester åt länsveterinärer (nr 162); den 22 maj angående civilanställning för officerare i flottans reserv (nr 163); den 5 juni i fråga om skyldighet för befattningshavare inom justitie staten att underkasta sig en processreform (nr 164); den 26 augusti i fråga om åtgärder till värnpliktiges skyddande mot förlust av innehavda anställningar i statens tjänst eller vid dess arbetsföretag på grund av inkallande till tjänstgöring m. m. (nr 165); 230 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. deri 19 september (förnyat utlåtande) i tråda om semester för läns veterinärerna (nr 166); samma dag angående ett av revisionskommitterade avgivet betän kande om anmärkningsarvode samt om friare prövning av anmärknings mål (nr 167); den 30 oktober i fråga om böjning av avlöningsförmånerna för skogsförvaltaren vid Uppsala universitet samt inrättande av en assistent befattning vid skogsförvaltartjänsten (nr 168); den 4 november angående ansökning om löneförbättring för ordinarie tjänstemän hos flottans pensionskassa (nr 169); samma dag angående ansökning om arvodesförhöjning för vissa funktionärer vid flottans pensionskassa (nr 170); den 12 november i anledning av framställning om trädgårdsmed- hjålpartjänsternas vid Uppsala universitets botaniska trädgård förändrande till underträdgårdsmästartjänster (nr 171); samma dag i anledning av förslag till omorganisation av stuteri överstyrelsen m. m. (nr 172); den 14 november om inrättande vid nationalmuseum av en ordinarie kvinnlig biträdesbefattning av tredje graden m. in. (nr 173); den 25 november i fråga om anslag till bibliotekarie, sekreterare och kamrerare vid karolinska mediko-kirurgiska institutet samt särskild ersättning till kamreraren från behållning å fonder (nr 174); den 28 november i fråga om avlöningsförhållandena för vissa be fattningshavare vid tekniska högskolan (nr 175); den 1 december i fråga om förhöjning av avlöningsförmånerna för den äldre konservatorsbefattningen vid naturhistoriska riksmuseet (nr 176); den 4 december angående rätt för förste aktuarien S. A. Odén att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tid (nr 177); den 12 december angående tillfällig löneförbättring för viss personal vid livrustkammaren (nr 178); den 16 december angående förstärkning av kammarrättens arbets krafter rn. m. (nr 179); samt den 17 december i fråga om tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila statsförvaltningen (nr 180).

Förutom de ärenden, som sålunda slutbehandlats, hava under år 1919 pågått förberedande arbeten beträffande flera ärenden. I sådant hän seende må särskilt omförmälas följande ärenden: l:o) angående framställning om förbättring av löneförmånerna för de hos överståthållarämbetet anställda ämbets- och tjänstemän, som upp- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. bära avlöning från statsverket, in. in. 1 detta ärende liar kommittén, bland annat, den 20 september 1919 avlåtit skrivelse till Konungen i fråga om utredning och eventuell uppgörelse i vissa hänseenden av de ekono miska mcllanhavandena mellan staten och Stockholms stad; 2:o) angående beredande av rätt för tjänstinnehavare vid lantmäteri- staten till rese- och traktamentsersättning i vissa fall (i vilket ärende kommittén anbefallts att verkställa utredning angående inom statsförvalt ningen medgivna ersättningar i sådana avseenden, som i ärendet omför mäla). Cirkulärskrivelse i ämnet har expedierats till ett flertal myndig heter och har från de flesta svar inkommit; 3:o) i fråga om ändringar i avlöningsstaterna för personal vid sta tens hospital och asyler. I detta ärende har den 8 december 1919 av låtits skrivelse till statsrådet och chefen för civildepartementet, i vilken skrivelse uppmärksamhet fästats på vissa punkter i mottagna remisshand lingar, rörande vilka det kunde befinnas lämpligt att framställning göres till 1920 års riksdag; 4:o) angående förändringar i avlönings- och organisationshänseenden beträffande fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten. I detta ärende har den 4 december 1919 avlåtits en promemoria till statsrådet och chefen för justitiedepartementet; samt 5:o) beträffande de inom de centrala ämbetsverken med avseende å städnings- och rengöringsarbete m. in. förefintliga arbetsförhållandenas omfattning och art (i vilket ärende kommittén anbefallts att verkställa ut redning). Cirkulärskrivelse är beslutad och kommer att snarast éke kan expedieras. Här må jämväl omnämnas, att kommittén den 30 september 1919 avlåtit till statsrådet och chefen för finansdepartementet en promemoria i fråga om revision av löneregleringar m. m. För omfattande utredningsarbeten hava ock följande ärenden varit föremål: a) i fråga om rätt för statstjänsteman att vid tjänsteårsberäkning i pensionshänseende ävensom för ålderstillägg tillgodoräkna sig verksamhet annorledes än i statstjänst; samt b) i fråga om rätt för statsanställda personer att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss annan verksamhet i statens tjänst (till detta ärende hör en stor mängd särskilda akter). Kommittén, som jämväl under år 1919 haft sin lokal i riksdags huset, har under nämnda år haft sammanträden in pleno under tiden från och med den 10 januari till och med den 15 april, från och med den 25 april till och med den 6 juni, från och med den 23 augusti till 232 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

‘och med den 7 september samt från och med den 19 september till och med den 19 december. Eldigt kommitténs uppdrag hava särskilda subkommitterade bedrivit arbeten för kommitténs räkning under övriga delar av år 1919, med un dantag av-en kort tid av sommaren. Jämlikt kommitténs beslut den 19 december 1919 komma subkommittéarbeten att fortgå intill dess pleni- arbetena bliva, på ordförandens kallelse, återupptagna, vilket torde komma att ske under loppet av förra delen av januari månad 1920. Såsom särskilda ledamöter hava, på grund av Kungl. Maj:ts förord nanden, under år 1919 deltagit i kommitténs arbeten i fråga om förändrade avlöningsförhållanden för hovrätterna och nedre justitierevisionen samt i samband därmed stående ändringar i nämnda ämbetsverks arbetssätt hovrättsrådet J. A. Samuelsson; angående dels uppförande å ordinarie stat från och med år 1920 av åtskilliga nya tjänster lör kammarrättens revisionsavdelning, dels för stärkning av arbetskrafterna i kammarrätten, dels ock förändringar i kam marrättens stat m. m., vilka kunna föranledas av ett genomförande från och med år 1921 av ett utav särskilda sakkunniga framlagt förslag rörande inrättande av ett riksrevisionsverk, kammarrättsrådet S. Wåhlin;° i fråga om ny lönereglering för fångvårdsstyrelsen och fångvårds- ■ staten m. in. byråchefen E. Sidenbladh; samt i fråga om ändringar i lönestaterna för personalen vid statens hospital och asyler m. in. medicinalrådet G. R. Stenbeck. Beträffande kommitténs sammansättning under år 1919 är i övrigt att omförmäla, att Kungl. Maj:t, som den 5 november 1918 uppdragit åt förste kanslisekreteraren F. St. Linroth att vara ledamot av kommittén tills vidare: intill utgången av januari månad 1919, den 31 januari 1919 uppdragit åt Linroth att från och med den 1 februari 1919 fortfarande vara ledamot i kommittén. Vidare har, på därom gjord framställning, 1. d. ledamoten av riksdagens första kammare, direktören C. A. Ståhlberg den 29 augusti 1919 blivit entledigad från uppdraget att vara ledamot 1 kommittén, och har Kungl. Maj:t samma dag uppdragit åt ledamoten av riksdagens andra kammare O. W. Edbom att vara ledamot i kommittén. Kostnaderna för kommitténs 17-åriga verksamhet, däri inbegripet kostnaderna för 59 tryckta betänkande!), hava uppgått för åren 1902 —1918 till ett belopp av sammanlagt 480,190 kronor 25 öre, för år 1919 till ett belopp, som torde kunna beräknas till omkring 40,000 kronor. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 233 Patent!agstiftningsTcomm ittén. Don 6 mars 1908 tillsattes av Kungl. Maj:t eu kommitté för verk ställande av revision av gällande lagstiftning rörande patent och om skydd för varumärken samt vissa mönster och modeller och i samband därmed utredning rörande de lagstiftningsåtgärder, som till stävjande av s. k. illojal konkurrens kunde finnas påkallade, ävensom utredning rö rande behovet av förändrad organisation av patent- ech registreringsver ket och i .samband därmed reglering av löneförhållandena in. in. vid äm betsverket. Ledamöter i kommittén äro: generaldirektören E. O. J. Björklund, Stockholm (ordförande), fabriksidkare!! Per Andersson, Arvika, disponen ten Birger Carlson, Månsbo, ingenjören John Edberg, Stockholm, byrå chefen A. J. C. Kuylenstierna, Stockholm, disponenten T. A. Magnusson, Sandviken och byråchefen Karl Per Dahlström, Stockholm. Kommittén har under 1919 haft plenisammanträden från och med den 81 mars till och med den 2 april, från och med den 11 till och med den 13 juni, den 12 oktober och den 12 december. Subkommittésammanträden hava under året hållits från och med den 10 till och med den 20 mars, från och med den 24 till och med den 27 maj samt från och med den 13 oktober till och med den 16 de cember. Arbetet med förberedande utredningar samt författande av lagtext och motiv har med kortare avbrott fortgått även under de tider, som icke upptagits av sammanträden. Kommittén, som tidigare avgivit separat förslag till lag om ändrad lydelse av 25 § patent förordningen, har under året slutfört arbetet med patentförordningens revision och såsom resultat därav avlämnat ett den 13 juni dagtecknat betänkande med förslag till lag om patent m. in. Kommittén har förut under sin verksamhetstid helt fullgjort de kommittén lämnade uppdragen att verkställa utredning dels angående be hovet av revision av gällande bestämmelser rörande förbud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning dels angående behovet av förändrad organisation av patent- och registreringsverket och i samman hang därmed reglering av löneförhållandena vid ämbetsverket dels angående lagstiftningsåtgärder till stävjande av illojal konkurrens inklusive bestäm melser mot användande av mutor, dels ock uppdraget att verkställa re vision av gällande lag om skydd för vissa mönster och modeller, angående vilken lags ifrågasatta partiella revision kommittén dessförinnan avlämnat särskilt yttrande, varjämte kommittén avgivit utlåtande i frågan om an skaffande av ämbetslokal åt patent- och registreringsverket ävensom av läm- Bill. till riksd. prot. 1920. 1 Sami. i Avd. 30 Riksdags-Berättelsen. 234 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. nät förslag till lag angående förbud mot varors förseende med oriktig ur sprungsbeteckning och saluhållande av oriktigt märkta varor. Kommittén har under året påbörjat och är nu sysselsatt med arbetet med revision av varumärkeslagen, vilken är den enda återstående delen av kommitténs uppdrag. De kostnader, kommittéutredningen intill årsskiftet medfört, kunna beräknas till omkring 215,000 kronor, däri inbegripna kostnaderna för tryckning av sex kommitténs betänkanden.

Utredning angående åtgärder i visna främmande länder för drgcken- skapens hämmande in. in. På grund av nådigt bemyndigande den 4 juli 1910 tillkallade chefen för finansdepartementet samma dag docenten vid Uppsala universitet Karl. Arvid Edin för verkställande av utredning dels av de statsåtgäi- der som i främmande länder, först och främst våra grannländer, vid tagits för dryckenskapens hämmande, samt de praktiska verkningarna därav, dels av nykterhetsfrågans nuvarande läge i dessa länder, dels ock speciellt av de totala förbudsåtgärdernas utvecklingshistoria och verk ningar. Under år 1919 har eu del för utredningen betydelsefullt material erhållits och bearbetats. Utredningen väntas bliva avslutad i slutet av januari 1920. Kostnaderna för utredningen hava intill slutet av år 1918 upp gått till omkring 32,500 kronor. För år 1919 hava ännu inga medel utanordnats.

Vägskattesakkunniga. Den 29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdeparte mentet sakkunniga för att jämte landskamreraren G. V. Eiserman av kommunalskattekommitterade verkställa utredning angående de åtgärder, som kunde finnas nödiga för åvägabringande av en jämnare fördelning av väghållningsbesväret, samt utarbeta det förslag till förändringar av gällande väglag m. m., vartill ifrågavarande utredning kunde föranleda, ävensom i samband därmed underkasta berörda lagstiftning revision jäm väl i andra avseenden. De sakkunniga äro: generaldirektören K. Hj. Nehrman, majoren C. S. 1. Petersson samt revisionssekreteraren friherre P. M. af Ugglas, alla i Stockholm. De sakkunnigas arbete har fortgått hela året och har huvudsakligen varit inriktat på utarbetande av förslag angående automobilskatt. Detta Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 235 arbete, sola de sakkunniga hade beräknat hava slutfört till årsskiftet 1919 —1920 har emellertid visat sig kräva ännu någon tid för fullbordan. Härefter återstå av de sakkunnigas arbeten i huvudsak dels behand lingen av två remisser i ärenden av vidlyftigare beskaffenhet — i frågor om rätt för skogsägare till väg över annans mark för skogsprodukters framforslande samt om rätt att till fullgörande av skyldighet att under hålla enskild väg taga väglagningsämnen å annans mark — åt vilka re missers besvarande de sakkunniga hava för avsikt att ägna den närmaste tiden efter avslutandet av arbetet på förslaget till automobilbeskattningen, dels ock avgivandet av förslag i fråga om allmänna vägväsendet i städer och stadsliknande samhällen. Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava intill slutet av är 1919 uppgått till omkring 68,250 kronor, oberäknat tryckningskostnader och expensmedel. Nykterhetskommittén. Den 17 november 1911 tillsattes av Kungl. Ma,j:t en kommitté med uppdrag att skyndsammast möjligt utarbeta nödiga bestämmelser för ge nomförandet av lokalt veto för försäljning och utskänkning av brännvin samt vin och Öl, att vidare efter behörig utredning framlägga förslag till jämväl andra välberäknade och verksamma anordningar för att begränsa rusdryckshanteringens skadliga verkningar bland annat genom reformering- av det s. k. Göteborgssystemet, samt att åvägabringa en allsidig utredning rörande allmänt rusdrycksförbud. Ledamöter i kommittén äro: ledamoten av riksdagens första kam mare S. H. Kvarnzelius, Sundsvall (ordförande), medicine doktorn I. Bratt, Stockholm, redaktören J. Byström, Stockholm, direktören O. G. Eklund, Stockholm, ledamoten av riksdagens första kammare C. G. Ekman, Stock holm, ledamoten av riksdagens första kammare Ollas A. Eriksson, Ovan myra, ledamoten av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson, Grängesberg, grosshandlaren K. G. Karlsson, Göteborg, ledamoten av riksdagens andra kammare borgmästaren J. G. Pettersson, Södertälje, fröken Emilie Rathou, Stockholm, samt professorn T. L. Thunberg, Lund. Kommittén har under år 1919 sammanträtt under tiden 11—13 och 22—29 mars samt den 25 september. En inom kommittén tillsatt sub- kommitté har sammanträtt under följande tider: 16—24 april, 12 juni, 16—26 juni, 9 —11 augusti, 26 augusti—5 september, 26 september —28 oktober, 5—6 november och 28 november —9 december. Vid kommitténs sammanträden hava behandlats till kommittén av Kungl. Maj:t remitterade framställningar dels beträffande frågan om ut- 236 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. sträckt bränning och visst frigivande av sulfitsprittillverkningen, dels ock beträffande rättigheten att driva partihandel med rusdrycker. På framställning av kommittén har Kungl. Maj:t lämnat kommittén bemyndigande att till Norge utsända två personer för att studera den folk omröstning angående förbud mot spritdrycker och starka viner, som där ägde rum den 5 och 6 oktober 1919,' ävensom det i Norge rådande tillfälliga förbudet. Den inom kommittén tillsatta subkommittén har under år 1919 va rit sysselsatt med att genomgå motiveringen till kommitténs blivande be tänkande med förslag till förbudslag. Större delen av berörda motivering har under året genomgåtts och förelagts kommittén under december 1919. Under nämnda år har till kommittén avlämnats den av Kungl. Maj:t anbefallda, för kommitténs räkning inom kontrollstyrelsen verkställda utredningen angående förbrukningen av utminuteringsvis sålt brännvin efter yrkesgrupper och inkomstklasser. I manuskript har vidare till kom mittén överlämnats större delen av de inom socialstyrelsen för kommitténs räkning utförda socialstatistiska undersökningarna. Slutligen har i manu skript överlämnats den av professor T. L. Thunberg för kommitténs räkning gjorda redogörelsen för alkoholens fysiologiska verkningar. Kommittén beräknas kunna avlämna sitt slutbetänkande i början av år 1920. Kommitténs kostnader hava under år 1919. uppgått till omkring 22,093 kronor 13 öre, därav 8,392 kronor 65 öre utgöra tryckningskostnader.-j o J o

Trustsakkunniga. Den 22 december 1911 tillkallades av chefen för finansdepartemen tet sakkunniga med uppdrag att inom nämnda departement dels verkställa utredning angående förekomsten inom landet av truster och karteller, de ras inverkan på landets ekonomiska liv och framför allt på prisbildningen, dels utarbeta förslag till de ändrade bestämmelser angående skatt och tull å socker samt de anordningar i övrigt, vartill nämnda utredning, i vad den komme att beröra den s. k. sockertrusten, måtte föranleda, dels ock i sammanhang härmed undersöka, huruvida åtgärder till hämmande och kon troll av fondbörser kunde från statens sida vidtagas. Sakkunniga äro: statsrådet friherre E. K. Palmstierna, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare J. Jönsson, Revinge by, direk tören August Fredrik Lambert-Meuller, Stockholm, samt förste aktuarien i socialstyrelsen fil. d:r Moritz Marcus, Stockholm. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 237 Deri 22 september 1917 hava de sakkunniga befriats från sitt upp drag, i vad det avsåge trustväsendet inom bankvärlden. De sakkunniga hava under rådande kris av näraliggande skäl sett sig nödsakade att tillsvidare uppskjuta slutförandet av den dem anförtrodda utredningen' angående förekomsten inom landet av truster och karteller, var för i sammanhang härmed de sakkunnigas sammanträden ajournerats, men ämna de sakkunniga under den närmaste tiden återupptaga sitt arbete. Den totala kostnaden intill 1916 års slut för de sakkunnigas arbeten uppgår till 'omkring 33,000 kronor.

By ggnadssakkunn ig a . Den 31 juli 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet en ligt bemyndigande den 29 juni samma år sakkunniga med uppdrag att inom nämnda departement i samråd med överintendentsämbetet efter verk ställd utredning utarbeta förslag till en allmän plan för statens byggnads verksamhet inom Stockholms stad ävensom för användandet och tillgodo görandet i övrigt av staten tillhöriga fastigheter därstädes. Den 8 november 1913 uppdrogs vidare åt de sakkunniga att verk ställa av riksdagen begärd utredning beträffande frågan om Kungl. Djur gårdens bibehållande i största möjliga utsträckning såsom naturlig park. De sakkunniga äro: förste intendenten professorn Isak Gustaf Cla- son, Stockholm, fullmäktigen i riksgäldskontoret vice häradshövdingen Carl Emil Kinander, Stockholm, och professorn A. J. E. Lönnberg, Stockholm, den senare endast beträffande Djurgårdsfrågan. I slutet av år 1918 förelåg eu hos de sakkunniga utarbetad full ständig plan för ordnandet av statens ämbetsverks och institutioners lokal behov. Med hänsyn dels till de betydande nya krav på utrymme, som från såväl en del äldre som nya verk framkommo samt dels till den rubb ning av i samband med uppdraget stående frågor, som kristiden åstadkom, ansågo sig de sakkunniga då böra avvakta inträdandet av mera normala förhållanden för avslutande av sitt arbete. Under år 1919 har arbetet återupptagits och i huvudsak slutförts, så att endast redigeringen av de sakkunnigas utlåtande återstår. Kostnaderna för utredningsarbetet torde intill 1919 års slut uppgå till omkring 3,800 kronor. Sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet och effektivitet i statens centrala räkenskaps- och recisionsväsende. Den 29 juni 1912 uppdrog chefen för finansdepartementet åt statskommissarien C. L. Tenow och revisionskommissarien R. Vide att inom 238 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. departementet biträda vid utredning av fråga om åvägabringande av ökad enhetlighet och effektivitet inom statens centrala räkenskaps- och revisions- väsen, och den 23 augusti 1913 erhöll förste bokhållaren i järnvägssty relsen G. F. Ouchterlony uppdrag att deltaga i samma utredning, i vad den avsåge statens järnvägar. Den 12 mars 1918 entledigades Vide så som sakkunnig och uppdrogs åt Ouchterlony att jämte Tenow fullfölja arbetet. De sakkunniga hava icke under år 1919 sammanträtt utan ansett sig böra uppskjuta sina arbeten i avvaktan på resultatet av det arbete, som enligt nådigt beslut den 16 maj 1919 uppdragits åt sakkunniga för behandling av frågan om inrättande av ett riksrevisionsverk. Kostnaderna för kommitténs arbeten intill 1918 års slut uppgingo till omkring 49,000 kronor.

Sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i sjölagen m. m. Sedan den av Kungl. Maj:t den 21 december 1906 tillsatta sjöfarts- säkerhetskommittén den 16 december 1910 avgivit slutligt betänkande med förslag till ändringar i sjölagen in. m., samt kommerskollegium den 24 augusti 1912 avgivit utlåtande i anledning av betänkandet, uppdrog Kungl. Maj:t den 4 oktober 1911 åt kommerserådet Carl Malinén och dåvarande advokaten Eliel Löfgren att inom justitie- och finansdepartementen biträda vid beredningen av ifrågavarande ärende; och uppdrog Kungl. Maj:t den 19 augusti 1915 åt revisionssekreteraren Erik Lilienberg att jämte Malinén och Löfgren inom finansdepartementet biträda vid utarbetandet av förslag till administrativa författningar rörande sjöfartssäkerheten in. m. Efter år 1915 har Löfgren icke deltagit i förevarande arbete, och efter år 1917 ej heller revisionssekreteraren Lilienberg. Under år 1919 har arbetet bestått i att Malmén, huvudsakligen un der oktober månad, biträtt vid behandlingen av det till Kungl. Maj:t in komna författningsförslag, som ligger till grund för förordningen den 10 oktober 1919 med närmare föreskrifter angående godkännande av fartygskompasser.

Utredning angående den s. k. reg alrätten till inom riket förekommande vattendrag . Den 24 maj 1912 uppdrogs åt professor K. G. Westman att verk ställa utredning beträffande den s. k. regelrätten till inom riket förefintliga vattendrag. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima, riksdags sammanträde sig tilldragit. 239 Arbetet med slutredigering av manuskriptet till framställningen av kungsådreinstitutets historia har fortgått. Utredningen har under året icke medfart andra utgifter ån kostnaden för tryckningen av en urkundsamling.

Sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling för statens räkning m. m. Den 25 augusti 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet, enligt bemyndigande den 13 juni samma år, sakkunniga för att inom nåmnda departement verkställa av riksdagen begärd utredning, dels huru vida och i vad män ökad centralisering vid upphandling för statens räk ning borde äga rum, dels ock vilka närmare bestämmelser rörande inhemsk varas företräde kunde vara lämpliga och nödiga. Genom Kungi. Maj:ts beslut den 14 november 1913 utvidgades de sakkunnigas uppdrag att om fatta jämväl omarbetning av förordningen den 17 november 1893 angående statens upphandlings- och entreprenadväsen m. in. De sakkunniga äro numera: fördelningsintendenten, överstelöjtnanten Axel Viktor Sandberg, byråchefen i järnvägsstyrelsen Carl Algot Tausen, byråchefen i telegrafstyrelsen greve Henning Adolf Hamilton, grosshand laren Josef Wetterlind och överingenjören Erik August Forsberg, alla i Stockholm. För revision, med ledning av infordrade yttranden, av det utav de sakkunniga den 15 augusti 1916 avgivna förslag till förordning angående leveranser och arbeten för statens behov samt försäljning av staten tillhörig lös egendom förstärktes de sakkunniga den 7 septem ber 1917 med , ytterligare tre ledamöter, nämligen häradshövdingen Carl Soldan Ridderstad, Östersund, överingenjören i vattenfallsstyrelsen Axel Ekwall, Stockholm, och numera justitierådet Gustav Albert Köersner, Stockholm. I ifrågavarande revisionsarbete deltog även generalkonsuln John Fredholm, Djursholm, vilken tidigare entledigats från sakkunnige- uppdraget och efterträtts av överingenjören Forsberg. De sakkunniga hava under året hållit fortlöpande sammanträden un der tiden 7 april —-15 juli samt spridda sammanträden under den övriga delen av året. Arbetet å revision av förslaget till förordning angående leveranser och arbeten för statens behov etc. har under året slutförts, i det de sak kunniga den 15 juli 1919 till chefen för finansdepartementet överlämnat förslag med åtföljande motivering till förordning angående leveranser och arbeten för statens behov samt försäljning av staten tillhörig lös egendom. Utredningen angående ökad centralisering vid upphandling för sta tens räkning har fortskridit därhän, att de sakkunniga fattat definitiva be- 240 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. slut rörande flertalet av de varugrupper, beträffande vilka ökad centralise ring kominer att av dem föreslås, ävensom i andra frågor, vilka beröra centralisationsspörsmålet. Manuskriptet till de sakkunnigas betänkande i denna del föreligger i väsentliga stycken avslutat. Kostnaderna för de sakkunnigas arbete belöpa sig vid slutet av år 1919 till i runt tal 124,000 kronor, av vilket belopp omkring 28,000 kro nor komma på år 1919.

Kommittén för utredning av den s. k. åborättsfrågan. Den 29 augusti 1913 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för att dels verkställa utredning rörande antalet och beskaffenheten av de å s. k. rekognitionsskogshemman samt å under bruk skatteköpta hemman befintliga lägenheter jämte de villkor, på vilka dessa innehades, även som i vad mån och på vad sätt innehavarna av dylika lagenheter måtte kunna tryggas i besittningsrätten till desamma, dels ock, därest utred ningen skulle giva vid handen, att beträffande lägenhetsinnehavare, som frånvunnits sin besittningsrätt, billighetsskäl i särskilda fall syntes böra föranleda ytterligare åtgärder från statens sida, därom hos Kungl. Maj:t göra anmälan. Kommitténs ledamöter äro: häradshövdingen Herman Fredrik Swed- borg, Sundsvall (ordförande), ledamoten av riksdagens andra kammare Karl Robert Karlsson, Fjäl, samt sekreteraren i marinförvaltningen Gustaf Arvid Bäckström, Stockholm. Kommittén har under året sammanträtt i plenum den 5—16 april och den 25 augusti — den 4 september. Ledamoten Bäckström, som till lika är kommitténs sekreterare, har jämte hos kommittén anställd personal under hela året arbetat med de anbefallda utredningarna. Kommittén, som den 1 juni 1918 avlämnade betänkande I med förslag till lag om åborätt till under bruk skatteköpta hemman och lägen heter, har under år 1919 avgivit två betänkanden — II och III — rö rande rekognitionsskogarna. Betänkande II innefattar dels redogörelser för de särskilda rekognitionsskogarna och de av dessa skogar bildade hem man med därå befintliga lägenheter, dels en på grundvalen av, bland annat, dessa redogörelser utarbetad, mera allmänt hållen framställning »Om re kognitionsskogarna och deras reglering enligt kungl. kungörelsen den 4 februari 1811 med flera därom utfärdade föreskrifter». Med betänkandet III hava avlämnats följande lagförslag, nämligen: förslag till lag om upplåtelse genom expropriation av åborätt till vissa lägenheter i rekognitionsskogshemman, förslag till lag angående villkor och grunder för byggnadslån av Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 241 statsmedel åt åbor å under bruk skatteköpta hemman och å lägenheter på rekognition shem man, förslag till kungörelse om allmänna villkor och bestämmelser för erhållande av rättshjälp till expropriation jämlikt lagen om upplåtelse genom expropriation av åborätt till vissa lägenheter å rekognitionsskogshemman samt förslag till kungörelse om ersättning i vissa fall av statsmedel åt före detta brukare av lägenheter å rekognitionsskogshemman. Kommittén har ytterligare att avgiva redogörelser beträffande de under bruk skatteköpta hemman och lägenheter jämte en mera allmän framställning rörande dessa hemman och lägenheter. I)å redogörelser för flertalet av dessa fastigheter redan äro utarbetade, lärer kommitténs ar beten i sin helhet kunna förväntas bliva avslutade inom den närmaste tiden. Kostnaderna för kommittén intill utgången av år 1919 uppgår till omkring 137,000 kronor.

Kommissionen för utredning av frågan om utnyttjandet av statens norrländska malmfyndigheter. Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1913 uppdragit åt en kommission att verkställa en allsidig utredning angående det lämpligaste sättet för nyttiggörande av statens norrländska malmfyndigheter. Ledamöter i kommissionen äro: generaldirektören K. A. Fryxell, Stockholm, ordförande, professorn filosofie doktorn Sven Bernhard Brisman, Stockholm, överingenjören A. F. Wahlberg, Stockholm, bergmästaren Carl Oskar Norelius, Nora, och ingenjören hos järnkontoret Erik Nyström, Stockholm. Kommissionen har under året sammanträtt den 11 januari, 23 februari, 23 oktober och 29 november. Under mellantiderna har utred ningsarbetet fortgått under samverkan mellan ordföranden och sekretera ren samt särskilda av kommissionens ledamöter för särskilda delar av- arbetet. De av kommissionen påbörjade eller planerade arbetena hava under år 1919 fortsatts och delvis avslutats. Undersökningen av Mertainens malmfält, som påbörjades 1918 och närmast ombesörjes av Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag under medverkan och kontroll av kommissionen, har fortgått enligt fastställd plan, ehuru väl arbetet blivit fördröjt, bland annat, på grund av svårigheter ait an skaffa erforderlig arbetspersonal. De utförda arbetena hava utgjorts av stollarbeten, diamantborrningar Bih. till riksd. prat. 1920. 1 Samt. 1 Avd. 31 Riksdagrs-Bcrättelsen. 242 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. och jordschaktningar. Arbetet beräknas bliva avslutat under loppet av år 1920. Ifråga om beskaffenheten av statens övriga järnmalmsfyndigheter i Norrbotten pågår utredning inom kommissionen, närmast genom dess sek reterare, som under året varit sysselsatt med utarbetande av en beskriv ning över dessa fyndigheter. Den av kommissionen i tidigai*e årsredogörelser omnämnda utred ningen angående kolvedstillgången i övre Norrland har år 1919 slutförts. Sedan utredningen av kommissionen jämlikt bemyndigande befordrats till trycket gemensamt med en av Jernkontor^ verkställd liknande utredning ifråga om övriga delar av Norrland och Dalarna, har kommissionen till Kungl. Magt överlämnat båda ifrågavarande utredningar ävensom en sammanfattning av de erhållna resultaten. Kostnaderna för kommissionen hava under året uppgått till omkring 19,500 kronor. 1914 års tullkommission. Jämlikt nådigt bemyndigande den 24 juli 1914 har chefen för finansdepartementet tillkallat sakkunniga med uppdrag att efter verkställd utredning avgiva förslag till omorganisation av tullverket. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 1 juli 1918 har åt dessa sakkun niga tillika uppdragits att efter vissa närmare angivna grunder verkställa utredning och avgiva förslag rörande ny lönereglering för tullverkets personal. De sakkunniga, vilka konstituerat sig såsom »1914 års tullkommission» äro — efter det generalkonsuln Josef Ernst Sachs den 18 februari 1919 erhållit begärt entledigande — följande: f. d. generaldirektören F. W. H. Pegelow, Stockholm, ordförande, uppsyningsmannen Magnus Bengtsson, Göteborg, byråchefen Gustaf Bergenstjerna, Stockholm, sjökaptenen Anders Edgren, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare direktören Felix Hamrin, Jönköping, vaktmästaren Hjalmar Richard Rissén, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare grosshandlaren Erik Petter Valde mar Röing, Göteborg, samt tullförvaltaren Robert Helmer Schött, Kalmar. Kommissionen har under år 1919 sammanträtt in pleno den 3 april, den 5—23 maj, den 2—19 september, den 13—17 oktober samt den 10— 12 november; varjämte dels en subkoinmission, bestående av ordföranden samt herrar Edgren och Rissén sammanträtt den 27—31 januari samt den 10 och 11 februari och dels en subkoinmission, bestående av ordföranden samt herrar Bengtsson, Bergenstjerna, Rissén och Schött varit samlad den 1 och den 2 april samt den 4 april —4 maj. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Den 19 september 1919 avgav kommissionen sitt betänkande IV, innefattande förslag till avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverket och till förrättningstaxa för nämnda verk tillika med motivering till dessa förslag ävensom förslag i packhuskarlsfrågan. Under återstoden av året har kommissionen behandlat frågan om åtgärder mot godsanhopning i packhus, frågan om rätt för emottagare av inkommande ^illpliktig vara att besiktiga densamma, innan den angives till förtullning, frågan om rättsförhållandet mellan tullverket och varuemottagare vid oriktig tull- behandling, civilanställningsfrågan, i vad densamma berör tullverket, samt pensionsfrågan. Samtliga dessa frågor äro avsedda att utgöra föremål för kommissionens sista betänkande, vilket beräknas kunna från trycket ut komma i början av år 1920. Därmed skulle kommissionen hava slut ligen skilt sig från sitt uppdrag. För bestridande av de med kommissionens arbete förenade kost nader har hittills från statskontoret utanordnats 136,723 kronor 77 öre.

Statens industrikommission. Den 10 augusti 1914 tillsatte Kungl. Maj:t en kommission med uppdrag att taga i övervägande, vilka åtgärder som skulle kunna vidtagas för att i största möjliga utsträckning uppehålla arbetet vid de industriella anläggningarna i riket. I samband med den förändrade organisation av kommissionen, som fastställdes av Kungl. Maj:t den 31 december 1917, upplöstes kommissio nens dit tillsvarande arbetsutskott och reducerades antalet ledamöter i kom missionen till följande nio personer, nämligen civilirigeniören K. J. Beskow, ordförande, direktören C. A. Kamström, vice ordförande, ledamoten av riksdagens 2:a kammare J. B. Eriksson, direktören i Sveriges industri förbund, övejsten A. F. Hultkrantz, ledamoten av riksdagens l:a kammare, direktören Ä. Ingeström, disponenten E. Lundquist, direktören N. J:son Sigfrid, ledamoten av riksdagens 2:a kammare, disponenten A. J. Swartling samt överingenjören A. F. Wahlberg. Av dessa har civilingeniören Beskow den 18 september 1918 entledigats och såsom ordförande ersatts med landshövdingen C. G. O. Malm. Industrikommissionens verksamhet under år 1919 har i stort sett varit av avvecklande art. Avvecklingen, som tog sin början redan i no vember 1918 genom beklädnadsregleringens upphävande, har under 1919 fortskridit i raskt tempo. Sålunda upphävdes den 29 januari körkorts- förordningen, bensin- och bensolregleringen, fotogenregleringen, regleringen rörande stenkolstjära och kisbränder samt hela metallregleringen. Den 1 därpåföljande februari upphävdes spritregleringen, regleringen av handeln

t 244 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. med fårull och regleringen rörande handeln med lump och avfall av ull och bomull. I slutet av februari upphävdes hela fettregleringen. Den 1 juli 1919 hade praktiskt taget samtliga byråer inom kom missionen upphört. Det arbete, som vid denna tid förekom, sköttes av de olika avdelningskanslierna. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 augusti 1919 har industri kommissionens arbete från och med den 1 september 1919 övertagits av Industriko mmissionen av september 1919, bestående av tre ledamöter, lands hövdingen C. G. O. Malm, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kam mare J. B. Eriksson i Grängesberg och direktören C. A. Ramström. Sistnämnda kommissions arbete har i huvudsak bestått i realiserande av inneliggande lager av metaller, oljor etc., indrivande av fordringar och olika slag av avgifter, upprättande av förslag till upphävande av export förbud samt slutligen utarbetande av en redogörelse över kommissionens verksamhet. Industidkommissionen har under tiden januari —maj 1919 i allmän het sammanträtt en gång i veckan samt under tiden juni —augusti en ä två gånger i månaden. Industrikommissionen av september 1919 har sammanträtt två å tre gånger i månaden. Statens krigsförsäkringskommission. Sedan Kungl. Maj:t den 17 augusti 1914 utfärdat förordning om statens meddelande av sjöförsäkring mot krigsfara, i vilken förordning bland annat föreskreves, att frågor om krigsförsäkring skulle handläggas av en kommission, förordnade Kungl. Maj:t samma dag, att denna kommis sion, som omedelbart skulle träda i verksamhet, skulle benämnas statens krigsförsäkringskommission. Ledamöter i kommissionen äro: landshövdingen Eric Birger Trolle, ordförande, överdirektören Paul Johan Gerhard Laurin, vice ordförande, direktören Hjalmar Blomberg (såsom företrädare för rederinäringen), di rektörerna Harald Andersson och Einar Lange (såsom företrädare för sjö försäkringsgivarna) samt byråchefen Thorvahl Först. Sedan efter vapenstilleståndets avslutande sådana förhållanden inträtt å sjöfartens område, att statens meddelande av krigsförsäkringar enligt kommissionens förmenande icke vidare varit oundgängligen nödvändigt, enär förefintliga risker bort kunna täckas av de privata, inom landet före fintliga försäkringsinstitutionerna, avlät statens krigsförsäkringskommission i januari 1919 skrivelse till statens handelskommission, folkhushållnings- kommissionen samt Sveriges redareförening med anhållan om uttalande, Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 241) huruvida och i så fall för huru lång tid det ansåges önskvärt att statens krigsförsäkringskomrnission fortsatte sin försäkringsverksamhet med bevil jande av krigsförsäkringar. Efter det de begärda uttalandena inkommit hemställde kommissionen i skrivelse den 10 april 1919 om Kungl. Maj:ts bemyndigande att från och med den 1 juli 1919 få avsluta verksamheten med beviljande av krigsförsäkringar. Den 30 maj 1919 bifölls kommissio nens berörda framställning av Kungl. Maj:t, och upphörde kommissionens meddelande av försäkringar sålunda från och med den 1 juli 1919. Emel lertid gjordes efter sagda tid framställning från de svenska västkust fiskar na, att kommissionen fortfarande och intill fiskesäsongens slut måtte be vilja försäkringar för fiskefartyg, och sedan framställning i dylikt hänse ende jämväl blivit gjord genom kungl. lantbruksstyrelsen, tillstyrkte krigs- försäkringskommissionen sagda framställning, vilken därefter jämväl blev av Kungl. Maj:t bifallen, vadan kommissionen även efter den 1 juli och intill den 1 oktober ifrågavarande år meddelade försäkringar å fartyg sysselsatta med fiske å västkusten. I övrigt har kommissionens verksamhet under år 1919 i huvudsak avsett avveckling av de förefintliga riskerna samt uppgörelse med försäk ringstagarna för redan inträffade skador. Av kommissionen försäkrade varor för ett värde av cirka 25,000,000 kronor kvarligga under prisrätts- behandling i England, och har kommissionen dessutom ännu ouppgjorda fordringsanspråk för i Tyskland beslagtagna varor å mindre belopp. Be träffande de i England beslagtagna varorna hava underhandlingar genom utrikesdepartementet blivit förda' om en generell uppgörelse av samtliga anspråk, och hava dessa förhandlingar lett till ett villkorligt avtal utgå ende på en hälftendelning av de kvarhållna varorna respektive förefintliga nettoprovenyer. Huruvida detta avtal kommer att bliva slutgiltigt fast ställt, är ännu icke avgjort. Därest avtalet blivit definitivt genomfört under januari månad 1920, vilket torde vara att påräkna, skulle därefter för kommissionen endast återstå att avveckla sin verksamhet. De i Eng land kvarliggande varupartierna respektive försäljningsprovenyerna torde under angivna förutsättning kunna bliva disponibla under månaderna februari och mars 1920, varefter fördelning av provenyer samt slutlig uppgörelse med kommissionens reassuradörer skulle komma att äga rum. Detta senare arbete torde taga en tid av minst tre månader i anspråk. Kommissionens huvudsakliga arbete skulle sålunda kunna bliva slutfört under första halvåret 1920, och därefter torde en omorganisation av kom missionen kunna ske, i det att därefter endast en mindre avvecklings- kommission torde vara erforderlig. 246 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Sakkunniga för verkställande av utredning rörande inhemsk tillverk ning av mineraloljor och svavel in. m. Den 23 maj 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet en ligt bemyndigande samma dag sakkunniga för verkställande av utredning rörande möjligheterna för en inhemsk tillverkning av mineraloljor och svavel in. m. ur den i flera svenska provinser i mycket stora mängder förekommande alnnskiffern. De sakkunniga voro: professorn vid tekniska högskolan filosofie doktorn Gustaf Walfrid Petersson, Stockholm, kommerserådet Knut Abel Gunnar Dillner, Stockholm, samt filosofie doktorn Carl Rudelius. De sakkunniga hava den 17 april 1919 avlämnat sitt utlåtande och därmed slutfört sitt uppdrag. Kostnaderna för utredningsarbetet hava under år 1919 uppgått till 13,543 kronor 43 öre.

Sakkunniga för utredning rörande kompletterande bestämmelser be träffande utförselförbuden. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 november 1914 tillkallade che fen för finandepartementet byråchefen N. F. Alsén, Stockholm, och konsuln K. G. Wetterlund, Stockholm, för att inom nämnda departement verkställa utredning, huruvida beträffande redan utfärdade utförselförbud komplette rande bestämmelser kunde i ett eller annat fall vara av nöden till för hindrande av möjligheten att kringgå förbuden, samt avgiva de förslag, vartill omständigheterna kunde föranleda. Wetterlund entledigades den 31 december 1917 från uppdraget, därvid i dennes ställe såsom sakkunnig tillkallades kontrollören C. E. Lindmark. Till följd av de ändrade förhållanden, som genom världskrigets upphörande inträtt, och vilka föranlett ett successivt upphävande av förut gällande exportförbud har något utredningsarbete under år 1919 icke ägt rum; och hava de sakkunniga i skrivelse den 10 oktober 1919 anmält, att deras uppdrag slutförts. Några kostnader under år 1919 hava icke förekommit.

Sakkunniga för utredning rörande ökad skattskyldighet till stat och kommun för utlänningar, som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete. Den 7 oktober 1914 tillkallades av chefen för finansdepartementet jämlikt bemyndigande den 18 september samma år sakkunniga för verk ställande av dels utredning, huruvida och under vilken form utlänningar, som i Sverige åtoge sig eller utförde arbete, utan att enligt hittills gäl lande föreskrifter vara här i landet underkastade inkomstbevillning eller Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 247 bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, borde åläggas skatteplikt till stat och kommun, dels ock utredning huruvida och i vil ken form en förordning, som reglerade dessa arbetares vistelse i riket, vore behövlig. Sakkunniga hava varit häradshövdingen filosofie doktorn Hjälmar Himmelstrand och förste kanslisekreteraren i finansdepartementet Einar Hennings. Utredningsarbetet, som avbröts under År 1915, har under år 1919 återupptagits; och hava de sakkunniga den 12 november 1919 avlämnat av motiv åtföljda förslag till förordning angående bevillningsavgift för vissa utländska arbetares inkomst av arbetsanställning här i riket med derå författningar. De sakkunnigas arbete är därmed slutfört. Kostnaderna för arbetet hava uppgått till 3,513 kronor 75 öre.

Statens hanclelskominission. Genom nådigt beslut den 8 juni 1915 har Kungl. Maj:t förordnat att för beredning av ärenden rörande utfärdande och upphävande av ut förselförbud, beviljande av dispens från dylika förbud, meddelande av be stämmelser angående transitförsändning av till utförsel förbjudet gods och andra därmed sammanhängande frågor skulle tillsvidare finnas en särskild kommission, benämd statens handelskommission och bestående av högst åtta av Kungl. Maj:t utsedda män. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1917 blev kommis sionens sammansättning ändrad. I sin nya sammansättning bestod kom missionen av följande ledamöter: landshövdingen E. Trolie, ordförande, generaldirektören K. A. Fryxell, vice ordförande, direktören John Fredholm, generalkonsuln U. Undén, friherre A. T. Adelsvärd, generalkonsuln J. E. Sachs, disponenten Chr. Storjohann, riksgäldsfullmäktigen H. S. Tamm och bankofullmäktigen F. W. Thorsson. Den sistnämnde fråntrådde den 4 januari 1918 ledamotskapet i handelskommissionen och ersattes med riksdagsmannen C. E. Svensson. Den 8 februari 1918 entledigades på egen begäran generalkonsuln Undén frän ledamotskap ocli den 21 maj samma år föi’ordnades vice konsuln R. Göhle att vara ledamot av kom missionen för handläggning av sjöfartsärenden. Slutligen entledigades den 15 november 1918 disponenten Chr. Storjohann på egen begäran från ledamotskapet i kommissionen och ersattes med civilingenjören Ivar Kreuger. Sedan kommissionen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 augusti 1919 på anförda skäl hemställt, att kommissionen måtte från och med den påföljande 1 september upplösas, förurdnade Kungl. Maj:t den 26 sep- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. teraber 1919, att kommissionen skulle från och med den 1 oktober 1919 upp höra. Samtidigt uppdrog Kungl. Maj:t åt landshövdingen E. Trolle, såsom ordförande, samt generalkonsuln J. Sachs och riksgäldsfullmäktigen H. Tamm att under namn av statens hantlelsko mmissions av veckling skominitie rade från och med den 1 oktober fullfölja och snarast möjligt slutföra avvecklingen av kommissionens oeh dess utländska kontors verksamhet. Av kommissionens utländska kontor upphörde kontoren i Amerikas förenta stater och England den 31 augusti och kontoret i Berlin den 13 september 1919. Handelskoramissionens inkomster, som under året huvudsakligen ut gjorts av dels till kommissionen influtna lösenavgifter för utfärdade bevis i licensärenden samt meddelade bevis rörande godkännande av utfästelser, dels ock intäkter, vilka redovisats av de s. k. importföreningarna, för täc kande av utgifter för kommissionens utländska kontor, hava under året upp gått till sammanlagt omkring 1,600,000 kronor. Kommissionens utgifter, däri inbegripna såväl de utländska kontorens som ock avvecklingskoinmit- terades omkostnader, hava belöpt sig till omkring 1,500,000 kronor.

Sakkunnig med uppdrag att insamla och bearbeta material, ägnat att belysa den handelspolitiska utvecklingen under den närmaste framtiden. Jämlikt nådigt bemyndigande den 8 juli 1916 har chefen för fi nansdepartementet samma dag tillkallat professorn Nils Richard Wohlin, Uppsala, som sakkunnig med uppdrag att insamla och bearbeta material, som vore ägnat att belysa den handelspolitiska utvecklingen under den närmaste framtiden, samt att till Kung!. Maj:t inkomma med de fram ställningar, vartill under utredningsarbetet anledning kunde föreligga. Den i nästförflutna års berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdagens sammanträde sig tilldragit omnämnda utredningen om utvecklingen under senare tid av Sveriges handelsförbindelser med Ryssland in. in. har den 18 juni 1919 till Kungl. Maj:t överlämnats. Sedan Kungl. Maj:t den 31 januari 1919 tillsatt en tull- och trak tatkommitté med uppdrag jiimväl att verkställa sådana utredningar, som vid ovannämnda sakkunnigeuppdrag avsågos, skall arbetet enligt detta sak kunnigeuppdrag, enligt Kungl. Maj:ts samtidigt fattade beslut, avvecklas. I överensstämmelse härmed har vid sammanträde med sagda kom mittés traktatavdelning den 6 december 1919 sådan anordning träffats, att Wohlin har att slutföra under händer varande utredningar om Sveri ges handelsförbindelser med Polen och Finland med de modifikationer, som betingades av traktatavdelningens utredningsarbeten. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 249 Kostnaderna för utredningen hava under år 1919 uppgått till 4,15(1 kronor 25 öre. Sakkunnig för bearbetande av inkomna yttranden över patentlagstift- ning skota mittens förslag till lag mot illojal konkurrens m. in. Jämlikt nådigt bemyndigande den 25 juli 1916 har chefen för fi nansdepartementet tillkallat revisionssekreteraren friherre Adam Giertta att såsom sakkunnig inom nämnda departementet biträda med bearbetande av inkomna yttranden över patentlagstiftningskommitténs förslag till lag mot illojal konkurrens m. in. ävensom vid handläggning i övrigt av ifrå gavarande förslag. Under år 1919 hava utfärdats lag med vissa bestämmelser mot illo jal konkurrens samt lag om ändrad lydelse av 25 kap. 5 och 21 slraff- lagen. Sakkunniguppdraget är numera slutfört. Kostnaderna för den sakkunniges biträde hava intill 1918 års slut uppgått till omkring 4,520 kronor. Under år 1919 hava inga kostnader förekommit.

Vintersjöf'artskommittén för Norrland. Den 13 februari 1917 tillsatte Kungl. Maj:t en kommitté med upp drag att verkställa utredning angående åtgärder för underlättande av vin tertrafiken utmed Norrlandskusten och på de norrländska hamnarna. Ledamöterna i kommittén äro: generallotsdirektören D. U. V. Linder, kommerserådet P. G. Friberg, sjökaptenen O. F. Hedborg, direktörén E. Lange och ledamoten av riksdagens andra kammare kaptenen S. E. J. Lubeck. Under år 1919 har kommittén haft 12 plenisammanträden, varjämte tillsatta subkommittéer hållit åtskilliga sammanträden. De av kommittén föranstaltade detaljstudierna avslutades i början av februari 1919. Härefter fullföljdes under medverkan av kommitténs samt liga ledamöter utarbetandet av kommitténs slutliga betänkande, som före låg i huvudsak färdigt i manuskript vid utgången av februari månad. Tryckningen, vars ombesörjande uppdragits åt en subkommitté, fullbor dades under maj månad, och kommitténs sista sammanträde ä

Finansrådet. Den 11 september 1917 tillsattes av Kungl. Maj:t finansrådet, dit i fall av behov skulle hänskjutas frågor om tillämpningen av de betalnings villkor, vilka borde fordras vid försäljning av svenska varor till utlandet för undvikande av de olägenheter, som voro förbundna med en oreglerad kreditgivning till utlandet. Ledamöterna äro: av Kungl. Maj:t förordnade: riksbanksfullmäktigen Viktor Moll, ordförande, bankdirektören J. H. R. C:son Kjellberg och bankinspektören J. G. F. von Krusenstjerna; av chefen för finansdeparte mentet enligt bemyndigande tillkallade: kabinettskammarherrarna August Herlenius och B. Hay, direktörerna J. S. Edström, Erik Bernström, H. Th. Holm, Iv. Östlund, Hemming Johansson, F. Bille, A. Cöster, C. H. Sundin, H A. Munktell och Carl Wahrén, disponenterna Olof Hjorth, M. Sörenson, Ernst Malmström, Birger Carlsson och L. Norrström, f. d. generalkonsuln O. A. Söderberg, grosshandlanden Richard Nilsson, ingen jören Elof Biesért, generalkonsuln J. Sachs, friherre J. Mannerheim, verk ställande direktören i Sveriges allmänna exportförening E. O. Nyländer, riksgäldsfullmäktigen H. S. Tamm samt ledamoten av riksdagens andra kammare friherre Th. Adelswärd. Finansrådet har under år 1919 sammanträtt in pleno ett flertal Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 253 gånger, varjämte de tre av Kung]. Maj:t förordnade ledamöterna samman trätt i regel tre gånger i veckan. Antalet av finansrådet under nämnda är behandlade ärenden uppgå till cirka tvåtusen. Den 31 december 1919 har Kung!. Maj:t forordnat, att antalet leda möter i finansrådet skulle från och med 1 januari 1920 minskas till tre och finansrådet från och med samma dag utgöras av förutvarande leda möterna riksbanksfullmäktigen Moll, ordförande, bankdirektören Kjellberg och bankinspektören von Krusenstjerna. Kostnaderna för finansrådets arbete hava intill utgången av år 1919 uppgått till omkring 21,600 kronor.

1917 års bankkommitté. Den 22 september 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att verkställa utredning rörande vissa kreditfrågor, närmast frågorna om emis- sionsväsendet, bankkoncentrationen och frågan om anordnande av statlig verksamhet av samma art som väldig bankrörelse in. in. Till ordförande i kommittén förordnades generaldirektören J. G. A. af Jochnick och till ledamöter bankdirektörerna C. W. Ahlström och A. V. T. Bergqvist, direktören E. A. Bern ström, professorerna H. M. Bäck ström och K. G. Cassel, direktören R. Ekholm, grosshandlaren J. Joseph son, riksgäldsfullmäktigen professorn G. Kobb, bankinspektören J. G. F. von Krusenstjerna, bankofullmäktigen R. Lindgren, skomakaremästaren C. A. Lindmark, bankofullmäktigen vice häradshövdingen S. I. \V. Philip- son, bankdirektören J. O. E. Rydbeck, docenten, numera professorn E. F. K. Sommarin, tillika kommitténs sekreterare, direktören M. Sommelius, vice häradshövdingen M. L. Wallenberg och redaktören A. Orne. Sedermera har Kungl. Magt på begäran entledigat direktören Bern- ström och grosshandlaren Josephson från uppdraget att vara ledamöter i kommittén. Bankofullmäktigen Lindgren har under året avlidit. Sedan Kungl. Maj:t på begäran entledigat professorn Sommarin från uppdraget att vara kommitténs sekreterare, bär kommittén enligt bemyn digande förordnat sekreteraren hos handelskammaren i Gävle, filosofie licentiaten Eilef Sylwan att såsom sekreterare biträda kommittén vid be handlingen av vissa frågor, varjämte extra byråchefen F. O. Schager tjänst gjort såsom biträdande eller tillförordnad sekreterare hos kommittén. Kommittén har under år 1919 hållit plenisammanträden den 24 och 25 januari, den 19 februari, den 14 samt den 23 och 24 maj, den 7, 8, 9, 11 och 12 samt den 28 och 29 augusti, den 30 september, den 6 och 7 samt den 31 oktober. Under de tider, då kommittén icke haft samman 54 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. träde, har ett inom kommittén utsett arbetsutskott verkställt förberedande arbeten rörande de frågor, som skolat föreläggas kommittén. Den 25 januari 1919 avgav kommittén betänkande nr 5 med förslag till ändringar i lagen om bankrörelse den 22 juni 1911 (bankers aktie förvärv). Med anledning av Kungl. Maj:ts remiss avgav kommittén den 19 februari 1919 yttrande angående ett av bankinspektionen utarbetat förslag till ändring av 235 § i lagen om bankrörelse. Den 6 oktober 1919 avgavs kommitténs betänkande nr 6 med utredning rörande frågan om anordnande av statlig bankverksamhet av samma art som vanlig bank rörelse. Kommittén avgav den 7 oktober 1919 betänkande nr 7 med för slag till ändringar i bestämmelserna angående riksbankens organisation. På grund av särskilda kungl. remisser har kommittén därefter avgivit yttrande dels den 6 december 1919 över en av 1918 års statstjänste- mannakongress gjord framställning om avsättande av medel i riksbanken till lån mot billig ränta åt statstjänstemän dels den 18 december 1919 rörande ett av bankinspektionen avgivet förslag angående ändrad lydelse av 49 och 165 §§ i lagen om bankrörelse. Den 31 december 1919 har Kungl. Maj:t förordnat, att kommittén skulle med 1919 års utgång upplösas. Kostnaderna för kommittén intill utgången av år 1919 uppgå till omkring 130,000 kronor.

Kommissionen för undersökning och tillgodogörande av vissa mineralfyndigheter å kronojord. Den 9 november 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommission av- sakkunniga personer att fortast möjligt igångsätta arbete för vinnande av upplysning om å kronojord, därå inmutningsförbud gällde, funnes redan upptäckta men ej närmare kända fyndigheter av andra mineral än järn malm, företrädesvis kopparmalm, nickelmalm och svavelkis, att i sådant avseende, därest omständigheterna därtill föranledde och så lämpligen kunde ske, låta verkställa försöksarbeten å sådana fyndigheter samt att i övrigt efter omständigheterna vidtaga eller hos Kung!. Maj:t föreslå åtgärder för fyndigheternas tillgodogörande. Ledamöter i kommissionen voro: intendenten vid Gällivare malmfält Gustaf Wallin, ordförande, t. f. bergmästaren Carl Immanuel Asplund samt direktören Niklas Fredrik Herman Duse. Kommissionen har under år 1919 haft sammanträden den 24 februari, den 11—15 april, den 26 maj, den 29 juni, den 28 och den 29 juli, den 10—15 september, den 4 oktober och den 14 november. De under år 1918 påbörjade undersökningsarbetena inom Liikavaara Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 2 statsgruvfillt hava fortsatts, men har någon brytvärd malm ej där anträffats. Kommissionen har i skrivelse den 14 november 11)19 till Kungl. Maj:t anmält att den fullgjort sitt ovanberörda uppdrag. Kostnaderna för utredningen hava uppgått till omkring 20,000 kronor. Sakkunniga för utredning angående erforderliga bestämmelser rörande fartyg sbesättnings arbets- och levnadsförhållanden in. m. Den 20 november 1917 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt bemyndigande samma dag sakkunniga för utredning angående erfor derliga bestämmelser rörande fartygsbesättnings arbets- och levnadsförhål landen, särskilt rörande frågan om bemanningens tillräcklighet (beman- ningsskala) ävensom beträffande tillsynen från det allmännas sida i berörda hänseenden. De sakkunniga äro: överinspektören, civilingenjören Nils Gustaf Nilsson, ordförande, byråassistenten för sjöfartsärenden i socialstyrelsen E. A. Er. Eggert, ombudsmannen i maskinistföreningen i Stockholm, över- maskinisten Eskil Jordman, direktören i Sveriges fartygsbefäl-förening N. P. Larsson, byråchefen i socialstyrelsen J. A. E. Molin, direktören i Sveriges redareförening, sjökaptenen Ö. A. Nordborg, ombudsmannen i svenska sjömansunionen Nicklas Olsson och ombudsmannen i svenska eldareunionen Éinar Martin Roth. Därjämte har sjökaptenen H. Henricsson deltagit i de sakkunnigas arbete, i vad detsamma avser segelfartyg. Sakkunniga hava under året sammanträtt in pleno den 22 januari — 8 februari, den 31 mars—8 april, den 11 juni —19 juli samt den 23 okto ber —22 november, varjämte en beredning, bestående av ordföranden, byrå assistenten Eggert och de sakkunnigas sekreterare, under mellantiderna varit verksam. Ordföranden och byråassistenten Eggert hava dessutom gjort resor till Danmark och Norge för att i studiesyfte besöka därvarande utbild- ningsanstalter för fartygskockar. Sakkunniga hava under året avlämnat betänkande med förslag till lag angående begränsning av arbetstiden å svenska fartyg ävensom betän kande med förslag till kungl. förordning angående betygsböcker för sjöfolk. Tryckning pågår för närvarande av ett betänkande med förslag till kungl. förordningar dels med närmare föreskrifter rörande fartygs bemanning och dels angående bostäder in. in. å fartyg för ombord anställda. I övrigt hava, bland annat, vissa förberedande utredningar verkställts rörande de till sakkunniga överlämnade frågorna om tillsättandet av sär skilda tillsynsmän för övervakande av fartygs lastning och dylikt samt om 256 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. sjöfolks pensionering. Aven andra av sakkunnigas uppgifter hava under året varit föremål för behandling, särskilt frågan om tillsynen från det allmännas sida beträffande fartygsbesättnings arbets- och levnadsförhål landen. De hittillsvarande kostnaderna för de sakkunnigas arbete belöpa sig till omkring 79,000 kronor.

Sakkunniga för utredning, i vad män ersättning bör utgå till olika yrkesgrenar med anledning av den nya rusdryckslag stiftning eu. Den 31 december 1917 har chefen för finansdepartementet jämlikt nådigt bemyndigande tillkallat sakkunniga för utredning av frågan i vad mån ersättning borde utgå till olika yrkesgrenar med anledning av den nya rusdryckslagstiftningen. De sakkunniga äro: landshövdingen W. Murray, ordförande, verk ställande direktören i aktiebolaget Stockholmssystemet I. Bratt, ledamöterna av riksdagens första kammare redaktören C. G. Ekman, bankdirektören L. A. Hedenlund och förlikningsmannen K. G. Karlsson samt ledamöterna av riksdagens andra kammare ombudsmannen G. Nilsson och redaktören I. T. Vennerström. De sakkunniga hava under oktober 1919 avlämnat sitt betänkande och därmed slutfört sitt uppdrag. Kostnaderna under år 1919 hava uppgått till omkring 6,000 kronor.

Sakkunnig för utredning angående rätt för kommuner att upplägga fonder för vissa ändamål. Jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade chefen för finansdeparte mentet den 9 december 1917 borgmästaren G. M. Fredriksson Fant såsom sakkunnig för utredning angående rätt för kommuner att upplägga fonder för vissa ändamål. Den 29 september 1919 har Fant avlämnat betänkande med förslag till lagstiftning angående kommunal fondbildning och därmed slutfört sitt uppdrag. Kostnaderna för utredningen, oberäknat tryckningskostnaderna, hava uppgått till 8,826 kronor 90 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning angående åtgärder för ned bringande av statens tryckningskostnader. Deri 22 september 1917 tillkallades numera generaldirektören P. G. Södermark att inom finansdepartementet verkställa utredning i fråga om inrättande av en statens tryckeriexpedition m. in. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 257 Den G februari 11)18 tillkall; des ytterligare två personer, nämligen ingenjören C. Ramström och riksdagsmannen J. A. Ingvarsson såsom sak kunniga, varefter Ingvarsson, som avlidit den 15 november 1918, ersattes med riksdagsmannen V. Hedlund såsom sakkunnig. De sakkunnigas arbete har pågått under tiden 1 januari —5 mars 1919, då de avlämnade sitt den 28 februari samma år dagtecknade ut låtande och förslag i ämnet. Därefter hava de sakkunniga sammanträtt under tiden 8 —15 oktober för avgivande av ett infordrat yttrande. De sakkunniga hava numera slutfört sitt arbete. Kostnaderna för utredningen, däruti inberäknad kostnaden för tryck ning av de sakkunnigas utlåtande, har uppgått till 9,032 kronor 95 öre.

Sakkunniga för utredning av frågan om s. k. ideella föreningars beskattning. , Jämlikt nådigt bemyndigande den 10 januari 1918 tillkallade chefen för finansdepartementet samma dag ledamöterna av riksdagens första kam mare, vice häradshövdingen Jacob T. Larsson och kassören E. J. Söder berg samt numera kammarrättsrådet J. Erici för att såsom sakkunniga inom finansdepartementet verkställa utredning angående huruvida och i vad mån s. k. ideella eller därmed likartade föreningar borde befrias från skyldighet att erlägga skatt till stat och kommun ävensom utarbeta för slag till de ändringar i gällande beskattningsförordningar, som av utred ningen kunde föranledas. Tillika uppdrogs åt Larsson att vara ordförande och åt Erici att vara sekreterare hos de sakkunniga. Sedan Söderberg avlidit den 26 juni 1919, har arbetet fortsatts av de övriga två sakkunniga. Utredningen har avslutats under loppet av december månad 1919, och kommer de sakkunnigas betänkande att föreligga i tryck i början av januari 1920. De omfattande statistiska förarbeten, vilka erfordrats för utredningen och fortgått även under hela år 1919, hava dragit en kostnad av 10,537 kronor 52 öre. Någon ersättning åt de sakkunniga har ej ännu utgått.

- Sakkunniga för beskattning av aktiebolag och solidariska bankbolag. Jämlikt nådigt bemyndigande har chefen för finansdepartementet den 28 juni 1918 tillkallat sakkunniga för utarbetande av förslag i vissa hänseenden till nya bestämmelser rörande beskattning av aktiebolag och solidariska bankbolag. Bih till riksd. prot. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 33 Riksdags-Berättelsen. 358 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit- De sakkunniga voro: professorn Gustaf Kobb, ordförande, ledamö terna av riksdagens andra kammare borgmästaren Axel Olof Rune och muraren Gustaf Vilhelm Källman samt advokaten Ernst Conrad Treffen- berg. De sakkunniga hava under år 1919 vant samlade under tiden 13 januari —20 mars, då de sakkunnigas arbeten avslutades och deras betän kande avgavs. De av de sakkunnigas arbeten föranledda kostnaderna hava under år 1919 uppgått till 7,584 kronor 21 öre, varav emellertid 442 kronor 50 öre, utgörande en del av kostnaderna för tryckning och häftning av de sakkunnigas betänkande, bestritts från anslaget till riksdags- och revi- sionskostnaderna m. m. Sakkunnig a angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under är 1.91,9 till befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl. Den 7 oktober 1918 tillkallades av chefen för finansdepartementet jämlikt nådigt bemyndigande sakkunniga för att verkställa utredning och uppgöra förslag till bestämmelser rörande krigstid sti Hägg och krigstids hjälp under år 1919 till befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst ävensom vissa andra pensionärer. De sakkunniga voro: regeringsrådet H. Palmgren, ordförande, statskommissarien friherre C. G. E. Leijonhuvud, ledamoten av riksdagens första kammare direktören C. A. Stål berg samt ledamöterna av riksdagens andra kammare godsägaren A. VV. P. von Sneidern och materialförvaltaren A. J. Bärg. De sakkunniga avgåvo den 18 februari 1919 betänkande och förslag i ovannämnda till dem hänskjutna ärende. De handlade därefter åtskilliga till dem remitterade frågor angående dyrtidshjälp åt särskilda personal grupper. Arbetet avslutades den 7 mars 1919. Kostnaden för de sakkunnigas arbete har med inberäknande av tryckningskostnader uppgått till 14,419 kr. 50 öre.

Provtaxering ssakkunnig a. På grund av nådigt bemyndigande den 5 mars 1918 tillkallade che fen för finansdepartementet samma dag sakkunniga att biträda vid vissa förarbeten för anordnande av en provtaxering i och för beräkning av kom munal skattskyldighet vid tillämpning av bestämmelserna i vissa förslag till omläggning av det kommunala beskattningsväsendet. De s.-ikkunniga voro: landskamrerarna Otto V. Landén, ordförande, och Axel Bökelund, samt kamreraren Fredrik von Friesen. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 259 Den anbefallda provtaxeringen ägde rum i slutet av år 1918, var efter provtaxeringslängderna med tillhörande handlingar successivt inkom- mo till finansdepartementet. 1 den mån dessa inkommit överlämnades de till de sakkunniga för skatteteknisk granskning. Efter granskningsarbetets avslutande och sedan de sakkunniga avfattat utlåtande angående sina vid granskningen gjorda iakttagelser, avlämnade de den 22 maj 1919 till che fen för finansdepartementet sitt nämnda utlåtande med åtskilliga därtill hörande handlingar; och hava de sakkunniga därmed slutfört sitt arbete. Kostnaderna för de sakkunnigas arbete under år 1919 belöpa sig till omkring 4,200 kronor.

Sakkunnig för utredning angående frågan om särskilda avdrag vid 1919 års taxering till bevillning och till inkomst- o< h förmögenhetsskatt. Jämlikt nådigt bemyndigande den 28 juni 191S tillkallade chefen för finansdepartementet samma dag kammarrättsrådet J. Eriri för att inom departementet biträda vid revision äv de för 1918 gällande bestämmelser rörande särskilda avdrag vid taxering till bevillning och till inkomst- och förmögenhetsskatt i syfte av tillämpning jämväl under 1919 av särskilda skattelindringar. Uppdraget slutfördes i mars 1919. Till den sakkunnige har utbe talats ersättning med 3,788 kronor 98 öre.

Sakkunnig för utredning av frågan angående anordnande av en nöjesskatt. Sedan chefen för finansdepartementet den 18 oktober 1918 uppdra git åt andre bankosekreteraren C. G. H. Törnebladh att i egenskap av sakkunnig inom finansdepartementet biträda vid utredning av frågan an gående anordnande av en nöjesskatt, men Törneblud blivit på grund av sjukdom förhindrad fullgöra ifrågavarande uppdrag, entledigade departe mentschefen den 13 december 1918 Törnebladh från samma uppdrag samt uppdrog åt kammarrättsrådet J. Erici att såsom sakkunnig inom departementet biträda vid ovanberörda utredning. Uppdraget slutfördes i början av 1919. Ersättning till Erici har utgått med 150 kronor.

Sakkunniga för revision i vissa delar av lagstiftningen rörande den direkta beskattningen till staten. Enligt nådigt bemyndigande den 28 juni 1918 tillkallade chefen för finansdepartementet såsom sakkunniga för revision i vissa delar av lag- 260 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit stiftningen rörande den direkta beskattningen till staten, landskarnreraren Otto V. Landén (ordförande), f. d. professorn Knut Wicksell och t. f. re visionssekreteraren Harald Waller. De sakkunniga, som i december månad år 1918 avgivit utlåtande med preliminärt förslag till förordningar om ändring i vissa delar av för ordningarna den 28 oktober 1910 angående dels inkomst- och förmögen hetsskatt, dels taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, hava i mars månad år 1919 avgivit ett ytterligare utlåtande med slutligt förslag i nämnda avseenden. Sedan resultatet av de sakkunnigas arbete genom proposition före lagts riksdagen, hava de sakkunniga enligt departementschefens anvis ningar varit sysselsatta dels med arbeten, som påkallats för den av riks dagen beslutade skattereformens genomförande, dels ock med vissa för beredelser till fullföljande av den direkta beskattningens revision i andra delar än dem, som gjorts till föremål för utredning i de sakkunnigas redan avgivna utlåtanden. Genom beslut den 31 oktober 1919 har Kungl. Maj:t bemyndigat statsrådet och chefen för finansdepartementet att för det fortsatta revisions arbetets fullföljande tillkalla ytterligare tre sakkunniga att deltaga inom särskilda av departementschefen angivna områden, och hava i enlighet härmed såsom sakkunniga tillkallats landskarnreraren Axel Bökelund, lant brukaren Nils Månsson i Frlandsro och direktören O. Falkman. De sakkunnigas arbeten, som fortgå, åro nu i främsta rummet inriktade på den revision av taxeringsförordningen med därtill hörande deklarationsformulär, som påkallas av ifrågasatt förändrad lagstiftning om kommunal beskattning. I sammanhang härmed utarbetas förslag till vissa ändringar i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt. De förut ej uppgivna kostnaderna för de sakkunnigas arbeten under åren 1918 och 1919 belöpa sig till omkring 38,000 kronor.

Tull- och traktatkommittén. Den 31 januari 1919 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté med uppdrag att skyndsamt verkställa en allsidig utredning av det gällande tullsystemets verkningar och i samband därmed av spörsmål rörande Sve riges traktatpolitik, med särskild hänsyn tagen till vikten av att befrämja det ekonomiska samarbetet inom Norden, ävensom att framlägga de för slag, vartill utredningen måtte föranleda. Till ledamöter i kommittén förordnade Kungl. Maj:t: Landshövdingen O. von Sydow, ordförande, Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 2HI generaldirektören K. A. Fryxell, vice ordförande och, vid förfall för ordföranden, jämväl ordförande å traktat- och skandinaviska avdel ningarna, generaldirektören N. H. R. Themptander, vice ordförande och, vid förfall för ordföranden, jämväl ordförande å tullavdelningen; samt ä tullavdelningen: kommerserådet A. F. Enström, juris doktorn J. C. Lembke, ledamöterna av riksdagens andra kammare Fabian Månsson, Gus tav Möller, Johan Rehn, E. Röing, direktören O. A. Söderberg, godsägaren v. häradshövding Carl Axel Trolle å Fulltofta och professor Nils Wohlin; ä traktatavdelningen: direktören K. J. Beskow, professorn Sven Bris man, direktören Edv. Ericsson, byråchefen P. E. G. Insulander, direktören Ivar Kreuger, generalkonsuln Josef Sachs samt ledamöterna av riksdagens första kammare C. E. Svensson och A. Örne; å skandinaviska avdelningen: direktören K. J. Beskow, skeppsre daren Dan Broström, byråchefen P. E. G. Insulander, ledamoten av riks dagens andra kammare E. Röing och ledamoten av riksdagens första kam mare C. E. Svensson. Trolle och Brisman hava entledigats och i deras ställe utsetts leda moten av riksdagens första kammare lantbrukaren Johan Nilsson och pro fessorn David Davidsson. Tullavdelningen. Avdelningen har igångsatt en mängd utredningar. Sålunda pågå vissa utredningar avseende att belysa utvecklingen fram till världskrigets utbrott. Utredning angående tullsystemets betydelse i statsfinansiellt hän seende är påbörjad. Likaså pågår utredning angående tullsystemets all männa betydelse och verkningar på produktion och konsumtion, angående industritullarnas verkningar i avseende på industrien själv samt under sökning av diverse förhållanden, som stå i samband med tullarna å jord bruksprodukter. Vidare hava igångsatts utredningar angående de svenska näringarnas nuvarande läge och behov av tullskydd. För erhållande av underlag för utredningarna angående råvarubehov, personal, investerat kapital och pro duktionskapacitet har kommerskollegium på kommitténs begäran anordnat en vidlyftig enquete, i det frågeformulär utsänts till samtliga industriföre tag av någon betydelse inom riket. För utredningarna angående de särskilda industriernas tillverknings kostnader och eventuella merkostnader i förhållande till motsvarande ut ländska industrier äro utsända detaljerade frågeformulär till ett antal re presentativa firmor inom skilda branscher. A dessa frågeformulär hava nu från ett tämligen stort antal företag inkommit svar. Bearbetningen 262 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragi K och kompletteringen av de inkomna svaren samt utredningen i övrigt av hithörande frågor handhaves av hos kommittén anställda sakkunniga. Utredning angående den nuvarande tulltaxans tekniska brister på börjades i så måtto redan på våren år 1919, att upplysningar i ämnet genom generaltullstyrelsen inhämtades från tullförvaltningarna. På grund val härav ävensom med ledning av de erfarenheter, som vunnits å general tullstyrelsens tullbehandlingsbyrå, har upplagts ett kortregister, däri tu 11- taxerubrik efter tulltaxerubrik angivits de önskemål rörande förändrad rubricering eller specificering m. in., som under tullbehandlingsarbetet från olika håll framkommit. Resultatet av utredningen är avsett att före läggas kommittén allt eftersom de särskilda tulltaxerubrikerna komma un der kommitténs behandling. Traktntardelningen. För fullgörande av traktatavdelningens arbetsprogram har avdel ningen i första hand inriktat sitt arbete på åstadkommande av en för de föreliggande omfattande uppgifterna avpassad organisation. I detta av seende har avdelningen beslutat att vid sidan av avdelningens sekretariat, kallat huvudkansliet, skola finnas fyra särskilda sektioner, nämligen en för tysktalande länder (germanska sektionen), en för anglosachsiska och vissa utomeuropeiska länder (anglosachsiska sektionen), en för östeuropeiska länder (slaviska sektionen) och eu för romanska länder (romanska sektionen). Som sektion för de skandinaviska länderna tjänstgör kommitténs skandi naviska avdelning. På huvudkansliet skall enligt avdelningens arbetsprogram särskilt ankomma att genom insamling och bearbetande av material för belysande av den allmänna handelspolitiska utvecklingen i världen, varvid främst skall uppmärksammas de ledande världsmakternas handelspolitiska inten tioner, bereda möjlighet för avdelningen att bilda sig en uppfattning om den för vårt land lämpligaste handelspolitiken. Avdelningens arbeten i denna del hava hittills med hänsyn till rådande förhållanden givetvis måst inskränkas till ett insamlande och bearbetande av material, som är ägnat att belysa utvecklingen. De olika sektionerna skola ha motsvarande åligganden i avseende å material för bedömande av Sveriges handelspolitiska intressen i förhållande till varje enskilt land, respektive varje särskild maktgrupp. De förbe redande undersökningarna hava igångsatts i viss utsträckning. Avdelningen har verkställt speciella utredningar och avgivit utlå tanden i anledning av remisser samt gjort framställningar i handelspoli tiska frågor, som erhållit särskild aktualitet. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit . 26» Avdelningen har sammanträtt den 24 april, 8 maj, 11 juni, 26 augusti, 13 och 26 september, 11 oeh 24 oktober, 28 november samt 6 och 16 december. Under mellantiderna har arbetet fortgått på huvud kansliet och de olika sektionerna samt under samråd mellan avdelningens ordförande, särskilda ledamöter och befattningshavare. Skandinaviska avdelningen. Enligt de för skandinaviska avdelningens arbete lämnade direktiv har avdelningen genom särskilda delegerade trätt i förbindelse med dele gerade från Danmark och Norge för att i samråd med dem uppgöra plan för det gemensamma skandinaviska utredningsarbetet. Särskilda delegeiade- möten hava hållits i Stockholm den 22 och 23 maj och i Köpenhamn den 4 och 5 juli 1919. Vid dessa möten hava olika möjligheter för ett sam gående mellan de skandinaviska länderna på det handelspolitiska området varit föremål för diskussion. Avdelningen har sammanträtt den 8 maj och 3 juni. Under rnellan- ' tiderna och därefter har arbete pågått med närmare beredande av de vid delegationsmötena behandlade spörsmålen. Ett nytt sådant möte är avsett att hållas i Kristiania i januari 1920. Tull- och traktatkommittén har under det gångna året sammanträtt in pleno den 22 februari, den 3 april, den 3 maj, den 11 oktober samt den 15 och 16 december. Kostnaderna för kommittén hava uppgått till omkring 135,000 kronor. L aflför orening ssakkunnig a, Den 9 maj 1919 tillkallades civilingenjören Klas Sondén och direk tören Birger Carlsson såsom sakkunniga för verkställande av utredning i frågan om åtgärder mot luftförorening. . I början av juni månad företog Sondén en resa till Örebro, Falun och Gävle i och för observationer rörande eventuella olägenheter av lukt från där befintliga sulfatfabriker. En undersökningsserie över svavelsyrlighetens utbredning från vissa fabriker är under utförande men har, på grund av vissa svårigheter att erhålla erforderliga snickeriarbeten, blivit något försenad. De sakkunniga hava sammanträtt under juli månad. Kostnaderna för utredningen under året hava uppgått till omkring 6,000 kronor. Bud getår sko mmittén. Den 16 maj 1919 tillkallades såsom sakkunniga för verkställande av utredning rörande omläggning av budgetåret f. d. statssekreteraren Lars 264 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldraga. Rabenius, ordförande, professorn Gustaf Cassel och marinöverkommissarien C. A. B. Boalt. Kommittén började sitt arbete den 19 maj 1919 och fortsatte det till den 20 nästpåföljande juni, under vilken tid en del förberedande ar beten och undersökningar verkställdes, bland annat, över vissa större pen- nirigförvaltande verks förmåga att kunna anpassa sitt arbete efter en even tuell omläggning av budgetåret till tiden 1 juli—30 juni. Under den närmast därefter följande tiden företogo vissa av kom mitténs ledamöter med Kungl. Maj:ts tillstånd en resa till Köpenhamn och Kristiania för att där undersöka, huru statsregleringsarbetet vore an ordnat, särskilt huru man i Danmark och Norge kunnat bringa budgeten i tillämpning omedelbart efter dess antagande av riksdagen resp. stor tinget. Efter sommaidedighet samlades kommittén åter den 18 augusti och har sedan under höstens lopp fortsatt sitt arbete, till en början med vissa mera ingående utredningar över armé- och marinförvaltningarnas ställning inför ett nytt budgetår av ovan angiven läggning, vidare med en under sökning om huru budgetårets omläggning skulle kunna låta väl förena sig med arbetet å landskontoren, särskilt beträffande bokslutet och prövnings- nämndens arbeten, med vissa utredningar om erfoi-derliga ändringar i grundlagarna och om övergången till ett nytt budgetår, och slutligen om de föi'ändringar i Kungl. Maj:ts kanslis och riksdagens arbetsformer, som måhända kunde påkallas av en omläggning av budgetåret. I enlighet med sitt uppdrag har kommittén till hei'r statsrådet i början av oktober månad ingivit en förberedande p. m. angående sin upp fattning om möjligheten och förutsättningarna för en omläggning av budgetåret. Kostnaderna för kommittén intill innevarande års utgång kunna i runt tal angivas till 10,800 kronor.

Sakkunniga för behandling av frågan om inrättande av ett rik,s- revisionsverk. Jämlikt bemyndigande den 16 maj 1919 tillkallades samma dag av chefen för finansdepartementet såsom sakkunniga för behandling av frågan om inrättande av ett riksrevisionsverk statskommissaiåen Chr. L. Tenow, ordf., statskommissarien filosofie doktorn K. A. Beckman och revisorn I. S. Blom, varjämte den 24 september 1919 uppdrogs åt f. d. kammarrätts rådet P. G. Widén att deltaga vid behandlingen av frågor rörande den domsrätt i anmärkningsmål, som jämväl efter ett fristående riksrevisions- verks inrättande borde tillkomma kammarrätten. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldrag d De sakkunniga hava under december manad avi lira nät sitt betänkande med förslag till inrättande av ett riksrevisionsverk och därmed slutfört sitt uppdrag. Kostnaderna för utredningen hava uppgått till omkring 7,(100 kronor. Stämpelavgiftssakkunniga. Jämlikt bemyndigande den 27 maj 1919 tillkallade chefen för fi nansdepartementet samma dag såsom sakkunniga för verkställande av ut redning och avgivande av förslag i fråga om vissa ändringar i förord ningen 0 den 19 november 1914 angående stämpelavgiften in. in. bank direktören Axel Hedenlund, häradshövdingen J. E. Zettersteclt och docenten Fritz H:son Broek. De sakkunniga hava så till vida slutfört sitt arbete, att endast ett större ärende återstår. Behandlingen av detta ärende, vilket emellertid är beroende av vissa genom kungl. utrikesdepartementets försorg från ut landet infordrade ännu ej inkomna uppgifter, torde komma att taga eu tid av omkring tre veckor. Uppdraget väntas vara slutfört omkring den 1 februari 1920. Kostnaderna för utredningen uppgå intill slutet av år 1919 till om kring 5,600 kronor. Ko in in unalskatter ef or in sakkunnig a. Den 20 juni 1919 tillkallades sakkunniga för att inom finansde partementet deltaga såväl i överläggningar beträffande riktlinjerna för eu kommunalskattereform som ock i granskning av de författningsförslag rö rande skatteregleringen och därmed sammanhängande frågor, som i en lighet med angivna riktlinjer kunde varda utarbetade. De sakkunniga voro: ledamoten av riksdagens andra kammare landskamreraren Axel Bökelund, ledamoten av riksdagens första kammare f. d. auditören C. J. von Essen samt ledamöterna av riksdagens andra kam mare ereve Raoul Hamilton, muraren G. W. Källman och ombudsmannen Gustaf Nilsson. Källman har sedermera på begäran entledigats från sitt uppdrag. Sammanträden hava under ordförandeskap av chefen för finans departementet hållits den 5—9 augusti, den 27 oktober 1 november samt den 12—15 december, och hava de sakkunniga därvid slutfört sitt uppdrag. Kostnaderna hava uppgått till omkring 4,800 kronor. Sulfi tspritsakku nniga . Jämlikt bemyndigande den 6 juni 1919 tillkallade chefen för fi nansdepartementet den 29 september samma år sakkunniga för att inom Bill. till riksd. prof. 1920. 1 Samt. 1 Avd. 34 Riksdags-Berättelsen. MC, Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. finansdepartementet verkställa utredning av de med sulfitspritens använ dande till förtäringsändamål sammanhängande spörsmål in. m. De sakkunniga äro: överdirektören Fredrik Wilhelm Zethelius, ord förande, ledamoten av riksdagens första kammare grosshandlaren Karl August Nilsson, ledamoten av riksdagens andra kammare redaktören Jonas Arthur Engberg, direktören Volrath Henrik Sebastian Tham och bank direktören Ola Persson. tran rikets samtliga sulfitspritfabriker och jordbruksproduktsbrän- nerier hava infordrats uppgifter rörande taxerings- och brandförsäkrings värden, uppskattningsvärden å lösa inventarier, arbetsförhållanden, till verkningskostnader in. in. Utlåtanden i ärendet hava infordrats från Malmöhus, Kristianstads, Blekinge och Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, åvensom från Sveriges allmänna lantbrukssällskap, Sveriges bränneriidkare- förening, Södra Sveriges stärkelsefabrikantförening och från Svenska cel lulosaföreningen. En utredning rörande sulfitspritens användbarhet till förtärings ändamål samt tillverkningskostnader och avsättningsmöjligheter ävensom rörande jord bruksproduktspritens tillverkningskostnader m. in. har utar betats och av de sakkunniga under december månad granskats. De sakkunniga ämna i början av nästkommande år till finansdepar tementet inkomma med dels så fullständiga utredningar som möjligt i ovan .berörda av seenden, dels ett principuttalande i vad mån de olika tillverkningsmetoderna för brännvin böra framdeles tillåtas, dels ock ett förslag till provisoriskt ordnande av brännvinstillverk ningen jämte härför nödiga lagändringar, avsedda att gälla till ikraft trädandet av den nya brännvinstillverkningsförordning, vartill de sakkun nige äro beredda att först senare framlägga förslag. De sakkunnigas arbete har ännu icke föranlett några kostnader.

Sakkunnig för undersökning angående statens pappers förbrukning. Den 17 oktober 1919 tillkallades förvaltaren vid riksbankens pap persbruk i Tumba civilingenjören J. Vestergren såsom sakkunnig för verk ställande av undersökning angående statens pappersförbrukning. Arbetet har hittills bestått i insamlande av prov å vid statens verk förbrukade papper, tryckta blanketter, block, kuvert, papperspåsar m. m. samt inhämtande av uppgifter om förbrukade kvantiteter och kostnaden för dessa papper med eller utan tryck, varjämte samtliga pappersprover Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. registrerats under angivande av användningssätt och pappersslag in. in. samt undersökts för fastställande av papperskvaliteten. Kostnaderna för undersökningen hava under året uppgått till omkring ö,000 kronor. Ecklesiastikdepartementet. Kommittén för utredning angående utförande av en gradmätning på Spetsbergen. Genom beslut den 11 mars 1898 tillsatte Kungi. Maj:t eu kom mitté med uppdrag att, därest kejserliga ryska regeringen utsåge en kommitté för att träda i förbindelse med en svensk kommitté för upp görande av plan för utförande under den närmaste framtiden på Sveriges och Rysslands gemensamma bekostnad av gradmätningsarbeten på Spets bergen m. m., för nämnda ändamål förhandla med ryska kommittén och särskilt beräkna den kostnad, som det tilltänkta företaget skulle medföra för svenska statsverket, salut avgiva förslag till de åtgärder, som för än damålets vinnande borde av Sverige vidtagas, ävensom att med uppmärk samhet följa dess fortgång och inkomma med de framställningar, vartill anledning kunde förefinnas. Till ordförande i denna kommitté utsågs dåvarande H. K. H. Kron prinsen, Sveriges nuvarande Konung, och till ledamöter förordnades pro fessorerna friherre A. E. Nordenskiöld, P. G. Rosen, Lidingö villastad, H. C. Punér, Uppsala, och G. Mittag-Leffier, Djursholm, läraren vid Stock holms högskola, numera professorn friherre G. J. De Geer, Stockholm, samt lektorn, numera professorn E. Jäderin, Stockholm. Kommittén bemyndi- des därjämte att, om den så aktade nödigt, åt sig antaga eu sekreterare, vartill den 11 mars 1898 utsågs filosofie doktorn, numera professorn V. Carlheim-Gyllensköld, Stockholm. Kommitténs ledamöter friherre Norden skiöld, Rosén och Dunér avledo, den förstnämnde år 1901, Rosén år 1913 och Dunér år 1914. Vid Hans Maj:t Konung Gustafs uppstigande på tronen överlämnade lian ordförandeskapet i kommittén åt H. K. H. Kron prinsen Gustaf Adolf, som den 16 november 1908 första gången förde presidiet vid kommitténs sammanträden. I 1918 års redogörelse nämndes, att man hoppats att publikationen av kommitténs fullständiga arbeten skolat kunna oavbrutet fortskrida med normal hastighet, därest icke ekonomiska eller andra oförutsedda förhållan den lade avgjorda hinder i vägen. Där omnämndes även, att kommittén bestämt, att "utgifterna icke skulle få överskrida tillgångarna, vilket endast kunde ske genom användande, i mån som detta kunde ske, av billigare över- 268 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. sättare, billigare papper, mindre stil och en betydlig avkortning av vissa avhand lindar till omfånget, varigenom en brist på 6,500 kronor skulle kunna kompenseras. Sedan denna tid hava emellertid arbetsprisen in. in. oavbrutet ytter ligare ökats, så att, icke ens med dessa inskränkningar, det varit möjligt att få utgifter och. inkomster att gå ihop. Kommittén har därför sett sig nödsakad att tillsvidare inhibera den fortsatta tryckningen till dess att de få återstående luckorna i kommitténs arbeten blivit fyllda, vilket beräknas skola ske i början av år 1920; under nuvarande förhållanden, torde kom mitténs arbeten ej kunna tryckas utan med sådana inskränkningar, att värdet av arbetet skulle bli i högsta grad lidande därpå. Totalkostnaden för kommittén till och med år 1919 har uppo-ått till omkring 58,000 kronor.

Kommittén för undersökning av svenska ortnamn. Enligt beslut den 2 maj 1902 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kom mitté, bestående av riksantikvarien H. O. H. Hildebrand som ordförande samt kammarrådet, numera regeringsrådet G. Thulin, Stockholm, och pro fessorn A. G. Noreen, Uppsala, såsom ledamöter, att dels för ett län eller landskap låta verkställa undersökning av namnen å byar och gårdar ävensom å viktigare berg samt större skogar, sjöar och landsträckor, dels ock efter vunnen erfarenhet uppgöra och, så snart ske kunde, underställa Kungl. Maj:ts prövning plan för arbetet i dess helhet jämte beräkning av de pen ningbelopp, som för arbetets fullständiga utförande kunde antagas vara erforderliga. Efter att under sommaren 1902 hava låtit försöksvis utföra smärre preliminära undersökningar inom Älvsborgs, Värmlands samt Göte borgs och Bohus län bestämde sig kommittén för att till försöksobjekt välja Ålvsborgs län. I kommitténs sammansättning hava de förändringar skett, att riksantikvarien Hildebrand år 1907 entledigats från kommitté- uppdraget, att Thulin år 1909 ersatts med notarien i kammarkollegium G. Hedin, Stockholm, och att, sedan Hedin avlidit, kammarrådet A. W. Dufwa, Stockholm, genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 september 1914 erhållit uppdrag att vara ledamot av kommittén. s Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 november 1907 anbefalldes efter eu något modifierad plan undersökning av Örebro läns ortnamn, vilket ar betes ledning och huvudsakliga utförande skulle tillkomma Noreen, som i kamerala frågor hade att rådföra sig med den andre ledamoten av kom mittén, numera Dufwa. Med liknande uppdrag för Noreen och Hedin, numera i dennes ställe Dufwa, har genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 de cember 1911 anbefallts undersökning av Värmlands läns ortnamn. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit . 209 Deri 22 juli 1918 uppdrog Kungl. Maj it härefter åt kommittén att verkställa undersökning rörande ortnamn inom Hallands län, och lörord- nades docenten T. J. Sahlgren, Lund, att vid verkställandet av nämnda undersökning vara ledamot av kommittén. Kommitténs sammanträden hava år 1919 pågått under följande tider: 17 januari, 19 februari —1 mars, 20 mars 29 april, 2 september, 4 22 november och 13 december. Excerperingen av ortnamn ur medeltidsdiplomer har under året fort satts av lilosofie licntiaten S. Jansson. Kostnaderna härför hava bestritts av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. För tryckning har kom mittén utarbetat manuskript för naturnamnen i Kils, Jösse, Nordmarks samt den återståeende delen av Grums härad av Värmlands län. Register har uppgjorts till delarna VII, 1 och 2 av Älvsborgs län, och utarbetande av rättelser och tillägg till delarna II—XIX har påbörjats. Till trycket bär under året befordrats redogörelsen för Kinds härad, norra delen. Vid den docenten Sahlgren särskilt anförtrodda undersökningen av Hallands län har följande åtgjorts. Undersökningen i orten har för Himle och Viske härader avslutats och för Fjäre härad påbörjats. Excerpering av äldre källor har ägt rum i Kammararkivet av jordeböcker för Ar stads och Faurås härader samt för de mot Halland gränsande småländska socknarna, uti riksarkivet i Köpenhamn av där förvarade halländska jorde böcker, av naturnamnsformer i generallantmäterikontorets arkiv i Stock holm, varefter det insamlade på lösa lappar skrivna materialet ordnats alfabetiskt härads- och sockenvis och förklaringen av de enskilda namnen påbörjats. Efter uppdrag av rikets allmänna kartverk och på dess bekostnad har kommittén granskat ortnamnen på topografiska kartbladen Heden och Äsarna. Slutligen har kommittén på remisser från såväl Kungl. Maj:t som kammarkollegium avgivit yttranden i en stor mängd ärenden. Beträffande ortnamnsarbetet i dess helhet för Alvsborgs län hava redogörelser för alla länets 18 härader befordrats till trycket, varjämte register till delarna II—XIX uppgjorts. För Örebro län är undersök ningen i orten slutförd och bearbetningen verkställd av de terrioriella nam nen ” i 13 V2 av länets 15 härader och av naturnamnen i ett härad. För Värmlands län är undersökningen i orten och bearbetningen av de terri toriella namnen i länets 14 härader slutförd samt bearbetningen av natur namnen i 12 hela och ett halvt härad verkställd. För Hallands län är undersökningen i orten avslutad för alla härader utom halva Fjäre härad, excerpering av äldre källor gjord ur jordeböckerna för Höks, Tönnersjö, 170 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

O Halmstads, Arstads och baurås härader samt ur alla i Köpenhamns riks arkiv, Lunds landsarkiv och generallantmäterikontoret i Stockholm för un dersökningen ifrågakommande handlingar. De kostnader, kommittén intill årskiftet 1919 —1920 medfört för stats verket, uppgå till omkring 113,000 kronor, dåri inberäknade kommittéle damöternas arvoden och reseersättningar med omkring 21,800 kronor. Sakkunniga för fortsatt beredande av fragan om reglering av präster skapets löneförmåner. Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om reglering av prä sterskapets löneförmåner utgöras — efter det av förutvarande sakkunnig kontraktsprosten L. S. Lindberg den 26 januari 1917 utnämnts till biskop i \ äxjö stift och med anledning därav avsagt sig uppdraget samt statskommissarien C. G. Sylvan den 18 påföljande februari avlidit — av hov rättsrådet i Göta hovrätt K. J. Ekman, ordförande, samt kontraktsprosten, kyrkoherden i Osmo pastorat J. A. L. Quist och kyrkoherden i Göteborgs Karl Johans församling P. Pehrsson, de båda sistnämnda tillkallade genom chefens för ecklesiastikdepartementet beslut den 18 juni 1917. De sakkunniga hava under år 1919 slutbehandlat förslag till regle ring av den kyrkliga indelningen och organisationen samt tid löneregle ringar för prästerskapet i samtliga återstående pastorat, beträffande vilka dylika förslag förut ej avgivits, dock med undantag för Stockholms stad, där reglering i annan ordning föreslås. Prästlöneregleringsarbetet samt arbetet med genomförande av den i lagarna den 9 december 1910 förutsatta omändringen av den kyrkliga in delningen och organisationen, vilket tog sin början den 27 juli 19U9, är härmed, såvitt på de sakkunniga ankommer, i huvudsak slutfört. De av uppdraget föranledda kostnaderna för statsverket hava från arbetets början till 1919 ars slut uppgått till sammanlagt omkring 128,000 kronor. Tekniska högskolans byggnadskommitté. Genom beslut den 1 mars 1912 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild bycro-- nadskommitté för nybyggnaderna vid tekniska högskolan i Sto.-kholm, och enligt den av Kungl. .Maj:t den 3 maj 1912 för kommittén utfärdade in struktionen åligger det kommittén att i enlighet med nämnda instruktion och övriga av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter såväl tekniskt som eko nomiskt omhänderhava de arbeten, som äro förenade med planläggningen och utförandet av de år 1911 beslutade nybyggnaderna in. m. lör^tekniska högskolan samt att ombesörja, att detta arbete raskt fortskrider och sna rast möjligt fullbordas. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 271 Till ordförande i nllranda kommitté förordnade Kungl. Maj:t den 1 mars 1912 professorn C. J. Magnell, Stockholm, och till ledamöter numera byggnadsrådet I. G. Clason, Stockholm, civilingenjören, medicine doktorn K.^G. A. Sondén, Djursholm, och distriktschefen, majoren F. Enblom, Djursholm. Kommittén har under år 1919 till den 19 december haft sex sam manträden. Under år 1919 hava de år 1917 färdigställda byggnaderna vant för undervisnings- och laboratorieändamål upplåtna, och har laboratorieutrust- ningen i den mån medel ställts till kommitténs förfogande så när som på 30,000 kr. fullbordats eller kontrakteiats. I fråga om den kemiska laboratoriebyggnaden hava arbetena fort skridit så långt, att den invändiga putsen är fullbordad. Med anledning av dels blockad av arbetena å en leOningskulvert och dels pågående snic keristrejk hava varken värmeledningsarbetena kunnat fullbordas eller fön sterkarmar kunnat insättas. Rörande möbler hava entreprenörer antagits för större delen av dithörande arbeten. De kostnader, som kommittén medfört för statsverket, vilka kostna der uto-å av för administrationskostnader beräknad del av byggnadsansla- gen, uppgå vid årskiftet 1919 —1920 till i avrundat tal 87,000 kronor.

Kommittén rörande omorganisation av fornminnesrårdtn i riket. Genom beslut den 21 november 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté av sju personer att under samarbete, i den mån frågan berörde överintendentsämbetet, med de av chefen för finansdepartementet flen 29 oktober 1913 jämlikt Kungl. Majtts bemyndigande tillkallade sakkunniga för behandling av frågan om överintendentsä mbetets omorganisation in. m. avgiva utlåtande och förslag till omorganisation av forminnesvården i riket samt att undersöka möjligheten av och, i den mån omständigheterna där till kunde föranleda, avgiva förslag till ekonomiskt understödjande av forn minnesmuseerna i landsorten. I samband härmed förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter i kom mittén riksantikvarien K. B. Salm, Stockholm, tillika ordförande, professorn, numera byggnadsrådet J. S. Curman, Stockholm, överstelöjtnanten E. G. Hellgren, vfsby, antikvarien O. Th. Janse, Stockholm, intendenten A. Nilsson, Göteborg, häradshövdingen L. K. V. Sandberg, Tranås, och ledamoten av riksdagens andra kammare Hj. Wijk, Göteborg. Genom beslut den 1 maj 1914 medgav Kungl. Magt, att kommittén fino-e vid de tillfällen, då konsthistoriska spörsmål förekomme till behand- 272 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. ling inom kommittén, till sitt biträde kalla i detta hänseende sakkunnig person. Under år 1917 entledigades Sandberg på egen begäran från kom mittéuppdraget; och förordnades den 23 mars 1917 till ledamot av kom mittén efter Sandberg hovrättsrådet friherre A. J. C. Giertta, Stockholm. Sedan Salm på grund av sjukdom förhindrats att deltaga i kom mitténs arbete, förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 24 maj 1918 Wijk att under den tid Salm av berörda anledning vore oförmögen att bestrida ordförandeskapet i kommittén såsom vice ordförande leda den sammas förhandlingar. Som sekreterare hos kommittén har tjänstgjort krigsfiskalen J. G. Johnsson, Stockholm. Kommittén har under våren 1919 behandlat ett av dess ledamot byggnadsrådet. Burman utarbetat förslag till organisation av den minnesvår dande centralmyndigheten, ävensom överlagt om grundlinjerna till det för slag rörande inordrande uti den statliga organisationen av landsortsmu- seerna, som kommittén haft under utarbetande. Då för fortgången av detta arbete det visade sig nödvändigt att erhålla en av fackman verk ställd undersökning rörande förhållandena i minnesvårdsavseende på olika orter inom landet, ingick kommittén till Kungl. Magt med eu fram ställning om förordnande för professorn N. Lithberg att verkställa be rörda undersökning. Sedan kommittén i anledning härav genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 juni 1919 bemyndigats att anlita Lithberg såsom sakkunnig samt denne under sommaren 1919 avslutat det honom anför trodda arbetet, har kommittén åter varit samlad, därvid förslagen till or ganisation av den minnesvårdande centralmyndigheten samt utav lands- ortsmuseerna behandlats. Kommittén har därjämte under år 1919 avgivit utlåtanden uti fem särskilda av Kungl. Maj:t till kommittéen överlämnade ärenden. Beträffande kommitténs arbete i dess helhet föreligger förslag till minnesvårdslagstiftning med tillhörande historik och motivering jämte re dogörelse för den utländska minnesvårdslagstiftningen sedan mer än ett år tillbaka i färdigt skick. 1 fråga om övriga delar av det kommittén lämnade uppdraget hava under år 1919 slutgiltiga beslut rörande inne hållet uti kommitténs blivande förslag fattats, varför endast återstår upp sättandet av en redogörelse för berörda beslut. För kommittén har intill 1919 års utgång av statsmedel utbetalts ett belopp av omkring 52,100 kronor. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 273 Kommittén för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofon den m. in. Genom beslut deri 1 oktober 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt eu kommitté att etter verkställd utredning till Kungl. Maj:t inkomma med utlåtande och förslag, huru förvaltningen såväl av kyrkofonden och de särskilda kapitaltillgångar i penningar och fast egendom, vilkas avkastning skulle ingå till kyrkofonden, som även av övriga prästerliga avlönings- tillgångar lämpligen borde ordnas samt huru eu verksam tillsyn över denna förvaltning borde åvägabringas, dock att kommitténs uppdrag tills vidare ej skulle omfatta spörsmålet om förvaltningen av de ecklesiastika boställskogarna; och utsåg Kungl. Maj:t till ordförande i denna kom mitté generaldirektören greve 11. H. Wachtmeister samt till ledamöter kammarrådet friherre C. F. von Otter och kanslirådet H. E. Tigerschiöld. Genom beslut den 28 januari 1916 förordnade Kungl. Maj:t, att kommitténs uppdrag skulle omfatta jämväl spörsmålet om förvaltningen av de ecklesiastika boställsskogarna. I sammanhang därmed förordnades till ledamot i kommittén skogschefen hos Kopparbergs och Hofors såg- verksaktiebolag, jägmästaren Ernst Andersson i Ockelbo. I kommitténs sammansättning har sedermera ägt rum den föränd ringen, att Kungl. Maj:t genom beslut den 11 september 1917 entledigat greve Wachtmeister från det honom meddelade uppdraget, och tillika för ordnat landshövdingen J. Widén att vara ordförande i kommittén. Såsom sekreterare hos kommittén har tjänstgjort förste kanslisekre teraren II. Nordström. Ett antal särskilda ärenden — nAgra ganska vidlyftiga — vilka stå i samband med det åt kommittén givna uppdraget, hava under år 1919 av Kungl. Maj:t remitterats till kommittén. Kommitténs arbete har till avsevärd del varit inriktad på besvaran det av nyssberörda remisser samt på utredningen av åtskilliga andra sär skilda ärenden, vilka tidigare överlämnats till kommittén. Förutom i några smärre dylika ärenden har kommittén sålunda under år 1919 avgivit utlåtanden dels den 6 mars angående krigstids- understöd under ecklesiastik aret 1919 —1920 åt ordinarie präster i nyreglerade pastorat in. fl. prästmän, dels den 24 maj angående dispo sitionen av behållna skogsavkastningen vid lektorsprebendchemmanet Norrby n:r 2 i Strängnäs socken, vid vilket utlåtande finnes fogad eu historisk redogörelse för rätten till skogsavkastningen vid de ecklesiastika boställena, dels den 6 oktober angående ändrade bestämmelser rörande församlingar nas redovisning av medel till kyrkofonden, dels den 13 oktober angående tilldelande av skjutsersättning ur kyrkofonden åt ständiga adjunkter, dels Bih. till rikid. vrot. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 35 Riksdags-Berättelsen. 274 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. den 21 oktober angående dyrtidstillägg å prostarvodena, dels ock slutligen den 18 december angående ersättning för kostnad vid ecklesiastikt bostäl les elektrifiering. Ytterligare ett ärende av mera vidlyftig beskaffenhet, nämligen en framställning från styrelsen för skånska prästerskapets eko nomiska sammanslutning angående optionsrätt för vederbörande prästerliga tjänstinnehavare till viss del av förutvarande bostadsboställe, har under året i huvudsak slutbehandlats, ehuru kommitténs utlåtande i ämnet ännu icke kunnat bliva föremål för justering. Härjämte har kommittén den 17 november 1919 ingått till Kungl. Maj:t med framställning om tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster. De av kommittén i december 1918 avgivna utlåtandena angående ändrade grunder för beräkning av den statsverket tillkommande ersätt ningen för skogsstatens bestyr med skötseln av ecklesiastika skogar samt angående det av domänstyrelsen den 25 april 1917 avgivna förslaget till förordning angående de allmänna skogarna i riket hava i början av år 1919 utkommit av trycket. Jämväl förutberörda'betänkande angående krigstidsunderstöd har befordrats till trycket såsom bilaga till propositioneu n:r 325 till 1919 års riksdag. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 maj 1919 bemyndigades kom mittén att i enlighet med en av kommittén uppgjord plan låta utföra en skoglig undersökning av vissa ecklesiastika skogar. Denna utredning, vil ken verkställes under ledning av lektorn vid skogshögskolan, jägmästaren J. A. Amilon, har nu fortskridit så långt, att de flesta provskogarna varit föremål för undersökning å marken, varjämte det insamlade materialet undergått statistisk och annan bearbetaing. Arbetet på utredningen av frågan om än dråd förvaltning av kyrko fonden och övriga prästerliga avlöningstillgångar har under år 1919 fort gått. Särskilt har ett inom kommittén uppgjort förslag till organisation av de ecklesiastika skogarnas förvaltning varit föremål för överläggning. Kostnaderna för kommitténs arbete intill utgången av år 1919 kunna beräknas till omkring 132,300 kronor, därav under år 1919 omkring 43,000 kronor.

Sakkunniga för fortsatt utredning rörande klo okär institutionen. Sedan regeringsrådet G. Thulin, vilken enligt beslut den 1 oktober 1915 erhållit i uppdrag att inom ecklesiastikdepartementet biträda vid utar-f betande av förslag till ändrade bestämmelser angående klockarinstitutionen, den 14 oktober 1919 till departementet överlämnat av honom verkställd Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 275 utredning angående klocka!--, organist- och kantorsbefattningarna jämte åt skilliga av honom utarbetade för fatt ningsförslag i ilmnet, har Kungl. Maj:t den 31 oktober 1919 bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla ytterligare högst lyra sakkunniga för att inom departementet bi träda med fortsatt utredning rörande klockarinstitutionen samt att anmoda eu av de sakkunniga att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhand lingar. I anledning härav har chefen för ecklesiastikdepartementet den 21 november 1919 tillkallat förre folkskolläraren och klockaren P. Borgh i Lekaryd, ledamoten av riksdagens andra kammare, expeditören L. J. Hagman, ledamoten av riksdagens första kammare J. Olofsson i Diger- näs samt ledamoten av riksdagens andra kammare S. Persson i Fritorp att inom departementet biträda med berörda utredningsarbete ävensom anmodat regeringsrådet Thulin att såsom ordförande leda de sakkunigas förhandlingar. De sakkunniga hava sammanträtt under liden 6—20 december 1919, därvid de av regeringsrådet Thulin utarbetade förslagen underkastats en förberedande granskning. Den 16 berörda december har till chefen för ecklesiastikdepartementet av de sakkunniga avgivits särskilt utlåtande angå ende de bidrag av allmänna medel, som för år 1921 påkallas i anledning av klockarinstituiionens omorganisation. De kostnader, som de sakkunnigas arbete intill 1919 års slut med fört för statsverket, belöpa sig till omkring 2,000 kronor.

Sakkunniga för avgivande av yttrande i fråga om fastställande av ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas korfönster. Genom beslut den 3 november 1916 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att efter samråd med domkapitlet i Strängnäs a'giva yttrande i fråga om fastställande av ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas kor fönster. I anledning härav tillkallades såsom sakkunniga i omförmälda hänseende överintendenten för nationalmuseum S. R. Bergh, professorn 1. L. Wahlman, Stocksund, professorn, numera byggnadsrådet j. S. Cur- uian, Stockholm, arkitekten C. A. T. Lindholm, Saltsjöbaden, samt konst nären C. E. Milles, Herserud. Sedan Bergh under år 1919 avlidit, hava återstående sakkunniga under nämnda år fortsatt det de sakkunniga lämnade uppdraget, vilket väntas bliva slutfört under år 1920. Kostnaderna för de sakkunnigas arbete uppgingo vid 1919 års slut till omkring 165 kronor. 276 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av de under kam markollegium tydande arkivens ställning inom det offentliga arkivväsendet in. m. Genom beslut den 5 dec. 1916 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga för att inom nämnda departement och finansdepartementet biträda med beredande av frågan om ordnande av de under kammarkollegium lydande arkivens ställning inom det offentliga arkivväsendet jämte därmed sammanhängande förhållanden. I anledning härav tillkallade departementschefen genom beslut den 17 februari 1917 såsom sakkunniga dåvarande justitierådet K. J. W. Sjögren, riksarkivarien S. Clason, riksbibliotekarien 1. G. A. Collijn, kammarrådet A. W. Dufwa och dåvarande professorn, ledamoten av riks dagens andra kammare N. Eden, varjämte åt Sjögren uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. På förekommen anledning tillkallade departementschefen sedermera den 16 juni 1917 såsom ytter ligare sakkunnig för omförmälda ändamål kammarrådet friherre C. F. von Otter. Sedan professorn Eden blivit utnämnd till statsminister och av denna atdedning avsagt sig berörda sakkunniguppdrag, beslöt departements chefen den SO oktober 1917 att i hans ställe för ifrågavarande ändamål tillkalla professorn K. G. Westman. Såsom sekreterare hos de sakkunniga har tjänstgjort andre arkivarien i riksarkivet, filosofie doktorn E. Naumann. De sakkunniga hava efter slutfört arbete den 10 juni 1919 avgivit betänkande i ämnet. Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigarbete belöpa sig till om kring 10,300 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande den medicinska undervisningen. Jämlikt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet den 12 juni 1918 såsom sakkunniga för utredning rörande den medicinska undervisningen f. d. professorn J. V. Berg, rektorn vid karolinska rnediko- kirurgiska institutet professorn K. G. F. Lennmalm, professorn vid universi tetet i Lund K. A. Petrén samt professorerna vid universitetet i Uppsala E. G. Petrén och J. U. T. Quensel, med uppdrag för Berg att tillika så som ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Sedan E. G. Petrén avsagt sig berörda updrag, beslöt den 3 augusti 1918 departementschefen att såsom sakkunnig för ändamålet tillkalla professorn vid universitetet i Uppsala I. R. E. Friberger. Sedermera beslöt departementschefen den 5 september 1918, efter av de sakkunniga därom gjord framställning, att tillkalla ovannämnde E. G. Petrén att inträda bland de sakkunniga vid närmare utredning av frågan angående ordnandet av de propedeutiska Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 277 kurserna och den grundläggande kliniska tjänstgöringen i medicin och kirurgi. Med anledning av Fribergers under april 1915) timade frånfälle beslöt departementschefen den 17 maj 1919 att såsom sakkunnig i hans ställe ånyo tillkalla förenämnde E. G. Petrén. Till sekreterare hos de sakkunniga utsåg departementschefen den 3 augusti 1918 amanuensen i ecklesiastikdepartementet «J. G. Odmann-Florén. De sakkunnigas arbete har fortskridit så långt, att detsamma väntas bliva avslutat i början av år 1920. Statsverkets kostnader för de sakkunniga belöpte sig vid utgången av år 1919 till omkring 15,000 kronor. Sakkunniga för beredning av frågan om invasion är ar es m. jl. pen sionering ni. in. På grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet den 13 juni 1918 såsom sakkunniga för att inom departementet biträda vid beredning av frågan om småskollärares m. fl. pensionering överdirektören P. J. G. Laurin, verkställande direktören hos folkskollärarnas pensionsinrättning C. G. Wid.ström, ledamöterna av riksdagens andra kammare, direktören M. Sommelius och folkskolläraren E. Kristenson samt lärarinnan vid Norrköpings stads småskolor Gustava Landberg, varjämte åt Laurin uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 augusti 1918 uppdrogs åt nämnda sakkunniga att verkställa utredning och avgiva förslag jämväl i fråga om småskollärares in. fl. änke- och pupillpensionering. Sedermera uppdrog Kungl. Maj:t den 29 oktober 1918 åt de sak kunniga att tillika verkställa utredning och avgiva förslag rörande den omorganisation av folkskollärarnas pensionsinrättning, som kunde befinnas erforderlig i samband med ifrågasatt omorganisation av småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt. Eldigt särskilt, i sammanhang härmed erhållet bemyndigande, tillkallade departementschefen såsom ytterligare sakkunnig undervisningsrådet N. O. Bruce. De sakkunniga hava den 11 februari 1919 avgivit betänkande rörande de till dem hänskjuta frågorna. Statsverkets kostnader för ifrågavarande sakkunniga belöpte sig vid 1919 års slut till omkring 8,400 kronor.

Salkunniga för utredning rörande tandläkarinstitutets utvidgning m. in. Genom beslut den 20 juni 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att för utredning inom departementet rö- 278 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. rande tandläkavinstitutets utvidgning och omorganisation av tandläkarun- dervisningen jämte därmed sammanhängande frågor tillkalla högst fem sakkunniga ■ samt att anmoda en av de sakkunniga att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. I anledning härav tillkallade departe mentschefen genom beslut den 15 juli 1918 såsom sakkunniga chefen för postsparbanken, överdirektören P. E. .Lindström, professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet J. H. Åkerman, tandläkarne G. Dahlén och J. Schander samt ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren O. H. Waldén, varjämte åt Lindström uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Såsom sekreterare hos de sakkunniga har under år 1919 tjänstgjort tandläkaren B. Engström. Beträffande fortgången av de sakkunnigas arbete under sistnämnda år har meddelats, att manuskript till vissa delar av betänkande i ämnet utarbetats samt att arbetet i dess helhet väntas bliva slutfört inom förra hälften av år 1920. Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigarbete belöpa sig vid 1919 år3 utgång till omkring 42,000 kronor. Sakkunniga för utredning i fråga om Sveriges biblioteksväsende på visst område. Genom beslut den 22 juli 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att för utredning inom departementet angående bättre vård och utveckling av sådana bibliotek, som utgöra eu mellanform mellan de stora statsbiblioteken och de egentliga folkbiblioteken tillkalla högst fem sakkunniga. I anledning härav tillkallades den 2 augusti 1918 för ändamålet som sakkunniga riksbibliotekarien I. G. A. Collijn, f. d. lektorn 1. N. Fehr, förste bibliotekskonsulenten hos skolöverstyrelsen J, F. B. Hjelmqvist, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören A. Pers samt fru Maria Sandler, varjämte åt Collijn uppdrogs att såsom ord förande leda de sakkunnigas förhandlingar. Att tjänstgöra såsom sekrete rare hos de sakkunniga tillkallades den 7 oktober 1918 andre biblioteka rien vid universitetsbiblioteket i Uppsala A. B. Carlsson. De sakkunnigas arbete har ännu icke slutförts. Statsverkets kostnader för de sakkunniga belöpte sig vid 1919 års utgång till omkring 11,200 kronor. Kommittén för utredning av frågan om förändrad kyrklig indelning och organisation i Visby stift. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 september 19 18 uppdrogs åt en kommitté att, efter å ort och ställe verkställd undersökning och utredning, inkomma med förslag till förändrad kyrklig indelning och organisation i Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 279 Visby stift, och utsågs till kommitténs ordförande extra föredraganden i ecklesiastikdepartementet, hovrättsrådet F. W. Linder samt till övriga leda möter i kommittén förre kontraktprosten, kyrkoherden i Hörsne pastorat S. Jacobson och förste kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet J. H. Nordström, med uppdrag tillika för Nordström att tjänstgöra såsom kom mitténs sekreterare. Sedan Jacobson den 2 december 1918 avlidit, har arbetet med kom- mittébetänkandets slutliga granskning och justering verksiällts av kommit téns ordförande hovrättsrådet Linder samt kommitténs tredje ledamot förste kanslisekreteraren Nordström. Kommittén, vilken ärnat avgiva sagda betänkande före utgången av år 1918, kunde på grund av mcllankommandc förhinder först den 18 janu ari 1919 avsluta justeringen av detsamma. Kostnaderna för kommitténs arbete hava belöpt sig till inalles 9,003 kronor 78 öre, därav under år 1919, huvudsakligen för tryckning av kom mitténs betänkande, omkring 7,3o0 kronor. Sakkunniga för utarbetande av normalritningar till folkskolebyggnader. Genom beslut den 20 september 1918 bemyndigade lvungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet biträda med utarbetande av förslag till normalritningar för folkskolebyggnader. Med anledning härav tillkal lade departementschefen såsom sakkunniga för nämnda ändamål undervis ningsrådet A. P. A. Dalin, ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren J. Jönsson och möbelsnickaren C. K. Jansson, samt tjänstgö rande arkitekten hos byggnadsstyrelsen, G. A. Nilsson och obyggnadssak- kunniga biträdet hos skolöverstyrelsen, arkitekten J. T. Åkerlund; och uppdrogs åt Dalin att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar, varjämte till sekreterare hos de sakkunniga utsågs överläraren vid Göte borgs folkskolor numera folkskolinspektören P. Holmén. Den 28 oktober 1919 beslöt departementschefen att för tiden från och med den 1 november till och med den 31 december 1919 återkalla det Dalin lämnade uppdraget att vara en av nämnda sakkunniga och deras ordförande, och uppdrog departementschefen samtidigt åt Holmén att under omförmälda tid med bibehållande av sekreterarförordnandet, inträda såsom en av de sakkunniga och tillika vara de sakkunnigas ordförande. Sedan Dalin i december 1919 avlidit, uppdrog departementschefen den 17 december 1919 åt Holmén att från och med den 1 januari 1920 fortfarande, med bibehållande av sekreterarförordnandet, vara en av de sakkunniga och tillika dessas ordförande. 280 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. De sakkunnig hava under år 1919 utarbetat detaljerat förslag till anvisningar rörande skolanläggningar för folkskolan och program för rit ningar till olika slag av skolanläggningar, på grundvalen av nämnda an visningar och program träffat avta! och uppgjort kontrakt med olika arki tekter om ritningsarbetets utförande samt mottagit och granskat skisser till skolanläggningar. Flertalet skisser till de av de sakkunniga kontrakterade ritningarna hava blivit godkända och huvudritningar därtill beställda. De kostnader, som de sakkunniga intill utgången av 1919 medfört för statsverket, uppgå till omkring 52,800 kronor.

Sakkunniga för uppgörande av förslag i syfte att befordra ett skynd sammare tillsättande av lediga professors- m. fl. befattningar vid rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet. Genom beslut den 15 november 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet aft för ändamålet tillkalla högst fem sakkunniga. Med anledning härav tillkallade departementschefen den 18 december 1918 såsom sakkunniga rektorn vid universitet i Lund, profes sorn J. C. V. Thyrcn, professorn vid karolinska mediko-kirurgiska insti tutet K. G. Muller och professorn vid universitetet i Uppsala O. von FYiesen samt uppdrog åt Thyrén att såsom ordförande leda de sakkunnigas för handlingar. Den 15 januari 1919 tillkallades förste kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet N. T. Lörvbeer att tjänstgöra såsom sekreterare hos de sakkunniga. De sakkunniga sammanträdde första gången den 13 januari 1919. Se dermera hava under år 1919 sammanträden hållits å följande dagar: 15—16, 21, 23—24, 28 januari, 4, 6—7, 11, 13—14 februari, 29 april, 1, 3—9 maj, 16—18, 22—24, 29 —31 juli, 5—7, 12—14, 19-21, 26—28 augusti, 1 — 3, 8, 12, 16—17, 22—23, 30 september, 3, 6, 9, 11, 14 oktober, 8, 10, 12 december. Härunder har den till de sakkunniga hänskjuta frå gan diskussionsvis behandlats och ett förlattningsförslag i ämnet utarbetats. Under mellantiderna har en ingående historisk-statistisk utredning rörande efter år 1876 avgjorda befordringsärenden verkställts, varjämte från främ mande länders universitet införskaffats uppgifter rörande där gällande be stämmelser i fråga om akademiska lärartjänsters tillsättning. Vidare har plan till betänkande uppgjorts och betänkandets avfattning påbörjats. Genom beslut den 13 juni 1919 anbefallde Kungl. Maj:t de sakkun niga att inkomma med utlåtande och förslag rörande an\andningen av två utav riksdagen för åren 1919 och 1920 beviljade anslag för beredande av bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i Uppsala Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 281 ocli Lund samt karolinska institutet. Sådant utlåtande och förslag avgavs den 15 augusti 1911). Statsverkets kostnader för sakkunnigarbetet utgöra för närvarande, oavsett till de sakkunniga och deras sekreterare anvisad resekostnads- och traktamentsersättning, sammanlagt 2,700 kronor. Sakkunniga för utarbetande av förteckning över nu brukade släkt namn m. in. Sedan Kungl. Maj:t den 29 november 1918 bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet biträda med utarbetande av förteckningar dels över inom landet nu brukade släktnamn dels ock över namn, lämpliga att användas såsom släktnamn, utsåg departementschefen den 18 december 1918 profes sorn vid universitetet i Uppsala A. G. Noreen, byråchefen i statistiska centralbyrån E. H. N. Arosenius och förste bibliotekarien vid universitets biblioteket i Uppsala A. \V. Grape att verkställa förenämnda arbete. Jäm likt nådigt bemyndigande tillkallade departementschefen sedermera den 19 maj 1919 såsom ytterligare sakkunnig professorn G. A. Eberstein. Beträffande de sakkunnigas arbete har meddelats följande: Professorn Eberstein har utarbetat ett förslag till ny namnlag, som föreligger färdigt till föredragning. För studium av det danska namn- väsendet har Eberstein företagit en resa till Köpenhamn. Byråchefen Arosenius har med anlitande av församlingsboksutdragen och andra källor utarbetat en förteckning över alla i Sverige nu i bruk varande släktnamn. Professorn Noreen och bibliotekarien Grape hava utarbetat dels eu för teckning över namn lämpliga att upptagas till släktnamn, dels en förteck ning på namn, som ehuru icke numera i bruk varande, dock anses böra på grund av sin historiska klang och liknande skäl komma att föreslås till fridlysning. Tryckning är redan påbörjad av förteckningen över de nu befintliga släktnamnen, och de två övriga förteckningarna beräknas kunna lämnas till tryckning vid 1920 års början. I avlöning åt biträden vid de sakkunnigas arbeten och för bestridande av diverse utgifter har hittills utbetalats omkring 6,000 kr. De sak kunnigas arvoden och reseräkningar under år 1919 komma att uppgå till i det närmaste 4,0U0 kronor. Skolknmini ssion en. Den 31 december 1918 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommission att verkställa förarbeten för en revision av det allmänna skolväsendet samt

Bih. till riksd. prut. 1920. 1 Sfi ml. 1 Avd. 36 Riksdags- Berättelsen. 282 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. förordnade, att kommissionen, vars överläggningar skulle ledas av dåva rande chefen för ecklesiastikdepartementet statsrådet V. Rydén, skulle utgöras av följande ledamöter, nämligen generaldirektören och chefen för skolöverstyrelsen B. Jakobsson Bergqvist, som tillika kunde av stats rådet Rydén förordnas att vid hans frånvaro leda kommissionens arbete, lärarinnan vid Whitlockska samskolan i Stockholm, Anna Brita Bergstrand, ledamoten av riksdagens andra kammare, numera undervisningsrådet K. A. W. Björck, med uppdrag för Björck att tillika vara kommissionens sekre terare, läraren vid kommunala mellanskolan i Malmö. N. O. Ekström, rektorn vid högre lärarinneseminariet i Stockholm, G. R. Fåhraeus, över läraren vid Lidingö folkskola N. Helger, föreståndarinnan för elementar läroverket för flickor i Falun, Gerda Martin ledamoten av riksdagens första kammare, hemmansägaren J. Pålsson, lektorn vid högre allmänna läro verket i Uppsala, J. Samuelsson, professorn vid universitetet i Uppsala E. S. Staaff, ledamoten av riksdagens andra kammare, disponenten A. I. Swartling, ledamoten av riksdagens andra kammare, ombudsmannen A. V. Sävström, rektorn o vid samskolan i Norrtälje, S. J. Söderlindh och läro- verksrådet A. E. Aström. Sedan Rydén den 28 november 1919 erhållit avsked från statsråds ämbetet, har Kung!. Mnj:t genom beslut nämnda dag förklarat, att förord nandet för Rydén att såsom ordförande leda kommissionens överläggningar fortfarande skulle gälla samt tillika förordnat Bergqvist att vid Rydéns från varo tjänstgöra såsom ordförande hos kommissionen. Kommissionens förhandlingar togo sin början den 31 januari 1919 och hava sedan med korta avbrott fortgått under hela år 1919. Arbetena hava avsett förberedande undersökningar för en reviderad läroverksorga nisation, i enlighet med i statsrådsprotokollet den 31 december 1918 lämnade närmare direktiv. Sagda, arbeten hava numera fortskridit så långt, att avfattningen av kommissionens principbetänkande kunnat påbörjas. För utredningsarbetet erforderliga statistiska undersökningar hava under ledning av lektorn vid högre latinläroverket å Norrmalm Edv. Göransson utförts och bragts till preliminär avslutning. Kostnaderna för kommissionens arbeten hava intill utgången av år 1919 uppgått till omkring 126,0U0 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om införande i den kyrkliga kom munen av representativt system in. in. Den 31 december 1918 bemyndigade Kungl. Magt chefen för eckle siastikdepartementet, bland annat, att tillkalla högst sex sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning, huruvida och i vad mån Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 28b representativt systern må kunna införas jämväl i deri kyrkliga kommunen. Med anledning härav tillkallades den 9 januari 1919 för ändamålet såsom sakkunniga hovrättsrådet K. «J. Ekman, landshövdingen, numera statsrådet och chefen för civildepartementet C. F. Holmquist, ledamöterna av riks dagens andra kammare, lantbrukaren J. Jönsson i Boa och parkvaktmästa- ren K. E. Magnusson, Idosofie licentiaten J. R. Nilsson samt ledamoten av riksdagens andra kammare, handlanden J. A. Zander, och uppdrogs åt Holmquist att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Genom beslut den 23 maj 1919 uppdrog Kungl. Magt åt ifråga varande sakkunniga att verkställa utredning och avgiva förslag jämväl rörande frågan, huruvida och i vilken utsträckning ekonomiska angelägen heter, även i vad de avsåge kyrkliga ändamål, må böra handläggas av den myndighet, som äger besluta om den borgerliga kommunens ekono miska angelägenheter, och tillkallade departementschefen samma dag såsom ytterligare sakkunnig revisionssekreteraren N. Andersson. Såsom sekreterare hos de sakkunniga har tjänstgjort t. f. revisions sekreteraren S. Oden. De sakkunniga hava under år 1919 sammanträtt in pleno i Stock holm under tiden 20 januari— 11 februari, 2 maj—6 juni samt 4 oktober, varjämte under mellantiderna de sakkunniga i Stockholm eller i respektive bemorter varit sysselsatta med arbeten för uppdragets fullgörande. För erhållande av kumkap om storleken och arten av den arbets börda, s<>m för närvarande vilar på kyrkostämmor, kommunalstämmor och stadsfullmäktige hava de sakkunniga från ett hundratal församlingar och kommuner infordrat de inom nämnda korporationer förda protokoll under åren 1914 —1917 samt gjort dessa protokoll till föremål för bearbetning ur olika synpunkter. 1 övrigt har utkast till förordning om kommunal- och församlingsstyrelse på landet utarbetats, varjämte undersökning före tagits beträffande de fall, där kommun-, församlings- och skoldistrikts- gränser ej sammanfalla. De kostnader, de sakkunniga intill 1919 års utgång medfört för statsverket, kunna beräknas till omkring 8,500 kronor. Kommittén för utredning av frågan om förändrad kyrklig indelning och organisation i vissa delar av Lunds stift. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 maj 1919 uppdrogs åt en kom mitté att efter å ort och ställe verkställd undersökning — i den mån sådan erfordrades — inkomma med utredning om och förslag till för ändrad kyrklig indelning och organisation i de delar av Lunds stitt, som tillhörde Kristianstads och Malmöhus län. Till ordförande i denna' kom- 284 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. mitté utsågs extra föredraganden i ecklesiastikdepartementet, hovrättsrådet W. Linder samt till övriga ledamöter i densamma ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren J. Jönsson i Revinge, domänintendenten S. Linders, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren P. NiBson i Bonarp, förste kanslisekreterareu i ecklesiastikdepartementet IL Nord ström och kontraktsprosten, kyrkoherden i Gårdstånga pastorat C. VolImer, med uppdrag tillika för Nordström att tjänstgöra såsom sekreterare hos kommittén. Sedan fråga uppkommit om den ställning, som prebendepastorafen inom ovannämnda delar av Lunds stift borde intaga vid den ifrågasatta omregleringen, uppdrogs åt nämnda kommitté, den s. k. Skånekommittén, att verkställa utredning angående möjligheten och lämpligheten av prebendeinstitutionens i riket upphörande, till den del densamma ännu kvar- stode, samt framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anled ning. 1 sammanhang med denna utvidgning av kommitténs uppdrag för ordnades domprosten i Lund, professorn M. Pfannenstill och professorn i Uppsala N. J. Göransson att såsom ledamöter deltaga i kommitténs arbete, i vad det avsåge frågan om prebendeinstitutionens upphörande. Redan omedelbart efter kommitténs tillsättning påbörjades av kom mitténs ordförande och sekreterare en del undersökningar och utredningar, nödvändiga för utförandet av kommitténs uppdrag. På grund av för hinder för åtskilliga av kommitténs ledamöter kunde emellertid kommitté* arbete^ på allvar begynna först i mitten av oktober 1919. A kommitténs sammanträden, vilka hållits i Lund, hava — med hänsyn till detta ärendes brådskande beskaffenhet — till en början be handlats frågan om prebendeinstitutionens avskrivning. Betänkande med förslag till upphävande av sagda institution har av kommittén avgivits den 13 november 1919. Kommittén har därefter sysslat med sin huvud- uPPo\ft> frågan om den kyrkliga indelningen och organisationen i Skåne. Ett första preliminärt förslag till omreglering i nämnda hänseenden har uppgjorts. Kostnaderna för kommitténs arbete intill utgången av år 1919 kunna beräknas till omkring 8,5U0 kronor.

Sakkunniga för utredning om folkskoleväsendet i de finsktalande de larna av Noirbottens län. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 maj 1919 bemyndigades chefen för ecklesiastikdepartementet, bland annat, att tillkalla högst fem sakkun niga för att inom departementet biträda vid utredning om folkskoleväsen det i de finsktalande delarna av Norrbottens län. Med anledning härav Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. tillkallade departementschefen den (! juni 1919 för Ändamålet såsom sak kunniga biskopen O. Bergqvist, assistenten vid kemisk-växtbiologiska an stalten inom Norrbottens län W. L. Wanhainen, folkskolinspektören J. F. Almkvist, folkskolläraren i Karl Gustavs skoldistrikt av Norrbottens län E. U. Eriksson samt prostinnan Amanda Nyman, född Baudin, var jämte .åt Bergqvist uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Den 12 september 1919 uppdrog Kungl. Maj:t med anledning av viss hos Kungl. Maj:t gjord framställning åt de sakkunniga att vid full görande av sitt uppdrag jämväl taga under övervägande frågan om Norr bottens läns arbetsstugors framtida verksamhet. De sakkunnigas arbete är ännu icke slutfört. Statsverkets kostnader för ifrågavarande sakkunniga uppgingo vid 1919 års slut till omkring 3,500 kronor. Sakkunniga för vissa utredningar rörande Chalmers tekniska institut. Den 20 juni 1919 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesia stikdepartementet, bland annat, att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning av frågan om behövliga ny byggnader för Chalmers tekniska institut ävensom i samband därmed taga under övervägande, huruvida nämnda läroanstalt lämpligen borde ombil das till eu teknisk högskola. Med anledning härav tillkallade departements chefen den 1 augusti 1919 såsom sakkunniga för nämnda ändamål leda moten av riksdagens andra kammare, kaptenen S. E. J. Liibeck, rektorn vid Chalmers tekniska institut, professorn B. H. Grauers, professorn vid tek niska högskolan K. \Yr. Palmair, undervisningsrådet N. Fredriksson samt direktören 11. G. E. Hammar, varjämte åt Liibeck lämnades uppdraget att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. De sakkunniga hava under år 1919 hållit en följd av sammanträden i Stockholm och Göteborg, varvid i första hand upptagits frågan om ny byggnader för de kemiska och fysiska institutionerna. Förslag härtill har utarbetats och väntas bliva avlämnat i januari 1920. Samtidigt hava de sakkunniga igångsatt en del utredningar rörande det dem i övrigt lämnade uppdraget, vilket beräknas kunna bliva fört till slut före 1920 års utgång. Kostnaderna för de sakkunniga belöpa sig vid 1919 års slut till omkring 8,905 kronor. Sakkunniga för utredning rörande karolinska institutets och seraf mer- lasarettets ny byggnadsfrågor in. m. Den 20 juni 1919 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastik departementet, bland annat, att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom 286 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. departementet biträda med utredning rörande karolinska mediko-kirurgiska institutets och serafimerlasarettets ^'byggnadsfrågor in. m. I anled ning härav tillkallades den 2 augusti 1919 såsom sakkunniga i om för mälda hänseende kanslern för rikets universitet, ledamoten av riksdagens första kammare, C. J. G. Swartz, generalfältläkaren F. J. Bauer, rektorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, professorn Iv. G. F. Lennmalm, professorn vid nämnda institut J. H. Forssner samt ledamoten av riks dagens första kammare, grosshandlaren H. F. Lamm, varjämte åt Swartz uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Såsom sekreterare hos de sakkunniga har tjänstgjort universitetskanslcrssekretera- ren, vice häradshövdingen O. Croneborg. De sakkunniga hava under år 1919 utfört åtskilliga förberedande arbeten med utredningar m. in. I egenskap av ledamöter i en av de sakkunniga tillsatt subkommitté hava bemälde Bauer, Lennmalm och Forssner under tiden från och med den 18 september 1919 utfört särskilda sådana arbeten. De kostnader, de sakkunniga intill utgången av år 1919 åsamkat statsverket, torde komma att uppgå, approximativt beräknat, till 2,470 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om dyrtidstillägg åt kommunalt anställda lärare. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemjmdigande tillkallade chefen för ecklesia stikdepartementet den 4 angusti 1919 kanslirådet A. E. M. Ericsson, leda moten av riksdagens första kammare, lantbrukaren J. Pälsson, ledamoten av riksdagens andra kammare, möbelsnickaren C. R. Jansson, småskol lärarinnan Anna Olsson och ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren E. Kristensson för att inom departementet biträda med ut redning av frågan om beredande av dyrtidstillägg efter utgången av år 1919 åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mel- lariskolor och vissa småskoleseminarier. Tillika uppdrogs åt Ericsson att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. De sakkunnigas första sammanträde hölls den 20 augusti 1919, och har arbetet därefter oavbrutet pågått till den 20 december 1919. Betän kande i frågan torde kunna avlämnas i början av år 1920. Statsverkets kostnader för ifrågavarande sakkunniga belöpte sig vid utgången av år 1919 till omkring 8,000 kronor. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Sak kunnig/a för revision av förordningen angående utarrendering av prästerskapets lönehoställen. Sedan Kungl. Maj:t den 17 oktober 1919 bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet, bland annat, att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet biträda med revision av förordningen den 15 september 1911 angående utarrendering av prästerskapets lörieboställen, tillkallade departementschefen den 20 oktober 1919 för ändamålet lands hövdingen i Älvsborgs län K. S. Husberg, domänintendenten S. Linders, arrendatorn P. L. Nilsson i Ilåslöv, kontraktsprosten, kyrkoherden i Osino pastoiait, J. A. L. Quist samt ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren J. Kehn. Tillika anmodades Husberg att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Ifrågavarande sakkunnigarbete har ännu icke avslutats. Kostnaderna för de sakkunniga belöpa sig vid 1919 års slut till omkring 1,025 kronor. Sakkunniga för utredning av frågan om beredande av bättre pen - sionsförhållanden åt änkor och barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa. Den 24 oktober 1919 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för eckle siastikdepartementet, jämte annat, att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning av frågan om beredande av bättre pensionsförhållandcn åt änkor och barn efter delägare i präster skapets änke- och pupillkassa. Med anledning härav tillkallade departe mentschefen den 4 november 1919 för ändamålet såsom sakkunniga e. o. hovpredikanten, kyrkoherden i Gustav Vasa församling i Stockholm H. E. Hallberg, lektorn vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm E. Göransson, kontraktsprosten, kyrkoherden i Dunkers pastorat J. A. Hedendahl, ledamoten av riksdagens första kammare, ombudsmannen A. Hult samt ledamoten av riksdagens andra kammare, konduktören C. O. Nilsson Loven, varjämte Hallberg erhöll i uppdrag att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. På därom gjord framställning utsåg departementschefen den 13 no vember 1919 sekreteraren och ombudsmannen vid prästerskapets änke- och pupillkassa, civilassessorn N. Ruus att tjänstgöra såsom sekreterare hos de sakkunniga. De sakkunnigas arbete väntas vara avslutat till den 20 januari 1920. Kostnaderna för de sakkunniga belöpte sig vid 1919 års slut till omkring 4,000 kronor. 288 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Jordbruksdepartementet. Skogslagstiftninffskonimittén. Kung!. Miij:t uppdrog den IG juni 1911 åt en kommitté att verk ställa utredning angående vissa i statsrådsprotokollet över jordbruksären- den för nämnda dag närmare angivna skogslagstiftningsfrågor och att för Kungl. Maj:t framlägga de förslag, till vilka den verkställda utredningen kunde föranleda. Till ordförande i denna kommitté förordnades landshövdingen K. S. Husberg och till ledamöter i densamma f. d. överjägmästaren C. F. E. Baer, häradshövdingen, f. d. revisionssekreteraren friherre B. C. Cederström och dåvarande hovrättsrådet, numera revisionssekreteraren Y. G. Wisén, vilken jämväl skulle vara kommitténs sekreterare. Sedan f. d. över jägmästaren Baer den 16 april 1914 avlidit, förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter i kommittén den 23 maj 1914 länsjägmästaren U. Danielson, Kalmar, och den 24 juli 1914 disponenten A. Sahlberg, Ström näs, Frånö. De lagstiftningsfrågor, som till kommittén överlämnades, återgåvos i ovan omförmälda statsrådsprotokoll på följande sätt: riksdagens skrivelse den 23 april 1''07 om framläggande av förslag till lagbestämmelser, varigenom skogs vårdsstyrelserna tillädes rättighet att förvärva skogsmark till bildande av allmänningar för vederbörande lands tingsområde samt att för sådant ändamål använda influtna skogsvårds- av gifter; riksdagens skrivelse den 22 mars 190-1 om förslag till bestämmelser, som kunde prövas erforderliga och lämpliga för att bereda delägare i häradsallmänning möjlighet att få med allmänningen införliva mark, som blivit för sådant ändamål inköpt eller annorledes förvärvad, eller att på liknande sätt bilda nya allmänningar; riksdagens skrivelse den 24 maj 1907 om utredning, huruvida kronans rätt till storverksträd och ekar å häradsallmänning kunde upp höra, samt om därav föranlett förslag till ändring i gällande skogsordning; riksdagens skrivelse den 19 maj 1904 om utarbetande och fram läggande av förslag till lagbestämmelser, som kunde tinnas erforderliga och lämpliga för att bereda kommuner, korporationer, byalag samt stif telser och fonder, som avse allmänt ändamål, möjlighet att genom inköp av skogsmark eller annorledes bilda, bibehålla och utvidga gemensam- hetsskogar; Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 281) riksdagens skrivelse den 22 maj 1903 om förslag till lagbestämmel ser i sytte att förekomma, att de till fideikomissegendomar hörande skogar utsättas för sådan behandling, att därigenom skogskapitalets fortfarande avkastningsförmåga äventyrades; den vid liera tillfällen framhållna frågan om att helt och hållet omarbeta nu gällande lagstiftning rörande nyttjande av oskift skog; åtskilliga framställningar från skogsvårdsstyrelsemötet i Stockholm år 1908 rörande ändringar i lagen den 24 juli 1903 angående vård av enskildas skogar; riksdagens skrivelse den 25 maj 1910'angående utredning om och på vad sätt ändring och tillägg i 1903 års lagstiftning angående vård av enskildas skogar skulle kunna åvägabringas i ändamål att förekomma uppenbar skövling av ungskog samt framläggande för riksdagen av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda; samt övriga med dessa närmare angivna frågor sammanhängande skogslagstiftningsfrågor. Sedermera hava till kommittén remitterats åtskilliga ärenden rörande skogslagsti ftn ingen såsom angående socken- och byallinänningars med fleras ställande under skydd av ordnad skogsvård, angående bestämmelser rörande utsyning och stämpling å skyddsskogar, angående åtgärder till förekommande av viss skadegörelse å ungskog, angående ändring i för ordningarna om skogsvårdsstyrelser och skogsvårdsavgift, angående un derstöd åt kommuner lör bildande av kommunalskogar o. s. v. Kommittén har i början av året avlämnat del I av sitt den 9 de cember 1918 dagtecknade betänkande, innefattande majoritetens förslag. Del II, utgörande ordförandens, landshövding Husberg, reservation, och vars tryckning påbörjats före utbrottet av boktryckarstrejken samt allt jämt pågår, kommer att avlämnas så snart de nuvarande försvårade tryckningsförhållandena det medgiva. Utgifterna för kommitténs verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 26,628 kronor 53 öre.

Sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna hem (kronolägenhet-kommissionen). Kungl. Maj:t bemyndigade den 10 juni 1912 chefen för jordbruks departementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer att verkställa utredning i viss riktning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna hem; och anmodade departementschefen samma dag häradshövdingen A. R. Östergren (Stockholm), ledamoten av riksdagens första kammare, direk tören Ake Ingeström (Varpnäs, Nor), ledamoten av riksdagens andra kärn- Bih. till rikad. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 37 Riksdags-Berättelse!!. 290 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. mare, numera domänintendenten Sven Linders (Nevitshög, Staffanstorp) och docenten, numera professoren N. R. Wohlin (Stockholm) att verkställa den anbefallda utredningen, därvid åt östergren uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1913 anmodade därjämte departementschefen sistnämnda dag kammarrådet P. R. B. Bergström att i samråd med de sakkunniga verkställa en kameralhistorisk utredning rörande dels de lagar och författ ningar, som här i landet varit och fortfarande äro gällande beträffande den stadgade åborätten, dels ock den praktiska tillämpningen av åborätts- institutet och därmed under olika tider förenade fördelar och olägenheter. Med hänsyn till förekomna omständigheter tillkallade vidare departements chefen, efter därtill av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande, t. f. revisions sekreteraren, numera hovrättsrådet J. A. Samuelson (Malmö) att från och med den 16 augusti 1915 såsom sakkunnig deltaga i förevarande utred ning samt tillika tjänstgöra såsom de sakkunnigas sekreterare. Efter det riksdagen i skrivelse den 27 maj 1915 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, i vilka fall och under vilka villkor torpare och lägenhetsägare å ecklesiastika boställen kunde i vidare mån än nu vore medgivet beredas möjlighet att förvärva av dem brukade jordområden, uppdrog Kungl. Maj:t den 26 juni 1915 åt de sakkunniga att verkställa jämväl den sålunda begärda utredningen och till Kungl. Maj:t ingiva det förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda. Med hänsyn till önskemålet att kronans utarrenderade jordbruks fastigheter måtte under de närmaste åren i största möjliga utsträckning vara disponibla för upplåtelse av jord till egna hem eller småbruk även som med föranledande av de under krigstiden uppkomna prisförhållandeii hemställde kommissionen i mars 1919 hos Kungl. Maj:t bland annat, huru vida icke de kronoegendomar, för vilka gällande arrendeavtal utginge ett dera av åren 1920 och 1921, lämpligen borde, i den mån förnyad ut arrendering iller annan disposition icke redan ägt rum, i stället för att utbjudas på arrende på tjugu år upplåtas på tillfälliga arrenden för högst fem år. Senare hemställde kommissionen — i ändamål att underlätta eventuellt ifrågakommande upplåtelser av ecklesiastik boställsjord till egna hem eller småbruk och med hänsyn till svårigheten att under rådande dyrtidsförhållanden lösa byggnadsfrågan beträffande de löneboställen, som skola utarrenderas — likaledes hos Kungl. Maj:t, huruvida icke de eckle siastika boställen, för vilka utarrendering ettdera av åren 1920 och 1921 förestode, lämpligen kunde i stället för att utbjudas på arrende för tjugu år upplåtas på tillfälliga arrenden för högst fem år. På grund av dessa framställningar har Kungl. Maj:t förordnat dels den 10 oktober 1919 att Berättelse om vad i rikets styrelse'sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 29) vid förnyad utarrendering av de under doraänstyrelsens förvaltning ly dande, den 14 mars 1920 och den 14 mars 1921 arrendelediga krono- egcndomar, om vilkas disposition vid löpande arrendeperiods utgång be stämmelser ej redan träffats, arrendetiden skulle begränsas till fem, högst sju år, dels ock den 17 berörda oktober att vid utarrendering, jämlikt för ordningen den 15 september 1911 angående utarrendering av prästerskapets löneboställen, för tiden från den 14 mars eller den 1 maj 1920 och den 14, mars eller den 1 maj 1921 av de för jordbruk avsedda ecklesiastika löneboställen, för vilkas utarrendering från sagda tid ej redan hembud skett, auktion utlysts eller andra liknande förfoganden träffats, skulle iakttagas, att arrendetiden begränsades till fem, högst sju år. Vid kommissionens sammanträden i Stockholm under år 1919 har bl. a. till omprövning förehafts det inom kommissionen utarbetade för slag till lag om besittningsrätt för obegränsad tid till kronojord och annan publik jord; och föreligger förslaget numera i reviderat korrektur. Övriga till kommissionen hänskjuta frågor hava likaledes upptagits till definitiv behandling. Den åt särskild sakkunnig anförtrodda kameralhistoriska utredningen har under år 1919 slutförts och torde vid årets utgång föreligga, såvitt avser det insamlade undersökningsmaterialet, i färdigtryckt skick samt, be träffande utredningens resultat, i fullständigt korrektur. Kommissionens arbete kan i dess helhet väntas bliva avslutat och dess betänkande framlagt under förra hälften av år 1920. Samtliga kostnader för kommissionens verksamhet torde vid 1919 års utgång uppgå till omkring 111,500 kronor, av vilket belopp ungefär 24,000 kronor belöpa på sistnämnda år. Sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av för slag beträffande en förändrad bokföring rörande statens domäner. De sakkunniga hava jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 november 19 IS tillkallats för att inom jordbruksdepartementet biträda med verk ställande av utredning och uppgörande av förslag beträffande förändrad bokföring rörande statens domäner och övrig med domänstyrelsens verk samhet förenad förvaltning. De sakkunnigas förhandlingar hava letts av professorn vid handelshögskolan Carl Filip Gunnar Andersson i egenskap av ordförande. Övriga sakkunniga hava varit överjägmästaren C. G. Bar- thelson samt professorn vid handelshögskolan O. Sillen. Som de sakkunnigas sekreterare har tjänstgjort e. jägmästaren, fil. kand. Hans Melander från 1919 ars början till den 15 september samt därefter e. jägmästaren Thore Baeckströin. 292 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. De sakkunniga hava liksom under föregående år haft två uppdrag att utföra, nämligen dels att verkställa vissa löpande göromål, dels att verkställa vissa utredningar och att avgiva därav betingade förslag. För det löpande arbetet hava de sakkunniga fortfarande haft ett räkenskaps- och revisionskontor, å vilket de framlagda förslagen kunnat prövas i praktiken. Det löpande arbetet har bestått i siffergranskning och formell gransk ning av de månatligen inkommande redovisningshandlingarna från domän förvaltningens redogörare. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1915 har nämligen ovannämnda kassaredovisningar överlämnats till de sak kunniga för att underkastas granskning. I anslutning till detta arbete hava utdrag ur redovisningshandlingarna verkställts för att erhålla material för den statistiska bearbetningen. Som resultat av den statistiska bokföringen har upprättats en detaljerad statistik, och har en stor del av de tabel- lariska bilagor, som ingå i domänstyrelsens årsberättelse, uppgjorts å de sakkunnigas kontor. De sakkunniga hava vidare verkställt huvudsakliga delen av domän styrelsens centrala bokföring och upprättat konceptförslag till domänsty relsens huvudbok för år 1918. Bland övriga större löpande arbeten märkas upprättande av domän styrelsens centrala virkesbokföring, vilken utarbetas på grundval av de virkesrapporter, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 december 1917 skall av varje revirförvaltare årligen avgivas. Det löpande arbetet har erfordrat en omfattande korrespondens i bokföringsfrågor med samtliga redogörare. Till belysande härav må an föras, att diariet utvisar 2,438 utgående och 1,597 ingående skrivelser. På domänstyrelsens begäran hava slutligen de sakkunniga även under året handhaft anskaffande, tryckning och expediering av räkenskapsböcker, blanketjer in. m. A kontoret hava varit anställda en kontorschef och under större delen av året en extra jägmästare, tre manliga och ett trettiotal kvinnliga biträden. Som jourhavande å kontoret har under året tjänstgjort profes sor O. Sillén samt, då han varit förhindrad, ordföranden. De sakkunniga hava i skrivelse,till statsrådet och chefen för jord bruksdepartementet den 17 augusti 1918 anmält, att arbetet med kassa bokföringens ordnande skridit så långt framåt, att detsamma från och med år 1920 bol de av domänstyrelsen själv övertagas. Kungl. Majrt har också i proposition till lagtima riksdagen 1919 godkänt ny lönestat för domän styrelsens kameralbyrå. Det arbete, som för närvarande ut föres å de sak kunnigas kontor, kommer i enlighet härmed att den 1 januari 1920 över tagas av domänstyrelsen. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima rilcsdags sammanträde sig tilldragit. De sakkunnigas utredningsarbeten hava under året omfattat utarbe tandet av det slutliga betankandet. Av detta föreligga stora delar färdiga, och hava de sakkunniga den 29 november 1919 till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet överlämnat det kapitel därur, som avhandlar redovisningsbokföringens ordnande. Samtidigt överlämnade de sakkunniga eu redogörelse över, huru arbetet å kameralbyran efter den 1 januari 1920 bör ordnas. Detta senare förslag är uppgjort på grundval av de erfaren heter, de sakkunniga under de år, de omhänderhaft försöksbokföringen, förskaffat sig. Båda dessa utredningar äro avsedda att tjäna till ledning för kameralbyrån vid dess övertagande av de sakkunnigas bokföringskontor. Under år 1919 hava de sakkunniga avgivit följande yttranden och förslag. Till Konungen: den 12 november angående domänstyrelsens förslag till driftkostnader för statens domäner för år 1921; till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet: den 29 novem ber koncept till kapitel II av de sakkunnigas slutbetänkande, omfattande redovisning.->bokföring, samma dag beskrivning å bokföringsarbetet å domänstyrelsens kame ralbyrå enligt de sakkunnigas förslag; till domänstyrelsen: den 20 maj utredning och beräkning av det skillnadsbelopp, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 november 1918 skall vid bokslutet för år 1918 upptagas som ett domänfondens tillgodo havande för vedvirke, som av statens bränslekommisson mottagits från domänfondens skogar, den 3 juli utredning och förslag till ordnande av likvider mellan domänförvaltningens redogörare genom bokföringsåtgärder utan användande av kontanta medel, den 15 september utredning angående storleken av förnyelsefonden för återväxtkostnader, ävensom ett flertal i samband med kommitténs arbeten stående skrivelser. De sakkunnigas arbete har oavbrutet pågått hela året. Kostnaderna för år 1919 t. o. m. november månad belöpa sig till omkring 142,000 kronor, därav omkring 124,000 kronor som löner vid förenämnda räkenskaps- och revisionskontor. Sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestäm melser angående utarrenderande av kronans jordbruksdomäner. Den 15 december 1914 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag, hovstallmästaren G. Tamm, 294 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren O. Nilsson, byrå chefen hos domänstyrelsen G. Söderlind, domänintendenten A. K. Carlsson och f. d. akademitogden A. R. Thalén att såsom sakkunniga biträda vid utredning och avgivande av förslag beträffande de ändringar i gällande bestämmelser angående utarrendering av kronans jordbruksdomäner, som kunde finnas erforderliga eller lämpliga, särskilt i syfte att. statens intres sen i fråga om avkastningen från dessa domäner måtte bättre än hittills tillgodoses, samt angående vad med denna fråga ägde sammanhang. Till sin sekreterare hava de sakkunniga utsatt registratorn hos riksdagens justitie ombudsman, juris kandidaten J. Söderhjeltu. Sedan till de sakkunnigas kännedom kommit, att de av chefen för jordbruksdepartementet jämlikt bemyndigande den 10 juni 1912 tillkallade sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna hem beräknade att under år 1919 kunna slutföra sitt uppdrag och de sakkunnigas arbete i vissa delar vore beroende av de resultat, vartill be- mälda sakkunniga komme, har betänkande ännu icke avgivits. Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava intill utgången av år 1919 uppgått till omkring 9,500 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans Ilsken samt jakten ä viss kronomark. Med stöd av bemyndigande den 1 oktober 1915 tillkallade chefen för jordbruksdepartementetden 4 november samma år fyra sakkunniga per soner för verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga om be stämmelser för tillgodogörande dels av kronans allmänna fisken samt, i den mån så kunde finnas lämpligt, kronans enskilda fisken dels ock av jakten å kronans marker inom lappmarken samt angående vad med dessa frågor ägde sammanhang. Till de sakkunnigas ordförande utsågs nuva rande landshövdingen J. L. Falk samt till ledamöter nuvarande kansli rådet L. Berglöf, tillika sekreterare, jägmästaren A. Montell och fiskeri- intendenten, filosofie doktorn N. W. Rosén. Genom särskilda remisser hava sedermera till de sakkunniga för yttrande överlämnats bland annat till Kungl. Maj:t inkomna framställ ningar angående ändring i gällande förbud mot användande av sax vid fångandet av vissa däggdjur samt angående jakt å lodjur och fridlysnings- tider för ett flertal djurarter, varjämte de sakkunniga enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 juli 1916 för behandling fått mottaga riksdagens skrivelse den 8 april 1916 angående åtgärder till skyddande av vissa fågelarter. Sedan Kungl. Magt i samband med sistnämnda beslut bemyndigat chefen för jordbruksdepartementet att anmoda högst två sakkunniga per- Re rättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. soner att deltaga i de sakkunnigas arbete vid behandling av frågor rö rande bättre skydd för vissa däggdjur och fågelarter samt angående de redskap, som inå anvilndas vid jakt och fångst av dylika djur, jämte dermed sammanhängande frågor, hava lör ändamålet tillkallats den 23 september 191 ti professorn, filosofie doktorn H. 1. S. Wallengren samt den 5 påföljande oktober sekreteraren hos svenska naturskyddsföreningen, skriftställaren T. Högdahl. Under år 1919 har de sakkunnigas arbete fortskridit så långt, att av de tre avdelningar, vari arbetet av de sakkkunniga uppdelats, den av delning, som angår jakt- och fångstmedel, avslutats och förslag därutinnan med skrivelse den 27 augusti 1919 överlämnats till chefen för jordbruks departementet. Vidkommande de två övriga avdelningarna, av vilka den ena upptager till de sakkunnigas behandling överlämnade frågor angående fridlysning av vissa djurslag och vissa återstående frågor angående jakten samt den andra spörsmålet rörande tillgodogörandet av kronans fisken och vad därmed äger sammanhang, ärna de sakkunniga omedelbart begagna sig av utverkat tillstånd att trycka av dem rörande samma ämnen upp rättade förslag. Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 14,618 kronor 84 öre.

Torvkommittén. Genom beslut den 14 januari 1916 uppdrogs åt en kommitté att utreda och avgiva förslag beträffande de åtgärder i olika hänseenden, som från statens sida kunde ytterligare vidtagas för att främja produktionen och användningen av bränsle, framställt utav torv. d ill ordförande i kom mittén förordnades ledamoten av riksdagens första kammare, nuvarande statsrådet P. A. Petersson samt till ledamöter i densamma f. d. överingen jören J. A. Brinell, statens förste torvingenjör, kaptenen E. J. Wallgren, byråingenjören av första klassen hos järnvägsstyrelsen G. E. Rendahl, föreståndaren för tekniska högskolans materialprovningsanstalt, civilingen jören el. O. Roos av Hjälmsäter, föreståndaren vid svenska mosskultur- föreningen, filosofie doktorn C. A. H. von Feilitzen och ledamoten av riksdagens andra kammare A. Andersson i Råstock. Kommittén, som till sin sekreterare antagit juris kandidaten G. Alexandersson, sammanträdde första gången i Stockholm den 17 februari 1916. På därom av statsrådet Petersson gjord framställning entledigade Kungl. Maj:t honom den 2 november 1917 från uppdraget att vara ord förande i kommittén samt förordnade härtill i stället f. d. överingenjören Brinell, varjämte juris kandidaten Alexandersson förordnades att med bi 296 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

behållande av uppdraget såsom kommitténs sekreterare vara ledamot av kommittén. Kommittén avgav den 20 maj 1919 betänkande och förslag till in rättande av ett statens bränsleinstitut och en statens torvskola, vilket betänkande jämlikt erhållet tillstånd befordrades till trycket i en mindre upplaga men kommer att intagas jämväl i kommitténs slutliga betänkande. Kommitténs arbete har under år 1919 i det närmaste slutförts och omfattar dels tekniska och dels statistiska undersökningar. I sin helhet har kommittén under året endast sammanträtt under tiden den 19 —21 maj. Däremot hava mindre delegationer av kommittén sammanträtt i medel tal fem dagar i varje månad, varjämte flertalet ledamöter haft sio- anför trodda utförandet av speciella utredningar. Utgifterna för kommitténs verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 19,772 kronor 50 öre.

Kolonisationskommittén. Kommittén tillsattes av Kungl. Maj:t på jordsbruksdepartementets föredragning den 30 juni 1916 med uppgift att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande åtgärder för främjande av kolonisation å kronans marker i Norrland och Dalarna med undantag av trakterna ovan odlingsgrän- sen i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker ävensom därmed sam manhängande spörsmål, däribland frågan om utsträckt tillämpande av inten sivt skogsbruk å de norrländska statsskogarna samt om därav påkallade åtgärder för ökad bosättning å dessa skogar. Genom Kungl. Majrts beslut den 1 juni 1917 överflyttades på kommittén ett den 31 december 1915 åt de s. k. kolonisationssakkunniga givet uppdrag att verkställa utredning angående beredande av rättslig möjlighet att vid bildande av odlingsbar* heter i Norrland och Dalarna tillvarataga för odling tjänliga ströängar. Kommitténs uppdrag har ytterligare utvidgats genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 juli 1918, då åt kommittén uppdragits att verkställa utredning och avgiva förslag med anledning av riksdagens skrivelse den 13 juni 1918 angående befrämjandet av kolonisationen å bondejord i Norrland. I kommitténs sammansättning har den 20 juni 1918 skett den änd ring att efter därom gjord framställning f. d. justitierådet friherre E. T. Marks von Wurtemberg befriats från uppdraget att vara kommitténs ordförande, dock att han skulle i samma befattning kvarstå vid kommitténs behand ling av frågan om ströängarna. Med denna inskränkning förordnades sam tidigt till kommitténs ordförande dess förutvarande vice ordförande, leda moten av riksdagens första kammare, f. d. auditören Abraham Hugo Fahlén. Efter det denne den 3 februari 1919 avlidit, förordnades den 14 februari Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 297 1919 med förenäntnda inskränkning i uppdraget till kommitténs ordförande t. f. landshövdingen i Västerbottens län Nils G. Ringstrand. Övriga mt dlemmar av kommittén äro ledamoten av riksdagens första kammare, n. v. lantbruksakademiens sekreterare, professorn Paul Hell ström, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren Adolf Linus Lundström i Långnäs, över jägmästaren i övre Norrbottens distrikt Anders Harald Holmgren, vilken tillika förordnats att vara kommitténs sekreterare, professorn vid skogshögskolan Tor William Jonson, förste lantmätaren i Västerbottens län Karl Isak Grubbström, statens lantbruksingenjör i Skel lefteå distrikt Hugo Henning Hjalmar Wikström, n. v. byrådirektören i lantbruksstyrelsen, filosofie doktorn Emil Haglund samt ordföranden i \ ä- sterbuttens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd, hemmansägaren Nils Gabriel Gabrielson i Teg, Umeå. Den under kommitténs uppsikt ställda inventeringen av odlingsjord å kronoparkerna i Norrland och Dalarna har pågått även under innevarande år, varefter vidtagits bearbetningar av det därunder samlade materialet. För ändamålet hava genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 maj 1919 anvisats medel från ett i riksstaten för året upptaget reservationsanslag å 90,000 kronor. Såsom ett led i utredningen rörande frågan om det intensiva skogs bruket i Norrland hava under året utförts en del lokala undersökningar rörande skogens tillväxt m. in. inom Arvidsjaurs, Gellivare och Pajala socknar i Norrbottens län. Under år 1919 har Kungl. Maj:t ställt till kommitténs förfogande ett belopp av 39,000 kronor till utförande av undersökningar för upplå telse av ytterligare kolonat å vissa kronoparker i Norrland. Sedan dessa undersökningar slutförts, har kommittén den 2 december 1919 avlåtit för slag om dessa upplåtelser. Genom remiss den 7 februari 1919 har kommittén anmodats avgiva utlåtande över ett genom länsstyrelsens i Västerbottens län försorg till kommet förslag till disposition av vissa överloppsmarker inom Sorsele socken. Till förberedande av detta utlåtande har kommittén under sommaren 1919 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 april 1919 verkställt en del undersökningar å marken. Utredningen angående beredande av rättslig möjlighet att vid bil dande av odlingslägenheter i Norrland och Dalarna tillvarataga för odling tjänliga ströängar har fortgått under året och avslutats den 10 december 1919 med undertecknande av betänkande i ämnet jämte förfättningsförslag. Jämlikt bemyndigande igångssatt tryckning av betänkandet väntas bliva slutförd i början av år 1920. Bill. till riks fl. prat. 1920. I Samt. 1 Avd. Riksdngs-Berättelsen. 29* Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Utgifterna för kommitténs verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 139,961 kronor 57 öre. Lagerhus- och kylhuskommittén. Enligt bemyndigande den 3 juli 1916 tillkallade chefen för jord bruksdepartementet nio sakkunniga personer för att inom departementet biträda vid utredning av frågorna om inrättande i vårt land av spann- målslagerhus och kylhus och om de åtgärder, som från statens sida borde vidtagas för befrämjande därav, ävensom vad i övrigt med dessa frågor ägde sammanhang. Till ledamöter i kommittén utsågos förste hovjäg mästaren friherre N. A. A. Trolle, ledamöterna av riksdagens andra kam mare J. P. Jesperson, O. Nilsson i langa och O. Osberg, direktören A. O. Hultman, direktören för Sveriges ullmäjina lantbrukssällskap J. G. J:son Leufvén, notarien hos järnvägsstyrelsen A. N. J. Nilsson Nerell, direktören P. Vallentin samt professorn N. R. VVohlin. De sakkunniga sammanträdde i Stockholm den 5 december 1916 och antogo namnet lagerhus- och kylhuskommittén. 1 ill sekreterare antogs sekreteraren i svenska föreningen för kyl- teknik, tilosofie doktorn T. Andersson, Strängnäs. Sedan denne i början av år 1919 begärt entledigande från uppdraget, antogs till sekreterare amanuensen i jordbruksdepartementet, juris kandidaten Sigge Lindby. Sedan de sakkunniga hos departementschefen hemställt om till kallande av en i byggnadstekniska spörsmål sakkunnig att järnte öv riga sakkunniga biträda vid utredningen av frågorna om inrättande i vårt land av spannmålslagerhus och kylhus in. m., tillkallade departements chefen den 8 december 1916 professorn i byggnadsstatik vid tekniska högskolan C. Forssell, som därefter deltagit i de sakkunnigas arbete. Till ledamot i kommittén efter avlidne direktören Ph. Vallentin har utsetts konsul F. C. Fritsch, Landskrona. Under år 1919 har kommittén genom en inom kommittén tillsatt subkomrnitté verkställt vissa grundläggande utredningar av spannmålslager- husfrågan. Utgifterna för kommitténs verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 12,926 kronor 26 öre.

Folkhushållningskommissionen. Den 28 september 1916 tillsatte Kungl. Maj:t folkhnshållningskom- missionen med uppdrag att utarbeta och framlägga slutliga förslag till bestämmelser angående reglering av konsumtionen inom landet av socker ävensom av andra livsmedel, i den mån Kungl. Maj:t därom förordnade, Berättelse om, vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. ‘299 och angående den hårtur erforderliga lokala organisationen samt att i övrigt utföra förberedande arbeten för genomförandet av en livsmedels- reglering. Folkhushållningskoimnissionen, som den 19 december 1916 erhöll Kungl. Maj:ts uppdrag att genomföra reglering av brödsädsförbrukningen och som sedermera tid efter annan erhöll uppdrag att genomföra regle- rin 0- av konsumtionen av en hel del andra livsförnödenheter, tillädes den ö juni 1917 ökad befogenhet. Sålunda förordnades bland annat, att kommissionen skulle, med bibehållande av de uppgifter, som förut åvilade densamma, dårjilmte från och med den 1 juli 1917 övertaga handhavandet av den förvaltande verksamhet, som dittills ankommit på statens livsme delskommission, ävensom i övrigt handhava av rådande kristid påkallade åtgärder på folknäringens område. 1 samband härmed överflyttades att lyda under folkhushållningskoimnissionen de byråer med uppgifter av aftärs- drivande eller annan förvaltande beskaffenhet, som förut hört under livs medelskommissionen. Dessutom föreskrev Kungl. Maj:t vidkommande arbe tets ordnande inom folkhushållningskommissionen, att kommissionen finge fördela sitt löpande arbete å byråer eller avdelningar, därvid beträffande byråernas eller avdelningarnas ledamöter, vare sig dessa tillika vore leda möter av kommissionen eller ej, skulle noga iakttagas, att, i den mån uppgifternas natur därtill föranledde, såväl producent- som konsument intresset bleve behörigen företrätt; att i allmänhet endast ärenden av syn nerlig betydelse skulle slutligt handläggas och avgöras i plenum samt att ärenden, som icke prövades böra handläggas i plenum men dock borde föranleda beslut av kommissionen, skulle slutgiltigt handläggas och avgö ras av ett arbetsutskott. Folkhushållningskommissionens ledamöter utgjorde vid ingången av år 1919: Generaldirektören Henning Elinquist, ordförande; rådmannen Knut Dahlberg och byråchefen E. Insulander, båda vice ordförande; direktören Bertil Almgren, direktören Karl Eriksson, grosshandlaren Bernhard Floren, översten vid intendenturkåren C. E. von Gegcrfelt, professorn vid central anstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet Nils Hansson, sekrete raren i socialstyrelsen Hugo Heyman, riksgäldsfullmäktigen, fil. d:r K. E. Hildebrand, sekreteraren hos lantbruksakademien, professorn H. Juhliri Dannfelt, ledamoten av riksdagens andra kammare G. W. Källman, gross handlaren Lennart Larsson, hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustaf Lindstedt, ledamoten av riksdagens andra kammare Olof Nilsson i långa, ledamoten av riksdagens första kammare, ordföranden i Eskilstuna stadsfullmäktige C. E. Svensson, föreståndarinnan för statens skolköksseminarium fröken 300 Berättelse om vad i rilcets styrelse sedan sista lagtima rihsdags sammanträde sig tilldragit.

Ingeborg Walin, föreståndaren för lantbruksskolan å Bjärka—Säby Georg von Zweigbergk, direktörep Gustaf Akerlindh samt ledamoten av riksda gens första kammare Nils Åkesson i Rebbelberga. Folk hushåll ningskoinmissionens arbetsutskott bestod av följande med lemmar, nämligen kommissionens ordförande, generaldirektören Elmquist samt vice ordförandena rådmannen Dahlberg och byråchefen Insulander (ined sekreteraren Heyman som suppleant) samt de ledamöter av kommis sionen, som tillhörde den avdelning, där ärendet handlades, ävensom, där så påkallades, övriga ledamöter av kommissionen. 1 ill medicinalstyrelsens ombud i kommissionen var förordnad medi cinalrådet C. R. Stenbeck. Såsom kommissionens sekreterare tjänstgjorde aktuarien C. Man- nerfelt. Folkhushållningskommissionens arbete under förra hälften av inne varande år var huvudsakligen inriktat på att förbereda lättnader i livs- medelsransoneringen och avgav kommissionen förslag till hävande av den ena regleringsföreskriften efter den andra. Kommissionen sammanträdde under denna tid i plenum minst 2 gånger i månaden, varjämte arbetsutskottet höll sammanträden minst 2 dagar i veckan. Den 6 juni 1919 beslöt Kungl. Maj:t folkhushållningskommissionens upplösande från och med den 10 juni 1919 och uppdrog Kungl. Maj:t, åt en mindre kommission benämnd »FoUchushåltningskommissionen av juni 1919» att övertaga den förvaltning och affärsrörelse, som omhänderhafts av folkhushållnirigskommissionen, att fullfölja och snarast möjligt slutföra avvecklingen av de olika grenarna av folkhushållningskommissionens verk samhet, som icke med nödvändighet tillsvidare erfordrades för en fortsatt statlig reglering av spannmål och socker samt dyrtidsanslagets fördelande, ävensom att i fråga om nämnda reglering och fördelning övertaga de upp gifter, som ålegat folkhushållningskomrnissionen. Till ordförande i denna kommission förordnade Kungl. Maj:t generaldirektören Gustaf Henning Elmquist, till ledamöter av densamma byråchefen Per Erik Gustaf Insu° länder, professorn Herman Juhlin Dannfelt, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören Carl Emil Svensson, ingenjören Bertil Almgren och direktören Karl Eriksson, samt till sekreterare aktuarien Carl Mannerfelt. Allteftersom avvecklingsarbetet fortskridit har personal entledigats och avdelningar och bvråer inom såväl den centrala som den lokala för valtningen upplösts. Sålunda återstå numera inom den centrala förvalt ningen endast huvudkansliet, kassadirektionen, juridiska avdelningen, spann- målsavdelningens räkenskapssektion, varuförmedlings- och affärsavvecklings- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 301 byrån samt avdelningen för dyrtidsanslaget. Av den lokala organisa tionen kvarstå formellt tills vidare, till dess kommissionens affärsmellan- havanden hunnit ordnas, de i förordningen den 28 juni 1918 om förmälda myndigheter, nämligen livsmedelsstyrelser, jordbruksråd, konsumentråd ocii kvinnokommittécr ävensom livsmedelsnämnderna. Statsverkets utgifter för dessa myndigheter inskränka sig numera i huvudsak till viss mindre er sättning till livstm delsstyrelsernas ordförande. Den i kommissionens tjänst fast anställda personalen, som den 1 januari 1919 utgjorde 2,757, utgjorde den 30 november 1919 235.

LagerIt mhy g g nåd sko va missionen. Lagerhusbyggnadskommissionen tillsattes jämlikt Kungl. Maj:ts be slut den 14 juni 1917 att verkställa utredning och avgiva förslag beträf fande anordnandet av spannmålslagerhus och fryshus med anlitande av det av 1917 års riksdag härtill anvisade förslagsanslag å högst 8 miljoner kronor och har, efter avgivande av särskilda förslag till uppförande av fryshusanläggningar och spannmålslagerhus, genom Kungl. Maj:ts särskilda beslut bemyndigats ombesörja utförandet av de beslutade byggnadsföretagen. Kommissionens ledamöter äro godsägaren Gustaf Robert Sederholm å Ålberga, ordförande, föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska anstalt, professorn Arvid Mathias Bergman, professorerna vid tekniska högskolan Carl Abraham Forssell och Carl Edvard Ludvig Hubendick, ledamoten av riksdagens första kammare Jöns Peter Jesper.-on å Dorisborg, direktören för Sveriges allmänna lantbrukssällskap Johan Gustaf J:son Leufvén, överinspektören vid statens järnvägar Ake Nils Johan Nerell, Västerås stads ombudsman Theotil Öberg och konsuln Fredrik Carl Fritsch i Landskrona. Sedan provisoriska fryshuset vid Malmö stads offentliga slakthus i Malmö redan under år 1918 fullbordats och tagits i bruk för inlagring av varor, har kommissionen under år 1919 icke haft annan befattning med detta fryshus än att några smärre arbeten å anläggningen utförts efter kommissionens anvisningar. Central fryshuset i Hallsberg har under år 1919 provats, och har den elektriska anläggningen blivit godkänd. Däremot har kylmaskineriet icke ännu av entreprenören blivit satt i det skick, att det kunnat slutligen godkännas. Arbetena för avhjälpande av vid kommissionens besiktning anmärkta brister pågå. Driften vid fryshuset har pågått under större delen av året och betydande partier kött och andra varor hava varit och äro fortfarande lagrade i fryshuset. De anmärkta bristerna hos kylma skineriet hava sålunda icke hindrat fryshusets användning. 30 2 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Samtliga spannmålslagerhus äro nu fullbordade med undantag av lagerhuset i Eskilstuna, där entreprenören tillförbundits verkställa grund förstärkning, vilken nödvändiggjorts av entreprenörens bristande noggrann het vid pålning för grunden. Arbetena med grundförstärkningen påslå och torde vara fullbordade i början av år 1920. Före överlämnandet till Sve riges Kvarnintressenter, förening u. p. a., i enlighet med det mellan svenska staten och föreningen slutna avtal hava under Aret samtliga spann- målslagerhus undergått besiktning av personer, utsedda av dels föreningen dels ock lagerhusbyggnadskommissionen och folkhushållningskommissionen; varefter lagerhusbyggnadskommissionen av Kungl. Maj:t erhållit bemyndi gande att utföra vissa av besiktningsmännen föreslagna kom pleti eringsarbe- ten. Dessa äro jämväl igångsatta och torde vara fullbordade vid årsskiftet. Utgifterna för kommissionens verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 31,005 kronor 75 öre.

Sakkunniga för utredning om ändrad organisation av lantbruksstyrelsen m. m. Den 3 juli 1917 erhöll chefen för jordbruksdepartementet bemyn- ( o fem sakkunnig personer för utredning och av givande av förslag rörande omorganisation av lantbruk sstyrelsen jåmte därmed sammanhängande ämnen, angående statskonsulenter, fiskeriadmi nistrationen, fiskeriförsöksanstalt in. m. Samma dag uppdrog departe mentschefen åt ledamoten av riksdagens första kammare, friherre J. G. Beek-Friis, ledamöterna av riksdagens andra kammare, godsägaren A. T. W. von Sneidern och lektorn, filosofie doktorn V. Björck samt ryttmästaren J. B. H. Hegardt att fullgöra nämnda uppdrag, varvid friherre Beck-Friis skulle i egenskap av ordförande leda de sakkunniriges förhandlingar. De sakkunniga hava den 19 januari 1918 överlämnat försel delen av sitt betänkande, omfattande förslag till omorganisation av lantbruksstyrelsen, däri jämväl inbegripen den centrala fiskeriadministrationen, även som till reglering av statskonsulenternas och fiskeritjänstemännens löner m. m. Under år 1919 hava de sakkunniga utarbetat men ej slutjusterat betänkande rörande dels omorganisation av ej mindre statens lokala fiske- riadministration än även fiskeriadministrationen inom länen dels ock ord nandet av fiskeriundervisningen inom landet samt vidare uppgjort preli minärt förslag till betänkande rörande undersöknings- och försöksverk samheten å fi-kets område. Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 15,095 kronor 71 öre. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. aua

1917 års lanti nät ^kommission. Den 3 juli 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruks departementet att tillkalla högst åtta sakkunniga personer för att under benämning 1917 års lantmäterikommission biträda inom departementet vid ytterligare utredning av vissa lantmäteriväsendet berörande frågor samt vad med dem ägde sammanhang. På grund av berörda bemyndigande anmodade departementschefen samma dag hovrättsrådet O. H. Ärseli, byråchefen J. Hamrin, ledamöterna av riksdagens andra kammare D. H. Pettersson i Bjälbo, S. Bengtsson i Norup och N. Olsson i Rödningberg, förste lantmätaren G. D. Indebetou och distriktslantmätaren L. O. Bagger-Jörgensen att såsom sakkunniga biträda inom departementet i sagda hänssende; hovrättsrådet Arsell ut sågs därvid till de sakkunnigas ordförande. Sedan kommissionen i skrivelse den 9 augusti 1917 anmält, att kommissionen till sekreterare utsett hovrättsrådet J. Stenberg, anmodade departementschefen jämlikt Kungl. Maj:ts ovanomförmälda bemyndigande den 10 augusti 1917 hovrättsrådet Stenberg att biträda vid ifrågavarande arbete. Efter det Kungl. Maj:t den 22 september 1917 bemyndigat departements chefen att tillkalla ytterligare fyra sakkunniga personer för att deltaga i före varande utredning, anmodade departementschefen dels nämnda den 22 sep tember ledamoten av riksdagens första kammare, godsägaren E. A. Vasseur att deltaga i samma utredning dels ock den 25 september 1917 vice stads- ingenjören i Stockholm O. Myrberg och andra stadsingenjören i Göteborg A. Södergren att biträda vid utredningen, såvitt densamma avsåge frågan om ny mätningsförordning. Chefen för jordbruksdepartementet har den 31 januari 1919 på be gäran entledigat hovrättsrådet Stenberg från uppdraget att vara ledamot av kommissionen. Vidare har departementschefen den 31 juli 1919 dels på begäran entledigat hovrättsrådet Arsell från uppdraget att vara ledamot och ord förande i kommissionen, dels tillkallat häradshövdingen Nils \\ ihlborg att i stället vara ledamot och ordförande, dels ock förklarat, att det hemmans ägaren N. Olsson i Rödningberg, distriktslantmätaren O. Bagger-Jörgensen och godsägaren E. Vasseur lämnade uppdraget att vara ledamöter av kommissionen skulle upphöra från nämnda dag. Genom beslut den 26 september 1919 har Kungl. Maj:t uppdragit åt kommissionen att verkställa ytterligare utledning av frågan angående mätningsförorduingens tillämpning å stadsmätning, jämte därmed samman hängande frågor. 1 sammanhang härmed bemyndigades departements 304 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. chefen att tillkalla ytterligare tvenne personer att vid verkställande av denna utredning och avgivande av därpå grundade förslag inträda såsom ledamöter i kommissionen. I anledning härav anmodade departements chefen den 28 oktober 1919 ledamoten av riksdagens andra kammare, le damoten av försäkringsrådet K. A. Tengdahl och byggnadsrådet,. slotts- arkitekten J. F. Lilljekvist att inträda såsom ledamöter i kommissionen. Sedan byggnadsrådet Lilljekvist anhållit att bliva entledigad från nämnda uppdrag, bär departementschefen med bifall härtill den It) november 1919 anmodat arkitekten Edvin Stenfors, Örebro, att i stället inträda såsom le damot i kommissionen. Såsom sekreterare har sedan den 1 januari 1919 tjänstgjort lant- mäteriauskultanten E. Christoffersson. Kommissionens huvudbetänkande, innehållande förslag till mätnings- förordning och längdbestämningsförordning, förslag till rese- och trakta- mentsförordning samt lantmäteritaxa ävensom förslag till omorganisation av lantmäteristyrelseu och lantmäteristaten i orterna jämte åtskilliga där med sammanhängande förslag, avlämnades i början av år 1919. Under samma år har kommissionen jämväl avgivit betänkande med förslag angående inrättande av en permanent statens reproduktionsanstalt ävensom yttranden beträffande övriga till kommissionens prövning över lämnade ärenden, som beröra lantmäteriväsendet. Betänkande med förslag till lantbruksingenjörstaxa samt rese- och traktamentsförordning för lantbruksingenjörer är under tryckning och kom mer att avgivas under den närmaste tiden. Övriga till kommissionens prövning överlämnade frågor, som beröra lantbruksingenjörsväsendet, hava förehafts till behandling, och yttranden i dessa frågor komma likaledes att avgivas inom kort. Den åt kommissionen uppdragna förnyade utredningen angående mätningsförordningens tillämpning på sfadsmätning in. in. har igångsatts. Utgifterna för kommissionens verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 46,897 kronor 56 öre.

Sakkunniga för utredning om landsbygdens elektrifiering. Den 13 juli 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruks departementet att tillkalla högst åtta sakkunniga personer för att skynd samt verkställa utredning och inkomma med förslag angående de åtgärder, som kunde inom den närmaste framtiden ifrågasättas för att genom statens fö isorg få till stånd eu så allmän elektrifiering av landsbygden, som om ständigheterna kunde medgiva. Samma dag anmodade departementschefen generaldirektören F. V. Hansen, ledamoten av riksdagens första kammare, Herättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 305 godsagaren frih. C. D. R. Hermelin, ledamöterna av riksdagens andra kammare J. Pålsson i Anderslöv och P. H. Sjöblom, byråchefen M. V. Heyman, överingenjören W. Borgquist och verkställande direktören i Hemsjö kraftaktiebolag, filosofie doktorn A. Ekström att verkställa den anbefallda utredningen, därvid åt generaldirektören Hansen uppdrogs att såsom ord förande leda de sakkunnigas förhandlingar. Den 21 augusti 1917 iörord- nade departementschefen såsom ytterligare sakkunnig extra föredraganden i kommerskollegium, civilingenjören, filosofie licentiaten A. F. Enström. Sedan byråchefen Heyman under år 1918 avlidit, anmodade departements chefen den 27 december 1918 byråchefen i lantbruksstyrelsen Erik Insu- lander att i Heymans ställe såsom sakkunnig biträda vid verkställande av utredningen. De sakkunniga, vilka antagit namnet elektrifieringskommittén, hade sitt konstituerande sammanträde den 28 augusti 1917. Såsom de sakkunnigas sekreterare har tjänstgjort biträdande sekrete raren och ombudsmannen hos vattenfallsstyrelsen Mauritz Skeppstedt. Som föreståndare för var sin avdelning inom en av kommittén upp rättad teknisk byrå hava tjänstgjort civilingenjörerna N. Ekwall och T. Staaf. Byråns arbete har pågått sedan år 1918. Kommitténs uppdrag är ännu icke slutfört. Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 96,260 kronor 75 öre. Sakkunniga för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik och rikstaxering. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 oktober 1917 bemyndigad tillkalla högst fyra personer för utredning om anordnande av skogsavverknings statistik och rikstaxering har chefen för jordbruksdepartementet till sådana sakkunniga utsett professorn vid statens skogsförsöksanstalt H. Hesselman, professorn vid skogshögskolan T. Jonson, disponenten vid Korsnäs sågverks- aktiebolag V. Ekman samt förste aktuarien i pensionsstyrelsen J. Ostlind ävensom förordnat professorn Hesselman att tjänstgöra som de sakkunnigas ordförande. Till sin sekreterare hava de sakkunniga utsett extra jägmäs taren, docenten L. Mattsson-Mårn. De sakkunniga hava under loppet av år 1919 verkställt en del mät ningar för fastställandet av förhållandet mellan toppmätt massa av timmer samt angående förhållandet mellan kubikmassevärden å kolved, erhållna genom mittmätning och genom sektionering av bitarna. Resultatet av dessa mätningar ävensom av de under år 1918 verk ställda mätningarna angående förhållandet mellan kubikmassan uppmätt i Bih. till riksd. prot. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 39 Riksdags-Berättelsen. 306 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. löst och i fast mått av i vältor upplagt virke hava därefter under året underkastats bearbetning. Dessa bearbetningar äro i det närmaste avslu tade och är det de sakkunnigas avsikt att under förra delen av nästkom mande år samarbeta dem till ett första betänkande. För övrigt hava de sakkunniga under året genomdiskuterat möjlig heterna för åstadkommande av en statistik över förbrukningen av husbe- hov^virke samt utarbetat plan för verkställandet av en sådan under sökning inom Värmlands län. Denna plan har vid två olika tillfällen under det gångna året diskuterats å sammanträden i Karlstad med värm ländska skogsmän, revirförvaltare, skogscheferna i de större skogsägande bolagen samt skogsvårdsstyrelsens tjänstemän. Dessutom har en förbere dande rekognosering verkställts för att utröna möjligheterna för under sökningens genomförande. För utredning av frågan om husbehovsundersökningens genomförande hava med Kungl. Maj:ts medgivande två nya sakkunniga adjungerats, näm ligen länsjägmästarna P. Ödman och G. Fries. Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava intill utgången av år 1919 uppgått till sammanlagt 40,000 kronor.

Statens odlingskommitté. Sedan riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet ävensom inom riksdagen väckta motioner för åren 1918 och 1919 beviljat medel till en odlingsorganisation, trädde denna i verksamhet under förra delen av år 1918, och har verksamheten fortgått jämväl under år 1919. Den centrala ledningen av odlingsorganisationen handhaves jämlikt instruktionen den 16 april 1918 utav statens odlingskommitté. De lokala organen utgöras av ett odlingsråd för varje hushållningssällskaps område samt en odlingsnämnd för en var av rikets landskommuner samt vissa städer och köpingar. Såsom ordförande i kommittén har fungerat föreståndaren för husdjursavdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksom rådet, professorn Nils Hansson. Övriga ledamöter äro byråchefen hos lantbruksstyrelsen E. Wilh. Ewe samt ledamoten av riksdagens första kammare, direktören Ake Ingeström. Såsom kommitténs sekreterare har under tiden till den 1 maj 1919 tjänstgjort förste aktuarien i social styrelsen, filosofie doktorn Erik Sjöstrand samt efter sistnämnda dag andre kanslisekreteraren i jordbruksdepartementet Joh:s Thygesen. Föredragande av jordbruksärenden hos kommittén är direktören Einar Engström och biträdande sekreterare och föredragande agronomen Torsten Helleday. Härförutom är hos kommittén anställd erforderlig kanslipersonal. Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 307 Då det jämlikt instruktionen åligger kommittén ej mindre att såsom central myndighet leda och övervaka odlingsrådens och odlingsnämndernas arbete än även att själv taga initiativ till åtgärder för livsmedelsproduk tionens höjande i olika avseenden, har kommittén under år 1919 utfärdat instruktioner, råd och anvisningar för den lokala organisationen ävensom fortsatt utgivandet av serierna »Meddelanden» till odlingsråd och odlings- nämnder. Ytterligare ett häfte av statens odlingskommittés småskrifter har under nämnda år utgivits. Beträffande kommitténs verksamhet i övrigt må anföras följande: Då grundtanken i det år 1918 framförda förslaget till inrättande av en odlingsorganisation var att söka åvägabringa nyodlingar och betesför bättringar under en tid, då de kunde erhålla största möjliga betydelse för kristidens näringsproduktion, har kommittén med tanke på de ändrade tidsförhållandena ansett sig icke böra under år 1919 i samma utsträck ning som tidigare varit fallet söka påverka jordbrukarnas intresse för ny- odlingsföretag. En betydande nyodlingsverksamhet har dock visat sig vara förhanden under året, och har kommittén nedlagt ett avsevärt arbete på densammas genomförande och övervakande. Vad åter angår det kommittén åliggande uppdraget att organisera och leda den med lån från dräneringsfonden understödda täckdiknings- verksamheten i riket har kommitténs arbete på detta område under år 1919 resulterat i ett betydande uppsving av lånerörelsen. Att verksam heten under föregående år icke kom att taga någon större omfattning berodde på åtskilliga orsaker. Sålunda behövdes ganska vidlyftiga för beredelser för organisation av lånerörelsen, anställande av förrättningsmän, utbildning av täckdikningsförmän m. m. De ständigt stigande arbets- och materialpriserna verkade avskräckande, varförutom bristen på dräne ringsrör, i trots av de på vissa håll gjorda synnerliga ansträngningar att anskaffa dylika, var synnerligen kännbar under år 1918. Särskild svårig het visade sig också att inom de olika länen anskaffa och behålla lämplig arbetskraft ävensom tillräckligt antal sakkunniga förrättningsmän för upp görande av planer och kostnadsförslag till täckdikningsföretagen. Från 1919 års början har emellertid dräneringsverksamheten tagit större om fattning, och har intresset för täckdikning överallt i landet ständigt stegrats. De utav kommittén åt samtliga hushållningssällskap under år 1919 beviljade statslånen uppgingo under första kvartalet till 375,943 kronor, under andra kvartalet till 1,367,485 kronor och under tredje kvar talet till 1,223,803 kronor eller till sammanlagt 2,967,231 kronor. Under året hava intill den 1 december utlämnats statslån med tillhopa 3,539,790 kronor. 308 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Den stegrade dräneringsverksamheten har emellertid krävt anord nande av ytterligare kurser för utbildande av täckdikningsförmän. Under kommitténs ledning och inseende hava sålunda under år 1919 anordnats två dylika kurser vid Bollerups lantbruksskola i Kristianstads län och en vid Svenska mosskulturföreningens försöksgård vid Flahult i Jönköpings län. Likaså har kommittén ombesörjt inköp av mätnings- och avvägnings instrument m. m., vilka utlämnats till begagnande av de i odlingsrådens tjänst anställda förrättningsmän och täckdikningsförmän. Såsom förrättningsmän för uppgörande av planer, kartor och kost nadsförslag till täckdikningsföretag har av odlingsorganisationen huvud sakligen anlitats hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter ävensom en del extra förrättningsmän tagna ur agronomernas led. För beredande av möjlighet för dessa att fördjupa sina knnskaper i hithörande ämnen och vinna ökad färdighet i arbetets detaljer har av kommittén anordnats en kulturteknisk kurs i Örebro med 20 deltagare. För övrigt har kommittén haft att pröva odlingsrådens och hus hållningssällskapens framställningar om nyodlings- och betesförbättrings bidrag ävensom dräneringslån, varförutom kommittén handlagt ett stort antal ärenden, berörande olika sidor av odlingsorganisationens verksamhet. Utgifterna för kommitténs verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 89,649 kronor, varav dock omkring 32,000 kronor utgöra kostnader, som beröra odlingsorganisationen i dess helhet.

Statens kolonisationsnämnd. Den 3 maj 1918 tillsattes statens kolonisationsnämnd med uppdrag att leda den av 1918 års riksdag beslutade försökskolonisationen på Djup sjö kronopark i Norrbottens län samt Metsekens, Rönnlidens och Lusp- bergets kronoparker i Västerbottens län. Till ledamöter av nämnden ut- sågos till 1918 års utgång generaldirektören och chefen för domänstyrelsen Karl Vilhelm Astley Fredenberg samt för en tid av fem år överjägmästaren Anders Harald Holmgren samt förste lantmätaren Karl Isak Grubbström. Den 9 februari 1919 förlängdes generaldirektör Fredenbergs uppdrag att fungera såsom ordförande till utgången av år 1919. Till verkställande ledamot av nämnden har denna utsett överjäg mästaren Holmgren. Instruktion för nämnden är av Kungl. Maj:t fastställd den 11 juli 1918. Jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 4 april 1919 uppdrogs åt nämnden att handhava jämväl ett av 1919 års lagtima riksdag beslutat kolonisations- försök, omfattande kronoparkerna Ängeså i Norrbottens län, Aronsjökullarna Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 309 och ö. o. V. Jörnsmarken i Västerbottens län, Ansjö i Jämtlands län samt Hamra i Gävleborgs län. Till bestridande av med nämndens uppdrag förenade kostnader bär riksdagen för år 1919 anvisat till 1918 års kolonisationsförsök...... 225,000 kronor 1919 » > ...... 167,000 » . Följande antal kolonat äro till och med utgången av november månad 1919 upplåtna: 1918 års kolonisationsförsök, 78 av 106 disponibla kolonat 1919 » » , 62 » 109 » » • Följande arbeten hava av nämnden utförts inom 1918 års kolonisa- tionsområden. Samtliga vägar hava så gott som färdigbrutits och grusats. Dikningsarbetena äro till största delen slutförda. Såväl mangårds- som uthusbyggnaderna äro uppförda å 13 kolonat. Fn del andra arbeten äro utförda såsom sågning och framforsling av virke m. m. De arbeten, som genom nämndens försorg utförts inom 1919 års kolonisationsområden avse anläggning av vissa vägar och diken. De be slutade byggnadsföretagen å Hamra kronopark äro påbörjade, men hava arbetena hittills i huvudsak avsett beredande av virke, transport av vissa materialier m. in. Mangårdsbyggnaden å ett kolonat är under uppförande. Vad angår kolonisternas egna arbeten hava dessa omfattat uppförande av kolonatens åbyggnader, upptagande av lagg- och tegdiken osamt odling. På sammanlagt 12 kolonat äro byggnaderna påbörjade. A ett mindre antal kolonat är en del diknings- och odlingsarbeten påbörjade. Sakkunniga för utredning angående omorganisation av hushållnings sällskapen. Enligt bemyndigande den 13 september 1918 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet fem sakkunniga personer att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om de åtgärder från statens sida, som borde vidtagas för åstadkommande av sådana ändringar i hushållningssällskapens organisation, vilka kunde finnas önskvärda och av förhållandena påkallade. De sakkunniga utgjordes av följande personer, nämligen landshövdingen, ledamoten av riksdagens första kammare, n.v. statsrådet och chefen för civildepartementet Carl Fredrik Holmquist, godsägaren greve Hugo Hans son Wachtmeister å Västeråkra, ledamoten av riksdagens första kammare, n.v sekreteraren hos lantbruksakademien, professorn Paul Hellström, domän 310 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

intendenten i Malmöhus län Sven Linders samt ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren David Hjalmar Pettersson i Bjälbo. Till de sakkunnigas ordförande förordnades statsrådet Holmquist. Till sekreterare antogo sakkunniga t.f. notarien i kommerskollegium Knut Ericsson. Sakkunniga sammanträdde första gången den 18 november 1918. Genom särskilda remisser hava till de sakkunniga för yttrande över lämnats bland annat åtskilliga framställningar från hushållningssällskap och hushållningssällskapens ombud angående ökade anslag till sällskapen samt riksdagens skrivelse nr 75 den 1 april 1919, vari riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t ville skyndsamt låta utreda, på vad sätt staten borde ytterligare bidraga till upprätthållande av hushållningssällskapens verksam het. över dessa remisser hava de sakkunniga den 27 augusti 1919 avgivit yttrande. Betänkande är under utarbetande. Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 9,644 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om förläggande till Göteborg av en avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. Den 13 september 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jord bruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer med upp drag att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om förläggande till Göteborg av en avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska an stalt. I anledning därav tillkallade departementschefen samma dag såsom sakkunniga landshövdingen K. J. Stenström, filosofie doktorn F. G.DEkman, dåvarande föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt professorn N. Ekholm, dåvarande föreståndaren för hydrografiska byrån, numera över direktören A. W. Wallén samt ledamoten av riksdagens andra kammare kaptenen S. E. J. Lubeck; och förordnades därvid landshövdingen Stenström till de sakkunnigas ordförande. De sakkunniga hava till sekreterare antagit docenten vid Göteborgs högskola, filosofie doktorn H. Pettersson. De sakkunnigas arbeten togo sin början under oktober 1918 och hava sedermera fortgått under år 1919 dels vid plenarsammanträden och dels genom arbeten enligt de sakkunnigas uppdrag av vissa bland dem jämte sekreteraren. Sedan 1918 års lagtima riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts pro position angående anslag till nautisk-meteorologiska byrån m. m. samt en inom andra kammaren väckt motion hos Kungl. Maj:t anhållit om förnyad utredning i ärendet med beaktande därvid av de i nämnda motion angivna synpunkter och om framläggande av det förslag, vartill utredningen kunde Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 311 föranleda, samt dåvarande föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån avgivit infordrat yttrande uti ifrågavarande ärende, anbefalldes de sak kunniga genom remiss den 26 mars 1919 att avgiva utlåtande över be rörda yttrande. Detta uppdrag, vilket upptagit en väsentlig del av de sakkunnigas arbete under år 1919, har fullgjorts genom det begärda ut låtandets avgivande under december 1919. Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 13,070 kronor 80 öre. Sakkunniga för utredning i fråga om inhemsk tillverkning av konst gödselmedel. Jämlikt Kungl. Maj:ts den 13 september 1918 givna bemyndigande tillkallades av chefen för jordbruksdepartementet tre sakkunniga personer för verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga om in hemsk tillverkning av konstgödselmedel. De sakkunniga utgjordes av professorn vid handelshögskolan, filosofie doktorn Carl Filip Gunnar An dersson, sekreteraren hos svenska mosskulturföreningen, filosofie doktorn Carl Axel Hjalmar von Feilitzen och landstingsmannen Petter Stensson i Fleninge och förordnades professor Andersson till de sakkunnigas ordfö rande. Som sekreterare har tjänstgjort filosofie doktorn 13. Högbom. Material har, så vitt det varit möjligt, insamlats för belysande av de frågor, vilkas granskning de sakkunniga ansett ligga inom ramen för deras uppdrag, och ett flertal utredningar har verkställts. Rörande fosfatfrågan har en undersökning ägnats världens tillgångar och förbrukning av fosfat och i samband därmed fosfatfrågans läge på världsmarknaden och inom landet. De inhemska tillgångarna hava på sakkunnigas anmodan varit föremål för särskilda undersökningar av Sveri ges geologiska undersökning. Beträffande förädling av inhemska råfos fat har material samlats angående fosfatberedning ur norrbottensapatit under kristiden samt försöken att framställa difosfat enligt professor Palmaers metod. Beträffande inhemska kalikällor och försöken att därur framställa gödselmedel hava de sakkunniga hopbringat tillgängligt material och dess utom inhämtat upplysningar om de nyare Jungnerska och amerikanska metoderna för cementkaliframställning, över elektrokalitillverkning, fram ställning av s. k. kalikalk och över utvinnande av kali ur havsvatten. Rörande kvävefrågan hava de olika metoder, som användas och ut- experimenterats för att binda luftens kväve studerats så långt material förelegat. Då detta visade sig otillräckligt, bemyndigades de sakkunniga av Kungl. Maj:t att träffa uppgörelse med ingenjör S. Danieli att under resa 312 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. i Amerika för de sakkunnigas räkning därstädes inhämta upplysningar om nyare rön beträffande såväl kväve- som kaliframställning. För att få en uppfattning om framtida behov och förbrukning av konstgödning inom landet, hava de sakkunniga igångsatt en omfattande utredning rörande produktionen av naturlig gödsel inom olika län, varvid även genom de sakkunnnigas föranstaltande vid flertalet lantbruksskolor samt hos jordbrukare vägningar av gödsel från olika kreatur (hästar, oxar, kor, får, svin och getter) företagits för att få säkrare data utöver de äldre siffrorna i läro- och handböcker. För att bättre bestämma den årliga gödselproduktionen utsändes även till ett flertal lantmän i varje län en enquéte över betestidens längd för olika djurslag. Med ledning härav hava sedan uträkningar gjorts över den årligen tillvaratagna mängden gödsel i vart och ett av rikets län åren 1900, 1905, 1910, 1915 och 1917. En beräkning har påbörjats över, hur mycket växtnäiång marken i de olika länen berövas genom skördarna. Rörande förbrukningen av konstgödning hava de sakkunniga låtit verkställa utredning över den totala tillverkningen och förbrukningen av de olika konstgödselmedlen vart och ett av åren 1900 —1918 samt över den förbrukade konstgödselns distribution till olika län åren 1913 och 1919. Med ledning av denna utredning, som föreligger färdig inom kort tid, skall en grafisk karta uppgöras över konstgödselns användning i olika delar av landet i förhållande till odlad areal etc. samt i samband därmed skördarnas storlek. Kalkfrågan hava de sakkunniga ansett vara förtjänt av särskild upp märksamhet. Ett flertal utredningar i detta ämne äro under arbete, och hava de sakkunniga för detta ändamål insamlat tillgängligt material bl. a. från Sveriges geologiska undersökning och hushållningssällskapen över kända kalk- och märgelförekomster. Avsikten är även att föreslå exploa tering av vissa nu ej utnyttjade förekomster i delar av landet, där nuva rande kalkbruks alster på grund av för höga fraktkostnader ej kunna komma till användning. Vidare hava, i den mån det varit möjligt, uppgifter införskaffats från samtliga kalkbruk över kalkproduktionen de senare åren och kalkens distribution åren 1917 och 1918. Kalkmjölstillverkning och kalkkvarnar hava de sakkunniga ägnat uppmärksamhet och ämna inom kort till Kungl. Maj:t inkomma med hem ställan om ett mindre anslag för utgivande av en flygskrift i ämnet. Över den svenska åkerjordens kalkbehov har en omfattande utred Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldrag it. ning utförts och förefintliga analyser å reaktion och kalkhalt i åkerjord insamlats från kemiska stationerna och från de i samband med den lokala försöksverksamheten utförda undersökningarna över jordars kalkbehov. En sammanfattning har gjorts över kalkens betydelse för jordbruket och hur detta behov täckes. Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 3,771 kronor 75 öre. Sakkunniga för viss utredning angående sockerbröd aktion och sockerpris. Kungl. Maj:t bemyndigade den 8 november 1918 chefen för jord bruksdepartementet att tillkalla högst åtta sakkunniga personer för att verk ställa utredning och avgiva förslag till erforderliga åtgärder från statens sida för främjande av den inhemska sockerproduktionen för konsumtions året 1919 —1920 samt ifråga om skäligt pris under konsumtionsåret 1918 —1919 å socker jämte eventuellt andra produkter vid sockertillverkningen ävensom vad med dessa frågor ägde sammanhang. För fullgörande av sagda uppdrag tillkallade departementschefen den 28 i samma månad föreståndaren för husdjursavdelningen vid centralan stalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, professorn Nils Hansson, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare, grosshandlaren Erik Petter Valdemar Röing, juris doktorn Johan Cristopher Lembke, ledamö terna av riksdagens andra kammare Olof Nilsson, Tånga, och godsägaren Axel Wilhelm Teodor von Sneidern, professorn vid lantbruks- och mejeri institutet vid Alnarp Nils Leonard Forsberg, sekreteraren hos kooperativa förbundet, direktören Karl Eriksson och landstingsmannen Petter Stensson, Fleninge. Sedan de sakkunniga under år 1918 i särskilda skrivelser till chefen för jordbruksdepartementet avgivit förslag dels om provisorisk prisförhöj- höjning å socker och sirap från och med den 1 januari 1919 dels ock om ökat betpris för 1919 års odling, hava de sakkunniga den 31 januari 1919 till bemälde departementschef avgivit tvenne promemorior dels angående sta tens garanti beträffande den inhemska sockertillverkningen av 1919 års skörd och i sammanhang därmed regleringen av sockerpriset under år 1919 och dels angående 1919 års sockerfabrikation vid mellersta Sveriges socker- fabriksaktiebolags fabriker. Berörda framställningar hava legat till grund för Kungl. Maj:ts pro position till riksdagen den 14 februari 1919 angående viss garanti åt de svenska sockerfabriksaktiebolagen.

UtgifternaO för de sakkunnigasO verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 5,377 kronor 85 öre. Bih. till riktd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 40 Riksdags>Berättelseiu i 14 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. Sakkunniga för avveckling av den statliga spannmälsreglerinqen in. in. Den 11 februari 1919 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruks departementet att tillkalla högst nio sakkunniga personer för att verkställa utredning och avgiva förslag angående avvecklingen av den statliga spann- målsregleringen och därmed sammanhängande förhållanden samt angående åtgärder för en sund utveckling av livsmedelshandeln efter kristiden, av seende ett närmande mellan producenter och konsumenter av livsmedel i syfte att åstadkomma bättre avsättningsförhållanden och tillförsel. Till följd härav anmodade departementschefen förutvarande statsrådet J. G. Beck- Friis, föreståndaren för husdjursavdelningen vid centralanstalten för försöks- väsendet på jordbruksområdet, professorn Nils Hansson, professorn vid handelshögskolan Carl Filip Gunnar Andersson, ledamoten av riksdagens första kammare Johan Nilsson i Skottlandshus, ledamöterna av riksdagens andra kammare Axel Vilhelm Teodor von Sneidern, Gustaf Vilhelm Käll man och Ernst August Hage, docenten, n. v. professorn vid universitetet i Lund, filosofie doktorn Emil Frithiof Sommarin samt ledamoten av folk- hushållningskommissionen, direktören G. Akerlindh att verkställa den an befallda utredningen. Till de sakkunnigas ordförande förordnades friherre Beck-Friis. Den 20 oktober 1919 har departementschefen med bifall till därom gjord framställning entledigat friherre Beck-Friis från hans ifråga varande uppdrag och till de sakkunnigas ordförande förordnat professorn Andersson. De sakkunniga hava sammanträtt under månaderna februari —april samt avgivit dels den 17 mars 1919 yttrande rörande frågan om utfästelse från statens sida av minimipris å korn och ärter av 1919 års svenska skörd, dels ock den 30 april 1919 betänkande med utredning och förslag angående avveckling av den statliga spannmålsregleringen och därmed sammanhängande förhållanden. Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 8,933 kronor 76 öre.

Sakkunniga för utredning rörande förädlingsverksamhet genom sta tens försorg beträffande avkastningen från statens skogar. Sedan jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1919 che fen för jordbruksdepartementet såsom sakkunniga för utredning rörande förädlingsversamhet genom statens försorg beträffande avkastningen från statens skogar tillkallat överdirektören och souschefen i domänstyrelsen D. E. af Wahlberg, expeditionschefen friherre C. D. R. von Schulzenheim, överjägmästaren P. O. Welander, disponenten P. W. Ekman och f. d. direktören A. E. Klintin samt tillika uppdragit åt överdirektören af Wåhl- Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. berg att vara de sakkunnigas ordförande och expeditionschefen friherre von Schulzenheim att vara deras sekreterare, hava de sakkunniga, vilka den 9 oktober 1919 fått bland sig fördelade åtskilliga deras uppdrag be rörande handlingar, haft plenisammanträden under tiden 11—15 novem ber 1919, därvid åt ordföranden och sekreteraren uppdragits att uppgöra förslag till infordrande av uppgifter och verkställande av vissa utrednin gar, erforderliga för fullgörandet av det de sakkunniga lämnade upp draget. Efter det dessa förslag blivit uppgjorda och av de sakkunniga god känts samt eu del infordrade uppgifter inkommit, har arbetet med verk ställandet av omförmälda utredningar och bearbetandet av inkomna upp gifter med anlitande av sakkunnigt biträde påbörjats. Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 420 kronor 40 öre.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen. Stockholms slott den 12 januari 1920. GUSTAF.

Eijel Löfgren .

A. Sid. Aktiebolag och solidariska bankbolag: sakkunniga för beskattning av dessa bolag . . 257 Apoteksväsendet: kommitté för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket vid 1920 års utgång m.m...... 189 Arbetslöshetskommissionen...... 191 Arbetstid: kommittén för \ erkställande av utredning angående lagstiftning för reglering av arbetstidens längd och förläggning m...... 207 Arkivväsendet: sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av de under kam markollegium lydande arkivens ställning inom det offentliga arkivväsendet m...... 276 Armén: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande definitiv lönereglering för arméns och marinens personal m. m...... 165 utarbetande av fortsättning på »sakregister för kungl. brev, författningar och generalorder m. m. rörande arméns ...... 165 sakkunnig för verkställande av utredning rörande biblioteksverksamheten inom armén ...... 169 Arsenikförgiftning: sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder mot faran av kronisk arsenikförgiftning ...... 188

B. Bangåråsanordningar i Stockholm: kommissionen för granskning av det s. k. 1914 års ^förslag till nya bangårdsanordningar i Stockholm ...... 197 Bankkommitté , 1917 års...... 253 Besvärsferfarande: sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rö rande det administrativa besvärsförfarandet m. m...... 191 Blanketter: sakkunniga för utredning av frågan om gemensam tryckning av de för överståthållarämbetet och länsstyrelserna behövliga blanketter ...... 203 Bostadsfrågan: sakkunniga för vissa utredningar på bostadsfrågans område...... 215 Bostadsförhållanden: sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden ...... 187 Brottmål: sakkunniga för utredning av frågan om förundersökning i brottmål m. m. . 132 Bränslekommissionen, 1917 års ...... 250 Budgetårskommittén ...... 263 Byggnadssakkunniga...... 237 318

Sid. C.

Centralupphandling : sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphand ling för statens räkning m. m...... 239 Chalmers tekniska institut: sakkunniga för vissa utredningar rörande institutet . . . 285

Direkta beskattningen: sakkunniga för revision i vissa delar av lagstiftningen rörande den direkta beskattningen till staten ...... 259 Disciplinstraff: sakkunniga angående utredning rörande disciplinstraffen inom fängel- = serna ...... Djurgårdskommissionen...... Domäner: sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag be träffande en förändrad bokföring rörande statens domäner ..... 291 sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser angående utarrendering av kronans jordbruksdomäner ...... 293 Dryckenskap: utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för dryckenskapens hämmande in. m...... 234 Dyrtidstillågg: sakkunniga för utredning av frågan om dyrtidstillägg åt kommunalt anställda lärare ...... 286 Dödsstraffet: sakkunniga för verkställande av utredning av frågan om dödsstraffets avskaffande ...... 153

E. Egna hem:, sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna hem ...... 289 Elektrifiering: sakkunniga för utredning om landsbygdens elektrifiering ...... 304 Elektrisk kraft: sakkunniga för verkställande av omarbetning m. m. av det av en kommitté utarbetade förslaget till lag innefattande vissa bestämmelser i syfte att trygga rätt till elektrisk kraft m. m...... 143 Exercisreglemente: sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande exercis reglemente för kavalleriet...... 168

F. Earty g sbesättning: sakkunniga för utredning angående erforderliga bestämmelser rörande . fartygsbesättnings arbets- och levnadsförhållanden m. m...... 255 Fattigvdrdslagstiftningskommittén ...... 183 Femte huvudtiteln: sakkunniga för verkställande av förberedande utredning och avgi vande av preliminärt förslag rörande en mera rationell uppställning av utgif terna under riksstatens femte huvudtitel ...... 174 Fideikommiss: sakkunnig för behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser - angående fideikommiss ...... 133 Finansrådet...... 252 319

Sid. Fiske: sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörande av kronans fisken samt jakten å viss kronomark ...... 294 Flottan: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande officerskårens vid flottan rekrytering och utbildning m. m...... 175 sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande organisationen av den militära tjänsten vid flottans stationer m. m. . . 176 sakkunniga för avgivande av yttrande och förslag beträffande anordnande av befälskurser för fänrikar vid flottan ...... 178 Flygkommissionen ...... ISO Flygvapen: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande organisationen av arméns och marinens flygvapen ...... 159 Folkhushållning skommissionen ...... 298 Folkskolebyggnader : sakkunniga för utarbetande av normalritningar härför...... 279 Folkskoleväsendet: sakkunniga för utredning om folskoleväsendet i de finsktalande de larna av Norrbottens lön...... 284 Fornminnesvården: kommitté rörande omorganisation av fornminnesvården i riket . . 271 Församlingsfriheten: sakkunniga beträffande fastställande av församlingsfrihetens grund sats m...... 140 Försvar sfientlig a propagandan: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag angående åtgärder mot den försvarsfientliga propagandan ...... 158 Försvar skommissionen ...... 171 Försäkring slagstiftning skommittén ...... 144

Gradmätning: kommitté för utredning angående utförande av en gradmätning på Spets bergen ...... 267 Gruvarbete: sakkunniga för utredning om behovet av förkortad arbetstid vid gruvarbete under jord m. m...... 227 Gruvlag stiftning skommittén...... 136

Handelskommission, statens...... 247 Handelspolitik: sakkunnig med uppdrag att insamla och bearbeta material, ägnat att belysa den handelspolitiska utvecklingen under den närmaste framtiden . . . 248 Hushållningssällskapen: sakkunniga för utredning angående omorganisation av hus hållningssällskapen ...... 309 Häradshövdingarna: sakkunniga för utredning rörande en partiell löneförbättring för häradshövdingarna m...... 152

Ideella föreningar: sakkunnig för behandling av frågan om ideella föreningar . . . 140 sakkunniga för utredning av frågan om s. k. ideella föreningars beskattning . 257 320

Sid. Illojal konkurrens: sakkunnig för bearbetande av inkomna yttranden över patentlag- stiftningskommitténs förslag till lag mot illojal konkurrens ...... 249 Industrien: kommission för organiserande av samarbete mellan militära förvaltnings myndigheter och industrien ...... 155 Industrikommission, statens...... 243 Instansordning: sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om särskild instansord ning för mål angående avlöningsförmåner och pension m. m...... 137

J. Jakt: sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans fisken samt jakten å viss kronomark ...... 294 Jordabalk: sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om ny jordabalk ...... 149 Jordkommissionen ...... 147 Järnvägar: sakkunnig nämnd för utredning angående användande av armerad betong för broar å enskilda järnvägar i Sverige...... 205 kommittén för utredning angående ett mera allmänt förstatligande av Sveriges järnvägar m. m...... 211 Jomväg staxekommittén ...... 186

Karolinska institutet: sakkunniga för utredning rörande karolinska institutets och serafimerlasarettets nybyggnadsfrågor m. m...... 285 Klockarinstitutionen: sakkunniga för fortsatt utredning rörande klockarinstitutionen . 274 Kolonisationskommittén ...... 296 Kolonisationsnämnd, statens...... 308 Kommunalförvaltningen: kommissionen för utredning rörande vissa spörsmål å kom munalförvaltningens område...... 220 Kommunalskattereformsakkunnig a ...... 265 Kommuner: sakkunnig för utredning angående rätt för kommuner att upplägga fonder för vissa ändamål ...... 256 Konkurslagstiftningen: sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om ny konkurs lagstiftning ...... 138 Konsistorier: kommitté för frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation . . 133 Konstgödselmedel: sakkunniga för utredning i fråga om inhemsk tillverkning av konst gödselmedel ...... 311 Krigsförsäkringskommission, statens...... 244 Krigstidstillägg och krigstidshjälp: sakkunniga angående krigstidstillägg och krigstids- hjälp under år 1919 till befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst ...... 258 Kronolog enhetskommissionen...... 289 Kustartilleriet: sakkunniga för verkställande av omarbetning av kustartilleriets skol reglemente ...... 178 ;$2i

Sill. Kyrkliga kommuner: sakkunniga för utredning 3 fråga om införande i den kyrkliga kommunen av representativt system m...... 282 Kyrkofonden: kommittén för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofonden m...... 273 Könssjukdomar: sakkunniga för utredning rörande åtgärder, som erfordras för att bland allmänheten sprida kunskap om könssjukdomarnas natur och smittfarlighot m...... 214

Lag erhusby g gnadskommissionen ...... 30.1 Lagerhus- och kylhuskommittén...... 298 Lantbruksstyrelsen: sakkunniga för utredning om ändrad organisation av styrelsen m. m. 302 Lantmäterikommissionen: 1917 års...... 303 Lapparna: kommitté för en allmän revision av gällande bestämmelser rörande lap parnas förhållanden inom riket m...... 223 Livsmedelslagstiftning: kommittén för utredning angående enhetlig, utvidgad livsmedelslagstiftning ...... 202 Lotsverket: sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande förordning an gående lotsverket och därmed sammanhängande författningar...... 172 Luftföroreningssakkunniga ...... 268 Lufttrafik: delegationen för Sverige av den svensk-dansk-norska kommittén för dryf tande av vissa spörsmål angående lufttrafik m. m...... 216 kommittén för utredning angående reguljär lufttrafik m. m...... 218 Lunds stift: kommitté för utredning av frågan om förändrad kyrklig indelning och organisation i vissa delar av Lunds stift...... 283 Läns- och organisationsförhållanden: kommittén för utredning beträffande löne- och organisationsförhållandena vid statens järnvägar, vid telegrafverket och statens vattenfallsverk ävensom vid postverket ...... 208 Lönereglering skommittén...... 228

Magistratsförvaltningen: sakkunniga för utarbetande av nytt förslag angående magistrats- förvaltningens ordnande i städer under landsrätt ...... 220 Malmfyndigheter: kommission för utredning av frågan om utnyttjande av statens norr ländska malmfyndigheter •...... ■...... 241 Manskapsrekrytering : sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av för slag rörande frågan om vidtagande av åtgärder för främjande av manskapsrekryteringen vid armén ...... 157 Marinen: sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag rörande definitiv löneförbättring åt viss personal vid armén och marinen . . . . 165 sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag i fråga om erforderliga bestämmelser beträffande daglönarnas vid marinen anstäl lande, avlöning och pensionering ...... 174 Bill. till rikid. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 41 Riksdags-Berättelsen. 322

Sid. Marinen: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag be träffande undervisningen i marinens korprals- och underofficersskolor . . 179 sakkunniga för utredning och avgivande av förslag ifråga om ordnandet av förrådsverksamheten vid marinen m. m...... 182 sakkunnig för verkställande av undersökning och avgivande av yttrande be träffande det nya redovisningsväsendet vid marinen ...... 183 sakkunniga för utredning av vissa frågor angående marinen ...... 183 Marinförvaltningen: sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av för slag rörande erforderliga ändringar i marinförvaltningens organisation m. m. . 171 Marinläkare: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag be träffande marinläkares av 2 :dra graden m. fl:s anställning såsom underläkare och amanuenser vid civila sjukvårdsanstalter och medicinska institutioner m. m. 177 Medicinska undervisningen: sakkunniga för utredning rörande denna ...... 276 Meteorologisk-hydrografiska anstalt, statens: sakkunniga för utredning angående för läggning till Göteborg av en avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt ...... 310 Militära förvaltningsmyndigheter: kommission för organiserandet av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter och industrien ...... 155 Militärapoteksväsendet: sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag rörande militärapoteksväsendets ordnande i fredstid...... 169 Militära sjuktransportväsendet under krig: sakkunniga för utarbetande av plan för ord nande härav ...... 101 Militära utgifterna: kommissionen för beredande av frågor om begränsning av de mili tära utgifterna och därmed sammanhängande ärenden ...... 168 Militära övningar: sakkunniga för granskning av förslag till lag angående upplåtande av mark till militära övningar m. m...... 156 Militärtjänstgöring: sakkunniga för omarbetning av förordningen om ersättning i an ledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring...... 163 Mineralfyndigheter å kronojord: kommissionen för undersökning och tillgodogörande härav ...... 254 Mineraloljor och svavel: sakkunniga för utredning rörande inhemsk tillverkning härav . 246 Motorcykel: kommissionen för utredning angående ytterligare bestämmelser för trafik med motorcykel ...... 226

N. Nykterhetskommittén...... 235 Nöjesskatt: sakkunnig angående utredning av frågan angående anordnande av nöjes skatt ...... 259

Odlingskommitté, statens ...... 306 Offentliga samlingslokaler : sakkunniga för utredning av frågan rörande brandföreskrifter för offentliga samlingslokaler m. m...... 199 323

Sid. Officerare: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande underbefäls befordran till officer och reservofficer ...... 154 sakkunniga för verkställande av utredning rörande arméns behov av tekniska officerare m. m...... 162 Ortnamn: kommitté för undersökning av svenska ortnamn ...... 268

Pappersförbrukning: sakkunnig för undersökning angående statens pappersförbrukning 266 Patentlag stiftning skommittén ...... 233 Postcheckrörelse: kommitté för utredning beträffande införande i vårt land av så kallad postcheckrörelse ...... 206 Proportionella val: sakkunniga för utredning och avgivande av förslag rörande de ändringar i gällande bestämmelser rörande proportionella val, som för avhjäl pande av bristerna i det nuvarande valsystemet må anses påkallade .... 152 Provinsialläkare: kommittén för utredning i fråga om reglering av avlöningsförhållan dena för förste provinsialläkare och provinsialläkare ...... 203 Provtaxering ssakkunnig a ...... 258 Prästerskapets löneboställen: sakkunniga för revision av förordningen angående utarren dering av prästerskapets löneboställen ...... 287 , Prästerskapets löneförmåner: sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om reglering av prästerskapets löneförmåner...... 270 Prästerskapets änke- och pupillkassa: sakkunniga för utredning av frågan om beredande av bättre pensionsförhållanden åt änkor och barn efter delägare i prästerskapets , änke- och pupillkassa ...... 287

Regalrätten: sakkunnig för utredning angående den s. k. regalrätten till inom riket förekommande vattendrag ...... 238 Religionsfrihetskommittén...... 141 Resereglementet: sakkunniga för revision av gällande resereglemente ...... 208 Riksdagsordningen: sakkunniga för utarbetande av de ändringar i riksdagsordningen, som följa av 1918 års urtima riksdags beslut angående politiska författnings revisionen ...... 153 Riksrevisionsverk : sakkunniga för behandling av frågan om inrättande av ett riksrevisionsverk ...... 264 Rikstaxering: sakkunniga för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik och rikstaxering ...... 305 Rusdryckslagstiftningen: sakkunniga för utredning, i vad mån ersättning bör utgå till olika yrkesgrenar med anledning av den nya rusdryckslagstiftningen .... 256 Räkenskaps- och revisionsväsende: sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet och- effektivitet i statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende ... .237 324

Sid. S.

Sanitetshundar: sakkunniga för verkställande av utredning angående behovet av sanitetshundar för det militära sjukvårdsväsendet m. m...... 164 Serafimerlasarettet : sakkunniga för utredning rörande karolinska institutets och serafimerlasarettets nybyggnadsfrågor m. m...... 285 Sinnessjuka: sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka m. m...... 190 Sjukförsäkring: kommittén för utredning rörande obligatorisk sjukförsäkring m. m. . 198 Sjukhus: kommitté för verkställande av utredning rörande samarbete mellan civila och militära sjukhus m. m...... 161 Sjukvården: sakkunniga för utarbetande av bestämmelser rörande sjukvården vid trupp förbanden i händelse av större epidemier...... 168 Sjukvårdsmateriel: sakkunniga för verkställande av utredning rörande inom landet be fintlig sjukvårdsmateriel m. m...... 162 Sjölagen: sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i sjölagen m. m...... 238 Sjölagstiftningskommittén...... 145 Skiftsystemet inom pappers -, cellulosa- och trämasseindustrien: delegation för Sverige av den för de nordiska länderna och Finland gemensamma kommittén för fast ställande av. enahanda grunder för systemet...... 213 Skogar: sakkunniga för utredning rörande förädlings verksamhet genom statens försorg beträffande avkastningen från statens skogar ...... 314 Skogsavverkningsstatistik : sakkunniga för utredning om anordnande av skogssavverk- ningsstatistik och rikstaxering ...... 305 Skogslagstiftningskommittén ...... 288 Skolkommissionen ...... 281 Släktnamn: sakkunniga för utarbetande av förteckning över nu brukade släktnamn m. m...... 281 Smdskollärare: sakkunniga för beredning av frågan om småskollärares m. fl. pensione ring m. m...... 277 Socialpolitiska området: sakkunniga för undersökning angående möjligheten för konti nuerligt samarbete mellan Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island på det socialpolitiska området...... 221 Sveriges delegation av den permanenta nordiska socialpolitiska delegatio nen samt av den nordiska kommissionen för undersökning av möjligheterna för ett gemensamt uppträdande utåt från de nordiska ländernas sida på det socialpolitiska området...... 222 Socker: sakkunniga för viss utredning angående pris och produktion å socker .... 313 Spannmålsreglering: sakkunniga för avveckling av den statliga spannmålsregleringen m. m...... 314 Spetsbergen: kommitté för utredning angående utförande av en gradmätning på Spets bergen ...... 267 Stadsplan och tomtindelning: kommitté för revision av gällande bestämmelser om stadsplan och tomtindelning ...... •...... 139 Statens bakteriologiska laboratorium: kommitté för utredning angående dettas organisa tion och utveckling m. m...... 205 325

Sid. Statsbaneekonomin : 191!) års kommission angående statsbaneekonomin m. m...... 225 Statsbokföring skommittén...... 227 Statskyrkan: sakkunniga beträffande frågan om utträde ur statskyrkan m. m. . . . . 141 Stiftelser: sakkunnig för fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande stif telser ...... ' 134 Stockholms förortsbanefråga: kommissionen för utredning angående ordnandet härav . 224 Strafflag skommissionen ...... 135 Strafflagstiftningen: revision av strafflagstiftningen ...... • • • • 132 Strängnäs domkyrka: sakkunniga för avgivande av yttrande i fråga om fastställande av ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas korfönster...... 275 Stämpelavgiftssakkunniga ...... 265 Sulfitspritsakkunniga...... 265 Sveriges biblioteksväsende: sakkunniga för utredning i fråga om Sveriges biblioteksvä sende på visst område...... • • • 278 Sveriges försvarsväsende: kommission för verkställande av utredning och avgivande av förslag om en revision av Sveriges försvarsväsende m. m...... 171

Tandläkarinstitutet: sakkunniga för utredning rörande institutets utvidgning m. m . . 277 Taxering: sakkunnig för utredning angående frågan om särskilda avdrag vid 1919 års taxering till bevillning och till inkomst- och förmögenhetsskatt...... 259 Tekniska högskolan: dess byggnadskommitté ...... • 270 Tekniska officerare: sakkunniga för utredning rörande arméns behov av tekniska office rare m...... 162 Torpeder: sakkunniga för utredning rörande inträffade torpedförluster...... 182 Torrläggning av mark: sakkunniga för fortsatt behandling av fragan om ny lagstift ning angående torrläggning av mark och därmed sammanhängande ämnen . . 150 Torvkommittén ...... 295 Tmstsaklcunniga...... 236 Tryckningskostnader : sakkunniga för verkställande av utredning angående åtgärder för nedbringande av statens tryckningskostnader ...... 256 Tullkommission, 19li års...... 242 Tull- och traktatkommittén ...... 260 Tvdngsuppfostringssakkunniga...... 142

Underbefäl: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande underbefäls befordran till officer och reservofficer ...... 154 Ungdomsbrottsligheten: sakkunniga för utarbetande av förslag till åtgärder för bekäm pande av ungdomsbrottsligheten ...... 144 Universiteten och karolinska institutet: sakkunniga för avgivande av förslag till ändrade bestämmelser rörande tillsättande av professors- m. fl. befattningar vid universi teten och karolinska institutet ...... ‘380 326

Utförselförbud: sakkunniga för utredning rörande kompletterande bestämmelser beträf- fan de utforselförbuden ...... Utlänning: sakkunniga för utredning rörande ökad skattskyldighet till’stat'och'korn- TU m,un 7for utlänningar, som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete . . Utrikespolitiska angelagenheter: kommitté för samarbete mellan regering och riksdag ’i viktigare utrikespolitiska angelägenheter ......

V. T a dstena kngsmanshuskassa: sakkunniga för utredning rörande underhåll från Vadstena kngsmanshuskassa åt visst avskedat indelt manskap 160 Van fÖrevår den: sakkunniga för utredning angående riktlinjerna för vanförevården 210 Vanhavd: sakkunniga för undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning' T7. , .t!! förekommande av vanhavd av viss jord i Norrland och Dalarna 138 Vinters]ofartskommittén för Norrland ...... 249 Visbg stift: kommittén för utredning av frågan om förändrad kyrklig indelning och organisation av Visby stift...... 278 Vägskattesakkunniga...... 234 Värnpliktig: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag an gående värnpliktstjänstgöringens ordnande för värnpliktiga, vilka hysa re ligiösa samvetsbetänkligheter mot vapentjänst ... 158 sakkunnig för avgivande av förslag till närmare bestämmelser i’fråga omvärn- pliktiga tillkommande penningtillskott vid tjänstgöring såsom underbefäl . 163 sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande förbättra^ andlig och sedlig vård för den värnpliktiga ungdomen .... 166 sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov m. m. för värnpliktiga med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering ...... ^67 170

Å. Åborättsfrågan: kommitté för utredning av den s. k. åborättsfrågan 240

Ä. Ägostycknings- och jordavsöndringsinstituten: sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om ny lagstiftning beträffande de nuvarande ägostycknings- och jord avsöndringsinstituten och vad därmed äger sammanhang

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner. 195039