INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 5 1. INLEDNING 9 Syfte 12 Teoretiska och metodologiska utgångspunkter 12 Ekonomiskt medborgarskap – formella rättigheter som understöder individens ekonomiska oberoende 13 Kritik mot begreppet ekonomiskt medborgarskap 14 Könade värderingar och självklara antaganden om klass och civilstånd och medborgarskapets praktik 16 ”Vad är problemet?” – avhandlingens metodologiska angreppssätt 20 Det svenska kommitté- och utredningsväsendet – plattformar för konkurrerande problemrepresentationer 23 Frågor som analytiskt angreppssätt 25 Källor 26 Svenska kvinnors ekonomiska medborgarskap från 1840- till 1970-talet – bakgrund och tidigare forskning 27 Civil och ekonomisk myndighet 29 Äktenskaps- och skattelagstiftning 32 Arbete och arbetsrätt 36 Sociala och ekonomiska välfärdsreformer 40 Disposition 44 2. GIFTERMÅLSBALKEN OCH DEN LIKSTÄLLDA HUSMODERN 46 En fråga om giftermålsfrekvens – lagberedningen ramar in problemen 49 Den likställda ägande- och förmögenhetsrätten 52 En blandning av konservativa och feministiska värderingar 53 Rättvisa åt kvinnorna – orättvisa åt männen. Övergångsregler och självklara antaganden om mäns ekonomiska företräde 56 1 Den likställda försörjningsskyldigheten – att höja det husliga arbetets värde 57 Självklara antaganden om kvinnor och mäns olika förmågor att bidra till familjens försörjning 62 Befria gifta kvinnor från förvärvsarbete eller män från konkurrens? 68 Den likställda och moderna skilsmässan 73 Underhållsskyldighet, skuld och jämkningsregler 74 En maskulin kultur – marginaliserade men implicita idéer om äktenskapets ”natur” 79 Självständig men beroende – gifta kvinnors ekonomiska medborgarskap genom giftermålsbalken 1921 81 Höjd status genom att befrias från förvärvsarbete 82 Att förbli vid det gamla – de exkluderade och oproblematiserade 83 Epilog 85 Kvinnoorganisationers gemensamma krav på formella rättigheter – ett kvinnoemancipationiskt framgångsrecept? 86 3. KVINNOARBETSKOMMITTÉN OCH IDÉN OM DEN FÖRVÄRVSARBETANDE MODERN 88 Striden om gifta kvinnors formella rättighet att förvärvsarbeta 1923 till 1934 – en kort bakgrund 90 Från otillbörlig konkurrens till kris i befolkningsfrågan – kvinnoarbetskommittén omformulerar problemet 92 Åtgärder för att understödja gifta kvinnors förvärvsarbete 97 Kvinnoarbetskommitténs betänkande – en motsägelsefull blandning av feministiska och maternalistiska värderingar 99 Fördömande av förbud och andra inskränkningar av gifta kvinnors förvärvsarbete 102 Den (o)eniga kvinnorörelsen 105 Den omstridda frågan om obligatorisk moderskapsledighet 109 Frivillighet som klassmarkör 111 Utökade möjligheter för husmödrar att arbeta deltid 113 Gifta kvinnors förvärvsarbete – en fråga om befolkningens kvalitet och kvantitet 115 Socialdemokratiska kvinnoförbundet lierar sig med vänsterliberala kvinnor 118 2 Exkluderade och marginaliserade idéer om könens särart 120 Männens förening – företrädare av en maskulin kultur 121 Sigrid Gillner – företrädare av fascistiska eller ”gamla” socialdemokratiska värderingar? 123 Elin Wägner m.fl. – företrädare av matriarkal biologism 126 Självständig och oberoende – olika kategorier kvinnor olika ekonomiska medborgarskap 128 Från ineffektiv husmor till förvärvsarbetande mor 128 Från yrkesarbetande till yrkesarbetande mor 129 Från utarbetad jordbrukarhustru till tillfälligt avlastad jordbrukarmor 130 Epilog – kvinnoarbetskommitténs rekommenderade lösningar realiserade genom politik 131 Yrkeskvinnor och husmödrar – den svenska kvinnorörelsens parallella spår 135 4. SÄRBESKATTNINGEN OCH DEN JÄMLIKA OCH FÖRVÄRVSARBETANDE MODERN 138 Från äktenskapsfrekvens till försvar av hemmafrun – frågan om sambeskattning 1902 till 1970 139 Äktenskapet som privilegierad beskattningsenhet 141 De ambivalenta riksdagspartierna 146 Bevara men modifiera sambeskattningen – familjeskatteberedningens förslag 1969 148 Klasskamp genom fördelningspolitik – propositionen om reviderad inkomstskattelag 1970 153 Orättvisa och hot mot samhällsekonomin – problemen med sambeskattningen ramas in 154 Ingen regel utan undantag 155 Lagen om särbeskattning – en blandning av arbetsmarknadspolitik, feministiska och maternalistiska värderingar 156 Att jämna ut skillnader mellan förmögna och låginkomsttagare 158 Att knyta ekonomiska förmåner till barn – inte civilstånd 159 Att understödja jämlikhet mellan gifta kvinnor och män genom kvinnans ekonomiska oberoende 161 Att tillgodose ”det svenska näringslivets alltmer accentuerade behov av kvinnornas arbetsinsatser” 163 Den ”mjuka” övergången och undantagsregler 166 Hemmafruns försvarare – marginaliserade ”bromsklossar” 168 3 De gynnade och oproblematiserade 170 Epilog 173 5. ”RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA – FULLT OCH HELT” 1921-1971 – EN SAMMANFATTANDE DISKUSSION 175 Att ”göra” sociala problem 177 Att forma ekonomiska medborgarskap 178 Från osedlig förvärvsarbetare till likställd husmor 178 Från likställd husmor till deltidsarbetande mor 180 Från avhängig hemmafru till jämlik och förvärvsarbetande mor 182 Från särart till samart – från beroende till oberoende? 184 6. SUMMARY 185 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 195 BILDFÖRTECKNING 208 4 FÖRORD Så var då detta ”projekt” färdigt. Det är med blandade känslor jag nu går vidare. Samtidigt som det är skönt att ha gått i mål har det infunnit sig en tomhet som är svår att beskriva. För tiden som forskarstuderande har varit lika intensiv som lärorik. Men även om jag själv är ytterst ansvarig för denna avhandlings innehåll har jag inte stått ensam i processen som ledde fram till slutresultatet. Flera viktiga personer och organisationer har varit inblandade. Först och främst är det mina två handledare, docent Ulla Rosén och professor Kirsti Niskanen som har bistått mig hela vägen. Ulla som hjälpt, trott och stöttat på mig sedan jag var student på grundnivå. Hennes engagemang och vägledning i den akademiska traditionen och byråkratin, hennes alltid öppna dörr, hennes akademiska kunskaper, hennes positiva inställning och osvikliga tro på den goda människan, har hjälpt och lyft mig många gånger. Ulla har outtröttligt läst och kommenterat mina texter utan att för den skull styra. Hon har trott på mig, från början till slut. För allt detta är jag henne evigt tacksam. Kirsti, som också fanns där med sitt personliga engagemang och sin alltid lika välvilliga inställning till mina texter. Utan Kirsti och hennes professionalism och vetenskapligt kritiska blick hade denna avhandling inte blivit vad den slutligen blev. Tack kära handledare för att ni var det stöd jag behövde - hela vägen. Stort Tack riktar jag även till Josefin Rönnbäck och Roddy Nilsson för skarp och konstruktiv opposition på mitt ”mittslutseminarium”, råd som kom väl till användning i det fortsatta arbetet med avhandlingen. Stort Tack riktar jag även till Katarina Leppänen som trots eget späckat schema tog sig tid att läsa och kommentera avhandlingens inledning. Tack också till Annelie Eriksson för kommentarer. Livet som doktorand på Växjö universitet (nuvarande Linnéuniversitet), speci- fikt på institutionen för humaniora (nuvarande institutionen för kultur- vetenskaper) har varit alldeles perfekt. Mig har verkligen intet fattats. Fram- förallt finns en generös inställning till doktoranders rörlighet som gjort det 5 möjligt för mig att läsa kurser på andra universitet, medverka i workshops, konferenser och i historieämnets genusseminarium vid Stockholms universitet. Stor eloge och Tack ska institutionen och ämnet historia ha för denna generösa inställning till doktoranders behov och intressen. Ett stort Tack sänder jag till alla som är och har varit anställda inom ämnet historia under denna period med professor Lars Olsson i spetsen. Men framförallt riktas ett jätteTack till doktorandkollegerna, numera doktorerna, Johan Svanberg, Jesper Johansson och Lennart Karlsson för gott kamratskap, trevliga luncher och fikapauser. Våra ständigt återkommande diskussioner om kön och klass har lockat till många funderingar, men också till många skratt. Tack för det kompisar. Vill även passa på att tacka Nathalie Le Bouteillec, från University of Picardie – Jules Verne, Paris (INED) för gott samarbete som även ledde till två mycket intensiva, men trevliga, forskningsresor till Frankrike, och Tack till Birgitta Wernbro-Augustsson som språkgranskat och översatt artiklar men även arbetat med denna avhandlings summary och abstract. Tack Harald och Louice Ekmans forskningsstiftelse som biföll mig hela tre stipendier som var för sig innehöll en veckas vistelse vid Sigtunastiftelsen. Dessa veckor av fullt fokus på avhandlingsarbete har varit helt avgörande för avhandlingens fortskridande och slutresultat. Tack även Signhild Engkvists stiftelse för ekonomiskt tryckbidrag. Tack även till personalen vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB) och Kungliga biblioteket i Stockholm för er professionalism och vänliga bemötande. Även Madeleine Jacobsson ska tackas vars insats möjliggjorde att Ebon Andersson kom med på bild i denna avhandling. Slutligen ska Kerstin Brodén på Linnaeus University press ha ett stort Tack för sitt arbete och engagemang när avhandlingen skulle omvandlas från textmassa till bok. Men avhandlingen hade inte heller blivit vad den blev utan en familj som backat upp. Tack mamma för att du, även om avståndet har varit långt, ändå alltid funnits där. Många Tack skickar jag även till min syster Annika Ingelström och hennes familj som har (o)turen att bo i Stockholm. Med aldrig sinande kärlek, god mat och sovplats har jag tagits emot när jag intagit storstaden på mina ofta förekommande forskningsresor dit. Det känns