DOCSLIB.ORG

Pdf, 296 KB Mn-2006-08-16-Protokoll

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Pdf, 296 KB Mn-2006-08-16-Protokoll Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden 2006-08-16 Ärendeförteckning Sid nr § 104 Justering ....................................................................................2 § 105 Yttrande över program till detaljplan för Stuvaren 2, parkeringshus m m....................................................................3 § 106 Yttrande över ansökan om nya skyddsområdesföreskrifter för Matfors vattentäkt, Sundsvalls kommun...................................4 § 107 Yttrande med anledning av ansökan om ändrade villkor för tillverkning av Expancel mikrosfärer, Akzo Nobel Surface Chemistry AB ...........................................................................5 § 108 Nomineringar till miljönämndens stipendium och miljöäpplet 7 § 109 Delegationsbeslut......................................................................8 § 110 Meddelanden...........................................................................14 § 111 Information .............................................................................15 § 112 Övriga frågor...........................................................................16 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden 2006-08-16 1 Tid Kl 09.45 – 11.00 Plats Kommunhuset, KS-salen Beslutande s Anita Bdioui ordförande s Lena Sjölén tjänstgörande ersättare s Laila Ågren tjänstgörande ersättare s Jan-Olov Lampinen s Berit Olsson s Kjell Forslund tjänstgörande ersättare m Bengt-Arne Lindahl fp Lena Almén c Kjell Bergkvist kd Stefan Norlin mp Ann-Kristin Sunesson tjänstgörande ersättare Ersättare s Ruzgar Hussaian fp Ivar Grahn c Per Erik Öhlund c Hans Forsberg Svensson Övriga Stig Johansson miljöchef Carina Sandgren bitr miljöchef Gisela Arnell sekreterare Nikaolaus Söderström Protokollet omfattar §§ 104 -- 112 Justeras Anita Bdioui Gisela Arnell Ordförande Sekreterare Lena Sjölén Justerare Tillkännagivande av justering av detta protokoll har anslagits på kommunens anslagstavla 2006-08-29 betygar Gisela Arnell. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden 2006-08-16 2 § 104 Justering Att jämte ordföranden Anita Bdioui justera dagens protokoll utses Lena Sjölén. – – – – Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden 2006-08-16 3 Dnr 2006-781 § 105 Yttrande över program till detaljplan för Stuvaren 2, parkeringshus m m Beslut Nämnden beslutar att tillstyrka programförslaget till detaljplan för Stuvaren 2, samt att det är mycket viktigt att beakta stadsvisionsarbetet i det fortsatta arbetet med upprättande av detaljplan för området. Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har översänt ett program till detaljplan för Stuvaren 2 till miljönämnden för yttrande. Förslaget syftar till att skapa en byggrätt för ett parkeringshus i två plan med ca 320 platser samt att ge befintligt kontorshus byggrätt. Beslutsunderlag * Miljökontorets skrivelse och förslag till beslut 2006-06-28 * Arbetsutskottets beslut 2006-08-08, § 78. – – – – Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden 2006-08-16 4 Dnr 2006-1182 § 106 Yttrande över ansökan om nya skyddsområdesföreskrifter för Matfors vattentäkt, Sundsvalls kommun Beslut Nämnden beslutar att meddela länsstyrelsen att nämnden tillstyrker de föreslagna skyddsområdesbestämmelserna för Matfors vattentäkt. Bakgrund Länsstyrelsen har skickat över en ändrad ansökan från Sundsvall Vatten AB med förslag till nya skyddsföreskrifter för Matfors vattentäkt och begärt att få kommunens yttrande. Miljönämnden har fått i uppdrag att avge kommunens yttrande. Miljökontoret har inför yttrandet muntligen haft kontakt med Nils Eriksson på kommunstyrelsekontoret samt Daniel Jasek och Cege Zeipel på stadsbyggnadskontoret. Beslutsunderlag * Miljökontorets skrivelse och förslag till beslut 2006-08-16. * Arbetsutskottets beslut 2006-08-08, § 79. – – – – Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden 2006-08-16 5 Dnr 2004-248 § 107 Yttrande med anledning av ansökan om ändrade villkor för tillverkning av Expancel mikrosfärer, Akzo Nobel Surface Chemistry AB Beslut Nämnden beslutar att miljönämnden förordar att Akzo Nobel Surface Chemistry AB, innan beslut om tillstånd till installation av den föreslagna reningsanläggningen, till miljödomstolen inkommer med kompletterande redovisning angående resultat från försök samt förväntade förändringar beträffande utsläpp av suspenderade ämnen, COD, samt andra ingående ämnen i avloppsvattnet, att utformningen av anläggningen, bland annat med tanke på driftsäkerhet och beredskap för driftstörningar, sker i samråd med tillsynsmyndigheten, att förorda att tidpunkten för redovisning enligt villkor 4 i deldom 2005-02-15 avseende punkt 1 och punkt 3 kvarstår, dvs. redovisning ska lämnas senast den 31 december 2007, att villkor 4 punkt 2, angående karaktärisering av avloppsvattnet efter ombyggnaden av reningsanläggningen, ska innefatta kontroll av tungmetaller, särskilt krom. Bakgrund Miljönämnden har av miljödomstolen i Östersund beretts tillfälle att yttra sig över Akzo Nobel Surface Chemistrys ansökan om ändring av villkor 1 och 3 i miljödomstolens dom 2005-02-15. Bolaget, då vid namn Casco Products AB, fick 2001-03-29 tillstånd till utökad produktion av Expancel mikrosfärer. Fastställande av slutliga villkor för utsläpp till luft och vatten sköts upp. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden 2006-08-16 6 I deldom 2005-02-15 förlängdes prövotiden ytterligare till 2007-12-31. Bolaget skulle till den tidpunkten genomföra ombyggnad av reningsanläggningen, enligt förslag som bolaget lämnat. Bolaget ansöker om att få göra ombyggnaden på ett annat sätt än det tidigare förslaget. Anledningen till detta är att man kommit fram till att en annan metod, membrankammarfilterpress, är mer fördelaktig ur ekonomisk och miljömässig synpunkt. Beslutsunderlag * Miljökontorets skrivelse och förslag till beslut 2006-07-26. * Arbetsutskottets beslut 2006-08-16, § 80. – – – – Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden 2006-08-16 7 Dnr 2006-1321.409 § 108 Nomineringar till miljönämndens stipendium och miljöäpplet Beslut Nämnden beslutar att ge arbetsutskottet i uppdrag att fatta beslut om miljönämndens stipendium, beslutet meddelas till nästa nämndssammanträde, att nominera följande företag till miljöäpplet: ABB Automation Technologies AB Service, Trioplast Sifab AB och OK-Q8 depån. Bakgrund Miljönämnden har ett uppdrag från kommunfullmäktige att dela ut ett stipendium och miljöäpple varje år. Stipendiet är på 15 000 kr och kan ges till enskild person eller föreningar som har gjort något föredömligt för miljön i Sundsvalls kommun Miljöäpplet kan ges till företag eller organisation som har gjort en särskilt god insats för miljön i Sundsvall. Beslutsunderlag * Miljökontorets skrivelse och förslag till beslut 2006-08-01 * Arbetsutskottets beslut 2006-08-08, § 81. – – – – Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden 2006-08-16 8 § 109 Delegationsbeslut Beslut Nämnden beslutar att lägga delegationsbesluten till handlingarna. - Begäran om åtalsprövning, Högsjö 2:11 - Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet, Statoil Gärde, Värdshuset 1 - Godkännande av nytillkommen avfallstyp, 17 05 06, Blåbergets avfallsanläggning, Valla 2:10 - Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet, Shell Nacksta, Nacksta 5:22 - Anmälan om misstanke om brott mot bestämmelse i miljöbalken, Ede 6:3 - Föreläggande om bl a minska kattantalet, Blocket 23 - Utfyllnad av inert avfall/schaktmassor, Gudmundsbyn 15:2 - Anmälan om misstanke om brott mot bestämmelser i miljöbalken, kabeleldning, Gärde 1:5 - Anmälan om misstanke om brott mot livsmedelslagstiftningen, Mars 1 - Anmälan om att göra utfyllnad med inert avfall i form av betong på fastigheten Sköns Prästbord 1:74 - Huggsta 1;160, IL Recycling Returpapper AB. Beslut beträffande anmälan om ändring av befintlig verksamhet samt beslut om avgifter Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden 2006-08-16 9 Yttrande enligt ordningslagen Ideella föreningen Norra Berget Midsommarfirande Ideella föreningen Norra Berget Internationell mat- och kulturmarknad Selånger Sportklubb Selånger marknad Stöde Idrottsförening Stöde marknad Stadsbyggnadskontoret Öppet hus, f d Kajplats 1 Sinozi Rusiti Försäljning av varm korv Özgur Duymaz Uteservering Ristorante Il Barone Uteservering Peter Törnblom Utomhusvisning av film Cirkus Maximum Cirkus, Ishallen Tombstone Shadow Musikfest, Huberget Stöde Beslut om avgift för tillsyn enligt djurskyddslagen Fröst 1:9 Lena Risberg Beslut om avgift för tillsyn enligt miljöbalken Kärvsta 4:82 Fotknuten Skottsund 9:30 Robert Mohlin Lucksta 2:1 Sundsvall Energi, Värmeverket Lucksta Gudmundsbyn 15:2 PEAB Skottsund 9:30 Ragn-Sell Specialfall AB Ljusta 3:11 m fl Norrvidden Fastigheter Rosenborg 4 Svenska Statoil AB Sköns Prästbord 1:74 Thomas Boman Yttrande över ansökan om bidrag till åtgärder mot radon i inomhusluft Domherren 18 Andreas Pettersson Märlspiken 3 Leif Sundqvist och Birgitta Viberg Skottsund 5:2 Mikael o Margareta Vallman Älva 1:102 Håkan o Margareta Svensson Beslut om att installera värmepump Alnö-Usland 4:36 Gun-Britt Löfström Vivsta 3:23 Lennart Johansson Huli 2:26 Ingvar Ekstål Hällsjö 1:100 Tage Olofsson Nora 4:7 Erik Eriksson Rävsund 1:243 Magnus Dahlbom Rävsund 1:347 Kent Holmqvist Västergård
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Jorden Åt Folket
    1. INLEDNING JORDEN ÅT FOLKET 1 JORDEN ÅT FOLKET Lindkvist, Anna, Jorden åt folket. Nationalföreningen mot emigrationen 1907–1925. [Land for the People. Th e National Society Against Emigration, 1907–25.] Umeå 2007, Monograph, 347 pp. Swedish text with a summary in English. Department of Historical Studies, Umeå University, Sweden. ISSN 1651-0046 ISBN 978-91-7264-387-1 Abstract: Land for the People. Th e National Society Against Emigration, 1907–25 Th is thesis deals with the National Society Against Emigration (Sw.Nationalföreningen mot emigrationen) – re- ferred to as the NE – and its radical right-wing leader Adrian Molin. Th e NE was founded in 1907 in order to stem the tide of emigration from Sweden and facilitate re-immigration by providing jobs and accomodation. Its many bureaus served as employment offi ces, land distribution centres and own-your-own-home companies, mainly aimed at creating smallholdings for Swedish working-class families. Th e purpose of the study is to investigate the organization, concept and practise of the internal coloniza- tion of rural Sweden between 1907 and 1925. By following both the successes and setbacks of the NE during the fi rst decades of the twentieth century, ideas and opportunities circulating in Swedish society in a time of wide-ranging ideological and material change are discussed. Questions in focus include why a society to prevent emigration from Sweden emerged at that particular time; the function it served for both society and the state; the form internal colonization actually took and how it was conducted in comparison with other governmental and private agricultural reforms; and the attitude of the NE toward modernization in general.
    [Show full text]
  • Vattendraget Ljungan - Kartbladsindelning Redovisningen Ingår I En Översiktlig Kartläggning Av Stranderosionen Utmed Landets Vattendrag
    Liden Holmsjön ± E14 Leringen 86 Indal Stavreviken Bergeforsen Ånge83 Söråker Fränsta Timrå Alby Ljungaverk Hovid Torpshammar Kovland Sundsbruk Tuna- dal Vi Östavall Alnön StödeE14 Fanbyn Karta 1 Karta 2 Sundsvall Nedansjö Ankarsvik Vattjom Matfors Stockvik Allsta Karta 3 SvartvikEssvik Juniskär Lucksta KvisslebySkottsund Dingersjö Njurundabommen Karta 4 E4 83 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Hassela Vattendraget Ljungan - kartbladsindelning Redovisningen ingår i en översiktlig kartläggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Gnarp 0 5 10 15 Km 2009-11-16 Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± E14 83 Borgsjön Ånge Erikslund Ångesjön Alby Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Östavall Vattendraget Ljungan - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Silt Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Svämsediment Eventuella erosionsskydd har inte Fyllning inventerats. Tätort >200 invånare 2009-11-16 0 1 2 3 4 Km Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± Fränsta Torpsjön Torpshammar Ljungaverk E14 Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Vattendraget Ljungan - karta 2 Redovisningen
    [Show full text]
  • Resvanor I Sundsvall
    RESVANOR I SUNDSVALL Resultat från resvaneundersökning 2016 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 1 ± Liden Indal Kovland Omland Sundsbruk Stöde Tätortsområde Sundsvall Nedansjö Matfors Kvissleby Lucksta Njurundabommen 2 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 Hur reser Sundsvallsborna? Hösten 2016 genomfördes en resvaneundersökning i Sundsvalls kommun för att ta reda på Sundsvallsbornas resvanor. En liknande undersökning gjordes senast 2009. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning och skickades till 10 000 slumpvis utvalda personer i åldern 15-84 år. Varje person fick en specifik dag där de skulle redogöra för sina förflyttningar och resor under just den dagen. Totalt svarade drygt 4 000 Sundsvallsbor på enkäten. Kommunen har i undersökningen delats in i 26 områden fördelade på tätort och omland, se kartan här bredvid. RESVANEUNDERSÖKNING 2016 3 Majoriteten har tillgång till bil... RESULTATET En klar majoritet av de svarande (83 procent) uppgav att de oftast kan använda bil när de AV RESVANE- behöver det. Nästan 90 procent av hushållen har tillgång till en eller flera bilar. ENKÄTEN : ..och de flesta reser med bil 71 procent av resorna inom kommunen görs med bil och bilen är således det vanligaste transportsättet för Sundsvallsborna. Näst vanligast är att resa till fots (elva procent), följt av buss och cykel (båda sju procent). Jämfört med 2009 års undersökning har antalet resor med cykel ökat med hela sex procentenheter medan resor med bil har minskat med två procent. Även för kortare resor än fem kilometer i tätortsområdet utgörs drygt hälften, 54 procent, av resorna med bil. Det näst vanligaste alternativet är att resa till fots (22 procent) följt av cykel (15 procent). Totalt sett visar detta på att även för de allra kortaste resorna i de centrala delarna av Sundsvall görs de i hög utsträckning med bil.
    [Show full text]
  • A1-Karta Markanv Inlandet ÖP2021 140410
    Kartans beteckningar för mark- och vattenanvändning ÖP tätort, inland etc. Pendelstation Avgränsning av områden för kompletterande generella 6WDWLRQKnOOSODWVYLGMlUQYlJVRPSODQHUDVHOOHUYLGDUHXWYHFNODV riktlinjer. Se vidare i planförslagets textdel. Resecentrum, utvecklas FÖP som ska gälla i ÖP2021 5HVHFHQWUXPXQGHUXWYHFNOLQJNQ\WHUVDPPDQWnJEXVVJnQJ Här gäller särskilda riktlinjer som redovisas i en fördjupad F\NHOWD[LRFKELO Kroktjärnsberget översiktsplan. Järnvägsreservat Vackerhöjden Yta av intresse för framtida järnväg. Utveckling vägförbindelser Gussjöhöjden Nedsänkt järnväg Kälhöjden Skissad förbindelselänk (QQHGVlQNQLQJRFK|YHUE\JJQDGDYMlUQYlJHQSODQHUDV6H Vithöjden Stor-Gussjön +lUÀQQVXWYHFNOLQJVLGpHUWLOOHQQ\YlJOlQNDQWLQJHQLIRUPDY vidare i fördjupad översiktsplan. Svartdalsberget Paljacka ELOYlJHOOHU*&YlJVRPNDQYDUDDYVWUDWHJLVNEHW\GHOVH/lJHW är inte fastlagt. Pendelstation på längre sikt ,GpWLOOIUDPWLGDWnJKnOOSODWVOlJH/RNDOLVHULQJRFKDQGUD Paljackhöjden Indalsälven Ev. utveckling transportled Torberget förutsättningar är inte utredda. Stor-Gussjön 'nQ\D(RFK/RJLVWLNSDUNHQÀQQVSnSODWVNDQHWWI|UlQGUDW Långliden Vargetjärnhöjden Storberget WUDQVSRUWÁ|GHPHGI|UDEHKRYDYnWJlUGHUSnGHWWDYlJQlW Bevara Natur/Kultur Stor-Gussjön Bebyggelseutveckling Bevara natur-/kulturlandskapet Långsvedjan 9lUGHIXOOWODQGVNDSVRPVNDVN\GGDVIUnQQHJDWLYSnYHUNDQSn Bostäder Fågelvinberget YlUGHQJlOODQGHQDWXUNXOWXUODQGVNDSIULOXIWVOLYRFKELRORJLVN Gravåsen Snårhöjden )|UVODJWLOOQ\WWERVWDGVRPUnGH2PUnGHWVNDUDNWlUEHVNULYVL Mårdstockdalen Nordansjöhöjden mångfald. Örasjöåsen SODQI|UVODJHWVWH[WGHO6W|UUHEHE\JJHOVHJUXSSHUE|URFNVn
    [Show full text]
  • Arkeologisk Undersökning Av En Mesolitisk Jakt- /Fångststation
    Arkeologisk undersökning av en mesolitisk jakt- /fångststation TUN 001, Klingsta 3:10, Tuna sn, Medelpad Rapport 2008:2 Kulturmiljöavdelningen, Magnus Holmqvist Bilden på omslaget visar F 1, en handtagskärna av porfyr. Murberget - Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen / Arkeologi Box 34, 871 21 Härnösand Magnus Holmqvist Januari 2008 2 SAMMANFATTNING I samband med matjordsavbaning inför nybyggnation av ett bostadshus, påträffades avslag av kvarts på fastigheten Klingsta 3:10, Tuna sn. På uppdrag av Länsstyrelsen gjordes en besiktning, vilken utökades till schaktkontroll, av fyndplatsen. Fyndmaterialet utgörs av olika redskap (bl a en handtagskärna av porfyr och två kölskrapor), avslag och brända ben. De bestämbara benen tillhör uteslutande landlevande djur. Lokalens topografiska belägenhet och fyndmaterialets sammansättning ger anledning till att datera den till ca 6000 f Kr. Denna datering styrks också av en 14C-datering. Den förhållandevis ringa mängden skärvsten/skörbränd sten i kombination med fyndområdets relativa litenhet, gör att lokalen närmast bör klassificeras som jakt-/fångststation. 3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sida 1. INLEDNING OCH BAKGRUND 5 2. IDENTIFIKATIONS- OCH LÄGESUPPGIFTER 5 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNDERSÖKNINGEN 3.1 Målsättning 6 3.2 Topografi och naturgeografiska förutsättningar 6 4. REDOVISNING AV UNDERSÖKNINGEN 4.1 Utförande och dokumentation 8 4.2 Fyndmaterial, -lista 10 5. DATERING OCH UTVÄRDERING 15 6. TRYCKTA OCH OTRYCKTA KÄLLOR 16 BILAGOR I. Osteologisk analysrapport II. 14C-diagram 4 1. INLEDNING OCH BAKGRUND Inför planerad nybyggnation på fastigheten, gjordes först en matjordsavbaning. Det fanns ingen registrerad fornlämning på platsen, eller i närområdet, därför gjordes heller ingen föranmälan till Länsstyrelsen.
    [Show full text]
  • 2 Kulturguide Nolby.Indd
    Kartritare: Nils-Göran Olsson Upphovsrätt: Njurunda OK Spridning: LMV 2005-04-07 3 3 Orientera dig 2 om Nolby med omnejd 12 4 1 5 6 8 7 10 9 11 13 Flygbild över Nolby med omnejd. (ur fotodatabasen, Länsmuseet Västernorrland) Kulturguide till orienterings- kartan Nolby med omnejd Vår närmiljö innehåller många spännande spår från svunna tider. En del är lätta att upptäcka, an- dra svårare. I den här skriften berättar vi om några ”sevärdheter” som finns i landskapet som omsla- gets orienteringskarta över Nolby beskriver, några ligger dock i anslutning till kartbladet. Vår förhopp- Kyrkstallarna vid Njurunda kyrka. ning är att materialet ska fungera som en enkel Foto: Peter Persson guide till områdets kulturhistoria. Vill ni söka mer information, välkomna till ABM – arkiv, bibliotek och museer i samverkan. Bakom denna skrift står kan sträcka sig tillbaka till äldsta järnåldern, eller Föreningsarkivet Västernorrland, Länsbiblioteket kanske till och med till slutet av bronsåldern? – und Västernorrland, Länsmuseet Västernorrland, visar att platsen liknar något, kanske är det namnet Njurunda medeltidsförening och Norra Bergets på en fjärd? Namnet har tolkats som den avsmal- Kulturhistoriska verksamhet. nande eller hopklämda fjärden. Namnformen Niurundr har kommit att åsyfta hela bygden. Njurunda socken Njurunda var egen kommun mellan 1863 – 1973 Njurunda ligger i Sundsvalls kommun och är och sedan 1973 är Njurunda en del av Sundsvalls Medelpads sydligaste socken, belägen i kust- kommun. Njurundas centrum med affärer, skolor landskapet vid Ljungans mynning. Ljungan är en och annan samhällsservice är Kvissleby. Övriga mäktig älv, nära 40 mil lång från sina källflöden i centralorter är Nolby samt Njurundabommen. Helagsfjällen till Bottenhavet.
    [Show full text]
  • Peter Persson Centralorter I Västernorrland Under Järnåldern
    ARKEOLOGI I NORR 11 ARKEOLOGI I NORR 11 2009 i ARKEOLOGI I NORR 11 UMEÅ UNIVERSITY UMEÅ UNIVERSITET Department of Institutionen för idé- Historical, Philosophical samhällsstudier and Religious studies i Tryckt med bidrag från Vetenskapsrådet Omslagsbild: Guldring från Para. Foto: Maria Lindeberg Utgivare och distribution: Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet SE-901 87 Umeå, Sverige Redaktör: Per H. Ramqvist epost: [email protected] Grafisk form, lay-out och omslag: Per H. Ramqvist Engelsk språkgranskning Sees-editing Ltd, UK ISSN 0284-558x Tryck: Original, Umeå 2009 ii Innehåll Per H. Ramqvist Förord ................................................................................................................ v Sven-Donald Hedman Gammal-äldre-äldst. Något om Norrbottens mesolitikum ............................................................................... 1 Ola George Guldålder i Para. Ett folkvandringstida gravfält vid Ångermanälven ......................................................................... 23 Peter Persson Centralorter i Västernorrland under järnåldern ........................................ 53 Per H. Ramqvist Hampnäs-toften. Tradition eller förnyelse? ............................................... 93 Lars Liedgren & Lars Östlund & Torbjörn Josefsson Samisk byggnadskultur - timrade kåtor och exemplet Bläckajaure ............................................................................ 115 Anders Huggert Guldsmide i senmedeltidens Umeå ..........................................................
    [Show full text]
  • LOGGBOK Kvissle-Nolby
    Lars Göran Spång LOGGBOK Nolbys riksintresse Underlag till skriften "Nolby. Tankar om ett riksintresse" Dnr: 2003/0023 1 LOGGBOK Nolbys riksintresse Underlag till skriften "Nolby. Tankar om ett riksintresse" Dnr: 2003/00253 Innehåll: LO GGBOK Nolbys riksintresse ....................................................................................................... 1 LO GGBOK Nolbys riksintresse ....................................................................................................... 2 Bakgrund ...................................................................................................................................... 3 Di sposition (inte nödvändigtvis i denna ordning) ........................................................................ 3 O rientering .................................................................................................................................... 4 Publicerade arkeologiska undersökningar. ................................................................................... 8 Källor och reflexioner ................................................................................................................... 9 Landskapets framväxt ............................................................................................................... 9 Romarrike t och folkvandringar. .............................................................................................. 13 G ravklot och bröd ..................................................................................................................
    [Show full text]
  • Grundvattenmagasinet Ljunganåsen Kvissleby-Grenforsen
    K 453 Grundvattenmagasinet Ljunganåsen Kvissleby–Grenforsen Andreas Karlhager Svartvik Essvik Juniskär Nolby Skottsund Njurunda- bommen ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-239-0 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning 2013 Layout: Rebecca Litzell INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Ljunganåsen Kvissleby–Grenforsen .................................................................. 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................... 5 Tidigare undersökningar ..................................................................................................................................................... 5 Kompletterande undersökningar .................................................................................................................................... 5 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]