Kartritare: Nils-Göran Olsson Upphovsrätt: Njurunda OK Spridning: LMV 2005-04-07 3 3 Orientera dig 2 om Nolby med omnejd 12 4 1 5 6 8 7 10 9 11 13 Flygbild över Nolby med omnejd. (ur fotodatabasen, Länsmuseet Västernorrland) Kulturguide till orienterings- kartan Nolby med omnejd Vår närmiljö innehåller många spännande spår från svunna tider. En del är lätta att upptäcka, an- dra svårare. I den här skriften berättar vi om några ”sevärdheter” som finns i landskapet som omsla- gets orienteringskarta över Nolby beskriver, några ligger dock i anslutning till kartbladet. Vår förhopp- Kyrkstallarna vid Njurunda kyrka. ning är att materialet ska fungera som en enkel Foto: Peter Persson guide till områdets kulturhistoria. Vill ni söka mer information, välkomna till ABM – arkiv, bibliotek och museer i samverkan. Bakom denna skrift står kan sträcka sig tillbaka till äldsta järnåldern, eller Föreningsarkivet Västernorrland, Länsbiblioteket kanske till och med till slutet av bronsåldern? – und Västernorrland, Länsmuseet Västernorrland, visar att platsen liknar något, kanske är det namnet Njurunda medeltidsförening och Norra Bergets på en fjärd? Namnet har tolkats som den avsmal- Kulturhistoriska verksamhet. nande eller hopklämda fjärden. Namnformen Niurundr har kommit att åsyfta hela bygden. Njurunda socken Njurunda var egen kommun mellan 1863 – 1973 Njurunda ligger i Sundsvalls kommun och är och sedan 1973 är Njurunda en del av Sundsvalls Medelpads sydligaste socken, belägen i kust- kommun. Njurundas centrum med affärer, skolor landskapet vid Ljungans mynning. Ljungan är en och annan samhällsservice är Kvissleby. Övriga mäktig älv, nära 40 mil lång från sina källflöden i centralorter är Nolby samt Njurundabommen. Helagsfjällen till Bottenhavet. Älven har betytt och Församlingskyrka är Njurunda kyrka, belägen cirka betyder mycket för regionen. Fisket var viktigt för 1 km söder om Njurundabommen. Njurunda har den tidiga befolkningen, och idag är sportfisket ett kuperat och bergigt skogslandskap med jord- stort i området. Älven var länge en viktig transport- bruksbebyggelse i dalarna samt utmed sjöarna. led, flottningen upphörde så sent som på 1970- Vid kusten finns flera industrisamhällen, här har en talet. Ljungan har idag stor betydelse för energiför- stor del av sundsvallstraktens industrier sina histo- sörjningen i landet genom alla kraftverk. riska rötter: Stockvik, Svartvik, Nolby, Essvik m fl.. Klampenborg var historiskt en lastageplats, men är År 1314 omnämndes Njurunda som De nyurun- numera naturreservat. Vid kusten ligger Galtströms dum. Namnet har hög ålder och ovisst ursprung. bruk från 1600-talet, och inom socknen finns fis- Det diskuteras om ortnamn som innehåller – und kelägen som Lörudden och Juniskär. 1 I Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, (1934). Svartvik har omkr. 4,500 inv., Essvik 2,650, av C.M. Rosenberg 1882-83 kan man läsa följande Njurunda stationssamhälle nära 800 och Klampenborg om Njurunda: 250 inv. Stationer. Armsjön hpl., Maj, Njurunda och Svartvik vid Ostkustbanan. Socknen har betydande in- Sn och tg i Vesternorrlands län, bestående af dustrier; tax.-värdet av annan fast. än jordbruksfastig- Medelpads sydöstligaste del närmast s.o. om Sundsvall, het är nära 2,000 kr. per inv. Trä- varua.-b. Svartvik äger vid Bottniska viken och gränsen till Helsingland. 2,95 Svartvik, såg, sulfit-, sprit- o. a. fabriker, Klampenborgs qv.-mil, hvaraf land 2,67 eller 61,791 tnld, 48 3/16 mtl, och Stockviks sågar m. m., tax. 7,630,400 kr. jämte 5,475 inv., 2,451,400 kr. fastighetsvärde. Bottenhafvet jordbr., tax. 100,700 kr.; Nyhamns cellulosa a.-b. äger intränger med flere stora vikar och i en af dem myn- Nyhamn, sulfitfabrik m. m., med jord tax. 2,595,200 nar den ansenliga Ljungan, omgifven af många och kr.; Sundsvalls cellu- losa a.-b. Essvik, sulfitfabrik och betydliga (stora bolag tillhöriga) sågverk och lastnings- spritfabrik, med jord tax. 3,903,100 kr. Sunds a.-b. äger platser, såsom Klampenborg (på en ö i mynningen), Galtströms bruk, tax. 526,500 kr. (5,568 har, varav 140 Nyhamn, Essviken, Vapelnäs, Svartvik med kapell, post- har åker). Svartvik anlades 1820 för kronans räkning och tullstation, Stockvik S. härom kring elfven ligger den som lastageplats, överläts 1832 till James Dickson & c: odlade bygden: kyrkan s. om elfven temligen midt i den, i, som anlade ett skeppsvarv. Efter 1874 anlades såg- vid kustlandsvägen. Vida längre i sydost ligger vid haf- verk, senare tillkommo nya sågar och trämassefabriker. vet Galtströms bruk med sågverk, hamn och brukskyrka, Svartvik, Essvik och Nyhamn tillhöra nu Sv. Cellulosa a.- som kapellförslg räknande 292 inv.; Svartvik, räknar som b, - Galtströms bruk privilegierades 1672 för M. Blix som kapellförslg 993 inv. Den till Njurunda hörande betyd- järnbruk, förstördes av ryssarna 1721 men utvidgades liga Brämön har fiskehamn, fyr, lotsstation och kapell, efter hand, är nu nedlagt och styckas. Fornlämningar. hvarjemte ett kapell finnes vid fiskehamnen Lörudden Kummel finnas flera, t. ex. i Dingersjö (vid Klampenborg på fastlandet. Utom de nämda verken märkas flere ett stort fält av ett 6o-tal större och mindre ordnade i ra- större qvarnar m.m. Gästgifvaregård finnes vid Maj. Sns der), vid Galtström, Kvitsle, Vapelnäsviken, i Solberg och vidsträckta yta fylles, utom den angifna bygden, af sjöar Åby (bl. a. på Hummelviksberget). Jårnåldersgravhögar (bland hvilka Armsjön och Öjen äro betydliga) och ber- förekomma, spridda eller i grupper bl. a. vid Berga, giga, magra, ofta sanka skogsmarker i ö. sänkande sig Bunsta, Gomaj (delvis undersökta), Häljom (delvis un- till en lågländ skärgård. Fisket i hafvet och elfven är en dersökta med fynd från folkvandringstid), Kvitsle (flera god binäring; åkerbruket gifver, om än hufvudnäring, stora högar; i 3 av dessa äro bronskittlar funna samt jemte boskapsskötseln, ej mycket öfver behofvet. Sn ut- därjämte ett romerskt guldmynt, en guldring m. m.), vid gör med de nämda kapellen ett regalt pastorat af 3 kl. Skrängsta (ett 20-tal högar) mellan Skrängstasjön och i Hernösands stift. (Gudstjensten i fiskekapellen vårdas Stångom (ett l0-tal), Västbo och Åby. - runstenar äro dock med biträde af pastor i Sundsvall.) kända, en vid vardera Berga, Nolby och Svala. - Fynd. Ett bronssvärd av sydtysk form (900 f. Kr.) är funnet i Åby. I Sverige geografisk beskrivning, som skrevs av Njurunda kyrka uppfördes av sten 1862 av J. F. Åbom; Otto Sjögren 1929-35 finns följande information: den är treskeppig och har förhöjt mittparti och absidial koravslutning, torn i v. Restaurerad 1931. På Kyrkmon Njurunda socken har sin tätt befolkade huvudbygd ligger ruinen av medeltidskyrkan, urspr. från 1200-talet kring Ljungans utlopp. Areal: 301.70 kvkm. (land). men flera gånger utvidgad, restaurerad 1928. En äldre Ågovidd: 3,319 har åker, 7 har trädgård, 641 har äng, kyrkoruin i Kvitsle avtäcktes 1930. - Galtströms kapell, 20,145 har skog (1927). Brukningsdelar: 657, varav av trä, uppfördes 1680. reparerades 192I. – Svartviks 134 med högst 0.25 har. 527 hästar, 2,656 nötkreatur, kapell, av trä, byggdes 1851 och försågs med kor vid 1,119 får och 409 svin. Fastighetsvärde: 29,048,000 restaurering 1917. - Löruddens kapell, av trä, uppfördes kr., varav för jordbr. 6,391,200 kr. (1933). 11.741 inv. på 1620- eller 1630- talet, ombyggdes delvis 1727. - Flygfoto av Änget, omkring 1950. 2 Njurunda kyrka Foto: Johnny Blästa 3 Brämö kapell, av trä, byggdes 1685, ombyggdes delvis – eller dubbelkorsbyggnad med sex rum kring två 1727. »Nyurunda» (1314) är av gammalt eget pastorat skorstenar. Dessa byggnader fanns redan under och utgjorde tidigare eget tingslag. 1700-talet, då främst som militär- och prästgårdar. Vid 1900-talets början blev de ståtliga mangårds- byggnaderna vanliga även bland bönderna. Med Bebyggelse sågverksindustrins omvälvningar och den stora Jordbrukets tidiga bebyggelse låg i klungor på jord som var mindre lämplig att bruka. Gårdarna låg tätt intill varandra. Efter laga skifte splittrades byarna och gårdarna flyttades ut på byns ägor. Gården bestod oftast av flera byggnader för olika ändamål; mangårdsbyggnad, bryggstuga, stall, la- dugård, härbren och loge, samt ibland smedja och bastu. I området kring Ljungans utlopp är den äld- re bebyggelsen koncentrerad kring Kyrkmon och Njurundabommen samt byarna Dingersjö, Värsta, Kvissle, Västbo och Nolby på norra sidan älven, och Stångom, Mjösund och Skottsund på södra sidan. Gårdarnas mangårdsbyggnader var vanligt- vis ståtliga halv- eller enkelkorsbyggnaderna i två våningar. Planlösningen i enkelkorsbyggnaden ger rymd och ljus, byggnaden utgörs av fyra rum kring en skorsten i mitten; förstuga, kök, kammare och sal. Korsbyggnaderna förekommer även som hel Planritning över Dingersjö 1:5. bostadsbristen i början av 1900-talet, förändras bostadsbehovet och många bönder började sälja tomter. Nu byggdes torp och egnahem på od- lingsmarken vid Skottsund, Hemmanet, Mjösund och Åmon, vilket gav landskapet nytt utseende. Äldre mangårdsbyggnad från 1840, Dingersjö 1:5. På Kvissle tomter längs Ljungans strand etableras Foto: Johanna Ulfsdotter Kvissleby som komplementsamhälle till Svartviks 4 Flygbild över Njurundabommen (ur fotodatabasen, Länsmuseet Västernorrland) 5 Halvkorsbyggnad, Mjösund 3:23. Mangårdsbyggnad Västbo 1:3 Foto: Johanna Ulfsdotter Foto: Johanna Ulfsdotter Bilder från Njurundabommen. Foto: Johnny Blästa industriområde, med butiker och bostäder. I för antog riksdagen det så kallade miljonprogram- strävan att ge alla invånare goda bostäder bygg- met 1965. Det innebar att det skulle byggas en des hyresfastigheter