DOCSLIB.ORG

Tätorter 2000 MI0810

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Tätorter 2000 MI0810 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig. 0.6 Uppgiftsskyldighet Ej aktuellt vid registerbaserad statistik. 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204) och datalagen (1973:289) för behandling som påbörjats före personuppgiftslagens ikraftträdande. På statistikområdet finns dessutom särskilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (1995:606) och förordningen (1995:1060) om vissa personregister för officiell statistik. 0.8 Gallringsföreskrifter Inga gallringsföreskrifter. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(138) 0.9 EU-reglering Ingen EU-reglering från EUROSTAT. 0.10 Syfte och historik Syftet med undersökningen, avgränsningen av tätorter, är att upprätta ett register, samt digitala gränser, över tätorter, med information om tätorternas namn, folkmängd och landareal. Tätortsavgränsning har gjorts av SCB sedan 1960 års folkräkning, men redan från 1920-talet finns uppgifter om befolkning i tätort resp. glesbygd. Idag syftar statistiken till att ge en bättre regional redovisning av olika förhållanden i landet. Sverige är ett glest befolkat land, kommunerna har oftast en liten tätortsareal och en stor landsbygdsdel medan merparten av befolkningen finns i tätorterna. Avgränsning av tätorter gör det möjligt att ta fram olika typer av statistik kopplat till tätort resp. glesbygd. Tätortsavgränsningen ligger också till grund för statistik om markanvändning i tätorter. 0.11 Statistikanvändning Statistikens användare består av statliga, regionala och kommunala myndigheter, forskare, privata företag samt allmänheten. Statistikens användningsområden är kartproduktion, karttjänster på Internet, regional och kommunal planering och befolkningsstatistik per tätort. Fastigheternas tätorttillhörighet registreras i SCB:s geografidatabas och är ett viktigt underlag för olika typer av regional statistik. 0.12 Uppläggning och genomförande Tätortsavgränsningen utförs vart 5:e år. Uppgifter om befolkning och areal publiceras i Statistiska meddelanden och i Sveriges statistiska databaser. Digitala gränser för tätortspolygoner finns tillgängliga i mapinfo och shapeformat. Register över rikets fastigheter och Byggnadsregistret, aktualitet 2001-01-01, inhämtades från Lantmäteriet. Fastighetsregistret samkördes med registret över totalbefolkningen, RTB, med befolkningsdata per 2000-12-31. Tätort definieras som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. För mer information om tätortsdefinitionen, se avsnitt 4.1. Tätortsgränserna år 2000 är en uppdatering av tätortsgränserna från tidigare undersökning år 1995. Avgränsningen gjordes med GIS-teknik. Registerdata, med uppgifter om befolkning kopplat till koordinatsatt information om enskilda fastigheter, samt kompletterande registerinformation om byggnader utnyttjades tillsammans med 1995 års tätortsgränser. Till viss del användes även kartor och flygfoton. 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(138) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter Samtliga tätorter 2000, egenskaper Län, Kommun, Typ, Namn och Tätortskod, Landareal, Folkmängd. 1.2 Statistiska målstorheter Objektgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper Samtliga Tätorter 2000 Enskilda tätorter Total befolkning Summa Län Landareal Summa i hektar Kommun 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata Uppgifter om befolkning och areal publiceras i Statistiska meddelanden och i Sveriges statistiska databaser. Digitala gränser för tätortspolygoner finns tillgängliga i mapinfo och shapeformat. 1.4 Dokumentation och metadata Beskrivning av dataunderlag och metoder finns i Statistiska meddelande ”Tätorter 2000”, MI 38 SM 0101. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(138) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande Register över rikets fastigheter och Byggnadsregistret, aktualitet 2001-01-01, inhämtades från Lantmäteriet. Fastighetsregistret samkördes med registret över totalbefolkningen, RTB, med befolkningsdata per 2000-12-31. Tätort definieras som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. För mer information om tätortsdefinitionen, se avsnitt 4.1. Tätortsgränserna år 2000 är en uppdatering av tätortsgränserna från tidigare undersökning år 1995. Avgränsningen gjordes med GIS-teknik. Registerdata, med uppgifter om befolkning kopplat till koordinatsatt information om enskilda fastigheter, samt kompletterande registerinformation om byggnader utnyttjades tillsammans med 1995 års tätortsgränser. Till viss del användes även kartor och flygfoton. 2.2 Urvalsförfarande Register över rikets fastigheter och Byggnadsregistret, aktualitet 2001-01-01, inhämtades från Lantmäteriet. Fastighetsregistret samkördes med registret över totalbefolkningen, RTB, med befolkningsdata per 2000-12-31. Tätort definieras som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. För mer information om tätortsdefinitionen, se avsnitt 4.1. Namn på tätorter beslutas av Lantmäteriet. 2.3 Mätinstrument Tätortsgränser skapas genom bearbetningar av koordinatsatta register i GIS-programmen ArcInfo och MapInfo. 2.4 Insamlingsförfarande Undersökning bygger på bearbetningar av befintliga koordinatsatta register, totalt register över rikets fastigheter, samkört med registret över totalbefolkningen, RTB, 2000-12-31 samt Byggnadsregistret 2001-01-01 från Lantmäteriet. 2.5 Databeredning Tätorterna skapas genom att registerdata bearbetas i GIS-program. Buffertar bildas kring fastigheter, från fastighetsregistret, i GIS-programmet ArcInfo. Manuell digitalisering av tätortsgränser görs i GIS-programmet Mapinfo, med hjälp av koordinatsatt registerinformation om fastigheter och byggnader samt 1995 års tätortsgränser i digital form. Tätortens folkmängd avgörs av var tätortsgränsen dras. Tätortsbefolkningen består av personer i fastigheter innanför tätortsgränsen. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(138) 3 Slutliga observationsregister 3.1 Produktionsversioner Register Namn Presentationstext Tatorter Tätorter Beskrivning Registertyp Register över tätorter med uppgifter om landareal och befolkning. övrigt register Tätortsdef. i korthet: sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Version Namn Presentationstext Tatorter Tätorter Beskrivning Personregister Slutligt observationsregister Register över tätorter med uppgifter om landareal och befolkning. nej ja Tätortsdef. i korthet: sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Databas Namn Första tid Senaste tid Tatorter2000 2000 2000 Presentationstext Referenstid Tätorter 2000 Vart 5:e år Beskrivning Register över tätorter med uppgifter om landareal och befolkning år 2000. Lagras i dataformaten MapInfo och Shape. Tätortsdef. i korthet: sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(138) Tillgänglighet Mikrodata säljs till externa användare. Tabell / flat fil Presentationstext Tätorter 2000 Objekttyp Population Tätort Samtliga tätorter år 2000. Beskrivning Antal tabellrader / poster 1936 Variabler - Innehåll Presentationstext Beskrivning Uppgiftskälla Definition/Mätmetod Referenstid Summerbar Enhet Namn på värdemängd Länskod Tvåsiffrig länskod SCB ej summerbar Lan2000 Kommunkod Fyrsiffrig kommunkod SCB ej summerbar Kommun2000 Tätortsnamn Tätortsnamn
Load more

Recommended publications
  • Spelar Adressen Någon Roll?
    Spelar adressen någon roll? En studie av områdeseffekter på medborgares politiska deltagande Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet Statsvetenskapliga institutionens skriftserie, 2007:3 ISSN 0349-0831 ISBN 978-91-7264-355-0 © Katarina Eriksson Tryck: Print & Media, Umeå universitet 2003413 Spelar adressen någon roll? En studie av områdeseffekter på medborgares politiska deltagande Katarina Eriksson Abstract The aim of this study is to describe and explain (individual level) public political participation, with particular focus on the significance of the local, geographical context. Studies of political participation have traditionally focused on individual level explanations. Here, however, the question of the significance of place, is also raised i.e. does place have an effect on the probability of the individual to take political action? Such causal relationships are known as contextual (or neighbourhood) effects. These occur when contextual factors affect individual behaviour so that it varies systematically between different contexts, even after controlling for individual level predictors. Although empirical research has been lacking, there is a widespread assumption that place of residence can have both positive and negative effects on outcomes at the level of the individual. This is the case especially with regard to urban residential segregation, which is believed to cause self-generating, negative effects on the political engagement of citizens. My line of argument is that contextual effects cannot be taken for granted; rather they must be tested empirically in a systematic way, using individual level data and appropriate techniques. Political participation is operationalised in terms of: voting in local elections, contacting local officials, and participating in manifestations. The local, geographical context is operationalised in two ways; as Swedish municipalities and as city districts.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Ånge (Pdf, 2,5
    1 7 8 6 7 5 Bleka 1 Börjesjö 2 Öster-Övsjö Kilen 9 2 1 Flomyran 585 5 727 5 4 721.1 Håsjöbyn 701 87 9 Rossbol 729 24 7 Björknäset Åbbåsen 2 Ångsta Tand 5 Östansjö 7 Bjärme 6 734 20 8 74 0 7 7 5 7 710720.1 Böle Östra 8 59 598 7 4 Tandsbyn 36 Östergraninge 1 Haga Hosjö 7 Västeråsen Bispgården 8 Tramsta Östbyn 2 5 Fåker596 7 5 Grönviken 737 Bleka 715.1 8 86 773 2 Ålsta556 Loke Marsätt Tavnäs Holmsjö Kälarne DRIFTOMRÅDESKARTA 5 Valne Gastsjö Åsan Fjällsta 715 Österåsen 5 7 5 Viken 323 8 Utanede Torsäng Ansjö 2 3 Sanne 80 5 5 331 590 5 58 Hållborgen 5 Fanbyn 0 70 .1 73 Brännan Kvarnbacken Börön 7 5 3 Dockmyr Pilgrimstad 7 7 Hölleforsen Landsom 5 Berge Landsom 14 9 Sörviken Ånge 3 Anviken 583!$ Håvdsjö 22 Näcksta 726 7 554.1 554 Skylnäs Hackås Värviken Tomasgård 591 55 568 Gällö Långliden 3 7 Förberg 567 Lund Östnår 0 708 6 17 Korsåmon Sund 7 55 Datum: 2020-08-27 2 707 Långsvedjan Grimnäs Storåsen Boda Skala (A3): 1:450 000 7 Västanå 1 Norder-Ösjö 8 Södra Ösjö 5 . 6 713 1 5 Mälgåsen Hällsjömon 0 3,5 7 10,5 14 17,5 5 Skurun 50 Grötingen 71 575 51 5 Gimdalen 8 6 574 Flatnor 559 4 km Vigge Salsån Rind 1 Vattviken Stavre Laxsjön © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 564 .1 Ammer 4 Döviken 3217 563 86 5 Bodsjöbyn Hoverberg Nor Sörbygden Dödre 56 7 Västanbäck 549 6 0 4 5 19 4 7 Albacken Oxsjö 5 Skucku Finnäs Galhammar Mordviken 0 716 4 Gråssjön Sillre 6 544.2Östberg 7 698 Vägar i driftområdet Våle Grönviken 1 711 Brudsjön 542Svenstavik Näkten 2 Strandåker Ljungå 544.1 Sösjö Bingsta Bräcke Dacke Lillhallen Bergsviken Hunge 46 Slättmon Driftklass 1-3* 5 Klärke Rörön Dackebrännan 81 543 6 6 3 6 Brynje 9 8 Sidsjö 1 Räggen Loviken Driftklass 4-5* 546.1 .
    [Show full text]
  • Telefoner På Nordöleden: Olycks- Och Sjukdomsfall Förtur Och Tillfälliga
    Burö, Källö–Knippla, Hyppeln och Rörö, lördag, söndagar och helgdagar 15 april–15 september Burö, Källö–Knippla, Hyppeln och Rörö, lördag, söndag och helgdag 16 september–14 april Färja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 1 Färja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Tidtabellen kan frångås vid: Olycks- och sjukdomsfall Avg Burö 04:40X 05:30 06:30 07:50 08:10 09:00 09:20A 10:25 10:51A 11:20 11:38 12:00 12:20 12:25 12:55 13:25 Avg Burö 04:40X 05:30 06:30 07:50 08:10 09:00 09:20A 10:25 10:51A 12:00 12:20A 13:25 13:50A 14:55 15:20A 16:25 Ank/avg Källö-Knippla - - 06:35 08:00 - 09:10 09:26E 10:35 10:57E 11:28 - 12:10 - 12:35 - 13:35 Ank/avg Källö-Knippla - - 06:35 08:00 - 09:10 09:26E 10:35 10:57E 12:10 12:26E 13:35 13:56E 15:05 15:26E 16:35 - brådskande sjukdomsfall eller annan fara som Vid nödfall eller olyckor, ring räddningstjänsten 112. Ank/avg Hyppeln - - 06:50 - 08:20 - 09:40 - 11:10 - 11:50 - 12:30 - 13:05 - Ank/avg Hyppeln - - 06:50 - 08:20 - 09:40 - 11:10 - 12:40 - 14:10 - 15:40 - fordrar omedelbar hjälp X X Förtur och tillfälliga hinder Ank Rörö 04:55 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:30 - 12:00 - 12:45 - 13:20 - Ank Rörö 04:55 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:30 - 13:00 - 14:30 - 16:00 - - transport av farligt gods Avg Rörö 04:55X 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:35 - 12:00 - 12:45 - 13:20 - Avg Rörö 04:55X 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:35 - 13:00 - 14:30 - 16:00 - Utryckningsfordon, kollektivtrafik och taxi har - dimma, is eller annan störning.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • D G Expressbussar Och Pendeltåg
    d g Expressbussar och pendeltåg 0771-41 43 00 BUSES AND COMMUTER TRAINS vasttrafik.se ÄlvängenÄlvängen stationstationstation AlingsåsAlingsås Ullstorp stationstationstation Ullstorp Solgärde vårdcentralUlvegärde NolNol stationstationstation SolgärdeUlvegärde vårdcentralMunkegärde Munkegärde Jordliden Jordliden Kungälvs Kungälvssjukhus sjukhus NödingeNödinge KungälvMimers hus stationstationstation resecentrum Kungälv Resecentrum VästraVästra Rollsbovägen BodarneBodarne Västra Parken stationstationstation Ytterby vägskäl VästraKexbageriet Parken RollsbovägenRollsbovägen Kexbageriet YtterbyYtterby stationstationYtterbyYtterby vägskälvägskäl station FarsFars hatthatt Fars hatt Eriksdal Hjällsnäs-Hjällsnäs- vägenvägenvägen GråGråbobo NorsesundNorsesund busstationbusstationbusstation stationstationstation Eriksdal BohusBohus StoraStoraStora LundbyLundbyLundby kyrkakyrkakyrka stationstationstation VårlöksvägenVårlöksvägen PionvägenPionvägenPionvägen IngaboIngaboIngabo StannumStannumStannum FurubergsvägenFurubergsvägenFurubergsvägen station stationstation SurteSurte StannumStannum FlodaFlodaFloda stationstationstation JönsagårdenJönsagården stationstationstation MystängenMystängen MålögaMålöga RidhästvägenRidhästvägen StoraStora YtterstadYtterstad GerrebackaGerrebacka gårdgård Mysterna-Mysterna- DelabäckenDelabäcken SkimmelvägenSkimmelvägen vägenvägenvägen KvarnabäckenKvarnabäcken FyrspannvägenFyrspannvägenFyrspannvägen DockeredsvägenDockeredsvägen IngebäcksIngebäcksIngebäcks ByByBy BergumsBergums kyrkakyrka StenaredStenared OlofstorpOlofstorp
    [Show full text]
  • PTA-Parent-Handbook-2018-2019.Pdf
    1 ★Welcome to ISGR ★ Welcome to the International School of the Gothenburg Region (ISGR) Community! A special welcome to all new families and a warm welcome back to all returning families. (Learning English? Come to English Club. It is fun and free. See page 4.) In an international school setting, we all have been new to Gothenburg at some point and have been in the same position as the new families here. The PTA has found that many questions arise whether you are new or have lived here for some time. This guide was written by a handful of PTA volunteer parents to help answer these questions, create a sense of community and make life a little easier. Our hope in writing this handbook is to help make the transition comfortable for new families as the years go forward. Alone we can do so little, together we can do so much – Helen Keller This handbook has several sections. The first section has information regarding the PTA – the Parent Teacher Association. The second section relates to the school in general; rules and tips to help everyone. The third section has information regarding Clubs and Activities in the Gothenburg area. The fourth section details tips for living in Gothenburg, which can be beneficial for all families living here. Please remember to check the websites, phone numbers and/or addresses before heading off on a journey, to prevent any unnecessary frustration. At publication, the information has been verified to our knowledge and will continue to be updated. We truly hope this handbook gives you answers to questions you need, but please do not hesitate to ask someone if you have specific questions or need more details.
    [Show full text]
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
    [Show full text]
  • <Namn På Undersökning>
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(360) Geografidatabasen 2011-01-01 OV0100 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(360) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Övrigt 0.2 Statistikområde Statistikområde: Övrigt 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) Ej aktuell 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån, enheten för Regionala tjänster och indelningar RM/RTI. Postadress:
    [Show full text]
  • Texten Är OCR-Tolkade Till Maskinläsbar Text
    Denna bok har digitaliserats av Per Hallén för hemsidan Göteborgs historia (goteborgshistoria.com). Texten är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Äldre tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med bokens bilder för att avgöra vad som är riktigt. G Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola ORTNAMNEN 6ÖTEB0RGS och BOHUS LÄN IV. ORTNAMNEN I V. HISIN6S HÅRAD GÖTEBORG 1936. ELÄNDERS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG TRYCKNINGEN BEKOSTAD AV HUMANISTISKA FO N D EN . FÖRORD. Redan i första bandets förord tillkännagavs, att den utförligare plan enligt vil­ ken »gårds- och kulturhistoriska anteckningar» skulle medtagas i arbetet, icke skulle fullföljas utöver Göteborgs stads område med dess närmaste omnejd. Den utförli­ gare planen skulle sålunda tillämpas på länets västgötadel samt på den ned till älven och själva staden nående Backa sn i Bohuslän. Denna socken ingår i det band som nu framlägges. — I övrigt får arbetet nu, enligt samma, tidigare fastställda plan, från och med detta band karaktären av ett ortnamnsverk i trängre mening, där tydningen a v n a m n e n och belysningen av namnskicket är det egentliga syftet. — Men det har visat sig nödvändigt att göra en ytterligare inskränkning; detta främst av kostnadsskäl och av önskan att påskynda utgivningen. I detta och följande band göres en bestämd åtskillnad mellan de namn som kräva tydning och dem som äro självklara. De senare namnen ha nu dels helt uteslutits — när de ansetts helt sakna intresse — dels blott nämnts eller uppräknats.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Örebro (Pdf, 1,9
    2 2 Lövnäset Nyttorp Nya Viker S Klysna Fyrby 15 4 Järle 851.18 Norra 7 5 Äspelund 6 Ö Kärne 8 Sävviken 244 840 842 0 Mossberga 8 V Torvesta 2 8 Lia 2 3 7 7 249 Äsphöjden 3 6 Skärmarboda Basketorp Bresätter 3 Torpa 32 Fänninge Nybble 26 Skrikarhyttan Ramshyttan 8 Ullersätter Ö Näs 771 608 6 Älvhyttegården 0 72 Ervalla Avdala 9 1 Gåsta Karlsdal 1 Norsebäck 831 S Ullvettern Alkvettern 4 7 Kyrksten 6 3 7 Bläsåsen Rynninge DRIFTOMRÅDESKARTA 24 5 Fellingsbro Dalsmund 2 Älvhyttan Medinge 7 Dalkarlsberg 0 836.1 Oppboga Nolås Lersjötorp 713 50 Furunäs Frötuna Tavlan 5 9 Ringaby 815.1 607 2 74 Kärrboda Tåbäcken 7 827 Arrud Örebro !$ S Dylta 829 Kägleholm Stensviken Lockhyttan Sundby 2 Lockenkil 2 Granbergsdal 8 Lunnedet Bocksboda 815 751 Seltorp Herrnäset Rosensjö 720 Öfalla 7 Prästtorp Sörby 2 N Billinge 0 Björntorp Kväggen 23 Källmo 3 2 Fiskartorpet 82 7 Högfors Rådehult 5 Ölmbrotorp Datum: 2020-08-27 Käxsundet 7 Krämplinge 4 Forsnästorp Klockhammar Opphammar 60 205 Skala (A3): 1:240 000 Sundet Äspedalen 747 Långbyn Lysinge 708 Gälleråsen 0 Gropvik V Lonntorp 3 N Listre Hult Falla 8 Kojnäset Lerängen Nävesta Broby Öv Dammsätter 0 1,5 3 4,5 6 7,5 Forsby Sibberboda 6 Munkaboda Timsbron 5 km Blackstahyttan 7 Tjugesta 748 Mörkviken 74 Kvinnersta Röcklinge 5 Balsna © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Åsbergsviken Kilsbergen Skäcklinge Hälglöt 734 60 9 5 1 Kåvi Kårsta 7 7 Blacksta 818 0 Boviken 2 4 Lämås Utterbäck 746 Hovsta Ramstena Björka 81 Ånnaboda Frösvidal Nytorp Ättinge 7 Götavi 8 2 1 Gottebol 7 Karlskoga 8 Filipshyttan Nasta Linnebäck Rånnesta
    [Show full text]
  • Örebro Län Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M
    Örebro län Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 1 2 Länsstyrelsen – en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Örebro län. Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Bilder: Mostphotos Denna sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter finns endast digitalt på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/orebro (under: Samhällsplanering & Kulturmiljö/Infrastruktur och IT/Kommunikationer/vägar/ Sammanställning allmänna vägar 2017) Trafikverkets väginformationskarta kan du beställa via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se 3 Örebro läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1713 18FS 2017:1 SAMMANSTÄLLNING HQOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ |YHUDOOPlQQDYlJDURFKDQGUD YLNWLJDUHYlJDULgUHEUROlQXWIlUGDGGHQPDUV I denna sammanställning redovisas: I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt för vägarna vissa JlOODQGHORNDODWUD¿NI|UHVNULIWHU III. Förteckning över, inte numrerade, kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1). IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Förbud mot transport med farligt gods samt rekommenderade leder för sådana transporter. 'HQQDVDPPDQVWlOOQLQJE|UDQYlQGDVWLOOVDPPDQVPHG7UD¿NYHUNHWVYlJLQIRUPDWLRQV- karta över Örebro län. Kartan kan beställas via 7UD¿NYHUNHWVKHPVLGDZZZWUD¿NYHUNHWVH 4 , *b//$1'(%(67b00(/6(520%b5,*+(700 %lULJKHWVNODVVHU (QOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ VNDYlJDUVRPLQWHlUHQVNLOGDGHODV in i tre bärighetsklasser.
    [Show full text]