UV Rapport 2014:21. Arkeologisk Förundersökning. VA-Ledning

UV RAPPORT 2014:21

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Anneberg och Lindome

Arkeologisk förundersökning längs planerad sträckning av VA-ledning i Kungsbacka kommun Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Älvsåkers socken, Alafors 2:21, 2:6 och 3:3, Älvsåker 64:1, 128:1 och 129:1

Bengt Nordqvist

UV RAPPORT 2014:21

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Anneberg och Lindome

Bengt Nordqvist Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan 12 431 34 Mölndal Tel.: 010-480 80 00 Fax: 010-480 82 13 e-post: [email protected] e-post: [email protected] www.arkeologiuv.se

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Johannes Nieminen studerar lerlagret i djupschaktet. Foto: Bengt Nordqvist. Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014 Innehåll

Sammanfattning 5 Inledning 7 Landskap, topografi, kända fornlämningar och kunskapsläge 7 Syfte och målsättning och arbets- och metodbeskrivning 8 Resultat och diskussion 9 Älvsåker 64:1 9 Älvsåker 128:1 12 Älvsåker 129:1 16 Diskussion 18 Referenser 18 Administrativa uppgifter 19 Bilagor 20 Bilaga 1. 14C-datering 20 Bilaga 2. Metkroksförarbete 22 Bilaga 3. Nivåkarta 23 Bilaga 4. Fyndtabell 24 Bilaga 5. Schakttabell 25 Figurförteckning 26 E6

Göteborg BOHUSLÄN

Kållered Hällesåker

Billdal Lindome

Hjälmared

Anneberg HALLAND Särö

Hjälm

Kungsbacka

Fjärås Kyrkby

Onsala

NORGE E6

Göteborg

Älvsåker

Veddige Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur GSD-Översiktskartan,Väröbacka blad 253 Göteborg (skala 1:250 000), och GSD-Sverigekartan.

4 VA-ledning mellan Anneberg och Lindome I samband med en planerad VA-ledning i Kungsbacka mellan Anneberg och Lindome kom tre fornlämningar att beröras, Älvsåker 64:1, 128:1 och 129:1. Vid utredningen påträffades ett metkroksförarbete,14 C-daterat till andra halvan av mellanneolitikum, en odaterad gärdesgårdstör, neolitiska flintföremål och ett bränt vedträ som har 14C-daterats till senmesolitikum. De sammantagna resultaten från den arkeologiska utredningen föranleder inte några vidare åtgärder.

Sammanfattning

I juni 2013 utförde Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) en arkeologisk förundersökning av fornlämningarna Älvsåker 64:1, 128:1 och 129:1 belägna i Kungsbacka kommun. Förunder- sökningen föranleddes av att Kungsbacka kommun planerade en VA-ledning mellan Anneberg och Lindome (kommun-/länsgräns). Ledningssträck- ningen berörde fornlämning 64:1 och 128:1 samt 129:1. VA-ledningen sträcker sig igenom en trakt som kännetecknas av det nordhalländska landskapet. Undersökningsmetoden utgjordes av provschakt grävda med grävmaskin och berörde en cirka en kilometer lång sträcka. Schakten grävdes till ett djup av cirka två meter. De hade generellt en bredd motsvarande grävmaskinens skopa. Undersökningen dokumenterades med DGPS. Anläggningar, fynd och schakt mättes in med UV:s dokumenta- tionssystem Intrasis för vidare bearbetning. Resultatet av schaktgrävningen var i flera fall mycket intressanta. Invid 64:1 påträffades i ett metkroksförarbete och ett flintavslag. Dessa föremål påträffades i det mellanliggande sandiga grusiga sandlagret mellan två leror varav den undre utgjorde glacial lera. Vid schaktgrävningen av fornlämning 64:1 påträffades slagen flinta och en mikrospånkärna i matjordslagret. Sam- mantaget kan konstateras att dessa flintföremål härrör från yngre delen av mesolitikum/yngre sandarna. Metkroksförarbetet har 14C-daterats till yngre halvan av mellanneolitikum (äldre bondestenålder). Vid schaktgrävningen söder om 128:1 påträffades rikligt med slagen neolitisk flinta i det siltiga, grusiga sandlagret. Strax nedanför detta område påträffades ett gyttjelager som innehöll ett rikt organiskt material (kvistar och löv). Här påträffades även en längs spjälkad stör på 0,5 meters djup. Strax norr därom, vid fornlämning 128:1, påträffades återigen gyttja mellan en övre lera och den undre glaciala blåleran. I gyttjan påträffades träkvis- tar, ostron- och blåmusselskal. Det mest spektakulära fyndet var ett bränt trästycke (ett vedträ) som påträffades på ett djup av 2,5 meter ner i gyttjan. Detta har 14C-daterats till slutet av senmesolitikum (slutet av jägarstenålder). De sammantagna resultaten från den arkeologiska utredningen föranle- der inte några vidare åtgärder.

VA-ledning mellan Anneberg och Lindome 5 Ekekullen

Älvsåker 175:1 Älvsåker 63:1 Ridskola

Älvsåker 37:1

Älvsåker 128:1 6382200 326800 Älvsåker 130:1

Alafors

Älvsåker 149:1

Älvsåker 129:1 Älvsåker 132:1

Älvsåker 39:1 Kvarn

Älvsåker 82:1 Älvsåker 132:2

Kungsbackaån

Älvsåker 133:2

VA-ledning Schakt

Älvsåker 64:1 6381400 326200

Älvsåker 15:1 Figur 2. Undersökningsom- rådet med de tre undersök- ningsplatserna markerade på utsnitt ur GSD-Fastig- hetskartan, blad 63D 8cS Anneberg Älvsåker. Skala 1:5000. 0 100 m Inledning

Landskap, topografi, kända fornlämningar och kunskapsläge

Ledningen sträckning följer den västra delen av en bred ådalgång, som i sin tur har en nord-sydlig utsträckning. I dalgångens botten rinner Kungs- backaån ut mot Kungsbackafjorden som är belägen i söder. Närtopografiskt utgörs terrängen av sluttningar ner mot Kungsbacka ån i öster. Utred- ningsområdet var beläget inom ett höjdintervall mellan 10 och 15 meter över havet. Sedan tidigare är det känt att det på dessa nivåer finns det förutsättningar för att finna överlagrade bosättningar från sandarnaperioden. Överlagrade boplatser är en term som innebär att boplatsytan är övertäckt av metertjocka sand-/lerlager. Tidiga gjorda fynd antyder också detta. Höjden över havet indikerade således att det kunde finnas bevarade lämningar av stenåldersbosättningar även under de djup liggande lerlagren. Inom sträckan (och dess omedelbara närhet) finns tre lämningar från äldre stenålder (Älvsåker 64:1, 128:1 och 129:1). På 64:1 har tidigare insamlats rikligt med flintavslag liksom fem kärnor samt några enstaka råämnen. Allt enligt fornminnesregistret. Bland flintan förekom brända avslag. Enligt registret var fynden mer frekventa i den norra delen varför det har antagits att boplatsen har sin fortsättning åt norr och nordväst. I dessa riktningar antas den ha fortsatt men idag finns här endast en hög vall och en landsväg. Insamlingen skedde i samband med Göteborgsinventeringen (tidigt 1900- tal) och då påträffades en knacksten, en kärna och några spån. Boplatsen antas ha en utsträckning av 100×50 meter. Älvsåker 128:1 är registrerad som en boplats. Det finns uppgifter om att man vid Göteborgsinventeringen fann flintor i åkrarna på ömse sidor om vägen. Dessa flintföremål utgjordes av två skrapor, två avslag, en knacksten, ett spån och flera flintskärvor. De flesta fynden gjordes öster om vägen. Delar av det beskrivna området utgör idag en järnvägsviadukt. Boplatsen är unge- färligt markerad och antas ha måtten 70×80 meter. Dessa båda platser antogs inför förundersökningen utgöra så kallade överlagrade stenåldersboplatser (cirka 10 000–7000 år gamla). Överlagrade boplatser finns i Kungsbacka området inom ett höjdsintervall av 10–15 meter över havet. Dessa unika stenålderslämningar är oftast belägna på ett djup av cirka 0,5–3,0 meter. Ett exempel på en dylik överlagrad boplats förekommer på motsatta sidan av dalgången (se Nordqvist 2000:27). Här vid Lerberg 133:1 påträf-

VA-ledning mellan Anneberg och Lindome 7 fades bland annat två pilspetsar (se bilaga 3). Den ena var en bred lancett- mikrolit som kan placeras till hensbackaperioden (cirka 10 400 före nutid). Den andra spetsen var av typen hullingspets och denna kan daterads till den äldre fasen av sandarnaperioden (9200–8500 BP). Fornlämning Älvsåker 129:1 är av en annan karaktär än de ovan nämnda. Här finns det endast uppgifter om en fyndplats där det har påträffats en kärnyxa, ett spån samt flintskärvor. Enligt Göteborgsinventeringen har man 25 meter nordväst om gamla kvarnar påträffat ovan nämnda föremål och skaftet av en flintdolk.

Syfte och målsättning och arbets- och metodbeskrivning

Generellt sett var målsättningen för förundersökningen tillhandahålla ett planerings- och beslutsunderlag för Länstyrelsen och exploatören. I detta ärende yrkade Länsstyrelsen om att få kunskap om det fanns överlagrade lämningar från äldre stenålder som skulle kunna komma att beröras av VA-ledningen. Undersökningsmetodiken utgjordes av schaktgrävning med grävmaskin. Det grävdes regelbundet djupschakt inom ledningssträckan för att därige- nom kunna avgöra om det fanns överlagrade lämningar. I enstaka schakt undersöktes även fyndlagret med hjälp av handgrävning. Hela undersökningsområdet undersöktes intensivt. Genomgående vid denna undersökning grävdes schakten från de högre partierna och ner längs sluttningen. Schakten grävdes till ett djup av drygt 2 meter. I enstaka fall grävdes schakt som var drygt 3,5 meter djupa. De hade generellt sett en bredd som motsvarade skopbredden på grävmaskinen. Längden på schakten var generellt sett cirka 6 meter. Undersökningen dokumenterades med DGPS. Anläggningar och even- tuella fynd mättes in med dokumentationssystemet Intrasis för vidare bearbetning i ArcGis/ArcMap. Fältinmätningar, fyndregistrering och låg- upplösta foton har lagts in i Intrasis enligt Riksantikvarieämbetets standard. Intrasisprojektet kommer att arkiveras på Riksantikvarieämbetet och finnas tillgängligt för Intrasisanvändare. Foton har arkiverats digitalt, enligt direktiv från Antikvarisk-Topografiska Arkivet (ATA).

8 VA-ledning mellan Anneberg och Lindome Resultat och diskussion

Älvsåker 64:1 Undersökningsområdet vid 64:1 låg i en gräsbevuxen flack östsluttning ner mot Kungsbackaån. Tidigare hade insamlats rikligt med flintföremål. Dessa utgjordes av flintavslag, sex flintkärnor, en knacksten, och några spån samt några enstaka råämnen. Bland dessa fanns även brända avslag. Boplatsen antas ha en utsträckning av 100×50 meter. Söder om fornlämning 64:1 grävdes 3 schakt. Lagerföljd utgjordes av ett matjordslager (0,4 meter), därunder lera (0,8 meter), grusig sand (0,1 meter), underst fanns glacial blålera. I det mellanliggande sandiga grusiga sandlagret påträffades ett flintavslag och ett obränt benfragment. Det lilla benfragment är sannolikt ett metkroksförarbete (bilaga 2). Direkt norr om detta undersökningsområde låg fornlämning 64:1. Här grävdes sex djupschakt. Här utgjordes lagerföljden av ett matjordslager (0,3–0,5 meter), därunder post glacial lera (0,1–0,8 meter), grusig sand (0,05 meter), underst fanns glacial blålera. I dessa schakt påträffades slagen flinta och en mikro- spånkärna i matjordslagret. Sammantaget kan konstateras att flintföremålen härrör från yngre delen av mesolitikum/yngre sandarna (jägarstenålder). Metkroksförarbetet har 14C-daterats till yngre halvan av mellanneolitikum (äldre bondestenålder).

Figur 3. Djupschakt grävs strax söder om Älvsåker 64:1. Foto: Bengt Nordqvist.

VA-ledning mellan Anneberg och Lindome 9 VA-ledning 6381500 Schakt 326550 Kungsbackaån

248

247 Älvsåker 64:1

246

245

243 244

242

241

6381350 240 326450

0 50 m

Figur 4. Översiktskarta över 64:1 som visar grävda schakt. Skala 1:1000.

10 VA-ledning mellan Anneberg och Lindome Figur 5. Johannes studerar lerlagret i djupschaktet. Foto: Bengt Nordqvist.

Figur 6. Gärdesgården påträffades strax öster om det blivande VA-schaktet. På fotot syns störens spetsdel. Spetsens huggfacetter är väldigt tydliga och välbevarade. Foto: Bengt Nordqvist.

Figur 7. I ledningsschaktet sträckning påträffades en större mängd slagen flinta. Här på fotot syns bland annat spån och avslag. Foto: Bengt Nordqvist.

VA-ledning mellan Anneberg och Lindome 11 Älvsåker 128:1

Vid Älvsåker 128:1 utgjordes undersökningsområdet av en gräsbevuxen terrass belägen i en flack östsluttning ner mot Kungsbackaån. Älvsåker 128:1 är registrerad som en boplats och här har det enligt uppgifter påträffats flintföremål på ömse sidor om vägen. En stor andel av boplatsen antas ha förstörts i samband med anläggandet av dagens järnvägsviadukt. Boplatsen är ungefärligt markerad av fornlämningsregistret och den antas ha måt�- ten 70×80 meter. Flintföremålen utgjordes av två skrapor, två avslag, en knacksten, ett spån och flintskärvor Vid den nu utförda undersökningen grävdes, längst i söder, fem schakt varav två var djupschakt. Dess lagerföljd utgjordes av ett övre matjordslager (0,3 meter), därunder siltig, grusig sand (0,4 meter). Rikligt med slagen neolitisk flinta påträffades i det siltiga grusiga sandlagret. Något längre ner i sluttningen grävdes två djupschakt och här utgjordes lagerföljden av matjord och därefter gyttja. Detta gyttjelager innehöll ett rikt organiskt material (kvistar och löv). Det påträffades även en längs spjälkad stör på 0,5 meters djup. I områdets centrala del fanns den registrerade fornlämningen 128:1 och här grävdes fyra djupschakt. Lagerföljden i dessa schakt var följande: matjord (0,3 meter), lera (0,4 meter), gyttja (3,0 meter). I vissa schakt fanns

Figur 8. Djupschakt grävs invid och inom fornlämning 128:1. Foto: Bengt Nordqvist.

12 VA-ledning mellan Anneberg och Lindome 252 6382300 326300

253 VA-ledning Schakt 254 Älvsåker 128:1

255

258

259

251

260 249

250 6382100 326200 0 50 m

Figur 9. Översiktskarta över 128:1 som visar grävda schakt. Skala 1:1000.

VA-ledning mellan Anneberg och Lindome 13 Figur 10. Djupschakt grävs inom fornlämning 128:1. På bilden syns ostronskalen dyka upp. Foto: Bengt Nordqvist.

Figur 11. Ostronskal. Foto: Bengt Nordqvist.

Figur 12. Avtryck av en mussla. Foto: Bengt Nordqvist.

14 VA-ledning mellan Anneberg och Lindome även den glaciala blåleran alternativt morän längst ner i schakten. I gyttjan påträffades träkvistar, ostron- och blåmusselskal. Det mest spektakulära fyndet var här ett bränt trästycke som påträffades på ett djup av 2,5 meter ner i gyttjan. Detta vedträ har 14C-daterats till slutet av senmesolitikum (slutet av jägarstenålder); det vill säga till för cirka 4300 år sedan (se bilaga).

Figur 13. Vedträt som har daterats till slutet av jägarstenålder. Notera hur välbevarat träföremålet är. Trots att det är drygt 4000 år gammalt. Foto: Bengt Nordqvist.

VA-ledning mellan Anneberg och Lindome 15 Älvsåker 129:1

Undersökningen av Älvsåker 129:1 utgjordes av en gräsbevuxen terrass be läg en i en flack östsluttning ner mot Kungsbacka ån. Enligt fornlämnings registret har påträffats en kärnyxa, ett spån samt flintskärvor på platsen. Dessa skulle ha påträffat 25 meter nordöst om de gamla kvarnarna. Vid undersökningstillfället grävdes två schakt. Det kunde konstaterats att under matjorden fanns endast en stor mängd påförda byggnadsmassor. Den ursprungliga markytan var inte skönjbar i djupschakten.

16 VA-ledning mellan Anneberg och Lindome VA-ledning Schakt 6382000 326350

Älvsåker 129:1

256

257

Älvsåker 39:1

Kvarn 6381850

326250

0 50 m

Figur 14. Översiktskarta över 129:1 som visar grävda schakt. Skala 1:1000.

VA-ledning mellan Anneberg och Lindome 17 Diskussion

Bevarat trämaterial från förhistorien förekommer mycket sällan. Vid denna undersökning påträffades bland annat ett längsspjälkat trästycke som sannolikt har utgjort en förhistorisk gärdesgårdsstör. Här i Västsverige har liknande störar påträffats två gånger tidigare i förhistoriska sammanhang. En av dessa är den fyndrika lokalen vid Grönån, belägen i Göta älvdalen, mellan Älvängen och Lödöse (Nordqvist 2011), och den andra påträffades vid Slussen på Orust i Bohuslän. (Nordqvist 2013). Båda hade en tillspetsad ända, var tillverkade av träslaget en, och den förstnämnda var dessutom lätt bränd i spetsdelen. Gärdesgårdsstören från Anneberg hade samma tjocklek och längd som de tidigare påträffade. De ser exakt likadana ut som de störar som tillverkas än idag. Inga förändringar har skett under 1500–2000 år. Gär- desgårdsstören som påträffades vid Anneberg låg på ett djup av 0,5 meter. Eftersom den inte är 14C-daterad är det svårt att diskutera ålder. Stören från Anneberg låg (liksom de tidigare påträffade) vågrätt, vilket innebär att den inte har pressats ner i gyttjan, utan djupet indikerar det ursprungliga deponeringsdjupet.

Referenser

Nordqvist, B. 2000. Coastal Adaptations in the mesolithic. A study of coastal sites with organic remains from Boreal and Atlantic periods in Western Sweden. Gotarc. Series B. Gothenburg Archaeological Thesis. No 13. Nordqvist, B. 2011. Våtmarksfynd från forna åbädden vid Grönån. UV Rapport 2011:124. Nordqvist, B. 2013. Arkeologisk utredning längs planerad VA-ledning mellan Henån och Slussen. UV Rapport 2014 (manus).

18 VA-ledning mellan Anneberg och Lindome Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-04970-2012. Länsstyrelsens dnr: 431-2311-12. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12413. Exploatörens id (organisation nr): 212000-1256. Intrasisprojekt: V2012:217. Undersökningstid: juni 2013. Projektgrupp: Bengt Nordqvist (projektledare) och Johannes Nieminen. Underkonsulter: Göran Possnert, Tandemacceleratorlaboratoriet, Uppsala. Undersökt yta: 21 schakt (140 löpmeter). Läge: GSD-Fastighetskartan blad 63D 8cS Älvsåker, x6381331, y326475. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –. Fynd: fynden har återdeponerats på undersökningsområdet.

VA-ledning mellan Anneberg och Lindome 19 Bilagor Bilaga 1. 14C-datering

20 VA-ledning mellan Anneberg och Lindome VA-ledning mellan Anneberg och Lindome 21 Bilaga 2. Metkroksförarbete

22 VA-ledning mellan Anneberg och Lindome Bilaga 3. Nivåkarta Stenåldersboplatserna låg djupt in i en dåtida havsvik. Den topografiska kartan visar en havsnivå på 10 meter över havet (skala 1:50 000).

Älvsåker 128:1 Älvsåker 129:1 Lerberg 133:1 Älvsåker 64:1

VA-ledning mellan Anneberg och Lindome 23 Bilaga 4. Fyndtabell

Schaktnr Fornl.nr Fyndbeskrivning Fyndnr

240 64:1 1 flintavslag 1

242 64:1 1 metkroksförarbete? (teckning, se bilaga), tillverkad av 2 ben

245 64:1 1 mikrospånskärna 3

245 64:1 2 flintavslag 4–5

249 128:1 1 tillspetsad, huggen stör 6

250 128:1 4 flintspån, 11 avslag 7–8

251 128:1 12 flintspån, 13 avslag 9–10

253 128:1 1 vedträd 11

24 VA-ledning mellan Anneberg och Lindome Bilaga 5. Schakttabell

Schaktnr Fornl.nr Schaktbeskrivning Anläggningar och/eller fynd

240 64:1 Matjord ca 0,4 m; lera 0,8 m; grusig sand 0,1 m; glacial blålera >0,3 m 1 flintavslag

241 64:1 Matjord ca 0,4 m; lera 1,0 m; grusig sand (innehållande snäck- och musselskal) 0,1 m; glacial blålera >0,3 m

242 64:1 Matjord ca 0,4 m; lera 0,8 m; grusig sand 0,1 m; glacial blålera >0,3 m 1 metkroksförarbete? (i grusig sand)

243 64:1 Matjord ca 0,5 m; lera 0,1 m; grusig sand >0,1 m

244 64:1 Matjord ca 0,4 m; lera >0,8 m

245 64:1 Matjord ca 0,4 m; lera 0,1 m; grusig sand >0,1 m Flintkärna mikrospån (i botten av matjordslager)

246 64:1 Matjord 0,3 m; lera 0,1 m; grusig sand >0,1 m 2 flintavslag (i botten av matjordslager)

247 64:1 Matjord 0,3 m; lera 0,1 m; grusig sand >0,1 m

248 64:1 Matjord 0,3 m; lera >0,6 m

249 128:1 Matjord 0,3 m; gyttja >0,6 m Organiskt material (huggen stör, kvistar och löv i gyttjelagret)

250 128:1 Matjord ca 0,53 m; lerigt grus och sand 0,4 m; grusig sand 0,3 m; lera Flintspån och avslag (i lerigt grus och sandlager) >0,3 m

251 128:1 Matjord 0,3 m; lerigt grus och sand >0,2 m Flintspån och avslag (i lerigt grus och sandlager)

252 128:1 Matjord 0,3 m; gulbrun lera 0,4 m; gyttja >3 m Avtryck av mussla (översta delen av gyttjelagret). Trädkvist (gyttjelagret 2 m djup). Ostronskal (gyttjelagret 3 m djup)

253 128:1 Matjord 0,3 m; gulbrun lera 0,2 m; gyttja >3 m Trädkvist (gyttjelagret 0,8 m djup). Vedträd (gyttjelagret 2,5 m djup). Avtryck av blåmussla (gyttjelagret >3,5)

254 128:1 Matjord 0,2 m; gulbrun lera 0,1 m; gyttja 1,5 m; lager med ostronskal Lager med ostronskal 0,3 m; grus och sten >0,3 m

255 128:1 Matjord 0,2 m; gulbrun lera 0,1 m; gyttja 0,8 m; sand 0,3 m; grusig Ostronskal (i grusig sand) sand med ostronskal >0,4 m

256 129:1 Matjord 0,3 m; dumpmassor >2,0 m

257 129:1 Matjord 0,3 m; dumpmassor >2,0 m

258 128:1 Matjord 0,3 m; sandig silt 0,5 m; glacial blålera >0,5 m

259 128:1 Matjord 0,3 m; sandig silt 0,5 m; glacial blålera >0,5 m

260 128:1 Matjord ca 0,53 m; lerigt grus och sand 0,4 m; grusig sand 0,3 m; lera >0,3 m

VA-ledning mellan Anneberg och Lindome 25 Figurförteckning

Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur GSD-Översiktskartan, blad 253

Göteborg (skala 1:250 000), och GSD-Sverigekartan...... 4 Figur 2. Undersökningsområdet med de tre undersökningsplatserna markerade på utsnitt

ur GSD-Fastighetskartan, blad 63D 8cS Älvsåker. Skala 1:5000...... 6

Figur 3. Djupschakt grävs strax söder om Älvsåker 64:1. Foto: Bengt Nordqvist...... 9

Figur 4. Översiktskarta över 64:1 som visar grävda schakt. Skala 1:1000...... 10

Figur 5. Johannes studerar lerlagret i djupschaktet. Foto: Bengt Nordqvist...... 11 Figur 6. Gärdesgården påträffades strax öster om det blivande VA-schaktet. På fotot syns störens spetsdel. Spetsens huggfacetter är väldigt tydliga och välbevarade.

Foto: Bengt Nordqvist...... 11 Figur 7. I ledningsschaktet sträckning påträffades en större mängd slagen flinta. Här på

fotot syns bland annat spån och avslag. Foto: Bengt Nordqvist...... 11

Figur 8. Djupschakt grävs invid och inom fornlämning 128:1. Foto: Bengt Nordqvist...... 12

Figur 9. Översiktskarta över 128:1 som visar grävda schakt. Skala 1:1000...... 13 Figur 10. Djupschakt grävs inom fornlämning 128:1. På bilden syns ostronskalen dyka

upp. Foto: Bengt Nordqvist...... 14

Figur 11. Ostronskal. Foto: Bengt Nordqvist...... 14

Figur 12. Avtryck av en mussla. Foto: Bengt Nordqvist...... 14 Figur 13. Vedträt som har daterats till slutet av jägarstenålder. Notera hur välbevarat

träföremålet är. Trots att det är drygt 4000 år gammalt. Foto: Bengt Nordqvist...... 15

Figur 14. Översiktskarta över 129:1 som visar grävda schakt. Skala 1:1000...... 17

26 VA-ledning mellan Anneberg och Lindome

VA-ledning mellan Anneberg och Lindome I samband med en planerad VA-ledning i Kungsbacka mellan Anneberg och Lindome kom tre fornlämningar att beröras, Älvsåker 64:1, 128:1 och 129:1. Vid utredningen påträffades ett metkroksförarbete,14 C-daterat till andra halvan av mellanneolitikum, en odaterad gärdesgårdstör, neolitiska flintföremål och ett bränt vedträ som har14 C- daterats till senmesolitikum. De sammantagna resultaten från den arkeologiska utredningen föranleder inte några vidare åtgärder.