DOCSLIB.ORG

Texten Är OCR-Tolkade Till Maskinläsbar Text

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Texten Är OCR-Tolkade Till Maskinläsbar Text Denna bok har digitaliserats av Per Hallén för hemsidan Göteborgs historia (goteborgshistoria.com). Texten är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Äldre tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med bokens bilder för att avgöra vad som är riktigt. G Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola ORTNAMNEN 6ÖTEB0RGS och BOHUS LÄN IV. ORTNAMNEN I V. HISIN6S HÅRAD GÖTEBORG 1936. ELÄNDERS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG TRYCKNINGEN BEKOSTAD AV HUMANISTISKA FO N D EN . FÖRORD. Redan i första bandets förord tillkännagavs, att den utförligare plan enligt vil­ ken »gårds- och kulturhistoriska anteckningar» skulle medtagas i arbetet, icke skulle fullföljas utöver Göteborgs stads område med dess närmaste omnejd. Den utförli­ gare planen skulle sålunda tillämpas på länets västgötadel samt på den ned till älven och själva staden nående Backa sn i Bohuslän. Denna socken ingår i det band som nu framlägges. — I övrigt får arbetet nu, enligt samma, tidigare fastställda plan, från och med detta band karaktären av ett ortnamnsverk i trängre mening, där tydningen a v n a m n e n och belysningen av namnskicket är det egentliga syftet. — Men det har visat sig nödvändigt att göra en ytterligare inskränkning; detta främst av kostnadsskäl och av önskan att påskynda utgivningen. I detta och följande band göres en bestämd åtskillnad mellan de namn som kräva tydning och dem som äro självklara. De senare namnen ha nu dels helt uteslutits — när de ansetts helt sakna intresse — dels blott nämnts eller uppräknats. Inskränkningen kommer till synes särskilt vid naturnamnen, och för tillvägagångssättet där redo- göres närmare s. 68. Manuskriptet har utarbetats av undertecknad med biträde av fil. mag. Elov Andersson och fil. lic. Assar Janzén, utan någon bestämd uppdelning utom såtillvida som den sistnämnde blott undantagsvis handlagt bobyggelsenamn. Båda assisten­ terna ha bidragit till materialets komplettering. Prof. Liden har alltfort med samma beredvillighet ställt sig till förfogande. Doc. Armini har som medlem av arbetsut­ skottet benäget läst ett korrektur. Medarbetarna citeras efter de senast i Bd III angivna grunderna. Tillägg och rättelser till detta och föregående band, liksom slutledsregistret för det föreliggande, uppskjutes till ett följande band. Ett förnyat tack må uttalas till chefen och personalen på Eländers Boktryckeri­ aktiebolag. Tryckningen har denna gång bekostats av Humanistiska fonden, till vars sty­ relse härmed frambäres Institutets vördsamma tacksägelse. I övrigt hänvisas till Förordet i Bd III. Göteborg i maj 1936. H j a l m a r L in d r o t h Institutets sekreterare och undersökningsledare. Källförkortningar. AH A = Askims häradsrätts arkiv (i Lands­ ning och skatteläggning (i Landsarkivet arkivet i Göteborg). i Göteborg). Avk.-l = Avkortningslängd. Holmberg = Holmberg Bohusläns historia. 1. Ba. (nr 1 osv.) = Karta el. lantmäterihand- uppl. (Holmberg1) 1842-1845, 2. uppl. 1867. ling rör. Backa sn på Lantmäterikonto- HSH = Handlingar rör. Skandinaviens histo­ ret i Gbg. ria (Bd 29, tr. 1848). Bidr. = Bidrag till kännedomen om Göte­ HSkogsr = Handlingar rör. skogsrannsakning borgs och Bohus läns fornminnen och (i Landsarkivet i Göteborg). historia. 1-8. 1874-1913. Husf.-l = Husförhörslängd. Bj. (nr 1 osv.) = Karta el. lantmäterihand- Jb = Jordebok. ling rör. Björlanda sn på Lantmäterikon- JN = Biskop Jens Nilssons Visitatsboger toret i Gbg. 1574-1597 (nedskrivna av biskopens fa- D = Krigsark. V II D (se Krigsark. här ne­ mulus Oluf Borgesson). Kristiania 1885. dan). Jordr.-prot. = Jordrannsakningsprotokoll (i Db = Dombok (för V. Hisings hd då ej an­ Landsarkivet i Göteborg). nat säges). Jr = Jordregistret (1909 ff.). DN = Diplomatarium Norvegicum. Kalén = Kalén Ordbok över Fageredsmålet. DSt = Danmarks Stednavne (Nr 1 1922). 1923. Fbg = Fredberg Det gamla Göteborg. 1-3. Kb = Kyrkobok. 1919-1922 (-24). Klint Underrätt. = G. af Klint Underrättel­ Fornv. = Fornvännen. Stockholm 1906 ff. ser, hör. t. kartorna över Bohus Bugten G. I:s reg. = Konung Gustaf den förstes re- samt Kattegatt. 1807. 2 uppl. 1840. gistratur (tr. 1861 ff.). Krigsark. = Karta i Krigsarkivet i Stockholm. GBFT = Göteborgs och Bohus läns fornmin­ Lindberg = Lindberg Skeemålets lj.udlära nesförenings tidskrift. (ordlista s. 3 ff.). 1906. Gbgska Mag. = Götheborgska Magasinet (tid­ Lundahl Falb. = Lundahl Falbygdens by- ning från 1750- o. 1760-t.). och gårdnamn. 1927. GHT = Göteborgs Handels- och Sjöfarts- Lundgrén-Brate = Lundgren Personnamn Tidning. från medeltiden ( = SvL X . 6). 1892- Gjb = Generaljordebok. 1915; s. 167-322 utg. av Brate. Tillägg GLex = Histor.-geogr. och statist, lex. (1859- av Lind ( = SvL X . 7). 1934. 70). Lunds ärkest. urk. = Lunds ärkestifts ur- GS = Generalstabens karta i skalan 1:100000. kundsbok, utg. av L. Weibull. 1900 ff. Hellquist Sjön. = Hellquist Stud. öfver de Ml = Mantalslängd. svenska sjönamnen ( = SvL XX). 1903- NG = Norske Gaardnavne. 1897 ff. 06. Nilén = Nilén Ordbok öfver allmogemålet i Hermelin = Karta ö. Gbgs och Bohus läns Sörbygden. 1879. Höfdingdöme, utg. av S. G. Hermelin NLT = Nya Lödöse Tänkeböcker 1586-1621 (förf. av C. G. Forssell). 1806. (Gbgs Jubileumspubl. VI). Hist. handl. = Historiska handlingar (tr. 1861 NoB = Namn och Bygd. 1913 ff. ff.). NRJ = [Norske] Regnskaber og Jordeboger HJordrSkattl = Handlingar rör. jordrannsak- fra det 16de Aarhundrede. 1887 ff. V nr 276 a = Sjökortet över Kattegatt. Swedish SOÄ = Sverges ortnamn, Älvsborgs län. Coast, Inloppen till Göteborg, rättad till SRP = Svenska Riks-archivets pergaments- 1 aug. 1935. bref 1-3 (tr. 1866-1872). Oedman = Oedman Chorographia bahusien- Strömcrona = Strömcrona Karta av 1737, i / sis. 1746. General- och åtskilliga speciale passkar­ OH = Oluff Hansson Geometriselik Landt- tor (osv.) tr. 1737-39. chart aff Sjärijegården etc. (i Krigsarki­ Styffe Un.3 = Styffe Skandinavien under uni­ vet). c. 1620? onstiden. 3. uppl. 1911. Palmsk. = Handskr. i Palmsköldska hand- Sundén Allmogelifvet = Sundén Allmogelif- skriftssaml. i Uppsala Universitetsbiblio­ vet i en västgötasocken under 1800-talet. tek. 1903. RATop = Riksarkivets topografiska samling. SvL = Svenska Landsmålen (1878 ff.). RB = Rode Bog (Biskop Eysteins jordebok); SvO = Svensk Ortförteckning. 1935. tr. 1879. Sä. (nr 1 osv.) = Karta el. lantmäterihand­ Riksk. = Rikskarta (nyinfört signum i Gene- ling rör. Säve sn på Lantmäterikontoret rallan tmäteriarkivet) . i Gbg. Rjb = Reduktionsjordebok. Tax.-l. = Taxeringslängd. Rz = Rietz Svenskt Dialekt-lexikon. Lund Tengström IN = Tengström Stud. öv. syd- 1867. boh. inkolentnamn. 1931. Rö. (nr 1 osv.) = Karta el. lantmäterihand- TI = Tiondelängd. ling rör. Rödbo sn på Lantmäterikonto- To. (nr 1 osv.) = Karta el. lantmäterihand­ ret i Gbg. ling rör. Torslanda sn på Lantmäterikon­ S = Karta el. lantmäterihandling rör. Göte­ toret i Gbg. borgs och Bohus län i Generallantmäteri- Torp = Torp Nynorsk etym. ordb. Kristi­ arkivet i Stockholm (enl. äldre signum). ania 1915-19. Den närmast följande siffran anger kart­ Vendell = Vendell Ordbok över de östsvenska bokens nummer. dialekterna. Helsingfors 1904. SAOB = Svenska Akademiens ordbok. VFT = Västergötlands fornminnesförenings SD(ns) = Svenskt Diplomatarium (ny serie). tidskrift. Sillón = Kartan Krigsark. V II D I 32. Vgl = Västgötalagen. SIOD = Skrifter utgivna av Institutet för Vkjb = Vadstena klosters jordebok (tr. i ortnamns- och dialektforskning vid Gö­ Historiska handlingar Bd 16, 1897). teborgs Högskola. 1918 ff. Ä. Vgl = Äldre Västgötalagen. Skjb = Skara stifts kyrkliga jordebok av år Öek. (nr 1 osv.) = Karta el. lantmäterihand­ 1540 (Bilaga till Västergötlands fornmin­ ling rör. Öckerö sn på Lantmäterikonto­ nesförenings tidskrift 1899). ret i Göteborg. SNF - Studier i nordisk filologi. Helsing­ III (med följ. stor bokstav) = signum på fors 1910 ff. vissa kartor i Krigsarkivet. SOV = Sverges ortnamn, Värmlands län. 'Övriga starkare förkortningar och särskilda tecken. Vid angivande av läget ha följande soekennamnsförkortningar nyttjats: Ba = Backa, Bj = Björlanda, Rö = Rödbo, Sä = Säve, To = Torslanda, 0 = Öckerö. Bya- och hemmansnamn (resp. vissa andra jb:snamn) förkortas sålunda: I Backa: Ar. = Aröd; Ba. = Backa; Br. = Brandkärr; Bäck. = Bäckebol; Bäll. = Bällskär; Du. = Dub- bered; Ha. = Hagen; Kä. = Kärrsgården; Lä. '= Lärjo; Skä. ~ Skälltorp; Ta. = Tngene; Ti. = Tingstad; To. = Tofta. I B j ö r 1 a n d a: AU. == Alleby; Bj. = Björlanda; Få. = Fågelvik; Ha. = Halvorsäng; Hel. = Helgered; Ho. = Hovgården; Hö. — Högen; Ka. = Kallhed; Ki. = Kippholmen; Kv. = Kvisslingeby; Kå. = Kålsered; Le. = Lexby; Li. = Lilleby; Lu. = Lunnegården; Lå. = Låssby; No. = Nolvik; Bödj. — Ködjan; Sk. ?= Skägge- red; Ste. = Steneby; Sto. = Storegården; Sö. = Sörred; Vi. = Viken; Ön. = Önneröd; Üst. = Östergärde. I R ö d b o: Ba. = Backer; Bo. = Bolsten; Eller. = Elléröd; Elles. = Ellesbo; Gr. = Grimås; Gö. = Göddered; Häk. = Hakered; Hall. = Halleröd; Hög = Hög; Ko. = Kockhed; Lu. = Lunna; Ma. = Maggcred; Ox. == Oxhagen; Pi. = Pileröd; Rönn. — Röu- ning; Rös. = Röset; So. = Solbräcke; Ve. = Vedbacka; Ås. = Åsen; Öst. = Österhög. I S ä v e: Ask. = Askesby; Assm. = Assmundtorp; Bj. = Björred; Br. = Brunstorp; Bä. = Bärby; Bö. = Bönered; Dj. ■ Djupedal; Fj. == Fjället; Ge. = Gerrebacka; Gubb. = Gubbered; Gun. = Gunnesby; Gö. = Göpås; Hök. = Hökälla; Ing. = Ingebäck; Ka. = Kalshed; Kla. = Klareberg; Kvi. = ICvillehed; K y. = Kyrkeby; Käring. = Käringetorp;
Load more

Recommended publications
  • Göteborgsregionens Infarter
    Designprogram Göteborgsregionens infarter GÖTEBORGSREGIONENS INFARTER Ett samarbetsprojekt mellan Vägverket och de fem kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Mölndal och Partille. FÖRORD Denna bok ersätter den tidigare upplagan av Göteborgsregionens infarter ”Designprogram”. Boken presenterar resultatet av ett gränsöverskridande sam- arbete där ett stort antal aktörer satt sig tillsammans och tagit ansvaret för att förbättra trafikantens möjligheter till positiva upplevelser i den vägmiljö som går under namnet Göteborgsregionens infarter. Bakgrunden ligger bl a i ett princip- beslut att s.k. fula och störande miljöer ska åtgärdas. Dessa miljöer har inte alltid varit prioriterade i den allmänna vägplaneringen, trots att de har en väldigt stor betydelse för totalupplevelsen för bilföraren och dennes passagerare. Kunskaper om detta har under senare år medfört att man inom vägplaneringen mer och mer månar om att visa upp vackra och för orienterbarheten viktiga och betydelsefulla delar av stadslandskapet. Det har också inneburit att man i många projekt väljer att förbättra utformningen av den vägnära miljön. Ett antal personer har varit delaktiga i detta arbete med att diskutera och planera för mer attraktiva infarter. Denna bok är tänkt att tjäna som en vägledning och inspirationskälla, tillsammans med dess fem detaljstudier: Belysning, Rondeller, Bullerskydd, Portaler och Vägutrustning. De tar fasta på en helhet och ett försök till en arkitektonisk samordning mellan Göteborgsregionens infarter. Håkan Wennerström Vägdirektör Vägverket Region Väst
    [Show full text]
  • Spelar Adressen Någon Roll?
    Spelar adressen någon roll? En studie av områdeseffekter på medborgares politiska deltagande Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet Statsvetenskapliga institutionens skriftserie, 2007:3 ISSN 0349-0831 ISBN 978-91-7264-355-0 © Katarina Eriksson Tryck: Print & Media, Umeå universitet 2003413 Spelar adressen någon roll? En studie av områdeseffekter på medborgares politiska deltagande Katarina Eriksson Abstract The aim of this study is to describe and explain (individual level) public political participation, with particular focus on the significance of the local, geographical context. Studies of political participation have traditionally focused on individual level explanations. Here, however, the question of the significance of place, is also raised i.e. does place have an effect on the probability of the individual to take political action? Such causal relationships are known as contextual (or neighbourhood) effects. These occur when contextual factors affect individual behaviour so that it varies systematically between different contexts, even after controlling for individual level predictors. Although empirical research has been lacking, there is a widespread assumption that place of residence can have both positive and negative effects on outcomes at the level of the individual. This is the case especially with regard to urban residential segregation, which is believed to cause self-generating, negative effects on the political engagement of citizens. My line of argument is that contextual effects cannot be taken for granted; rather they must be tested empirically in a systematic way, using individual level data and appropriate techniques. Political participation is operationalised in terms of: voting in local elections, contacting local officials, and participating in manifestations. The local, geographical context is operationalised in two ways; as Swedish municipalities and as city districts.
    [Show full text]
  • Telefoner På Nordöleden: Olycks- Och Sjukdomsfall Förtur Och Tillfälliga
    Burö, Källö–Knippla, Hyppeln och Rörö, lördag, söndagar och helgdagar 15 april–15 september Burö, Källö–Knippla, Hyppeln och Rörö, lördag, söndag och helgdag 16 september–14 april Färja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 1 Färja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Tidtabellen kan frångås vid: Olycks- och sjukdomsfall Avg Burö 04:40X 05:30 06:30 07:50 08:10 09:00 09:20A 10:25 10:51A 11:20 11:38 12:00 12:20 12:25 12:55 13:25 Avg Burö 04:40X 05:30 06:30 07:50 08:10 09:00 09:20A 10:25 10:51A 12:00 12:20A 13:25 13:50A 14:55 15:20A 16:25 Ank/avg Källö-Knippla - - 06:35 08:00 - 09:10 09:26E 10:35 10:57E 11:28 - 12:10 - 12:35 - 13:35 Ank/avg Källö-Knippla - - 06:35 08:00 - 09:10 09:26E 10:35 10:57E 12:10 12:26E 13:35 13:56E 15:05 15:26E 16:35 - brådskande sjukdomsfall eller annan fara som Vid nödfall eller olyckor, ring räddningstjänsten 112. Ank/avg Hyppeln - - 06:50 - 08:20 - 09:40 - 11:10 - 11:50 - 12:30 - 13:05 - Ank/avg Hyppeln - - 06:50 - 08:20 - 09:40 - 11:10 - 12:40 - 14:10 - 15:40 - fordrar omedelbar hjälp X X Förtur och tillfälliga hinder Ank Rörö 04:55 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:30 - 12:00 - 12:45 - 13:20 - Ank Rörö 04:55 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:30 - 13:00 - 14:30 - 16:00 - - transport av farligt gods Avg Rörö 04:55X 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:35 - 12:00 - 12:45 - 13:20 - Avg Rörö 04:55X 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:35 - 13:00 - 14:30 - 16:00 - Utryckningsfordon, kollektivtrafik och taxi har - dimma, is eller annan störning.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Spatiotemporal Changes in Gothenburg Municipality´S Green
    UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Spatiotemporal changes in Gothenburg municipality´s green space, 1986 to 2019 Kristin Blinge ISSN 1400-3821 B1122 Master of Science (120 credits) thesis Göteborg 2021 Mailing address Address Telephone Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 Göteborg University S 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg SWEDEN Thesis: 30 hec Course: GEO230 Level: Master Semester/year: Spring 2020 Supervisors: Fredrik Lindberg & Heather Reese Examinator: Sofia Thorsson ABSTRACT As the world’s population is becoming increasingly more urban the infrastructure expands to accommodate the inhabitants’ needs. In a dense urban environment green space has an important function since it provides vital ecosystem services, contributes to recreational and cultural values and is essential for biodiversity. Gothenburg municipality, which harbours the second largest city in Sweden, has seen an increase from about 430 000 to 580 000 inhabitants between the years 1986 and 2019 and a future prognosis shows a population increase to 700 000 by the year 2035. The municipality is currently working on a new comprehensive plan which will dictate how the city will expand in the future. This study uses Normalized Difference Vegetation Index (NDVI) from Landsat 5 TM and Landsat 8 OLI satellite data across eight dates between 1986 and 2019 to analyze historical greenness change. Together with a qualitative content analysis of the consultation material, which is the basis for the work with the new comprehensive plan, a future outlook is constructed. NDVI is highly correlated to green biomass and increase or decrease of NDVI is translated to gain or loss of amount of greenness.
    [Show full text]
  • D G Expressbussar Och Pendeltåg
    d g Expressbussar och pendeltåg 0771-41 43 00 BUSES AND COMMUTER TRAINS vasttrafik.se ÄlvängenÄlvängen stationstationstation AlingsåsAlingsås Ullstorp stationstationstation Ullstorp Solgärde vårdcentralUlvegärde NolNol stationstationstation SolgärdeUlvegärde vårdcentralMunkegärde Munkegärde Jordliden Jordliden Kungälvs Kungälvssjukhus sjukhus NödingeNödinge KungälvMimers hus stationstationstation resecentrum Kungälv Resecentrum VästraVästra Rollsbovägen BodarneBodarne Västra Parken stationstationstation Ytterby vägskäl VästraKexbageriet Parken RollsbovägenRollsbovägen Kexbageriet YtterbyYtterby stationstationYtterbyYtterby vägskälvägskäl station FarsFars hatthatt Fars hatt Eriksdal Hjällsnäs-Hjällsnäs- vägenvägenvägen GråGråbobo NorsesundNorsesund busstationbusstationbusstation stationstationstation Eriksdal BohusBohus StoraStoraStora LundbyLundbyLundby kyrkakyrkakyrka stationstationstation VårlöksvägenVårlöksvägen PionvägenPionvägenPionvägen IngaboIngaboIngabo StannumStannumStannum FurubergsvägenFurubergsvägenFurubergsvägen station stationstation SurteSurte StannumStannum FlodaFlodaFloda stationstationstation JönsagårdenJönsagården stationstationstation MystängenMystängen MålögaMålöga RidhästvägenRidhästvägen StoraStora YtterstadYtterstad GerrebackaGerrebacka gårdgård Mysterna-Mysterna- DelabäckenDelabäcken SkimmelvägenSkimmelvägen vägenvägenvägen KvarnabäckenKvarnabäcken FyrspannvägenFyrspannvägenFyrspannvägen DockeredsvägenDockeredsvägen IngebäcksIngebäcksIngebäcks ByByBy BergumsBergums kyrkakyrka StenaredStenared OlofstorpOlofstorp
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Upptäck Hisingen! Hisingen Fyller Hälften Av Göteborgs Yta Och Har En Fjärdedel Av Stadens Invånare
    Bakgrund 2 Industristaden längs älven 22 Ringön–Backaplan 24 Brämaregården–Ramberget 26 Lundbystrand–Lindholmen 32 Sannegården–Eriksberg 40 Välfärdsbygge längs spåren 46 Lundby Centrum–Rambergsstaden 48 Kvillebäcken–Tolered 52 UPPTÄCK Kyrkbyn–Bräcke 58 Jättesten–Södra Biskopsgården 64 Norra Biskopsgården–Länsmansgården 72 Volvo Torslanda 80 HISINGEN! Ytterhamnarna 84 De inkorporerade kommunerna 90 Brunnsbo–Tingstad 92 Kvilledalen–Lillhagen 94 Backa Röd och Blå Staden 96 Importgatan–Transportgatan 100 Rödbo 104 Kärra 106 Säve 110 Tuve 114 Björlanda 120 Det Torslanda–Lilleby 122 Amhult–Hjuvik 128 moderna Göteborg Generalstabskarta 1863 – och 1910? Denna klassiska karta mättes upp av »Topografi ska Corpsen« i slutet av 1830-talet, efter laga skiftet. Sockengränserna och kyrkorna syns tydligt – t.o.m. Rödbo sockens namn fi nns med, fastän kyrkan är nedlagd. Bymönstret är tydligt, med bondbyar som vi kan besöka än idag, t.ex. Lundby, Lärje, Öxnäs, Qvillehed, Qvistljungby och Låssby. Gränsen mellan de två häraderna »V:a H:d« och »Ö:a H:d« följer gränsen mellan landskapen Bohuslän och Västergötland – och lever kvar sedan den tid då halva Hisingen var norskt, halva svenskt. Kartan är översedd 1866, och då fanns inga tydliga industrianläggningar på Hisingen. Landsvägarna följer mycket gamla sträckningar – se t. ex. gamla riksvägen genom Backa, Prästvägen Lundby-Tuve och gamla vägen genom Lilleby. När sedan industrialiseringen sköljde över Sverige i det sena 1800-talet hann inte riktigt generalstaben med. Någon där måste ha fått syn på den här föråldrade kartan kring 1910 och ritat dit en del som verkade fattas. Därför är alla järnvägar med (inklusive Bohusbanan som öppnades 1909), en tunn Hisingsbro och ett antal sekelskifteskvarter – de i Gårda och Hultmans Holme t.
    [Show full text]
  • Hämtar Dig Är Det Viktigt Att Du Står Giltighetsbevis I Närtrafiken
    Så här reser du med Närtrafik Närtrafik är kollektivtrafik för alla som vill åka från landsbygd till tätort eller tvärtom. Vi kör dig mellan en valfri adress och någon av din kommuns Närtrafikhållplatser. Du ringer och beställer resan. Resorna körs inom givna tidsintervaller. Så här fungerar Närtrafiken. till ett annat fordon. Om du köper biljetten av Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom. På föraren kan du inte resa vidare med samma nästa sida ser du vilka tider Närtrafiken körs i biljett om du byter till ett annat fordon. Biljett din kommun. Beställ din resa minst en timme köpt av förare betalas kontant eller med bank- innan tidsintervallet börjar. Då ger vi dig en kort. Seniorbiljett (erbjuds avgångstid. i vissa kommuner) gäller tillsammans med När vi hämtar dig är det viktigt att du står giltighetsbevis i Närtrafiken. Västtrafiks övriga ute och är klar att åka med. Ibland får du samå- periodbiljetter gäller inte. Barn under 7 år ka med andra resenärer, vilket gör att restiden reser gratis i vuxens sällskap. kan bli lite längre. Checklista när du beställer. Priser och biljetter. • Säg att du vill beställa Närtrafik. Att resa med Närtrafiken kostar som en vanlig • Vilket tidsintervall vill du resa inom? enkelbiljett i den zon resan går igenom, se • Var ska vi hämta dig? vasttrafik.se för aktuella priser. Du köper en • Vart ska du resa? enkelbiljett i appen Västtrafik To Go eller av • Betalar du kontant, med bankkort, To Go eller föraren. Om du köper enkelbiljetten i appen får har du Seniorbiljett? du resa vidare med samma biljett
    [Show full text]
  • Pdf Trafiksäkerhetsanalys I Utvalda Kommuner Med STRADA Som
    Thesis 253 Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg Malin Klasson Trafik och Väg Institutionen för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Copyright © Malin Klasson LTH, Institutionen för Teknik och samhälle CODEN: LUTVDG/(TVTT-5219)/1-121/2014 ISSN 1653-1922 Tryckt i Sverige av Media-Tryck, Lunds universitet Lund 2014 Examensarbete CODEN:LUTVDG/(TVTT -5219 )/1 - 121/2014 Thesis / Lunds Tekniska Högskola, ISSN 1653 -1922 Instutionen för Teknik och samhälle, Trafik och väg, 253 Author(s): Malin Klasson Title: Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg English title: Traffic safety analysis in selected municipalities with STRADA as a tool Language Swedish Year: 2014 Keywords: Kommungrupper; kommuner; tätorter; olycksbild; STRADA; rangkorrelationstest Citatio n: Klasson Malin, Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg. Lund, Lunds universitet, LTH, Institutionen för Teknik och samhälle. Trafik och väg 2014. Thesis. 253 Referat : Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har delat in Sveriges 290 kommuner i 10 kommungrupper. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av denna kommungruppsindelning undersöka om det finns likheter gällande olycksbilden för kommuner tillhörande samma kommungrupp. Olycksstatistiken har tagits fram m.h.a. STRADA som är ett informationssystem för data gällande olyckor och skador inom hela vägtransportsystemet, och som idag bygger på uppgifter från både polis och sjukvården. Det finns en skillnad mellan kommunerna gällande tillgången till information i STRADA. I studien plockades vissa kommuner ut inom respektive kommungrupp för att jämföras gällande olyckstyper, antal skadade personer och dess skadegrad. Kraven var att kommunerna haft en kontinuerlig inrapportering till STRADA under 2008-2012. Sökningarna gjordes på tätorterna i kommunerna och där väghållaren var kommunal.
    [Show full text]