DOCSLIB.ORG

Örebro Län Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Örebro Län Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M Örebro län Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 1 2 Länsstyrelsen – en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Örebro län. Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Bilder: Mostphotos Denna sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter finns endast digitalt på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/orebro (under: Samhällsplanering & Kulturmiljö/Infrastruktur och IT/Kommunikationer/vägar/ Sammanställning allmänna vägar 2017) Trafikverkets väginformationskarta kan du beställa via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se 3 Örebro läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1713 18FS 2017:1 SAMMANSTÄLLNING HQOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ |YHUDOOPlQQDYlJDURFKDQGUD YLNWLJDUHYlJDULgUHEUROlQXWIlUGDGGHQPDUV I denna sammanställning redovisas: I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt för vägarna vissa JlOODQGHORNDODWUD¿NI|UHVNULIWHU III. Förteckning över, inte numrerade, kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1). IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Förbud mot transport med farligt gods samt rekommenderade leder för sådana transporter. 'HQQDVDPPDQVWlOOQLQJE|UDQYlQGDVWLOOVDPPDQVPHG7UD¿NYHUNHWVYlJLQIRUPDWLRQV- karta över Örebro län. Kartan kan beställas via 7UD¿NYHUNHWVKHPVLGDZZZWUD¿NYHUNHWVH 4 , *b//$1'(%(67b00(/6(520%b5,*+(700 %lULJKHWVNODVVHU (QOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ VNDYlJDUVRPLQWHlUHQVNLOGDGHODV in i tre bärighetsklasser. Om inte annat föreskrivs tillhör en allmän väg bärig¬hetsklass 1 (BK1) och övriga vägar, som inte är enskilda, bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 med- GHODVDY7UD¿NYHUNHWHOOHURPNRPPXQHQlUYlJKnOODUHDYNRPPXQHQ)|UHVNULIWHURP att övrig väg, som inte är enskild, eller en del av en sådan väg skall tillhöra bärighets- klass 1 eller 3 meddelas av kommunen. $[HOERJJLWULSSHOD[HOWU\FNEUXWWRYLNWRFKD[HODYVWnQG På vägar, som inte är enskilda, får motordrivna fordon eller därtill kopplade fordon föras endast om de värden för respektive bärighetsklass inte överskrids. Se tabell i 4 kap WUD¿NI|URUGQLQJHQ 7UD¿NYHUNHWNDQLYLVVDIDOOI|UHVNULYDDWWIRUGRQHOOHUIRUGRQVWnJInUI|UDVWURWVDWWGH värden som anges i första stycket överskrids. (QOLJWWDEHOOLNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ InUIRUGRQVWnJI|UDVHQGDVWRP de värden som anges för avståndet mellan den första axeln på ett tillkopplat fordon och den sista axeln på fordonet som det är kopplat till inte underskrids. bYHQKlUNDQ7UD¿NYHUNHWLYLVVDIDOOI|UHVNULYDDWWIRUGRQVWnJInUI|UDVWURWVDWWGHYlU- GHQVRPDQJHVLWUD¿NI|URUGQLQJHQXQGHUVNULGV %lULJKHWVNODVVHU±WLOOnWQDEHODVWQLQJDU $YI|UWHFNQLQJDUQDLNDSLWHO,,RFK,,,RFKDY7UD¿NYHUNHWVYlJLQIRUPDWLRQVNDUWRUIUDP- går till vilken bärighetsklass vägarna tillhör. <WWHUOLJDUHXSSO\VQLQJDURPYLONDElULJKHWVNODVVHUVRPJlOOHUOlPQDVDY7UD¿NYHUNHW WHOHIRQ 7LOOIlOOLJDlQGULQJDUDYWLOOnWHQEHODVWQLQJ 0HGVW|GDYNDSI|UVWDVW\FNHWRFKFWUD¿NI|URUGQLQJHQ RFK till följd av tjällossning, långvarigt regn eller av annan anledning, kan tillåten belastning SnYlJWLOOIlOOLJWQHGVlWWDVHOOHUYlJWLOOIlOOLJWDYVWlQJDVI|UYLVVWUD¿N6nGDQLQVNUlQN- ning tillkännages med vägmärken. Vid tillfällig nedsättning av tillåten belastning gäller inte denna nedsättning fordon eller fordonståg med tillstånd och en högsta sammanlagda EUXWWRYLNWDYWRQ 5 Följande fordon har tillstånd, trots nedsättning av bärighet: %XVVVRPDQYlQGVLOLQMHWUD¿NHOOHUI|UVNROVNMXWV 2. Fordon som används endast för mjölk-, post- eller livsmedelstransport. 3. Fordon som anlitas för den kommunala sophämtningen. 4. Fordon som används för transport av slaktdjur och foder. 5. Fordon, då de anlitas för den allmänna väghållningen eller för fall som avses i 11 NDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ )RUGRQDYVHGGDI|UWUDQVSRUWDYSHWUROHXPSURGXNWHUL|YHUHQVVWlPPHOVHPHG Statens Räddningsverkets föreskrifter (SRVFS 2002:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S). Aktuella upplysningar om framkomlighet och bärighet på väg m.m. lämnas av Tra- ¿NYHUNHWWHOHIRQYHGHUE|UDQGHNRPPXQDOYlJKnOODUHHOOHUDYSROLVHQ )lUMHWUD¿N )lUMHWUD¿NVNHUHQOLJWIDVWVWlOOGWXUOLVWD9LGVWRUPVM|JnQJLVKLQGHUHOOHUDYDQQDQRU- VDNNDQDYWUD¿NVlNHUKHWVVNlOHIWHUWMlQVWJ|UDQGHIlUMEHIlOKDYDUHVEHG|PDQGHIlUMHWUD- ¿NLQVWlOODVHOOHULQVNUlQNDVLIUnJDRPODVWDQWDOIRUGRQHOOHUDQWDOSDVVDJHUDUH5HVHUY- färjan Vinösund, på sträckan Hampetorp – Vinön, har begränsad bärighet. 9lJSnLV För vinterväg på is (isbelagd väg) tillåts belastningar alltefter istjockleken. Tillåten be- ODVWQLQJRFK|YULJDORNDODWUD¿NI|UHVNULIWHUWLOONlQQDJHVPHGYlJPlUNHQ )RUGRQVK|MG Vägport eller annat hinder där tillåten fordonshöjd understiger 4,5 m redovisas under II, lll eller IV. Sådan inskränkning tillkännages med vägmärken. Begränsad fri höjd uppgå- ende till eller överstigande 4,5 m redovisas inte och utmärks inte heller med vägmärken. Förbifart Är förbifart anvisad genom vägmärken anges detta under II, eller IV Förbifart är upplå- ten för samma axel/boggitryck och bruttovikt som gäller för den genom¬gående vägen. 6 BK 1 BK 2 BK 3 E18 (Karlstad)-Värmlands länsgräns vid Bodalen-Karl- X VNRJD %ULFNHJnUGHQ WSO (Lekhyttan, 727, 558) -tpl 107 (Via, 204, 730)- tpl )DOOWRUS WSO %HUJOXQGD%LVWDJD- tan) tpl 110 (Adolfsberg, E20)-tpl 111 (Aspholmen, E20.05)-tpl 112 (Örebro, 733, Karlslundsgatan)-tpl 113 (Örebro, 744, Ekersvägen)-tpl 114 (Örebro, 752, Hedgatan)-tpl 115 (Norrplan, 50,E20.05)-tpl 0\U| WSO 6N|OY WSO 6O\WH 823)-Västmanlands länsgräns (Arboga) E20 (Mariestad)-Västra Götalands läns gräns vid Hansa- X WRUS/D[n 6DQGVWXEEHWRUS WSO 9UHWV- WRUS WSO 9DOOE\ WSO %UlQGn- sen, 50)-tpl 107 (Byrstatorp, 51)- tpl 108 (Ekeby, WSO 0DULHEHUJ WSO $GROIV- berg, E18). Vägvisas gemensamt med E18 tpl 110 (Adolfsberg)-Västmanlands länsgräns (Arboga) Tpl 111 (Aspholmen)-tpl Drottningparken-Örebro X centrum-tpl 115 (Norrplan) Genomfart Örebro: Ö Bangatan (Skövde)-Västra Götalands läns gräns vid Igelbäcken- X Olshammar (501) -Askersund (Rude) (50) (Vägvisas gemensamt med 50 Rude-Askersund) 50 (Motala)-Östergötlands länsgräns vid Stordalen-Rude X $VNHUVXQG WSO %UlQGnVHQ( Örebro-tpl 115 (Norrplan, E18, E20, E20.05)-L Mon 5\D /LQGHVEHUJ )DQWK\WWDQ .ROKHGHQ .RSSDUEHUJ .XOOWRUS 'DODUQDV länsgräns vid Grängesberg-(Falun). Vägvisas gemen- VDPWPHG(WSO %UlQGnVHQ gUHEUR 7 BK 1 BK 2 BK 3 51 (Norrköping)-Östergötlands länsgräns vid Örmon- X +MRUWNYDUQ *XVWDYVEHUJ 6YHQ- QHYDG .lYHVWD )DJHUOXQGD $OP- EUR .OlPPDQ WSO 0DULHEHUJ( 9lJYLVDVJHPHQVDPWPHG(WSO 0DULHEHUJ Örebro 52 Kumla, tpl 107 (Byrstatorp, E20)-Fagerlunda (51, X .lYHVWD 2GHQVEDFNHQ 6|GHUPDQODQGV länsgräns vid Läppe-(Nyköping). Vägvisas gemensamt med E20, -Kumla-tpl 107(Byrstatorp)-Örebro (Filipstad)-Värmlands länsgräns vid Saxen-Hammarn X +lOOHIRUV .RSSDUEHUJ .ULVWLQDSODQ (233)-Kopparberg (Kulltorp, 50)-(Ludvika). Vägvisas gemensamt med 50 Kopparberg-Grängesberg. *HQRPIDUW+lOOHIRUV Grythyttevägen-Sikforsvägen *HQRPIDUW.RSSDUEHUJ Filipstadsvägen-Krokforsgatan-Konstmästaregatan- Kyrkogårdsgatan Örebro-Lindesberg (50)-Morskoga-Västmanlands X länsgräns vid Stormossen-(Gävle). Vägvisas gemen- samt med 50-Örebro-Lindesberg. 204 Värmlands länsgräns vid Mo-Mo (243-Åtorp X (507)-Svartå (205)-Svartå herrgård (205)-Dormen /MXQJVWRUS )MXJHVWD /DQQD (E18) 205 Askersund (50)-Laxå (E20)-samt Laxå (E20)-Svartå X herrgård (204) (Vägvisas gemensamt med 204 Svartå herrgård-Svartå)-Svartå (204)-Degerfors (243)-Karl- skoga (E18)-Gälleråsen (237)-Grythyttan (244) )RUGRQVK|MG Vägport under väg E18 i cirkulationsplats E18/205/243 3,5 m 8 BK 1 BK 2 BK 3 *HQRPIDUW'HJHUIRUV Ölsbodavägen-Jannelundsvägen-Medborgargatan- Karlskogavägen *HQRPIDUW.DUOVNRJD Degerforsvägen-Drottningvägen 207 Klämman (51)-Örebro (Almby)-Odensbacken (52) X 233 .RSSDUEHUJ .ULVWLQDSODQ .ROKHGHQ 'DODU- X nas länsgräns vid Djurlången-(Skinnskatteberg) 237 (Karlskoga)-Gälleråsen (205)-Värmlands länsgräns vid X Spjuteberg-(Storfors) 243 Mo (204)-Degerfors (205). Vägvisas gemensamt med X 205 Degerfors-Karlskoga. Karlskoga (E18). Vägvi- sas gemensamt med E18. Karlskoga (Brickegården) (E18)-Vikersvik (742)-Vikers k:a (741)-Gyttorp (244) *HQRPIDUW'HJHUIRUV Jannelundsvägen-Medborgargatan- Karlskogavägen *HQRPIDUW.DUOVNRJD Degerforsvägen-E18-Österleden-Stolpängsvägen- Noravägen 244 +DPPDUQ *U\WK\WWDQ *\WWRUS X tpl Nora-L Mon (50) Lindesberg (Rya, 50)-Vedevåg-Frövi-Fellingsbro- X Västmanlands länsgräns vid Ytterberga-(Arboga) 500 Väg till Stjärnsunds slott (50) X 501 9lJJHQRP2OVKDPPDU MlPWHYlJWLOO X Olshammars kyrka 502 *XVWDYVWRUS /+DPPDUVXQGHW X 503 Tived(575)- Dohnafors (508, 205) X 9 BK 1 BK 2 BK 3 505 6WDYnQD ( 5DPVKXOW7RUSD6YLQQHUVWD X Trollabron (517) Svinnersta (505)-Snavlunda (517) X 507 )LQQHU|GMD ( 3DUDGLVWRUS %M|UNIDOOHWcWRUS X (204) 508 Dohnafors (503)-Markebäck (205) X Stabol (511)-Sörhult (513)-Ljungstorp (204) X 510 Djupbäcken (511)-Porla brunn X 511 6WDYnQD ( 'MXSElFNHQ 6WDERO 6ND- X gershults k:a-Hasselfors bruk-Dormen (573, 204) )RUGRQVK|MG Vägport under järnväg vid Stavåna 4.2 m 512 Hasselfors
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Örebro (Pdf, 1,9
    2 2 Lövnäset Nyttorp Nya Viker S Klysna Fyrby 15 4 Järle 851.18 Norra 7 5 Äspelund 6 Ö Kärne 8 Sävviken 244 840 842 0 Mossberga 8 V Torvesta 2 8 Lia 2 3 7 7 249 Äsphöjden 3 6 Skärmarboda Basketorp Bresätter 3 Torpa 32 Fänninge Nybble 26 Skrikarhyttan Ramshyttan 8 Ullersätter Ö Näs 771 608 6 Älvhyttegården 0 72 Ervalla Avdala 9 1 Gåsta Karlsdal 1 Norsebäck 831 S Ullvettern Alkvettern 4 7 Kyrksten 6 3 7 Bläsåsen Rynninge DRIFTOMRÅDESKARTA 24 5 Fellingsbro Dalsmund 2 Älvhyttan Medinge 7 Dalkarlsberg 0 836.1 Oppboga Nolås Lersjötorp 713 50 Furunäs Frötuna Tavlan 5 9 Ringaby 815.1 607 2 74 Kärrboda Tåbäcken 7 827 Arrud Örebro !$ S Dylta 829 Kägleholm Stensviken Lockhyttan Sundby 2 Lockenkil 2 Granbergsdal 8 Lunnedet Bocksboda 815 751 Seltorp Herrnäset Rosensjö 720 Öfalla 7 Prästtorp Sörby 2 N Billinge 0 Björntorp Kväggen 23 Källmo 3 2 Fiskartorpet 82 7 Högfors Rådehult 5 Ölmbrotorp Datum: 2020-08-27 Käxsundet 7 Krämplinge 4 Forsnästorp Klockhammar Opphammar 60 205 Skala (A3): 1:240 000 Sundet Äspedalen 747 Långbyn Lysinge 708 Gälleråsen 0 Gropvik V Lonntorp 3 N Listre Hult Falla 8 Kojnäset Lerängen Nävesta Broby Öv Dammsätter 0 1,5 3 4,5 6 7,5 Forsby Sibberboda 6 Munkaboda Timsbron 5 km Blackstahyttan 7 Tjugesta 748 Mörkviken 74 Kvinnersta Röcklinge 5 Balsna © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Åsbergsviken Kilsbergen Skäcklinge Hälglöt 734 60 9 5 1 Kåvi Kårsta 7 7 Blacksta 818 0 Boviken 2 4 Lämås Utterbäck 746 Hovsta Ramstena Björka 81 Ånnaboda Frösvidal Nytorp Ättinge 7 Götavi 8 2 1 Gottebol 7 Karlskoga 8 Filipshyttan Nasta Linnebäck Rånnesta
    [Show full text]
  • En Studie Av Grönstruktur
    Ölmbrotorp Garphyttan Örebro Mosås Stora Mellösa Odensbacken Askersby Hampetorp Kilsmo Brevens bruk En studie av grönstruktur. En inventering och analys av sociotopvärden i nio av Örebro kommuns mindre tätorter. Innehåll INLEDNING 5 Bakgrund och syfte 5 Tillvägagångssätt 5 1. STORA MELLÖSA 9 Inventering och analys 10 Grönstrukturen i Stora Mellösa 12 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 14 2. ODENSBACKEN 17 Inventering och analys 18 Grönstrukturen i Odensbacken 20 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 23 3. ASKERSBY 27 Inventering och analys 28 Grönstrukturen i Askersby 30 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 32 4. HAMPETORP 35 Inventering och analys 36 Grönstrukturen i Hampetorp 38 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 40 5. KILSMO 43 Inventering och analys 44 Grönstrukturen i Kilsmo 45 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 47 6. BREVENS BRUK 49 Inventering och analys 50 Grönstrukturen i Brevens bruk 51 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 51 7. ÖLMBROTORP 55 Inventering och analys 56 Grönstrukturen i Ölmbrotorp 57 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 58 8. GARPHYTTAN 61 Inventering och analys 62 Grönstrukturen i Garphyttan 64 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 67 9. MOSÅS 71 Inventering och analys 72 Grönstrukturen i Mosås 74 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 76 SLUTSATS 79 Föreslagna åtgärder 80 INLEDNING 5 Inledning Dokumentets bakgrund, syfte och tillvägagångssätt Detta dokument har tagits fram under Tillvägagångssätt sommaren 2015 som ett stöd för den De nio orter i Örebro kommun som stud- kommande revideringen av Örebro erats i detta arbete är Stora Mellösa, Odens- kommuns översiktsplan och som ett backen, Askersby, Hampetorp, Kilsmo, underlag för den fortsatta utvecklin- Brevens bruk, Ölmbrotorp, Garphyttan gen av nio av kommunens mindre och Mosås.
    [Show full text]
  • Arkivförteckning. Örebro Kommun. Byggnadsnämnden
    Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro kommun. Byggnadsnämnden. 2020-09-22 Historik Örebro kommun. Byggnadsnämnden (ÖK:017) Verksamhetstid 1971 - , handlingarna omfattar åren 1897- Byggnadsnämnden efter 1971 Efter Örebro kommuns bildande 1971 fortsatte Byggnadsnämnden sin verksamhet som tidigare. (Se Örebro stad.Byggnadsnämnden ÖS:xx ) Byggnamnsnämndens ansvar De svarar för den fysiska miljön, inkluderande mark och vatten samta stadens, småorternas och landsbygdens bebyggelse och miljö. Förvaltningen har haft fler interna omorganisationer: 1971 överfördes vissa arbetsuppgifter från Byggnadsnämnden till Planeringskontoret under Kommunstyrelsen, bl.a. upprättandet av bostadsbyggnadsprogram och samordningen av den långsiktiga utrednings- och planeringsverksamheten för stadens utbyggnad. 1972 fick Stadsingenjörskontoret i uppdrag att sköta Örebros fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndighet. 1974 lades en utredning fram om de centrala administrativa kontorens ställning och organisation. I utredningen föreslogs att ett Plankontor skulle inrättas och ersätta Planeringskontoret. Plankontoret skulle ha en generalplaneavdelning, två planavdelningar, en trafikavdelning och informationsavdelning. I och med detta kom även stadsarkitektkontorets organisation att ändras. Det gamla Planeringskontorets utredningsavdelning skulle ombildas till ett utredningskontor. 1981-01-01 bildades ett Stadsbyggnadskontor som skulle bereda och handlägga ärenden för Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden och Fastighetsnämnden. Beslutet togs 1980-11-27 av Kommunstyrelsen
    [Show full text]
  • Databasteknik För D1, SDU1 M Fl
    1 of 3 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy ([email protected]) Tentamen i Databasteknik för D1, SDU1 m fl lördag 9 mars 2013 Gäller som tentamen för: DT1026 Datateknik A, Databasteknik, provkod 0100 DT1030 Datateknik A, Tillämpad datavetenskap, provkod 0310 DT1012 Datateknik A, Databasteknik, provkod 0100 DT1007 Datateknik A, Tillämpad datavetenskap, provkod 0310 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel. Poängkrav: Maximal poäng är 32. För betyget 3 respektive G krävs 16 poäng. Resultat: Meddelas på kursens hemsida eller via e-post senast lördag 30 mars 2013. Återlämning av tentor: Efter att resultatet meddelats kan tentorna hämtas på universitetets centrala tentamensutlämning. Examinator och Thomas Padron-McCarthy, telefon 070 - 73 47 013. jourhavande: Skriv tydligt och klart. Lösningar som inte går att läsa kan naturligtvis inte ge några poäng. Oklara formuleringar kommer att misstolkas. Skriv den personliga tentamenskoden på varje inlämnat blad. Skriv inte namn eller personnummer på bladen. Skriv bara på en sida av papperet. Använd inte röd skrift. Antaganden utöver de som står i uppgifterna måste anges. Gjorda antaganden får inte förändra den givna uppgiften. Skriv gärna förklaringar om hur du tänkt. Även ett svar som är fel kan ge poäng, om det finns med en förklaring som visar att huvudtankarna var rätt. LYCKA TILL! 2 of 3 Scenario till uppgift 1-4 Sverige är uppdelat i 21 län, till exempel Örebro län och Jämtlands län. Varje län har ett unikt namn och en folkmängd. Varje län har också en residensstad, som är en tätort som ligger i det länet. Varje län delas sedan in i flera kommuner, till exempel Örebro kommun och Kumla kommun, som båda finns i Örebro län.
    [Show full text]
  • Örebro 2050 En Kommun Med 200 000 Invånare
    Örebro 2050 En kommun med 200 000 invånare Förord Föreliggande projektarbete har genomförts som en del av kursen Hållbar utveckling i samhällsvetenskapligt perspektiv, Avancerad nivå under vårterminen 2014. Projektet har utförts i samarbete med stadsbyggnadskontoret i Örebro kommun. Resultatet är en visionsplan för Örebro kommun år 2050, som tagits fram efter förslag från stadsbyggnadskontoret. Kontaktperson på Örebro kommuns stadsbyggnadskontor har varit Peter Sundström. Örebro, 2014-06-04 Olof Elander Ramis Ghotbi Martin Nyqvist Simon Wahlbeck 1 Innehåll Näringsliv ...................................................................................................... 14 Inledning ......................................................................................................... 3 Mindre tätorter i Örebros närhet .................................................................. 14 Syfte ................................................................................................................ 3 Referenser ..................................................................................................... 16 Befolkningsutveckling ..................................................................................... 3 Bilaga 1 .......................................................................................................... 17 Integration ...................................................................................................... 4 Bilaga 2 .........................................................................................................
    [Show full text]
  • Glada Vinnare Av Landsbygdspriset
    Landsbygdsnytt Landsbygdsnämnden #4 Örebro kommun 2019 Glada vinnare av Landsbygdspriset Studie om lokal mat Padelinvigning i Garphyttan Många engagemang på Vinn Tomma hus och samlingslokaler orebro.se/landsbygdsutveckling ORDFÖRANDE HAR ORDET Julefrid i gård och stuga Tänk vad fort ett år med Landsbygds- enhetens hemsida under orebro.se. nan i det blå...” Från oss alla i Lands- nämnden går. För mig känns det som Var du än befinner dig i världen bygdsnämnden vill jag avsluta med att att året nyligen startat och härom- så är den gamla ramsan mer aktuell önska er alla vänner på kommunens dagen passerade Lucia med ljus i sitt just nu än någonsin kring kom- landsbygd en riktigt fridfull jul och hår. munens hållbarhetsarbete. Handla ett gott nytt landsbygdsår 2020. Tack Minst lika stämningsfullt och något lokalt – tänk globalt. December för i år och ta hand om er var ni än i som gjorde mig och hela Landsbygds- månads medborgardialog kommer kommunen befinner er. nämnden stolta var utdelningen av att vara en hållbar digital dialog där vi årets Landsbygdspris. På årets sista kommer rikta oss mot yngre kvinnor nämndsammanträde uppvaktades tre i 15-30-årsåldern. Detta eftersom olika vinnare av hela 27 nominerade utvärderingarna av tidigare genom- bidrag som ni kan läsa om i detta förda medborgardialoger visar att det nummer. är just den målgrupp vi träffat minst Dessa bidrag bevisar det jag alltid ute i våra bygder. har sagt, nämligen att det finns en Självklart kan, och får, alla svara på enorm kraft på kommunens lands- den digitala medborgardialogen, men bygd. Jag vill därför uppmana er alla den kommer riktas mot en målgrupp att fortsätta det goda arbetet med att vi önskar få lite extra input från.
    [Show full text]
  • Örebro Län. Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M
    Örebro län Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2019 Länsstyrelsen – en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Örebro län. Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2019 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Diarienummer: 2192-2019 Örebro läns författningssamling 18FS 2019:3 Publikationsnummer: 2019:22 Bilder: Mostphotos Denna sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter finns endast digitalt på Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se/orebro Trafikverkets väginformationskarta kan du beställa via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se Innehåll I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. ........................................... 5 II. Riksvägar och länsvägarmed bärighetsklasser samt för vägarna vissa gällande trafikföreskrifter ......................................................................... 7 III. Förteckning över ej numrerade kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (bk1) ....................................................... 22 IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar
    [Show full text]
  • Svealand, Tätorter 2015 Förändring I Folkmängd 2010
    Harmånger Stocka Friggesund Tätorter 2015, SCB Strömsbruk Idre Ilsbo Tallåsen Lillhärdal Bef.förändring 2010-2016, % Ljusdal Lillhaga Delsbo Färila Hybo Fredriksfors Edsta 25% och mer (65) Näsviken Hudiksvall 10 till 25 (215) Los Sörforsa Järvsö Särna 3 till 10 (672) -3 till 3 (714) Iggesund Njutånger -10 till -3 (268) -39 till -10 (45) Enånger Vallsta Arbrå Lottefors Trönö Roteberg Edsbyn Rengsjö Runemo Alfta Bollnäs Viksjöfors Freluga Söderhamn Mohed Vad, Åsbacka och Långrör Marmaskogen Brunnsberg Segersta Sandarne Vannsätter Bergvik Rot Kilafors Älvdalen Ljusne Sibo Västermyckeläng Vallvik Skattungbyn Furudal Sälen Evertsberg Våmhus Orsa Transtrand Bonäs Gulleråsen Lingbo Vattnäs Selja Mora Boda Åmot Vinäs Venjan Nusnäs Norrsundet Stenis och Vika Nedre Gärdsjö Bergby Nittsjö, Sätra och Backa Sollerön Vikarbyn Ockelbo Limedsforsen Gesunda Rättvik Övertänger Trödje Tällberg Enviken Linghed Hjortnäs och Sunnanäng Björke Harkskär och Utvalnäs Siljansnäs Alvik Åbyggeby Svärdsjö Sysslebäck Malungsfors Bönan Bjursås Leksand Västanvik Järbo Toftbyn Lindbacka, Jonstorp och Källhagen Sågmyra Bengtsheden Gävle Häradsbygden Grycksbo Malung Insjön Jäderfors Furuvik Valbo Sundborn Skutskär Åshammar Karlsbyheden och Blixbo StennäsetÖverhärde Sälgsjön Gårdskär Danholn Forsbacka Falun KungsgårdenHillsta och Se Sandviken Djura Västerberg Gamla Berget och Korsgården Gagnef Storvik Älvkarleby Robertsholm Aspeboda Skålö Sifferbo Älvkarleö Djurås Hammarby Hofors Järna Karlholmsbruk Bäsna Norr Amsberg Årsunda Repbäcken Torsåker Vika Vansbro Marma Floda /
    [Show full text]
  • Landsbygdsnytt 2020-03
    Landsbygdsnytt Landsbygdsnämnden #3 Örebro kommun 2020 Racha och Steven har gjort butiken i Kilsmo till en mötesplats Odensbacken förnyas. Skidstugan i Ånnaboda byggs ut. Maja bjuder på mord och kärlek i Tjugesta. På Killevigge är barnen ofta ute. Nyföretagarsatsning. orebro.se/landsbygdsutveckling ORDFÖRANDE HAR ORDET Framgångsrik sommar för landsbygden Rapporterna har duggat tätt, såväl riksomfattande men spännande och annorlunda, men även lokalt från bland annat Örebrokompaniet, om succén också lite pirrigt. Det är dock väldigt för naturturismen och besöksnäringen på vår landsbygd. viktigt att alltid ta in synpunkter och Intresset för utflykter runt om i de mindre lokalsamhällena lyssna till dem som vi är till för. Hur har ökat liksom besöken på gårdsbutiker samt restauranger ska vi annars kunna bli bättre? och caféer belägna på Örebro kommuns landsbygd. Det är mycket glädjande och rolig läsning utifrån som- I detta nummer kommer ni att se marens besöksnäring. Dock måste det tyvärr tilläggas att hur vi fortsätter sprida goda exempel Per-Åke Sörman, det tydligen ska behövas en världsomfattande pandemi för som sker på vår landsbygd. Några ordförande att människor ska upptäcka de mesta rofyllda platser som projekt är vi i nämnden med och Landsbygdsnämnden finns på kommunens landsbygd som ju är fullmatad av stöttar, vilket är extra roligt att se hur Foto: Andreas Lundgren smultronställen. vi tillsammans får utväxling på samverkan och samarbeten med andra aktörer. Jag är en envis förespråkare för lands- Nu blickar vi framåt mot en höst med gula löv, sprakande bygdens styrkor och då har vi en bra sommar bakom oss, braskaminer och ett bokslut av skörden oavsett om det att fler har fått upp ögonen för vårt vackra landskap med handlar om trädgårdslandet eller de stora åkrarna.
    [Show full text]
  • Statistik Om Örebro Kommun – Landsbygd Och Tätorter 2019 Pdf
    Örebro 2019 Tätortsbeteckning 1. Askersby 2. Ekeby-Almby 3. Garphyttan 4. Glanshammar 5. Hampetorp 6. Hovsta 7. Kilsmo 8. Latorpsbruk 9. Läppe 10. Norra Bro 11. Odensbacken 12. Stora Mellösa 13. Vintrosa, del av 14. Ölmbrotorp 15. Örebro 16. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2018 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Askersby 256 242 14 0,60 418 20,4 Ekeby-Almby 1 886 1 309 577 2,00 767 8,0 Garphyttan 1 529 1 621 -92 1,73 934 15,1 Glanshammar 772 751 21 1,12 697 12,9 Hampetorp 310 335 -25 1,34 229 30,4 Hovsta 2 791 2 781 10 1,58 1 797 8,9 Kilsmo 231 259 -28 0,32 718 29,5 Latorpsbruk 744 683 61 1,23 593 12,1 Norra Bro 905 796 109 1,47 600 6,0 Odensbacken 1 334 1 374 -40 1,57 880 22,2 Stora Mellösa 794 809 -15 1,02 784 18,4 Vintrosa, del av 1 400 1 412 -12 1,79 765 13,8 Ölmbrotorp 533 545 -12 0,63 862 14,2 Örebro 120 436 107 674 12 762 50,61 2 287 Utanför tätort 19 446 14 869 4 577 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. Avgränsningen 2015 är framtagen enligt en ny modell vilket innebär att jämförelser inte kan göras med tidigare år. Se vidare under Tätort i definitionerna för Baspaketet. I tabellen ovan är 2010 års befolkningsuppgifter framtagna enligt tätortsavgränsningen 2015.
    [Show full text]